Page 1

Den svenska skolgรฅrdens historia Skolans utemiljรถ som pedagogiskt och socialt rum

Anna Larsson, Bjรถrn Norlin & Maria Rรถnnlund

Nordic Academic Press

nordic academic press


Innehåll Förord

9

1. Introduktion Syfte, analytiska dimensioner och forskningsfrågor Forskningsöversikt Skolgården som socialt och pedagogiskt rum – teori och begrepp Material, metod och etiska överväganden Bokens disposition

11 13 14

2. Skolgårdens tidigmoderna historia Från reformationstid till det moderna utbildningssamhällets födelse Reformationen, stormaktstiden och skolväsendets nyordning Skolgården och skolans utemiljö Rast, vila, lek och fysisk rörelse som pedagogiska imperativ Ämnesundervisningen och utemiljöns nyttiggörande Om funktion, sundhet och estetikens gynnande inverkan Skolhäkten – disciplinens materialitet Skolgårdens tidigmoderna historia – från ett pedagogiskt terra incognita till undervisningens försiktiga stöttepelare

23

3. Den lärda skolans skolgård i moderniseringens tid Standardisering, reglering och materialisering 1800–1905 Modernisering av utbildningen – mot ett utbildningssystem Gymnastik, lek och hälsa – den fysiska fostrans nya inramning Nationalismens och militarismens inverkan på utemiljön Skolgården och ämnesundervisningen Skolgården och det offentliga rummet

17 19 21

25 28 32 39 43 45 48 51 52 54 64 67 68


Den lärda skolans skolgård i moderniseringens tid – mot ett pedagogiskt förankrat och enhetligt koncept?

76

4. Skolgård och utemiljö i sammanslagningarnas tid 1905–1970 79 Sammanslagningarnas tid 80 Kraven på läroverksmiljöerna skärps och centraliseras 81 Fysisk aktivitet – lek, idrott och hälsa 85 Undervisningsämnena och nyttjandet av utemiljön 92 Hygienens och ordningens materialitet 95 Skolgården och det omgivande samhället 97 Skolgård och utemiljö i sammanslagningarnas tid 100 5. Folkskolegården 1842–1919 Samhällsomvandling och allmän folkskola Folkskolans utemiljö och skolgård Visionärer för en vackrare skola och skolgård Lärarens skolgård Skolträdgården Gymnastik Leken och rasterna Skolgården och hälsofrågor Folkskolegården – ett rum för lärare och elever

101 102 103 106 111 115 124 127 132 135

6. Skolgården i demokratins Sverige Folkskola, enhetsskola, grundskola 1919–1990 Från folkskola till grundskola Skolgården i estetikens tjänst Utemiljö med tjänstebostad, lekplats och avträden Gymnastik med lek och idrott Hembygdskunskap Lek och aktivitet Skolgården – ett rum för relationer Växande kritik av skolgården Skolgården i demokratins Sverige – asfalt och relationer

137

7. Skolgården i en tid av decentralisering Skolgårdsprojekt med pedagogiska ambitioner på 1990-talet 1990-talets arkitektur och pedagogik Skolgårdsprojekt tar form Skolgården som pedagogisk resurs

138 139 143 150 153 158 164 171 177 179 180 182 190


Erfarenheter från skolgårdsprojekt Kontinuitet och förändring

202 208

8. Skolgården i samtid och framtid Den planlagda skolgården – idéer och principer på kommunal förvaltningsnivå Skolpersonalens ambitioner med skolgården Elevers erfarenheter Att göra plats för barn och unga Den svenska skolgården – sig lik eller i upplösning?

