ulrika dahl
Skamgrepp Femme-inistiska essäer
leopard förlag stockholm 2014
Skamgrepp_inlaga NYTT FORMAT.indd 3
2013-12-23 12.10
Ulrika Dahl: Skamgrepp. Femme-inistiska essäer Leopard förlag | S:t Paulsgatan 11, 118 46 Stockholm www.leopardforlag.se © Ulrika Dahl 2014 omslag & grafisk form Elina Grandin tryck ScandBook AB, Falun 2014 isbn 978-91-7343-505-5
Skamgrepp_inlaga NYTT FORMAT.indd 4
2013-12-23 12.10
För alla femme-inistiska figurationer, förtida, samtida och framtida. För våra gemenskapande rörelser. Alla rosaröda vetenskaperskor, till lärarinnorna läsarinnorna, till dig.
Skamgrepp_inlaga NYTT FORMAT.indd 5
2013-12-23 12.10
Femmeinledning(ar)
13
feminismer Förlorad oskuld: När unga kvinnor blir feminister Fragment ur en fem(me)-inistisk Historia Rapport från (vita) feministers planet Att bli (sin) mamma: Queera tankar om generationer
33 47 83 107
fittor Förtingliganden: Lolitan och det skandalösa feminina åldrandet 139 Rädslans (virtuella) geografi 157 La flaneuse: Urban sexualiseringsteori i fem(me) akter 177 Blondinmeditationer 191 Maskulinitetsorienteringar 203 femmes Finn fem(me) fel Femme-inism: De dåliga flickornas (vänster) genealogi Ett kollektivt rött finger: Anakronistiska femmefigurationer Kopior utan original: Om femme drag Ytspänningar: Feminismer, femininiteter, femmefigurationer Skam, sårbarhet och femme-inistiskt begär
221 235
295 321
Écriture femme-inine: Att tänka med musen
351
Tack Källor och vägledning
363 369
257 275
Skamgrepp_inlaga NYTT FORMAT.indd 7
2013-12-23 12.10
1. Fem/me (uttal: fem): (variationer: fam, bird, fish, fem) femme är en kopia utan original femme är den originella ursprungliga flickan femme är det lesbiska arvet femme är arvsynden femme är den syndiga flickan femme är flickornas ironi femme är den ironiska femininiteten femme är den feminina principen femme är principiell solidaritet femme är den solidariska systern femme är den systerliga perversionen femme är det perversa begäret femme är den begärande kvinnan femme är kvinna – till – femme är femme fatale femme är den fatala feministen femme är feminismens fuckups femme är the fucking queen femme är the queen of queer femme är bortom queer femme är i relation femme är inte sin relation femme är ett val femme tror inte på fria val femme är o/synlig femme är (inte) det synliga femme är inte sin spegelbild femme speglar sig i andra femme är den andra femme är alla andra femme är subjektivt objekt femme är sanning och fiktion femme har ingen början femme har inget slut
Skamgrepp_inlaga NYTT FORMAT.indd 9
2013-12-23 12.10
2. Femme-inism (variationer: fem(me)inism, fem-inism, femmenism) femme-inism är ett feministiskt projekt och femme-inister bryter sig ur det hegemoniska feministiska projektet femme-inism föds inte ur brist men brister ut mot paralys tillstånd då det enhetliga feministiska subjektet dödförklaras och femininitetsföraktet består femme-inism väljer femininitet och femme-inism tror inte på fria val femme-inism ifrågasätter att reproduktion underordnas produktion och femme-inism reproducerar aldrig samma produktion femme-inism behöver inte big daddy men femme-inister kan vara daddy’s girl femme-inism är inget manifest och femme-inister manifesterar både skam och s.c.u.m femme-inism vägrar (inte) kallas horor, femme-inister säger vi är alla horor femme-inism är inte våga tänka kvinnligt och femme-inism är att tänka sig att femininitet gör skillnad