9789155264253

ÖVER 200 SORTER PROVADE & BEDÖMDA

MATS JONSON

Svenskt snus har en ny storhetstid. Det var hundra år sedan senast.

Något har hänt med vårt världsunika, svenska snus. Något mycket större än att bara konsumtionen ökat. För dagens snusare har kunskap blivit viktigare och man väljer, liksom med t.ex. drycker, alltmer sitt snus efter tillfälle. Snuset är på väg att ta plats som en självklar del av gastronomiupplevelsen.

Detta är den första boken i sitt slag om snus. Den handlar om dagens moderna snuser, hur de görs, vem som gör dem och vilka faktorer som påverkar resultatet. Den berättar också om snusets historia, dess myter, motgångar och framgångar. Boken lär ut hur man provar och bedömer snus – och konsten att njuta av det. Den ger råd om köp och förvaring och guidar dessutom till över 200 provade och poängsatta snuser.

HISTORIA, MÄRKEN, TILLVERKNING & KONSTEN ATT SNUSA

HISTORIA, MÄRKEN, TILLVERKNING & KONSTEN ATT SNUSA

HISTORIA, MÄRKEN, TILLVERKNING & KONSTEN ATT SNUSA

SNUS!

SNUS!

SNUS!

Mats Jonson är sommelier, vinskribent, författare och uppskattad guide och snusprovningsledare på Snus- och Tändsticksmuseum.

ISBN 978-91-552-6425-3 ISBN 978-91-552-6425-3

9 789155 264253 9 789155 264253

snus oms m baks_tb_k1.indd 1

MATS JONSON FOTO: ULF HUETT

2017-06-12 12:35

inl _ snus 4_LS.indd 2

2017-06-09 11:50

SNUS! HISTORIA, MÄRKEN, TILLVERKNING & KONSTEN ATT SNUSA

MATS JONSON FOTO: ULF HUETT

inl _ snus 4_LS.indd 3

2017-06-09 11:50

inl _ snus 4_LS.indd 4

2017-06-09 11:50

För att njuta av tobak behöver man inte tända eld på den

Svenskt snus har en ny storhetstid. Det var hundra år sedan senast.

Denna nya storhetstid är mer kunskaps- och njutningsorienterad. Vi snusare är alltmer intresserade av vad vi lägger in under läppen. Vi är också nyfikna på vilka alternativ som finns när det gäller arom, smak, styrka, form och kvalitet. Även tillfället intresserar oss. För den urbane snusaren har det blivit naturligt att välja prillan och dess form efter tillfälle: frukost, jobb, möten, middag, kvälls- och nöjesliv. Till och med inför jakten tar sig några en funderare. På många jaktmässor har numera snusfabrikanterna sin egen lilla hörna.

Som guide och provningsledare på Snusmuseum i Stockholm har jag under flera år följt denna utveckling, ibland nästan med förvåning.

Till våra snusprovningar började det komma alltfler deltagare. Kvinnor och män, yngre som äldre med olika bakgrund. De representerade yrken från lärare och hantverkare till bank-, media- och mäklarjobb. Frågorna som ställdes visade inte bara på kunskapstörst utan också på passion.

Samtidigt öppnades specialiserade snusbutiker i landet med personal som hade expertkunskap. Dessa påminde om de vinbutiker jag alltid tyckt om att titta in i vid besök i Paris eller London. Istället för vinflaskor fanns i hyllorna snyggt uppställda snusdosor. Kunderna kunde ställa frågor och få uttömmande svar.

Jag fick höra att i Fäviken, på Magnus Nilssons omtalade restaurang med två stjärnor i Guide Michelin, kunde man efter avslutad måltid bli serverad en snus till digestiven. Den bakades vid bordet till perfektion av servispersonalen och räcktes över till gästen.

För att njuta av tobak behöver man inte tända eld på den

inl _ snus 4_LS.indd 5

5

2017-06-09 11:50

Och så var det General Kardus, ett årgångssnus i numrerad upplaga som släpptes första gången 2006 och idag närmast kan betraktas som ett ikoniskt snus. Årgång 2016 sålde snabbt slut och några av de exklusiva dosorna dök upp för fyrsiffriga belopp på en andrahandsmarknad. Nästan som handeln med en eftersökt låda kubanska cigarrer, med skillnaden att man här inte behövde tända eld på tobaken för att njuta av den.

Allt detta fick mig att inse att något hänt med vårt 200-åriga svenska snus. Något mycket större än att bara konsumtionen ökat.

Det ledde till boken du håller i handen. Den handlar om dagens moderna snuser, hur de görs, vem som gör dem och vilka faktorer som påverkar resultatet. Den berättar om snusets historia, dess myter, motgångar och framgångar. Boken lär ut hur man provar och bedömer snus och talar om konsten att njuta av det. Den ger råd om köp och förvaring och guidar till över 200 provade och poängsatta snuser.

Grunden i vårt svenska snus är tobak, vatten, salt och smakgivare. Precis som ölets malt, humle, jäst och vatten eller whiskyns korn, jäst och vatten.

Dessa snusets fyra ingredienser utgör också den här bokens definition på snus, oavsett hur dosa, etikett eller portionspåse ser ut.

Lägg in läsprillan och förkovra dig i vår tids snusande. Jag önskar en trevlig läsning!

6

inl _ snus 4_LS.indd 6

SNUS!

2017-06-09 11:50

För att njuta av tobak behöver man inte tända eld på den

inl _ snus 4_LS.indd 7

7

2017-06-09 11:50

8

inl _ snus 4_LS.indd 8

SNUS!

2017-06-09 11:50

Snusets topp, nedförsbacke och uppgång

Sett i ett perspektiv på ungefär hundra år så har snuset ett konsumtionsrekord i båda ändarna. År 1919 rekordsnusade vi 7 000 ton snus i Sverige. Idag, knappt hundra år senare, säljs åter över 7 000 ton snus per år i landet.

Vi är nu fyra miljoner fler invånare än 1919 så genomsnittet per svensk blir förstås lägre. Då låg genomsnittet per svensk på 1,3 kilo och idag ligger det på drygt 7 hekto.

Mellan dessa båda tidpunkter hade snuset en lång och djup svacka. Den nådde en botten 1968 med en konsumtion på 2 400 ton snus men vände 1969 uppåt med en stadig tillväxt under 1970-talet för att i våra dagar nå en ny storhetstid.

Denna 50-åriga svacka berodde till stor del på att det blev populärt att röka cigaretter. Ciggen slog igenom under 1920-talet och blev mode i filmer, musikliv och i städernas uteliv, medan lantgubben med snusrand under naglarna blev symbol för snuset.

På 1960-talet presenterades de första alarmerande rapporterna om cigarettrökningens hälso- och cancerrisker. Vi blev medvetna om rökningens faror, vilket fick snuskonsumtionen att öka. Med portionssnuset som lanserades under 1970-talet började kvinnor snusa och mellan 1997 och 2004 ökade kvinnorna sin snuskonsumtion med 300 procent. Rökförbudet på restauranger 2005 gav en ytterligare skjuts åt snuset.

Idag snusar en miljon svenskar eller 10 procent av befolkningen regelbundet. Av dessa är närmare 25 procent kvinnor.

SnuSetS topp, nedFörSbacke och uppgång

inl _ snus 4_LS.indd 9

9

2017-06-09 11:50

tobakens långa historia

Människan har varit nikotinist i 8 000 år. Så gamla spår av tobaksodling har man funnit i Mellanamerika och Peru. Det antas att indianerna vid den tiden tuggade tobaksbladen.

Arkeologiska fynd av piprester i samma områden från cirka 2 000 år f.Kr. tyder på att man vid den tiden hade börjat röka tobaken.

I Europa har vi njutit nikotin i bara drygt 400 år. Tobaksplantan kom hit redan med 1400-talets sjöfarare, men det var först under 1600-talet som tobaksbruket spred sig.

När Columbus och hans män nådde Amerika på sin första resa 1492 och lade till på ön Hispaniola i Västindien, noterade man att lokalbefolkningen rökte. De virade in torkad och finskuren tobak i majsblad och tände på. Dessa rullar kallades tabago. En ursprunglig variant av vår cigarr fast mycket längre och större.

På sin andra resa året därpå hade Columbus med sig den noggranne munken Ramón Pane. Han beskrev hur lokalbefolkningen drog upp torkat tobakspulver i näsan, tuggade på tvinnade tobaksblad och även rökte tobaken i pipor. Föregångare till luktsnus, tuggtobak och piprökning.

Sjöfararna förde med sig de lättodlade tobaksfröna till Europa och tobak började odlas i Portugal och Spanien.

Till en början användes tobaken inte som njutningsmedel i någon större utsträckning. Plantan betraktades mest som en medicinalväxt och användes för att kurera olika krämpor och sjukdomar.

En av dem som intresserade sig för tobakens medicinska effekter var den franske diplomaten Jean Nicot (1530–1600).

Han var franskt sändebud i Portugal och odlade tobak i sin trädgård i Lissabon. Han fick senare ge namn åt nikotinet.

Kanske är det honom vi ytterst har att tacka för vårt svenska snus. Det är med monsieur Nicot som det trevliga börjar.

10

inl _ snus 4_LS.indd 10

SNUS!

2017-06-09 11:50

SnuSetS topp, nedFรถrSbacke och uppgรฅng

inl _ snus 4_LS.indd 11

11

2017-06-09 11:50

12

inl _ snus 4_LS.indd 12

SNUS!

2017-06-09 11:51

Från aristokratins nässnus till folkets munsnus

Europa på 1500-talet präglades av aristokratiska statsskick med kungliga hov. Det allra finaste hovet var det franska där drottning Katarina av Medici regerade. Hon led av migrän.

Den medicinkunnige diplomaten Jean Nicot hade lösningen på detta lidande. Han tog ett par tobaksblad från sin trädgård, torkade och malde dem till ett fint pulver. Detta presenterades för drottningen och han rådde henne att försiktigt sniffa upp en liten dos i näsan. Drottningen blev förtjust.

Det lindrade inte bara huvudvärken, bortsett från ett par nysningar så njöt hon också av det. Det var förstås nikotinet som gjorde sitt jobb.

Snart snusade hela det franska hovet. Och hade det franska hovet något för sig, så tog strax alla andra hov efter. Luktsnuset, eller doftsnuset, blev högsta aristokratiska mode i Europa.

Det utvecklades ritualer och etikettsregler för snusandet – med sirliga handrörelser där fingrarna måste spreta rätt och nysningar i eleganta näsdukar av siden. Så ofta man kunde visade man upp sina små juveltäckta snusdosor.

Luktsnuset spred sig längre ner i klasserna över hela Europa och hade sin verkliga storhetstid under 1700-talet. I Frankrike fick snusandet ett abrupt slut med franska revolutionen 1789. Man tog då ett våldsamt avstånd från allt som hade sitt ursprung i aristokratin, inklusive luktsnuset. Nikotinintaget flyttades över till cigarrer, pipor och tuggtobak.

Äldre uttryck: Läppasnus, Matsnus, Våtsnus, Olukt (ett motsatsord till det då förekommande luktsnuset – man hade ännu inte något riktigt namn för det nya munsnuset).