209

9. Den svenska skolgårdens historia Sammanfattande analys Skolgården som en plats för fysisk rörelse, lek och rekreation Skolgården, utemiljön och ämnesundervisningen Skolgårdens gröna ytor Skolgården i närsamhället Skolgården som socialt rum Skolgården som pedagogiskt och socialt rum – kontinuitet och förändring

235

209 217 223 230 233

236 238 239 241 242 245

Noter

249

Källor och litteratur

271

Om författarna

287

Umeå Studies in History and Education

289


Förord Det har varit fantastiskt roligt och oupphörligen intressant att undersöka den svenska skolgårdens historia. När projektet nu avrundas med denna bok vill vi passa på att tacka dem som på olika sätt bidragit. Ett varmt tack går till alla som låtit sig intervjuas: lärare, rektorer, planerare, elever och alla ni som delat med er av era skolgårdsminnen. Tack också till personal vid institutioner, arkiv och muséer som bistått med sökhjälp och service. Tack till kollegor som vid konferenser, seminarier och genom läsning av texter bidragit med synpunkter i olika skeden av forskningsprocessen, samt till sakkunniga vid tidskrifter och organisationer som bidragit till den vetenskapliga granskningen. Hela projektet har möjliggjorts av forskningsmedel från Utbildningsvetenskapliga kommittén vid Vetenskapsrådet samt Lärarhögskolan vid Umeå universitet. Umeå våren 2017 Anna Larsson, Björn Norlin och Maria Rönnlund

9


KAPITEL 1

Introduktion Skolan själv skall vara en angenäm plats, som tar sig prydlig ut både inuti och utanpå. Inuti skall den utgöras av en ljus, snygg sal med tavlor överallt: porträtt av berömda män, kartor, historiska bilder eller ornament av något slag. Vad åter det yttre beträffar, skall en öppen plan för promenad och lekar ligga framför skolhuset (sådant får till intet pris nekas ungdomen, såsom nedan i sinom tid skall visas) och dessutom en trädgård, dit barnen ibland får komma in och njuta anblicken av träd, blommor och örter. Blir det så ordnat, skall barnen sannolikt gå till skolan lika gärna som ut på marknaden, där de alltid får se och höra något nytt. Johann Amos Comenius, Didactica magna, cirka 16301

Skolgården är en självklar del av skolan i dagens samhälle.2 Den finns på så gott som alla svenska skolor och på denna plats vistas elever betydande delar av skoldagen. De flesta som gått i skolan har minnen kopplade just till skolgården. Att skolgården är, eller åtminstone kan vara, en socialt och pedagogiskt viktig plats är tydligt, inte bara för elever, lärare och annan skolpersonal som dagligen vistas där, utan också för forskare som ägnat platsen intresse i olika studier. Vid sidan av detta har skolgården fått en framträdande roll i en bredare offentlig diskurs om skola och utbildning. Den skildras och diskuteras regelbundet i olika medier – självbiografier, tidningsartiklar, dokumentärfilmer, sociala forum och så vidare – där den framträder i en mångfald former. Exempelvis kan skolgården framställas som en plats förknippad med social problematik, som ett utrymme för pedagogiska innovationer eller som en mer allmänt omhuldad – alternativt föraktad – plats som väcker till liv allehanda känslor förknippade med barndoms- och ungdomsåren.

