Page 1

Har du kört fast i din virkning? Är du nyfiken på en viss teknik? Vill du veta mer om hur man virkar olika mönster? Då är ­

VIRKNING – 200 FRÅGOR OCH SVAR precis vad du behöver! Frågor och svar för både nybörjare och vana virkare v

v

Praktiska råd från en virkexpert

Tydliga illustrationer som visar tekniker och mönster v

Här förklaras allt från grundmaskor till

ISBN 978-91-87503-19-1

9 789187 503191 >

KÄNGURU WWW.LINDCO.SE

Rita Taylor

formvirkning ­och mycket, mycket mer

200 FRÅGOR &SVAR

v

Virkning

Allt om maskor, garner, tekniker och mycket, mycket mer

Rita Taylor

Virkning � x 200 FRÅGOR &SVAR


Virkning 200 FRÅGOR &SVAR

Rita Taylor Översättning: Catharina Andersson


Originalets titel: Crochet – 200 Questions Answered Copyright © Quantum Publishing, 2009 All rights reserved Förläggare: Anastasia Cavouras Redaktör: Sarah Burnside Redaktörsassistent: Samantha Warrington Produktion: Rohana Yusof Fotograf: John Gaffen Formgivning: Envy Designs Ltd. Alla bilder tillhör Quantum Publishing, utom fotot på s. 202, som tillhör Carol Ventura (www.tapestrycrochet.com).

Bokförlaget Känguru, ett imprint till Lind & Co info@lindco.se www.lindco.se Svensk utgåva Copyright © Känguru, 2014 Översättning: Catharina Andersson Redaktör: Eva Andreasson Sättning: Alltext Omslag: Sanna Sporrong Omslagsbilder: Dreamstime och iStockphoto Tryckt i Kina, 2014 ISBN 978-91-87503-19-1


INNEHÅLL Förord

Kapitel 1: Kapitel 2: Kapitel 3: Kapitel 4: Kapitel 5: Kapitel 6: Kapitel 7: Kapitel 8: Kapitel 9: Kapitel 10: Kapitel 11: Kapitel 12:

Redskap och material Börja virka Grundmaskor Dekorativa maskor Kanter, mellanspetsar och bårder Formvirkning Olika färger Rundvirkning Spetsvirkning Följa virkbeskrivningar Fler virktekniker Efterarbete

8 24 40 66 86 100 118 130 148 172 186 206

Bra att veta Register

222 224

6


24

17

Hur håller man virknålen?

18

Hur håller man garnet?

19

Hur gör man första öglan?

20

Hur börjar man en virkning?

21

Vad händer om man gör grundvarvet för kort?

22

Vad händer om man gör grundvarvet för långt?

23

Finns det andra sätt att börja virkningen?

24

Hur virkar man i grundvarvets luftmaskor?

25

Måste man göra en provlapp?

26

Hur räknar man maskor?

27

Hur räknar man varv?

28

Hur vet man vad som är rätsidan?

29

Hur får man raka kanter?


2

BÖRJA VIRKA När du har bekantat dig med redskapen är det dags för nästa steg. I det här avsnittet virkar vi ett grundvarv – en luftmaskkedja – och beräknar dess längd samt börjar virka första varvets maskor.

25


Fråga 17:

Hur håller man virknålen? I den här texten utgår vi ifrån att du är högerhänt. Du som är vänsterhänt håller virknål och garn på samma sätt men läser höger som vänster och vice versa. Det finns två sätt att hålla virknålen. I båda fallen håller man virknålen i ena handen och garnet

i den andra. Ett sätt är att hålla virknålen som en penna, med tumme och pekfinger på skaftet cirka 2,5 cm från kroken medan skaftet vilar i tumvecket. Det andra sättet är att hålla virknålen som en kniv med tumme och pekfinger ungefär mitt på skaftet, eller på det markerade greppet, medan skaftet vilar i handflatan. Detta är de två vanligaste greppen, men du kanske hittar ett eget grepp som är bekvämt för just dig. Det kan även hända att du vill byta grepp beroende på vilken typ av maska du virkar. Det viktigaste är att det känns bekvämt för dig och att masktätheten blir jämn.

VÄNSTER Två sätt att hålla virknålen.

Fråga 18:

Hur håller man garnet? Man kan även hålla garnet på olika sätt. Man ska sträva efter en lätt spänning i garnet: tillräckligt spänt 26

Börja virka

för att garnet ska sitta kvar på kroken, men inte så hårt att garnet inte löper smidigt under virkningens


gång och inte så löst att maskorna blir slappa och ojämna. Håll garnet i vänster hand och låt nystanet ligga till vänster om dig. Linda garnet runt lillfingret, under ring- och långfingret och över pekfingret. Låt garnet löpa mellan fingrarna medan du virkar. Mata fram arbetet med tummen och långfingret så att nästa maska/ nedtag som ska virkas ligger tätt intill virknålskroken. Ett annat sätt är att låta garnet löpa runt lillfingret, under ringfingret,

över långfingret och mata fram garnet med tummen och pekfingret. Flytta hela tiden fram tumme och finger utmed arbetet i riktning mot virknålskroken så att du lätt kommer åt nästa nedtag (maska) som ska virkas. Tycker du att garnet löper trögt kan du strunta i att linda det runt lillfingret och helt enkelt hålla garnet i handen.

Fråga 19:

Hur gör man första öglan? Innan man börjar virka gör man en ögla på virknålen. Den kallas löpögla eller löpknut. Korsa garnet till en ring och dra nystgarnet (den långa änden) genom ringen så att det bildas en ögla. Sätt öglan på virknålen och dra åt, men inte för hårt, det ska gå att dra garnet genom öglan när du virkar första maskan. Vill du ha en stramare löpögla gör du en ring av garnet och drar den

korta garnänden genom ringen för att skapa en ögla. Den här öglan är bra som början till rundvirkning. Då kan man dra i den korta änden för att sluta hålet, det vill säga öglan, helt. När du blir varm i kläderna kan du göra öglan med virknålen. Det är denna rörelse, att dra garnet genom en ögla, som är grunden för alla virkmaskor.

VÄNSTER Gör en löpögla.

Börja virka

27


Fråga 20:

Hur börjar man en virkning? När man börjar virka gör man ett grundvarv, ungefär som när man lägger upp maskor i stickning. Grundvarvet består av visst antal luftmaskor. Ibland består grundvarvet av bara en luftmaska. Håll nyständen av garnet stadigt mellan tummen och pek- eller långfingret, gör ett omslag, det vill säga kroka tag i garnet genom att föra nålen under garnet och upp igen så att garnet ligger runt virknålen.

28

Börja virka

Dra sedan garnet (omslagsöglan) genom löpöglan på virknålen. Nu har du virkat en luftmaska. Resten av luftmaskkedjan virkas på samma sätt – omslag, dra garnet genom öglan på nålen. Virka så många luftmaskor som behövs eller som står angivet i virkbeskrivningen. Ett tips är att hela tiden mata fram arbetet med vänster tumme och ett finger så nära virknålen som möjligt för att hålla en jämn virkfasthet.


Varken den första löpknuten eller öglan på nålen räknas som en maska. Om det står i beskrivningen att grundvarvet ska bestå av 24 lm så ska du virka 24 lm utöver den första löpknuten. Det är lättast att räkna maskorna medan man virkar, och skulle man tappa räkningen börjar man räkna efter löpknuten. Räkna varje ”V” i luftmaskkedjan ända fram till virknålen, och se till att luftmaskkedjan inte vrider sig under räkningen. Ett annat sätt att börja virka är det man brukar använda vid rundvirkning. Då lindas garnet några varv runt en penna eller ett finger till en ring, och första maskan virkas med nedtag i denna ring. ÖVRE BILDEN Garnet på nålen (omslaget) kan dras igenom öglan på nålen. NEDRE BILDEN De första luftmaskorna är virkade.

VÄNSTER För in virknålen i löpknuten.

Börja virka

29


40

30

Vilka är grundmaskorna?

44 Varför heter det stolpe?

31

Hur gör man en luftmaska?

45

32

Hur virkar man första varvet?

33

Hur gör man en smygmaska?

46 Vad menas med ”2 maskor tillsammans”?

34

Hur gör man en fastmaska?

35

Vilken maska är andra maskan?

36

Vilken maska är den sista?

37

Hur gör man en stolpe?

38

Hur gör man en halvstolpe?

39

Hur gör man en dubbelstolpe?

40 Hur gör man en tredubbelstolpe?

47

Hur virkar man runt stolpen?

Hur gör man nedtag i bakre maskbågen?

48 Vad är en länkad maska? 49 Vilken maska passar bäst till släta virkningar? 50

Varför halkar öglorna av virknålen?

51

Varför går det inte att dra garnet genom maskan?

52

Varför blir maskorna ojämna? Varför blir det för många maskor?

41

Vad är en förlängd maska?

53

42

Vilken maska ska jag välja?

54

Hur virkar man in nytt garn?

43

Vad är en luftmaskbåge?

55

Måste man vända arbetet i slutet på alla varv?


3

GRUNDMASKOR De fyra grundmaskorna inom virkning är luftmaska, smygmaska, fastmaska och stolpe. När man lärt sig dessa maskor kan man ta sig an nästan vilket virkmönster som helst.

41


Fråga 30:

Vilka är grundmaskorna? Det finns fyra grundmaskor inom virkning: luftmaska, smygmaska, fastmaska och stolpe. Alla andra maskor är varianter av dessa grundmaskor. Dessa fyra grundmaskor kan kombineras till en oändlig massa mönster. En del mönster är mycket enkla medan andra ser väldigt invecklade ut, men de virkas alltså med samma maskor. När du väl har lärt dig grundmaskorna kan du virka en mängd mönster. Luftmaskan utgör basen inom virkning och består av ett moment. När du kan virka luftmaskor utan besvär i din egen rytm kommer

42

Grundmaskor

du att lära dig de andra maskorna utan problem. Träna på att virka luftmaskkedjor tills du har fått det rätta handlaget och får samma storlek på alla maskor. Alla virkmaskor är olika höga. Luftmaskan är den kortaste, följd av smygmaskan, fastmaskan och sedan stolpen. Det finns ännu högre maskor, exempelvis dubbelstolpe och tredubbelstolpe.

NEDAN Vartannat varv fastmaskor och vartannat varv stolpar. I den nedre halvan har nedtagen gjorts mellan maskorna, i den övre halvan har nedtagen gjorts i maskorna.


Fråga 31:

Hur gör man en luftmaska? Allra först måste man göra en löpknut (beskrivs i kapitel 2). När löpknuten är på plats kan du virka din första luftmaska. Gör ett omslag (för virknålen under nystgarnet och upp så att garnet lindas runt skaftet, strax under kroken), dra garnet genom löpknuten på virknålen (1 lm). Fortsätt på detta sätt – omslag, dra igenom garnet – tills du kan virka lika stora luftmaskor i en jämn rytm. Virka inte

för hårt för då blir det svårt att virka i luftmaskorna på nästa varv. När du blir van kommer du att göra omslaget och dra igenom garnet i ett svep. Med luftmaskor gör man det grundvarv som de flesta raka virkade arbeten utgår ifrån. Grundvarvet är ungefär samma sak som stickningens uppläggningsvarv. Luftmaskor används även i nätvirkning och spetsvirkning.

NEDAN Öglan (omslaget) är redo är dras genom öglan på virknålen.

Grundmaskor

43


Fråga 32:

Hur virkar man första varvet? Första varvet är ofta svårast att virka. Ibland kan det vara till hjälp att använda en storlek större virknål till grundvarvet än till resten av arbetet. Virka luftmaskkedjan (grundvarvet) och vinkla sedan arbetet mot dig så ser du att varje maska består av tre trådar: på framsidan ser maskorna ut som en rad av V:n och på baksidan som små åsar. När man sedan ska virka i grundvarvets maskor är det vanligast att man gör nedtaget framifrån under två trådar (övre benet på V:et och åsen). Det innebär att det nedre benet på V:na bildar den yttersta kanten på grundvarvet.

Men det kan hända att beskrivningen anger att man ska göra nedtaget under endast en tråd, och då oftast det övre benet på V:et, men ibland även under ”ås”-tråden. Läs alltid igenom hela beskrivningen noga. Om inget annat anges ska nedtaget göras under två trådar. Virka sedan varje maska på samma sätt varvet ut (om inget annat anges). När man virkar spets och gallervirkning ska man ofta hoppa över ett visst antal luftmaskor mellan varje maska. Ett ”V” räknas som en maska.

NEDAN Här virkas fastmaskor i grundvarvet.

44

Grundmaskor


Fråga 33:

Hur gör man en smygmaska? Smygmaskan (sm) är den kortaste av grundmaskorna. Med smygmaskor kan man forma en stadig kant runt arbetet, sammanfoga en rundel eller förflytta sig i virkningen utan att det syns så mycket. Smygmaskor kan även användas som dekoration på ett virkat arbete. Det är sällan man virkar ett helt arbete i bara smygmaskor. Börja med att göra ett nedtag framifrån i andra luftmaskan från nålen räknat, gör ett omslag och dra garnet genom maskan och öglan på nålen på en och samma gång. Detta är en smygmaska.

Gör ett nedtag i nästa lm och upprepa som ovan så att varje sm avslutas med att det är en ögla på nålen. Tänk på att inte virka grundvarvet för hårt, för då kan det bli svårt att se var man ska göra nedtagen.

NEDAN Smygmaskor virkade i en luftmaskkedja.

Grundmaskor

45


Fråga 34:

Hur gör man en fastmaska? Fastmaskan (fm) är den enklaste och kortaste av de grundmaskor man kan virka hela arbeten med. Det är en tät maska som ger ett arbete som ser likadant ut på fram- och baksidan. Fastmaskor virkas i två steg. Gör ett grundvarv på några luftmaskor och gör första nedtaget i andra lm från nålen. Gör ett omslag, dra igenom garnet. Det är nu två öglor på nålen. Gör ett nytt omslag, dra garnet genom båda öglorna på nålen på en och samma gång. Nu har du virkat en fastmaska. Gör ett nedtag i nästa luftmaska, omslag, dra igenom garnet, omslag, dra garnet genom båda öglorna på nålen.

46

Grundmaskor

Upprepa hela varvet ut eller tills du kan virka en fastmaska utan problem. Vänd arbetet för att virka andra varvet i första varvets maskor. Gör 1 luftmaska, nedtag i andra maskans båda maskbågar, omslag, dra igenom garnet, omslag och dra garnet genom båda öglorna på nålen. Virka varvet ut och vänd för att virka tredje varvet.

NEDAN Arbete i fastmaskor.


Fråga 35:

Vilken maska är andra maskan? När du har virkat klart ett helt varv har du fortfarande en ögla kvar på virknålen. Denna ögla räknas inte som en maska. Vänd arbetet så att det som nyss var baksidan av arbetet nu är vänt mot dig. Den sista maskan i det nyss virkade varvet bildar nu basen för det nya varvets första maska. Virka det antal luftmaskor som ska bilda varvets första maska. Dessa luftmaskor kallas vändmaskor eller vändluftmaskor. Gör inget nedtag i vändluftmaskornas bas. Första nedtaget görs (oftast) i nästa maska, det vill säga i varvets andra maska. På så vis får arbetet en rak kant. Om du virkar fastmaskor kan det hända att beskrivningen anger att man både ska göra en vändmaska och virka i första maskan. Denna enda vändmaska (1 lm) påverkar inte bredd och höjd så mycket. Men virkar man ett arbete i stolpar börjar man så gott som alltid i andra maskan, efter att man gjort angivet antal vändluftmaskor.

Ibland kan det stå i beskrivningen att man ska göra ett nedtag (sticka igenom virknålen och virka en maska) i basen på vändmaskorna. Med denna metod blir inte kanten lika rak. Om arbetet ska sys ihop med ett annat stycke eller om kanten ska kantas av exempelvis en spets gör det inte så mycket att sidokanten är lite ojämn. Men ska arbetet inte sys eller kantas ska du använda metoden som beskrivs ovan. I båda fallen gäller dock att man är konsekvent hela arbetet igenom så att man behåller rätt antal maskor.

EXPERTENS TIPS Ta en titt på arbetet och räkna maskorna då och då. Efter ett tag har du lärt dig hur de olika maskorna framträder.

Grundmaskor

47


Fråga 36:

Vilken maska är den sista? Sista maskan på varvet är toppen på vändmaskorna som du gjorde i början på föregående varv. Den ser lite annorlunda ut än de andra ”riktiga” maskorna. Märker du att antalet maskor har minskat under arbetets gång är det troligen denna sista maska du har missat. Räkna alltid maskorna under arbetets gång. Om det fattas en maska kan du kontrollera kanterna för att se om du har missat

att virka sista maskan i toppen på vändmaskan. Stick in virknålen genom de två öglor som ligger mer eller mindre horisontellt på toppen av vändmaskorna. Om du alltid vänder arbetet åt samma håll i slutet på varven kommer denna sista maska alltid att se likadan ut och efterhand kommer du att se direkt var du ska göra nedtaget för att virka sista maskan.

Fråga 37:

Hur gör man en stolpe? Stolpen (st) är nog den mest använda maskan inom virkning. Den utgör grunden för många mönster och är grundmaskan i filévirkning. Stolpen virkas i tre steg. Ett arbete som består av bara stolpar ser likadant ut på fram- och baksidan. Arbetet blir inte lika tätt som med fastmaskor och resultatet blir ett lite mjukare fall. Denna maska ingår i de flesta virkprojekt och beskrivs i rutan på nästa sida.

48

Grundmaskor

OVAN Arbete bestående av enbart stolpar.


SÅ HÄR GÖR MAN 1 Gör ett omslag och stick ner virknålen (nedtag) i fjärde lm från nålen räknat på grundvarvet. 2 Gör ett omslag igen och dra igenom garnet; nu är det 3 öglor på virknålen. 3 Omslag, dra garnet genom 2 öglor på nålen. 4 Omslag, dra garnet genom återstående 2 öglor på nålen. Nu är det en ögla kvar på nålen och stolpen är klar. Upprepa dessa fyra steg varvet ut. När du kommer till slutet av varvet vänder du arbetet och virkar 3 lm som räknas som det nya varvets första stolpe. Virka sedan 1 stolpe i nästa maska. Fortsätt att virka en stolpe i varje maska varvet ut, och glöm inte att virka i sista maskan.

HÖGER Uppifrån och ner: först ett omslag; nedtag och omslag igen; garnet redo att dras genom de två första öglorna; två öglor på nålen, dags för ännu ett omslag; garnet har dragits igenom de sista två öglorna och stolpen är klar.

Grundmaskor

49


Fråga 38:

Hur gör man en halvstolpe? Halvstolpen (hst) är högre än fastmaskan och kortare än stolpen. Den virkas i tre steg och bildar ett ganska tätt arbete. Eftersom den är högre än fastmaskan och kortare än stolpen används halvstolpen ofta när man gradvis vill minska eller öka höjden i en bågform. Den är lätt att lära sig, vare sig man är van vid fastmaskor och vanliga stolpar eller inte. Med lite övning får du dem jämna och fina. Använd ett medeltjockt garn och en medeltjock virknål.

SÅ HÄR GÖR MAN 1 Gör ett omslag och stick ner nålen i tredje luftmaskan från nålen räknat. 2 Gör ett omslag igen och dra igenom garnet, nu är det 3 öglor på nålen. 3 Omslag igen och dra garnet genom alla 3 öglor på nålen. Det är en ögla kvar på nålen. Du har virkat en halvstolpe. En del tycker att det är lättare att dra garnet genom alla 3 öglor genom att vrida nålen en aning inåt, neråt. Gör ett omslag och stick ner virknålen i nästa maska. Virka en halvstolpe enligt beskrivningen ovan. Upprepa detta i varje maska varvet ut.

VÄNSTER Arbete bestående av halvstolpar.

50

Grundmaskor


Fråga 39:

Hur gör man en dubbelstolpe? Dubbelstolpen (dst) är den första av några längre maskor. Det är sällan ett arbete består av endast dubbelstolpar. Men de ingår ofta i olika mönster, exempelvis snäckor. De ger ett luftigare resultat än hittills beskrivna maskor och är lämplig när du ska virka något som ska ha ett mjukt fall. Dubbelstolpen virkas enligt nedan.

HÖGER Så här ser det ut om man virkar enbart dubbelstolpar.

SÅ HÄR GÖR MAN 1 Virka först ett grundvarv. Gör sedan två omslag om nålen. 2 Stick ner virknålen i femte lm från nålen räknat. 3 Gör ett omslag och dra igenom garnet. Det är nu 4 öglor på nålen. 4 Omslag igen, dra garnet genom 2 öglor på nålen. Det är 3 öglor kvar på nålen. 5 Omslag igen, dra garnet genom 2 öglor på nålen. Det är 2 öglor kvar på nålen. 6 Omslag igen och dra garnet genom de 2 sista öglorna på nålen. 7 Nu är dubbelstolpen klar. 8 Upprepa detta i varje maska varvet ut. Glöm inte att göra två omslag i början. 9 Virka 4 lm som vändmaskor, vänd och virka ännu ett varv dubbelstolpar.

Grundmaskor

51


Fråga 51:

Varför går det inte att dra garnet genom maskan? Det här är motsatsen till föregående problem. Här är svaret att garnet är för hårt spänt. De virkade maskorna har blivit för små och så åtdragna att även om man lyckas få in spetsen på virknålen så går det inte att manövrera virknålen och dra igenom garnet. En anledning kan vara att garnet fastnat någonstans och därmed inte löper smidigt under virkningens gång. Lägg nystanet i en korg eller liknande så att det inte rullar omkring och

fastnar någonstans. Eller börja virkningen med garnets inre garnände istället för den yttre garnänden. Ett annat fel kan vara att garnet har delat sig. Det kan hända om garnet är löst spunnet eller flertrådigt. I annat fall kan man testa att hålla garnet annorlunda. Låt garnet ligga löst i handflatan och linda det om lillfingret. Se till att ha svala, torra händer. Pudra dem med lite talk, vilket också för med sig att virkningen luktar gott!

Fråga 52:

Varför blir maskorna ojämna? Det svåraste är att få alla luftmaskor i grundvarvet lika stora. Men det brukar bli jämnare ju fler projekt man virkar. Men med andra maskor är det lite knepigare. Virkar du maskorna på samma sätt varje gång? Gör du alltid nedtagen framifrån och omslagen bakifrån? Första momentet med virknålen är att endast dra igenom garnet, inte att dra garnet genom 62

Grundmaskor

öglan/öglorna på nålen. Kontrollera att du har gjort nedtagen på samma sätt varje gång. Du kanske har gjort nedtaget i främre eller bakre maskbågen av misstag istället för i båda maskbågarna.


Fråga 53:

Varför blir det för många maskor? När man virkar ett arbete i en och samma maska är det lätt att ta fel på första och sista maskans placering. När du har virkat angivet antal vändluftmaskor och innan du påbörjar nästa varv kan du titta noga på arbetet. Då ser du att vändmaskornas position är ovanpå föregående varvs sista maska. Vändmaskorna bildar med andra ord första maskan i det varv som du nu ska till att virka. Så virka inte i maskan rakt under vändmaskorna. Nästa maska ska således virkas i andra maskan. Studera arbetet igen när du kommer till slutet av ett varv. Då ser du att den sista maskan ser lite annorlunda ut än de andra maskorna. Det gör den för att sista maskan utgjordes av vändmaskor på föregående varv (och består av ett visst antal luftmaskor). Nedtaget ska göras i toppen på vändmaskorna

för att det ska bli rätt antal maskor i hela varvet. Vändmaskorna räknas som en maska. Om du vänder arbetet åt samma håll vid varje vändning kommer det att se likadant ut vid sista och första maskan, vilket gör det lättare att göra första och sista nedtaget på rätt ställe. Men det händer att det står i beskrivningen att vändmaskorna inte ska räknas som en maska. I sådana fall virkas sista maskan i toppen på den ”äkta” första maskan på föregående varv och inte i toppen på vändmaskan. Vänd arbetet, virka angivet antal vändmaskor och virka sedan första maskan i det som var sista maskan i föregående varv. Kom ihåg att inte räkna med vändmaskorna när du mäter arbetet. Dessa vändmaskor kommer att bilda en rad öglor utmed kanten och försvinner sedan in i sömmen när delarna sys ihop.

VÄNSTER Vändluftmaskorna i början på varje varv ger arbetet en vågig kant som sedan döljs i sömmen.

Grundmaskor

63


Fråga 54:

Hur virkar man in nytt garn? Om nystanet tar slut finns det flera sätt att ansluta nytt garn. Metod 1 Lämna en 5–7 cm lång ände av det gamla garnet, lägg änden utmed avigsidan (som ska vara vänd från dig eller mot dig). Ta det nya garnet och stick ner virknålen i nästa maska, dra igenom garnet (det nya). Stick ner nålen i nästa maska, under den ”gamla” tråden. Fullborda maskan med det nya garnets båda ändar (den korta änden och nyständen). Virka samtidigt in den gamla garntråden. Fortsätt virka resten av varvet med bara en tråd av det nya garnet och virka samtidigt in det gamla garnet tills det är täckt. På nästa varv virkas det nya garnets korta ände in åt andra hållet (men fortfarande på avigsidan). Metod 2 Lämna en 5–7 cm lång ände av det gamla garnet. Gör en löpögla i det nya garnet och trä virknålen genom öglan och stick sedan ner nålen i nästa maska. Håll båda garnernas korta ändar på avigsidan och virka in dem i maskorna.

HÖGER Två sätt att ansluta nytt garn.

64

Grundmaskor

Metod 3 En del garner kan man snyggt foga samman. Bena upp änden på det gamla garnet så att du ser hur många trådar garnet består av. Bena upp trådarna även i det nya garnets ände. Om garnet exempelvis är tvåtrådigt ska du ta en tråd från gamla garnet och en tråd från nya garnet och gnugga samman dem, gärna med fuktade fingrar.


Var noggrann så att skarven inte går upp. Den här metoden fungerar bra på ullgarn och liknande, luddiga garner, men inte med bomulls- och linnegarn. Men ibland måste man använda denna metod när man virkar spetsmönster eftersom det inte går att virka in den gamla tråden lika snyggt i spets. VÄNSTER Garnet benas upp i trådar.

Fråga 55:

Måste man vända arbetet i slutet på varje varv? En del maskor är lite flackare på ena sidan. Det kan hända att man inte vill att arbetet ska få den struktur som bildas när man virkar fram och tillbaka med vändningar. Om man vill virka alla varv med rätsidan upp kan man antingen virka runt hela stycket, eller ta av garnet i slutet på varje varv och börja nästa varv utan vändning. Den första metoden passar till mössor och tröjor men fungerar inte så bra för platta stycken om man inte vill ha dem dubbelt så tjocka. Med den andra metoden får man massor av lösa trådar att fästa. I båda metoderna vinklas toppen på maskorna lite annorlunda,

vilket gör att nedtaget i de två maskbågarna kan kännas lite ovant. Men med lite övning får du in det rätta handlaget. Du kan även prova att göra nedtagen i endast främre eller bakre maskbågen.

EXPERTENS TIPS Arbetet kan ha en tendens att bli snett när man virkar utan vändningar.

Grundmaskor

65


Har du kört fast i din virkning? Är du nyfiken på en viss teknik? Vill du veta mer om hur man virkar olika mönster? Då är ­

VIRKNING – 200 FRÅGOR OCH SVAR precis vad du behöver! Frågor och svar för både nybörjare och vana virkare v

v

Praktiska råd från en virkexpert

Tydliga illustrationer som visar tekniker och mönster v

Här förklaras allt från grundmaskor till

ISBN 978-91-87503-19-1

9 789187 503191 >

KÄNGURU WWW.LINDCO.SE

Rita Taylor

formvirkning ­och mycket, mycket mer

200 FRÅGOR &SVAR

v

Virkning

Allt om maskor, garner, tekniker och mycket, mycket mer

Rita Taylor

Virkning � x 200 FRÅGOR &SVAR

Profile for Smakprov Media AB

9789187503191  

9789187503191  

Profile for smakprov