9789144120409

Lågaffektivt Lågaffektivt bemötande och problematisk bemötande skolfrånvaro och problematisk skolfrånvaro Maria Bühler Annelie Karlsson Terése Österholm

Maria Bühler Annelie Karlsson Terése Österholm

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bok­utgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 39657-01 ISBN 978-91-44-12040-9 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2018 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Jens Martin/Signalera Omslagsbild: Shutterstock.com Printed by Lapaprint, Valmiera, Latvia 2018

INNEHÅLL

Förord av psykolog Bo Hejlskov Elvén 7 Författarförord 9 Författarpresentationer 11 Inledning 13

Del I Teoretisk bakgrund

1 Vad är problematisk skolfrånvaro? 19 Definitioner av begrepp 19 Hur vanligt är problematisk skolfrånvaro? 21 Hur kan vi förstå problematisk skolfrånvaro? 21 Tidigare förklaringsmodeller 22 2 Lågaffektivt bemötande 27 Historisk återblick 27 Etik och en humanistisk människosyn 28 Vem äger problemet? 29 Ansvarsprincipen 30 Stress- och belastningsmodellen 31 Den viktiga affektsmittan 34 Positiv psykologi 35 Hantera, utvärdera, förebygga 36 Andra teoretiska förklaringsmodeller 37 © F ö r fatta r na och S tudentlitte r atu r

3

Innehåll

3 När någon inte vill längre, vad gör man då? 41 Hur blir man motiverad? 41 Yttre motivation 41 Skollagen och kapitel 5 43 Inre motivation 44 Delaktighet och medbestämmande 46 Motivation utifrån ett inlärningspsykologiskt perspektiv 47 Det lågaffektiva synsättet på motivation och konsekvenser 50 Får vi aldrig utmana våra elever? 52

Del II Vilka är eleverna som stannar hemma?

4 Den saknade pusselbiten? 57 Att vända på perspektivet 57 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar 59 5 Vad är funktionsvariationer? 63 Neuropsykiatriska funktionsvariationer 63 Vad är autism? 65 ADHD – vad är det? 73 Särbegåvning – en orsak till problematisk skolfrånvaro? 75 Pathological Demand Avoidance (PDA) – vad är det egentligen? 78 Flickor får inte samma stöd som pojkar 80 6 Vad är det i skolan som gör att det blir svårt? 83 Lgr 11 och The Big Five 83 Vad är egentligen inkludering? 87 Utmattning – en konsekvens 92 Att bli rustad för ett liv efter skolan 95

4

© F ö r fatta r na och S tudentlitte r atu r

Innehåll

Del III Hur gör man?

7 Hantera situationer 99 Kartläggning med stress- och belastningsmodellen 100 Att bygga upp tillit 102 Att använda sig av avledningar 106 Vikten av att öka välmåendet och sänka stressnivån 108 Hemundervisning som hantering 111 Fallgropar 112 När man börjar förskjuta ansvaret 112 När man skapar motsatsförhållande 113 När man tror att man lär sig av att misslyckas 113 När man tror att det handlar om att stå ut fast det är svårt 114 När man börjar pressa istället för att locka 115 När man är för snabb 116 8 Utvärdering 119 Vikten av att utvärdera utifrån kartläggningar 119 9 Att förebygga problematisk skolfrånvaro 125 Stress och kravanpassning 125 Tillgänglig undervisning – anpassningar för vissa elever som gynnar hela klassen 127 Tillgänglighet genom struktur 127 Tillgängliga läromedel 133 Tillgängliga bedömningsformer 135 Tillgänglighet genom hjälpmedel för alla 136 Tillgänglig fysisk miljö 139 Tillgängligt bemötande 142 Tillgänglighet i övergångar 144 Sara – igen 146 Det systematiska kvalitetsarbetet 149

© F ö r fatta r na och S tudentlitte r atu r

5

Innehåll

10 Tillbaka till skola 151 Frågan om var elevens behov kan tillgodoses 151 Återinskolning 152 Kontinuerliga utvärderingar 154 Justeringar i upplägget 155 11 Vikten av att arbeta med elevhälsoteamet i det förebyggande arbetet 157 Elevhälsan 157 Kunskap om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och lågaffektivt bemötande 158 Rekrytering av elevhälsopersonal 159 En modell för det vinnande elevhälsoteamet 160 Vikten av goda relationer 163 Återinskolning och elevhälsoteamets funktion 164 Rektors viktiga roll 165 12 Slutord 169 Vem ansvarar för vad? 169 Referenser 173 Register 179

6

© F ö r fatta r na och S tudentlitte r atu r

KAPITEL 1

Vad är problematisk skolfrånvaro?

I skolans värld används begreppet hemmasittare om elever som har långva­ rig frånvaro, oavsett vad anledningen är till frånvaron. I detta kapitel tar vi upp olika begrepp som använts för frånvaro och förklarar varför vi använder begreppet problematisk skolfrånvaro. Hur skolan ska hantera problematisk skolfrånvaro är en högaktuell fråga där skollagen nu ses över för att skolor ska arbeta mer förebyggande. I kapitlet ger vi också ett historiskt perspektiv på hur man sett på fenomenet tidigare och ger inblick i det aktuella forskningsläget.

Definitioner av begrepp Genom tiderna har det funnits många olika begrepp för att beskriva varför elever av olika anledningar inte kommer till skolan. I denna del presenteras hur man har definierat fenomenet i internationell forskning samt hur man i Sverige har tänkt kring begreppet.

När man börjar läsa om fenomenet hemmasittare, eller problematisk skolfrånvaro, inser man snabbt att terminologin är snårig och långt ifrån entydig. I den amerikanska litteraturen stöter man på en mängd olika benämningar om man gör en sökning i någon av de stora forskningsbaserna (till exempel Psychinfo). De begrepp som används oftast i den engelskspråkiga litteraturen är ”school refusal”, ”school phobia”, ”truancy”, ”school withdrawal” och ”school absenteeism”.

Historiskt sett har man använt olika begrepp beroende på hur man har tänkt kring de bakomliggande orsakerna. Med termerna ”school refusal” och ”school phobia” utgår man från att det finns en bakomliggande ångestrelaterad problematik som hindrar eleven från att gå till skolan (Park, 2015).

Många forskare och teoretiker har sett en koppling mellan en specifik form

© F ö r fatta r na och S tudentlitte r atu r

19

Del 1 Teoretisk bakgrund

av ångeststörning och skolfrånvaro, nämligen separationsångest. Denna koppling granskas noggrannare längre fram.

Ett annat synsätt har använt begreppet ”truancy”, vilket bäst översätts med det svenska ordet ”skolk”. Forskare och teoretiker har utgått från att skolfrånvaro som bäst förklaras med skolk handlar om ett mer aggressivt, utåtagerande beteende som bottnar i ett motstånd från elevens sida gentemot vuxna och skolsystemet. Dessa barn har inte sällan också diagnoser så som trotssyndrom och uppförandestörning (diagnoser som återfinns i diagnosmanualerna DSM-IV och DSM-5 som används inom psykiatrin både i Sverige och internationellt).

I Sverige har det också funnits flera olika begrepp för att beskriva elever som är borta ovanligt mycket från skolan. I boken Skolfrånvaro – KBTbaserat kartläggnings- och åtgärdsarbete (Konstenius & Schillaci, 2011) beskriver författarna de svenska ord som oftast används: skolfrånvaro, skolk och hemma­sittare. De använder därefter genomgående i sin bok ordet hemma­sittare, och definierar det som en elev som har varit hemma utan godkänd orsak i minst tre veckor i sträck.

