9789127819078

Är det psykedeliska drömspel som hjärnans skärmsläckare (default mode network) bjuder oss på bara ett ointressant bakgrundsbrus, eller rent av huvudpersonen i kunskapen om vad adhd egentligen är?

BJÖRN ROSLUND är barn- och vuxenpsykiater och har i möten med barn, ungdomar och vuxna under mer än 20 år entusiasmerats, ryckts med och berörts av personer med adhd.

Han har startat ADHD-bron som är ett tvärprofessionellt nätverk med syfte att överbrygga avstånden mellan olika yrkesgrupper som arbetar med adhd.

OMSLAGSBILD: Mia Golubovic Svensson.

FÖRFATTARPORTRÄTT: Anders Wallin.

Hur kan jammande jazzmusiker skapa förståelse för hur grupper av hjärnregioner spelar tillsammans, men också duckar för varandra?

Hur kan adhd vara så starkt kopplat till risker, eller rent av undergångsfaktorer, men samtidigt ha psykiatrins bästa prognos?

Med energi och lätthet förmedlar psykiatern Björn Roslund avancerad kunskap som gör skillnad i hur vi ser på och kan leva med adhd.

Boken är skriven för dig som själv har adhd, anhöriga och för alla nyfikna som vill lära sig mer.

Haja adhd

Varför har personer med adhd så svårt för att njuta av framtida segrar, och hur hänger det ihop med avhopp från utbildningar och drogers lockande låga?

Björn Roslund

Haja adhd tar med dig på en spännande och initierad djupdykning i hur det är vid adhd – och inte minst varför.

Björn Roslund

Haja adhd

Om nuets förbannelse, hjärnans skärmsläckare och vikten av dagdrömmeri

Föreställ dig att du vill lära dig spela The House of the Rising Sun på akustisk gitarr. Men någon rackare har tejpat över resonanshålet på gitarren. Sjukt retligt, eller hur? Du kan fortfarande höra vilka ackord du spelar, men det skorrar och låter förfärligt. Om du istället tar bort tejpen låter det däremot alldeles normalt. Då kommer sannolikt även din motivation att öka och få dig att kämpa på med att lära dig spela.

På samma sätt är det för personer med adhd, som att någon tejpat över resonanshålet på gitarren. De kan mycket väl förstå vad de skulle kunna vinna genom att gå klart en längre utbildning. Problemet är att de inte på samma sätt kan känna en riktig klangbotten i situationer som utlovar möjligheten att först i framtiden kunna njuta dessa segrar.

ISBN 978-91-27-81907-8

OMSLAGSFORMGIVNING: Maria Ulaner.

9 789127 819078

Roslund_Haja adhd_omslag.indd Alla sidor

2018-04-26 14:46

Jag frågade en gång en tonårstjej vilket hennes ultimata tillstånd skulle vara.

Hennes blick vändes inåt för en stund.

Sedan svarade hon: ”Om jag kunde simma med hajar.”

9789127819078_001-252.indd 1

2018-04-27 13:48

Innehåll

Förord 9 1

En hisnande slalomåkning genom A D H D 12 A – Attention/uppmärksamhet 14 D – Deficit/brist 14 H – Hyperactivity/hyperaktivitet 14 D – Disorder/funktionsstörning 15 Bokstaven som blev kvar på afterski – I som i Impulsivitet 16

2 Om nuets förbannelse eller den gula modelleran 18 Tankar om tankar – metakognition 20 Nuets förbannelse 23

3

Fem filmroller och en framtidsmaskin – om hjärnans styrfunktioner 24 De exekutiva funktionernas uppgifter 26 En film med fem huvudroller 28

4

Operativsystemet och dirigenten – om hjärnans exekutiva funktioner 38 Ett fall för dirigenten 41

5

Att kunna njuta av framtida segrar. Eller inte 46 Att njuta framtida segrar 48 Njutningspärlan i din hjärna 50 Klangdjupets betydelse för motivationen 54

9789127819078_001-252.indd 5

2018-04-27 13:48

6 Mer av ALLT! Om känslor och känslouttryck vid adhd 57

Känslor – ett dynamiskt samspel 58 Känslor extra allt 61 Ångest – den ovälkomna följeslagaren 63 Depression – ”Det vore bättre om jag inte fanns” 63

