L채karsamtalet L채karsamtalet om tobak om tobak Agn eta H ja l m a r s on M a rga r eta Pa n tz a r
Agneta Hjalmarson Margareta Pantzar
Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.
Art.nr 38793–01 ISBN 978-91-44-10447-8 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2015 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Francisco Ortega Omslagsbild: Martine Castoriano Printed by Interak, Poland 2015
INNEHÅLL
Förord av Lars Jerdén 7 Förord av Ove Andersson 9 Förord av Hans Gilljam 11 Författarnas förord 13 Författarpresentation 17 1 Inledning 19 2 Tobaksförebyggande arbete 23
Folkhälsopolitik 23 3 Tobaksbruket – prevalens och samhällskostnader 29
Tobaksprodukter 29 Rökning 30 Snus 34 Total tobaksanvändning 35 De flesta vill sluta med tobak 36 Samhällskostnader 36 Arbetskraftskostnader 38 Privatekonomiska kostnader 38 4 Skador av rökning och snusning 41
Skador av rökning 43 Vattenpipa 50 © F ö r fa t t a r na och S t ud e n t li t t e r a t u r
3
Innehåll
Passiv rökning 50 Snus 52 5 Vad händer i kroppen då man slutar använda tobak? 57
Psykologisk inställning till abstinensbesvär 57 Fysiologiska förändringar av att sluta röka 58 Andra förändringar i samband med rökstopp 62 Kan man bli sjuk av att sluta röka? 64 Fysiologiska förändringar då man slutar snusa 64 6 Fysiskt beroende 67
Hur skapas beroendet? 67 Hur verkar nikotinet? 68 Nikotinabstinens 70 Tobaksberoende 70 Olika grad av beroende 72 7 Psykologiskt beroende 75
Mekanismer i det psykologiska beroendet 75 Vad innebär det psykologiska beroendet när man ska sluta röka? 80 Snusavvänjning 82 Sammanfattning 82 8 Vad säger forskningen om olika rådgivnings- och tobaksavvänjningsmetoder 83
Metoder för rökavvänjning 83 Metoder för snusavvänjning 97 9 Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 103
Bakgrund 103 Generellt om rekommendationerna 104
4
© F ö r fa t t a r na och S t ud e n t li t t e r a t u r
Innehåll
Rekommendationer om rökavvänjning 106 Rekommendationer om snus 109 10 Rådgivning om tobak i praktiken 111
Att fråga om tobaksvanor 111 Enkla råd 112 Rådgivande samtal 117 Kvalificerat rådgivande samtal – tobaksavvänjning 120 Sammanfattning 121 11 Motiverande samtal om tobak 123
Bakgrund 123 Vad är MI? 124 Förhållningssätt i MI 125 Kommunikationsfärdigheter 126 Samtalets fyra processer 131 12 Tobaksavvänjning – individuellt 147
Bakgrund 147 Om patienten både röker och snusar 148 Modell och tidsplan 149 Motivation att sluta med tobak 151 Förberedelsefas 153 Aktiv stoppfas 156 Att förebygga abstinensbesvär 157 Vidmakthållandefas 160 Uppföljning 164 Förbli tobaksfri 165 13 Gruppbehandling 167
Fördelar – nackdelar 167 Gruppledare och förhållningssätt 169 Läkarens roll 169
© F ö r fa t t a r na och S t ud e n t li t t e r a t u r
5
Innehåll
Hur rekryterar man rökare? 169 Information inför gruppstarten 170 Sammansättning av en grupp 170 Gruppmöten 172 Regler för gruppen 172 Innehåll i gruppmötena 172 14 Utvärdering och uppföljning 175
Att utvärdera en behandling 175 15 Arbete med rådgivning och tobaksavvänjning på olika arenor 179
Behov av tobaksavvänjning 179 Landstingen har huvudansvaret 180 Kommunala arenor 194 Apotek 199 Arbetslivet 200 Sluta-Röka-Linjen 201 Webbaserade program och app:ar 201 ”Inläggning” för att sluta med tobak 202 16 Utbildning, handledning och kvalitetssäkring 207
Utbildning i rådgivning om tobak 207 Utbildning i motiverande samtal 209 Bilaga 1 Översikt över läkemedel för rökavvänjning 211 Bilaga 2 E-cigaretter 216 Bilaga 3 Några vanliga abstinenssymtom och råd 219 Bilaga 4 Telefonstöd, hemsidor, material och litteratur om rådgivning om tobak 222 Sakregister 225
6
© F ö r fa t t a r na och S t ud e n t li t t e r a t u r
KAPITEL 3
Tobaksbruket – prevalens och samhällskostnader
Rökningen har stadigt minskat i Sverige under ett halvt sekel och låg 2014 på tio procent dagligrökare. Den sammanlagda rökarprevalensen är dock fortfarande hög om man även räknar med de ytterligare tio procent som röker då och då. Snusningen har för männens del minskat från sin högsta nivå 22 procent 2005 till 18 procent år 2014. Kvinnors snusning ligger stabilt mellan tre och fyra procent sedan tio år tillbaka. Även tobaksbruket hos ungdomar i årskurs nio minskar medan tobaksanvändningen bland gymnasieelever har varit relativt konstant under 2000-talet. De flesta som använder tobak vill sluta, såväl vuxna som ungdomar. Rökningen beräknas kosta samhället 30 miljarder kronor per år.