I den utredning som regeringen publicerade, Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera (SOU 2016:94) beskrivs hur man bör tänka kring definitionen av frånvaro. Regeringens utredare Malin Gren Landell menar att det inte är meningsfullt att dela in frånvaro i giltig eller icke-giltig frånvaro, skolk eller inte skolk, eftersom all typ av frånvaro kan leda till att eleven får svårigheter i skolan. Hon skriver: Frånvaro från den obligatoriska verksamheten i en sådan omfattning att frånvaron riskerar att ha en negativ inverkan på elevens utveckling mot utbildningens mål kan benämnas problematisk frånvaro.

SOU, 2016:94, s. 60

Utifrån detta resonemang kommer vi i denna bok genomgående använda begreppet problematisk skolfrånvaro.

20

© F ö r fatta r na och S tudentlitte r atu r

1 Vad är problematisk skolfrånvaro?

Hur vanligt är problematisk skolfrånvaro?

Ett av huvudfynden i regeringsutredningen Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera (SOU 2016:94) är att det är svårt att få fram entydiga siffror på hur vanligt förekommande problematisk skolfrånvaro är. Det finns inget enhetligt system för att registrera frånvaro på skolor runt om i Sverige och det är därför svårt att plocka fram siffror på hur många elever det rör sig om som har ogiltig respektive giltig frånvaro.

Skolinspektionen skickade 2015 ut en enkät till Sveriges alla skolor där elevernas frånvaro efterfrågades. I svaren framgick det att en del skolor hade svårigheter att besvara enkäten eftersom de inte hade system för att registrera frånvaro. Av dem som svarade framgick dock att 1,7 av 1 000 elever (cirka 20 000 elever i Sverige) hade ogiltig frånvaro som varade en månad eller mer. Ogiltig frånvaro mer än en månad var vanligare i årskurserna 7 till 9 än i de lägre årskurserna. Det fanns ingen skillnad när det gällde kön i gruppen som hade ogiltig frånvaro i en månad eller mer. Det var lika vanligt i kommunala skolor som i friskolor. I svaren kunde man även se att ogiltig frånvaro var vanligare i större skolor än i mindre. Problematiken var större i storstäder och glesbygdskommuner än i riket i stort.

2016 genomfördes en undersökning av den ideella föreningen Prestationsprinsen tillsammans med Skandias stiftelse Idéer för livet. I denna undersökning efterfrågades både ogiltig och giltig frånvaro. Man fann då att cirka 40 000 elever hade mer än 10 % frånvaro (både giltig och ogiltig) och cirka 14 000 elever hade mer än 20 % frånvaro (både giltig och ogiltig).

Prestationsprinsens undersökning lyfte fram vikten av att undersöka både giltig och ogiltig frånvaro, eftersom giltig ströfrånvaro har visat sig vara starten på den längre problematiska frånvaron i vissa fall.

Hur kan vi förstå problematisk skolfrånvaro?

Att problematisk skolfrånvaro är ett stort problem som får omfattande och ibland ödesdigra konsekvenser på individ-, familje- och samhällsnivå är idag allmänt känt. Det råder inga tvivel om att det är viktigt att komma till rätta med problematisk skolfrånvaro och hjälpa de familjer, individer och skolor som brottas med problemet.

En viktig utgångspunkt när man ska hitta lösningar som håller över

© F ö r fatta r na och S tudentlitte r atu r

21

Del 1 Teoretisk bakgrund

tid är att börja med en gedigen kartläggning och analys av vad problemet är. Utan analys och djupare förståelse av ett problem kan vi inte generera hypoteser om vilka lösningsförsök vi ska prova. Vi måste därför börja med att försöka förstå fenomenet problematisk skolfrånvaro på en djupare nivå.

Ovan har problematisk skolfrånvaro definierats som ”skolfrånvaro som leder till problem för eleven”. Men vad beror det på? Varför utvecklar en del elever problematisk skolfrånvaro? I utredningen Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera (SOU 2016:94) kan man finna bakomliggande orsaker på tre olika nivåer när det gäller problematisk skolfrånvaro: 1. relaterade till skolan, 2. relaterade till individen, eller 3. relaterade till sociala faktorer så som till exempel familjesituationen, var man bor och hur ens kamratkrets ser ut.