Snuset i Sverige

Luktsnuset nådde även Sverige och blev här mest ett nöje för överklass och borgerlighet. Bland bönder och torpare var tuggtobaken vanligare.

Det allmänna tobaksbruket var utbrett i Sverige och de mängder tobak som importerades blev snart betungande för den svenska handelsbalansen. Kung Fredrik I beslöt 1724 att vi skulle börja odla egen tobak över hela landet. Det visade sig vara lönsamt, även om kvaliteten på den svenska tobaken inte kunde jämföras med den importerade på grund av vårt kärvare klimat.

För att tvinna tuggtobak krävs en hög kvalitet på tobaken som den svenskodlade inte alltid nådde upp till. Med ett öga SnuSetS topp, nedFörSbacke och uppgång

inl _ snus 4_LS.indd 13

13

2017-06-09 11:51

på det finmalda luktsnuset började bönder och torpare mala den egenodlade tobaken. Men istället för att sniffa upp det i näsan, vilket var alldeles för pyssligt och gav en svag nikotineffekt, blandade man det med vatten, salt, pottaska och smakgivare.

Blandningen fick därefter jäsa i krukor under flera veckor. Resultatet bakades till prillor som lades in under läppen. Därmed var en av våra käraste och mest framgångsrika produkter född.

Fabrikanterna

Vakna 1800-talsentreprenörer såg tidigt en marknad för den nya produkten och började fabrikstillverka böndernas munsnus. Svenska snusstäder växte fram och blev kända för sina märken. I Norrköping fanns Swartz som tillverkade Röda Lacket, Hudiksvall blev känt för Friskens Snus, Karlshamn hade sitt Extra Prima Carlshamnssnus och i Göteborg fanns bland andra firmorna Fiedler & Lundgren och Eric Mellgren. De båda senare har återuppstått under våra dagars snusboom.

Klassiska märken från den här tiden vid sidan av Röda Lacket är Grovsnus, Göteborgs Prima Fint, Göteborgs Rapé och Generalsnus, vars namn inte har något med det militära att göra utan användes mer i betydelsen ”allmänsnus”. Flera olika tillverkare hade ett generalsnus. Över 150 år senare lever och frodas dessa varumärken. Det mesta kända och äldsta märket är Ljunglöfs Ettan som skapades 1822 och än idag är ett av de största snusmärkena. I vår varumärkesfixerade tid där så många märken av alla slags produkter lanseras och lika snabbt försvinner i mediaträngseln är detta unikt. Jag tillskriver det vår starka snustradition.

Snusimperiet

Ljunglöfs Ettan är det enskilda snus som har haft störst betydelse för svensk snustillverkning. Detta snus innebar en utveckling av tillverkningsmetoden som gjorde snuset hållbarare och mer hygieniskt och som minskade de oönskade eller skadliga ämnen som kan uppstå vid den traditionella fermenteringen. Inte minst kortades tillverkningstiden från flera veckor och ibland månader ned till en enda vecka.

Historien om Ettan handlar om en framgångsrik snusdynasti som sträckte sig över tre generationer. Detta snus gjorde Ljunglöfs till en av Sveriges rikaste familjer.

Vi tar det från början.

Jacob Fredrik Ljunglöf var entreprenören och innovatören. Tjugosex år gammal tog han 1821 över det mindre tobaksföretag i Stockholm där han var anställd, efter den tidigare ägarens änka. Han hade inte ett öre på fickan, men änkan hade förtroende för den unge mannen och godtog en skuldsedel på 110 000 riksdaler. En stor summa på den tiden som i dagens penningvärde motsvarar 12–15 miljoner kronor.

14

inl _ snus 4_LS.indd 14

SNUS!

2017-06-09 11:51

Handskrivet recept på Ljunglöfs Snus No 1 från tidigt 1820-tal. ”Ettan” gjorde Ljunglöfs till en av Sveriges rikaste familjer och snuset är än idag ett av Sveriges mest sålda.

De flesta snusfabriker hade snus som benämndes Snus nr 1, Snus nr 2 och Snus nr 3. Siffrorna stod för olika kvaliteter där Nr 1 var premiumsnuset och de övriga enklare kvaliteter. Ljunglöfs nr 1 blev ett så starkt begrepp att ”Ettan” i folkmun kom att betyda just Ljunglöfs Snus nr 1 och inget annat.

SnuSetS topp, nedFörSbacke och uppgång

inl _ snus 4_LS.indd 15

15

2017-06-09 11:51

16

inl _ snus 4_LS.indd 16

SNUS!

2017-06-09 11:51

Den tidens tobaksfabrikanter förde ett mischmasch av produkter som piptobak, tuggtobak, luktsnus och snus. Ljunglöf valde målmedvetet att specialisera sig på snus och rationaliserade bort övriga produkter. Han förutsåg tidigt snusets tillväxt.

Ljunglöf var inte nöjd med vare sig kvalitet eller smak på 1820-talets snus. Han konsulterade därför sin vän kemisten Jöns Jacob Berzelius, en på den tiden världsberömd vetenskapsman, apotekare och läkare. Kombinationen av Berzelius snille och Ljunglöfs ekonomiska sinne ledde till en ny rationell tillverkningsmetod. Den långa, ohygieniska fermenteringen i ljum temperatur, en grogrund för skadliga bakterier och bismaker, ersattes av pastörisering. Nu var metoden klar, lika enkel som snillrik.

Ljunglöfs nästa drag var kvaliteten på råvaran, det vill säga tobaken. Han visste att stoppar man in skit så kommer det ut skit, oavsett tillverkningsmetod. Ljunglöf tog personligt ansvar för att köpa in den bästa tobaken och gav även tydliga instruktioner till odlare med löfte om att köpa tobaken om dessa följdes. Med detta som grund arbetade han fram receptet till Ljunglöfs Ettan. Det kan tänkas att Berzelius hade en slev med även här.

