Komplementärmedicin STINA ZEGARRA WILLQUIST
Lärarhandledning
Innehållsförteckning Introduktion till läroboken. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5 Introduktion till lärarhandledningen och lärarwebben . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 Skolverkets beskrivning av ämnet – Hälsovård . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 Skolverkets beskrivning av Kursen Komplementärmedicin . . . . . . . . . . . . . . 8 Författarens sammanfattning av Skolverkets publikation Bedömning i yrkesämnen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 Kunskapsmatris. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 Kapitel 1 Komplementärmedicin, skolmedicin och hälsa. . . . . . . . . . . . . . . . . 14
Introduktion till kapitlet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 Lösningsförslag till bokens instuderingsfrågor. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 Reflektionsfrågor. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 Uppdrag. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 Övningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 Boktips och länkar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23
Kapitel 2 Vem gör vad? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24
Introduktion till kapitlet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24 Lösningsförslag till instuderingsfrågor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25 Reflektionsfrågor. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28 Uppdrag. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29 Boktips och länkar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30
Kapitel 3 Lagar och bestämmelser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31
Introduktion till kapitlet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31 Lösningsförslag till bokens instuderingsfrågor. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32 Reflektionsfrågor. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34 Uppdrag. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35 Boktips och länkar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37
Kapitel 4 Historik och kultur. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38
Introduktion till kapitlet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38 Lösningsförslag till bokens instuderingsfrågor. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39 Reflektionsfrågor. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41 Uppdrag. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42 Boktips och länkar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44
3
Kapitel 5 Komplementärmedicinska helhetsterapier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45
Introduktion till kapitlet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45 Lösningsförslag till bokens instuderingsfrågor. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46 Reflektionsfrågor. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50 Uppdrag. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51 Övning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54 Boktips och länkar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55
Kapitel 6 Sinnesterapier. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 56
Introduktion till kapitlet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 56 Lösningsförslag till bokens instuderingsfrågor. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 57 Reflektionsfrågor. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 59 Uppdrag. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60 Övningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 62 Boktips och länkar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64
Kapitel 7 Vattenterapier. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 65
Introduktion till kapitlet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 65 Lösningsförslag till bokens instuderingsfrågor. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 66 Reflektionsfrågor. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 68 Uppgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69 Övningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 71 Boktips och länkar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 72
Kapitel 8 Massage och manuella kroppsterapier. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 73
Introduktion till kapitlet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 73 Lösningsförslag till bokens instuderingsfrågor. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 74 Reflektionsfrågor. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 78 Uppgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 79 Övningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 81 Boktips och länkar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 82
Kapitel 9 Planering, genomförande och utvärdering av komplementärmedicinsk metod. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 83
Introduktion till kapitlet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 83 Lösningförslag till bokens instuderingsfrågor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 84 Reflektionsfrågor. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 86 Uppdrag. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 87 Boktips och länkar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 89
4
Kapitel 1
Kapitel 1 Komplementärmedicin, skolmedicin och hälsa Introduktion till kapitlet Kapitel 1 är en introduktion till komplementärmedicin. Olika begrepp beskrivs utifrån kursplanen, till exempel komplementärmedicin, integrativ medicin och skolmedicin. Inom komplementärmedicin är personens hälsa viktig och många metoder inom komplementärmedicin är förebyggande. Därför tas hälsa och olika begrepp och teorier inom hälsa upp i detta kapitel. Ett fokus i kapitlet är det salutogena förhållningssättet. I kursplanen betonas detta förhållningssätt utifrån ett hälsoperspektiv och kapitel 1 beskriver förhållningssättet och teorin om Känsla av sammanhang (KASAM). På så sätt kan eleverna sedan koppla de olika komplementärmedicinska metoderna till hur man kan behålla hälsa och/eller minska ohälsa.
Kapitel 1 anknyter till punkt tre i det centrala innehållet: • Komplementära behandlingsmetoder i relation till skolmedicin.