femme-inism utgår ifrån den femme-inina kroppen men femme-inism är inte den femme-inina kroppen femme-inism är inte rädd för njutningen i underordning men femmeinismens existens är inte avhängig underordning femme-inism stannar varken i separatism eller separationsångest femme-inism är i transition mot differentierade medvetanden femme-inism bygger inte på ursprungliga skillnader men femme-inism gör hela skillnaden femme-inism är ständigt tillblivande och aldrig universell, femme-inism är en provokation en figuration; en politisk fiktion
Skamgrepp_inlaga NYTT FORMAT.indd 11
2013-12-23 12.10
femmeinledning(ar)
Om du vill veta mer om femininitet, undersök dina egna livserfarenheter, vänd dig till poeterna, eller vänta tills vetenskapen kan ge dig djupare och mer sammanhängande information. sigmund freud 1965, 1351
föremålet sk amgrepp
att döpa en bok bestående av femme-inistiska essäer till Skamgrepp kan förefalla både brutalt och billigt. Enligt Svenska Akademiens ordbok är Skamgrepp nämligen att ta ett ”skamligt, vanhedrande grepp, särsk. om ngns könsorgan; äv. bildl”.2 Det svenskspråkliga rättesnöret ger oss bilder ur Den Stora Litteraturen för att illustrera vad som redan är ett ganska bildligt begrepp: exempelvis att en man sätter sig gränsle över en annan och ”gjorde skamgreppet” med resultatet att ”gubben skrek som om knifven satt i honom”. Att ta någon ”by the balls” är i sådana homosociala, det vill säga enkönade, sammanhang mer en fråga om att ta ett maktens grepp om manlighetens mjukdelar, än om att beröra dem begärligt som det (också) kan betyda i de queera världar jag rör mig i. Att utsättas för ett skamgrepp är att fråntas makt och status. Det ”bildliga” i att någon hittar den mest sårbara punkten, också till synes världens medelpunkt – vilken enligt vår världs förståelse alltid tycks vara själva (mans)könet – vittnar också om att detta grepp är virat kring (sexuell) skam och att detta för mannen beskrivs och känns som en ”penetration”, att få en kniv i sig. Detta är inte vad Skamgrepp ämnar göra.
Skamgrepp_inlaga NYTT FORMAT.indd 13
fe m m e inl e dning (a r)
13
2013-12-23 12.10
Det svenska ordet skamgrepp översätts intressant nog till engelska, det språk jag oftast skriver på, som ”dirty trick”, snarare än ”grip of shame”. I populärkulturen är det också just (den dåliga) kvinnans fula och fräcka trick som ”skamgrepp” så ofta syftar på; den förmodade och nästintill skrämmande makt som hon, som bär på vad Freud kallade femininitetens gåta, har över mannens kön; hennes galna, farliga och ständiga förmåga att slå hans (ordnade) liv i spillror. I en film från 1994 med den svenska titeln Skamgrepp utsätts exempelvis den stackars lyckligt gifta familjefadern, spelad av Michael Douglas, för en komplott av en kvinna som varit hans älskarinna som inte bara stjäl hans förväntade chefsjobb, utan också trakasserar honom sexuellt. När han försöker anmäla henne anklagas han i stället för att vara förövaren. Precis som i filmen Fatal attraction (1987) där Douglas också spelar den lyckliga familjefadern som efter ett passionerat one night stand utsätts för en galen kvinnas förföljelser, framställs Douglas karaktär som oskyldig och maktlös: rättskaffens och orättvist utsatt för galna kvinnors maktanspråk, manifesterade genom en feminin sexualitet som är både oemotståndlig och mycket farlig. Den stora alfahannen är alltså värnlös inför kvinnan, han kan