__MAIN_TEXT__
feature-image

Page 1


001–218_aktavara_huvuddel

08-09-22

17.24

Sida 3

ÄKTA VARA MATS-ERIC NILSSON

Ordfront Stockholm 2008


001–218_aktavara_huvuddel

08-09-22

17.24

Mats-Eric Nilsson: Äkta vara Ordfront, Box 17506, 118 91 Stockholm forlaget@ordfront.se www.ordfront.se www.aktavara.org

© Mats-Eric Nilsson 2008 Assisterande faktasökare: Ivar Nilsson Grafisk form: Eva Jais-Nielsen Omslagsfoto: Nina Ramsby/Folio Illustrationer: Christel Schröder Författarporträtt: Thomas Forsberg Tryck: WS Bookwell, Borgå 2008 ISBN 978-91-7037-391-6

Sida 4


001–218_aktavara_huvuddel

08-09-22

17.24

Sida 5

INNEHÅLL FÖRORD 9 VI KAN VÄLJA 11 GUIDE TILL 150 LIVSMEDEL 30 alkoholdrycker, apelsiner, apelsinjuice, aprikoser, avokado, baguette, balsamvinäger, bananer, barnmat, basilika, blodpud-

ding, blomkål, blåbärssoppa, bondbönor, broccoli, brysselkål, brytbönor, bröd, buljong, chilisås, chips, choklad, chokladdryck, chokladefterrätter, cider, citronpeppar, crabsticks, crème fraiche, dessertost, dinkelmjöl, dopp i grytan, dressing, drinkmixer, efterrättspajer, espressobönor, falukorv, fetaost, fikon, fisk, fiskbullar, fiskpinnar, fisksås, fläskkött, frukostflingor, fruktdrycker, fruktkonserver, fänkål, färdigrätter, glass, grillsåser, grädde, gräslök, gurka, hallon, hamburgare, haricots verts, honung, jordgubbar, jordnötssmör, jordärtsskockor, julkorv, julskinka, kaffebröd, kakor och kex, kapris, kaviar, ketchup, kiwi, knäckebröd, kokosmjölk, kyckling, kålrabbi, kålrot, köttbullar, köttfärs, lammkött, lax, leverpastej, läskedryck, lök, majonnäs, majs, mandelmassa, mangold, margarin, marmelad, marsipan, mascarpone, matlagningsvin, melon, messmör, mineralvatten, miso, mjölk, mjölkdryck, morötter, mozzarella, nougat, nudlar, nyponsoppa, nötkött, oliver, olivolja, ostbågar, pannkakor, pasta, peppar, pepparkakor, pesto, pitabröd, pommes frites, prinskorv, pyntgelé, quorn, risgrynsgröt, riskakor, rulltårta, rödbetssallad, saffransbröd, saft, salami, salt, senap, sill, sillsallad,


001–218_aktavara_huvuddel

08-09-22

17.24

Sida 6

skinka, smaksatt salt, smör, snacks, soja, sparris, sushi, såser, tacos, te, tomater, tomatpuré, torkad frukt, tryffelolja, tårtbotten, vanilj, vaniljsocker, viltkött, vin, vinäger, välling, wasabi, ägg, äppeljuice, äpplen, öl

DE VANLIGASTE TILLSATSERNA 219 ALLT STÅR INTE PÅ FÖRPACKNINGEN 228 VÄGVISARE I MÄRKESDJUNGELN 235 GENOMSKÅDA MATREKLAMEN 247 SÅ STYR BUTIKEN DINA INKÖP 254 ANVÄNDBARA WEBBADRESSER 260 KÄLLOR 264 REGISTER 266


001–218_aktavara_huvuddel

08-09-22

17.24

Sida 7

Till Anna Karin

för det ständigt pågående samtal som blivit denna bok


001–218_aktavara_huvuddel

08-09-22

17.24

Sida 8

»Resultatet av alla undersökningar förblir, att större delen af de födoämnen som köpas äro förfalskade, men äfven att förfalskningarna för det mesta äro oskadliga, ehuru det naturligtvis är ohederligt att utgifva dem för äkta vara« CH E HAGDAHL, 1883


001–218_aktavara_huvuddel

08-09-22

17.24

Sida 9

S

ms:et från den 23-årige mannen kändes desperat. »Jag står på Konsum. Här finns inget att köpa.« Givetvis överdrev han, Coop på Östgötagatan i Stockholm, där han befann sig, har mer än 6 000 olika livsmedel. Men ändå förstod jag vad han menade. Adam hade just läst min första bok, Den hemlige kocken, och plötsligt insett att de matvaror han brukade lägga i kundvagnen inte har mycket att göra med de färgglada råvarorna på förpackningarnas framsida. Med ens hade det gått upp för honom att de processade livsmedel som fyller butikshyllorna är späckade med industritillsatser i syfte att fejka fram smak, färg och konsistens. Men vad ska man då äta? Hur undviker man fällorna och hur hittar man den äkta varan? Finns den oförfalskade maten i vanliga affärer? Nödropet från Adam och de återkommande frågorna från oräkneliga läsare har inspirerat mig till nya spaningar i det lika fattiga som rika livsmedelssortimentet. Resultatet blev ett slags överlevnadsguide för den krävande konsumenten. Min förhoppning är att den ska få följa med dig ända in i matbutiken. Stockholm i augusti 2008 MATS-ERIC NILSSON

FÖRORD 9


001–218_aktavara_huvuddel

08-09-22

17.24

Sida 10

För att göra denna guide så fyllig och långlivad som möjligt har jag även inkluderat de livsmedel som fanns med i Den hemlige kockens inköpsguide; här är de dock uppdaterade och i många fall försedda med helt ny information. I slutet av boken (s. 219) finns en genomgång av de vanligaste tillsatserna. En fullständig lista över E-numren hittar du i Den hemlige kocken (nu i pocket) samt på hemsidan www.aktavara.org.


001–218_aktavara_huvuddel

08-09-22

17.24

Sida 11

VI KAN VÄLJA EGENTLIGEN KAN VI BÖRJA var som helst. Så varför inte vid det

inbjudande frukostbordet hemma hos Nina på Kungsholmen i Stockholm. Det ser fräscht och ganska nyttigt ut med färskpressad juice, fullkornsbröd och en stor ångande tekopp. Just nu sträcker hon sig efter en smörkniv av furu som finns nedstucken i en rödgul plastbytta med lättmargarin. På smörgåsen lägger hon sedan en skiva rökt skinka. I en djup tallrik av vitt porslin häller hon fruktyoghurt och müsli från sina förpackningar. En smörgås kommer nog inte att räcka ända fram till lunch så hon brer ytterligare en, med mjukost i lättversion. Den har ett grönt nyckelhål på locket bredvid Sigillmärket, som garanterar att den är gjord på råvaror som kommer från svenska gårdar. Hon ögnar morgontidningens förstasida, tuggar i sig den andra mackan och gör slut på yoghurten. Klockan är redan kvart över så hon får svepa teet stående vid diskbänken. Nästa måltid inträffar fyra timmar senare. Det enda hon ätit sedan frukost är en riskaka hon hade i skrivbordslådan. Tillsammans med några kollegor går hon ned till närbutiken på hörnet och köper en baguettesmörgås med kyckling och till den en fruktdryck – helt utan socker. Till eftermiddagsfikat har en av tjejerna i växeln köpt en kanellängd på Ica. Nina borde väl hoppa över den, men hon känVI KAN VÄLJA 11


