1 #
FÖRETAGEN I DET EKONOMISKA SYSTEMET
Ekonomiska system Ekonomi handlar om hushållning med knappa resurser. Detta är nationalekonomernas klassiska definition av vad ekonomi är. Företagsekonomer tillägger ofta att ekonomi handlar om att skapa nytta och värde genom att effektivt använda och hushålla med knappa resurser. Begreppen nytta och värde återkommer vi till längre fram i boken. Om det gäller ekonomin för en enskild person talar vi om privatekonomi. Ekonomin i ett företag kallas företagsekonomi. Om ekonomin gäller ett helt land talar vi om samhälls- eller nationalekonomi. Resurserna kallas produktionsfaktorer – arbete, kapital (både pengar och realkapital) och naturresurser. Till resurserna brukar man numera också räkna kunskap (humankapital och know-how), information, tid och nätverk/relationer. I olika länder råder olika ekonomiska system. De två grundformerna är • planekonomi • marknadsekonomi. I en planekonomi styrs ekonomin av politiska och administrativa beslut. Ett centralt planeringsorgan bestämmer hur resurserna ska användas. I en marknadsekonomi fattas besluten om hur resurserna ska användas av ”marknaden”. Marknaden är den plats där miljoner människor och tusentals företag ”träffas” varje dag (fysiskt, elektroniskt eller på annat sätt). Där gör de affärer och gör upp om priser på de varor och tjänster som köps och säljs. Det ekonomiska systemet i Sverige är ett marknadsekonomiskt system, som också internationellt sett är det dominerande ekonomiska systemet. Många tidigare planekonomier har ställt om eller åtminstone påbörjat omställningen av sina ekonomiska system till marknadsekonomier. Det finns två varianter av marknadsekonomi: • ren marknadsekonomi • blandekonomi.
Ren marknadsekonomi I en ren marknadsekonomi drivs, åtminstone enligt teorin, människor av att maximera sin nytta och företag av att maximera sin vinst. Företagen är i första hand privatägda. Konkurrens mellan företag anses vara positivt, bland annat för att den bidrar till att pressa ner priserna. Företagens effektivitet mäts och bedöms via lönsamheten. Statens styrning av företagens produktion genom t.ex. regleringar och subventioner är begränsad (i den helt rena marknadsekonomin helt obefintlig).