9789144120225

Page 1

DIGITALISERINGEN OCH ARBETSMILJÖN BENGT SANDBL AD JAN GULLIKSEN ANN L ANTZ ÅKE WALLDIUS CARL ÅBORG


Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bok­utgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 39626 ISBN 978-91-44-12022-5 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2018 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Sakgranskning: Kristina Palm Omslagslayout: Francisco Ortega Omslagsbild: Mattonimages/Maskot Författarfoto: Johanna Järnfeldt Printed by Interak, Poland 2018


INNEH Å LL

Förord 9 Författarpresentationer 11 Del I  Introduktion – vad är digital arbetsmiljö? 1 INLEDNING  15

1.1 1.2 1.3 1.4 1.5 1.6

Bokens syfte  17 Värdegrund 18 Begrepp och definitioner  18 Hur vi hanterar referenser i boken  21 Bokens olika delar  21 Målgrupper och läsanvisningar  22

Del II  Bakgrund 2 ARBETSLIVETS DIGITALISERING – FÖRR, NU OCH I FRAMTIDEN  25

2.1 Förr 25 2.2 Nutid 28 2.3 Framtid 30 Intervju med Bodil Jönsson Om arbete och arbetsliv  34

©  F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

3


I nne h å l l

3 EXEMPEL PÅ DIGITALA MIL JÖER  37

3.1 Den digitala sjukvården  37 3.2 Digitalisering av ärendehanteringsarbete  42 3.3 Styrning av komplexa processer  44 4 ARBETSMIL JÖNS BET YDELSE FÖR ARBETE, HÄLSA OCH PRODUK TIVITET  49

4.1 4.2 4.3 4.4 4.5

Hur påverkas hälsan?  49 Hur påverkas kvaliteten i arbetet?  50 Hur påverkas säkerheten?  50 Hur påverkas arbetstillfredsställelsen?  51 Hur påverkas produktiviteten?  51

5 ARBETSLIVET OCH LIVET I ÖVRIGT  53

5.1 5.2 5.3 5.4

Hur jobbar vi?  54 Hemarbete och genus  55 E-posten och andra kommunikationskanaler  57 Konsekvenser för individers arbete  59

6 VEM HAR ANSVARET FÖR DEN DIGITALA ARBETSMIL JÖN?  61 7 LAGAR OCH FÖRORDNINGAR  67

7.1 7.2 7.3 7.4 7.5

4

Arbetsmiljölagen 67 AFS 1998:5  68 Andra förordningar  69 Några viktiga standarder  70 Hur tillämpas regelverken?  73

©  F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r


I nneh ål l

Del III  Digitala arbets­miljö­problem 8 ARBETSMIL JÖFAK TORER OCH ARBETSMIL JÖPROBLEM  77

8.1 Fysisk arbetsmiljö  77 8.2 Organisatorisk och social arbetsmiljö  79 8.3 Kognitiv arbetsmiljö  80 8.4 Kognitiva arbetsmiljöproblem  84 8.5 Kognitiva funktionsvariationer  89 Intervju med Stefan Johansson Om digitalisering, funktionsnedsättning och arbetsmiljö  92 9 DIGITAL ARBETSMIL JÖ, STRESS OCH HÄLSA  95

9.1 Hälsa i arbetet  95 9.2 Digitalt arbete och stress  96 9.3 Krav-kontroll-stöd-modellen 100 9.4 Vad kan man göra åt problemen?  102 Intervju med Gunnar Aronsson Om digitaliseringen, arbetsmiljön och det gränslösa arbetet  104 10 KONSEK VENSER AV DÅLIG DIGITAL ARBETSMIL JÖ  107

10.1 10.2 10.3 10.4 10.5 10.6

Ineffektivt arbete  107 Säkerhetsrisker 108 Belastningar och hälsoproblem  112 Den personliga integriteten  113 Vad kostar hälsoproblem orsakad av dålig it?  113 Vad kostar dålig användbarhet och brister i den digitala arbetsmiljön?  114 10.7 Varför används inte den kunskap som finns?  116 11 EXEMPEL PÅ DIGITALA ARBETSMIL JÖPROBLEM  119

11.1 Digitala arbetsmiljöproblem i sjukvården  119 11.2 Digitala arbetsmiljöproblem i ärendehantering  124 11.3 Digitala arbetsmiljöproblem i tågtrafikstyrning  127 Intervju med Maria Kuisma Min digitala arbetsmiljö  130