11


den svenska skolgårdens historia

Skolgården är dock inte bara ett viktigt rum för dagens skola utan har också en pedagogiskt och socialt intressant historia. Förgrundsgestalter på pedagogikens område, såsom Comenius (1592–1670), betonade tidigt utemiljöns betydelse för barns skolning och många av hans samtida skolreformatörer gav uteaktiviteter av skilda slag en viktig roll i utbildningen. I Sverige sträcker sig skolgårdens historia tillbaka åtminstone till början av tidigmodern tid. En av de tidigast formellt uttryckta och statliga regleringarna av skolans utemiljö återfinns i 1611 års skolordning, som bestämde verksamheten i den då expanderande stormaktens katedral- och provinsialskolor. Här fastslogs att det vid dessa skolor skulle avsättas en plats för lek – ludendi locus som det hette på latin – där elever skulle infinna sig på bestämda tider och bedriva lek under tämligen reglerade former. Vid den här tiden kan skolgården som idé sägas ha gjort sitt inträde i statliga förordningar gällande utbildning, och framdeles återkommer passager i nästan alla styrdokument som på olika sätt tar upp pedagogiska och sociala aspekter av skolornas utomhusmiljöer. Skolgården – och vidare betraktat det initierade tänkande kring utemiljöns betydelse för barns och ungdomars skolning – har alltså en historia som i en svensk utbildningskontext sträcker sig åtminstone 400 år tillbaka i tiden. Ändå har denna plats ägnats ett ytterst begränsat intresse i utbildnings- och barndomshistorisk forskning. Detta blir i synnerhet tydligt om man söker efter systematiska och tidsmässigt omfattande analyser. Vi vet därför väldigt lite om hur skolgården och skolans utemiljö fysiskt har formgetts och förändrats i ett längre historiskt perspektiv, vilka sociala och pedagogiska aktiviteter som pågått där och vilket tänkande som legat bakom. Vi vet inte heller mycket om vilken betydelse denna plats har haft för ordnandet av utbildningen i stort och hur den har förändrats i relation till samhället i övrigt. Skolgården framstår kort sagt som ett slags utbildningshistoriskt terra incognita. Varför är då skolgården och skolans utemiljö viktiga att studera? Som vi ser det har skolgården varit en central beståndsdel av skolning i det förflutna, på samma sätt som den är idag. Genom ökad kunskap om det här fördjupas vår allmänna förståelse av inte bara utbildningsinstitutioner och skolpraktiker under olika tidsperioder, utan också av dessa institutioners och praktikers framväxt och förändringar. Det handlar exempelvis om att bättre förstå skolans relation till samhällslivets modernisering, hur transnationella flöden av idéer gällande skolämnen, pedagogik, disciplin, fysisk aktivitet och så vidare inverkat på nationella 12


introduktion

utbildningsmiljöer samt hur institutionslivet påverkat barns och ungdomars vardagliga liv. Att studera skolgården ur ett historiskt perspektiv handlar med andra ord om att studera centrala premisser för pedagogisk och institutionell förändring, samt att vidga ramarna för vår förståelse av vad utbildning inneburit i en historisk kontext. Framför allt handlar det om att närma sig utbildning från en plats där barns och ungdomars sociala liv haft ett stort utrymme. Vår avsikt med boken är även att bättre förankra rumsliga perspektiv på utbildning i svensk utbildningshistorisk forskning samt att bidra med ett kunskapsunderlag som vidgar förståelsen av skolors utemiljöer även idag.

Syfte, analytiska dimensioner och forskningsfrågor Det övergripande syftet med denna studie är att bidra till kunskapen om den svenska skolgårdens historia från etableringen av ett riksenhetligt nationellt skolsystem i samband med reformationen till idag. Utgångspunkten är social- och kulturhistorisk. Teoretiskt tar boken avstamp i den franske filosofen Henri Lefebvres teori om produktionen av ett socialt rum, och de analysområden vi aktualiserar är inspirerade av den.3 Lefebvre beskriver rummet som en produkt av historiska och sociala förhållanden som är i ständig förändring genom mänskliga praktiker och förhandlingsprocesser. Rum är också något som uppstår synkront; platser som skolgårdar kan planeras, brukas och erfaras på väldigt olika sätt beroende av vad och vilka rummet sätts i relation till. Skolarkitekters visioner om ideala skolgårdar och användning av skolgårdar kan ha relativt lite att skaffa med elevers föreställningar om och reella bruk av skolgården. På samma sätt kan riktlinjer för utomhusaktivitet i formella styrdokument stå i bjärt kontrast till enskilda skolors materiella förutsättningar och personalresurser, eller till behov av organisering av utomhusmiljön som till exempel lärare kan uppleva. Samtidigt finns det en ömsesidig påverkan mellan hur skolgårdar planeras, brukas och upplevs. Rummet är enligt Lefebvre något som aktivt styr människors dagliga rutiner, handlingsmönster och självförståelser. Rum förser oss med specifika roller som vi måste förhålla oss till. Idag har många barn och ungdomar väldigt klara uppfattningar om hur de som elever förväntas uppträda på skolgården samt vilka värden som bör gälla där. Detsamma gäller för lärare. 13


den svenska skolgårdens historia

Vi ska utveckla dessa resonemang nedan, men vi vill redan här presentera bokens analytiska struktur och dess huvudsakliga frågor. Studiet av skolgården bryts i denna bok ner i följande tre rumsliga dimensioner med tillhörande forskningsfrågor: 1. Den representerade skolgården: Hur har skolgården tagit form och förändrats som koncept i utbildningsrelaterat tänkande? Vilka centrala idéer kommer till uttryck i representationerna av skolgården under olika perioder? 2. Den fysiska skolgården: Hur har skolgården sett ut i fysisk och materiell mening och vilka idéer och idéströmningar har vid olika tidpunkter präglat utformningen? 3. Den levda skolgården: Vilka sociala praktiker har pågått på skolgårdar och vilka kulturella och symboliska värden och erfarenheter har förknippats med dessa platser av elever, skolpersonal och andra? Vi berör genomgående alla tre dimensioner men tonvikten varierar mellan olika kapitel. Tillgången till källmaterial för analyser av de olika dimensionerna ser helt enkelt olika ut för olika tider. Genom att i görligaste mån foga samman de tre dimensionerna i undersökningen till en samlad analys är vår ambition ändå att boken ska bidra till en grundläggande förståelse av skolans utemiljö som ett sammanhållet pedagogiskt och socialt rum både i en historisk och i en nutida kontext.

Forskningsöversikt Nutidsinriktade skolforskare inom utbildningsvetenskapen, men också i ämnen som sociologi och psykologi, har länge intresserat sig för pedagogiska och sociala aspekter av skolmiljön. Rastaktiviteter på skolgården har till exempel visat sig ha stor betydelse för såväl elevers allmänna upplevelser av skolan som deras informella lärande och sociala fostran.4 På skolgården pågår ett centralt identitetsarbete bland barn, exempelvis kopplat till skapandet och förhandlandet av kön.5 Här pågår också ett socialt övande i bland annat konflikthantering som är viktigt för ett senare vuxenliv.6 När elevers lekar och andra aktiviteter på skolgården undersökts mer specifikt har det visats att de i många avseenden är likartade, åtminstone i nordiska och anglosaxiska kontexter; här återfinns 14


introduktion

nästan alltid sådant som fotbollsspel och andra bollekar, lek med redskap samt springlekar.7 Studier som uttryckligen fokuserar skolgården som pedagogisk resurs är inte så talrika, även om skolgården är en av många arenor för utomhusundervisning som analyserats inom mer övergripande områden som till exempel utomhuspedagogik. Denna typ av nutidsinriktad forskning av skolgården ur sociala och pedagogiska perspektiv har bedrivits sedan 1990-talet. Området har kontinuerligt vuxit och samtidigt kompletteras med ett mer utpräglat rumsligt intresse för barndomens miljöer framför allt under 2000-talets inledande decennium.8 Inom det utbildningshistoriska fältet har en liknande utveckling skett. Befintliga social- och kulturhistoriska perspektiv på skolning har sedan ett drygt decennium tillbaka börjat kombineras med rumsliga analyser. Resultatet av denna så kallade rumsliga vändning har bland annat blivit ett antal konferenser, antologier och temanummer i de utbildningshistoriska tidskrifterna, med bidrag av forskare från flera länder.9 Bidragen i dessa skrifter har exempelvis handlat om skolans arkitekter och arkitektur, materiella föremål som staket, skolbänkar och skrivverktyg, ”mellanrum” såsom korridorer och ljushallar och om rum för barn utanför skolan som lekplatser och sommarläger. Skolgården har dock knappt alls fokuserats, något som lett till att den kallats ett bortglömt utrymme.10 Det har påpekats att skolans yttre miljöer överlag nämns ”at best in passing, and more often not at all”.11 Även om skolgården inte har varit det uttalade studieobjektet har dock enskilda aspekter diskuterats i studier om näraliggande teman. I historiska studier av skolans fysiska utformning och skolhusens arkitektur kan ibland även skolgårdens utformning nämnas. I och med att skolhusens idé och form har relaterats till idéer om arkitektur och stadsplanering har indirekt olika förutsättningar för skolgårdarnas utformning framgått.12 Skoltomtens utformning i policy och praktik har också behandlats ur ekonomisk, juridisk och praktisk synvinkel, exempelvis i studier av folkskoleväsendets utbyggnad under 1800-talet.13 Även pedagogisk verksamhet på skolgården har i viss mån berörts i tidigare historisk forskning. Att skolgården använts som rum för gymnastik och fysisk fostran framgår exempelvis i studier av idrottsämnets historia, även om just den aspekten långt ifrån stått i centrum för dessa studier.14 Mer explicit fokuserade på en pedagogisk praktik på skolgården är de historiska studierna av skolträdgårdar, vilka tidigare varit relativt 15


den svenska skolgårdens historia

Bild 1:1. Skolgården vid Östtegs skola, Umeå. I förgrunden syns nyinköpta klätteroch gungställningar. De är ett sätt att möta kraven på att skolan ska stödja fysisk rörelse bland elever, och ska i sitt utförande också motsvara de allt högre kraven på säkerhet och försäkringsansvar. Ställningarna är inramade av planteringar och sittplatser, papperskorgar, gruslådor och belysning. Strax bakom gungställningarna och dold bakom skolans huvudbyggnad ligger den för skolgårdar mer eller mindre obligatoriska och grusade idrottsplanen. I bakgrunden syns även flaggstången. Det är dock inte längre den svenska flaggan som vajar i vinden för att symbolisera skolans traditionellt starka uppdrag att förse elever med nationskänsla, utan nu signalerar flaggan där en miljömärkning som visar att skolan uppfyller kraven för en miljömässigt hållbar verksamhet. Platsen omgärdas av ett stängsel som samtidigt ringar in och stänger ute. Inga barn syns. Det är lektionstid, kväll eller helg då skolgården som oftast är öde. Foto: Maria Rex 2011.

vanliga på svenska skolgårdar liksom i andra länder. Som pedagogisk praktik var skolträdgårdsodling så spridd under decennierna vid sekelskiftet 1900 att den har betecknats som en internationell skolträdgårdsrörelse.15 Skolgården som ett socialt rum berörs delvis även i historiska studier av barns lekar och lekplatser, även om den sällan har lyfts fram mer specifikt. Flera studier har exempelvis undersökt den ”playground movement” som från sent 1800-tal fick internationell spridning, och inom vilken skolgården betraktades som en av flera viktiga arenor.16 Därtill finns 16


introduktion

enstaka historiska studier av specifika skolgårdslekar.17 När det gäller den svenska skolgårdshistorien finns ett fåtal kortare historiska översikter att tillgå, inte minst några mindre arbeten ur vårt eget forskningsprojekt.18 I relation till tidigare forskning är vår ambition både att tillföra ny kunskap och att verka syntetiserande. Vårt långa tidsperspektiv och breda anslag tillåter en mer samlande analys och gör det möjligt att belysa långsiktig förändring och kontinuitet vad gäller platsens historia.

Skolgården som socialt och pedagogiskt rum – teori och begrepp För att förstå skolgården som ett socialt och pedagogiskt rum har vi alltså låtit oss inspireras av Henri Lefebvres teori om produktionen av rum. Grundtanken är här att rum och rumslighet har materiella såväl som mentala och sociala dimensioner, och att dessa samverkar i skapandet av rum. Rummet kan alltså inte enbart förstås utifrån dess fysiska egenskaper samt hur vi föreställer oss eller representerar det. Det kan inte heller enbart tolkas utifrån hur det är tänkt att användas eller hur det levs, erfars och förnims. Istället måste det förstås som en integrering av alla dessa dimensioner, där till exempel planlagda aktiviteter och fysiska egenskaper sammansmälter med individers nyttjande och upplevelse av rummet. För att synliggöra hur rum produceras historiskt, det vill säga hur sociala rum förhandlas fram, omförhandlas och kontinuerligt blir till, krävs en analys som uppmärksammar olika dimensioner och perspektiv. Tre centrala rumsbegrepp i Lefebvres teori är i engelsk översättning representations of space, spatial practice samt representational spaces. Dessa täcker in olika rumsliga dimensioner som abstrakta och mentala föreställningar om rummet, det vardagligt och rutinmässigt uppfattade rummet samt subjektiva och högst personliga erfarenheter av detsamma.19 Genom att förena såväl olika dimensioner som fenomenologiska och strukturella perspektiv samt beskriva det sociala rummet som föränderligt över tid avsåg Lefebvre att omfatta helheten i produktionen av rummet. Teorin kallas också för en enhetsteori – en teori som förenar olika perspektiv. Det sociala rum Lefebvre teoretiserar motsvarar i förlängningen samhället i sin helhet. Enhetsteorin om rummet är följaktligen en enhetsteori om samhället. Den presenterar ett generellt sätt att analysera rummet, det historiska såväl som det samtida, men också 17


den svenska skolgårdens historia

ett sätt att analysera samhälle och rum över tid. Varje samhällssystem producerar sina sociala rum, som uttrycker systemets syften, materiellt, vardagligt och symboliskt.20 Med stöd av Lefebvre avser vi med skolgård ett någorlunda avgränsat rum i utomhusmiljö, ofta i anslutning till en eller flera skolbyggnader, som dagligen nyttjas av skolan för social och pedagogisk verksamhet. Det är ett rum som genom läroplaner och lokala måldokument laddats med specifika sociala och pedagogiska intentioner och förväntningar. Skolgården är samtidigt ett rum som lärare, elever och andra skolaktörer själva, genom hur de agerar och svarar mot dessa normativa representationer, är medskapare till och förhandlar villkoren för. Med Lefebvres teoretiska ramverk och framhållandet av olika rumsliga dimensioner som inspiration bygger vi vår analytiska struktur på tre rumsliga dimensioner som vi benämner 1) det representerade rummet (motsvarar i vår studie mentala och abstrakta föreställningar om rummet); 2) det fysiska rummet (motsvarar rummets fysiska och materiella konstitution) samt 3) det levda rummet (motsvarar dess vardagliga sociala praktiker och subjektiva erfarenheter). Genom att studera skolgården som ett representerat, ett fysiskt samt ett levt rum och belysa de tre dimensionerna i relation till varandra vill vi fördjupa förståelsen av hur skolgården historiskt producerats som ett socialt och pedagogiskt rum. Hur har till exempel formuleringar i statliga förordningar påverkat den fysiska utformningen av den svenska skolgården över tid, och finns det exempel på hur den levda skolgården påverkat skolgårdens materiella utrustning? Häri ligger också en ambition att relatera analysen till allmänna samhälleliga utvecklingslinjer av skolpolitisk och ekonomisk art, vilka vi menar ger förståelse för varför representationer och sociala och pedagogiska rumsliga praktiker ser ut som de gör. I Lefebvres rumsteori ryms även begreppet plats. Det förekommer bland forskare många olika hållningar rörande hur man skiljer plats från rum, och om de överhuvudtaget ska skiljas åt. Vissa forskare förstår plats som mer konkret och erfarenhetsmässigt nära individen än det mer abstrakta begreppet rum. Allteftersom man utforskar och därigenom erfar rum, övergår rummet i en plats.21 Eftersom Lefebvres teori behandlar många olika dimensioner av rummet, omfattar den såväl rum som plats. Man kan möjligtvis med stöd av Lefebvre förstå plats som en dimension av rum, något som ter sig rimligt utifrån hans fokus på människors vardagliga sociala liv och rutiner. Däremot bör man, vilket även 18

Profile for Smakprov Media AB

9789188168832  

9789188168832  

Profile for smakprov

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded