9789147105212 by Smakprov Media AB

9789147105212c1c.indd 1

Liber

Tryck.nr 47-10521-2

– Vad talar vi om egentligen?

Best.nr 47-10521-2

TID FÖR SAM TAL

Staﬀan Hultgren • Tid för samtal

TID FÖR SAMTAL

Staffan Hultgren är verksam vid GIH, Stockholm, med ansvar för fristående kurser i motiverande samtal, och är anlitad vid uppdragsutbildning och forskning inom MI med betoning på färdighetsträning av kommunikativa skickligheter. Han har omfattande yrkeserfarenhet av att möta människor i förändring och utveckling utifrån en pedagogisk beteendevetenskaplig grundsyn, vilket är ett genomgående tema i boken.

Staﬀan Hultgren

ad är det som sker vid samtal, vad vill vi säga, vad vill vi höra, vad vill vi åstadkomma och hur kan vi agera? Kort sagt: vad vi samtalar om, egentligen. Samtalet är en del av vardagen som alla ständigt deltar i och som vi ofta tar för givet och självklart. Alla har därför gedigna erfarenheter av både goda och mindre goda samtal. Boken visar hur läsaren utifrån dessa erfarenheter kan genomföra lyckade samtal, både privat och professionellt. Tid för samtal – Vad talar vi om egentligen? belyser samtalet utifrån olika MI-inspirerande perspektiv och beskriver strategier med tydlig teoretisk förankring som läsaren kan utforska, prova och förädla i olika samtalsexempel. Exemplen kommer från skilda situationer och miljöer: samtal mellan vuxna och vuxna och barn, samtal som berör både professionella och privata relationer, från skolan, vården och familjelivet. Samtalsexemplen ger nya tankar och ny förståelse för hur vi samtalar och hur vi kan samtala. Tid för samtal riktar sig både till studerande på kurser i kommunikation på högskola och vid universitet och till yrkesgrupper där samtalet har en betydande inverkan på arbetsuppgifterna.

Vad talar vi om egentligen?

12/12/12 9:06 PM

staffan hultgren

Tid fรถr samtal Vad talar vi om egentligen?

liber

9789147105212b1-192c.indd 1

12/12/12 8:50 PM

Innehållsförteckning Förord 5 Inledning 7 1.

Samtalet – vems behov?

Händelsestyrda samtal 14 Debatt – Diskussion – Dialog 21 Personlig utveckling och samtalets betydelse Uppfattningar och tolkningar 34

Samtal om beteenden 38 Grundläggande teoretiska perspektiv 39

Personliga egenskaper i samtalet 49 Kommunikativa lärandeprocesser 50 Bestraffning, belöningar och kontroll 51 Reflexmönster 61 Motstånd och behov av kontroll 70 Känslor och affekter 76 Träning av strategier 80

Det professionella samtalet

Samtal om motivation 92 Grundläggande förhållningssätt 95 Utforskande samtal 99 Reﬂektioner som berör 104 Förberedelser till förändring 113 Följsamhet vid oenighet och vidmakthållande beteende 128 MI-inspirerande samtal inom olika yrkesområden 132 Principer för att upptäcka och öva MI 158

9789147105212b1-192c.indd 3

12/12/12 8:50 PM

5. Teoretiska

modeller om beteendeförändringar

Hälsomodellen 164 Attityder och deras inverkan på beteenden Förändringsprocesser 167 Egenmakt och kontroll 170

163

166

Kommunikativa verktyg 172 Reﬂekterande grupper 173 Funderingar och tolkningar 177 Avslutning 185