inte motstå hennes förföriska uppenbarelse och kött och priset blir att hela hans materiella och känslomässiga tillvaro slås i spillror. I båda filmerna är det hans lojala fru som efter endast en kort stunds känsla av otrohetens svek åter blir hans allierade och ser till att familjen och den äktenskapliga heterosexuella kärleken räddas. Kanske kan dessa sena 1900-talsfilmer ses som allegorier över det första könets ständiga oro för att utmanövreras av det andra, samt över kvinnors tendens att välja mannen och familjen framför identifikation med sitt eget kön. De beskriver en värld av begär som leder till krig och där kvinnor bokstavligen har och tar grepp om mannens kön och utnyttjar det till sin fördel. Och inte minst: där relationer mellan kvinnor går genom män och fina flickor ställs mot dåliga. Återigen, inte Skamgrepps syfte. Exemplen i allas vår Akademis ordbok visar att skamgrepp har lite andra konnotationer när det är ”yttrat av en ung flicka, som bjudits på restaurang av en herre” och han tar henne på låret. Själva dramaturgin säger oss något om en ordning; unga flickor bjuds 14
sk a mgr e pp
Skamgrepp_inlaga NYTT FORMAT.indd 14
2013-12-23 12.10
ut av herrar och förväntas sedan bjuda, eller ska vi säga, släppa in, samtidigt som det är hennes ansvar att försvara sig mot denna skamliga, men också ytterst ordinära, handling i en heterosexualiserad värld. Simone de Beauvoir beskriver i essän ”Brigitte Bardot och Lolitasyndromet” från 1959 att en ”genomsnittlig fransman” förklarat för henne att ”när en man finner att en kvinna är tilldragande vill han kunna nypa henne i baken” (Beauvoir 2012, 14). Beauvoir skriver i en tid som, inte helt olik vår, är präglad av viss ängslan över feminism och där den oskuldsfulla flickan ställs mot både den vedervärdiga/älskade modern och det mer köttsliga våpet. Att ”få sig ett nyp” är ett svenskt uttryck för ett snabbt ligg. Nypet om baken, eller vad vi skulle kunna kalla skamgreppet, är dock enligt Beauvoir ”en oanständig gest (som) reducerar en kvinna till tillståndet hos ett föremål som en man kan göra vad han vill med utan att bry sig om vad som sker i hennes ande, hennes hjärta eller hennes kropp” (2012, 14). Vi skulle kunna säga att förtingligandet, reducerandet till tillståndet hos ett föremål, även kallat objektifiering, är en del av innebörden i femininitet och att bli feminin, om vi som Beauvoir lärde oss i Det andra könet, utgår ifrån att vi inte föds till kvinnor utan blir det. Om du bjuder ut dig eller blir utbjuden så bjuder du alltså in och greppet gör dig samtidigt skamlig. Motivet till skamgreppet förläggs till kvinnan, aldrig mannen. Det (manliga) aktiva greppandet ses här som nästan instinktivt; en helt vanemässig del av heterosexuell maskulinitet, det som i feministisk analys numera oftare kallas för ”sexuellt ofredande.” Kanske förblir det största feministiska brottet mot den så kallade naturliga heterosexuella ordningen det aktiva arbetet för att frånta männen möjligheten till dessa reducerande oanständiga gester när helst och som det passar. Många former av feministiskt tänkande och agerande har sedan Beauvoirs dagar i alla fall handlat om kampen mot detta; kampen mot femininitet som ett oundvikligt förtingligande manifesterat genom greppet om hennes kött eller kön, som också är hennes brist, skälet till hennes underordning. Nu börjar vi närma oss det grepp som Skamgrepp intresserar sig för.
