9789113024899

ABISKO KEBNEKAISE På fjälltur ABISKO KEBNEKAISE Claes Grundsten

Leder • Utflyktsmål • Bestigningar • Stugor

På fjälltur

Claes Grundsten

P책 fj채lltur

Abisko kebnekAise Claes Grundsten

Andra titlar i serien: På fjälltur Sarek På fjälltur Padjelanta Sulitelma På fjälltur Kungsleden

Norstedts Besöksadress: Tryckerigatan 4 Box 2052 103 12 Stockholm www.norstedts.se Norstedts ingår i Norstedts Förlagsgrupp AB, grundad 1823 © 2010 Claes Grundsten (text och foto) och Norstedts, Stockholm Första upplagan 1989 Kartor: Martin Thelander Omslag: Claes Grundsten www.fotograf-grundsten.se Tryckt i Lettland 2010 Prepress: Fälth & Hässler, Värnamo iSBN 978-91-1-302489-9

iNTrOduKTiON 9 Facktermer i naturbeskrivningarna 10 Svårigheter 13 Tidsåtgång 14 Avstånd och höjdskillnad 15 Några rekommendationer 16 ATT VANdrA i ABiSKO–KeBNeKAiSe 18 rekommenderade färdvägar 20 Startpunkter för fjällturen 22 Abisko (385 möh) 22 Nikkaluokta (470 möh) 23 Andra startpunkter 24 KuNGSLedeN MeLLAN ABiSKO OCH VAKKOTAVAre etapp 1 Abisko–Abiskojaure 26 Abiskojaurestugorna (490 möh) 30 Dagsturer 31 etapp 2 Abiskojaure–Alesjaure 33 Alesjaurestugorna (780 möh) 35 Dagsturer 36 etapp 3 Alesjaure–Tjäktja 40 Tjäktjastugan (1 000 möh) 41 Dagsturer 41 etapp 4 Tjäktja–Sälka 43 Sälkastugorna (835 möh) 46 Dagsturer 46 etapp 5 Sälka–Singi 51 Singistugorna (720 möh) 53 Dagsturer 54 etapp 6 Singi–Kaitumjaure 57 Kaitumstugorna (600 möh) 58 Dagsturer 59 etapp 7 Kaitumjaure–Teusajaure 61 Teusajaurestugorna (525 möh) 63 Dagsturer 63 etapp 8 Teusajaure–Vakkotavare 65 Vakkotavarestugan (440 möh) 67 Tur 1 KATTerjåKK–ALeSjAure 68

25

etappen Katterjåkk–Stuor Kärpel 68 Dagsturer 70 etappen Stuor Kärpel–unna Allagas 71 Unna Allakasstugorna (720 möh) 73 Dagsturer 73 etappen unna Allakas–Alesjaure 75 Tur 2 ABiSKO–LåKTATjåKKA 76 Låktatjåkkastugan (1 228 möh) 79 Dagsturer 80 Tur 3 KårSAVAGGe 82 Kårsavaggestugan (690 möh) 84 Dagsturer 84 etappen Kårsavaggestugan–Geargevággi 85 Dagsturer 86 Tur 4 HOiGANVáGGi 88 Tur 5 ABiSKOjAure–uNNA ALLAKAS 90 Tur 6 KårSAVAGGe–ABiSKOjAure 92 Tur 7 BALLiNVáGGi–SieLLAVAGGe 94 Dagsturer 96 Kieronstugan (680 möh) 97 Dagsturer 98 Tur 8 NiSSONVàGGi 100 Dagsturer 102 Tur 9 LAPPOrTeN 104 Dagsturer 106 Tur 10 KAiSePAKTe–KuNGSLedeN 107 etappen Kaisepakte–rautasjaure 107 Rautasjaurekåtan (565 möh) 110 Dagsturer 111 etappen rautasjaure–Kungsleden 112 Dagsturer 115 Tur 11 BeSSeSVáGGi–BerGFOrS 116 Dagsturer 118 Tur 12 ALeSjAure–årOSjåKK 119 etappen Alesjaurestugorna–Miesakjávri 119 Dagsturer 121 etappen Miesakjaurestugan–Giegajávri 122

Dagsturer 123 etappen Giegajávri–Leavasjohka 123 Dagsturer 124 etappen Leavasjohka–årosjåkk 125 Tur 13 ViSSTASVAGGi 127 etappen Alesjaurestugorna–Vistasstugorna 127 Vistasstugorna (590 möh) 129 Dagsturer 130 etappen Vistasstugorna – mitt emot Kåkittjårro 132 Dagsturer 134 etappen mitt emot Kåkittjårro–Nikkaluokta 135 Tur 14 MårMAPASSeT 137 etappen Aliseatnu–Mårmastugan 137 Mårmastugan (1 160 möh) 139 Dagsturer 139 etappen Mårmastugan–Visttasvággi 143 Tur 15 ALeSjAureSTuGOrNA–NALLO 145 Tur 16 uNNA ViSTTASVAGGi 147 Tur 17 STuOr reAiddAVáGGi 149 etappen Vistasstugorna–Nallostugan 149 Nallostugan (915 möh) 150 Dagsturer 151 etappen Nallostugan–Sälkastugorna 153 Tur 18 SieLMMáVáGGi 155 Tur 19 TrePASSLedeN 157 etappen Nallostugan–unna räitastugan 157 Unna Räitastugan (1 260 möh) 159 Dagsturer 159 etappen unna räitastugan–Tarfalastugan 161 Tarfalastugan (1 180 möh) 164 Dagsturer 165 etappen Tarfala–Kebnekaise fjällstation 169 Tur 20 uNNA reAiddAVáGGi 170 Tur 21 CieVrrALáHKu 174 etappen Vistasstugan–Cievrrajávri 174 Dagsturer 176 etappen Cievrraláhku–Láddjuvággi 177

Tur 22 KASKASAVAGGe 180 etappen Sälkastugorna–Kaskasavagges vattendelare 180 Dagsturer 182 etappen Vattendelaren–Visttasvággi 184 Dagsturer 186 Tur 23 GuOBirVáGGi 188 Dagsturer 189 Tur 24 SiNGiVáGGi 191 Dagsturer 193 Tur 25 LAddjuVáGGi 195 etappen Singistugorna–Kebnekaise fjällstation 195 Kebnekaise fjällstation (690 möh) 197 Dagsturer 198 etappen Kebnekaise fjällstation–Nikkaluokta 204 Tur 26 NiKKALuOKTA–KAiTuMjAure 207 etappen Nikkaluokta–Guodekvággi 207 etappen Guodekvággi–urttijávri 209 etappen urttijávri–Gávguljávri 210 etappen Gávguljávri–Kaitumjaurestugorna 211 Tur 27 NeASKeTVáGGi 212 Tur 28 SäLKA–HuVKijáVri–SiTASjAure 214 etappen Sälka–Huvkijávri 214 Hukejaurestugan (872 möh) 216 Dagsturer 216 etappen Huvkijávri–Sitasjaure 218 Sitasjaurestugorna (620 möh) 219 Dagsturer 219 Tur 29 TeuSAdALeN 221 etappen Sitasjaure–Oalggejohka 221 Dagsturer 224 etappen Oalggejohka–Teusajaurestugorna 225 Tur 30 riTSeM–VieTAS 227 etappen ritsem–rájvojåhkå 227 Dagsturer 228 etappen rájvojåhkå–Kungsleden 229 Dagstur 230 etappen Kungsleden–Vietas 230

9

introduktion Serien På fjälltur omfattar fyra guideböcker om Lapplands fjällvärld. de är gjorda för att man ska kunna ta med dem i packningen under en vandring. Titlarna är På fjälltur Kungsleden, På fjälltur Abisko Kebnekaise, På fjälltur Sarek och På fjälltur Padjelanta Sulitelma. den första boken i serien gavs ut första gången i slutet av 1980-talet, och den liksom de andra titlarna har nytryckts gång på gång. jag har nu uppdaterat, redigerat och kompletterat den ursprungliga texten (bland annat med den nya stavningen av samiska ortnamn) och dessutom försett böckerna med färgbilder vilket saknades i de tidigare utgåvorna. eftersom de ska vara lätta och praktiska finns det inte plats för extra information om fjällvandrandets teknik, val av utrustning, sättet man planerar en tur på och områdenas kultur- och naturhistoria. jag rekommenderar dig annan litteratur om detta. Fjällboken som jag och Göran Palmgren skrivit (Norstedts 2010) täcker det mesta. i denna guidebok har jag i stället satsat på att fylligt beskriva naturen och förhållandena längs färdvägarna. Genom att läsa min text tillsammans med en fjällkarta kan du få en uppfattning om karaktären på en tur, eventuella svårigheter och sevärdheter. denna bok beskriver fjällen från Abisko i norr över Kebnekaise till Stora Sjöfallet i söder. det är ett magnifikt område för vandring, potentialen är outtömlig. de trettio turerna i boken kan vara långa eller korta, och följer oftast dalar och naturliga stråk. Många men inte alla har väl upptrampade stigar. Turerna

10 iNTrOduKTiON

lägger ett nätverk över området och du kan kombinera en eller flera för att utforska en hel fjällvärld. i vilken riktning är det naturligast att gå en tur? Frågan kan tyckas akademisk, men är relevant när man skriver guidetexter.

Förhållandena framställs allteftersom de dyker upp efter stigen eller färdstråket. i en fulländad guidebok önskar man att båda riktningarna skildras, vilket innebär att texten blir dubbelt så lång. Mina texter beskriver färdriktningen från norr mot söder, eller från områdets periferi mot centrum. jag tror att du som vandrar åt det motsatta hållet ändå har glädje av informationen. Turerna är uppdelade på naturliga etapper. Om det finns stugor, som längs Kungsleden, är dessa naturliga etappmål. där sådana saknas har jag föreslagit lämpliga etappmål och lägerplatser. efter varje etapp anger jag avstånd, höjdskillnader och tidsåtgång för vandringen. Med etappmålet som utgångspunkt föreslår jag ett antal dagsturer till olika platser i omgivningen.

Framför allt har jag koncentrerat mig på toppbestigningar och platser med botaniska, ornitologiska och geologiska sevärdheter samt kulturminnen.

FACKTerMer i NATurBeSKriVNiNGArNA i ledbeskrivningarna och när jag skriver om sevärdheter använder jag en del termer som inte är bekanta för alla. de är ofta betecknande och målande när man lärt sig innebörden. Oftast handlar det om naturgeografiska fenomen. Här följer en förklaring:

SVåriGHeTer är en tur svår? det beror på. Hur vi upplever den fysiska ansträngningen varierar från person till person. Låt oss konstatera att de yttre omständigheterna har stor betydelse för om en vandring känns lätt eller ansträngande. Vädret är betydelsefullt och packningens vikt är en annan central faktor. din fysiska grundkondition har förstås största betydelse, och även dagsformen spelar in. Scenerierna påverkar vårt psyke, och en vacker utsikt gör vandringen mer behaglig. jag tror många har den uppfattningen. Till detta kommer stigens och terrängens beskaffenhet. är sträckan backig, stenig, sumpig, lång eller kort, förhållandena skiftar. Alla dessa omständigheter gör det komplicerat att gradera turernas svårighet objektivt. ändå vill vi på ett ungefär veta vad som väntar oss. jag har läst mängder av utländska guideböcker som med egna skräddarsydda system spaltar upp stigarnas egenskaper. ibland blir det oöverskådligt. i de första utgåvorna av På fjälltur använde jag en indelning i tre svårighetsgrader: lätt, svår och mycket svår. i denna nya utgåva har jag ändrat systemet för att få det tydligare. Varje etapp av turerna har jag gett ett samlat omdöme baserat på hur jag upplevt vandringen: LäTT är en etapp som följer en lättrampad stig med lite backar och lättframkomliga naturförhållanden.

13 SVåriGHeTer

under vattenytan i en smältvattensjö, men en del åsar avsätts på land. de stora rullstenåsarna ligger vanligen utdragna i dalarnas längdriktning. Slukåsar kallas kortare ofta slingrande ryggar som ligger på en dalsluttning i fallriktningen.

14 iNTrOduKTiON

NOrMALKräVANde passar som etikett för etapper av olika längd men som kännetecknas av överkomliga backar, ofta på en stig som är lätt att följa, men också vandringar i obanad terräng med mestadels lättframkomliga förhållanden, en genomsnittlig etapp helt enkelt.

ANSTräNGANde är de långa etapperna, och de som har besvärliga förhållanden därför att marken är stenig eller sumpig, eller där det finns nyckfulla jåkkar som måste vadas. Hit hör också sträckor med kämpiga backar.