Ettan var ett premiumsnus som varje dag avsmakades av Ljunglöf själv för godkännande. Det som inte höll måttet gick till ”Tvåan”, firmans budgetsnus.

Ljunglöf var nu framme vid sitt tredje och mycket avgörande drag – distributionen.

Hittills hade fabrikstillverkat snus bara kunnat säljas lokalt eftersom hållbarheten var kort. Det klarade inte långa frakter. Dessutom varierade kvaliteten stort mellan tillverkningsomgångarna, vilket gjorde det hopplöst att bygga upp kundlojalitet även i en närliggande stad.

Ettan var hållbart och höll jämn kvalitet tack vare Berzelius innovation. Det tålde att fraktas och säljas över hela landet. Ljunglöf införde smakgaranti och tvekade inte att ta tillbaka snuset om det klagades på en leverans.

Ettan hade snabbt blivit ett uppskattat snus i Stockholm. Nu upptäcktes det också av snusare i Norrland, Skåne och Västsverige.

Vi hade fått vårt första rikssnus. Ljunglöf kunde lösa änkans skuldsedel.

Ljunglöfs son, grosshandlare Knut Ljunglöf, var den skicklige förvaltaren som tog över landets ledande snusfabrik efter fadern. Han var lika besatt av kvalitet som Jacob Fredrik Ljunglöf och skötte nu sysslan att varje dag avsmaka och godkänna tillverkningen.

Knut Ljunglöf var rask att ta tillvara möjligheterna som 1800-talets industrialisering erbjöd. Han blev tidigt kund hos järnvägsbolagen, som snabbt tog snuset till kunderna.

Han utvecklade också emballagen, skapade enklare betalningskanaler för återförsäljare och byggde en ny mekaniserad fabrik med tidens bästa teknik. Fabriken upptog ett helt kvarter mellan Luntmakargatan och nuvarande Sveavägen i Stockholm. Företaget tog väl hand om sina anställda och införde ett pensionssystem. Inte många hade hört talas om pension i 1800-talets Sverige.

SnuSetS topp, nedFörSbacke och uppgång

inl _ snus 4_LS.indd 17

17

2017-06-09 11:51

Sverige har störst konsumtion av snus per capita, följt av Norge, men störst marknad räknat i antal dosor har USA. Det beror på att svenska emigranter tog med sig vanan att snusa till det nya landet, där den fick ny spridning. En amerikansk järnvägsentreprenör lär på 1800-talet ha sagt: ”Ge mig svenskar, brännvin och snus så ska jag bygga en järnväg ända in i helvetet.”

Det största problemet var piratkopiorna. Konkurrenter märkte snustunnor med ”Ljunglöfs Ettan” och fyllde dem med eget snus. Knut Ljunglöf förde en hård men ojämn kamp mot detta fulspel. Räddningen kom med varumärkeslagen 1884. Ljunglöf registrerade omedelbart sitt snusmärke och kampen kunde nu föras med hjälp av jurister.

Omsätttningen gick bara åt ett håll – uppåt. Företaget var snart världens näst största snustillverkare och Knut Ljunglöf själv en av landets rikaste personer. Han kallades sedan länge för ”Snuskungen” och var en central person i Stockholmssocieteten. Ljunglöf älskade jakt, segling, båtar och hästar.

Nymodigheten bil var inget för honom. Han föredrog sitt fyrspann med kusk.

Med sonsonen Robert Ljunglöf gled snusimperiet familjen ur händerna. Till Roberts försvar orsakade han inte själv detta.

Det var staten som 1915 tvångsinlöste hela den svenska tobaksindustrin. Robert Ljunglöf var en välutbildad och duktig affärsman som sedan några år skött företaget vid fadern Knuts sida. Nu höll han i en hopplös förhandling med staten.

Robert Ljunglöf använde senare sin ärvda förmögenhet till att gå in i stora företag och bidrog till att omstrukturera svenskt näringsliv.

Hur hade svensk snusindustri sett ut idag om den framsynte Robert Ljunglöf kunnat fortsätta driva familjeföretaget på en fri marknad? Kanske hade han höjt blicken över Sveriges gränser och etablerat svenska snusvanor på den europeiska marknaden. Då hade snus förmodligen inte varit något problem vid ett svenskt EU-inträde.

18

inl _ snus 4_LS.indd 18

SNUS!

2017-06-09 11:51

Grosshandlare Knut Ljunglöf, kallad ”Snuskungen”, tog över familjeföretaget efter fadern Jacob Fredrik. Knut var en skicklig affärsman och under hans ledning blev Ljunglöfs snusfabrik världens näst största.

SnuSetS topp, nedFörSbacke och uppgång

inl _ snus 4_LS.indd 19

19

2017-06-09 11:51

ordlista

All lamina – endast bladen av tobaken har använts, ej stjälkdelar.

Cutted – skuren tobak i motsats till mald.

Se sidan 46.

Dry – beteckning som används för snus med låg vätskehalt, oftast runt 25 %.

Dry release – anger ett snus som rinner mindre.

Flavours – fackuttryck för de aromessenser som används för att smaksätta snus.

Format – typ av portionspåse.

Fukthalt – anger halten av vätska i snuset.

Ligger normalt runt 50 % men kan gå ned till cirka 25 % för dry-betecknat snus.

Kardus – omhölje av papper eller papp.

I snussammanhang större förpackningar med snus, ofta innehållande 250 gram.

Ges ibland även betydelsen exklusiv utgåva av ett snus.

Kemi – ett fackuttryck för att benämna värdena eller halterna av oönskade ämnen i råtobaken. Med ”bra kemi” menas halter som ligger under godkända gränsvärden för dessa ämnen.

Lamina – bladtobak.

Längd – hur länge och stabilt snusets smak och övriga egenskaper hänger kvar i gommen.

Masterclass-provning – avancerad snusprovning där tobakssorter, torkningsmetoder m.m. och deras påverkan på det färdiga snuset diskuteras ingående. Leds vanligen av en blender eller tobaksinköpare.

Original – brun portion i standardpåse.

Premiumsnus – snus av högre kvalitet, från tobaksblandning till dosans design och etikett. Avspeglas också i ett högre pris.

94

inl _ snus 4_LS.indd 94

Rapé – från franskans ord för riven. Det förekom förr att snus även revs till ett pulver motsvarande malet.

Release – annat ord för smakutfällning.

Slim - beteckning för en lång rund portionspåse som är extra tunn.

Smakutfällning – hur snusets smak och övriga egenskaper framträder i den nyinlagda prillan.

Svettning – det steg i tillverkningen där snuset hettas upp i en process motsvarande pastörisering.

Tabatière – tidigt franskt namn för snusdosa, med rötter i 1600-talet.

Terroir – franskt uttryck som innefattar växtplatsens, jordmånens och det lokala klimatets specifika påverkan på all växtodling.

Tobakslada – idag intern fackjargong för det lager av råtobak som snusfabrikanten håller. Ursprungligen en lada i vilken tobaksbladen torkades.

Tobaksgrader – indelning av tobaken i sort, ursprung, växtplats, blad och stjälk.

Varje sak motsvarar en grad.

Wood finish – delar av den malda eller skurna tobaken får ligga i begagnade whiskyfat innan blandning. Vanligen cirka en månad, men ej för länge eftersom en oönskad fermentering då kan sättas igång.

SNUS!

2017-06-09 11:55

konSten att SnuSa

inl _ snus 4_LS.indd 95

95

2017-06-09 11:55

inl _ snus 4_LS.indd 96

2017-06-09 11:55

Snusfabrikanterna och deras snuser – 211 provade snuser

I detta avsnitt hoppas jag att kunna ge en bild av den rika flora av snussorter vi idag har, visa på de olika stilarna och guida genom utbudet samt ge en kort presentation av respektive tillverkare.

Snussorter kommer och går, så en och annan sort finns kanske inte längre på marknaden när du läser dessa noteringar.

Det jag bedömer är doften, smaken och dess utfällning, smakens längd samt helhetsupplevelsen. Vid lössnus tittar jag även på färglyster och fingerkänsla.

Efter poäng och snusets namn nämns nikotinhalt i procent och vikt på dosans innehåll.

Bokens 100-poängsskala har sitt ursprung i en nordamerikansk skolbetygsskala som började vid 50. Den är idag den mest använda poängskalan för att bedöma bland annat vin, whisky och cigarrer. Inom parentes nedan finns en jämförelse med 5-poängskalan.

96 – 100

Exceptionellt. Ett stort snus. (5+ av 5)

90 – 95

Utmärkt. Ett snus med överlägsna kvaliteter. (5 av 5)

85 – 89

Mycket bra. Ett snus med distinkta kvaliteter. (4 av 5)

80 – 84

Bra. Ett snus med vissa kvaliteter. (3 av 5)

70 – 79

Enkelt, men godkänt. Ett genomsnittssnus. (2 av 5)

60 – 69

Mediokert. Rekommenderas ej. (1 av 5)

50 – 59

Dåligt/trist. Undvik. (0 av 5)

SnuSFabrikanterna och deraS SnuSer – 211 provade SnuSer

inl _ snus 4_LS.indd 97

97

2017-06-09 11:55

ag Snus Danskt familjeföretag ägt av familjen Gundersen, vars långa tradition inom tobakstillverkning går tillbaka till 1864. Snustillverkningen nystartades år 2010 då man lanserade snussorterna Jägerpris och Blue Ocean. Idag är det stora varumärket Kapten, ett budgetsnus som lanserades 2013. Fabriken ligger i danska Assens på Fyn. Masterblender är Lars Olesen som arbetat med tobak i över 25 år.

75 Kapten Original Portion, brun portion, 0,8 %, 18 g.

Pepparkryddig doft med inslag av stall, russin, aningen bergamott och nylackat trä mot lätt ljus tobaksfond. Något återhållen utfällning med bra fukt och smak av anis, citrusskal och hyfsat tryck.

75 Kapten Original Minisnus, 0,6 %, 10 g.

Pepparkryddig doft med inslag av stall, russin, aningen bergamott och ljus tobakskaraktär. Jämn, lätt smakutfällning med ljus tobak. Bra tryck för en miniprilla.

78 Kapten Vit Portion, 1,0 %, 16,8 g.

Tydlig vältonad doft av bergamott, citrusskal och pepprighet mot ljus tobaksfond.

Något återhållen, jämn, torr anistonad smakutfällning med bra tryck och längd.

76 Kapten Vit Minisnus, vit miniportion, 0,5 %, 8 g.

Något återhållen lätt örtig doft av bergamott, pepparkrydda, aningen citrus mot ljus tobaksfond. Återhållen, jämn, torr utfällning med mild anistonad smak och växande fint tryck.

83 Kapten Vit Extra Stark, vit portion, 1,5 %, 18 g.

Pepprig doft med inslag av bergamott, rök och salmiak mot ljus tobak. Stor påse.

Inledande jämn, torr utfällning som strax rinner till med salmiakspetsad tobakssmak och styrka.

79 Kapten Original Lössnus, 0,8 %, 37 g.

Djup doft av bergamott, lakrits, aningen citrus, pepprig och lätt rökig tobak. Bra fukt och fin lyster men aningen svårbakad. Jämn utfällning med mild anistonad tobaksmak och bra längd.

82 Kapten Vit Enbär, vit portion, 1,0 %, 16,8 g.

Tydlig pepparkryddig enbärsdoft med anisinslag och aningen mynta mot ljus tobaksbotten. Enbärets flaggskepp är ju Göteborgs Rapé, men här har vi en mildare, diskretare variant som tar sig ut i en väl balanserad helhet med bra kraft och dessutom till budgetpris.

80 Kapten Vit Melon Extra Stark, vit portion, 1,5 %, 18 g.

Trevlig godispåsedoft med frisk melon, mild lakrits och aningen vanilj mot ljus tobak. Rask smakutfällning av melon följt av ljus mild tobak och framsmygande balanserad nikotinstyrka.

98

inl _ snus 4_LS.indd 98

SNUS!

2017-06-09 11:55

78 Kapten Vit Melon Mini, vit miniportion, 0,5 %, 8 g.

Mild godispåsedoft med tydlig melon, aningen lakrits och vanilj mot ljus tobak.

Försiktig smakutfällning av melon, vanilj- och lakritston och ljus tobak. Diskret utan att bli menlös.

74 Kapten Vit Mint, vit portion, 1,0 %, 16,8 g.

Mentoldominant doft med inslag av örter och anis mot ljus tobak. Mintsmak med kylande antydan och beskedlig tobak i en på det hela ganska endimensionell profil.

78 Kapten Vit Mint Minisnus, vit miniportion, 0,5 %, 8 g.

Rak, frisk mintdoft med lakritsinslag, vanilj och ljus tobak. Diskret frisk mintsmak med lakritsstrimma och något reserverad tobak men på det hela en väl avvägd miniprilla.

78 Kapten Vit Mint Extra Stark, vit portion, 1,5 %, 18 g.

Intensiv kylande mentoldoft med lakrits naggad av ljus tobak. Snabb, torr smakutfällning av mentol, lakrits och nikotinburen ganska lång smak.

77 Kapten Vit Lakrits, vit portion, 1,0 %, 16,8 g.

Dov, något pepprig lakritsdoft med örtton och lätt ljust tobaksinslag. Långsam, torr smakutfällning som växer till jämna lakritsrinningar med bra tryck och lätt tobaksbeska i ganska lång eftersmak.

79 Kapten Vit Lakrits Minisnus, vit miniportion, 0,5 %, 8 g.

Bred doft av lakrits, hö, pepprighet, nötighet och ljus lätt tobak. Torr men rask utfällning av lakrits och bra tryck i liten prilla.

83 Kapten Vit Salmiak Extra Stark, vit portion, 1,5 %, 18 g.

Dov doft av saltlakrits, ceder och mörk tobak. Väldoserad smakutfällning av mild saltlakrits följt av tobak och framväxande nikotinstyrka i väl integrerad helhet.

81 Kapten Original Salmiak Mini, brun portion, 1,2 %, 10 g.

Generös doft av saltlakrits, mörk choklad, ceder och mörk tobak. Snabb, fuktig smakutfällning av salmiak och tobak som gifter sig fint och backas upp av god styrka. Välpumpad miniprilla.

85 Blue Ocean, vit portion, 0,8 %, 20 g.

Fint tyglad doft av vanilj, gräddkola, rök och nötighet mot stilig ljus tobaksfond.

Diskret smakutfällning med sval linimentkänning, mild ljus tobakssmak och fin sälta i balanserad helhet. Maritimt och lättgillat.

SnuSFabrikanterna och deraS SnuSer – 211 provade SnuSer

inl _ snus 4_LS.indd 99

99

2017-06-09 11:55

hop(e) and glory ipa Ett hos AG hantverksmässigt framställt snus med amerikansk humle som smakgivare.

Det är inga publikfriande snuser utan kan snarast liknas vid ett snusets juravin, d.v.s. vinet från franska Jura som när det första gången bjuds upplevs udda och egensinnigt medan påföljande buteljer igenkännande upplevs subtilt skiftande och spännande. Dock ska man inte förvänta sig den IPA-känsla man är van vid från öl i det här snuset. Däremot ges det en extra god skjuts tillsammans med en sådan öl och vice versa.

89 Hop(e) and Glory IPA Original, brun portion, 1,2 %, 16 g.

Skiktad, något volatil, lätt sötfruktig doft av mjuk pepparkaka, färsk humlekotte, skogsbarr, aningen ceder och korint mot underliggande kryddig tobak. Välfuktad, nästan oljig portionspåse, med jämn utfällning av vältonad tobak och sting av humlebeska i diskret men flödig kvardröjande smak.

87 Hop(e) and Glory IPA, vit portion, 1,2 %, 16 g.

Återhållen men tydligt vältonad doft av färsk humle, mjuk pepparkaka, aningen ceder och enbuske mot vagt frukttonad botten och noga stämd tobaksmarkör. Torr, diskret utfällning av humle med subtil tobaksnot och balanserad lätt beska i ganska lång, fortsatt torr och mer beskedlig stil än brun portion.

crafted Snus

Ett utpräglat hantverkssnus där den hantverksmässiga tillverkningen medför att snuset kan skilja sig något åt mellan olika batcher, d.v.s. tillverkningsomgångar.

Varje dosa har ett produktnummer på sidan som relaterar till en batch, vilket gör det intressant att jämföra olika sådana. Med andra ord en intressant provning att arrangera.