Litteratur 186 Register 188

9789147105212b1-192c.indd 4

12/12/12 8:50 PM

Förord Samtalets mysterium är något som vi alla berörs av dagligen. Samtalet är en del av vardagen som vi ofta tar för givet och ser som självklart. Tiden för samtal är ofta omfattande och samtidigt kan samtal vara mer eller mindre oförutsägbara. Vi samtalar för att försöka förstå egna tankar, uttrycka en vilja, önskan att förstå information, vad som sägs eller kanske uttrycka frustration, till exempel över att ingen lyssnar eller ens vill försöka lyssna. Samtalet tar ofta outgrundliga vägar beroende på hur tankar möts och fångas upp. Egna prioriteringar och uppfattningar kan styra samtalets utgång. När vi uttrycker våra tankar och funderingar säger det även något om vilka vi är och hur vi vill ha det. Samtal som berör, engagerar och utvecklar tankar hos båda parter blir ett betydelsefullt samtal. Genom att i största ödmjukhet och vänlighet våga upptäcka egna brister och tillgångar i samtalets vindlingar borgar detta för goda insikter i egna egenskaper och förmågor. Är det möjligt att förstå vad som sägs eller är samtalet i sig självt tillräckligt? Vad är det egentligen vi vill säga varandra och är det möjligt att förstå vad som sägs när man själv är upptagen med egna tankar om vad som ska förstås? Kan man förstå det man inte förstår, vad är det man vill säga jämfört med det som sägs? Är ord bara ord? Det vi gör är det vi är, det vi säger är det vi borde vara eller kanske inte, vill vara. Boken genomsyras av en tro på mänsklighetens önskan, behov, vilja att förstå komplexa sammanhang genom samtalets ädla konst. Att vara någon i ett sammanhang. Jag önskar tacka alla som bidragit till lärdomar som belyser samtalets komplexa sammanhang. Kursdeltagare, studenter, elever, uppdragsgivare, möten i samtal, kollegor och medlemmar från MINT som alltid generöst bidrar till att utveckla och sprida medmänsklighet. Önskar rikta ett speciellt tack till min familj, bokförlaget Liber och GIH som har prioriterat MI vid grundutbildningar och fristående kurser.

9789147105212b1-192c.indd 5

12/12/12 8:50 PM

MI är en internationell företeelse med framgångsrika spridningseffekter, mycket tack vare ihärdigt arbete av Bill Miller och Steve Rollnick. Det är verkligen hedersamt att ta del av denna världsomfattande rörelse. Tack vare MINT har jag glädjen att i skrivande stund återigen vara i San Francisco och ta del av advanced MI Training hos Steven Malcolm Berg-Smith som assistant MI-trainer. Steve är en stor inspirationskälla för min egen verksamhet. Boken kan betraktas som en MI-inspirerande källa för den som önskar utforska samtalets mysterium. Staffan Hultgren San Francisco Oktober 2012

9789147105212b1-192c.indd 6

12/12/12 8:50 PM

Inledning Boken riktar sig till alla som har ett intresse av att utveckla sin förmåga till goda samtal både professionellt och privat. Innehållet riktas till yrkesgrupper med arbetsuppgifter inom livsstil, levnadsvanor, personlig utveckling, Human Resources (HR) och arbetsplatsens kommunikation, såsom hälsopedagoger, personliga tränare, coacher samt personal inom försäkringskassa, socialtjänst, hälso- och sjukvård, förskola, högskola och universitet, hemtjänst, biståndshandläggning, rehabilitering, omvårdnad, myndighetsutövning med betoning på kommunikation och bemötande. Även yrkesgrupper inom ledningsarbete inom offentlig och privat sektor kan ha värdefull behållning av innehållet. Förhoppningen är att bokens innehåll ska medföra att läsaren får användbara verktyg för att hantera samtal i olika situationer och miljöer. Det professionella samtalet som skapar förtroende och bidrar till att minska missuppfattningar, konfrontationer och konflikter på arbetsplatsen. Arbetsplatsens spontana samtal som ibland kan vara upphov till irritation i stället för att vara en källa för inspiration och kreativitet. Privat kan det goda samtalet bidra till att öka förståelsen i vuxna relationer och tillmötesgå barns och ungdomars behov och förmåga att uttrycka känslor och tankar. Den vuxna blir en god lyssnare och en trygg bundsförvant i stället för en besvärlig ordergivare. Goda relationer mellan människor uppstår genom samtal som bygger tillit, förtroende och ömsesidigt tillmötesgående. Förmågan att upptäcka och leva sig in i andra människors känslor är en betydande förutsättning för goda samtal. Sportjournalisten Göran Zachrisson har vid många tillfällen betonat betydelsen av ordet ”vänlighet”: Enkel vänlighet; Tänk om alla kunde vara lite mer vänliga mot varandra. Ta hand om er och var snälla! Om alla är vänliga mot varandra, snälla, så blir livet så mycket enklare.

Var och en får kämpa med sina förväntningar och krav utan att nyttja andra för egen vinning och överföra orealistiska förväntningar på andra. 7

9789147105212b1-192c.indd 7

12/12/12 8:50 PM

Vid en skola beslutade ledningen att införskaffa hundar som barnen vid de lägre årskurserna fick ta hand om mellan lektionerna. Syftet var att skapa trygghet och ansvarskänsla och öka förutsättningarna för inlärning. Under en intervju i media frågade en reporter vad eleven tyckte om hundarna, blev det bättre, lärde hon sig mer? Flickan svarade: – Det är mysigt att komma till skolan när man nu har en kompis som alltid är glad. Javisst lär man sig mer när någon lyssnar. Nu finns det ju någon som lyssnar! Samtal som uppmärksammar varandras behov och önskningar tillför energi och kan bidra till distans, humor, empati och medkänsla. Samtal på akuten: – Hur mår du? – Jag mår bra. – Mår bra? Då har du kommit fel, det här är akuten, här mår man inte så bra. Boken vill förmedla ett förhållningssätt genom samtalet som verktyg. Genom att vara på ett visst sätt blir även samtalet på ett visst sätt. Personligheten präglar samtalsatmosfären. Vid rannsakan av det egna förhållningssättet får man vara vänlig mot sig själv. Människor är komplicerade. Ibland blir det bra och ibland blir det mindre bra. Alla gör för det mesta så gott de kan och ibland räcker det inte. Vi är som vi är. Genom att vara vänliga mot oss själva kan vi bli så mycket bättre. Våga upptäcka hur du är och hur du kan bli bättre i samtalets komplexa sammanhang. Prova något, bli förvånad och njut av oväntade framgångar i goda samtal.

Samtal som beskrivs i boken är mellan vuxna, vuxna och barn och berör både professionella och privata relationer. Samtal som berör eller samtal som skapar osäkerhet, samtal som bidrar till personlig utveckling och skapar motivation. Det professionella samtalet som även kan tillämpas i vardagens kommunikation. Konkreta samtal vid livsstilsrelaterade sjukdomar, förändring av levnadsvanor, samtal med patienter, anhöriga, medarbetarsamtal, utvecklingssamtal, konsultativa samtal, svåra samtal, samtal i skolan, samtal om studiemotivation, konflikter, personlig utveckling samt 8

9789147105212b1-192c.indd 8

12/12/12 8:50 PM

generella samtalsstrategier vid olika situationer. Samtalen är hämtade från skarpa miljöer och berör både arbetsrelaterade och privata händelser. Namn som uppges är fiktiva och berättelserna är avidentifierade. Exemplen i boken avser att visa på goda samtal med betydelsefulla och ibland omvälvande effekter. Det svåra med goda samtal är att säga så litet som möjligt och säga rätt sak vid rätt tillfälle utan att komplicera samtalet. Enkelhet och förståelse för vad som egentligen sägs och avses underlättar vardagens alla möten. En vanlig kommentar efter träning av samtalsstrategier och ett nyvunnet förhållningssätt är ofta att livet blir så mycket lugnare: – Får mer tid för mig själv och hamnar inte så ofta i konflikter, blir mindre irriterad på mig själv och min omgivning, en skön känsla. Samtalet är människans möjlighet att förmedla tankar och känslor. Ett försök att beskriva kroppens behov av att uttrycka värderingar, känslor, kunskap och söka bekräftelse på egna tankar. Ord är bara ord och kan stå för sig själva. Handlingen är dock det som återspeglar människans tankar. Det vi gör är det vi är, det vi säger är kanske det som vi borde vara. Orden beskriver våra tankar, handlingar. Det vi upplever, ser och hör. Mänskligt beteende blir många gånger samtalets kärna. Att förstå samtalet är även en möjlighet att förstå sig själv. Vem jag är och vad jag vill. När jag uttrycker något om andra säger det också en hel del om mig själv. Något som man kanske inte är medveten om, eftersom fokus ligger på något annat utanför sig själv. Mänskligt beteende är vårt största mysterium någonsin och en framtida utmaning. Vi är alla experter på andras vanor, troligen för att vi alla berörs och påverkas av våra egna beteenden (Kaplan m.fl., 1993).

