9789147103843

SOtSerien från Liber

SO·S Geografi ingår i SO·Serien från Liber.

SO·Serien är ett komplett läromedel som ger grunderna för att nå målen för skolarbetet i geografi.

I SO·Serien finns varje SO-ämne, dels som en ämnesbok täckande skolår 7–9, dels som tre årskursböcker. För varje ämne finns en lärarhandledning med varierat övningsmaterial. Till SO·Serien finns också webbmaterialet SO·S Plus.

GEOGRAFI ÅR 9

GEOGRAFI

GEOGRAFI

Best.nr 47-10384-3 Tryck.nr 47-10384-3

Lars Lindberg Solveig Mårtensson

Geo_år_9_omsl.indd 1

2012-05-15 15.49

GEOGRAFI

Lars Lindberg Solveig M책rtensson

LIBER

4710384_inl.indd 1

2012-05-10 12.21

Bildförteckning Jan Nordén/IBL 4 (1)

Björn Larsson Ask/SvD/Scanpix 98

Hussein El-Alawi/Sydsvenskan/IBL 4 (2)

Ajit Solanki/AP/Scanpix 101

Autoliv 8–10

Rafiqur Rahman/Reuters/Scanpix 104

Tore Hagman/Scanpix 15

Jorma Valkonen/IBL 105

A Wagenzik/Archiv Berlin/IBL 20

Anders Gunnartz/Scanpix 106 (1)

Torbjörn Andersson/Scanpix 23

Antti Aimo-Koivisto/Lehtikuva/Scanpix 106 (2)

John Moore/AP/Scanpix 26

Gaetan Bally/Keystone/Scanpix 107

Martin Bond/Science Photo Library/IBL 30

Neil Cooper/ITDG 108

Lennart Hyse/Scanpix 31 (1)

Jim West/Topfoto/Scanpix 109

Göran Billeson/Scanpix 31 (2)

John W Banagan/Photographer’s Choice/

Jørgen Skytte/BAM/Scanpix 32

Getty Images 112

Nicholas Bradley/AFP/Scanpix 35

Eco Images/Universal Images Group/Getty Images 114

Sebastian Willnow/AFP/Scanpix 36

Rafiqur Rahman/Reuters/Scanpix 115

Stefan Sjödin/TT/Scanpix 39

Ryan Remiorz/The Canadian Press/AP/Scanpix 117 (1)

Mahlum/Wikipedia 40

Orlando Barria/EPA/Scanpix 117 (2)

Lars Ruecker/Flickr/Getty Images 42

The Asahi Shimbun/Getty Images 118

Martin Rugner/AGE/Scanpix 50

Marcus Luconi/LatinContent/Getty Images 119

Eddie Seal/Bloomberg/Getty Images 54

Fabrizio Villa/AP/Scanpix 120

Jo Yong-Hak/Reuters/Scanpix 57

Tom Hanson/AP/Scanpix 122

Catherine Desjeux/Corbis/Scanpix 60

Ralph Lee Hopkins/National Geographic Creative/

Steen Agger/Biofoto/Scanpix 63

Getty Images 124

Jochem D Wijnands 64

Explorer of Sweden/Scanpix 127

Bob Low/AFP/Scanpix 68

Carl Obling/Polfoto/Scanpix 130

Bay Ismoyo/AFP/Scanpix 69

Bengt Olof Olsson/Scanpix 131

Paulo Whitaker/Reuters/Scanpix 73 Nelson Almeida/AFP/Scanpix 74

Omslag: Sara Moritz/DN/Scanpix

Dave Amit/Reuters/Scanpix 75 Richard Lui/Sipa/Scanpix 78 Bertil Ericson/Scanpix 82 James Balog/Aurora Creative/Getty Images 88 Romeo Gacad/AFP/Scanpix 89 Niklas Larsson/Scanpix 90 Andreas Hillergren/Scanpix 91 Sakis Papadopoulos/The Image Bank/Getty Images 94 Waterframe/Getty Images 95 KBV/Scanpix 97

4710384_inl.indd 136

2012-05-10 12.24

Innehåll ISBN 978-91-47-10384-3 © 2012 Lars Lindberg, Solveig Mårtensson och Liber AB Redaktör: Christian Laring Projektledare: Thomas Johansson Formgivare: Lotta Rennéus, Anna Lindsten Bildredaktör: Mikael Myrnerts Tecknare: Leif Eriksson och Johnny Dyrander (diagrammen) Produktion: Thomas Sjösten

Industri och service 5 Arbete inom industrin 6 Antalet industriarbetare minskar 6 Stora och små industribranscher 6 Stora och små företag 7 Autoliv i Vårgårda 8 Industri och hantverk 12 Byggnadsindustrin 12

Utrikeshandel och godstransporter 14 Tredje upplagan 1

Sveriges utrikeshandel 14 Godstransporter 15

Service – många olika slags jobb 16 Repro: Repro 8 AB, Stockholm Tryck: Sahara Printing, Egypten 2012

Skolor och universitet 17 Sjukvård 18 Andra jobb inom servicesektorn 18 Uppgifter 19

Energi 20 Energi – vad är det? 22 Energi i världen 22 Energi i Norden 23

Ändliga energikällor 24 Fossila bränslen 24 Kärnenergi 28

Förnybara energikällor 30

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet.

Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/ förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuspresskopia.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

4710384_inl.indd 2

Solenergi 30 Vattenkraft 31 Biobränslen 31 Vindkraft 32 Energianvändningen i Kina, Indien och Tyskland 34 Hur mycket energi behövs? 37 Framtidens energi 39 Uppgifter 41

I-länderna 42 Europa 44 Europeiska unionen, EU 44 Europas jordbruk 47 Industri i Europa 48 Service i Europa 49 Europas miljö 50 Ryssland och den ryska handeln med EU 51 Uppgifter 52

2012-05-10 12.21

Rika länder utanför Europa 53 Vilket är världens rikaste land? 53 USA – ”Biggest in the World” 54 Japan 56 Nya i-länder 57 Typiskt för i-länder 58 Uppgifter 59

U-länderna 60 De fattigaste länderna 62 Tanzania är ett mycket fattigt land 63 Fattiga länder exporterar råvaror 65 Vad ska de fattigaste länderna göra? 66

Länder på väg ur fattigdom 67 Indonesien 67 Utveckling i u-länder 70 Uppgifter 71

Brasilien, Indien, Kina – tre länder som märks allt mer 72 Brasilien 72 Indien 75 Kina 78 Uppgifter 81

Sårbarhet 112 Naturkatastrofer 114 Torra områden 114 Översvämningar 115 Jordbävningar 116 Bergskedjor bildas 119 Vulkanutbrott 120 Samhället är sårbart för stormar 122 Uppgifter 123

Tema Arktis 124 Arktis 126 Isen smälter och tundran tinar 126 Naturtillgångar i Arktis 127 Kampen om Arktis 128 Inuiter och andra folkslag i Arktis 130 Grönland 130 Renskötsel i Norden 131

Register 132

Hållbar utveckling 82 Vad menas med hållbar utveckling? 84 Global uppvärmning – växthuseffekten 84 Klimatet har alltid varierat 85 Varför ökar temperaturen? 86 En varmare värld 88 Globalt miljöarbete 90 Uppgifter 93 Havsytan stiger 94 Den vackra döden 95 Föroreningar i haven 96 Övergödning och syrebrist 96 Ozon skyddar mot UV-strålning 98 Luftföroreningar känner inga gränser 99 Världens trafik 100 Jordens sopor 102 Det livsviktiga vattnet 104 Fattigdom 106 Än finns det hopp 110 Uppgifter 111

4710384_inl.indd 3

2012-05-10 12.21

INDUSTRI

4

4710384_inl.indd 4

2012-05-10 12.21

D

e flesta i din klass kommer nog så småningom

att ha ett servicejobb. Det är den vanligaste typen av arbete i Sverige. Redan nu kommer du under terminstid dagligen i kontakt med personer som jobbar med service.

Förr var industriarbete vanligare. Men under de senaste årtiondena har maskiner och robotar tagit över allt fler arbetsmoment på fabrikerna, och antalet Svetsaren har ett industriarbete.

anställda har minskat efter hand. Många stora företag

OCH SERVICE har också stängt sina fabriker i Sverige, och varorna tillverkas i stället i helt andra delar av världen.

I det här kapitlet kan du läsa mer om olika slags arbeten och om var de finns. Här står det också lite om var man kan utbilda sig om man vill fortsätta att studera efter gymnasiet.

Mycket av det som tillverkas inom industrin exporterar vi till andra länder. Därför kan du också läsa om vår utrikeshandel i det här kapitlet.

Frisören har ett servicejobb.

5

4710384_inl.indd 5

2012-05-10 12.21

Arbete inom industrin i Sverige 2010

Service 76%

98 procent av alla som jobbar i Sverige arbetar inom antingen industri eller service. I bilden på nästa sida kan du se vilka typer av produkter som tillverkas i industrin.

Men det har blivit allt mindre vanligt att ha industriarbete.

Jordbruk 2%

Antalet industriarbetare minskar

Industri 22% Siffrorna visar andel av alla som arbetar i Sverige.

Mekanisering, när vi använder maskiner så att arbetet går fortare och lättare.

Automatisering, när robotar och andra högt utvecklade maskiner gör hela arbetet.

För sextio år sedan levde de flesta familjer i tätorterna av de pengar som männen tjänade när de arbetade i fabrikerna. De flesta kvinnor var sysselsatta hemma. Då fanns det inte så mycket hjälpmedel för det dagliga hushållsarbetet som därför tog mycket längre tid.

På fabrikerna var arbetet ofta tungt, så arbetarna behövde vara starka och ha god kondition. Sådant grovarbete ersattes efterhand med maskiner. Tillverkningsprocesser som förr kanske krävde hundra arbetare kunde nu skötas av endast några få män och kvinnor. De övervakar maskinerna, ser till att råvaror kommer fram och att färdiga varor forslas iväg. De arbetar inte så hårt med kroppen, men de måste ha mer tekniska kunskaper och utbildning än vad som behövdes förr.

Så är det också med andra slags industriarbeten. I Sverige tillverkas allt mer varor, men samtidigt har alltså antalet industriarbetare minskat, och det beror framför allt på mekanisering och automatisering.

Stora och små industribranscher Vi kan likna industrin vid ett stort träd med många grenar, branscher. Tillverkning av textilvaror är en gren av industrin, en gren som till stor del har försvunnit i Sverige. De flesta svenska klädföretag låter sy kläderna i helt andra delar av världen, där lönerna till sömmerskorna är mycket lägre än i Sverige, till exempel i södra Asien. Likadant har det gått för varvsindustrin. Förr fanns mycket stora varv i hamnstäder längs västkusten: i Uddevalla, Göteborg, Landskrona och Malmö. Där byggdes oceangående lastfartyg och oljetankers.

6 industri och service

4710384_inl.indd 6

2012-05-10 12.21

Nu finns bara ett stort varv kvar. Det ligger i Göteborg och reparerar fartyg.

De andra storvarven konkurrerades ut av nya varv i Japan och Sydkorea.

Andra industribranscher har vuxit fram och blivit allt viktigare. Så är det med den kemiska industrin, som bland annat framställer läkemedel, plaster och färger. Tillverkning av elektronikvaror är också en gren som blivit allt bransch kommer från större för varje år. engelskans branch som En del av ”industriträdets” branscher har länge varit stora i Sverige, till betyder just gren. exempel massa- och pappersindustrin och livsmedelsindustrin. De ger jobb åt många tusen människor och framställer varor för miljarder kronor. Men de kraftigaste grenarna utgörs av verkstadsindustrin. Mer än hälften av Sveriges export kommer därifrån: bilar och andra transportmedel, ELEKTRISKA OCH ELEKTRONISKA VAROR maskiner, specialverktyg, elektrisk utrustning och elektroniska apparater.

Visste du att

MASKINER

METALLVAROR

Stora och små företag Några mycket stora industriföretag har de flesta i Sverige hört talas om, till exempel Ericsson som tillverkar telekomutrustning och Electrolux som gör elektriska hushållsapparater. Det är verkstadsföretag som har startat i Sverige och nu har fabriker i många länder. En stor del av varorna som vi exporterar kommer från sådana mycket stora företag.

Men de allra flesta industriföretag är ganska små. 90 procent har färre än tio anställda.

Många av småföretagen har sin kunder i närheten. De företagen har en lokal marknad. Men det finns också många mindre företag som tillverkar delar till varor som görs färdiga av storföretag. Sådana företag kallas underleverantörer och är beroende av att det går bra för storföretaget och dess försäljning.

TRANSPORTMEDEL STÅL KEMISKA VAROR LIVSMEDEL

TEXTIL

VERKSTADSINDUSTRIN

TRÄVAROR

BÖCKER, TIDNINGAR

PAPPERSMASSA, PAPPER

Industrin omfattar många grenar eller branscher. En del branscher har inte så många anställda, till exempel textilindustrin där bara drygt 10 000 personer jobbar. Inom maskinindustrin arbetar tio gånger fler.

industri och service

4710384_inl.indd 7

7

2012-05-10 12.21

Autoliv ligger alldeles invid motorvägen E 20 genom Västergötland, och alla transporter till och från fabriken sker med lastbil.

På bilden är fabriksbyggnaden till vänster. Safety Center syns till höger. Där sker mycket av forskningen och utvecklingen av nya produkter. Ringen är en testbana.

Autoliv i Vårgårda

GLOBALISERING – VAD ÄR DET? Global betyder “över hela världen” eller “mellan många länder”.

Globalisering innebär att allt mer handel, kontakter och andra verksamheter sker mellan många länder i olika delar av världen.

På 1950-talet fanns inte säkerhetsbälten i bilarna. Men två bröder i Vårgårda, Stig och Lennart Lindblad, började göra säkerhetsbälten som bestod av ett brett band som satt snett över bröstet. Sedan utvecklades bältena och blev bättre och bekvämare. På 1960-talet kom rullbältet, som är den modell som används än idag. Så småningom blev det också lag på att bälten måste finnas i alla bilar. Företaget Autoliv växte snabbt och satsade på att sälja säkerhetsutrustning också i andra länder. Autoliv köpte därför upp andra företag i Europa, Amerika och Asien.

Idag är Autoliv ledande i världen när det gäller bilsäkerhet. Företaget utvecklar och tillverkar säkerhetsbälten och krockkuddar som måste finnas i alla bilar. Autoliv är numera en koncern med mer än 43 000 anställda i fabriker och på försäljningskontor i nästan alla delar av världen. Huvudkontoret ligger i Stockholm, och det stora fabriksområdet i Sverige finns fortfarande i Vårgårda, sju mil öster om Göteborg. Autoliv samarbetar med världens största bilföretag när nya bilmodeller ska tas fram. Det är ett företag med global verksamhet.

8 industri och service

4710384_inl.indd 8

2012-05-10 12.21

Vid Autoliv i Vårgårda arbetar ca 700 personer. Drygt 250 av dem är ingenjörer som arbetar med att konstruera och testa nya produkter, för en stor del av Autolivs verksamhet där består av forskning och utveckling.

Ungefär hälften av dem som arbetar på fabriken bor i Vårgårda. De övriga pendlar med tåg eller bil från andra orter upp till 70 kilometer bort. Autoliv har stor betydelse för alla i trakten, eftersom företaget är en av de två största arbetsgivarna i Vårgårda kommun. Var tionde yrkesverksam i kommunen arbetar på Autoliv.

Kraven på bilarnas säkerhet ökar hela tiden, och för varje ny bilmodell krävs allt fler säkerhetssystem för att skydda de åkande. Fler ingenjörer kommer troligen att få arbete i Sverige. Däremot minskar antalet anställda som arbetar med tillverkning och montering. Allt mer av sådant arbete flyttar företaget till länder där lönerna är lägre än i Sverige, och där många nya biltillverkare sätter igång med bilproduktion, till exempel till Kina, Indien, Polen, Sydkorea och Mexico.

Pendlare kallas den som bor i en ort men arbetar i en annan och varje dag reser fram och tillbaka mellan orterna.

Det krävs många krocktester för att utveckla en bils säkerhet. På Safety Center kan olika typer av krocktester göras. Här testas krockkuddarnas funktion vid en frontalkrock. I bilen sitter dockor med mätinstrument som visar hur kraften i krocken påverkar passagerarna.

industri och service

4710384_inl.indd 9

9

2012-05-10 12.21

Varför ligger Autoliv i Vårgårda?

Autoliv utvecklar olika system för att bilarna ska bli säkrare att åka i. Och allt nytt måste testas innan det går i produktion. Här används en så kalllad katapultbana.

Vårgårda är en ganska liten ort mitt inne i Västergötland. Varför ligger Autoliv just där? En förklaring är förstås att det var där som bröderna Lindblad bodde när de började tillverka säkerhetsbälten. En annan förklaring är vägen E20 och järnvägen nära fabriken. När brödernas företag växte blev det allt viktigare att varorna till och från fabriken snabbt kunde transporteras på vägen.

Järnvägen fick så småningom en station i Vårgårda för alla pendlarna från Göteborg och Alingsås. Det fanns också gott om mark så att fabriken kunde utvidgas när verksamheten växte. Dessutom fanns det många i trakten som kunde arbeta på fabriken.

Det finns många olika skäl till varför en fabrik ligger just där den ligger, och Autolivs placering är typisk för många fabriker: I Vårgårda fanns några med en bra idé, det fanns goda transportmöjligheter, det fanns mark att bygga på och det fanns arbetskraft. Det fanns också en marknad i närheten, det vill säga efterfrågan från företag som tillverkade bilar. Alla dessa olika skäl kan kallas för faktorer som inverkat på var fabriken har byggts (lokaliserats).

10 industri och service

4710384_inl.indd 10

2012-05-10 12.21

Var finns marknaden?

När Autoliv var ett nytt, litet företag hade det mest kontakt med de svenska biltillverkarna Volvo och SAAB och sålde sina säkerhetsbälten till dem. Bilarna från Volvo och SAAB sattes samman i Göteborg och Trollhättan som ligger mindre än tio mil från Vårgårda. Marknaden fanns inom landet, den var nationell. Det var korta transporter och lätt för Autoliv att ha kontakter med bilföretagen.

Lastbil är det vanligaste transportsättet. Det går smidigt och fort från Vårgårda till Göteborg eller Trollhättan. Bilfabrikerna kan beställa de delar i säkerhetssystemen som de just då behöver, och de levereras snabbt. Inga stora lagerutrymmen behövs då i bilfabriken. Just-in-time kallas det på engelska: precis i rätt tid!

När utländska bilföretag ville köpa varor av Autoliv blev det besvärligare.

Marknaden blev internationell. Det blev långa transporter med båt från Göteborg och svårare med kontakterna. Då köpte Autoliv företag i andra länder och kunde tillverka mycket av sina varor i deras fabriker.

I dag är Autolivs tillverkning ännu mycket större, och deras kunder finns över hela världen. Marknaden är global. Nu har företaget anställda i 29 länder.

Allt mer av tillverkningen sker i länder där lönerna är låga. Varorna behöver inte transporteras så lång väg, och tillverkningen kostar mycket mindre. Men i Sverige finns mycket av den forskning och utveckling av nya produkter som är nödvändig för företaget.

Autoliv är ett multinationellt företag som har verksamhet i många länder.

Forskning sker där det finns många högt utbildade ingenjörer. Tillverkning sker där lönerna är låga.

Autolivs verksamhet i olika delar av världen. Ju större röd kvadrat, desto fler anställda.

I vilka fem länder finns flest anställda?

industri och service

4710384_inl.indd 11

11

2012-05-10 12.21

Industri och hantverk Inom industrin bearbetar man råvaror till halvfabrikat och vidare till färdiga varor. Olika arbetare på fabriken jobbar vanligen med olika steg i processen eller med olika delar (komponenter) som sätts samman till färdiga varor. De har stor hjälp av många maskiner. På fabriken finns anställda som är utbildade för olika uppgifter.

En hantverkare kan också göra varor. Men hantverkaren har själv hand om alla arbetsmomenten, från inköp av råvaran till tillverkningen och försäljningen av den färdiga varan. Ett exempel är en möbelsnickare som själv – eller tillsammans med kunden – bestämmer hur möbeln ska se ut och sedan tillverkar den och säljer den direkt till kunden. En konsthantverkare, till exempel en silversmed, arbetar på samma sätt: utgår från en tunn silverplåt och tillverkar smycken med hjälp av enkla verktyg. De flesta hantverkare arbetar ensamma och har sin verkstad i eller intill bostaden.

En del hantverkare arbetar också med reparationer, som skomakare och urmakare. För dem är det viktigt att verkstaden ligger där det finns många människor så att kunderna lätt kan komma dit när de behöver hjälp.

ORTER MED UTBILDNING TILL CIVILINGENJÖR Luleå Umeå Sundsvall Uppsala Norrköping Stockholm Karlstad Linköping

Arbete och utbildning Numera behövs särskild utbildning för de flesta industriarbeten. Det finns gymnasieprogram som industriteknik-, el- och energi- samt fordons- och transportprogrammet i de flesta kommuner. Efter gymnasiet kan man fortsätta med kvalificerad yrkesutbildning. Den högsta examen som man kan ta för att arbeta med teknik är en teoretisk examen som civilingenjör. Då måste man studera vid en teknisk högskola, och sådana finns bara på några få orter i Sverige.

Göteborg Karlskrona Lund

Byggnadsindustrin Närmare 5 000 gymnasieelever brukar gå på gymnasiets bygg- och anläggningsprogram. Många av dem kommer att jobba på mycket stora arbetsplatser. Byggprojekten har blivit allt större, särskilt när det handlar om att anlägga långa motorvägar och bygga väldiga broar och tunnlar.

Att anlägga nya bostadsområden och centrum för tusentals hushåll kräver mängder av yrkesarbetare av olika slag under olika steg i byggandet. En del

12 industri och service

4710384_inl.indd 12

2012-05-10 12.21

arbetar tidigt med grunden, andra bygger upp väggar och andra strukturer, och så småningom är det dags för målare och inredare. Det tar flera år innan allt är klart i ett så stort projekt. Alla yrkesarbetarna behövs inte där hela tiden.

De flyttar efter hand till andra stora projekt på andra platser.

Det är mycket stora byggföretag som genomför sådana väldiga projekt, och de har verksamheter också i andra länder. Deras byggjobbare får kanske räkna med att under perioder också arbeta utomlands. Man kan säga att byggjobb är ett rörligt arbete. Arbetsplatsen finns ju på olika orter, och de som jobbar kan vara tvungna att flytta många mil från projekt till projekt. Det kan vara spännande, men det kan betyda att de inte alltid kan bo tillsammans med sina familjer.

Men det finns också en stor mängd små byggföretag. Det är de som sköter om det underhåll som husen behöver då och då, klarar av reparationer och bygger enstaka hus. När till exempel en skola behöver en större gymnastiksal är det ett alltför litet projekt för att vara intressant för de stora byggföretagen.

Men för små företag finns många sådana uppdrag i närheten, på den lokala marknaden.

Nästan 300 000 arbetar med byggverksamheter. Det är 6,5 procent av alla som har jobb i Sverige.

S A M M A N FAT T N I N G De tre huvudnäringarna är jordbruk, industri och service.

Industrin brukar delas in i olika grenar eller branscher. Verkstadsindustrin omfattar flera branscher med många anställda.

Mer än hälften av Sveriges export kommer från verkstadsindustrin.

Det finns alltid flera orsaker till att en fabrik ligger just där den ligger.

Ett företags marknad kan vara lokal, nationell eller internationell.

Ett multinationellt företag har tillverkning i många länder.

Autoliv är exempel på ett framgångsrikt globalt verkstadsföretag .

På en industriarbetsplats har olika anställda olika arbetsuppgifter och kanske olika utbildning. En hantverkare, däremot, utför själv alla uppgifter som krävs för att tillverka den vara som han vill sälja.

industri och service

4710384_inl.indd 13

13

2012-05-10 12.21

SOtSerien från Liber

SO·S Geografi ingår i SO·Serien från Liber.

SO·Serien är ett komplett läromedel som ger grunderna för att nå målen för skolarbetet i geografi.

I SO·Serien finns varje SO-ämne, dels som en ämnesbok täckande skolår 7–9, dels som tre årskursböcker. För varje ämne finns en lärarhandledning med varierat övningsmaterial. Till SO·Serien finns också webbmaterialet SO·S Plus.

GEOGRAFI ÅR 9

GEOGRAFI

GEOGRAFI

Best.nr 47-10384-3 Tryck.nr 47-10384-3

Lars Lindberg Solveig Mårtensson

Geo_år_9_omsl.indd 1

2012-05-15 15.49