90 Crafted Snus Whisky Original, brun portion, 1,0 %, 20 g.

Whiskymättad doft med drag av ekfat, röktjära, nötighet, peppar och väl sammansatt jordtonad tobakskaraktär. Markerad smakutfällning i paritet med doften av snudd på överextraherad whiskyarom som strax backas upp av ekfatskrydda, skuren tobakskraft och fint espressobittert sting med bra fukt och ihållande längd. Tangerar det odisciplinerade med en samtidig koncentrerad animalisk kraft. Ett snus för valda tillfällen.

88 Crafted Snus Whisky White, vit portion, 1,2 %, 18 g.

Rik, kryddig doft med inslag av ekfat, sommarblom, anis, gräddkolakräm och återhållen whiskynyans mot välstämd tobaksbotten. Långsam smakutfällning av anis och tobak tätt följd av whiskyarom i lång nyanserad eftersmak.

95 Crafted Kardus Highland, lös, 1,0 %, 32 g.

Brunglänsande tydlig skuren tobaksstruktur. Stor, komplex och djup kryddig doft av lagrad whisky, ekfat, punschpralin och nejlika över härligt sammanfogad mörk tobaksgrund med smygande nyansskiftningar. Disciplinerad primärsmak av punschtonad whisky som följs av förtätade tobaksaromer i distinkt ihållande rak smakbana spetsad med ett välgörande sting av espressobeska. Terroir under läppen.

100

inl _ snus 4_LS.indd 100

SNUS!

2017-06-09 11:55

chickylicious Ett privatägt mindre svenskt snusföretag som lanserade sitt första snus 2015. Företaget tillverkar snus under varumärkena Chick och Royal. Man köper tobakssorter från bland annat Sydafrika och Sydamerika, skapar egna recept och lägger ut tillverkningen på entreprenad.

88 Royal Portion, brun portion, 0,8 %, 18 g.

Bred animalisk doft med inslag av nötighet, te, sherry, cigarrlåda och röktonad tobak. Diskret utfällning av nyanserad tobakskaraktär i ganska elegant nedtonad men stadig stil med lång smak. Middagsprilla.

Fiedler & lundgren Företagsnamnet har rötter i Göteborg sedan 1800-talet, men flyttade till Danmark strax före tobaksmonopolets införande i Sverige. Sedan 2002 finns företaget åter i Sverige med kontor och fabrik i Malmö. Man tillverkar märkena Lundgrens, Granit, Knekt, Mocca och LG. Företaget ägs sedan 2008 av British American Tobacco Company.

lundgrens 87 Lundgrens Perforerad Portion, brun portion, 0,8 %, 24 g.

Intensiv, jämn och lovande doft av kanelstång, granbarr, blyerts, svartpeppar och salmiakantydan. Relativt snabb, jämn utfällning av tobakssmak med salmiaknyans och god sälta. Lång smak med bra kraft i lättgillad stil.

88 Lundgrens Perforerad Vit, vit portion, 0,8 %, 21,6 g.

Inbjudande yppig doft av barrskog, torkad örtblomma, salmiakfläkt och lätt tobak.

Torr, avvägd utfällning med inslag av salmiak- och enbärstonad tobak med bra sälta och god längd i balanserad helhet.

88 Lundgrens Skåne Vit, vit portion, 0,8 %, 21,6 g.

Välstämd bärfruktig och lätt kryddig doft med inslag av lakritsviol, aningen ljus kakao och tobak. Jämn fuktig utfällning med smak av enbär, salmiaksälta och uppstramad tobakskaraktär. Rustik och tydlig utan att bli högröstad.

84 Lundgrens Förbakad, 1,3 %, 32 g.

Lössnus i färdigbakade ca 1,5 gramsportioner vilket åstadkoms med hjälp av förtjockningsmedel. Liknar avklippta lakritsstänger och kan läggas in som de är eller bakas om till önskad form. Prillan har en något återhållen, ganska bred sviskontonad doft med inslag av rök, salmiak och örtsalt mot jorddov botten och mörk tobak.

Jämn salmiakpräglad smakutfällning med rustik tobakskaraktär i trevligt småkärv stil men utan riktigt lössnusdjup.

SnuSFabrikanterna och deraS SnuSer – 211 provade SnuSer

inl _ snus 4_LS.indd 101

101

2017-06-09 11:55

granit

77 Granit Portion, brun portion, 0,8 %, 19,8 g.

Kryddig doft av svartpeppar, örtstjälk, tomatjuice, salmiak och rak tobak. Snabb smak av salmiakrinning och tobak i enkel stil.

78 Granit Stark Portion, brun portion, 1,2 %, 19,8 g.

Ganska intensiv svartpeppardominerad doft med inslag av nötighet, bergamott, salmiak och tobak. Lätt salmiaktonad tobakssmak i utdragna rinningar och visst nikotintryck.

81 Granit Maxad Portion, brun portion, 1,4 %, 21 g.

Distinkt kryddig doft av bergamott, svartpeppar, salmiakfläkt och tobak. Stor portionspåse med något avvaktande utfällning av rustik tobak med bergamott och salmiak som övergår i jämna salmiakrinningar med bra tryck i helheten.

75 Granit Vit Portion, vit portion, 0,8 %, 17,6 g.

Stor doft med tydliga bergamottinslag, pepprighet och lakritsstämd ljus tobak. Torr, lätt bergamottdriven smakutfällning med salmiakstick och neutralt ljust tobaksinslag i ganska beskedlig framtoning.

80 Granit Stark Vit, vit portion, 1,2 %, 17,6 g.

Intensiv, nästande stickande doft av peppar, bergamottinslag, jod, lakrits och ljus tydlig tobak. Torr utfällning där smaken är granne med Vit portion men har aningen mer av allt inklusive en aning bitter finish.