©  F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

5


I nne h å l l

Del IV  Möjligheterna – den goda digitala arbetsmiljön 12 FÖRÄNDRINGSARBETE MED FOKUS PÅ DIGITAL ARBETSMIL JÖ  135 13 SYNSÄT T OCH PRINCIPER  139

13.1 13.2 13.3 13.4 13.5 13.6

Verksamhetsutveckling kontra systemutveckling  139 Organisationsutveckling 140 Användardeltagande som princip  141 Den skandinaviska traditionen  143 Genusperspektivet 145 En fråga om makt?  147

14 GRUNDLÄGGANDE KUNSK APSOMRÅDEN  151

14.1 14.2 14.3 14.4

Människa–datorinteraktion 151 Användbarhet och användarupplevelse  152 Tillgänglighet 154 Ekonomiska perspektiv  155

15 OLIK A FÖRÄNDRINGS­M ODELLER OCH -ROLLER  161

15.1 15.2 15.3 15.4

Användarcentrerad systemdesign  161 Systemutvecklingsprocessen 165 Användbarhetsexperten 170 Ledning och styrning  172

16 VERK T YGSLÅDAN  175

16.1 16.2 16.3 16.4 16.5 16.6 16.7 16.8 16.9 16.10 6

Målbilder av det framtida arbetet  176 Fältstudier 178 Kravspecifikationer 180 Effektstyrning 180 Design av digitala system och användargränssnitt  181 Införandemetoder 186 Metoder för analys av digital arbetsmiljö  190 Utvärderingar 192 It-ronder 194 Strategikartor 195

©  F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r


I nneh ål l

17 HUR GÖR MAN I PRAK TIKEN?  199

17.1 Arbetsgivaren, ledningen  200 17.2 Beställare av it-system  202 17.3 Den enskilda användaren och arbetslaget  206 17.4 Leverantörer av it-system och -tjänster  209 17.5 Interna it-avdelningar  211 17.6 Projektledare och systemutvecklare  213 17.7 Användbarhetsexperter 216 17.8 Organisationskonsulter 218 17.9 Skyddsombud 220 17.10 Arbetsmiljöansvariga och HR-avdelningar  221 17.11 Företagshälsovården (FHV)  223 17.12 Användarstöd och support  224 Intervju med Carola Löfstrand Om it-skyddsronder  227 18 STRATEGISK A ANSVAR OCH INITIATIV  229

18.1 18.2 18.3 18.4

Myndigheternas ansvar  229 Arbetsmarknadens parter i samverkan  233 Standardiseringsorganisationer 237 Akademin, forskning och utbildning  239

19 EXEMPEL PÅ BRA DIGITALISERINGAR  245

19.1 19.2 19.3 19.4

Lovande digitaliseringar i sjukvården  245 Bra digitaliseringar i ärendehantering  252 Bra digitaliseringar i tågtrafikstyrning  254 Bra digitaliseringar i tillverkningsindustri  260

20 OM FRAMTIDEN  267

20.1 Framtidens arbetsliv – några spaningar  268 20.2 Behov av forskning och kunskapsutveckling  274 20.3 Att tillämpa det man redan vet  275 Slutord 277 Bildkällor 279 Sakregister 281

©  F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

7



3

E XE M PEL PÅ D I G I TA L A M I L J Ö ER

När verksamheter digitaliseras så påverkas arbetena ofta på ett mycket omfattande sätt. I vissa fall leder digitaliseringen till att jobb försvinner genom automatisering eller robotisering. Ofta är det tunga eller monotona jobb som automatiseras, antingen med syfte att effektivisera, snabba upp processer eller för att bli av med arbeten som upp­ fattas som belastande. En automatisering fordrar att man kan beskriva verksamheten på ett exakt sätt, och kan man inte det så får i allmänhet människor ta hand om det som automatiseringen inte hanterar. I andra situationer, och det är kanske det vanligaste, så inför man någon form av it-system med syftet att ge nya och förhoppningsvis bättre stöd till dem som ska utföra arbetet. Även sådana förändringar har oftast stora effekter i många avseenden för verksamheten, dess organisation, arbetsprocesser och kommunikationsmönster, och inte minst för den digitala arbetsmiljön. Man ska arbeta med delvis förändrade arbetsuppgifter på ett nytt sätt och med nya verktyg. Ofta följer krav på högre specialisering och nya kompetenser samtidigt som administrationen ”amatöriseras”. Förändringarna har inverkan på alla led i verksamheten och på alla berörda roller och professioner – de påverkar såväl dem som ska utföra arbetet som dem som är avnämare av verksamheten, såsom kunder och patienter. För att ge några konkreta exempel på hur digitaliseringen kan gå till och se ut ska vi nedan beskriva situationen i några olika sektorer av arbetslivet.

