SARA OCH SAMI OCH SVร RMOR Tomas Dรถmstedt VILJA
Titel: Sara och Sami och svärmor Författare: Tomas Dömstedt Omslagsfoto: iStock/Andrejs Zemdega Sättning: Alltext © 2015 Tomas Dömstedt och Vilja förlag Första upplagan 2015 ISBN 978-91-87831-32-4 Sidantal: 32 Lättlästnivå: 2 av 4 (Medium) Lix: 14 Vilja förlag – en del av Nypon förlag AB info@viljaforlag.se www.viljaforlag.se www.facebook.com/viljaforlag På vår hemsida finns gratis arbetsmaterial.
TOMAS DÖMSTEDT
Sara och Sami och svärmor
Vilja förlag
1
Telefonen ringde. Sara såg på klockan. Halv sju. Jaha, då var det till Sami. Hans mamma ringde så här dags nästan varje kväll. När Sami hade pratat färdigt harklade han sig och sa: – Mamma kommer hit på lördag. Han såg nervöst på Sara. Det här var känsligt. – Jaha, nu igen, suckade hon. 3
– Jo men det var ju faktiskt … två veckor sedan hon var här sist. – En! fräste Sara. Sami funderade. Jo, Sara hade nog rätt. Hans mamma brukade faktiskt komma ganska ofta. – Vi ska väl ändå inte göra något annat på lördag? sa Sami. – Nu kan vi i alla fall inte göra något annat! sa Sara. Sami blev tyst. Det var ingen idé att säga något mer. Att det alltid skulle bli så här! Han fattade inte vad Sara hade emot hans mamma. 4
Eller? Jo, kanske förstod han. Lite. Redan på lördag morgon var Sara på dåligt humör. Hon städade hela lägenheten. Trots att Sami hade städat igår. Hon gick ut och handlade. Fastän hon visste att Samis mamma brukade ha med sig mat. – Du vet att vi inte behöver handla när mamma ska komma, sa Sami. – Man tar väl inte med sig mat när man går bort heller?! sa Sara. Det hade hon sagt till Sami hur många gånger som helst. 5
– Men hon är ensam, sa Sami. Hon vill bara vara snäll. Och du vill aldrig gå hem till henne. Ska hon bjuda oss måste hon ju göra det här. – Och du tar henne alltid i försvar! Du kanske skulle bo ihop med din mamma? Istället för med mig?!
6
2
Så kom då Samis mamma. Som vanligt en halvtimme tidigare än de hade sagt. – Hej, så roligt att se er! Hon kramade Sami länge. Sedan gav hon Sara en kort kram. Visst, skitkul att se dig också, tänkte Sara. Sedan gick Samis mamma sin vanliga runda genom lägenheten. 7
Borstade bort några smulor från bordet. Rättade till en kudde i soffan. Vattnade en blomma som hon tyckte såg torr ut. – Men nu är ni väl nyfikna! Vad tror ni jag har med mig den här gången? sa hon sedan och sken upp. Visst, jättenyfikna, tänkte Sara surt. Hon såg på Sami. Men han sa inget. Samis mamma ställde en kasse på diskbänken. – Jo, idag tog jag med kakor som jag har bakat, och lite frukt. Och så köttbullar. För det får du väl inte annars, Sami? 8