Skamgrepp_inlaga NYTT FORMAT.indd 15
fe m m e inl e dning (a r)
15
2013-12-23 12.10
Låt mig efter detta vara ytterst tydlig: Föremålet Skamgrepp, har inte för avsikt att vanhedra något (manligt) kön, även om dirty tricks och de dåliga flickor som så ofta anses utföra dem intresserar mig. Denna bok är varken ett grepp om eller militant spark i något mjukt skrev, en önskan att underordna någon eller ett nytt vapen i det till synes ständigt pågående könskriget mellan Mars och Venus. Dessa texter handlar inte primärt om det första könets förmåga att manifestera sin makt över det andra, honkönet, eller om besegrandet över och underordnandet av henne genom nyp som förtingligar genom skam. Det behövs inte fler böcker som påminner oss om vad vi redan vet – att saker och varelser som kodas maskulina, oavsett ursprung och kön, behandlas bättre, har högre status, ingjuter mer respekt och alltid tycks ha mer att förlora än de vars oskuld ständigt förloras och bör försvaras. Mitt intresse är snarare riktat mot en rad olika aspekter av tillståndet hos och situationen för de(t) som ofta förtingligas, det vill säga de feminina bland oss, här sedda ur vissa (queera) perspektiv och vinklar, och inte ur andra. Jag riktar mig heller inte främst till eller försöker förklara dessa saker för det första könet. Detta beror inte bara på att detta kön, denna planet, denna strukturellt sett överordnade halva av befolkningen faktiskt inte intresserar mig särskilt mycket. Därmed inte heller sagt att texterna ska läsas som fientliga eller separatistiska, eller att det jag skriver om här ska ses som ”minoritetsfrågor” av intresse enkom för de (queera) femininiteter de berör, eller att de inte kan vara begripliga utan något som kallas ”erfarenhet”. Däremot har jag inspirerats av feministiska teoretiker som Donna Haraway (1997, 2004) som menar att berättelser öppnar upp för rörlighet och möjliggör inlevelse i flera positioner. Och ja – jag bjuder in dig. Ja, det är en politisk och stilistisk handling att tilltala dig som läsarinna och att välkomna dig att (åtminstone tillfälligt) bebo de diffusa och medvetet flytande positioner av (queer) femininitet som här presenteras en stund och på vilka sätt du än önskar och att fundera på vad detta gör med dig och ditt läsande. Den självklara ordning i vilken krig och fred, kärlek och framtid alltid tycks handla om planeternas och könens möjlighet att närma sig varandra, det som kallas heterosexualitet, betraktas 16
sk a mgr e pp
Skamgrepp_inlaga NYTT FORMAT.indd 16
2013-12-23 12.10
alltså inte som världens medelpunkt i denna bok utan snarare lite skevt och från sidan. Texterna här handlar med några få undantag om vad som pågår där nere, i venusdeltat; platsen där de (queert) feminiserade, bland andra flatorna, feministerna, blondinerna, transorna, lolitorna, mammorna, döttrarna, systrarna, slamporna, flaneuserna och andra hondjur och feminiserade andra gör saker tillsammans, såsom att skapa politisk förändring, vetenskapa om makt och förtryck, röra sig i världen, manifestera sina begär och skapa sammanhang som är meningsfulla och ibland till och med vill vara utopiska. Vi skulle kunna säga att Skamgrepp, genom att inte hela tiden orientera sig mot en annan planet också handlar om andra slags nyp, de som kan vara både systerliga och pervertera(n)de, och hur dessa kan förstås och utmanas. Att tala om femininitet(er) är i mitt fall att tala i egen sak och att tala med och till andra andra. Jag vill dock understryka att det jag med glimten i ögat kallar venusdeltat, den mörka kontinenten, det andra könet, fjollträsket, femme-ininiteten för mig inte är en stängd eller avgränsad värld, det är heller inte en värld bebodd endast av de som har tilldelats ett visst kön eller personnummer eller som har ett visst slags anatomi. Snarare vill jag säga att femininitet gör skillnad men utan att säga dig vari denna skillnad består. Detta kan förefalla irriterande, diffust och vagt. Utopiskt eller nostalgiskt. Boken erbjuder (tyvärr) varken karta eller manual för femininitetens essens eller tillblivande, och dessvärre är den inte heller någon grundkurs eller något uppslagsverk. De ordboksdefinitioner med vilka boken började ska förstås som ett slags parodi;3 en påminnelse om att femininitet så ofta ses som just detta: en parodi, en imitation, en dålig kopia, ett döljande av en brist, en avund. Det är ingen slump att jag börjar i negation: med att tala om vad Skamgrepp inte är; och med Luce Irigaray (1985) skulle vi kunna säga att detta är något som inte är ett. Essäerna är försedda med många referenser, inte bara för att visa att jag, som alla andra, tänker eller lever med andra (idéer), utan också för att det är svårt att ta lärarinnan ur pennfäkterskan. Jag hoppas att du som vill tänka mer, tänka om, och tänka på helt andra sätt kring dessa frågor, kroppar och ting på så vis ska få några andra ting och tankar att greppa tag i, idéer att nysta vidare i om du vill
Skamgrepp_inlaga NYTT FORMAT.indd 17
fe m m e inl e dning (a r)
17
2013-12-23 12.10
fundera vidare kring trådfigurerna som här presenteras, eller ta andra grepp om skam och andra känslor. Trådfigurer, har Donna Haraway (2011) lärt mig handlar om att både förmedla och förändra mönster, det är ett sätt att tänka med idéer, kroppar, världar och vetenskapande liknar denna lek med trådar; det är ett sätt att skapa och lösa upp knutar och twistar. Precis som Haraway ägnar jag mig åt spekulativ fabulering och science fiction; det vill säga gränslandet mellan fiktion och vetenskapande, där andra världar är möjliga. Femininitet är alltid fler än en; venusdeltat är bottenlöst.
första gången
Denna bok som nu är i din hand eller på din skärm är den första som jag skrivit med modersmål i mun, mus och tangentbord. Även om formen är ny och Skamgrepp är min första är varken hon eller jag särskilt nya till vårt innehåll. I mitt försök att välkomna dig som läsarinna till denna skrift kan jag inte låta bli att också tänka på den betydelse som ”första gången” alltid tycks ha i den feminina tillblivelsen. Första förförelsen eller överträdelsen, första gången du har sex, första boken, de framställs alla ofta som särskilt viktiga och minnesvärda; något att längta efter (eller rädas) och något som ska kännas på ett speciellt sätt; förväntansfullt, mystiskt, roligt (eller traumatiskt). Efteråt beskrivs de ofta, precis som ett skamgrepp, som något förlorat; en ursprunglig renhet, en oskuld, en dröm, en förhoppning. Fenomenet ”debut” är inte bara en litterär figur som poeter drömmer om, det för också tankarna till oskuldsfulla ideal, de sena tonåren, den unga kvinnans eller flickans anländande i och presentation för en värld utanför det privata. Skamgrepp debuterar kanske i sitt fuskpälsiga omslag som både moderiktig och lite ur led med (sin) tid och ålder, men hon hyser få förväntningar på födelseapplåder. Både texternas och min oskuld är för länge sedan förlorade; dessa essäer är översatta, lyfta, reviderade, uppdaterade och reinkarnerade versioner av tankar som utvecklats och cirkulerats under det senaste decenniet. Under dess ständigt muterande tillblivande har jag i vissa hög18
sk a mgr e pp
Skamgrepp_inlaga NYTT FORMAT.indd 18
2013-12-23 12.10
modiga stunder velat kalla dessa texter för tillägg till fem(me)ininitetsteorin; ett slags écriture femme-inine som försöker att gestalta femininitet på andra sätt; klä det i bekanta, men också något annorlunda (språk)dräkter. Det är ett femme-inint skrivande mer präglat av mascaratårar och vattenfast eye-liner än av det modersmjölksvita bläck som franska feminister som Hélène Cixous eller Luce Irigaray pläderade för att det feminina skrivandet skulle utmärkas av, även om dessa modiga finns bland mina musor och medusor. Jag delar deras övertygelse och dröm att andra stilistiska figurer av det feminina är möjliga och nödvändiga men jag letar inte efter någon blodig eller livmoderlig essens vare sig i utklädningslådan eller bakom ytliga lager av täckkräm. Detta är en brokig samling essäer om feminism och femininiteter som visar fler nagellacksröda och kyssäkta läppstiftsröda än mensblodsröda elektriska insiktstrådar genom ett decennium av skrivande utanför (den akademiska) tiden. En locktångs- och musgreppande handling att lägga till handlingarna om vad femininitet handlar om, driven varken av drifter eller kolonialistiska fantasier om att det går att ”upptäcka” någon ny kontinent, gen, eller tanke. Utan patetiska anspråk på patent pläderar jag för återvinning, vintage och anakronism snarare än som återvändande, vithet och utveckling som metaforer för femme-inistisk överlevnad i en utrotningshotad värld. Att kalla dessa texter, som vill presentera andra men inte helt alternativa perspektiv på fenomenet femininitet och som återgår till feminismens ömma punkter, för ”teori” kan kanske förefalla ett stycke fräckt, kanske även lite otäckt och jag vill ju inte att du, kära läsarinna, ska bli avskräckt. Om teori, som ordboken gör gällande, betyder ”att betrakta” eller ”att begrunda” så är det precis vad jag gjort i de (feministiska) världar jag bebott under det decennium som dessa språkliga figurationer tagit form. För Sigmund Freud, som för så många andra (vetenskaps)män (och även en hel del vetenskapskvinnor), har femininitet varit ett fenomen på samma gång banalt och mystiskt, ogenomträngligt och obegripligt som något annat än brist på manlighet. Mina vägar till genusvetenskap, till feminism och till femme-inint skrivande har
Skamgrepp_inlaga NYTT FORMAT.indd 19
fe m m e inl e dning (a r)
19
2013-12-23 12.10
alla handlat om att jag har tröttnat på att vänta på att vetenskapen ska ge mig djupare och mer sammanhållande information i denna fråga; jag har helt enkelt undersökt mina egna erfarenheter och vänt mig till (femme)poeterna, liksom till den feministiska teorin och aktivismen. Även om väntande så ofta knyts till femininitet som passivitet, och Freud själv ansåg att femininitet var ett större problem för män (kvinnor var ju själva problemet) ska det understrykas att feminister gjort allt annat än väntat i frågan om femininitet, det vill säga ett fenomen som för Freud var synonymt med kvinnlighet och kvinnan. Genom både sammanblandning och särskiljande av dessa tre tycks det dock som om just femininiteten fått ett alldeles särdeles dåligt rykte; den knyts till så mycket av det vi lär oss att förakta och förringa: ytlighet, sårbarhet, förgänglighet, narcissism, dumhet, passivitet, objektifiering, konsumism, förförelse, sexualisering, underordning, beroende bland mycket annat. Skamgrepp har ingen allomfattande teori, texterna som presenteras här är bio(myto)grafiska vilket betyder samtidigt personliga, politiska och intellektuella, de bjuder in och blottar och dess främsta oanständiga, anspråkslösa förslag handlar om femme-inin skillnad; att vi måste tänka annorlunda kring femininitet. Om jag lyckas vet jag inte; men misslyckande tycks också vara starkt knutet till (queer) femininitet så låt vara för det; tydligt är dock att femininitet är och kräver arbete.
former
Att femininitet handlar om form behöver knappast påpekas; det är just figuren, formerna, kurvorna och ytorna som vi så ofta hänger upp oss på när vi tänker på femininitet. Skamgrepps fodral, hennes skinn av fejkad päls är tänkt både att påminna om mina och andra femininiteters djuriska, kattliknande, teknologiska dimensioner och att skydda hennes ibland lite sårbara och uppenbart öppna innehåll. Essäerna är inte ordnade kronologiskt eller symmetriskt; de berättar ingen utvecklingshistoria om vare sig författarinnan eller hennes hjärteämnen, de är varken airbrushade, perfekta eller symmetriska, utan snarare kurviga, gropiga, 20
sk a mgr e pp
Skamgrepp_inlaga NYTT FORMAT.indd 20
2013-12-23 12.10