Tid för samtal tar upp grundläggande beteendevetenskapliga principer med inriktning på möten mellan människor. Vad händer när vi samtalar och hur reagerar människor utifrån egenskaper och beteendemönster? Behöver verkligen samtal som sker i privata och professionella samtal vara så olika? Borde inte alla samtal ha en vänlig och förtroendeskapande atmosfär? Hur kommer det sig att samtalet kan skapa enorma svårigheter i relationer mellan människor? Är det den egna viljan som krockar 9

9789147105212b1-192c.indd 9

12/12/12 8:50 PM

eller oförmågan att formulera sig eller förmågan att ta del av varandras tankebilder? Boken utgör en ”skillnad” beroende på att den beskriver personliga egenskaper och färdigheter som ofta är en förutsättning för att kunna genomföra goda samtal. Insikt om egna beteendemönster och samtalsreflexer kan vara helt avgörande för samtalets utveckling trots att man är kunnig i själva samtalsmetoden. Insikter om mänskligt beteende och framför allt om det egna beteendet är en god förutsättning för goda samtal. Boken utgår från pedagogiska grundprinciper, beteendemodeller, kommunikationskriterier med inspiration från motivational interviewing, MI.

9789147105212b1-192c.indd 10

12/12/12 8:50 PM

1. Samtalet – vems behov? Vad driver oss till samtal, vad vill vi åstadkomma och vilka behov vill vi tillfredsställa? Genom att försöka förstå mina egna tankar kan jag om möjligt kanske förstå andras tankar.

tt av samtalets grundläggande syfte är att försöka förstå vem jag är och vad jag gör. Samtalet innebär en möjlighet att försöka förstå egna upplevelser, tolkningar och behov. Orden beskriver tankeflöde och egna uppfattningar. Ord avser att ge mening åt tankeflödet. Vid samtal kan egna ord värderas, förstärkas eller ifrågasättas, vilket ökar möjligheten att förstå egna logiska samband, försvara värderingar eller öka mottagligheten för självrannsakan. Ord sätter mening på flödet av tankar. Jag talar för att tala om för andra hur jag tänker. Samtalet utgår generellt från jaget och den egna situationen och därmed uppstår det ofta problem vid samtal. Två personer som talar med varandra pratar mest om sina respektive upplevelser, tolkningar och behov. Det egencentrerade samtalet blir ett knepigt samtal att förstå när två individer egentligen talar om sig själva i stället för att fokusera på vad motparten säger. Vem ska då ge vika genom att säga, jag lyssnar gärna på dig och ska försöka förstå, när båda har ett grundläggande behov att berätta om sig själva? Det första steget för att förstå samtalets komplexitet är att utgå från mottagarens behov och syftet med samtalet. Vems behov som ska tillfredsställas är ofta en fråga om prioritering av vem som är viktigast: ”Jag är viktigast, så nu lyssnar du på mig!” Jag talar för att förstå, jag skriver för att uttrycka det jag förstår, jag lyssnar för att förstå det jag formulerar.

9789147105212b1-192c.indd 11

12/12/12 8:50 PM

Exempel på samtalets behov: • Själv vara i centrum • Känna sig behövd • Känsla att vara omtyckt • Behov av kontroll och makt • Behov av att uttrycka hur man tycker att det ska vara • Behov av att förklara • Uttrycka oro • Uttrycka osäkerhet • Reda ut sina tankar • Behöver veta något • Behov av ordning och reda, planering • Förklara sitt agerande • Känna sig duktig • Visa att man gjort rätt • Visa att man är bra, kan något • Få uppmärksamhet • Få egenskaper och färdigheter bekräftade • Nyfikenhet, vill lära, ta reda på • Känna sig accepterad • Bli förstådd • Få bli tröstad och känna empati • Önskan av att få framgångar bekräftade.

9789147105212b1-192c.indd 12

12/12/12 8:50 PM

En fråga som du bör ställa dig i inledningen av ett samtal: Vad handlar egentligen det här samtalet om? Vad är det vi talar om, egentligen? exempel – samtal om oro Gustav, åtta år, vill inte gå till skolan. Han gråter och vill inte lämna sängen. Klockan är 07.10. – Hej Gustav, får jag komma in? (begäran om tillåtelse) – Jo, går väl bra, säger Gustav med gråten i halsen. – Vad är det som hänt? (öppen fråga utan styrning) – Kan inte gå till skolan i dag? – Är det något speciellt som ska inträffa i dag? (utforska) – Friluftsdag! – Ah, det är väl bra? – Inte alls bra. – Vad är det som inte är bra? (utforska) – Vet inte. – Vet du vad som ska hända i dag? (utforska) – ”Ryggan”. – Kan jag checka? (fråga om tillåtelse) – Ligger i hallen. – Okej. – Här är ”ryggan”. Är det något särskilt här? Gustav pekar intensivt på ett papper. – Kan jag ta fram och läsa? (fråga om tillåtelse) – Visst. – Hm, ser spännande ut. Är det något som du inte förstår? (fråga efter tolkningar) Gustav pekar irriterat upprepade gånger på ordet ombytt. – Hm, det är väl bra att man ska vara ombytt när ni ska vara ute i skogen? – Jo, kanske det, jag vet inte om jag ska byta om hemma, byta om på skolan eller någon annanstans. Vill inte komma fel klädd till skolan, är hellre hemma då. (Gustavs behov utifrån ett socialt sammanhang) – Oj, det kan jag verkligen förstå, det framgår ju inte alls vad som gäller. (bekräfta oron, helt okej att inte förstå, visa på empati) Det är säkert flera som inte

9789147105212b1-192c.indd 13

12/12/12 8:50 PM

förstår, en del kommer nog att byta om hemma, andra byter om på plats, man kan säkert göra lite som man vill. (normalisera, även svårt för andra) – Kan man? – Jo, du kan säkert göra som du vill. (stärk självbestämmande, autonomi) – Hm, men då byter jag om nu, här hemma, kan nog bli en bra dag. – Kul, klokt beslut, du är en klok grabb. (förstärk beslut, stärk tilltron till handling) Samtalet handlar om den oro Gustav upplever. Det är mycket troligt att samtalet skulle kunna utvecklas till ett samtal om händelser och varför. Fel fokus kan mycket väl innebära att oron förvärras kraftigt och skapar känslor av olust. ”Vill absolut inte vara med i dag!”, i stället för ”Jaha, det verkar ju inte så farligt, då kan jag ju vara med!”

Genom att utforska, ta reda på förutsättningar, tolkningar, obehagskänslor, visa på empati för situationen, förstärka beslut och handling kan samtalet vändas till en positiv erfarenhet med nya lärdomar.

Händelsestyrda samtal Händelsestyrda samtal i kombination med värderingar är vårt vanligaste sätt att kommunicera både privat och professionellt. Vi talar om vad som hänt, varför det hände och har en hel del åsikter om vad som hänt. Värderingar om hur det ska vara, ”så här kan det verkligen inte få gå till!” Kommunikationen kan leda till att deltagarna förstärker varandras övertygelser, åsikter och värderingar. De som inte håller med tystnar och/ eller lämnar samtalen för att de känner sig utanför och fortsättningsvis undviker liknande situationer. Händelsestyrda samtal kan leda till att personer som tycker lika bildar grupper och därmed förstärker sin likhet, vilket försvårar nya perspektiv. Grupper formas utifrån individers normer och värderingar, vilket ofta medför ökad isolering och ointresse av andra perspektiv. Personer som tycker lika och har liknande beteenden umgås gärna i grupper och skapar omedvetna normer för hur man ska vara, vilket blir besvärligt för den som inte vill tänka eller vara på samma sätt. Grupper där deltagarna umgås under en längre tid utan nya deltagare som tillför nya perspektiv eller om gruppen inte får intryck på annat sätt blir ofta passiva. Deltagarna talar 14

9789147105212b1-192c.indd 14

12/12/12 8:50 PM

gärna om externa händelser och om hur det borde vara. Utvecklingspotentialen för sådana grupper blir låg på grund av kommunikationen. De är sin egen begränsning. Personer som tycker lika och har liknande beteenden skapar normer om hur man ska vara, vilket utesluter nya individer med andra perspektiv att ingå i gruppen. Motsatsen till händelsestyrda samtal är konsekvensinriktade samtal, där deltagarna i stället lär av det som hänt genom att reflektera över vad en händelse kan innebära och vilka slutsatser man kan dra av den. Tankar om konsekvenser ger nya erfarenheter och strategier. Till barnet på tio år kan man säga: ”Hm, tio år, tio års erfarenhet av livet, starkt, vad har du kommit fram till, vad går livet ut på?” Oavsett ålder är man alltid mitt i livet. Tio års erfarenheter är en betydelsefull insikt för barnet: ”Hm, tio år, har faktiskt lärt en hel del.”

Varför fråga varför? Ordet varför är ofta en källa till misstroende och skuldbeläggning. Frågan skapar osäkerhet och en känsla av att man inte litar på mottagarens förmåga att klara av en situation. Ifrågasättande av mottagarens kompetens och att den som frågar vet bättre och tar sig rätten att agera som polis. Varför leder också ofta till vita lögner, det vill säga ”hittar jag på en bra story klarar jag mig”. Barn och ungdomar lär sig att ljuga, det kan ju fungera. Den vuxne säger ofta till barnet som kanske har förmedlat en någorlunda godtrogen förklaring: ”Bra, gör inte om det då!” Vad kan man egentligen göra av svaret förutom att ifrågasätta mottagarens kompetens? Samtalet leder inte till nya lärdomar och överenskommelser utan mer befäster hierarki, vem som bestämmer över vem. Förklaringsfällan skapar klyftor i samtalet med bristande förtroende som följd. Förklaringssamtalet är ett händelsestyrt samtal som inte leder framåt, utan det blir snarare en kamp om vem som har rätt och vem som bestämmer över vem. Samtalet leder till ingenting mer än förbrukad tid och frustration hos alla inblandade. Varför sprider en känsla av skuldbeläggning hos mottagaren att han/hon gjort något fel och dessutom borde förstå bättre. Samtal om handlingar övergår gärna i samtal om vem som bestämmer över vem. Förklaringsfällan börjar ofta med ”Ja, men …” 15

9789147105212b1-192c.indd 15

12/12/12 8:50 PM

exempel – förklaringsfällan Sjukgymnast och arbetsterapeut är på hembesök hos Astrid som är opererad i höftleden och har svårt för att gå. Hon behöver daglig träning i form av promenader i kombination med sjukgymnastik. – Hej, Astrid, skönt att operationen har gått bra och att du är på gång igen. – Jodå, har dock lite ont fortfarande, svårt att röra på mig. – Jo, det är klart, men det är viktigt att du kommer igång och rör på dig. – Jaha … – Du kan väl gå ut någon gång varje dag, ta en promenad. – Nja, det är inte så lätt. – Varför inte då? – Tja, jag bor ju här på femte våningen och känner mig mycket osäker på att ta mig nedför trapporna, kan ju halka och skada mig igen. – Jo, det är klart, men vi åkte hiss upp hit, det är väl något som även du kan göra? – Jo, men det har hänt att hissen stannat och jag vill verkligen inte bli fast i en hiss, det skulle vara förskräckligt. – Ja, det är klart, men om vi ser till att hissen är kontrollerad och fungerar bra, då kan du väl ta dig ut? – Ja, men det är ju inte så lätt, dörren där nere brukar kärva rejält nu på vintern och kan även gå i baklås, det blir svårt att komma in, och så krånglar nyckeln jämnt, jag vill inte stå där ute och frysa. – Nej, det får vi ordna, vi kan tala med fastighetsskötaren så att dörren fungerar bra, då kan det väl ändå gå bra att komma ut? – Tror jag inte, sandar extremt dåligt utanför dörren, tänk om jag halkar igen. – Nej, så får det ju inte vara, vi kan se till att det både sandas och saltas, då kan det väl fungera? – Snöskottningen är en katastrof, ibland får man ju inte ens upp dörren. – Det får vi kolla det, kommunen brukar sköta det bra, det blir säkert bra. – Jag har inte heller några bra skor nu när det är så halt och moddigt ute, skulle behöva broddar på skorna i så fall, och en ny käpp som fäster när det är halt. – Jo, men det kan vi säkert ordna. – Tror ni? Jag har försökt så många gånger, har aldrig fått något av landstinget över huvud taget!

9789147105212b1-192c.indd 16

12/12/12 8:50 PM

Samtalet blir snabbt meningslöst och hamnar i en återvändsgränd. Det blir bara förbrukad tid för båda parter. Egentligen handlar situationen om vem som bestämmer över vem. Bättre att inleda samtalet på följande sätt: – Hej, Astrid, hur känns det efter operationen? Visa empati genom förstärkande och bekräftande reflektioner. – Hur klarar du av allt som behöver göras? Fråga efter framgångar, förstärk kompetens och erfarenhet. – Vad tror du om dina möjligheter att komma igång? Fråga om erfarenheter och nästa steg. – Är det något som du vill att vi ska hjälpa dig med, är det något som du behöver? Fråga efter behov och önskningar som sedan kan övergå till Astrids tankar om handling. Det är inte säkert att sjukgymnasten och arbetsterapeuten når längre, dock får Astrid förtroende genom att de försöker förstå hennes situation. Förtroendet skapar förhoppningsvis en vilja till fortsatta samtal. Ni verkar förstå hur jag har det så jag talar gärna mer med er.

Det finns alltid en mängd orsaker till individers agerande och ofta består orsaker av ett eget intresse med egen personlig vinning. Det finns något som är bra med individens val av handling. Det är verkligen en utmaning att försöka förstå orsaker utifrån grundtanken att personen har något att vinna på sitt agerande, en fördel som är svår att förstå. Genom att försöka förstå är det möjligt att skapa förtroende i stället för att personen upplever att samtalsledaren är oförstående inför hennes eller hans situation. Ett samtal präglat av oförståelse medför ofta tankar som ”du är inte intresserad av mig, du förstår inte hur jag har det, du förstår verkligen inte någonting om min situation”. I ett samtal kan ord som ”jag förstår” göra samtalspartnern irriterad: ”Du förstår verkligen ingenting.” Däremot kan man försiktigt undra: ”Om jag förstår dig rätt så …” Varförsamtal leder ofta till ett ordkrig som slutar med ingenting i kombination med frustration, irritation eller uppgivenhet.

9789147105212b1-192c.indd 17

12/12/12 8:50 PM

exempel – varför-fällan Från årskurs 3, inför en idrottslektion. Klassisk situation mellan lärare och elev. – Varför har du glömt idrottskläder? – Vet inte riktigt, jo, de var tvättade och inte hunnit torka. – Jaha, hoppas det går bättre nästa gång. Samtalet leder till skuldbeläggning, frustration och oförståelse. Exempel på dialog ”Mina föräldrar sover på morgonen”: – Har sett att du inte haft med idrottskläder vid några tillfällen. Vore verkligen roligt om du kunde vara med, vi behöver dig, du tillför så mycket. – Jaha, hm … – Finns det någon möjlighet att du kan vara med nästa gång, hur kan du göra för att kunna vara med vid nästa tillfälle, kan jag hjälpa till på något sätt? – Jo, nä, vet inte riktigt hur det ska gå till, mina föräldrar sover på morgonen när jag går till skolan. – Oj, det låter tufft för dig, finns det något du kan göra så att dina föräldrar kan hjälpa dig? – Ja, jo, vet inte, kanske kan jag fråga dem kvällen innan om jag kan få hjälp med att plocka i ordning mina saker. – Ja, det låter som en klok idé om du kan ordna det. – Får försöka, vill ju gärna vara med. Samtalet leder till förståelse av orsaker och en önskan att vara med, lösa situationen. Exempel på dialog ”Mina föräldrar säger att de inte har råd att köpa skor till mig”: – Har sett att du glömt idrottskläder vid några tillfällen. Vore verkligen roligt om du kunde vara med, vi behöver dig, du tillför så mycket. – Jaha, hm … – Finns det någon möjlighet att du kan vara med nästa gång? undrar läraren. Hur kan du göra för att kunna vara med vid nästa tillfälle, kan jag hjälpa till på något sätt? – Vet inte, mina föräldrar säger att de inte har råd att köpa skor till mig, så jag har inga skor att ha på mig.

9789147105212b1-192c.indd 18

12/12/12 8:50 PM

– Oj, det låter allvarligt, så får det ju inte få vara. Klart att du ska vara med. Jag kan köpa in några skor som du kan låna, kom in till mitt rum innan lektionen så kan du prova några som passar. Klart du ska vara med. – Oj, tack, vad roligt, vill så gärna vara med. Samtalet leder till förståelse av orsaker och en önskan att vara med, lösa situationen.

Byt ut ordet Varför mot Hur och Vad och samtalen blir fyllda av förtroende och ansvar. Exempel på dialog inbjuder till förtroende och samförstånd medan det första varför-samtalet skapar känslor av oförstående och ointresse. exempel – samtal om orsaker Flicka på cirka åtta sitter ofta framför datorn. Mamman har en längre tid förmanat henne att minska tiden framför datorskärmen med hjälp av regler, hot och skuldbeläggning. ”Varför sitter du vid datorn igen”, ”Du vet väl att ... ” och ”Du borde röra på dig mer!” Svaren kan variera, som: ”Vet inte”, ”Har inget annat att göra”, ”Har tråkigt”, ”Måste bara …” eller ”Du fattar ingenting!” Ingenting har fungerat utan barnet har varit mer borta från hemmet när hon inte får sitta framför datorn. Troligt scenario är att flickan flyttar beteendet till en tillåtande miljö och använder dator hos någon kompis. Följande samtal utspelade sig mellan dotter och mor för att om möjligt försöka förstå orsaker. – Berätta, vad har du lärt dig framför datorn, vad är det du gör? (nyfiken och engagerande fråga, jag är intresserad av dig) Flickan berättar förundrat och glatt om internet, hur man googlar, chattar och spelar. – Otroligt, vad du kan, jag behöver nog lära mig mer av dig. (bekräfta och förstärk skickligheten) – Mm … – Hur kommer det sig att du sitter så mycket framför datorn, vad är det som är så roligt? (utforskande fråga) – Nja, tycker väl egentligen inte att det är så roligt. En längre tystnad uppstår. – Sitter nog här för att du inte har tid mig, Du är alltid upptagen! Samtalet medförde att mamman och dottern fick en god relation. De umgås därefter mycket och gör saker tillsammans, gärna genom fysisk aktivitet och

9789147105212b1-192c.indd 19

12/12/12 8:50 PM

helst i naturen. Det finns alltid orsaker bakom ett beteende. Ibland är den som ställer frågor en del av orsaken utan att ha någon som helst aning om att det är så. Vi påverkas av varandra i den miljö som vi lever i och kan vara en del av varandras beteenden.

oro, ängslan och kanske lite rädsla Många samtal om beteenden, livsstil och levnadsvanor som berör individens personlighet och integritet innebär ofta oro för individen. ”Vad vill du mig, är det något fel på mig, behöver jag göra något, duger jag inte som jag är?” Den som utsätts för samtalet bär med sig någon form av oro, ängslan och kanske lite rädsla. Oron uppstår ofta på grund av frågan om varför samtalet är nödvändigt: ”Har jag gjort något fel?” Det klassiska exemplet på det är när chefen meddelar en anställd: ”Kan du komma till mitt rum klockan 15.00 i dag? Jag behöver tala med dig!” Uttalandet väcker omedelbart oro hos den anställde: ”Vad vill chefen nu, vad har jag nu gjort?” Ängslan berör tankar om prestation, ”ska jag göra något också, räcker det inte med att jag är här?” Rädsla kan uppstå om det finns en tidigare upplevd situation eller händelse som har skapat obehag, så kallade triggers. Vid rädsla är det viktigt för samtalsledaren att fokusera på förtroende, trygghet och tillit. Bemötande av oro, ängslan och rädsla sker genom bekräftelse, uppmärksamhet och att mottagaren känner sig behövd. Behovet att känna sig behövd förknippas av mottagaren att vara viktig i sammanhanget. Upplevelsen att känna sig behövd sänder signaler om prioritet. ”Du är viktig, samtalet handlar om dig, dina tankar.” Att mottagaren känner sig behövd är nödvändigt i de flesta samtal för att mottagaren ska bli engagerad och förstå samtalets syfte. Oro, ängslan och rädsla kan bemötas med bekräftelser, uppmärksamhet och att mottagaren känner sig behövd. Bekräftelser vid samtalets inledning består av att samtalsledaren visar uppskattning för att hon/han får uppta mottagarens tid och därmed visar respekt för mottagarens tid. Vid samtal med barn blir barnet ofta rejält förvånat när man säger: ”Verkligen roligt att du har tid att träffa mig, du har säkert andra och viktigare saker att göra?” Barns tanke blir då många gånger: ”Konstigt, så brukar inte vuxna säga till mig, de brukar mer tala om vad jag ska göra och när.” Även bra att inledningsvis ta upp förväntningar på samtalet och hur tiden 20

9789147105212b1-192c.indd 20

12/12/12 8:50 PM

förläggare: Anna Maria Thunman redaktör: Magnus Winkler omslag: Birgitta Dahlkild ombrytning: OKS Prepress Services produktion: Jürgen Borchert

Första upplagan 1

repro: OKS Prepress Services, Indien tryck: Kina 2013

kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningssamordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuspresskopia.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

9789147105212b1-192c.indd 2

12/12/12 8:50 PM

9789147105212c1c.indd 1

Liber

Tryck.nr 47-10521-2

– Vad talar vi om egentligen?

Best.nr 47-10521-2

TID FÖR SAM TAL

Staﬀan Hultgren • Tid för samtal

TID FÖR SAMTAL

Staﬀan Hultgren

Vad talar vi om egentligen?

12/12/12 9:06 PM