7 Himlavalvets alla stjärnor inom dig – om hjärnans uppbyggnad 66 Mygghuvud med spretande Einstein-hår 68 Adhd-läkemedel underlättar dopaminflödet 73 Beskärning av vilda förgreningar 77 Hjärnan som ett grönt äpple 78 Den tredelade hjärnan 80 Är adhd och borderline släkt? 84 New Yorks gatunät vs Hjärnans vägnät 85

8 Jazzbandet jammar – om default mode network 91 Hjärnans skärmsläckare 93 Vid adhd stör skärmsläckaren 98 Adhd-läkemedel gör skärmsläckaren mer snabbfotad och hänsynsfull 101 Biblioteket Hippocampus 103 Nätverk – det nya svarta 104

9 Dagdrömmar – om betydelsen av DMN och varför du ska sluta skämmas 109 Livsviktigt dagdrömmeri 111 Uppmärksamhet och dagdrömmeri 113 Tvillingarna NU – som inte alls liknar varandra 116 Adhd = Kreativ? 117 Hjärnans avancerade autopilot 119

9789127819078_001-252.indd 6

2018-04-27 13:48

10 Avdelningen för svårsvalda budskap – om hjärnans försenade mognad 122 Mindre njutningspärla 124 Amygdala – ett litet SWAT-team 125 Hippocampus – bibliotekarien 126 En försening av vissa delar av hjärnans mognad 128 Men kan man komma ikapp? 131

11 Undergångsfaktorer – varför det kan gå illa för personer med adhd 132 Jakten på känslan – roligt och farligt 133 Säga vad man vill om KAOS – man blir i alla fall inte uttråkad 135 Men har vi inte alla lite adhd? 138 Ringar på vattnet 140 Relationer – upp som en sol och ner som en pannkaka 147 Att inte nå sin fulla potential 149 Problem med ”bossar” 151 Samsjuklighet – inte nog med eländet 152 När man är blind för sina egna svårigheter 159 Överdiagnostiserar vi adhd? 161

12 Psykiatrins bästa prognos – om behandling och samverkan 162

Samverkan är en superkraft 164 Rosenspaljé eller armeringsjärn som stagar upp 169 Att vara det intressantaste i rummet 171 KBT för struktur och självreglering 176 Fysisk aktivitet tränar också hjärnan! 180 MIVEP – eller hur du får (välbefogade) misstankar om adhd 182 Hur ställs adhd-diagnosen? 186 Biverkningar av obehandlad adhd 190

9789127819078_001-252.indd 7

2018-04-27 13:48

13 Läkemedel – om hur hjärnans kommunikation kan underlättas 192

Adhd-läkemedel är verksamma 193 Hur hjälper mediciner? 195 Biverkningar 197 Kan man använda flera adhd-läkemedel samtidigt? 202 Missbruk 202 Barn och medicinering 206

14 Framtidens behandling? Om brus och neurofeedback 209 Neurofeedback – hjärnvågsträning 213 Lyssna på hjärnans samtal 214 Neurofeedback – hur funkar det? 216

Slutord 222 Referenser 224 Bilagor 245 Bilaga 1: Diagnoskriterier för adhd enligt DSM-5 245 Bilaga 2: Om ADHD-bron 251

9789127819078_001-252.indd 8

2018-04-27 13:48

Förord För många år sedan mötte jag under delvis chockartade former min första adhd-patient.

En pojke på knappt sju år. På fem minuter hade han charmat mig till tusen. Men också bitit itu min reflexhammare, dragit ner metall­ rutmönstret i lysrörsarmaturen och två gånger varit på väg ut genom fönstret (som egentligen inte gick att öppna).

Det här ska jag absolut inte arbeta med, tänkte jag. Absolut inte!

Men som du säkert anat blev det inte så. Jag har sedan dess, helt såld, i stegrande omfattning arbetat med, föreläst om och försökt förstå adhd. I denna bok kommer du att märka varför jag är så intresserad av adhd och personerna med diagnosen. Om hur deras livsöden virvlar iväg med mig, så gott som dagligen. Hur deras ofta blixtsnabba associationer, täta byten av racing-tracks och höga energinivå ohjälpligt rycker mig med. Hur något i deras, ofta oreserverade och oförställda, omedelbara närhet värmer. förord

9789127819078_001-252.indd 9

9

2018-04-27 13:48

Min erfarenhet är att om jag kan ta emot och spegla den intensiteten, så befinner vi oss båda snart i en skönt lyftande uppåtvind. Eller i en virvelvind. Men jag har även sett mörkret, hur svårigheterna att styra och reglera kraften, i vad som snarare kan liknas vid en sönderslitande tornado, lett till oupphörligt bittra bakslag. Och så många gånger har jag sett hur styrkan i samma kraft kan gå från att bryta ner och förstöra, till att istället öppna dörrar. Dörrar till en framtid av möjligheter. Som annars inte hade blivit.

Många med oupptäckt adhd kommer aldrig att nå sin fulla potential. Hoten är många och farliga – adhd är inget oskyldigt tillstånd. Det är den mörka sidan av månen. Men den ljusa sidan, och den är stark, är att med rätt förståelse och bemötande har faktiskt adhd-diagnosen den bästa prognosen.

Min ingång i denna bok är att på ett så tydligt, roligt och tillgängligt sätt som möjligt presentera avancerad kunskap.

Om hur det är att ha adhd. Om hur man kan förstå varför det blir som det blir. Och om hur häpnadsväckande modern forskning delvis vänder upp och ner på det vi trodde att vi visste om vad adhd verkligen är.

Kanske har du redan hört massor om adhd och kan en hel del. Kanske vet du nästan ingenting. Oavsett vilket, berättar jag här om mina många aha-rika möten, mina mångåriga kliniska erfarenheter och om fascinerande fynd från forskningen. Som du nu, förhoppningsvis i galopperande fart, kan mumsa i dig eftersom jag gjort allt förarbete.

I den här boken vill jag gå bortom tråkiga checklistor (de finns ändå i slutet av boken, bara lugn) och uppräkningar.

Bortom förenklade, och kanske rent av farligt tvärsäkra, 10

9789127819078_001-252.indd 10

haja adhd

2018-04-27 13:48

stelnade rekommendationer och konstateranden. Istället vill jag låta dig kika in i ”samhället hjärnan” och göra dig bekant med, och förundras över, de många olika ”aktörerna” som bor där. Och hur de på intrikata och komplicerade sätt samverkar. Hur de dansar välavvägda menuetter med varandra. Eller inte.

Boken är tänkt att vara ickelinjär, om man så vill. Just precis på samma sätt som man ofta talar om att tänkandet hos personer med adhd är. Du kan alltså läsa den luststyrt i (nästan) vilken ordning som helst. För läsare som före­drar att läsa från början till slut, går det förstås också bra.

I möten med barn, ungdomar och vuxna har jag under mer än 20 år entusiasmerats, ryckts med och berörts av personer med adhd. Jag har följt dem från ibland hotande katastrofer till välfungerande liv. Och inte alls sällan också till härligt blomstrande framgångar.

Min nyfikenhet för vad adhd egentligen är väcktes tidigt.

Den växte. Jag ville förstå. Inte bara hur det blir som det blir i livet för personer med adhd, utan också varför. Här är vad jag lärt mig.

Följ med så ska jag lära dig att haja adhd!

Malmö våren 2018 Björn Roslund

förord

9789127819078_001-252.indd 11

11

2018-04-27 13:48

1

En hisnande slalomåkning genom A D H D Trots att vi möter olika bokstavskombinationer (LOL, LCHF, STD, NASA) i alla möjliga sammanhang, har just bokstäverna A D H D stött på patrull. De associeras med den ospecifika beteckningen ”bokstavskombinationer” (som om inte alla förkortningar, eller ord för den delen, är bokstavskombinationer). En beteckning som kanske är avsedd att vara humoristisk, men som istället kan upplevas som förringande och förminskande. Som att småkritiskt granska någon på håll och med jojo-åkande ögonbryn i menande tonläge viska ”Den där har nog en eller annan bokstavskombination”.

12

9789127819078_001-252.indd 12

haja adhd

2018-04-27 13:48

Men det är inte så konstigt om det uppstår förvirring kring beteckningen. Vad man kallat den här funktionsavvikelsen har nämligen växlat genom åren. Många har säkert hört förkortningarna MBD, DAMP och ADD. Just nu lägger vi helt resolut de andra förkortningarna åt sidan och fokuserar oss helt på, just det, A D H D. Idag är det egentligen bara en förkortning som ska användas: adhd. Låt oss därför börja med att ta en hastig och hisnande slalomåkning genom de fyra bokstäverna. Okej, då kör vi. Nu ska vi en gång för alla brotta ner just dessa bokstäver. Så att vi sedan kan djupdyka (jag lovar) i betydligt mer spännande vatten.

Om du av någon anledning inte skulle veta vad en eller flera av dessa förkortningar betyder ska du absolut inte vända på boken och läsa förklaringarna som står upp och ner med väldigt små bokstäver. Du vill väl ändå hålla ditt fokus uppe? Det här är ju faktiskt en bok om adhd.

Okej, nu har du läst den här listan som absolut inte har något med adhd att göra. Vad sägs om att vända på boken igen och fortsätta läsa om det som faktiskt har det? Och till dig som inte läst listan vill jag utdela beröm: Bravo!

LOL = Laughing Out Loud.

LCHF = Low Carb, High Fat (diet) STD = Sexually Transmitted Diseases NASA = National Aeronautics and Space Administration

en hisnande slalomåkning genom a d h d

9789127819078_001-252.indd 13

13

2018-04-27 13:48

A Attention/uppmärksamhet Vi börjar med A som står för engelskans attention, vilket betyder uppmärksamhet. Här handlar det om förmågan att fokusera, hålla kvar och styra sin uppmärksamhet, att kunna växla sin uppmärksamhet och välja ut vad som i stunden ter sig vara mest väsentligt, det vill säga förmågan att selektera. Så där, nu är 25 procent av bokstäverna avverkade.

D Deficit/brist Nästa bokstav är D som står för det engelska ordet deficit, vilket helt enkelt betyder brist. Bokstaven D hänger ihop med den föregående bokstaven A, det vill säga det är uppmärksamheten som brister, en uppmärksamhetsbrist (AD).

H Hyperactivity/hyperaktivitet Nästa bokstav till rakning är H som står för engelskans hyperactivity, alltså hyperaktivitet. Med detta menar man den motoriska oro och rastlöshet som syns tydligast hos barn med adhd. Under tonåren lär sig många att dölja sin motoriska oro, åtminstone delvis för omgivningen. Hos den vuxna tar den istället form som en inre oro och rastlöshet, som personen ofta upplever som en ångest utan begriplig förklaring.

14

9789127819078_001-252.indd 14

haja adhd

2018-04-27 13:48

Många menar att den höga ångestnivån är en del av tillståndet som sådant. En av världens mest respekterade professor i barnpsykiatri, Joseph Biederman, har visat att ju tidigare personer med adhd får behandling, desto mindre ångest kommer de att ha senare i livet. Det innebär i princip att en tidig behandling kan sägas ”vaccinera” mot att svåra ångestsyndrom utvecklas senare i livet.

D Disorder/funktionsstörning Sista bokstaven är ett andra D som står för engelskans disorder. Man säger ofta att disorder betyder störning eller, vilket egentligen inte är fallet, funktionsstörning.

Om vi tittar på ordets egentliga betydelse ser vi att det huvudsakliga ordet är engelskans order som föga överraskande betyder ordning. Det lilla prefixet dis är en negation.

När vi sätter dis framför engelskans order får vi disorder, alltså oordning på svenska. Vilket egentligen inte är så dumt utifrån den oreda och förvirring som uppstår hos en person med adhd som utsätts för en aldrig sinande ström av svårhanterliga krav. Och det gör de. Därför att – så är livet för oss alla.

Sammantaget får vi när vi översätter till svenska betydelsen: oordningen som innehåller uppmärksamhetsstörning och hyperaktivitet.

en hisnande slalomåkning genom a d h d

9789127819078_001-252.indd 15

15

2018-04-27 13:48

Bokstaven som blev kvar på afterski – I som i Impulsivitet Det är kanske tur att bokstaven I inte kom med i bokstavs­ kombinationen, för då hade den blivit ännu längre. Rent praktiskt sorterar man de svårigheter man har med att hind­ ra impulser man får eller idéer man kommer på, under begreppet hyperaktivitet. Men egentligen kan man betrakta svårigheterna att hejda sig, det vill säga impulskontrollstörningen, som en helt egen svårighet. Många, däribland den världskände Göteborgsprofessorn Christopher Gillberg, menar att det egentligen är just impulsiviteten som är det centrala i det som kallas hyperaktivitet.

Att ha en impulskontrollstörning kan innebära att i samma ögonblick som du får en idé agerar du ut den. Utan att först leta i ditt minne efter liknande situationer att jämföra med och utan att göra simuleringar av vad din kommande handling skulle kunna leda till på sikt.

Svårigheter med impulskontroll innebär att du med stor sannolikhet kommer att få problem, eller rent av utsätta dig för stor fara. Så länge det inskränker sig till att göra sig lustig på någon annans bekostnad med ett hastigt påkommet skämt, i värsta fall plumpt eller sårande, blir konsekvenserna sannolikt inte så farliga. Speciellt inte om du är ståuppkomiker.

16

9789127819078_001-252.indd 16

haja adhd

2018-04-27 13:48

Om du däremot befinner dig på Öresundsbron

och får idén att, bara på kul, balansera på broräcket

då kan du definitivt komma att hamna både på havets botten och därmed också i sista kapitlet av ditt liv.

en hisnande slalomåkning genom a d h d

9789127819078_001-252.indd 17

17

2018-04-27 13:48

2

Om nuets förbannelse eller den gula modelleran Föreställ dig att allt du tänker och känner just nu tar formen av en gul modellera. Lev dig in i att leran är allt du ser, den är helt enkelt tryckt över ditt ansikte (lugn, du kan fortfarande andas, det här är en metafor).

Närvaron av den gula modelleran ter sig som att den ÄR verkligheten och hur du än försöker se något annat går det inte. Gul modellera är allt du ser.

Nu antar vi att leran är konstruerad av dina mörka, förtvivlade, kanske desperata tankar och känslor. Om du tror att den visar sanningen, så kommer du troligen också att agera utifrån den. Trots att den gula leran egentligen bara sitter där som en tunn yta mellan dig och andra synvinklar som kan vara helt annorlunda.

18

9789127819078_001-252.indd 18

haja adhd

2018-04-27 13:48

om nuets fรถrbannelse eller den gula modelleran

9789127819078_001-252.indd 19

19

2018-04-27 13:48

Alla hamnar ibland i känslomässigt överväldigande situationer, i synnerhet personer med adhd. I stundens hetta kan det vara svårt att hålla huvudet kallt och agera på ett ändamålsenligt sätt. Ett sätt där vi väger in alla våra minnen, erfarenheter och tidigare kunskaper, samtidigt som vi inom oss simulerar vad vi tror kommer att hända om vi agerar på det ena eller andra sättet.

– Varför är det så?

– Följ med ska jag förklara!

Tankar om tankar – metakognition Det som saknas i metaforen med den gula modelleran är förmågan till metakognition.

– Vad är metakognition?

– Det korta svaret är att det är då vi tänker om våra tankar.

Varje gång vi reflekterar över våra egna tankar eller känslor, kan man säga att det är just det vi sysslar med, eller elegantare uttryckt, att vi metakogniserar. En typ av granskning av oss själva alltså. Vi undersöker rimligheten i våra tankar, känslor och beteenden. Man kan säga att det är en sorts introspektion, vi tittar in i oss själva.

Ibland, inspirerad av aktuell teknikutveckling, talar jag metaforiskt om ”att få upp sin lilla drönare med kamera”.

För att på så sätt byta perspektiv och se sig själv utifrån.

20

9789127819078_001-252.indd 20

haja adhd

2018-04-27 13:48

Det handlar alltså om att i bästa fall hyfsat systematiskt, gärna lätt distanserat, granska våra tankar och känslor samt de slutsatser vi i stunden är på väg att dra. Om vart vi är på väg. Eller kanske borde vara på väg.

Som du kanske förstår är förmågan till metakognition den mest avgörande förutsättningen för att vi ska kunna fatta kloka beslut. Och därmed ge oss möjligheten att bygga en bättre framtid.

Motsatsen, vi kan kalla den

stundens förblindande känslointensitet eller den gula modelleran drabbar förstås oss alla. Mer eller mindre ofta. Men för personer med adhd är denna i nuet fastlåsta och förblindande känslointensitet något som ständigt och dagligen tar över och gör det svårt att fatta tillräckligt genomtänkta beslut. Detta gäller både i de små vardagliga situationerna men också, vilket är värre, i de stora vägvalen.

Eftersom metakognition är en så central mänsklig förmåga syftar många olika terapeutiska behandlingsmodeller just till att hjälpa oss att se på oss själva utifrån. Inom ACT-terapier (en form av kognitiv beteendeterapi, KBT) talar man om att eftersträva kognitiv diffusion, som ett sätt att distansera sig från sina förgörande tankar och om möjligt ta tillbaka makten. Enligt en mängd studier, bland annat kring behandling med mindfulness, har just träning för att försöka se sig själv utifrån visat sig vara den sannolikt mest kraftfulla ingrediensen i en terapi.

om nuets förbannelse eller den gula modelleran

9789127819078_001-252.indd 21

21

2018-04-27 13:48

Metakognitiv terapi (MCT) I psykoterapiformen metakognitiv terapi (MCT) går man ytterligare ett steg längre och strävar efter att zooma så långt ut att man inte bara ser de tankar och känslor man har, utan också de konkreta handlingsstrategier, eller flödesscheman, som man följer då man handskas med olika utmaningar. Metaforiskt skulle man kunna säga att MCT struntar i exakt vilka bilar (eller vilka passagerare i form av tankar och känslor) som kör på vägarna. Istället fokuserar man på att titta ner från ett helikopterperspektiv och försöka hitta ett fungerande trafikflöde i staden.

Tanken är att om man får till ett fungerande vägnät (algoritm för problemlösning), så kan man skicka in vilken typ av bil som helst, med vilken typ av tanke eller känsla som helst. Och ändå få allt att rulla på, stanna, pausas eller sorteras bort, utan kognitiva fickparkeringar som kraschar eller känslomässiga bilbränder som inte går att stoppa.

Denna form av terapi provades i en studie 2010 av Solanto på en grupp vuxna med adhd och hade då god effekt. Modellen ligger också lockande nära tanken kring hur störningar i kommunikationen mellan olika delar av hjärnan, den så kallade konnektiviteten, bidrar till olika svårigheter (läs mer om detta i kapitel 7).

22

9789127819078_001-252.indd 22

haja adhd

2018-04-27 13:48

Nuets förbannelse Den viktiga förmågan att kunna tänka om våra egna tankar och känslor är hos personer med adhd en process som är utsatt för omfattande störningar. Orsaken ligger i svårig­ heterna med det vi kallar självregleringen. Självreglering förutsätter att hjärnans styrfunktioner också ”i stridens hetta” fattar rätt i både stora och små beslut.

Sammantaget har hjärnans styrfunktioner till uppgift att ändra och om möjligt förbättra vår framtid (läs mer om hjärnans styrfunktioner i nästa kapitel). Under stark påverkan av ett intensivt, kanske svårt dysforiskt, nu kan det vara svårt att tygla eller tämja sina vildaste, mest ogenomtänkta och abrupta impulser. Utan en ”liten drönare” som hjälper oss att titta på oss själva utifrån, är risken stor att vi istället agerar ut dessa impulser, sannolikt med olyckliga konsekvenser som följd.

Om vi inte klarar av att betrakta oss själva utifrån, är vi på ett sätt förbannade av nuet. Inget konstigt med det.

Vi är alla där ibland. Men för personer med adhd är det annorlunda. De är där oftare. Mycket oftare. Nästan hela tiden faktiskt. Ständigt känslomässigt kastade hit och dit.

Vilket inte är hjälpsamt. Inte hjälpsamt alls.

De är i nuets förbannelse.

Men de behöver inte vara där.

Som tur är finns det möjliga vägar ut.

om nuets förbannelse eller den gula modelleran

9789127819078_001-252.indd 23

23

2018-04-27 13:48

3

Fem filmroller och en framtidsmaskin – om hjärnans styrfunktioner Vem styr dina val i livet? Vem inom dig har viljan och tar ut din riktning? Vem övervakar och lägger till rätta det intensiva tjatter av motstridiga viljor, känslor och strävanden vi alla bär inom oss?

Och om vi skulle tala om och genomföra allt vi tänker och känner – hur skulle livet bli då? Kanske kysste vi någon, eller slog.

Kanske föll vi mot en säker död. Eller så sa vi bara något vi bittert fick ångra, kanske på ett sätt som stängde och låste en dörr.

Kanske för evigt.

24

9789127819078_001-252.indd 24

haja adhd

2018-04-27 13:48

Utan en övervakande inre funktion, en modulerande medlare som i realtid arbetar med att få ihop allting, så hade vi troligen inte haft någon framtid. Eller i alla fall ingen bra.

Det är denna inre ordningsskapare, hjärnans styrfunktion, som vi kallar för de exekutiva funktionerna. Den är din försäkran om en framtid. En bra sådan. Den är din framtidsmaskin.

– Framtidsmaskin?

– Precis, nu tar vi reda på hur den funkar!

Vi människor styr, eller försöker styra, vår uppmärksamhet mot det som just nu verkar vara det viktigaste av allt som händer, både inom och utanför oss själva. Vi försöker förstå vad det är som händer och vilket av alla tänkbara alternativ som troligen är det klokaste valet. För att uppleva känslor måste vi först identifiera dem. Kanske upptäcker du att du känner dig glad. Eller varför inte kär. Kanske känner du dig nyfiken och lockad av någon. Eller rent av kränkt och förnedrad.

Då vi förstått vad vi känner bör nästa steg vara att grans­ ka rimligheten i det vi känner. Har vi tolkat situationen rätt? Kan de människor som just nu är i rummet ana vad jag känner? Kan de acceptera mina känslor inför situationen?

Om vi hade saknat förmågan att rikta vår uppmärksamhet, sortera och analysera våra intryck eller modulera våra fem filmroller och en framtidsmaskin

9789127819078_001-252.indd 25

25

2018-04-27 13:48

känslor och handlingar, då hade vi varit ett lätt byte. Både bokstavligt och metaforiskt. Vi kallar dessa helt nödvändiga styrfunktioner för exekutiva funktioner. Ordet exekutiv kommer från engelskans executive och betyder egentligen verkställande. Precis som i titeln verkställande direktör (vd). Det handlar alltså om en sorts chefsfunktion.

De exekutiva funktionerna utvecklas successivt från späd­ barns­tiden och framåt. Om vi inte hade dem skulle vi i­nte ­kunna göra några val utan bara agera på reflexer. Frå­gan ­är då vad de exekutiva funktionerna egentligen gör.

De exekutiva funktionernas uppgifter Man kan säga att de exekutiva funktionernas svåra jobb (ja, faktiskt) är att ständigt kämpa för att förbättra vår framtid.

På sätt och vis kan vår hjärnas exekutiva funktioner liknas vid en komplex och avancerad maskin med bara ett huvudsakligt uppdrag: att på bästa sätt försöka ändra vår framtid.

Med andra ord kan man säga att de tillsammans bildar en framtidsmaskin.

Men det här handlar inte bara om att besluta vad vi ska göra, utan i allra högsta grad också om vad vi bör låta bli att göra. Här pågår det ständigt mer eller mindre krisiga möten med hjärnans ”personal”. Här försöker vi avgöra vad som är rätt eller fel. Och samtidigt, kanske viktigast av allt, här försöker vi gissa vad konsekvenserna blir om vi väljer att agera si. Eller så.

Det är också en av huvudrollsinnehavarna bland de exekutiva funktionerna som lägger en varm filt över våra axlar och säger ”Såja, såja, det blir snart bättre. Stå ut en stund 26

9789127819078_001-252.indd 26

haja adhd

2018-04-27 13:48

till!” Den tröstar oss då vi misslyckats eller förlamats av känslan att vi faktiskt borde ge upp, kanske rent av helt och hållet.

Du kanske har hört att våra hjärnor inte huvudsakligen är byggda för att minnas vårt förflutna, utan för att före­ ställa oss framtiden (det är bland annat därför vi är så dåliga vittnen i rättsprocesser). Därför är det också rimligt att tänka att de exekutiva funktionernas huvuduppgift och mål är att påverka och, om möjligt, förbättra framtiden.

För att få en bild av hur exekutiva funktioner funkar kan du föreställa dig ett mäktigt flygledartorn med utblick över alla flygplan som lyfter och landar, samt ett gigantiskt kontrollbord med skärmar, mätinstrument och reglage. I Disney Pixars animerade succéfilm (enligt mig, men nästan alla jag känner i psykbranschen älskar den) Insidan ut är det faktiskt precis så här man skildrar tankar och känslor – som en process som sker i ett avancerat kontrollrum i hjärnan. Filmen handlar om hur en elvaårig flicka reagerar när hon plötsligt tvingas flytta till en ny stad. Större delen av filmen utspelar sig inne i huvudpersonens huvud där vi får följa hur känslor som glädje, vemod och ilska, utkämpar en böljande kamp vid det enorma kontrollbordet.

Faktum är att filmmakarna anlitade ämnesexperter inom psykologi, bland annat barnpsykiatern Karen Mu. De hade dessutom hjälp av självaste pionjären när det gäller att definiera hur grundkänslor visar sig i våra ansiktsuttryck, nämligen den amerikanske ikonen, forskaren och psykologen Paul Ekman. Han guidade filmskaparna i hur olika ansiktsuttryck är kopplade till de grundkänslor vi människor upplever. Till filmen valde man ut fem av de sex traditionellt fem filmroller och en framtidsmaskin

9789127819078_001-252.indd 27

27

2018-04-27 13:48

identifierade grundkänslorna: glädje, förvåning, rädsla, ils­ ka, sorg/ledsamhet och äckel. En av de mest ödesdigra och styrande känslorna hos oss människor är skam, men den har faktiskt inget eget känslouttryck. I själva verket menar Ekman att det finns nio, eller kanske ända upp till sexton grundkänslor. Men lite måste man ju få förenkla.

Det man faktiskt glömde att ta med i filmen är de övergripande processerna som övervakar och beslutar, det vill säga de exekutiva funktionerna. Eller så kan man säga att allt tillsammans bildar – vadå? Just det, ett kontrollrum!

En film med fem huvudroller Låt oss nu göra en ny ”film” med ett liknande upplägg, men med andra skådespelare (funktioner) inne i hjärnan. Jag kommer att presentera de fem viktigaste exekutiva funktionerna som möjliggör överblick, analys och val i våra liv.

Det handlar om funktioner som i olika omfattning brottas med särskilda svårigheter (pinnar i cykelhjulen) hos personer med just adhd. Förstås förekommer det också svårigheter vid en rad andra tillstånd, men nu är det ju adhd vi ska koncentrera oss på.

Nu börjar filmen!

28

9789127819078_001-252.indd 28

haja adhd

2018-04-27 13:48

9789127819078_001-252.indd 29

2018-04-27 13:48

Är det psykedeliska drömspel som hjärnans skärmsläckare (default mode network) bjuder oss på bara ett ointressant bakgrundsbrus, eller rent av huvudpersonen i kunskapen om vad adhd egentligen är?

BJÖRN ROSLUND är barn- och vuxenpsykiater och har i möten med barn, ungdomar och vuxna under mer än 20 år entusiasmerats, ryckts med och berörts av personer med adhd.

Han har startat ADHD-bron som är ett tvärprofessionellt nätverk med syfte att överbrygga avstånden mellan olika yrkesgrupper som arbetar med adhd.

OMSLAGSBILD: Mia Golubovic Svensson.

FÖRFATTARPORTRÄTT: Anders Wallin.

Hur kan jammande jazzmusiker skapa förståelse för hur grupper av hjärnregioner spelar tillsammans, men också duckar för varandra?

Hur kan adhd vara så starkt kopplat till risker, eller rent av undergångsfaktorer, men samtidigt ha psykiatrins bästa prognos?

Med energi och lätthet förmedlar psykiatern Björn Roslund avancerad kunskap som gör skillnad i hur vi ser på och kan leva med adhd.

Boken är skriven för dig som själv har adhd, anhöriga och för alla nyfikna som vill lära sig mer.

Haja adhd

Varför har personer med adhd så svårt för att njuta av framtida segrar, och hur hänger det ihop med avhopp från utbildningar och drogers lockande låga?

Björn Roslund

Haja adhd tar med dig på en spännande och initierad djupdykning i hur det är vid adhd – och inte minst varför.

Björn Roslund

Haja adhd

Om nuets förbannelse, hjärnans skärmsläckare och vikten av dagdrömmeri

Föreställ dig att du vill lära dig spela The House of the Rising Sun på akustisk gitarr. Men någon rackare har tejpat över resonanshålet på gitarren. Sjukt retligt, eller hur? Du kan fortfarande höra vilka ackord du spelar, men det skorrar och låter förfärligt. Om du istället tar bort tejpen låter det däremot alldeles normalt. Då kommer sannolikt även din motivation att öka och få dig att kämpa på med att lära dig spela.

På samma sätt är det för personer med adhd, som att någon tejpat över resonanshålet på gitarren. De kan mycket väl förstå vad de skulle kunna vinna genom att gå klart en längre utbildning. Problemet är att de inte på samma sätt kan känna en riktig klangbotten i situationer som utlovar möjligheten att först i framtiden kunna njuta dessa segrar.

ISBN 978-91-27-81907-8

OMSLAGSFORMGIVNING: Maria Ulaner.

9 789127 819078

Roslund_Haja adhd_omslag.indd Alla sidor

2018-04-26 14:46