Tobaksprodukter De tobaksprodukter som är vanligast i Sverige är de som är avsedda för rökning och snusning samt i någon mån även de som tuggas. Rökning
I denna bok används begreppet rökning för alla produkter där tobaksrök inhaleras. De fabrikstillverkade cigaretterna dominerar marknaden helt. Pip, cigarill- och cigarrökning samt rökning av egenrullade cigaretter minskar stadigt i Sverige och utgör numera endast några få procent av den totala rökningen. Rökning av vattenpipa ökar dock. E-cigarett är inte någon tobaksprodukt. Mer information om E-cigarett finns i kapitel 8 och i bilaga 2.
© F ö r fa t t a r na och S t ud e n t li t t e r a t u r
29
3 Tobaksbruket – prevalens och samhällskostnader
Vattenpipa
Vattenpipa används för att röka tobak och andra örtblandningar (till exempel kryddväxter, cannabis, vallmo, sockerrör eller så kallad rökmassa utan tobak och nikotin). Enligt WHO ingår det alltid eller nästan alltid tobak i den variabla blandning som läggs i vattenpipan och förbränns. Jämfört med tobakskonsumtion av cigaretter eller snus sker rökning av vattenpipa mera sporadiskt. Läs mer i rapporten Vattenpipa – rök utan risk? från Statens folkhälsoinstitut. Rökfri tobak – snus
Snus är den helt dominerande formen av oral tobak i Sverige, men olika typer av tuggtobak finns även på marknaden. Snus består av finmalen tobak som efter tillsats av salt fermenteras eller pastöriseras vid upphettning. Olika tillsatsämnen påverkar konsistens, fuktighet och smak. Svenskt snus är ingen enhetlig produkt då både nikotinhalten och sammansättningen varierar mycket. Det finns idag flera hundra snussorter med olika innehåll, och det konsumeras mer portionssnus än lössnus. Nikotinhalten i de olika snussorterna på marknaden varierar stort. I en jämförande undersökning av sex vanliga sorter av portionssnus 2014 varierade nikotinet mellan 0,65 och 1,10 nanogram/100 g. Nikotinfritt snus är inte någon tobaksprodukt. Om detta har någon roll i tillvänjning eller avvänjning är inte undersökt, och inte heller om det har någon skadlig inverkan på hälsan.
Rökning Rökprevalensen har de senaste 50 åren genomgått stora förändringar. Utvecklingen har gått från en vana för män i gynnade socioekonomiska grupper till en mer jämn fördelning mellan könen och framför allt vanligare bland utsatta grupper. VUXNA
Rökningen har gått ned kontinuerligt i Sverige under ett halvt sekel. Som mest rökte 50 procent av de svenska männen (1963) och 30 procent av kvinnorna (1980). År 2014 var elva procent av kvinnorna dagligrökare och 10 pro30
© F ö r fa t t a r na och S t ud e n t li t t e r a t u r
3 Tobaksbruket – prevalens och samhällskostnader
cent av männen, vilket är lägre än i något annat europeiskt land. Ungefär lika många röker då och då, tolv procent av männen och åtta procent av kvinnorna, sammanlagt tio procent. Flest antal dagligrökare bland både män och kvinnor finns i åldersgruppen 45–64 år och minst antal dagligrökare finns i åldersgruppen 30–44 år bland kvinnor och i åldersgruppen 16–29 år bland männen. Sjutton procent av befolkningen hade rökt vattenpipa någon gång under det senaste året, och vanligast förekommer det bland yngre och personer födda utanför Europa. De sämst ställda röker mest
Det finns ett tydligt samband mellan utbildningsnivå, socioekonomi och rökvanor. Idag är det främst personer med kort utbildning och låg inkomst som röker. De grupper som röker har dessutom i större utsträckning även andra riskabla levnadsvanor. Rökning är vanligare bland arbetare än bland tjänstemän. Det var år 2014 i det närmaste tre gånger så vanligt att korttidsutbildade rökte (14 %) jämfört med personer med lång utbildning (5 %). Det var mer än tre gånger så vanligt att röka om man hade låg inkomst (16 %) jämfört med hög inkomst (5 %). Dagligrökning var också betydligt vanligare bland socialt och ekonomiskt utsatta som exempelvis arbetslösa (25 %), de med sjukpenning/-ersättning (24 %) eller bland dem som saknade kontantmarginal (19 %)1. Data från olika länder tyder också på att andelen rökare är 2–4 gånger högre bland psykiskt sjuka än i befolkningen som helhet, och högst bland personer med schizofreni och alkoholberoende. I vissa invandrargrupper röks det också betydligt mer än i befolkningen i övrigt. En viktig förklaring är att både rökvanorna och den sociala acceptansen från hemlandet följer med till det nya landet. Vuxna från övriga Norden och från kontinenter utanför Europa ligger på ungefär samma nivå (14 %) medan rökningen bland personer från övriga Europa rökte omkring dubbelt så mycket (17 %) som infödda svenskar (9 %).
1 En indikator på ekonomisk utsatthet som används här är att leva med låg kontantmarginal. Det innebär att en person som hamnar i en oförutsedd situation där hon eller han måste skaffa fram 15 000 kr på en vecka inte klarar det.
© F ö r fa t t a r na och S t ud e n t li t t e r a t u r
31
3 Tobaksbruket – prevalens och samhällskostnader 60 50
50
Män Kvinnor
49
40
34
30
23
20 10 0
28
25
27 17
9
22
17
21
17 18
13 15
11 13
10
12
10
12
11 11
9
11
1946 1963 1982 1992 1997 2000 2003 2006 2009 2011 2012 2013 2014
Figur 3.1 Vuxenrökning över tid. Källa: Statistiska Centralbyrån SCB och Statens Folkhälsomyndigheten, Nationella folkhälsoenkäten.
GRAVIDA
Många kvinnor slutar röka då de blir gravida. Femton procent av kvinnorna rökte tre månader före graviditeten år 2012, men vid inskrivningen till mödra hälsovården hade mer än hälften slutat och sex procent rökte då. I senare delen av graviditeten och under tiden barnen var nyfödda rökte knappt fem procent av mammorna. De regionala skillnaderna är relativt stora. Gravida tonåringar är en riskgrupp som röker betydligt mer än andra blivande mammor. Andelen som rökte tidigt i graviditeten var 22 procent år 2012 och andelen som rökte sent i graviditeten cirka 18 procent. Att bli pappa påverkar inte mäns rökvanor nämnvärt. UNGDOMAR
Sedan skolmätningarna inleddes 1979 har rökningen2 bland ungdomar minskat under kraftiga svängningar. År 2014 rökte totalt 11 procent av pojkarna och 17 procent av flickorna i årskurs nio, och 28 procent av pojkarna och 29 procent av flickorna i gymnasiets årskurs två. Andelen frekventa rökare (röker dagligen eller nästan dagligen) är fyra procent av pojkarna och sex pro2 För att som ungdom bli klassificerad som rökare/snusare ska man ha besvarat frågan ”Har du rökt/snusat någon gång under de senaste 12 månaderna?”och därefter även besvarat följdfrågan; ”Röker/snusar du fortfarande?” med något av ja-alternativen för såväl frekvent som mer sporadisk tobaksanvändning. För vuxna skiljer man på dagligrökning och då-ochdå-rökning, som innebär allt som inte är dagligrökning. Motsvarande gäller för snusning.
32
© F ö r fa t t a r na och S t ud e n t li t t e r a t u r
3 Tobaksbruket – prevalens och samhällskostnader Flickor, åk 9 Flickor, gy 2
Pojkar, åk 9 Pojkar, gy 2
Procent 50
40
30
20
10
0 1974
1978
1982
1986
1990
1994
1998
2002
2006
2010
2014
Figur 3.2 Ungdomsrökning i årskurs nio samt årskurs två i gymnasiet över tid. För gymnasiet finns bara data från 2004. Källa: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN).
cent av flickorna i årskurs nio, och tio procent av pojkarna och elva procent av flickor i årskurs två på gymnasiet, se tabell 3.1. Vi har under de senaste åren sett en ny trend i Sverige, användning av vattenpipa, särskilt bland unga. Andelen som testat vattenpipa minskade dock något vid senaste mätningen. Av ungdomarna i årskurs nio uppgav 25 procent att de rökt vattenpipa någon gång och något mindre än 50 procent i årskurs två i gymnasiet. Det är vanligast att ha rökt vattenpipa med tobak, men det finns också elever som svarar att de bara rökt vattenpipa utan tobak. Dessutom finns det en relativt stor andel som svarar att de inte vet om vatten pipan röktes med eller utan tobak. PASSIV RÖKNING
År 2014 uppgav 15 procent av den vuxna befolkningen att de utsattes för passiv rökning i hemmet, på arbetet eller i andra inomhusmiljöer. Det är vanligast att unga vuxna, personer med kort utbildning, arbetslösa och människor med en svår ekonomisk situation blir utsatta för passiv rökning. Personer födda utanför Norden utsätts i större utsträckning för passiv rökning jämfört med svenskfödda och personer födda i övriga Norden. © F ö r fa t t a r na och S t ud e n t li t t e r a t u r
33
3 Tobaksbruket – prevalens och samhällskostnader
Snus Snusning var på väg bort från den svenska marknaden för ca 50 år sedan men genom en intensiv marknadsföringskampanj riktat till olika yrkesgrupper i slutet på 60-talet ökade försäljningen kraftigt. Enligt Europeiska Unionens tobaksdirektiv är snus förbjudet vilket Sverige som enda medlemsland har ett undantag ifrån. VUXNA
Det är idag vanligare att män snusar än att de röker, och samtidigt snusar betydligt fler män än kvinnor. Andelen snusande män kan ha kulminerat. Sedan 2005, då 22 procent av männen snusade, har antalet dagligsnusande män minskat och är idag nere på 18 procent. År 2014 låg dagligsnusningen bland kvinnor på fyra procent, vilket innebär att andelen snusare bland kvinnor varit stabil de senaste tio åren. Då-och-då-snusningen har också i stort sett varit stabil i många år och ligger på sex procent för männen och tre procent för kvinnorna. Skillnaden mellan olika ålders- och sociala grupper är betydligt mindre för snusarna än för rökarna och inte lika entydig. Yngre snusar mer än äldre. Tabell 3.1 Procentandel rökare och snusare 2014. Män
Kvinnor
Dagligen
Då och då
Dagligen
Då och då
Vuxna
9%
12 %
11 %
8%
Ungdomar årskurs nio
4%
7%
6%
11 %
Ungdomar årskurs två gymnasiet
10 %
18 %
11 %
18 %
Vuxna
18 %
5%
4%
3%
Ungdomar årskurs nio
5%
4%
1%
2%
Ungdomar årskurs två gymnasiet
15 %
8%
1%
3%
Rökning
Snus
34
© F ö r fa t t a r na och S t ud e n t li t t e r a t u r
3 Tobaksbruket – prevalens och samhällskostnader
Yrkesarbetande snusar i högre utsträckning än de som inte arbetar. I båda fallen gäller omvända förhållanden gentemot rökningen. Andelen snusare varierar kraftigt mellan länen. I norra Svealand och i de nordligaste länen är andelen snusare högre i befolkningen. Infödda svenska män snusar betydligt mer (12 %) än män från övriga Europa (5 %) och kontinenter utanför Europa (4 %), medan män från övriga Norden snusar hälften så mycket (6 %). GRAVIDA
Det är vanligt att kvinnor slutar snusa vid graviditet. År 2013 snusade 3,9 procent kvinnor tre månader före graviditet, 1,4 procent vid inskrivningen i mödravården och 0,7 procent i senare delen av graviditeten. UNGDOMAR
Ungdomars snusande i grundskolan årskurs nio minskar efter att som mest ha varit uppe i 27 procent för pojkar (2001) och åtta procent för flickor (2004). År 2014 snusade2 totalt nio procent av pojkarna och tre procent av flickorna. Bland pojkarna var det fem procent som snusade dagligen. På samma sätt minskar snusandet i gymnasiet årskurs två efter att ha varit uppe i 29 procent för pojkar (2006) och elva procent för flickor (2005). År 2014 snusade 22 pro cent av pojkarna, varav 15 procent dagligen, och fyra procent av flickorna, varav en procent dagligen.
Total tobaksanvändning 25 procent av männen och 15 procent av kvinnorna använde tobak (rökning och/eller snus) dagligen 2014, sammantaget 20 procent av befolkningen, eller omkring 1,6 miljoner människor. Mest tobak använder medelålders män och bland kvinnorna är konsumtionen av tobak högst bland medelålders och unga vuxna. 15 procent av pojkarna och 17 procent av flickorna i årskurs nio och 37 procent pojkar och 30 procent flickor i årskurs två i gymnasiet använder tobak totalt (ej dagligen). En del människor både röker och snusar, så kallat blandbruk. Bland vuxna män använder två procent dagligen både cigaretter och snus, medan motsvarande siffra bland kvinnor understiger en procent. Bland ungdomar © F ö r fa t t a r na och S t ud e n t li t t e r a t u r
35
3 Tobaksbruket – prevalens och samhällskostnader
är fem procent pojkar och två procent flickor blandbrukare (ej dagligen) redan i årskurs nio och siffran ligger så högt som på 13 procent bland pojkar i årskurs två i gymnasiet och 3 procent för flickor. Genomsnittlig konsumtion per dag
Genomsnittsrökaren röker 11–13 cigaretter per dag. Som storrökare räknas de som röker tjugo cigaretter per dag eller mer. Ungdomar som är dagligrökare, röker i genomsnitt cirka sju cigaretter per dag. Vattenpipa röks av ungdomar mer sporadiskt än cigaretter, någon gång i månaden. Bara 1–2 procent röker vattenpipa någon gång i veckan. Genomsnittssnusaren använder tolv portioner snus per dag och har snus i munnen under tolv timmar.
De flesta vill sluta med tobak Tre av fyra av såväl vuxna som ungdomar som röker vill sluta och fyra av tio av snusarna. Runt 40 procent av rökarna beräknas göra rökslutarförsök under ett år, i genomsnitt två gånger. Folkhälsomyndighetens statistik tyder också på att så många som 600 000 människor vill sluta röka, varav 250 000 vill ha hjälp och 350 000 vill sluta snusa, varav 125 000 vill ha hjälp.
Samhällskostnader Rökningens kostnader för samhället har beräknats. Tobaksrökningens medicinska skadeverkningar ger upphov till ökade hälso- och sjukvårdskostnader och minskar den totala produktionen av varor och tjänster i samhället (produktionsbortfall). I en svensk studie från Centrum för hälsoekonomi i Lund 20043 beräknades sjukvårdskostnader och produktionsbortfall för ett antal sjukdomar som den epidemiologiska forskningen visat har ett säkerställt eller troligt samband med rökning av cigaretter. Kostnader till följd av passiv rökning ingick inte. Studien gällde individer i åldrarna 35–84 år.
3 Undersökningen gjordes 2004 med data från 2001. De redovisade siffrorna har räknats upp till 2009 års penningvärde.
36
© F ö r fa t t a r na och S t ud e n t li t t e r a t u r
3 Tobaksbruket – prevalens och samhällskostnader
Produktionsförluster och sjukvårdskostnader
För sjukvården beräknades extra vårddagar och vårdtillfällen på sjukhus och i öppenvård samt läkemedel kosta cirka 2,5 miljarder kronor. Produktionsförlusterna (förlorade arbetsår) på grund av för tidiga dödsfall och förtidspensioneringar beräknades till ett värde av cirka 6,8 miljarder kronor, och extra sjukfrånvaro beräknades till 21 miljarder kronor. Kostnaderna för den extra sjukfrånvaron bygger på att man konstaterat att rökare är sjukskrivna betydligt oftare. I en studie visades att en rökare i genomsnitt har åtta dagar längre sjukskrivningstid per år än en person som aldrig rökt, och en före detta rökare har tre dagar mer. I studien ingick all sjukskrivning, inte bara sådan som var direkt föranledd av de sjukdomar som har ett säkerställt samband med rökning. Man kontrollerade även för andra faktorer som kan påverka sjukskrivningsbenägenheten och sjukskrivningstidens längd, som kön, ålder, utbildning och hälsotillstånd. I 2009 års penningvärde3, beräknas kostnaderna för sjukvård och produktionsbortfall tillsammans uppgå till ungefär 30 miljarder. Det motsvarar omkring 6,7 procent av de totala samhällsekonomiska kostnaderna för sjukvård och produktionsbortfall för samtliga sjukdomar. Vem betalar?
Man hör ofta att rökare ”betalar sina egna kostnader” eftersom de betalar mer än andra i skatt. Det stämmer inte. Regeringen räknar enligt budgetpropositionen (proposition 2013/14:100) med att tobaksskatten för 2013 ger intäkter på cirka elva miljarder kronor. Det motsvarar drygt en tredjedel av de 30 miljarder rökningen beräknas kosta samhället. Samhällskostnader
• 2,5 miljarder beräknas utgöra sjukvårdskostnader, öppenvård, slutenvård och läkemedel. • 6,8 miljarder beräknas utgöra produktionsbortfall på grund av dödsfall och förtidspensioneringar. • 21 miljarder kronor beräknas utgöra kostnader för sjukfrånvaro. • 30 miljarder – lite drygt – är den sammanlagda summan.
© F ö r fa t t a r na och S t ud e n t li t t e r a t u r
37
3 Tobaksbruket – prevalens och samhällskostnader
Arbetskraftskostnader Rökningen orsakar även stora kostnader för arbetsgivaren. Beräkningar har gjorts i rapporten Tobaksfritt arbetsliv från Statens folkhälsoinstitut. Siffrorna baseras på en medellön på 25 800 kronor i månaden4. Vi har redan konstaterat att en rökare i genomsnitt har åtta extra sjukdagar per år. Dessa sjukdagar kostar arbetsgivaren 13 700 kronor per rökare och år. Man kan generellt beräkna att det tar minst 30 minuter per arbetsdag att röka. Det betyder ofta att rökaren tar fler pauser än arbetskamraterna, vilket lätt blir en källa till missnöje på arbetsplatserna. Om man räknar att rökningen tar 30 minuter extra per arbetsdag blir totalkostnaden för röktiden 31 300 kronor per rökare och år. Arbetsgivarens kostnad för rökningen kan således beräknas till sammanlagt minst 45 000 kronor per rökare och år, det vill säga mer än en genomsnittlig månadslön. Rökpauserna kostar mest. Därför är rökfri arbetstid något av det bästa en arbetsgivare kan införa, eftersom det samtidigt är en friskvårdsåtgärd. Samtliga landsting utom ett har idag rökfri arbetstid för sina medarbetare. Tre landsting har även infört snusfri arbetstid medan sex landsting har beslutat om snusfria patientmöten. Kommunerna inför nu rök- och/eller tobaksfri arbetstid i rask takt, 70 procent av kommunerna (201 av 290) hade infört eller fattat beslut i maj 2014.
Privatekonomiska kostnader Påfrestningen på privatekonomin av tobaksbruket är stor. Priset på ett vanligt cigarettpaket med nitton cigaretter ligger idag (2014) på omkring 50 kronor. Genomsnittsrökaren röker 11–13 cigaretter per dag till en kostnad av 10 500–12 500 kronor per år eller i genomsnitt 31 kronor per dag. Till utgifterna för cigaretterna kommer även en med åren ökande kostnad för rökningsrelaterad sjuklighet. Rökare har som vi sett i genomsnitt åtta extra sjukdagar per år. För individen kostar dessa sjukdagar i genomsnitt cirka 3 000 kronor om de utgör en sammanhängande sjukfrånvaro. Delas de upp på flera tillfällen blir de dyrare på grund av att fler karensdagar tillkommer. 4 Beräkningarna är gjorda med siffror från 2008 och är baserade på en nationell medellön på 25 800 kronor i månaden. Arbetskraftskostnaden för en röktimme låg i genomsnitt på 282 kronor.
38
© F ö r fa t t a r na och S t ud e n t li t t e r a t u r
3 Tobaksbruket – prevalens och samhällskostnader
Sammanlagt kostar rökningen således 13 500–15 500 kronor per år för genomsnittsrökaren. För den som röker mer blir de ekonomiska konsekvenserna förstås ännu större. Att röka ett paket per dag är inte ovanligt, vilket då blir 18 000 per år enbart för cigaretterna. Även snusning är dyrt. En dosa snus idag (2014) kostar omkring 50 kronor, och genomsnittssnusaren beräknas snusa en tredjedels dosa per dag till en kostnad av drygt 6 000 kronor per år. För de som snusar en dosa per dag blir kostnaden 18 000 kronor per år. K ÄLLOR Borland R, Partos TR, Yong HH, Cummings KM, Hyland A. How much unsuccessful quitting activity is going on among adult smokers? Data from the International Tobacco Control Four Country cohort survey. Addiction. 2012;107(3):673–682. Englund A. Skolelevers drogvanor 2014. Rapport 146. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning; 2014. Psykologer mot tobak. Rådgivning och tobaksavvänjning: i psykiatri, beroendevård och socialtjänst. Stockholm: Psykologer mot tobak; 2011. Socialstyrelsen. Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn. Sveriges officiella statistik. hälso- och sjukvård. Stockholm: Socialstyrelsen; 2014. Socialstyrelsen. Amning och föräldrars rökvanor. Barn födda 2012, Socialstyrelsen 2014. Statens folkhälsoinstitut. Tobak och avvänjning: en faktaskrift om tobakens skadeverkningar och behovet av tobaksavvänjning. Rev. uppl. Östersund: Statens folkhälsoinstitut; 2009. Statens folkhälsoinstitut. Vattenpipa – rök utan risk? Hälsoeffekter, vanor, attityder och tillsyn. Östersund: Statens folkhälsoinstitut; 2010. Folkhälsomyndigheten. Nationella folkhälsoenkäten: hälsa på lika villkor. Östersund: Statens folkhälsoinstitut; 2014. Statens folkhälsoinstitut. Tobaksfritt arbetsliv: idéskrift för arbetsgivare. Östersund: Statens folkhälsoinstitut; 2010.
© F ö r fa t t a r na och S t ud e n t li t t e r a t u r
39
Agneta Hjalmarson, docent, leg. psykolog, leg. psykoterapeut, var i 35 år ansvarig för Mottagningen för tobaksavvänjning på Sahlgrenska universitetssjukhuset. Hon har publicerat många vetenskapliga studier på området tobaksavvänjning och disputerat på en avhandling om tobaksavvänjning. Hon deltog även i arbetet med SBU-rapporten om Metoder för rökavvänjning och Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Margareta Pantzar, leg. psykolog, leg. psykoterapeut, arbetar på Folkhälsoenheten, Hälsa och Habilitering, Landstinget i Uppsala län och tidigare även på Statens Folkhälsoinstitut med en nationell satsning på tobaksavvänjning. Hon har arbetat med tobaksprevention i närmare 30 år och etablerat sig som en nationellt välkänd utbildare i tobaksavvänjning och utvecklat rådgivningsmetoder bland annat för ungdomsområdet.
Läkarsamtalet om tobak Boken Läkarsamtalet om tobak är skriven av två av landets främsta experter på tobaksavvänjning och beskriver hur du som läkare kan hjälpa dina patienter att sluta använda tobak. Den ger en uppdatering av de senaste rönen om riskerna med att röka och snusa och vinsterna med att sluta, hur många som använder tobak, kostnader för samhället, hur beroendet kan förklaras och vilka avvänjningsmetoder som har en bevisad effekt. Fokus i boken ligger på hur du ska kunna motivera dina patienter att sluta röka och snusa. Med utgångspunkt från Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder (2011) beskrivs de tidsmässigt kortare insatsnivåerna, enkla råd och rådgivande samtal. Konkreta förslag ges på hur du i mötet med patienten kan ta upp tobaksfrågan, väcka ett intresse för att sluta, uppmuntra till fortsatt tobaksstopp samt när det är lämpligt hänvisa till specialutbildad tobaksavvänjare. Läkarsamtalet om tobak vänder sig i första hand till läkare i såväl öppenvård som slutenvård men också till sjuksköterskor, tandläkare och tandhygienister med flera yrkeskategorier. Boken kan med fördel också användas som kurslitteratur för vårdutbildningarna på universitet och högskolor.
Art.nr 38793
www.studentlitteratur.se