Regeringens utredare Gren Landell fortsätter sedan klokt att beskriva att orsakssambanden nästan alltid är komplexa, och menar att det är sällsynt att hitta en orsak som enkelt går att härleda till bara en av dessa tre grupper.

Det är av stor vikt att man gör en bred kartläggning av svårigheterna innan man börjar fundera på insatserna. Vikten av den breda kartläggningen är utgångspunkten även i denna bok. Vi delar bilden att det ofta blir ”skyttegravskrig” mellan olika aktörer när det kommer till elever med problematisk skolfrånvaro, där båda parter tidigt tycks ha bestämt sig för vems fel det är att barnet inte kommer till skolan. Detta synsätt leder sällan till några konstruktiva lösningar.

Tidigare förklaringsmodeller Som fenomen är problematisk skolfrånvaro inget nytt; det har alltid funnits barn som inte kommer till skolan trots att det har påbjudits och olika förklaringsmodeller har utformats under årens lopp.

Adelaide Johnson var en av de första som skrev om skolfrånvaro och hon myntade på 1960-talet begreppet skolfobi (Johnson m.fl., 1941). Hon menade att skolfrånvaro berodde på svårigheter att separera mor och barn.

Ett liknande synsätt bygger på en psykoanalytisk syn på psykisk ohälsa, 22

© F ö r fatta r na och S tudentlitte r atu r

1 Vad är problematisk skolfrånvaro?

vilket också var det dominerande synsättet vid den här tiden. Utifrån psyko­ analysen resonerade man kring att psykisk ohälsa berodde på konflikter inom individen, som i sin tur berodde på svårigheter i relationen till föräldrarna. Separationsångest sågs i det här sammanhanget som ett resultat av en överbeskyddande förälder som inte lät barnet separera och som därför fick svårt att lämna föräldern när det var dags att ta klivet ut i världen.

Vid den här tiden var det inte ovanligt att barnen var hemma med sina föräldrar fram till skolstarten, och detta ledde till att övergången till skolan blev ett stort steg för många. Idag går ju de flesta barn på förskolan innan skolstarten.

Separationsångest var kanske en verklig, ofta förekommande anledning till att barn uppvisade motstånd mot att gå till skolan, och i vissa fall utvecklade det som kom att kallas för skolfobi. Det kan också ha varit så att skolfobi var en mer teoretisk modell, som passade in i det psykoanalytiska tänkandet vid den här tiden. Rent vetenskapligt är teorin om separationsångest och dess koppling till skolfrånvaro allt mer ifrågasatt utifrån nytillkommen forskning och kunskap. I till exempel en studie från Sydkorea (Park m.fl., 2015) följde man en grupp barn vid övergång från förskoleklass till skola.

Studiens syfte var att undersöka om hypotesen att skolfrånvaro har samband med separationsångest stämmer eller inte. Forskarna sökte efter tecken på separationsångest, och följde sedan vilka barn som utvecklade skolfrånvaro eller ett skolundvikande beteende. Resultatet visade att 13 av 182 barn utan tecken på separationsångest uppvisade skolundvikande beteende, medan 6 av 66 barn med tecken på separationsångest uppvisade skolundvikande beteende. Slutsatsen blev att det inte fanns någon statistiskt signifikant skillnad mellan barn som hade tecken på separationsångest och de barn som inte uppvisade dessa tecken. Alltså: hypotesen om att skolfrånvaro har samband med separationsångest kunde inte bekräftas. I studien fick man dock fram andra fynd som visade sig vara intressanta. De barn som ingick i studien screenades med hjälp av ett frågeformulär som täckte ett flertal områden som barn och unga kan ha svårt med (till exempel impulsivitet, sociala färdigheter och uppmärksamhet). I studien kunde forskarna se att de barn som utvecklade skolundvikande beteende hade större svårigheter med socialt fungerande och sociala förmågor än de barn som inte utvecklade skolundvikande beteende. De barn som utvecklade skolundvikande beteende hade också i högre grad ångest, depression, aggressivt beteende © F ö r fatta r na och S tudentlitte r atu r

23

Del 1 Teoretisk bakgrund

samt ”problem överlag”. Dessa nämndes i artikeln som bifynd, men vi ska återkomma till dem eftersom de i vårt tycke är mycket intressanta fynd.