Får kopieras! © Stina Zegarra Willquist och Gleerups Utbildning AB
14
Kapitel 1
Lösningsförslag till bokens instuderingsfrågor 1. Vad är skolmedicin?
Skolmedicin är den läkekonst som används på alla sjukhus och vårdcentraler i Sverige. Denna läkekonst måste vara baserad på vetenskaplig forskning och/eller beprövad erfarenhet enligt Hälso- och sjukvårdslagen. 2. Hur blir något vetenskapligt bevisat?
Socialstyrelsen avgör om en metod är vetenskapligt bevisad. För att ett forskningsresultat ska vara vetenskapligt bevisat krävs att det uppfyller olika krav. Studien måste till exempel kunna utföras av någon annan och visa samma resultat. Ett annat krav är att forskningen ska vara öppen för kritisk granskning och att det ska vara möjligt att följa forskningsprocessen fullt ut. 3. Förklara placeboeffekten.
Placeboeffekten innebär att när vi tror att vi ska få en effekt av något så känner vi ofta en effekt. Exempel: Om vi tror att vi får en tablett som minskar huvudvärk så kommer troligtvis huvudvärken att minska även om tabletten bara är ett sockerpiller. Detta måste man ta hänsyn till när man gör vetenskapliga studier då man måste säkerställa att resultatet verkligen är korrekt och inte en placeboeffekt. 4. Vad menas med beprövad erfarenhet?
Socialstyrelsen menar att beprövad erfarenhet kan innebära att det finns långvarig erfarenhet av ett område som visar effekt. Till exempel kan det finnas metoder inom vården som har använts under lång tid och som anses vara verksamma. Begreppet beprövad erfarenhet diskuteras ofta inom vården. 5. Hur definieras komplementärmedicin i den här boken?
I läroboken definieras komplementärmedicin utifrån nationalencyklopedins definition som lyder: Komplementärmedicin är sjukdomsbehandlande och besläktade åtgärder som utförs utanför den etablerade hälso- och sjukvården. Det innebär att en behandling görs för att lindra besvär eller för att få en person att må bättre med metoder som vanligtvis inte används inom den etablerade hälso- och sjukvården. Det går också att beskriva komplementärmedicin utifrån utbildning och utövande. Med detta menas att komplementärmedicin är metoder för hälsovård som utövas utanför ett lands system för hälso- och sjukvård. I vissa metoder behövs det mycket utbildning för att få utöva dem, och i andra metoder behövs ingen utbildning alls. 6. Vad är integrativ medicin?
Med integrativ medicin menas att skolmedicin kombineras med komplementär
Får kopieras! © Stina Zegarra Willquist och Gleerups Utbildning AB
15
Kapitel 1
medicinska metoder. Syftet med integrativ medicin är att främja hälsa genom att integrera och kombinera kunskap från olika traditioner och kulturer med den etablerade medicinen. 7. Vad står KAM för?
KAM står för kommittén för alternativmedicin och KAM vill säkerställa hög kvalitet på komplementärmedicinska terapeuter. Om en komplementärmedicinsk terapeut har en omfattande utbildning kan denne bli auktoriserad av KAM. 8. Hur definierar WHO begreppet hälsa?
WHO definierar hälsa som ett tillstånd av fullkomligt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, inte bara frånvaro av sjukdom. 9. Vad innebär fysisk hälsa?
Den fysiska hälsan handlar om kroppen och hur kroppen mår. Fysisk hälsa innebär både att kroppen fungerar som den ska och är hel – man har till exempel inte hälsa om man har ett brutet ben enligt WHO:s definition. Den fysiska hälsan handlar också om ett fysiskt välbefinnande. Kroppen ska må bra. 10. Vad innebär psykisk hälsa?
Psykiska hälsan handlar om att kunna tänka klart och vara glad. När man har psykisk hälsa känner man att man lättare kan se möjligheter i saker som händer och man har energi att göra de saker som man tycker om att göra. Den psykiska hälsan är också beroende av känslan av att kunna påverka sitt liv. 11. Vad innebär psykosocial hälsa?
Psykosocial hälsa handlar om relationer till andra människor. En stor del av en persons relationer utgörs av vänner och familj. Detta nätverk är viktigt för den psykosociala hälsan. Det är viktigt att känna gemenskap med andra människor för att må bra och ha hälsa. 12. Var ligger fokus i ett salutogent förhållningssätt?
Fokus inom det salutogena förhållningssättet är att se det friska, det som redan fungerar, istället för det sjuka eller det som inte fungerar. 13. När har man hälsa enligt Antonovskys känsla av sammanhang?
Enligt Antonovskys teori om känsla av sammanhang (KASAM) har vi hälsa när livet är begripligt, hanterbart och meningsfullt. 14. Vad menas med begriplighet?
Med begriplighet menas att man förstår vad som händer och varför det händer. Får kopieras! © Stina Zegarra Willquist och Gleerups Utbildning AB
16
Kapitel 1
15. Vad menas med hanterbarhet?
Hanterbarhet innebär att man kan hantera det som händer och har resurser att styra sitt liv dit man själv vill. 16. Vad menas med meningsfullhet?
Meningsfullhet är den viktigaste komponenten i KASAM och innebär att man känner sig viktig som människa och att det man gör är viktigt för sig själv och för andra. Att man gör skillnad. 17. Vilka är råden om hälsosam kost från Livsmedelsverket?
I november 2014 reviderade Livsmedelsverket sina kostråd för Sveriges befolkning. Deras förslag på nya kostråd är: • Ät lagom mycket. • Rör på dig minst 30 min varje dag. Ta pauser i stillasittandet. • Ät mycket grönsaker och frukt, minst 500 gram/dag. Välj gärna grova grönsaker, som rotfrukter, baljväxter, kål och lök. • Ät mindre rött kött och chark, högst 500 gram/vecka. Välj med omsorg om miljö och djurhälsa. • Ät fisk 2–3 gånger/vecka, variera sorterna. Välj miljömärkt. • Välj fullkorn i stället för vitt mjöl. • Välj magra, osötade mejeriprodukter. • Välj matfetter gjorda på nyttiga oljor, till exempel rapsolja, till matlagning och nyckelhålsmärkta smörgåsfetter. • Minska på sockerintaget, särskilt från söta drycker, godis, glass och bakverk. • Minska på saltet, men använd joderat salt. 18. Hur mycket fysisk aktivitet ska vi ägna oss åt per dag?
Vuxna ska röra sig minst 30 minuter om dagen. 19. Vilka positiva effekter har fysisk aktivitet på hälsan?
Följande effekter har fysisk aktivitet på hälsan: • Sänker stresshormoner • Löser upp muskelspänningar • Bättre sömn • Bättre självkänsla och självförtroende • Ökar energiomsättningen • Stärker hjärtmuskulaturen • Förbättrar cirkulationen • Stärker immunförsvaret • Förbättrar koordinationen • Förbättrar inlärningsförmågan Får kopieras! © Stina Zegarra Willquist och Gleerups Utbildning AB
17
Kapitel 1
20. Vad kan för lite fysisk aktivitet leda till?
För lite fysisk aktivitet kan leda till exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar, fetma, diabetes typ 2, cancer och psykisk ohälsa. 21. Vad innebär stress?
Stress kommer från engelskan och betyder tryck eller spänning och uppkommer när kroppen anpassar sig för fysiska eller psykiska påfrestningar. 22. Förklara kroppens stressreaktion.
Alla personer blir stressade av olika saker. När en person blir stressad aktiveras kroppens alarmsystem. När vi förr i tiden mötte en björn i skogen hade vi två alternativ, det ena var att springa därifrån så fort som möjligt, det andra var att slåss mot björnen. För båda alternativen krävdes det en stor kroppslig styrka. Det innebar att andningen blev snabbare och pulsen ökade för att få ut mer syre till musklerna så vi kunde möta björnen på bästa sätt. Kroppen utsöndrade även stresshormonerna adrenalin och noradrenalin för att förbereda oss för kamp eller flykt. I dagens samhälle träffar vi sällan några björnar men kroppens reaktion på stress är ändå densamma som förr i tiden. Och det som stressar oss mest är när balansen mellan krav och resurser inte stämmer överens. 23. Vilka negativa hälsoeffekter kan stress orsaka?
Långvarig stress kan orsaka: • • • • • • • • • • •
Sömnproblem Rastlöshet Ångest Sämre minne Koncentrationssvårigheter Irritation Hjärtklappning Magproblem Hudutslag Stelhet och ont i kroppen Huvudvärk
Får kopieras! © Stina Zegarra Willquist och Gleerups Utbildning AB
18
Kapitel 1
Reflektionsfrågor Skolmedicin och komplementärmedicin kan användas separat och tillsammans. När tycker du att det passar bäst med skolmedicin? När tycker du att passar det bäst med komplementärmedicin? När tycker du att man kan kombinera skolmedicin och komplementärmedicin?
Går det att uppnå hälsa enligt WHOs definition ”Hälsa är ett tillstånd av fullkomligt fysisk, psykiskt och socialt välbefinnande och inte endast frånvaro av sjukdom”? Om man har brutit ett ben, har man hälsa då tycker du? Om du jämför det med definitionen, har man hälsa då? Om man är ledsen, har man hälsa då tycker du? Om du jämför med definitionen, har man hälsa då?
Tycker du att det finns någon del av hälsan som är viktigare än andra? Varför det? Utgå från fysisk hälsa, psykisk hälsa, psykosocial hälsa?
Följer du kostråden i boken? Varför/varför inte? Vad skulle vara det första du skulle förändra i din kost om du bestämde dig för att förändra något?
Motionerar du minst 30 minuter om dagen? Varför/varför inte?
Får kopieras! © Stina Zegarra Willquist och Gleerups Utbildning AB
19
Kapitel 1
Uppdrag Uppdrag 1: Intervjuer om hälsa Uppdraget går ut på att du ska intervjua 3 personer om vad hälsa är. Välj olika personer för att få med så många perspektiv som möjligt. Försök att se på personerna från ett salutogent förhållningssätt, det vill säga fokusera på vad som är bra i personernas hälsa. Fundera sedan på om personen har hälsa enligt WHO:s definition. Är det någon faktor som gör att personen inte har fullkomlig hälsa? I beskrivningen använd med viss säkerhet eller med säkerhet centrala begrepp och teorier. Koppla ihop personernas svar med deras levnadsvanor och livsstilsrelaterade faktorer. Vad fungerar bra för personen? Hur skulle personen kunna leva ännu mer hälsosamt? I beskrivningen använd med viss säkerhet eller med säkerhet centrala begrepp och teorier. Sammanställ det du kommit fram till på en webbsida eller broschyr som du sedan redovisar för klassen. Tänk på att avidentifiera dina intervjupersoner.
Kunskapskrav för uppdraget Betyget E:
I beskrivningarna använder eleven med viss säkerhet centrala begrepp och teorier. Betyget C:
I beskrivningarna använder eleven med viss säkerhet centrala begrepp och teorier. Betyget A:
I beskrivningarna använder eleven med säkerhet centrala begrepp och teorier.
Får kopieras! © Stina Zegarra Willquist och Gleerups Utbildning AB
20
Kapitel 1
Uppdrag 2: Komplementärmedicin och skolmedicin Uppdraget går ut på att du ska göra en undersökning på 20 personer om komplementärmedicin och skolmedicin. I undersökningen ska du fråga personerna om deras upplevelser av skolmedicinska och komplementärmedicinska metoder. Först måste du skapa ett frågeunderlag, antingen intervjufrågor eller enkäter. Du kan antingen intervjua människor på stan eller lägga ut enkätfrågor till en grupp på till exempel facebook. När du genomfört undersökningen ska du sammanställa svaren i en artikel och i denna artikel ska du beskriva relationen mellan skolmedicin och komplementärmedicin och ha ett kritiskt granskande förhållningssätt. Du ska även sammanställa de tillfrågades attityder och värderingar till traditionerna. Slutligen ska du argumentera för vad du tycker om skolmedicin och komplementärmedicin genom att ha ett kritiskt tänkande. Det är viktigt att du avidentifierar deltagarna i undersökningen. Tänk på att beskriva relationen mellan skolmedicinska och komplementära behandlingsmetoder översiktligt, utförligt eller utförligt och nyanserat. När du beskriver dina och andras attityder och värderingar så gör det översiktligt, utförligt eller utförligt och nyanserat.
Kunskapskrav för uppdraget: Betyget E:
Eleven beskriver översiktligt relationen mellan skolmedicinska och komplementära behandlingsmetoder samt diskuterar översiktligt egna och andras attityder och värderingar till dem. Betyget C:
Eleven beskriver utförligt relationen mellan skolmedicinska och komplementära behandlingsmetoder samt diskuterar utförligt egna och andras attityder och värderingar till dem. Betyget A:
Eleven beskriver utförligt och nyanserat relationen mellan skolmedicinska och komplementära behandlingsmetoder samt diskuterar utförligt och nyanserat egna och andras attityder och värderingar till dem.
Får kopieras! © Stina Zegarra Willquist och Gleerups Utbildning AB
21
Kapitel 1
Övningar Övning 1: Morgonstretch Börja med att ställa dig upp. Tänk på att genomföra rörelserna långsamt och försiktigt sträcka ut musklerna. • Rulla axlarna bakåt 5 gånger, framåt 5 gånger och bakåt 5 gånger. • Sträck fram armarna, knäpp ihop fingrarna och vänd handflatorna utåt. Dra försiktigt isär skulderbladet och sänk axlarna. Sträck ut i ryggen. Håll kvar i cirka 10 sekunder. • Knäpp händerna bakom ryggen och sträck upp bröstkorgen mot taket. Sträck ut i bröstkorgen. Håll kvar i cirka 10 sekunder. • Sträck upp en arm i taget i taket och ”plocka äpplen”. Sträcker ut sidan av kroppen. • Sträck ut ena armen framför dig och korsa den framför bröstkorgen. Sätt den andra armen under med böjd armbåge och sträck ut i axeln. Håll kvar i cirka 10 sekunder. Byt arm. • Sträck upp en arm ovanför huvudet, böj armbågen och sätt handflatan bakom nacken så att armbågen pekar rakt upp. Ta tag med andra handen på armbågen och sträck ut i triceps (baksida arm). Håll kvar i cirka 10 sekunder. Byt arm. • Sträck fram ena armen framför dig med handflatan upp mot taket och fingrarna neråt. Ta tag med andra handen om fingrarna och sträck ut i biceps (framsida arm). Håll kvar i cirka 10 sekunder. Byt arm. • Rulla handlederna 5 gånger åt vart håll. Upprepa två gånger. • Böj och sträck fingrarna 10 gånger. • Skaka hela kroppen.
Får kopieras! © Stina Zegarra Willquist och Gleerups Utbildning AB
22
Kapitel 1
Boktips och länkar Fördjupningslitteratur om komplementärmedicin, salutogent förhållningssätt och hälsa
• Antonovsky, A (2005) Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och kultur • Eklöf M, Wrangsjö B (2010) Medikon, band 5. Helsingborg: Bertmarks Förlag • Levi, L (2002) Stressen i mitt liv. Stockholm: Natur och Kultur • Winroth J, Rydqvist L-G (2008) Hälsa & hälsopromotion: med fokus på individ-, grupp- och organisationsnivå. Stockholm: SISU
Intressanta länkar om komplementärmedicin, salutogent förhållningssätt och hälsa
Folkhälsomyndigheten: www.folkhalsomyndigheten.se World health organization: www.who.int
Får kopieras! © Stina Zegarra Willquist och Gleerups Utbildning AB
23