För att förtydliga ännu mer har jag valt att gradera svårigheterna på en tiogradig skala där 1 är lättast och 10 mest ansträngande. Turernas fysiska utmaning beskrivs därmed med både ord och siffror, till exempel: Normalkrävande 6 eller Ansträngande 7 osv. När det är växlande förhållanden anger jag två siffror, 6–8.

TidSåTGåNG ännu en faktor som påverkar vår fjällupplevelse är att vi går olika fort. Tidsåtgången som uppgavs i tidigare versioner av På fjälltur har vållat många diskussioner bland vandrarna, men uppgifterna har ofta misstolkats. den tidsåtgång jag nämnt gäller hur länge man är på vandrande fot. Hänsyn har inte tagits till hur många och hur långa raster vi tar, den saken varierar i det oändliga. Själva gångtempot växlar förstås också från person till person. Syftet med tidsangivelsen är att hjälpa dem som har begränsad erfarenhet av att uppskatta hur lång tid en vandring tar. Vad som är normal vandringstakt kan för övrigt diskuteras. i svenska fjällen brukar vi tala om 3–4 kilometer per timme på

Hoaigganvรกggi tur 4

Ballinvรกggi tur 7

Bron รถver Aliseatnu tur 10

Visttasvรกggi mot Sielmmacohkka tur 13

88 Tur 4 HOiGANVáGGi

tur 4 hoigAnvággi

SAMMANFATTNiNG Lättvandrad och trivsam dalgång som möjliggör en intressant förbindelse från Stuor Kärpel (tur 1) till Kamajåkkas dalgång (tur 5) och därifrån vidare till Kungsleden. dalen är ganska grund men ändå tydligt utskuren och håller isär högfjällen kring Kårsavagge i norr från den kuperade högplatån kring Sjangeli i sydväst. Bitvis kan du följa en stig men långa sträckor är denna obefintlig eller otydlig.

Avstånd: ca 20 km från rastskyddet vid stuor kärpel till kamajåkka. höjdskillnad: +90 m, –330 m. tid: 5–6 tim. normalkrävande 5.

Med start i den storblockiga terrängen norr om rastskyddet vid Stuor Gearbil rundar du fjället med samma namn och går in i den ganska grunt nedskurna och öppna Hoiganvággi. du bör hålla dig på dalens södra sida där vegetationen består av lättgången rished fram till vattendelaren cirka fem kilometer in i dalen. där går du över till den norra, grönare sidan som domineras av gräshedar och ängsmarker med inslag av rikare flora. Norrut syns Vuoiddasriidas imponerande bergvägg (1 558 möh). i färdriktningen mot sydost smalnar dalgången av och en markerad liten fjällknalle, Vuolip duvrras (954 möh), ligger som en klack i dalen. Vid sjön Hoiganjávri är ett bra läge för en lä-

89 Tur 4 HOiGANVáGGi

gerplats om dagsturer lockar. Fjället jorba Gearbil (1 324 möh) höjer sig resligt över vattnet i sydväst. efter sjön når du branten vid Vuolip duvrras. Fortsättningen bjuder på en lätt vandring med en mer utpräglad dalkänsla och du har de höga fjällen vid Adnjetjårro och Kåtotjåkka i synfältet mot sydost. Före den sista sjön, eahpárusluoppal, syns ett klotformigt stort flyttblock som lagt sig över en spricka och är värt att titta närmare på. Vegetationen här består av högväxt risvegetation. återstår att gå bort till den tydliga kanten där dalen mynnar. en renvaktarstuga passeras på håll, och sedan följer du stigen brant ned genom den frodiga björkskogen till leden vid Kamajåkka (tur 5). det finns två stigar, en som går parallellt med det brant forsande vattendraget och som bör undvikas. den andra går längre ifrån jåkken och är ett bättre val.

Nere vid leden kan du fortsätta till Kungsleden genom att antingen följa stigen mot nordost till Abiskojaurestugan eller gå den åt andra hållet söderut till råvvetievva sameviste där det finns en bro över Kamajåkka. efter denna bro vandrar du på en markerad led uppför och över lågfjällsryggen som begränsar Kamajåkkas dalsänka. På ryggens krön ser du de höga fjällmassiven i söder och de stora sjöarna i Alisvággi, och du når efter ett par kilometer Kungsleden.