3.1 Den digitala sjukvården Sjukvården är ett exempel på en verksamhet som i grunden förändrats genom om­fattande digitalisering. Användningen av datorer var här mycket tidig, men det är först på senare år som förändringarna fått mer omfattande konsekvenser för de vårdprofessionella. Redan i slutet av 1950-talet och början av 1960-talet fanns det många exempel på datorer i sjukvården. Det handlade då främst om rena tekniska tillämpningar, till

©  F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

37


DEL I I

B a kgrun d

FIGUR 3.1  Digitalt system för visning och analys av röntgenbilder. Även själva röntgenprocessen är digitaliserad, och de gamla filmerna som skulle framkallas är helt borta.

exempel inom laboratoriemedicin och för fysiologiska mätningar. De vårdprofessionella var oftast inte alls användare av tekniken mer än indirekt, till exempel genom att de fick laboratorielistor utskrivna från datorer och levererade via internposten. Inom medicinsk teknik var utvecklingen snabb, och i dag är så gott som alla medicinsktekniska undersökningar och behandlingar helt digitaliserade, till exempel inom röntgen, magnetkamera, strålbehandling, fysiologiska undersökningar med mera. Avancerade system för bildbehandling, cell- och DNA-analyser har funnits sedan länge och blir alltmer sofistikerade. Alla sjukhus har i dag en mycket omfattande it-verksamhet. Många, ofta hundratals, separata it-system används inom olika delar av vårdapparaten. Administrativa system kopplas samman till sjukhussystem och bildar hyggligt fungerande helheter, där omfattande databas- och kommunikationssystem gör data tillgängliga för olika syften i olika delar av verksamheten. Medicinsk-tekniska avdelningar och it-avdelningar behövs för att upphandla, utveckla, införa och driva alla system och för att ge utbildning och användarstöd. Utan tvekan har datoriseringen av vårdens verksamheter, såväl de tekniska som de vårdrelaterade och administrativa, bidragit till mycket positivt. Väldigt mycket av det som görs i dag i vården hade inte varit möjligt utan omfattande datorstöd. Personal- och patientadministration, avancerade metoder för diagnos och behandling, bildbehandling, telemedicinska tillämpningar, hälsoundersökningar, kvalitetsregister och epidemiologiska studier är exempel på detta. 38

©  F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r


K API TEL 3

Allt detta innebär naturligtvis också helt nya förutsättningar för sjukvårdspersonalens arbetsmiljö. Många inom vården talar i dag om den ökande press och belastning som digitaliseringen ger. Längre fram i boken diskuteras svårigheterna och arbetsmiljö­ problemen. Konkreta exempel på dagens digitalisering är den patientnära medicinska dokumentationen, främst patientjournalen (se figur 3.2), samt avancerade system inom intensivvården. Den interaktiva it-användning, i det direkta vårdarbetet, som görs av läkare, sjuksköterskor och andra, utvecklades mycket långsammare och senare är de rent tekniska systemen. Det gjordes många försök under 1960–80-talen, men det mesta misslyckades, förutom några småskaliga lokala system. Det var helt enkelt för svårt, och systemen fungerade inte i de vårdprofessionellas vardag. De första fungerande systemen för datoriserade patientjournaler började användas i primärvården i slutet av 1980-talet. Primärvården fick sedan en snabb utveckling, och under 1990-talet digitaliserades så gott som all medicinsk dokumentation där. Elektroniska patientjournaler i slutenvården blev dock vanligt förekommande först under 2000-talet. I dag är i princip all medicinsk dokumentation datoriserad, alla pappersjournaler är borta och all läsning av journalinformation sker via datorskärmar. Digitaliseringen av patientjournalerna har medfört stora förändringar för vårdens organisation och för de vårdprofessionellas vardag. Det ser lite olika ut inom vårdens olika delar, till exempel på en vårdcentral inom primärvården eller på en specialist­ avdelning inom slutenvården. Arkiven för pappersjournaler är helt borta, liksom arbetena för dem som jobbade där.

Exemp el på digitala miljöer

FIGUR 3.2  All medicinsk dokumentation hanteras i dag elektroniskt och läses via bildskärm.

FIGUR 3.3  De gamla arkiven för pappersjournaler är borta och även de jobb som fanns där.

©  F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

39


DEL I I

B a kgrun d

Man trodde från början att också läkarsekreterarna skulle försvinna och att läkarna själva skulle skriva sina journalanteckningar. Så blev det dock till stor del inte, även om många inom primärvården fortfarande själva skriver sina journaler. Kvaliteten på det skrivna blev helt enkelt för dålig, och läkarna tyckte att det tog för mycket av deras arbetstid. Läkarsekreterarna var också skickligare på att skriva det läkaren egentligen menade. Läkarna inom slutenvården dikterar i dag oftast sina anteckningar via itsystem, och filerna överförs elektroniskt till läkarsekreterarna för utskrift. Läkaren kan sedan, via sin dator, läsa och signera anteckningarna. Journalsystemen är inte de enda system vårdpersonalen använder. Deras vardag innehåller att hantera ett antal olika system, vilket gör deras digitala arbetsmiljö komplex. Alltmer av vårdpersonalens arbetstid tillbringas vid datorerna. Undersökningar av UsersAward och vid Uppsala universitet visar till exempel att läkare i medeltal tillbringar cirka 50 procent av sin arbetstid vid datorn, vilket är klart mer än de träffar sina patienter. Andra personalkategorier, som sjuksköterskor och undersköterskor, använder också alltmer it i sitt arbete. Patientjournalerna är nu också tillgängliga för patienterna själva via webbtjänster, något som man från vårdens sida delvis ser som ett arbetsmiljöproblem. Det ställer nya krav på vårdpersonalen när patienten till och med kan ha mer aktuell och uppdaterad information om sitt tillstånd än de själva har. Det finns även andra initiativ för att förverkliga den potential som digitaliseringen innebär för patienter, kanske främst de kroniskt sjuka och deras närstående, att få en större roll i egenvård och förebyggande vård. Co-Care, eller samvård, innebär att patienter och deras anhöriga ges möjlighet att aktivt delta i egenvård utifrån individuella förutsättningar och mål och genom förbättrat stöd från vården och med användande av nya digitala tjänster. Ett annat exempel på en vårdmiljö där digitaliseringen gått väldigt långt är intensivvården. Den digitala miljön är där mycket komplex. En mängd olika tekniska system, alla digitaliserade, finns för att övervaka, larma och stödja behandlingen av de väldigt svårt sjuka patienterna. De olika utrustningarna och de olika it-system man använder är dock oftast inte alls integrerade, och man använder de flesta system på olika sätt. Detta ställer oerhört stora krav på personalen, främst på intensivvårdssjuksköterskorna, som ska kunna hantera allt detta med höga krav på snabbhet och säkerhet även i mycket stressiga situationer. Arbetet är en blandning av omvårdnad och övervakning. Övervakningen, som har vissa likheter med arbetet i andra komplexa dynamiska miljöer som inom trafikledning eller kärnkraft, handlar här om att övervaka, vårda och behandla mycket svårt sjuka människor. Miljön runt patienterna är mycket teknisk, och information av olika slag visas på en mängd olika apparater. Under långa perioder sker kanske inget alls, men plötsligt kan något hända som fordrar mycket snabba och korrekta insatser. Inget får då gå fel. 40

©  F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r


K API TEL 3

Exemp el på digitala miljöer

FIGUR 3.4  Den komplexa tekniska miljön på en intensivvårdsavdelning.

Utrustningen runt patienten har olika syften. Monitorer mäter, visar och vid behov larmar om till exempel respiratoriska funktioner som tryck, volym, andningsfrekvens och syrenivåer samt fysiologiska parametrar som EKG, blodtryck och blodets syre­ sättning. System för dialys, sondmatning och andra stödfunktioner finns beredda. Det är också vanligt med ett antal olika infusionspumpar som ska se till att patienten kontinuerligt får den beslutade medicineringen. Det händer att infusionspumparna är av olika fabrikat och ska ställas in enligt olika principer, vilket innebär en risk för misstag och är en stressfaktor för personalen. De olika tekniska enheterna och alla deras displayer bildar oftast ingen integrerad helhet. Apparater och system av olika tillverkare och med olika design blandas i rummet. Resultatet kan lätt bli aningen kaotiskt och medföra en rad olika arbetsmiljöproblem för personalen. Samt därmed också risker för patienterna. Fortfarande finns många brister och problem när det gäller vårdens it-system och deras användbarhet. Arbetsmiljöproblemen diskuteras mer längre fram i boken. Problem som personalen brottats med sedan länge rör till exempel den dåliga integrationen mellan vårdens olika system, mycket dubbelarbete, dålig användbarhet, dålig digital kompetens samt brister i uppföljning och vidareutveckling. Fortfarande kan en läkare oftast inte läsa patientjournalen vid sängkanten utan bara på sin dator på läkarrummet. Sjuksköterskor tvingas att göra anteckningar från datorsystemen till ett block de har i fickan för att alltid kunna ha rätt information på rätt plats. Många av vårdens it-system är i dag inte tillräckligt användbara och verksamhetsnyttiga. Ytterligare ett problem är att vårdpersonalen ibland inte ens har kompetens att använda de system de faktiskt har på ett bra sätt, då det brister i tid och strukturer för utbildning och användarstöd. ©  F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

41


DEL I I

B a kgrun d

Vården är omfattande digitaliserad – mest till nytta men även förknippat med stora problem. Utvecklingen går vidare. Om man i dag är i hög grad beroende av de system man har, kommer beroendet med säkerhet att öka ytterligare. Detta ställer stora krav på hur den fortsatta digitaliseringen hanteras.

3.2 Digitalisering av ärendehanteringsarbete En stor mängd av det arbete som utförs på statliga myndigheter, men även inom banker, försäkringsbolag och på många andra arbetsplatser, handlar om ärendehantering. Ärendehantering innehåller stora komponenter av administrativa arbetsuppgifter, kommunikation via olika former av media och emellanåt beslutsfattande. Förr i tiden bedrevs ärendehanteringsarbete huvudsakligen genom manuell hantering (se figur 3.5). Ärendet initierades genom någon form av inkommen handling till myndigheten eller organisationen: ett brev, en inkommen blankett eller ett telefonsamtal. Som en följd av den inkomna handlingen startades behandlingen av ett ärende som krävde någon form av åtgärd eller beslut som sedan skulle registreras, diarieföras, delges och kommuniceras till den det berörde. Som kund i en sådan verksamhet var det heller inte ovanligt att man fysiskt besökte verksamhetens kundmottagning, vilket ökade pressen på ärendehandläggaren att kunna leverera till en kund som man mötte ansikte mot ansikte med kvalitet, korrekthet och effektivitet. De första ansatserna till digitalisering innebar att olika former av stordatorsystem och databaser infördes för att stödja och systematisera arbetet, samt för att möjliggöra en rättssäker maskinell hantering av vissa rutiner. Ärendehandläggarnas arbete

FIGUR 3.5  Ärende­ hanteringsarbete före digitaliseringens tidevarv.

42

©  F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r


K API TEL 3

påverkades i början inte så mycket av de nya datorsystemen eftersom särskilda dator­ operatörer var satta att hantera systemen och genomföra databearbetningarna. Genom en ökad grad av automatisering av rutiner för ärendehantering kom varje handläggares arbetsbord att rymma en dator, och en ökande andel av rutiner och beslut kunde hanteras via datorn. Ärendehantering har under åren genomgått en hel del förändringar, effektiviseringar och automatiseringar i digitaliseringens kölvatten. Vid en ytlig anblick har kanske de digitala arbetsmiljöerna inte förändrats i så stor utsträckning under de senaste tjugofem åren, men kvaliteten har otvetydigt förbättrats (se figur 3.6). Flera försök har också gjorts att förändra arbetsmiljöerna genom öppna eller aktivitets­ baserade kontorslösningar, flexibla arbetstider och möjligheter att förlägga arbetet på annan plats är på kontoret. En ny digitaliseringsvåg uppstod genom den tilltagande användningen av standardsystem för ärendehantering. Stora internationella leverantörer av programvara har utvecklat mer eller mindre kompletta system för de vanligaste formerna av ärende­hantering. Verksamheterna kan dock vara av väldigt olika art, och kraven på itsystemens anpassning till lokala behov kan därför variera mycket. Det är svårt för ett standardsystem att leva upp till alla olika verksamheters varierande krav. Som en konsekvens av detta dök en ny form av verksamhetsutveckling fram, där man först upphandlade ett standardsystem och därefter försökte anpassa sin organisation och verksamhet efter standardsystemets funktionalitet, snarare än att utveckla system som kunde stödja verksamhetens specifika behov. Digitaliseringen har på senare tid även inneburit nya möjligheter till förändringar i verksamheterna. Många har insett att digitaliseringen har en potential att fundamentalt förändra sättet som en verksamhet bedrivs på. En av de första verksamheterna att genomgå en sådan omfattande förändring av syfte, mål och struktur var banksektorn. Framväxten av internetbankerna har inneburit att mycket av den ärendehantering som tidigare utfördes på kontor av banktjänstemän, kamrerer och kassörer nu kan göras av individen själv i hemmiljön, på smartphonen eller datorn. Många av de bankanställdas ©  F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

Exemp el på digitala miljöer

FIGUR 3.6  Ärendehante­ ringsarbete 1995 och 2010. Arbetet var och är till stor del digitaliserat. Mycket informa­ tion hanteras via dator men även på papper, och arbetet är komplext. Mycket i den digitala arbetsmiljön är dock sig likt. Bildskärmen har blivit plattare, men mycket i design­ en är oförändrat. En liten skärmyta ska användas för att hantera stora informations­ mängder. Alla ”notisarna” är på senare år, som effekt av den tekniska utvecklingen, i alla fall flerfärgade!

FIGUR 3.7  Framväxten av internetbanken flyttade arbetet från kundtjänsten till hemmet eller fickan.

43


DEL I I

B a kgrun d

arbeten har därmed förändrats från att vara transaktionshanterare till att i stället bli stödresurser och rådgivare till kunden i hanteringen av de egna ärendena. Detta är en verksamhetsförändring som möjliggjorts av internettekniken och den breda spridningen av digitala hjälpmedel till i stort sett allas hem och ficka. Detta har även förändrat de bankanställdas digitala arbetsmiljö på ett omfattande sätt.

3.3 Styrning av komplexa processer 3.3.1 Processtyrning Komplexa dynamiska processer har sedan länge styrts av operatörer med hjälp av tekniska system som i dag så gott som uteslutande är digitaliserade. Exempel på sådana situationer finner man inom väldigt många områden: kontrollrum i kärnkraftverk (se figur 3.8), pappersindustri, valsverk, reningsverk, styrning av fordon som flygplan, fartyg och lok, styrning av trafiksystem exempelvis inom flygtrafikledning eller tåg­ trafikstyrning. Arbetet på en intensivvårdsavdelning kan också betraktas som avancerad processtyrning. Styrarbetet kan ha väldigt olika förutsättningar och utformning, men det finns även en del generella aspekter som återkommer när människor ska styra komplexa system. Ibland befinner sig operatören inne i den process som styrs, till exempel i ett flygplan. I andra sammanhang ser operatören aldrig processen utan styr enbart via det tekniska styrsystemet, som till exempel i trafikstyrning eller i ett kärnkraftverk. All information som man har tillgång till är det som det tekniska systemet levererar, och alla möjligheter till agerande utgörs av vad det tekniska systemet tillhandahåller. Den uppgift som operatören har kan vara mycket komplex. Det system som styrs

FIGUR 3.8  Kontrollrum i Forsmarks kärnkraftverk.

44

©  F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r


K API TEL 3

Exemp el på digitala miljöer

FIGUR 3.9  Styrsituationen, ”kontrollrummet”, i ett lok respektive i ett modernt höghastighetsfartyg.

måste planeras, övervakas och styras så att en rad olika mål blir uppfyllda samtidigt. Det kan handla om säkerhet, kvalitet, noggrannhet, ekonomi med mera. Det faktum att systemet är dynamiskt innebär att det finns många olika tidsparametrar att hålla reda på. Vissa saker går mycket snabbt medan andra tar lång tid. Om man vill att processen ska vara stabil och styras mot uppsatta mål måste man hela tiden vara medveten om vad som sker och vidta korrekta åtgärder vid rätt tidpunkt. Omgivningen kan störa systemet, och även detta måste man kunna få korrekt information om. Blir situationen säkerhetskritisk kan arbetet bli väldigt stressigt. En vanlig strategi för processopera­ törer är därför att, i tillägg till alla andra styrmål, se till att man inte hamnar i sådana situationer där det blir svårt eller omöjligt att klara av styrningen på ett bra sätt och där man tvingas arbeta under hög stress.

3.3.2 Tågtrafikstyrning Ett exempel på ett arbete där man planerar, övervakar, styr och administrerar kontrollen av ett komplext system är tågtrafikstyrning. I Sverige är det Trafikverket som ansvarar för att styra trafiken på hela järnvägsnätet, medan tågen körs av lokförare som tillhör olika trafikbolag. All tågtrafik styrs i Sverige från åtta trafikledningscentraler, från Boden i norr till Malmö i söder. Trafikstyrningen är sedan lång tid helt centrali­ serad, digitaliserad och delvis automatiserad. Tidigare var styrningen mer manuell, något som fortfarande är vanligt i andra länder (se figur 3.10). Trafikledarens arbete innehåller många olika komponenter. All trafik inom en trafik­ledares ansvarsområde ska övervakas, planeras och styras. Vid störningar, som inträffar hela tiden, måste man ta beslut om hur trafiken ska planeras om, och en rad styr­åtgärder måste genomföras vid rätt tidpunkt. Ofta måste man kommunicera med andra i omgivningen för att veta att man tar ett bra beslut och att det går att genomföra. Som stöd i arbetet har man flera olika digitala system. På skärmar har man spårplaner som visar spårstrukturen samt vilka spårsegment, block eller spårledning, som är ©  F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

45


DEL I I

B a kgrun d

FIGUR 3.10  Manuell trafikstyrning i England, med spakar och vevar som kontrollerar växlar och signaler.

belagda eller där det finns en tågväg lagd. En tågväg är den väg som trafikledaren genom kommandon kan specificera och som ett tåg sedan kan köra enligt, genom att växlar och signaler ställs i rätt läge. Som grund för planeringen och omplaneringen har trafik­ledaren fortfarande i dag oftast en grafisk tidtabell på papper, där man manuellt gör omplaneringen för hand med penna, linjal och suddgummi. Sedan måste trafikledaren komma ihåg vilka styrkommandon som ska ges och när. En rad andra arbetsuppgifter ligger också på trafikledaren att hålla reda på. För att stödja detta finns olika digitala system som inte alltid är helt integrerade (se figur 3.11). Säkerheten är alltid i fokus för alla aktiviteter inom järnvägen. Det finns många tekniska system som förhindrar att olyckor kan inträffa eller att två tåg ens kan komma nära varandra. Ett tåg kan, under normala omständigheter, tack vare tekniska system i spårsystemet och i loken (ATC) inte köra fortare än tillåten hastighet eller mot rött. Säkerheten är dock inte absolut, och vid störningar kan säkerhetskritiska situationer uppstå om inte alla agerar korrekt enligt regelverket och det aktuella läget. Till viss del är trafikstyrningsarbetet i dag automatiserat, något som ofta är till hjälp men som ibland leder till problem. De automatiska systemen kan vid behov själva lägga tågvägar, det vill säga besluta om och verkställa trafikledningskommandon. Så länge allt flyter på enligt plan så kan detta fungera bra, men då det inträffar störningar är ofta trafikledarens första åtgärd att stänga av automaterna. Skälet till detta är att trafikledaren annars inte har någon kontroll över vad som händer. Automaterna har ett ”eget liv” definierat av deras inbyggda algoritmer. Automaterna kan därför hitta på 46

©  F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r


K API TEL 3

Exemp el på digitala miljöer

oförutsägbara saker, automation surprises, som motverkar trafikledarens intentioner och agerande. Därför törs inte trafikledaren ta risken att ha automaterna i gång. Detta brukar också kallas the irony of automation. När man inte behöver automaterna har man stor hjälp av dem, men om det blir kris och man verkligen behöver hjälp måste man stänga av dem. Det ställs stora krav på trafikledaren att alltid vara beredd på att hantera komplexa störningar och att hitta bästa möjliga lösningar vid omplaneringen i realtid. Det tar lång tid att bli skicklig på detta. Vid stora störningar blir arbetet mycket stressigt, och snabba, korrekta beslut måste tas hela tiden. Annars blir situationen snabbt än värre. En störning kan lätt fortplanta sig och få effekt inom ett större trafikområde och under många timmar framöver. Detta är en egenskap hos spårbunden trafik, som skiljer den från annan trafikstyrning. Ett flygplan kan röra sig i tre dimensioner, ett fartyg i två men ett tåg bara i en, det vill säga köra på sitt spår. Om ett tåg står stilla på ett enkelspår så är hela linjen blockerad och inga andra tåg kan passera. Därför får störningar så stor effekt och trafikledarens arbete så stor betydelse. Det är enbart trafikledaren som styr trafiken. En lokförare kan inte styra, bara gasa och bromsa, även om också detta är en mycket komplex uppgift att göra på rätt sätt.

FIGUR 3.11  Arbetet på en svensk trafikledningscentral – dels en äldre miljö med stora väggpaneler, dels en modernare med många stora bildskärmar på varje arbetsplats.

©  F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

47


DEL I I

B a kgrun d

De digitala system som stödjer trafikledarna liksom de tekniska system som sköter signalering och kommunikation är till viss del ganska ålderstigna i Sverige i dag. Det pågår en snabb utveckling mot nya digitala system som stödjer trafikledarnas arbete på ett helt nytt sätt. Att diskutera • Vad skiljer de olika ovan beskrivna domänerna eller branscherna åt när det gäller arten av digitalisering? Vad har digitaliserats eller automatiserats? • Hur skiljer sig de digitala systemen åt, när det gäller till exempel omfattning, interaktionssätt och tekniska lösningar? • Omfattar digitaliseringen i de beskrivna exemplen alla yrkesgrupper och roller inom verksamheten? Kan man se skillnader mellan hur digitaliseringen påverkat olika yrkesgrupper? Finns det ”vinnare” och ”förlorare”? Finns det skillnader relaterade till genus?

Referenser Bodin, I., Fröjd, C. & Jansson, A. (2016), Work domain analysis of an intensive care unit: An abstraction hierarchy based on a bed-side approach. Uppsala: Uppsala University. Uppsala universitet, Institutionen för informationsteknologi (2015), Framtida tågtrafikstyrning. Slutrapport från FOT-projektet. http://kajt.org/onewebmedia/Slutrapport%20 FOT%202015.pdf. Gulliksen, J. (2010), Användbar IT: Användarcentrerad IT-utveckling i den statliga sektorn. Partsrådet, Satsa Friskt. http://partsradet.se/wp-content/uploads/2016/06/anvandbar_ it.compressed-1.pdf. Janols, R. (2013), Evolving systems – engaged users: Key principles for improving region-wide health IT adoption. Digital Comprehensive Summaries of Uppsala Dissertations from the Faculty of Science and Technology, 1030. Karolinska institutet (2017), Co-Care: Samvård vid kronisk sjukdom. http://ki.se/lime/ co-care-samvard-vid-kronisk-sjukdom. UsersAward (2010), Vård-IT-rapporten 2010: Enkätundersökningar, flödesstudier och uppföljning av Vård-IT-kartan 2004. https://www.vardforbundet.se/siteassets/ engagemang-och-paverkan/sa-gor-vi-varden-battre/vard-it-rapporten-2010.pdf.

48

©  F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r



Författarna har lång erfarenhet av forskning om och utveckling av digitala arbetsmiljöer ur olika aspekter och i olika branscher. Deras forskning har handlat om hur man kan utnyttja digitaliseringens stora potential till förbättringar och förnyelse av arbetslivet samtidigt som allt förändringsarbete sker med den goda arbetsmiljön som ledstjärna.

DIGITALISERINGEN OCH ARBETSMILJÖN Vad är en god digital arbetsmiljö? Hur går man till väga för att skapa en sådan? Trots att det i dag finns mycket kunskap om detta, ser vi fortfarande it-projekt som havererar och missnöjda användare. Det är uppenbarligen svårt att lyckas i praktiken. Teorier måste omsättas i praktisk handling. När användningen och betydelsen av de digitala stödsystemen i arbetslivet ökar handlar det i allt större utsträckning om en digital arbetsmiljö. Om alla ska kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett effektivt och säkert sätt, med hög kvalitet och utan onödiga belastningar, måste man ställa höga krav på de digitala systemens utformning och införande. Erfarenheterna i dag är tudelade: dels bidrar it-systemen till förnyelse och verksamhetsnytta, dels uppvisar de alltför ofta stora brister vilket medför påtagliga arbetsmiljöproblem. Många användare är frustrerade över att deras it-verktyg inte stödjer dem eller fungerar som de borde. Den här boken ger en grundläggande beskrivning av kunskapsläget om digitalisering och digitala arbetsmiljöproblem, samt en omfattande vägledning i hur man kan utnyttja digitaliseringens möjligheter och samtidigt försäkra sig om en god och hållbar digital arbetsmiljö. Art.nr 39626

studentlitteratur.se


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.