83 Granit Lös, 0,8 %, 42 g.

Tät, djup pepparkryddig doft av bergamott mot röktonad tobaksbotten. Bra fingerkänsla men matt lyster. Jämn smakutfällning av rak tobak i okomplicerad intagande stil.

72 Granit Slim White Extra Strong, 1,5 %, 16,8 g.

Något tillknäppt doft med tvehågsen bergamott, anis/lakrits, magnecylburk och ljus tobak. Torr, ganska avlövad smakutfällning som småningom bjuder fram lite lakritsarom och tobaksbeska. Lämnar ett knutet intryck med nikotinstyrkan som nästan enda rekvisita.

75 Granit Licorice Slim, vit portion, 0,8 %, 15,4 g.

Dominerande lakritsdoft stödd av underliggande bergamott och ljus neutral tobak.

Torr, lite avvaktande men tydlig sötlakritssmak med tobaksantydan som på det hela inte riktigt tar vägen någonstans.

102

inl _ snus 4_LS.indd 102

SNUS!

2017-06-09 11:55

knekt

75 Knekt Portion, brun portion, 0,8 %, 18 g.

Rökdominerad kryddig, nötig och bergamottspetsad doft med lätt salmiakton. Lätt smakrinning med salmiak- och tobaksinslag men lättviktig helhet.

76 Knekt Vit Portion, vit portion, 0,8 %, 16 g.

Lätt pepprig doft med inslag av bergamott, anisört och havre. Torr utfällning med lätt salmiaksmak och ganska neutral tobakskaraktär som efterhand lyfter något med en småsyrlig pigghet.

78 Knekt Lös, 0,8 %, 35 g.

Hyfsat finstämd doft av rök, bergamott, kanel, lakrits och tobakskaraktär. Lättbakad med rak utfällning av robust, lätt kryddig tobakssmak i enkel allroundstil.

mocca

84 Mocca Mint, vit miniportion, 0,5 %, 8 g.

Fräsch, lite citruspigg doft av vaniljmint, kakao och ljus tobaksantydan. Torr, diskret utfällning av milt kylande mint, lakritshint, nedtonad tobak och nikotin i välpolerad helhet.

86 Mocca Lakrits, vit miniportion, 0,5 %, 8 g.

Vältonad, dominant saltlakritsdoft med aningen citronmeliss och neutral ljus tobak.

Torr, avvaktande utfällning av sötlakrits, lågmäld tobak och snäll men närvarande nikotinstyrka. En lågmäld, stilig lakritsprilla i miniformat och därtill elegant dosa.

84 Mocca Slim Mint, vit miniportion, 0,8 %, 16,8 g.

Pigg pepparmintsdoft med lätta inslag av choklad, lakrits och ljus tobak. Torr, snabb och mild utfällning av mintdominerad smak, aningen tobaksbeska i frisk och snygg helhet.

lg

Fiedler & Lundgrens snuslinje i slimformat och med något högre nikotinsstyrka.

84 Lundgrens LG Slim Mojito, vit portion, 0,8 %, 16,8 g.

Inbjudande doft av lakritsviol, limeskal, mint och ljus tobak. Torr, avvägd utfällning med diskreta smakinslag av mint, lime och ljus tobak i välstämd helhet.

77 Lundgrens LG Slim Fresh Strong, vit portion, 1,1 %, 16,8 g.

Ganska intensiv, volatil mintdoft med en smula aniskrydda och ljus tobak. Torr, lätt kylande mintutfällning med gles tobak, nikotinmarkör och en biton av sötningsmedel i finishen som drar ned helheten i vad som annars skulle kunnat vara en enkel pigg prilla i mintgenren.

82 Lundgrens LG Slim White Extra Strong, vit portion, 1,5 %, 16,8 g.

Dämpad, något svårdefinierad doft som drar mot torkad ört, hö och barr med neutral ljus tobak. Torr tobaksneutral utfällning av enbärstonad smak som växer med salmiakinslag och nikotinstyrka till ett litet välsnörat kraftpaket.

SnuSFabrikanterna och deraS SnuSer – 211 provade SnuSer

inl _ snus 4_LS.indd 103

103

2017-06-09 11:56

ÖVER 200 SORTER PROVADE & BEDÖMDA

MATS JONSON

Svenskt snus har en ny storhetstid. Det var hundra år sedan senast.

Något har hänt med vårt världsunika, svenska snus. Något mycket större än att bara konsumtionen ökat. För dagens snusare har kunskap blivit viktigare och man väljer, liksom med t.ex. drycker, alltmer sitt snus efter tillfälle. Snuset är på väg att ta plats som en självklar del av gastronomiupplevelsen.

Detta är den första boken i sitt slag om snus. Den handlar om dagens moderna snuser, hur de görs, vem som gör dem och vilka faktorer som påverkar resultatet. Den berättar också om snusets historia, dess myter, motgångar och framgångar. Boken lär ut hur man provar och bedömer snus – och konsten att njuta av det. Den ger råd om köp och förvaring och guidar dessutom till över 200 provade och poängsatta snuser.

HISTORIA, MÄRKEN, TILLVERKNING & KONSTEN ATT SNUSA

HISTORIA, MÄRKEN, TILLVERKNING & KONSTEN ATT SNUSA

HISTORIA, MÄRKEN, TILLVERKNING & KONSTEN ATT SNUSA

SNUS!

SNUS!

SNUS!

Mats Jonson är sommelier, vinskribent, författare och uppskattad guide och snusprovningsledare på Snus- och Tändsticksmuseum.

ISBN 978-91-552-6425-3 ISBN 978-91-552-6425-3

9 789155 264253 9 789155 264253

snus oms m baks_tb_k1.indd 1

MATS JONSON FOTO: ULF HUETT

2017-06-12 12:35