9789127452176

B2+C1 Lärarhandledning

Paula Levy Scherrer Karl Lindemalm

RivstartB2C1_Lh omslag.indd 1

2017-10-27 13:22

978-91-27-45217-6 Rivstart B2 + C1 Lhl_textsection.indd 1

2017-10-27 14:06

Uttal – teori och metodik och melodi, är det som ger varje språk en unik karaktär och som hjälper lyssnaren att höra vad som sägs. Därför behöver prosodin ofta vara huvudfokus i uttalsundervisningen även på högre nivåer. Uttalet av enskilda ljud kan behöva justeras i vissa fall, men om inte prosodin fungerar är detta bortkastat arbete. För den deltagare som behöver träna på något enskilt ljud (vokal eller konsonant) finns övningar i Rivstart A1 + A2 och Rivstart B1 + B2 både i textbok och i tips till läraren i mot­sva­ rande lärarhandledningar.

PROSODIN, SPRÅKETS RYTM

Prosodi i klassrummet På nybörjarnivå kan mycket av prosodiundervisningen ske intuitivt genom att lyssna och härma. På högre nivåer har varje person arbetat in ett sätt tala som kräver stor motivation och mycket arbete att förändra. I den förändringsprocessen kan handfasta explicita regler vara till stor hjälp.

Deltagare anser ibland att regler är onödiga eftersom de ändå inte har tid att tänka på dem när de talar. Vi föreslår här därför en metod för uttalsträning på högre nivå där deltagarna får hjälp att koppla uttal och regler genom att på olika sätt grundligt och strukturerat få analysera prosodiska mönster. Deltagarna kan sedan gradvis efter behov och motivation införliva dessa regler i sitt löpande tal.

Sex grundregler för svensk prosodi Varje regel förklaras närmare i motsvarande numrerade stycke nedan.

Regel 1 I en mening har ofta viktiga ord betoning.

Regel 2 Ord med betoning har lång vokal eller lång konsonant.

Regel 3 Vi uttalar inte alla bokstäver.

Regel 4 Vissa ljud uttalas tillsammans eller påverkar ljudet före eller efter.

Regel 5 Melodin går upp eller ner på lång konsonant eller vokal.

Regel 6 Melodin går ner i slutet av en mening (också frågor).

Tre olika sätt att analysera prosodi Välj ut en kort text (inte längre än 7 meningar lång) att arbete med. Det kan vara en dialog, en dikt eller en del av en längre text. Låt deltagarna: • lyssna på texten med texten framför sig, eller • lyssna på texten utan texten framför sig, eller • läsa texten utan att lyssna.

U tta l – t e o ri o c h m e to d ik

978-91-27-45217-6 Rivstart B2 + C1 Lhl_textsection.indd 13

13

2017-10-27 14:06

Arbeta tillsammans i helgrupp eller låt deltagarna arbeta i par eller smågrupper.

Sedan kan de analysera en mening eller fras i taget genom att ställa följande frågor (som motsvarar reglerna ovan) till texten. Frågorna 1–4 är viktigast. Fråga 5 och 6 kan ­deltagarna jobba med vid behov.

1 Vilka ord är betonade? Ringa in betonade ord.

2 Vilken vokal eller konsonant är lång i betonade ord? Stryk under långt ljud.

3 Vilka bokstäver uttalar vi inte? Stryk över ljud som inte uttalas.

4 Finns det bokstäver som uttalas tillsammans eller som påverkar varandra?

Dra ett streck mellan ljud som uttalas tillsammans.

5 Hur är melodin i ord med betoning? Rita en ljudkurva på betonade ord.

6 Hur är melodin i slutet av frasen? Rita en ljudkurva i slutet av frasen.

Med detta arbetssätt kommer deltagarna behöva lyssna många gånger på varje mening och genom att de både lyssnar och analyserar uttalet läggs en grund för att de själva ska kunna uttala fraserna på ett nytt sätt.

Gå igenom i helgrupp hur deltagarna löst uppgiften (om ni inte har arbetat tillsammans). Därefter kan deltagarna i par uttala texten mening för mening. Grunden för en bra prosodi är regel/fråga 1–2, alltså att långa ljud i betonade ord behöver uttalas riktigt långt. En konsekvens av detta blir att alla andra ljud måste uttalas kort (utan något långt ljud). Deltagarna behöver alltså träna på att ”skynda igenom” allt som är obetonat och förlänga långa ljud.

I början kommer deltagarna uppfatta de långa ljuden som onaturligt långa, men visa gärna genom att överdriva att när de upplever att de uttalar långa ljud för långa så har de gjort rätt. Reduktioner och assimilationer (regel 3 och 4) hjälper deltagarna att uttala korta stavelser kort (om man uttalar allt som det står skrivet hinner man inte det).

Regel/fråga 5 och 6 som handlar om accent 1 och 2 och satsmelodi kan de deltagare som är intresserade – eller som har en satsmelodi som avviker på ett sätt som distra­ herar lyssnaren – arbeta med. När det gäller regel 5 kan vissa deltagare ha snappat upp accent 2 och överanvänder denna, eller kan melodin generellt vara för monoton. När det gäller regel 6 är ett vanligt misstag att man har stigton i frågor. Men grunden i uttalsundervisningen är alltså regel/fråga 1 och 2.

1 Satsbetoning A Grundregeln för hur svensk satsbetoning fungerar är att viktiga ord har betoning.

B Ett vanligt misstag är att betona negationen. Eftersom ordet inte är obetonat (om

s. 318

det inte har fokusbetoning) reduceras det ofta till [nte] som i frasen. Jag kan inte ­komma. [Jakantekomma].

C Exemplen visar på fraser där det sista ordet betonas (frasbetoning). Man kan alltså

säga att frasbetoningen är ett undantag från regeln att viktiga ord betonas. Till ­exempel kan ju både verb och objekt sägas vara viktiga ord i en sats men verbet för­ lorar ofta sin betoning när det bildar en fras med ett efterföljande objekt. ­Detsamma gäller verb + verbpartikel där enbart partikeln får betoning och p ­ seudosamordning där bara det sista verbet får betoning. Det räcker alltså inte att tänka på vilka ord som är viktiga i en mening för att veta vilka som ska betonas.

14

R I V S TA R T B2+ C 1 Lärarhandledning

978-91-27-45217-6 Rivstart B2 + C1 Lhl_textsection.indd 14

2017-10-27 14:06

Kapitelkommentarer KAPITEL

1

TEMA

SKRIV!

Språk

Att jämföra språk

Introduktion Om deltagarna inte känner varandra bör man ägna tid åt att skapa bra stämning i gruppen. Här lämpar sig kopieringsunderlag 1:1 Jag tror att … .

En annan lära känna varandra-aktivitet är Hitta gemensamma nämnare: Placera del­tagarna i par eller grupper om tre. Instruera dem att de ska skriva en lista på allt de har gemensamt. De ska undvika självklara, ”stora” saker som Vi kommer båda från ­Grekland eller Vi talar engelska båda två och istället försöka hitta gemensamma ­personliga erfarenheter, egenskaper och talanger.

Som inspiration kan du ge exempel på saker de kan ta upp: Jag är riktigt bra på att fickparkera. När jag var barn kunde jag inte äta ärter. Jag blir jätteblyg när jag träffar nya människor. Mina strumpor jag har på mig nu är blåa. Jag är allergisk mot katter. Jag gillar inte mörk choklad. Min vänstra fot är lite större än min högra. Jag hoppar mer än tre meter i längd.

När deltagarna är klara, eller när du tycker att det är lämpligt att bryta övningen, får paren eller grupperna berätta om sina gemensamma nämnare för hela gruppen.

1A Syftet med den här övningen är att öka deltagarnas medvetenhet om hur de lär sig och att de ska skaffa sig strategier för att komma vidare i sin språkinlärning. Samtidigt får du som lärare reda på en hel del om deltagarnas inlärningsstil och inställning till ­svenska språket.

Efteraktivitet: Be de olika grupperna att berätta om två eller tre saker de har pratat om.

Samla ihop tekniker/strategier deltagarna har använt sig av för att lära sig språket och komma över svårigheter. Gör en lista över de språkmoment deltagarna har problem med. Stäm av då och då under kursens gång om deltagarna har kommit över några av svårigheterna.

Att utveckla sitt språk från en relativt hög nivå är ett mödosamt arbete som kan upplevas som frustrerande. Prata med deltagarna om hur de kan lyckas med detta och hur de ska vara uppmärksamma på de framsteg de faktiskt gör.

Efter denna aktivitet är det lämpligt att prata om vad som är utmärkande för nivå B2 enligt Gemensam europeisk referensram för språk (GERS) med hjälp av kopierings­ underlag 1:2 B2-nivån.

K a p it e l ko m m e ntar e r

978-91-27-45217-6 Rivstart B2 + C1 Lhl_textsection.indd 19

19

2017-10-27 14:06

2A Låt deltagarna diskutera frågorna i uppgiften i par eller 3-grupp. Sätt sedan varje par/ grupp tillsammans med en annan grupp och be dem berätta för varandra vad de har kommit fram till.

2B Medanaktivitet: Många språkinlärare har svårt att lita till sin förmåga att snabbt ta till sig det övergripande innehållet i en text. Öva gärna snabbläsning på följande sätt: • Säg till deltagarna att du kommer att sätta din timer på 3 minuter. Under dessa minuter ska alla läsa så långt de hinner. Förklara att de inte behöver förstå texten på detaljnivå och att de inte får slå upp nya ord.

• När 3 minuter har gått placeras deltagarna i par och de får berätta för varandra vad de har uppfattat av texten. Upprepa proceduren, men placera nu deltagarna i nya par och låt dem återberätta för varandra. Om deltagarna vill kan du ge dem ytterligare 3 minuter att läsa.

• Utvärdera övningen. Be deltagarna fundera över frågor som: Hur kändes det att läsa snabbt? Kunde ni förstå det viktigaste i texten? Hur brukar ni göra när ni läser texter på svenska?

• Diskutera frågorna och prata om olika lästekniker.

Efteraktivitet: Låt deltagarna läsa artikeln högt för varandra i par, ett stycke var. Den här gången ska de förstå texten på detaljnivå. Be dem stanna upp efter varje stycke och kontrollera att de har förstått allt.

2F Efteraktivitet: Be deltagarna skriva en liten text om hur svenska smakar för dem. Låt deltagarna mingla i klassrummet och läsa upp sina texter för varandra. För att avsluta aktiviteten kan varje deltagare återberätta en liknelse de tyckte var rolig, oväntad eller annorlunda.

3K Efteraktivitet: Försök att väva in några av de idiomatiska uttrycken vid olika tillfällen under lektionerna. Stanna upp och fråga vad du just har sagt. Be deltagarna att ­improvisera samtal med varandra där de ska försöka använda så många av uttrycken som möjligt.

4 En äkta polyglott Artikeln Så funkar ett språkgeni är ganska krävande och kan med fördel delas upp på två eller tre sammankomster. Prata med deltagarna om olika lässtrategier de kan använda sig av (se s. 7–8). Låt deltagarna sitta i par och motivera varför de olika meningarna passar in vid respektive lucka. Hjälp dem att uppmärksamma text­ bindningar.

Efteraktivitet: Arbeta med kopieringsunderlag 1:3 Ord och fraser.

20

R I V S TA R T B2+ C 1 Lärarhandledning

978-91-27-45217-6 Rivstart B2 + C1 Lhl_textsection.indd 20

2017-10-27 14:06

Om kopieringsunderlagen Jag tror att …

Ge alla i gruppen var sin kopia av underlag 1:1.

• Be deltagarna att fundera var och en för sig vem eller vilka av kurskamraterna som de tror passar in på beskrivningarna. De kan skriva ett eller flera namn på linjerna, men allas namn måste finnas med.

1:1

• Låt deltagarna mingla och kontrollera med varandra om de hade rätt. Uppmana dem att ställa följdfrågor, till exempel: Hur gör du för att träffa nya människor? När träffade du senast en ny person som du tyckte om?

• Följ upp genom att be deltagarna berätta om en eller två personer som de hade rätt eller fel om.

B2-nivån Ge alla deltagare var sin kopia av underlag 1:2.

• Gå igenom beskrivningarna av färdigheterna och försök att konkretisera och exem­ plifiera. Till exempel: Jag kan skriva tydliga (= den som läser din text ska förstå vad du vill säga utan ansträngning) detaljerade texter (= du ska kunna beskriva, förklara och exemplifiera och inte bara nämna något) om flera ämnen med anknytning till mitt intresseområde (= om du skriver om något du inte känner till kanske du inte klarar att skriva på det sättet).

1:2

• Be deltagarna att fundera var och en för sig på olika konkreta situationer och om de tycker att de olika beskrivningarna för B2-nivån stämmer in på dem.

• Placera deltagarna i par eller smågrupper och låt dem prata med varandra. Gå runt och lyssna och hjälp dem vid behov att konkretisera beskrivningarna ytterligare.

• Ge deltagarna i hemuppgift att reflektera över vad de vill uppnå inom de olika kategorierna ordförråd, muntlig produktion och interaktion, hörförståelse, läsförståelse, skriftlig produktion och korrekthet. Be dem att skriva ner sina mål.

Uppmana dem att vara så konkreta som möjligt, till exempel: Jag vill kunna förstå historiska dokumentärer och andra intressanta program på radio.

Jag vill kunna prata om vår köksrenovering när jag träffar min svenska sambos släkt.

Jag vill inte behöva leta efter rätt ord när jag diskuterar politik på svenska.

• Be deltagarna att också fundera på och skriva om hur de ska uppnå sina mål. Be dem vara så konkreta som möjligt. Visa gärna deltagarna exempel som: För att förstå historiska dokumentärer ska jag lyssna på svensk radio eller svenska poddar varje dag när jag sitter på bussen. Jag ska också titta på föreläsningar som finns på nätet och öva mig att anteckna samtidig. Innan jag somnar ska jag lyssna på en svensk talbok en stund. För att jag ska kunna förstå bättre måste jag också få ett större ordförråd. Jag ska koncentrera mig på 5–10 nya ord och fraser varje dag och ta reda på hur de används. Jag ska försöka använda 5 nya ord eller fraser varje dag så att jag får dem i mitt aktiva ordförråd. För att kunna prata om vår köksrenovering ska jag studera svenska bloggar i detta ämne. För att bli bättre på att diskutera politik ska jag läsa artiklar som handlar om det och samla ord och fraser jag behöver.

K a p it e l ko m m e ntar e r

978-91-27-45217-6 Rivstart B2 + C1 Lhl_textsection.indd 21

21

2017-10-27 14:06

1:1

Jag tror att …

tycker om att träffa nya människor. läser mycket. ofta fattar spontana beslut. inte bryr sig så mycket om pengar. gillar att laga mat. är en äventyrare. sover gott på nätterna. inte har så mycket tålamod. har läst svensk skönlitteratur. aldrig ljuger. älskar grammatik. inte tycker om konflikter. ofta pratar svenska på fritiden. gillar att shoppa. är supermotiverad att lära sig bättre svenska.

? ?

54

978-91-27-45217-6 Rivstart B2 + C1 Lhl_textsection.indd 54

? ? ?

?

?

?

KOPIERINGSUNDERLAG © 2017 Paula Levy Scherrer, Karl Lindemalm och Natur & Kultur Rivstart B2 + C1, Lärarhandledning ISBN 978-91-27-45217-6

2017-10-27 14:06

1:2

B2-nivån Ordförråd

Läsförståelse

Jag har tillräckligt stort ordförråd för att kunna ge tydliga beskrivningar, uttrycka åsikter och utveckla argument utan att alltför uppenbart behöva leta efter ord. Jag kan använda vissa komplexa satskonstruktioner för att göra detta.

Jag kan snabbt ögna igenom långa och komplicerade texter och hitta relevanta detaljer.

Jag kan snabbt identifiera innehållet i och betydelsen av tidningsnotiser, artiklar och reportage inom olika fackämnen och ta ställning till om det lönar sig att gå in mer i detalj.

Jag kan variera formuleringarna för att undvika alltför många upprepningar, men luckor i ordförrådet kan fortfarande leda till tvekan och omformuleringar.

Jag använder mitt ordförråd i stort sett korrekt, men ibland blandar jag ihop ord eller väljer fel uttryck, men detta hindrar inte kommunikationen.

Muntlig produktion och interaktion

Jag kan förstå specialartiklar utanför mitt område om jag har tillgång till ordbok.

Jag kan läsa med stor självständighet och anpassa lässätt och läshastighet efter olika texter och syften. Jag har ett stort aktivt ordförråd för läsning, men har ibland vissa problem med mindre vanliga idiom.

Jag kan på ett nyanserat sätt uttrycka känslor och betona vad som är särskilt viktigt för mig personligen.

Skriftlig produktion

Jag kan inleda, hålla igång och avsluta samtal och diskussioner på ett naturligt sätt. Jag kan använda standardfraser som ”Det är en svår fråga” för att vinna tid och behålla ordet medan jag formulerar det jag ska säga.

Korrekthet

Jag kan ställa uppföljningsfrågor för att kontrollera om jag har förstått vad en talare ville säga och få oklara punkter förtydligade.

Jag kan redogöra för och hävda mina åsikter i diskussioner genom att lägga fram relevanta förklaringar, argument och kommentarer.

Jag kan skriva tydliga, detaljerade texter om flera ämnen med anknytning till mitt intresseområde.

Jag kan lägga märke till mina vanligaste fel och medvetet vara uppmärksam på dem när jag talar eller skriver.

Jag kan kommunicera med ganska god grammatisk säkerhet och rätta fel om de har lett till missförstånd.

Jag behärskar grammatiken ganska bra. Jag gör inga fel som leder till missförstånd.

Jag kan tala sammanhängande i ett ganska jämnt tempo. Trots att jag ibland kan tveka när jag letar efter satsmönster och uttryck, förekommer inte så många märkbara längre pauser.

Jag kan förklara en ståndpunkt inom ett aktuellt ämne och argumentera för olika för- och nackdelar.

Hörförståelse Jag kan med lite ansträngning uppfatta mycket av det som sägs i diskussioner runt omkring mig, men kan tycka att det är svårt att delta effektivt i diskussioner med flera modersmålstalare som inte anpassar sitt språk på något sätt.

Jag kan förstå det mesta i nyheter och aktuella program på tv. Jag kan förstå dokumentärer, direktsända intervjuer, lätta underhållningsprogram, pjäser och de flesta filmer på standarddialekt.

Jag kan förstå en tydligt strukturerad föreläsning om ett känt ämne och anteckna punkter som jag anser vara viktiga, även om jag ibland koncentrerar mig på själva orden och därför går miste om en del information.

KOPIERINGSUNDERLAG © 2017 Paula Levy Scherrer, Karl Lindemalm och Natur & Kultur Rivstart B2 + C1, Lärarhandledning ISBN 978-91-27-45217-6

978-91-27-45217-6 Rivstart B2 + C1 Lhl_textsection.indd 55

55

2017-10-27 14:06

Ord och fraser – Så funkar ett språkgeni

1:3 A

& Person A Det är nog inte så många som vill avvika från som författare. lektionen nu. Alla verkar lite trötta.

När man inte kan ett språk så bra kan det vara svårt att hålla mönster i något som först kan verka rörigt.

Nu när du ska börja läsa isländska kanske den här ordboken kan komma sig är unikt, men så är det inte.

Det finns bara en handfull Det kan vara svårt att hitta någon att öva språket med, men jag hade runt en lång stund innan jag hittade vad jag skulle ha.

Jag tycker att mycket av kritiken var stor precision. Det känns väldigt verkligt.

Innan man har ett stort ordförråd kan det vara svårt att ta som polygott. svenska. Det är bra, tycker jag.

Det är en jätterolig grupp jag går i. Deltagarna kommer från världens alla

56

978-91-27-45217-6 Rivstart B2 + C1 Lhl_textsection.indd 56

KOPIERINGSUNDERLAG © 2017 Paula Levy Scherrer, Karl Lindemalm och Natur & Kultur Rivstart B2 + C1, Lärarhandledning ISBN 978-91-27-45217-6

2017-10-27 14:06

Ord och fraser – Så funkar ett språkgeni

1:3 B

& Person B obefogad. Föreläsningen var inte alls så dålig som många tyckte.

Min faster bor i Paris där hon är verksam liv i ett samtal mer än ett par minuter.

Det var ganska rörigt i den stora bokhandeln. Jag irrade mängden. Jag tror att de flesta vill vara ungefär som andra. till pass? Jag köpte den förra året när jag reste runt i Norden. hörn. Jag tror att det finns 12 olika nationaliteter representerade.

På kursen pratar vi uteslutande Jag tror att det är dags att avrunda turen att träffa en man som gärna pratar svenska med mig.

Man måste ha lärt sig minst sex språk på hög nivå för att klassas sig igenom långa och komplicerade texter.

Med hjälp av en mindmap kan man skapa personer som har samma intellektuella förmåga som Tammet.

Författaren skildrar den yttre miljön med Många tror att flerspråkighet i

KOPIERINGSUNDERLAG © 2017 Paula Levy Scherrer, Karl Lindemalm och Natur & Kultur Rivstart B2 + C1, Lärarhandledning ISBN 978-91-27-45217-6

978-91-27-45217-6 Rivstart B2 + C1 Lhl_textsection.indd 57

57

2017-10-27 14:06

Paula Levy Scherrer • Karl Lindemalm

B2+C1 Lärarhandledning Rivstart B2+C1 är den tredje delen av en grundkurs i svenska som främmande språk. Materialet har en snabb progression och är tänkt för den studievana eleven i och utanför Sverige. Läromedlet passar för kurserna nivå B2 och C1 på studieförbund och universitet.

Läromedlet passar även för svenska som andraspråk på grundläggande nivå samt sva 1-3 på gy/vuxenutbildningen.

Teman och språkfunktioner bygger på nivåbeskrivningarna för nivå B2+C1 enligt Europarådets nivåskala (GERS/ CEFR).

Rivstart B2+C1 består av: • Textbok med ljudfiler (mp3) • Övningsbok • Lärarhandledning • Extramaterial till boken finner du på websidan: www.nok.se/rivstart

Här hittar du bland annat: • Facit • Ljudfiler • Interaktiva övningar

Inloggning via kod i bok.

Referensnivåer Kurs A

A1

A2

B1

B2

C1

A1–/A1

Kurs B Kurs C

A1/A2 A2/A2+

Kurs D

B1/B1+

GrundVux Gy/komvux

B2 C1

ISBN 978-91-27-45217-6

9 789127 452176

RivstartB2C1_Lh omslag.indd 2

2017-10-27 13:22