Psykolog Bo Hejlskov Elvén skriver på sin blogg i inlägget Om skolfrånvaro (2016) om begreppet skolfobi. Han menar att det är en diagnos som används allt för ofta idag, av skolpersonal, barn- och ungdomspsykiatrin, socialtjänst med flera. Termen skolfobi leder fel, enligt Hejlskov Elvén, i och med att den för tankarna till att det är något hos individen som ska behandlas (med hjälp av till exempel fobiträning), medan de bakomliggande orsakerna till att eleven är hemma kan handla om något helt annat.

En lättvindigt ställd skolfobidiagnos kan ge förödande konsekvenser, menar Hejlskov Elvén.

En ofta citerad artikel inom skolfrånvaroforskningen är artikeln School refusal and psychiatric disorders: A community study, skriven av Egger med flera (2003). Artikeln bygger på en stor och välgjord studie med ett stort urval barn och ungdomar. Forskarna ville undersöka eventuella samband mellan skolfrånvaro och olika former av psykiatriska diagnoser (ställda utifrån den psykiatriska diagnosmanualen DSM-IV). Tidigare forskning hade gjort det omvända, det vill säga utgått från elever med redan kända svårigheter (ett så kallat kliniskt urval), men i den här studien ville man alltså samla in information från en stor mängd slumpmässigt utvalda barn och unga, med eller utan diagnoser, och därefter härleda hur många av dessa som också hade en skolfrånvaro (en så kallad populationsstudie). Man delade in skolfrånvaron i tre grupper: ångestfrånvaro, skolk och mixad grupp (både ångest och skolk). I studien framkom att skolfrånvaro ofta hängde samman med ångestrelaterad problematik (separationsångest, generaliserad ångest eller specifika fobier). Skolfrånvaron sågs även ha samband med svårigheter i kontakt med andra. Eleverna som hade skolfrånvaro upplevde oftare än andra elever mobbing, hade ett mer undandragande beteende och hamnade oftare i konflikt med jämnåriga. I gruppen med mixad skolfrånvaro (både ångestrelaterad och skolk) hade nästan 90 % av barnen/eleverna någon form av psykiatrisk diagnos (separationsångest, generaliserad ångest, social fobi, panikångest, depression, ADHD, trotssyndrom eller missbruk).

En annan väl citerad artikel i den vetenskapliga litteraturen om skolfrånvaro är School absenteeism and school refusal bahavior in youth: A contemporary review av Kearny (2008). Det är en så kallad metaartikel, där författaren har sammanställt resultat från en mängd andra studier och 24

© F ö r fatta r na och S tudentlitte r atu r

1 Vad är problematisk skolfrånvaro?

artiklar. Kearny kommer där fram till samma resultat som Egger med flera gjorde i sin artikel: ångest, depression och beteendesvårigheter är de vanligaste bakomliggande orsakerna till skolfrånvaro. Kearny menar dock att uppdelningen i ångestdriven skolfrånvaro respektive skolk blir för stelbent när man sedan ska hitta lämpliga insatser. Fenomenet skolfrånvaro är mer komplext än så och Kearny för fram en modell som går ut på att undersöka vilken funktion skolfrånvarobeteendet fyller. Enligt honom handlar det om fyra olika funktioner: 1. Att undvika ångest. Något i skolan väcker ångest och barnet undviker skolan för att slippa ångest. Enligt Kearny är detta vanligast i gruppen av elever med ångestproblematik.

2. Att undvika smärtsamma sociala situationer eller bedömnings­ situationer. Enligt Kearny finns här en grupp elever som har vad man kan kalla social fobi.

3. Att få uppmärksamhet från vårdnadshavare genom att stanna hemma.

4. Att uppnå vinster utanför skolan, så som att vara med kompisar eller spela dataspel.

Kearny kopplar sin fyrfaktormodell till en motsvarande modell för insatser, vilken utgår från just tanken att beteendet skolfrånvaro fyller någon viss funktion för eleven. Om vi förstår vilken funktion beteendet fyller kan vi göra lämpliga insatser och hjälpa barnet tillbaka till skolan. Kearny och många av ovan nämnda forskare utgår från inlärningspsykologin som teoretisk bas. Längre fram i boken presenteras vad det innebär att utgå från en inlärningspsykologisk teoretisk ram. Skillnaden mellan inlärningspsykologin och det lågaffektiva perspektivet tydliggörs också där.

Som framgår av redovisningen ovan är det i många av de vetenskapliga artiklar som handlar om problematisk skolfrånvaro ett stort fokus på det vi kallar ”ångesthypotesen”. I studie efter studie redovisas att elever som har problematisk skolfrånvaro har högre grad av ångest än elever som inte utvecklar problematisk skolfrånvaro. Men hur ser sambanden egentligen ut? Är det så att ångest leder till skolfrånvaro? Eller leder skolfrånvaro till ångest? Och kan man ha ångest utan någon bakomliggande anledning?

I den forskning som presenterades ovan kan det ibland tyckas som att ångest © F ö r fatta r na och S tudentlitte r atu r

25

Del 1 Teoretisk bakgrund

uppstår i ett vakuum eller i relation till föräldrar/vårdnadshavare. Vi som skriver det här tänker att ångest kan uppstå av att man som individ av olika orsaker inte förstår sin omgivning. Vi kommer i den här boken presentera en alternativ förklaringsmodell till hur man kan förstå att många elever med problematisk skolfrånvaro uppvisar mycket ångest. Perspektivet kallas för ”den saknade pusselbiten”, utifrån upplevelsen att det är just en pusselbit i det viktiga pusslet kring elever med problematisk skolfrånvaro som saknas.

Pusselbiten, som fram till nu har saknats, handlar om att förstå mer om hur elevers olika individuella sårbarheter ibland gör tillvaron, och framförallt skolan, så pass svår att hantera att det enda alternativet som känns rimligt blir att stanna hemma.

26

© F ö r fatta r na och S tudentlitte r atu r

KAPITEL 2

Lågaffektivt bemötande

Lågaffektivt bemötande och förhållningssätt är något allt fler skolor i Sverige har börjat använda sig av under de senaste åren. Tidigare har detta förhåll­ ningssätt framgångsrikt använts i verksamheter som omsorg och särskola där det inte är ovanligt att ett problemskapande beteende uppstår. Psykolog Bo Hejlskov Elvén och nätverket Lågaffektiva psykologer har fortsatt att arbeta för att sprida detta förhållningssätt till vanlig skola, förskola, äldrevård, psyki­ atri och många andra verksamheter. Liknande spridning har skett i en rad andra länder. Att möta människor där de är och då förstå deras beteende är centralt för att lyckas. Det lågaffektiva förhållningssättet, dess ursprung och de grund­läggande principer som ett lågaffektivt bemötande utgår från är fokus i detta kapitel. För den som önskar fördjupa sig ytterligare i grunderna i det låg­affektiva bemötandet rekommenderas boken Lågaffektivt bemötande (Havelius, 2017) som ger en översikt av hur det lågaffektiva bemötandet har vuxit fram, och hur det används i olika verksamheter. I slutet på det här kapitlet diskuteras var lågaffektivt bemötande som teoribildning står i förhållande till psykoanalys respektive inlärningspsykologi.

Historisk återblick Det lågaffektiva bemötandets grundare är psykolog Andrew McDonnell från Storbritannien (Havelius, 2017). I början av 1990-talet började Andrew McDonnell med kollegor diskutera att personer med olika funktionsnedsättningar skulle kunna få ett annat bemötande och omhändertagande än vad som tidigare var vanligt. Tvång och våld var vanligt i verksamheter som arbetade med personer med funktionsnedsättningar. Detta reagerade McDonnell kraftigt emot. Inledningsvis utvecklades det lågaffektiva bemötandet främst för att hantera problemskapande beteende, men efter hand © F ö r fatta r na och S tudentlitte r atu r

27

Maria Bühler är leg. psykolog/specialist i neuropsykologi. Maria arbetar med fortbildning/utbildning/handledning av personal inom olika verksamheter.

Neuropsykologi Affektteori Annelie Karlsson är utbildad lärare, specialpedagog och rektor med mångårig erfarenhet från skola, särskola och högskola. Annelie föreläser för och handleder personal vid olika typer av verksamheter.

Lågaffektiv metod

Terése Österholm är leg. psykolog och har god erfarenhet av förebyggande och främjande arbete i skolan. Terése erbjuder utbildning och handledning Etik till olika Stressteori verksamheter.

Lågaffektivt bemötande och problematisk skolfrånvaro har metoden utvecklats till att handla om hur man i organisationer kan Figur 2.1 Lågaffektivt bemötande.

Problematisk skolfrånvaro är ett så växande problemmed i våra skolor.

Att försöka arbeta förebyggande och främjande, att individer olika sårbarheter förstå och komma tillrätta med fenomenet är en angelägen inte behöver hamna i ett problemskapande beteende. I Sverige haruppgift det låg­ alla som befinner sig i närheten barn och Den Elvén. här boken affektivaförbemötandet vidareutvecklats av av psykolog Bounga.

Hejlskov presenterar hur man kan förstå problematisk skolfrånvaro utifrån ett Det lågaffektiva bemötandet vilar på fyra pelare, där man tänker sig lågaffektivt förhållningssätt. Lågaffektivt bemötande och problematisk att alla är lika viktiga. De fyra pelarna är etik, stressteori, affektteori samt skolfrånvaro utgår från att det är förhållningssättet och miljön runt neuro­vetenskap/neuropsykologi.

Nedan de bärande tankarna eleverna som behöver förändras förpresenteras att främja skolnärvaro. när det gäller etik, stressteori och affektteori. Den neuropsykologiska grunI boken ges alternativa förklaringsmodeller till vad som kan ligga bakom den presenteras i kapitlet ”Vad är funktionsvariationer?”.

problematisk skolfrånvaro. Därefter presenteras hur man praktiskt kan arbeta lågaffektivt och förebyggande med kartläggningar och handlingsplaner. I bokens avslutande del ges många konkreta verktyg och tips på hur man i skolan kan arbeta för att göra skolan tillgänglig – för alla.

Etik och en humanistisk människosyn

Etik handlar i grund och botten om vilken människosyn vi har, och hur den Boken riktar sig till alla som arbetar inom skolan. Den riktar sig även till visar sig genom vårt bemötande och genom vilka insatser vi gör. En löpande vårdnadshavare som vill lära sig mer om problematisk skolfrånvaro. Boken tråd genom den boken attpsykologutbildningen. just människosynen Den är enärav de användbar faktorer lämpar sighär väl för lärar-äroch även som spelar en avgörande roll i om vårt arbete kring elever med problematisk på utbildningar för specialpedagoger och rektorer. skolfrånvaro blir framgångsrikt eller inte.

Det är en nödvändig bokfrån om vien skahumanistisk lyfta oss från grundsyn att problematisera Det lågaffektiva synsättet utgår och har och behandla elever, och istället skapa en skola som elever väljer människans inre strävan efter utveckling och självkontroll i fokus. Psykoloatt gå till. Alla elever. gen Douglas McGregor kallar den här människosynen teori Y för att skilja Hejlskovteori ElvénX, vilken utgår från att människan i grund och den från den Bo så kallade botten är lat och ovillig att anstränga sig (Larsson, 2007).

Barnläkaren Lars H. Gustafsson resonerar i sina böcker, nu senast i Art.nr 39657 boken Relationsrevolutionen (2016), kring hur våra barn utvecklas i sam-

studentlitteratur.se