001–218_aktavara_huvuddel

08-09-22

17.24

Sida 12

ner suget och har ingen lust att tacka nej när alla andra tar. Så det blir en ganska liten skiva till det heta automatkaffet. Direkt efter jobbet skyndar hon mot gymmet. I omklädningsrummet plockar hon ur handväskan fram en chocolate bar med både lågt kaloriinnehåll och GI, men med många nyttiga vitaminer. Hon hittade den för några dagar sedan vid kassan på apoteket. Utan den energikicken orkar hon inte med det medelhårda passet. Och efteråt läskar hon sig skönt nyduschad med en sportdryck för att återställa vätskebalansen. Äntligen hemma – efter åtta timmars arbete och en timmes träning – öppnar hon frysen och får syn på ett paket med fiskgratäng, som hon stoppar in i mikron. För att fräscha till den tar hon fram en påse färdigskuren sallad som hon häller en dressing, med lägre fetthalt, över. En hyfsad dag, konstaterar hon, när hon vid niotiden kryper upp i tv-soffan. Ätit ganska bra, i alla fall ingen direkt skräpmat – och tränat. Kanske man kan unna sig en liten portion glass med något till? Hon skrapar några skedar vaniljglass ur det ljusblå plasttråget i frysen och upptäcker en tub med chokladsås i kylen. Det blir dagens sista lilla måltid. Men strax innan hon ska lägga sig känner hon av den där värken i mellangärdet igen och tar ett glas hälsoyoghurt som ska vara bra för magen. Halvsittande i sängen bläddrar hon i ett magasin som är fullt av tips om vad man bör äta för att både hålla sig smal och må bättre. En kvart senare lägger hon så huvudet mot kudden. Om vi skulle be henne att göra en lista över allt hon ätit och druckit denna dag skulle listan se ut så här: Till frukost: Eldorados kokta skivade skinka, Lätt & Lagom, Pågens Javisst-bröd, Milkos Lätt mjukost med kräftsmak, Twinings Söderte, Tropicanas apelsinjuice, Arla-yoghurten Yoggi Kungsbär med 0,5 procents fetthalt och Axa fruktmüsli. Mellanmål: Friggs riskakor med dillsmak. 12 ÄKTA VARA


001–218_aktavara_huvuddel

08-09-22

17.24

Sida 13

Lunch: Baguette med kyckling och curry från Seven Eleven

och ett glas Fun Light starfruit. Eftermiddagsfika: Kanelgömma från Hägges finbageri tillsammans med automatkaffet. På gymmet: Modifast chocolate bar och Red Bull Sugarless Energy drink. Middag: Findus djupfrysta fiskgratäng med skaldjurssås, Strax familjesallad i påse, Felix Ceasardressing med 3 procents fetthalt samt ett glas vatten från kranen. Kvällsfika: Big Pack vanilj från GB Glace med O’hoj chokladsås. Till sist: Proviva Active yoghurt med tropisk smak. Ninas dagsmeny blir en uppräkning av olika produkter med sina mer eller mindre välkända varumärken. Ganska vanliga livsmedel, skulle väl de flesta tycka. Men vad händer om vi istället fokuserar på det finstilta, de små bokstäver tillverkarna så gärna vill att vi ska hoppa över? Då kommer matsedeln för denna enda dag att se helt annorlunda ut: E 325, E 331, E 621, E 301, E 300, E 333, E 471, E 270, E 330, E 202, E 450, E 635, E 627, E 631, E 250, E 202, E 330, E 415, E 281, E 211, E 450, E 410, E 621, E 440, E 621, E 415, E 414, E 445, E 420, E 330, E 471, E 621, E 450, E 300, E 410, E 202, E 301, E 412, E 407, E 330, E 401, E 509, E 451, E 331, E 452, E 440, E 1442, E 330, E 621, E 415, E 471, E 482, E 475, E 472c, E 472e, E 270, E 412, E 330, E 296, E 202, E 331, E 422, 160a, E 160e, E 150d, E 451, E 621, E 330, E 170, E 160c, E 270, E 120, E 171, E 101, E 621, E 150, E 951, E 950, E 300, E 160, E 202, E 339, E 330, E 452.

En imponerande samling för att vara en ganska genomsnittlig kvinnas konsumtion på en enda dag. Noga räknat 84 stycken. Hela boksidan skulle täckas om jag hade skippat numren och istället valt att skriva ut deras funktion och kemiska namn, vilVI KAN VÄLJA 13


001–218_aktavara_huvuddel

08-09-22

17.24

Sida 14

ket är ganska vanligt på innehållsförteckningarna eftersom producenterna vet att E-numren sticker i ögonen på många konsumenter. Som synes är vissa av tillsatserna så populära bland tillverkarna att de förekommer i flera av Ninas livsmedel, till exempel den så kallade smakförstärkaren E 621, mononatriumglutamat. Räknar man istället antalet olika E-nummer på listan här ovanför hamnar man på 53. Inte så pjåkigt det heller. Och då ska man samtidigt veta att jag inte har tagit med något av de 22 aromämnen hennes mat innehållit. Dessa ämnen, som har till uppgift att skapa en fejkad smakupplevelse, har faktiskt inte några E-nummer alls, vilket gör att konsumenten får försöka gissa vilken smak som har manipulerats fram. De mer än 2 800 aromämnena behöver på begäran av livsmedelsbranschen endast deklareras med det anonyma ordet »aromämne«. På den långa listan över Ninas E-nummer saknas dessutom alla de ämnen som enligt de snåriga reglerna överhuvudtaget inte räknas som tillsatser utan istället går som ingredienser. I hennes fall gäller det till exempel maltodextrin, glukoronolakton, sojalecitin och panotensyra. För mig däremot är varje komponent som inte behövs i livsmedlet när det framställs på traditionellt sätt att räkna som en tillsats. Så resonerar nog de flesta konsumenter och det är så jag använder begreppet i den här boken. Den verkliga kartläggningen av Ninas matdygn slutar därför med en förteckning på över 100 tillsatser. Om hon inte redan hade somnat om vid det här laget hade hon förstås ställt den givna frågan: Varför? Och svaret beror helt på vem hon riktar den till. Livsmedelsbranschen, som ju packar sina produkter med alla dessa svåruttalade ämnen, och Livsmedelsverket, som godkänt systemet, brukar svara att tillsatser har vi ju använt i alla tider. Tänk bara på hur Mormor brukade lägga in sillen i ättika och blanda socker med salt till den gravade laxen! Och 14 ÄKTA VARA


001–218_aktavara_huvuddel

08-09-22

17.24

Sida 15

dessutom har ju tillsatserna testats i oräkneliga djurförsök, vilket innebär att de knappast kan anses vara hälsofarliga. Men att luta sig mot det faktum att de flesta försöksråttor brukar överleva är möjligen att ställa väl låga krav på matkvaliteten och det är ju den som nu börjar hamna i centrum för diskussionen. EN DEL TILLSATSER –

konserverings- och antioxidationsmedel – syftar förstås till att öka produkternas hållbarhet. Så att de ska hålla längre i ditt kylskåp och skafferi, men i huvudsak för att kunna exponeras så lång tid som möjligt på butikshyllan. Det är ju därför pepparkakorna du köper i december kan ätas även nästa jul. Det är dock knappast någon konsument som begärt denna extrema shelf life, livslängd på hyllan. Vem har förresten kommit på att vi genom så stora inköp som möjligt ska överföra en del av butikernas lager till det egna hemmet? De tillsatser som ska öka hållbarheten utgör endast en tiondel. Nio av tio är istället i någon mening kosmetiska, de tillsätts för att påverka livsmedlens smak, konsistens, färg och utseende i övrigt. Det visade jag i Den hemlige kocken och jag hoppas även att det framgår av den här bokens betydligt mer detaljerade genomgång av 150 livsmedel. Den på olika sätt processade mat som våra butiker är fulla av framställs med nya högteknologiska metoder, som inte har mycket gemensamt med traditionella sätt att tillverka livsmedel och laga mat på. De färska och fina råvaror som finns på förpackningarna och i reklamfilmerna förekommer endast sparsamt i själva produktionen. Där behandlas de sedan så industriellt och maskinellt hårdhänt att mycket av de ursprungliga egenskaperna, som smak och näringsinnehåll, går förlorade. Vad gör man då för att få dessa utarmade produkter att ändå upplevas som de matvaror konsumenten tror sig köpa? Man använder aromämnen, smakförstärkare, färgämnen, stabiliseVI KAN VÄLJA 15


001–218_aktavara_huvuddel

08-09-22

17.24

Sida 16

ringsmedel, ytbehandlingsmedel och andra tillsatser som på ett sinnrikt sätt har utformats för att bedra våra sinnen. Smaken, lukten, synen och till och med hur maten känns i munnen kan manipuleras. Vi återvänder till Nina, som fortfarande sover. • Skinkan hon lade på frukostmackan bestod egentligen av småbitar av kött som tumlats med vatten och olika tillsatser för att därefter sammanpressas i en cylindrisk form. • Den färskpressade juicen var elva månader gammal. • Teet var märkligt nog smaksatt med ett ämne som utvunnits ut rötad granved. • Riskakan som hon tog som mellanmål kanske såg hälsosam ut men bestod av 22 ingredienser – bland annat smakförstärkarna E 621 och E 635, den manipulerade kolhydraten maltodextrin, modifierad stärkelse och aromämne. • Den lilla så kallade energibar hon tuggade i sig före gympasset var sammansatt av 51 komponenter med rader av konstlade ingredienser. • Dressingen som hon hällde på salladsbladen var färgad med ett ämne som även används i solkrämer. • Den yoghurt som fick avsluta dagen hade i själva verket vatten som huvudingrediens och så liten fruktmängd att smaken måste förstärkas med aromämne. Om detta är Nina lika ovetande som de flesta andra konsumenter. Ändå upplever hon sig nog som ganska matintresserad och hälsomedveten. Hon gillar att gå ut på restaurang och att laga festligare rätter till helgerna. De många kokböckerna står på rad i det nyrenoverade köket. Men i dem finns inget om hur livsmedlen är framställda eller vad de i själva verket består av. Visst har hon sett att det finns innehållsförteckningar på varje produkt. Men efter att några gånger ha försökt läsa de pyttesmå bokstäverna och begripa de långa svåruttalade orden har hon gett upp. Även om hon känner att hon kanske 16 ÄKTA VARA


001–218_aktavara_huvuddel

08-09-22

17.24

Sida 17

borde bry sig mer. Fast på något sätt måste de ju vara godkända av någon myndighet och kan därför knappast vara direkt farliga, resonerar hon liksom så många andra. Sedan handlar det ju om priset. Frank på jobbet skryter med att han och hans nya kvinna lagar sin mat från grunden, ofta med ekologiska råvaror. För att slippa alla tillsatserna, och för att ge sin tvååring riktig mat, som han kallar det. Men hur dyrt blir det? Och hur har de egentligen tid? Vänta bara tills Kalle om några år ska iväg till hockeyträning tre dagar i veckan, då kommer mikron att plinga. På sätt och vis har Nina rätt, brist på både tid och pengar kan leda till dålig matkvalitet. Men hon gör det samtidigt väl lätt för sig och har missat två viktiga sanningar om vårt förhållande till mat: • Vi har aldrig tidigare lagt ned så lite tid på matinköp och tillagning. • Vi har aldrig tidigare använt så lite av våra disponibla inkomster på mat. Och det finns dessutom en tredje: • Vi har aldrig tidigare vetat så lite om våra livsmedel. Alltså hur och av vem de är producerade och vad de egentligen innehåller. Inte ens de konnässörer som kan prata länge om exklusiva olivoljor eller kan skilja på olika sorters maltwhisky har en aning om hur margarinet på smörgåsen har kommit till. Nu blev det med ens mer komplicerat. Varifrån kommer maten? Förutom det uppenbara, de råvaror som inte ens den sparsammaste tillverkare kan klara sig utan – varifrån kommer resten? Från majs, soja, sten och petroleum. Majs låter kanske naturligt, med gyllengula kolvar som mals VI KAN VÄLJA 17


001–218_aktavara_huvuddel

08-09-22

17.24

Sida 18

till ett fint och näringsrikt mjöl att användas i olika maträtter. Men det är inte så det går till. Merparten av de majsbaserade tillsatserna genomgår sådana genomgripande kemiska processer att den ursprungliga råvaran har förvandlats till oigenkännlighet när den kommer ut i andra ändan av de stora industrikombinaten. Ta till exempel modifierad majsstärkelse, som finns i tusentals innehållsförteckningar. Så här gör man den, enligt den vanligaste tillverkningsmetoden: Vanlig majsstärkelse blandas i en jättelik tank med propylenoxid – som är en petroleumprodukt framställd av naturgas, klor och lut eller saltsyra – tillsammans med fosforoxiklorid, en vätska som är så lättflyktig och reaktionsbenägen att den måste hanteras med största försiktighet. Denna kemikalie, som även används vid tillverkning av bekämpningsmedel, reagerar våldsamt i kontakt med vatten och bildar saltsyra och fosforsyra samtidigt som stärkelsemolekylerna i majsen förändras och kloreras. Om den modifierade stärkelsen dessutom ska blekas, vilket kan behövas om den ska nyttjas som ljus fyllning i vissa livsmedel, behandlas den nu med exempelvis svavelsyra. Det färdiga resultatet av dessa processer är en flytande substans som renas från tillverkningens restprodukter och sprejas in i gigantiska tankar för att där snabbtorkas till det pulver som levereras till livsmedelsindustrin och hamnar i Ninas frukostyoghurt, salladsdressing och fiskgratäng. Den modifierade stärkelsen ger fabriksmaten den struktur och konsistens som försvinner när tillverkarna utesluter dyrare och mer svårhanterliga råvaror som ägg och grädde. Man har dock för länge sedan insett att det inte räcker med att härma de äkta varornas smak och färg, utan även det som på livsmedelsteknologernas språk kallas mouthfeel, hur maten upplevs i munhålan, måste med olika metoder imiteras. Särskilt i de många lightprodukterna, där man tagit bort en stor del av det naturliga fettet, spelar den modifierade stärkelsen en viktig roll. 18 ÄKTA VARA


001–218_aktavara_huvuddel

08-09-22

17.24

Sida 19

De majsbaserade industriingredienserna har dock många fler användningsområden. Den andra huvudgruppen består av majssirap, corn syrup, i olika former. Men även detta uttryck leder tankarna fel eftersom dessa substanser, som framställs med hjälp av avancerade metoder, bara ibland fungerar som sötningsmedel. Även majssirapen, som bara är en tredjedel så söt som vanligt socker, kan exempelvis fungera som förtjockningsmedel. Dessutom kan den nyttjas för att genom enzymatiska processer framställa det som i livsmedlens innehållsförteckningar kallas dextros och som i sin tur kan fermenteras och bli smakförstärkaren mononatriumglutamat, det surhetsreglerande medlet citronsyra, förtjockningsmedlet xantangummi eller till och med plast. Med hjälp av helt andra processteg kan dextrosen omvandlas till exempelvis sorbitol, som både kan vara sötningsmedel och konsistensgivare. Den mest omdiskuterade majsprodukten är annars HFCS , high fructose corn syrup, eftersom den i debatten gjorts delansvarig för den tilltagande globala fetmaepidemin. Detta kraftfulla sötningsmedel började massproduceras i slutet av 1970-talet och ett fåtal år senare hade de stora läsktillverkarna och andra producenter av söta livsmedel gått över till HFCS , som produceras i höga tornliknande byggnader med hjälp av en komplicerad process som flyttar om bland dextrosens atomer. Slutresultatet är mycket billigare än vanligt socker och dessutom åtta gånger sötare. SOJA ÄR DEN ANDRA huvudråvaran för den globala matindust-

rin. Och då handlar det inte om att göra sojasås eller tofu utan även här om att framställa ett brett spektrum av insatsvaror till matfabrikerna. För att förstå hur detta kan gå till måste vi ta oss igenom ytterligare en kemilektion: Sojabönorna förvandlas på mekanisk väg till flingor som därefter behandlas med det explosiva lösningsmedlet hexan för att utvinna fettet. Efter att ha befriats från lösningsmedlet VI KAN VÄLJA 19


001–218_aktavara_huvuddel

08-09-22

17.24

Sida 20

i en så kallad toaster blir de avfettade flingorna ytterst användbart och billigt sojaprotein och sojamjöl eller det som brukar betecknas som texturerat vegetabiliskt protein i exempelvis vegetariska burgare. Själva fettet är dock ännu intressantare för livsmedelsindustrin. I detta skede är det en brunaktig, trögflytande råolja med en mörk, slemmig och illaluktande massa, som sjönk till botten när oljan pumpades ur det torn där den tidigare hexanextraktionen skedde. Så nästa steg är att separera smeten från oljan med hjälp av hett vatten och ett antal centrifuger. Oljan är nu raffinerad och kan efter ytterligare ett antal kemiska processer bli det som på oräkneliga innehållsförteckningar brukar benämnas vegetabilisk olja. Många tillverkare vill dock hellre ha ett fastare fett som uppför sig som smör trots att det består av billig och flytande sojaolja. Lösningen heter härdning, som är en serie avancerade processteg då vätgas under högt tryck pumpas in i oljan och metallen nickel används som en katalysator. Härdat eller delvis härdat vegetabiliskt fett är vanliga ingredienser i exempelvis matbröd och kaffebröd. Vad händer förresten med den mörka sörja som centrifugerades bort från oljan? Den tas förstås också tillvara och blir efter ytterligare processande – exempelvis blekning och behandling med aceton – något som heter sojalecitin. Det används som ett så kallat emulgeringsmedel, för att få olika ingredienser att lättare blanda sig, och ingår i mängder av livsmedel – exempelvis margarin, choklad och GB :s Magnumglass. Dessutom är det en viktig komponent i kosmetika, målarfärger och sprängämnen. Och om man låter sojalecitinet genomgå en klarningsprocedur kan det sedan säljas som näringstillskott i hälsokostbutiken. MAN BRUKAR SÄGA att människan genom historien har lärt sig

att äta 80 000 olika växter och att 3 000 av dessa har haft stor spridning över klotet. Men idag svarar fyra arter – majs, soja, vete och ris – för två tredjedelar av de kalorier vi får i oss. 20 ÄKTA VARA


001–218_aktavara_huvuddel

08-09-22

17.24

Sida 21

»Det häpnadsväckande stora utbudet i en modern livsmedelsbutik gör att vi inte ser att det faktiska antalet arter som ingår i vår diet hela tiden krymper. Av ekonomiska skäl väljer livsmedelsindustrin att ur en ytterst liten grupp växter, i huvudsak majs och sojabönor, utvinna sina oräkneliga erbjudanden om processad mat.« Citatet är från den amerikanske matskribenten Michael Pollan, som framhåller att människan i grunden är en omnivor, en allätare, och konstruerad för en betydligt mer varierad kost än den vi idag får oss till livs. Möjligen har du på tidningarnas utlandssidor sett att en allt större del av världens odlade areal i snabb takt förvandlas till sojaodlingar. Men förmodligen har du inte gjort någon koppling till innehållet i ditt eget kylskåp. Den stora efterfrågan på sojabönor brukar i nyhetsrapporteringen förklaras med att bönorna behövs till livsmedelsproduktion, för att mätta allt fler munnar. Men att en ansenlig del av bönorna till slut ska hamna i våra glassar, kakor, kex, limpor och färdigrätter sägs aldrig. Inte heller att en växande andel av jordens befolkning äter samma sorts processade livsmedel som vi, vilket skapar ännu större behov av majs och sojabönor. ATT MÅNGA av tillsatserna och de svåruttalade ingredienserna

knappast produceras särskilt naturligt misstänker nog den någorlunda medvetna konsumenten. Men hur är det till exempel med de vitaminer som lättmjölken, barnmaten, margarinet och mjölet är berikade med? Inte pressas de ur frukter eller extraheras från grönsaker i alla fall. Hur det går till när dessa näringsämnen framställs är det inte många utanför de invigdas snäva kretsar som har en aning om. En av dem som råkar veta är den amerikanske journalisten Steve Ettlinger. Efter en nyfiken fråga från sin sexåriga dotter bestämde han sig för att utröna vad en så kallad twinkie egentligen innehåller. Twinkie är en i USA mycket populär avlång kaka med vit fyllning och sammanlagt 35 ingreVI KAN VÄLJA 21


001–218_aktavara_huvuddel

08-09-22

17.24

Sida 22

dienser. Steve Ettlinger spårade var och en av dessa och lyckades i många fall på plats få studera produktionen. Resultatet är den osannolikt detaljrika Twinkie, deconstructed, som inte bara redogör för denna kakas dolda ursprung utan är en unik genomgång av den processade matens viktigaste byggstenar. Om vitaminer berättar Ettlinger bland annat: • Produktionen är dyr, komplex och kräver mycket speciella råvaror. Själva den kemiska process då vitaminerna syntetiseras kan verka snabb, men att hantera alla lösningsmedel och det avfall som uppstår är mycket besvärligt. Miljöeffekterna är så stora att merparten av verksamheten håller på att flytta till Kina och Indien där miljökraven är lägre. • B1 (tiamin) syntetiseras ur petrokemiska ämnen som utvinns ur stenkol. Processens slutfas består av 15 steg som kan variera beroende på tillverkningsföretag. En av flera metoder är oxidation med frätande väteperoxid och aktivt kol. • B 3 (niacin) framställs i en krackningsanläggning med tillhörande petrokemisk fabrik. Utgångspunkten är nafta eller gasol som utsätts för extremt tryck och hetta för att förvandlas till metan, etylen och vätgas. Därefter blandas vätgasen med kväve för att bli ammoniak, som sedan mixas med syre och blåses genom ett platinafilter för att bli salpetersyra. Med hjälp av etylenet och acetylen, som metanet omvandlas till, samt en platinakatalysator får man sedan fram vätskan acetaldehyd som processas vidare och blandas med ammoniak. Och nu är det bara att tillsätta den tidigare framställda salpetersyran så är niacinet färdigt. Det är nu ett vitt fast ämne som mals till ett mjölliknande pulver. • B9 (folsyra) produceras av fermenterad råvara och petroleumprodukter. Ingredienserna är stärkelse av sockerrör, tapioka eller majs samt en högteknologisk brygd av glutaminsyra – som även används för att göra smakförstärkaren mononatriumglutamat – aceton, N-[7-(2-amino-4-hydroxy22 ÄKTA VARA


001–218_aktavara_huvuddel

08-09-22

17.24

Sida 23

pteridinyl(metyl]-4-aminobensoesyra, paraffin och smörsyra. Tillsammans bildar dessa ämnen folsyra, som därefter raffineras, surhetsreduceras, renas med zink- och magnesiumsalt, kristalliseras, torkas och steriliseras. Vitaminer som dessa hamnar sedan i till exempel det mjöl eller den välling du köper. När jag frågar mjölproducenten Kungsörnen hur deras vitaminer tillverkas blir svaret att de »framställs på syntetisk väg« och »kommer från Tyskland och Kina«. Frågan är om de själva vet hur det går till. Och dessutom om vi konsumenter i framtiden kommer att nöja oss med kryptiska eller allmänt hållna besked. JAG SITTER I ett fönsterlöst rum i en av den stora matfabrikens

många byggnader. – Här har du listan jag pratade om, säger vice vd Magnus Dafgård och räcker över några ihophäftade A 4. Framför mig på bordet ligger företagets alldeles nyskrivna »Policy för tillsatser«, den första i företagets 71-åriga historia. Här förtecknas 108 av EU och Livsmedelsverket godkända tillsatser som Familjen Dafgård nu ska arbeta bort ur sina recept eller åtminstone försöka undvika. Vid nästan hälften av E -numren på listan står ett »F «, vilket betyder att de ska anses som internt förbjudna och bör försvinna, först ur produkterna som säljs direkt till konsumenter och därefter från dem som går till restauranger och andra storkök. De F -märkta tillsatserna är: • 15 färgämnen, inklusive de omdiskuterade azofärgerna, utom den röda azorubin (E 122) och den bruna (E 155), som endast bör undvikas. • De syntetiska konserveringsmedlen E 214–219, som misstänks kunna ge överkänslighetsreaktioner, och de ifrågasatta antioxidationsmedlen BHA (E 320) och BHT (E 321). VI KAN VÄLJA 23


001–218_aktavara_huvuddel

08-09-22

17.24

Sida 24

• Alla smakförstärkare med E -nummer, E 620–E 650. • Sötningsmedlen acesulfam-K (E 950), aspartam (E 951), cyklamat (E 952) och sackarin (E 954), men inte exempelvis sukralos (E 955). • Förtjocknings- och sockerersättningsmedlet polydextros (E 1200). Stämningen runt bordet, där även vd Ulf Dafgård och utvecklingschefen Boel Dafgård sitter, skulle kunna vara tryckt. Deras företag fick utstå skarp kritik i Den hemlige kocken och storsäljaren Jennys kåldolmar hängdes ut på omslaget som ett praktexempel på en produkt där tillverkaren lurar konsumenten, vilket fick många medier att haka på. Men någon misstämning märks inte. Dafgårdarna har valt att bita huvudet av skammen och att ta till sig av de många kritiska synpunkterna. Det första de gjorde vara att ändra kåldolmarnas förpackning. I boken hade jag påpekat att den knappast tillagas enligt ett familjerecept från 1926, som »inte ändrats sedan vår mormor Jenny skapade det för 80 år sedan«. Hur driftig denna kvinna än var hade hon knappast tillgång till emulgeringsmedlet E 471, stabiliseringsmedlet E 450, den manipulerade kolhydraten maltodextrin, den modifierade vete- och majsstärkelsen eller de arom- och färgämnen som rätten visar sig bestå av. Många av de 67 ingredienserna var inte ens uppfunna när Mormor Jenny stod vid grytorna. Den bedrägliga texten är numera borta. Nästa steg är alltså att företaget gör en totalöversyn av sin användning av tillsatser och i denna ingår att radikalt förkorta kåldolmarnas innehållsförteckning, som ju har en del att ta av. Arbetet är dock inte fullt så enkelt som det låter. Dafgårds är en sammansättningsfabrik med flera hundra underleverantörer som levererar olika ingrediensmixer som var och en innehåller ett antal tillsatser. När man sedan monterar ihop dem till en maträtt blir innehållsförteckningen mycket lång med mängder av E-nummer. 24 ÄKTA VARA


001–218_aktavara_huvuddel

08-09-22

17.24

Sida 25

Mitt intryck är att Dafgårds fram till nu faktiskt inte har haft någon detaljkoll på vad deras mat har innehållit. Det saneringsarbete de inledde under hösten 2007 har tvingat dem att ta reda på detta och dessutom att se sig om efter alternativa leverantörer. Företaget säger sig vilja ha så rena produkter som möjligt, men erkänner att priset ibland blir för högt. När det gäller kåldolmarna svarar det inköpta flytande margarinet för åtta poster i den ursprungligen så långa ingredienslistan. Man har därför testat olika ersättningsmedel att pensla dolmarna med, men då håller de inte ihop. Däremot fungerar det med smält smör och sirap. – Men det blir alldeles för dyrt, konstaterar Magnus Dafgård. Ibland kan livsmedelsindustrin sanera sina produkter utan att det medför några större kostnadsökningar, men ofta kostar de naturliga råvarorna mer än de industriprocessade mixerna. Det är ju ett viktigt skäl till att branschen steg för steg har övergett de klassiska ingredienserna. Dafgårds står precis i början av sitt saneringsarbete och har en lång väg att gå. Under rundvandringen i fabriken får jag syn på en bake off-ciabatta som gjorts mörk med färgämne för att framstå som grövre och därmed nyttigare. Företaget har startat översynen med de produkter som säljs direkt till konsument, men har ännu mer att göra när det gäller den skolmat och mat till äldre som på senare tid fått utstå skarp kritik för sin smaklöshet och sina många tillsatser. Tänk om slutsatsen av omprövningen rentav skulle bli att somliga livsmedel inte lämpar sig för att producera i fabrik. Att skolbarnens och åldringarnas maträtter blir bäst om de lagas på plats. Hela den moderna livsmedelsindustrins infrastruktur är avpassad för en storskalig produktion av industriprocessade ingredienser med dess komplexa distributionsnät. De tillverkare som tänker ställa om från fejkad mat till äkta vara komVI KAN VÄLJA 25


001–218_aktavara_huvuddel

08-09-22

17.24

Sida 26

mer därför att stöta på många svårigheter. Ett förbisett problem är det språkliga. För vad kallar man de autentiska varorna när de manipulerade redan lagt beslag på de traditionella beteckningarna? Den som gör glass av grädde, ägg och socker vill förstås skilja sin produkt från de blandningar av billiga vegetabiliska oljor och tillsatser som idag sägs vara glass. Dessutom har ju ord som »äkta«, »traditionellt« och »hemlagat« sedan länge tömts på sitt innehåll av de företag som ligger bakom fuskprodukterna. En lösning, om än språkligt klumpig, är att använda sig av det som brukar kallas för retronymer. Det vill säga att ge gamla ord ett tillägg som tidigare inte behövdes för att alla då visste vad det betydde. Tillverkarna av den skinka som inte är pressad skriver numera helmuskelskinka, precis som mina söner när de var små kallade vanliga filmer för »otecknade«. Men även sådana tillägg är i somliga fall redan förbrukade. Ordet gräddglass låter ju som en produkt som skiljer sig från övriga genom att verkligen vara baserad på grädde, men som jag visar under rubriken Glass stämmer detta sällan. NÄR DET GÄLLER utvecklingen mot naturligare mat ligger Sve-

rige knappast först i spåret. I Storbritannien, som på grund av en långvarig matdebatt förmodligen har kommit längst, har flera av de stora kedjorna redan plockat bort många av de ifrågasatta tillsatserna ur sortimentet. Sainsbury är ett av de företag som känner konsumenttrycket och utbildar därför sin butikspersonal i hur man ska kunna besvara kundernas många frågor om innehållet i livsmedlen. Det var egentligen bara en tidsfråga innan diskussionen om matens kvalitet – och inte bara prisnivå – även skulle komma hit. Uppmärksamheten kring Den hemlige kocken har skyndat på detta nytänkande och tvingat fram snabba marknadsåtgärder. Det enklaste är förstås att, som Dafgårds gjorde först, byta förpackning. Exempelvis har Felix slutat att påstå att deras pulverrotmos – med mängder av tillsatser – är Äkta 26 ÄKTA VARA


001–218_aktavara_huvuddel

08-09-22

17.24

Sida 27

rotmos. Det första ordet har helt enkelt suddats bort från förpackningarna, vars innehåll dock är intakt. Andra tillverkare börjar göra något åt själva produkten. Vanligt är då att man försöker bli av med de smakförstärkare, särskilt mononatriumglutamat (E 621), som hittills främst kommit i skottgluggen. Ett exempel på detta är Jakobsdals skinka som numera gör ett nummer av att den är »fri från glutamat«. För Svenska Dagbladets nätupplaga förklarade vd Maria Skårberg att skälet var uppståndelsen kring min bok: »Det blev ett masstryck att ta bort det och kunder hörde av sig och sade att de inte ville köpa våra produkter.« En god illustration till hur känsliga livsmedelsföretagen givetvis är för vad vi konsumenter tycker. Vi kan ju byta smörgåsskinka imorgon om vi vill. Så fort vi inser att det kan finnas bättre alternativ. Avvecklingen av smakförstärkarna har gått så fort att vissa kedjor har haft svårt att hänga med i svängarna. Så sent som i oktober förra året sade både Ica och Axfood att de inte hade några planer på att ta bort denna tillsats när Göteborgs-Posten gjorde en kartläggning: »…vi kommer inte att gå i bräschen och ta bort all glutamat. Det är svårt att bara kasta ut en tillsats som är godkänd«, svarade Ica och lutade sig mot Livsmedelsverkets bedömning. »Glutamat har varit ifrågasatt i 20–30 år. Det ingår i en stor del av sortimentet. Som det är nu har vi inga omedelbara planer på att dra in det, så länge det inte finns några studier som visar att det är farligt i sig«, var Axfoods svar. Två uttalanden som redan bör betraktas som överspelade av verkligheten. Inte så att det har kommit några epokgörande vetenskapliga rön om dessa tillsatsers farlighet, men konsumenterna har reagerat. Inom ett år kan man nog räkna med att de flesta produkter från de större tillverkarna är sanerade från E 621 och liknande ämnen, även hos Ica och Axfood, som dessutom kommer att tvingas se över sina egna märkesvaror. Många läsare hör av sig till mig och berättar att de nu har VI KAN VÄLJA 27


001–218_aktavara_huvuddel

08-09-22

17.24

Sida 28

börjat baka sitt eget bröd. Andra har tagit fram glassmaskinen som stod och dammade, rensat skafferiet på undermåliga produkter och framför allt börjat läsa innehållsförteckningar på ett helt annat sätt än tidigare. En del vänder sig dessutom direkt till producenterna med frågor och synpunkter. Henrik Ahlén skrev till Polarica och undrade stillsamt hur företaget kunde säga att renköttet med E 621 och andra tillsatser hade »en smak av orörd natur«. Han fick givetvis inget bra svar på just den frågan, men gavs ändå beskedet att Polarica håller »på att prova ett nytt salt utan smakförstärkare«. Och Chatarina Bergman lyckades, efter att ha klagat hos tillverkaren, få bort azofärgämnet E 123 ur Mormorssaften, som »är Norrlands vanligaste saft«. Andra konsumenter börjar istället driva med producenterna. Bloggaren Håkan Karlsson utlyste tävlingen »hitta matvaran med flest E -nummer«. Bland de många bidragen kunde till slut Rydbergs lätta skagenröra – med 22 E -numrerade tillsatser – koras som segrare (se s. 229). »Det är så klart ingen rolig tävling att vinna. Men vi välkomnar den här typen av debatt«, kommenterade tillverkaren FoodMark diplomatiskt sin förstaplats. Ljusglimtarna blir allt fler och lyser med allt fastare sken. Samma dag som jag ska sätta punkt för denna bok får jag ett mejl som tipsar om den nyöppnade saluhallen i Västerås, som särskilt satsar på lokala livsmedel. En timme senare får jag höra om Ica Supermarket på Ekerö utanför Stockholm som under ett plakat med texten »Passa på att stödja våra lokala odlare« har börjat sälja ett brett utbud av äpplen från Mälaröarna. Framsynta handlare inser att tillsatsfritt, lokalproducerat och ekologiskt är mer än en tillfällig modetrend. De har noterat hur allt fler av deras kunder vänder på förpackningarna för att med bekymrad min studera det finstilta. Allt oftare får de uppleva hur vanliga konsumenter har tankar om hur sortimentet borde utvecklas och vad som dessutom helst borde avvecklas. 28 ÄKTA VARA


001–218_aktavara_huvuddel

08-09-22

17.24

Sida 29

De stora kedjornas ledningsgrupper bör på allvar börja oroa sig för den dag då lämmeltågen till livsmedelsbutiker och stormarknader tunnas ut. Då det inte längre anses givet att man får all sin mat från ett och samma ställe. Då vi konsumenter börjar se oss om efter riktiga bagerier och hittar nya modernare sätt att handla mat på än via den standardiserade livsmedelshallen. Karin Ahlborg avslöjade att våra livsmedel innehåller en rad tillsatser – exempelvis smakförstärkare, färgämnen och konserveringsmedel – som inte är tillåtna i hundmat bad Svenska Dagbladets konsumentreporter Henrik Ennart Jordbruksverket om en kommentar. Verkets foderexpert förklarade då saken så här: »Människan har sitt fria val … Men djuren kan inte själva läsa innehållsdeklarationen och det är egentligen den enda skillnaden som gjort att reglerna för djurfoder är betydligt strängare.« Tydligare kan det inte sägas. Vi kan välja.

NÄR AFTONBLADETS


001–218_aktavara_huvuddel

08-09-22

17.24

Sida 30

GUIDE TILL 150 LIVSMEDEL DENNA KARTLÄGGNING av 150 livsmedel spänner över allt från kraftigt industriprocessade produkter till mer eller mindre omanipulerade råvaror. För att den ska kunna fungera som en uppslagsdel är orden placerade i alfabetisk ordning. Om du snabbt vill ta reda på om en matvara finns med kan du söka i innehållsförteckningen i början av boken, eller i sakregistret i slutet om du är ute efter ett särskilt varumärke. I de avslutande kapitlen finns en genomgång av de vanligaste tillsatserna och mer ingående förklaringar till vad Krav och de andra märkningarna står för. Många av uppslagsorden avslutas med en rekommendation från mig. De bör tas för vad de är, högst personliga tips från en aktiv konsument. Några gånger kanske de är användbara även för dig. I arbetet med 30 av uppslagsorden har jag haft stor hjälp med faktasökandet av journalisten Ivar Nilsson. I säsong syftar på den svenska odlingsperioden. När det gäller frukter och grönsaker som av klimatskäl inte kan odlas här, anges odlingssäsongen i Medelhavsländerna.

30 ÄKTA VARA


001–218_aktavara_huvuddel

08-09-22

ALKOHOLDRYCKER

17.24

Sida 31

A

En vit fläck på kartan för konsumenten. Enligt gällande EU-regelverk behöver tillverkaren inte deklarera innehållet i drycker som har högre alkoholhalt än 1,2 procent. Orsaken till detta har jag inte kunnat utröna, men man får utgå från att alkoholbranschen, som domineras av några giganter, utgör en stark påtryckargrupp i Bryssel. Resultatet är att öl, vin och sprit innehåller betydligt fler tillsatser än vad de flesta konsumenter anar. När du häller upp en Kronenbourg 1664 eller de exklusiva belgiska klosterölen Chimay röd och blå har du förmodligen inte en tanke på att de kan ha fått sin vackra kulör från brun karamellfärg. Och hur tror du att den gyllene nyansen hos din favoritwhisky eller konjak har kommit till? Ganska ofta är det samma sockerkulör (E 150) som, liksom i Coca-Cola, fått göra jobbet. Inte bara de många årens lagring på ekfat som producenterna brukar tala så lyriskt om. Detta gäller irländsk whiskey som Black Bush, Jameson och Paddy, skotsk blended whisky som Johnnie Walker Red Label och Famous Grouse, skotsk maltwhisky som Auchentoshan, Bowmore 12 years, Cragganmore 12 years, Glennfiddich 12 years och Lagavulin 16 years eller konjak som Braastad VS , Martell VS , Rémy Martin VSOP och Renault Carte Noire Extra. Hela Grönstedts sortiment utom den dyraste, National, är karamellfärgad liksom de klassiska svenska punschmärkena. Aromämnen, färgämnen och andra tillsatser förekommer även i smaksatt brännvin, färdigblandade drinkar, bitters och likörer. Den holländska ägglikören De Kuyper Advocaat innehåller det gula färgämnet tartrazin (E 102), det gulorangea färgämnet para-orange (E 110), förtjockningsmedlen mikrokristallinsk cellulosa (E 460), hydroxipropylmetylcellulosa (E 464) och karboximetylcellulosa (E 466). GUIDE – ALKOHOLDRYCKER 31


001–218_aktavara_huvuddel

08-09-22

17.24

Sida 32

Ingen sprittillverkare behöver berätta vilka aromämnen som smaksätter likören eller vodkan. Det finns heller inget som tvingar bryggerierna att avslöja om man smugit ned något annat än malt, humle eller vatten i brygden. Även vinmakarna kan manipulera sin produkt förhållandevis fritt. Det enda som behöver anges är vissa allergiframkallande substanser, som spannmålsprodukter som innehåller gluten. I vinets fall handlar det om olika svavelföreningar, som bland annat används för att vinet inte ska oxidera. Ekologiskt: Gripsholms Aquavit, Läckö Slottsaquavit, OP Andersons Aquavit (färgad med E 150), Reimersholms Julsnaps och Rånäs Brännvin (färgade med E 150 och E 163) är Kravmärkta.

n

H

Mitt tips: Även om producenten inte behöver deklarera tillsatserna på flaskan måste de finnas med i det produktcertifikat som skickas in till Systembolaget. Så den som vill ta reda på om exempelvis en viss sorts whisky eller konjak är färgad behöver bara titta i Systembolagets katalog eller gå in på hemsidan (www.systembolaget.se) och läsa under respektive märke. Se även Vin och Öl!

APELSINER

Den vackra och användbara apelsinen får idag ofta finna sig i att bli ratad. I fruktdiskarna hamnar den i skymundan för trendiga exotiska nykomlingar och i fruktkorgen på jobbet blir den kvar till sist. En allt större del av världsproduktionen går rakt in i juicefabrikerna. I butiken blir apelsininköpet ett slags lotteri. Som kund får man sällan någon annan information än »Apelsiner/Spanien: 19.90«. Ändå innebär detta ett brott mot EU:s regler. Om frukten säljs direkt ur lådan ska etiketten med apelsinsorten vara väl synlig och om apelsinerna exponeras på annat sätt måste sorten anges på skylten. Men eftersom många handlare struntar i detta lär vi oss aldrig att skilja på de olika apelsinsorterna. Den sicilianska blodapelsinen tarocco, med sin perfekta ba32 ÄKTA VARA


001–218_aktavara_huvuddel

08-09-22

17.24

Sida 33

lans mellan syra och sötma, anses av många kännare vara världens godaste apelsin. Men den är en sällsynt gäst på våra breddgrader. Livsmedelskedjornas inköpare gör bedömningen att vi svenskar har en alltför outvecklad smak och inte förmår uppskatta den dyrare taroccon, som mest säljs i Italien och närbelägna länder. Dessutom finns under taroccosäsongen, februari–mars, en annan blodapelsinsort på den likriktade svenska marknaden. Den heter moro och saluförs gärna inslagen i papper med märket Gyllene Korset. Även denna blodapelsin håller hög kvalitet, smaken är dock något kärvare än taroccons. Som bäst är moron i slutet av januari och i februari då den blir härligt blodröd. Papperet har ingen annan funktion än att skapa en exklusiv känsla och möjliggöra ett högre pris. Säsongen för blonda medelhavsapelsiner är desto längre, från oktober till maj. Först kommer spanska navelinas (oktober–januari), med den karakteristiska babyfrukten inbäddad i blomänden. De är stora, kärnfria och lätta att skala och dela upp i klyftor. Den som pressar sin egen juice av denna sort bör dricka den direkt eftersom den snabbt blir besk, även i kylen. Nästa huvudgrupp är marockanska salustianas (december– januari), en smakrik söt frukt som är så gott som kärnfri. Säsongens sista sort är valencia late som är ganska svårskalad, men desto saftigare, vilket gör att den passar bra att pressa eller göra saft på. De flesta apelsiner vi köper kommer från jättelika plantager och utsätts för stora mängder kemiska bekämpningsmedel. Efter skörd behandlas de dessutom med antimögelmedel och vax för att förlänga hållbarheten. Vid de stickprovskontroller som de nationella livsmedelsverken genomför upptäcks ofta att apelsinskalet innehåller rester av de kemiska ämnen som frukterna kommit i kontakt med. Om man ändå har tänkt att använda skalet bör det rengöras noggrant i ljummet vatten, men ekologiska apelsiner är ett bättre alternativ. GUIDE – APELSINER 33


001–218_aktavara_huvuddel

08-09-22

17.24

Sida 34

Ekologiskt: Även Kravmärkta apelsiner får sprayas med bekämpningsmedel. Då handlar det inte om de vanliga kemikalierna utan i första hand om fiskprodukter och algen kelp. Kopparsulfat tillåts dock i begränsad mängd. Ekologiska apelsiner får vaxas, men inte behandlas med antimögelmedel. Hållbarheten blir därmed något kortare.

n

H

Mitt tips: De mest välsmakande apelsinerna är de mindre och medelstora. Ändå är det de största, så kallade jumbo, som säljer bäst. Välj apelsiner som är fasta och tunga för sin storlek. Tunnskaliga sorter är i allmänhet saftigare än tjockskaliga. Färgen på skalet säger inte mycket om smaken. Somliga sorter kan vara svagt grönaktiga och ändå perfekt mogna. Om trädet blommar samtidigt som det bär frukt inträffar en naturlig process som gör att apelsinen delvis åter blir grön. De gröna stråken kan betyda att apelsinen är extra mogen och alltså sötare än normalt. Ytliga bruna strimmor på skalet behöver heller inte tyda på något fel. Men undvik frukter som har mjuka fläckar och känns svampiga. Och strunta i att jaga apelsiner på sommaren och under tidig höst. I säsong: oktober–maj.

APELSINJUICE

Den bästa juicen pressar man själv. Två apelsiner räcker till ett glas och hela operationen tar cirka en minut. Sveper man den omedelbart går inga smakämnen eller C-vitaminer förlorade. Mest lik den hemgjorda juicen är Brämhults nypressade, den enda som är någorlunda färsk. Den tillverkas i Borås och ska finnas hos grossisterna inom 48 timmar från pressningen. Juicen är endast pastöriserad en gång och har därför bara 18 dagars hållbarhet. Smaken följer apelsinsäsongen och i början av året finns därför även blodapelsinjuice – och en clementinjuice! Men om du köper den två veckor efter produktionstillfället är den väl egentligen inte särskilt nypressad? Givetvis inte. Brämhults sätt att tänja på begreppen är dock ingenting mot 34 ÄKTA VARA


001–218_aktavara_huvuddel

08-09-22

17.24

Sida 35

de stora juiceföretagens direkt vilseledande beteckningar. De juicer som i Sverige med Livsmedelsverkets goda minne kallas färskpressade kan i själva verket vara upp till elva månader gamla och har för hållbarhetens skull värmebehandlats två gånger innan de hamnar i ditt glas. Apelsinerna pressas omedelbart efter skörd i Brasilien eller Florida, varefter juicen så att säga dekonstrueras. Fruktkött och juice separeras för att återförenas när juicen långt senare tappas på förpackningen. Under de många processerna försvinner en del av de naturliga aromämnena. Dessa fångas dock upp genom kondensering av vattenånga så att de antingen kan återföras till juicen direkt eller lagras för att tillsättas i samband med tappningen. Efter pressningen fryses juicen ned eller lagras nedkyld i aseptiska tankar. I länder som Storbritannien, USA och Frankrike är det inte tillåtet att kalla sådan juice för färskpressad. Inte ens Brämhults nypressade skulle få använda denna beteckning eftersom den numera är pastöriserad. Vid värmebehandlingen går en del av smaken förlorad och enligt amerikanska och brittiska reglerna får endast opastöriserad juice kallas färskpressad. Sådan juice har bara några dagars hållbarhet och framställs inte i större skala i Sverige. Multinationella företag som Pepsico-ägda Tropicana anpassar sig förstås till de nationella reglerna. Så den juice som de påstår vara färskpressad när den säljs i Sverige är endast 100 % pure squeezed orange juice inför de brittiska konsumenterna. Något annat än att juicen endast består av pressad apelsinjuice vågar man alltså inte påstå där. När sådan juice når butik kan den vara upp till tio månader gammal och dessutom har den en månads hållbarhet på hyllan. Den smakar alltid likadant eftersom den långa tiden mellan produktion och konsumtion gör att olika apelsinsorter kan blandas och juicen blir därför oberoende av odlingssäsongerna. Merparten av den juice vi dricker befinner sig dock ytterliGUIDE – APELSINJUICE 35

Profile for Smakprov Media AB

9789170373916  

MATS-ERIC NILSSON Ordfront Stockholm 2008 001–218_aktavara_huvuddel 08-09-22 17.24 Sida 3 Tryck: WS Bookwell, Borgå 2008 ISBN978-91-7037-391...

9789170373916  

MATS-ERIC NILSSON Ordfront Stockholm 2008 001–218_aktavara_huvuddel 08-09-22 17.24 Sida 3 Tryck: WS Bookwell, Borgå 2008 ISBN978-91-7037-391...

Profile for smakprov

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded