9789127595269

Ek. Spra?kb C omslag Alt B.qxd:Ek. Sprakb C omslag Alt B.qxd

09-10-05

10.46

Sida 1

E

E

Ekengrens svenska

C sprĂĽkbok

HANS-ERIC EKENGREN BRITA LORENTZSON-EKENGREN

Ekengrens svenska

Sprükbok C är utarbetad fÜr C-kursen i svenska – Skriftlig och muntlig kommunikation. Ekengrens Sprükbok C ger verktygen som du behÜver i Üvergüngen mellan gymnasieskolan och universitetet, i arbetslivet och i det offentliga livet.

Sprükbok C innehüller konkreta exempel pü hur man skriver olika offentliga texter, som utredningar och sammanställningar. Här ges ocksü exempel pü hur man redigerar och omarbetar en text, hüller ett inspirerande tal, framfÜr konstruktiv textkritik eller skriver reportage.

I kapitlen Medierna och makten, Reportage, Att sammanställa text samt Utredning finns ett antal aktuella artiklar att arbeta med. Det är artiklar som bland annat handlar om vürt müngkulturella samhälle, om genforskningen och om mediabilden av oroshärdar i världen.

Ekengrens svenska är ett komplett läromedel fÜr gymnasieskolans kurs A, B och C.

sprĂĽkbok c

E

Ekengrens svenska

HANS-ERIC EKENGREN / BRITA LORENTZSON-EKENGREN

*4#/

S 001-005 Ekengrens Spra?kbo.qxd:S 001-005 Ekengrens Spr책kbo.qxd

09-09-23

14.07

Sida 2

S 001-005 Ekengrens Spra?kbo.qxd:S 001-005 Ekengrens Språkbo.qxd

09-09-17

13.13

Sida 3

Förord Språkbok C bildar tillsammans med Litteraturbok 1 och 2 samt Språkbok A&B ett komplett läromedel i svenska för gymnasieskolan.

Språkbok C är tänkt som en lärobok för C-kursen i svenska, Skriftlig och muntlig kommunikation (50 poäng). De elever som väljer C-kursen ska få tillfälle till fördjupat språkarbete liksom till ytterligare utveckling av förmågan att tala och skriva. Ett centralt begrepp i kursen är också det vetenskapliga arbetssättet, vilket ställer höga krav på elevernas självständiga förmåga att både muntligt och skriftligt behandla olika ämnen.

C-kursen ska vidare ta fasta på de krav på språklig kompetens som ställs såväl i det offentliga livet som i yrkeslivet. Centrala moment blir därför studiet av olika offentliga skrivelser, utredningar, argumentationer, sammanställningar och formella skrivelser. Att omarbeta texter så att budskapet kan förmedlas till olika mottagare blir också ett viktigt moment i den skriftliga träningen liksom språkriktighet och textredigering. Vidare ska eleverna öva sig i att läsa sakprosatexter och analysera dem utifrån kommunikationsmodellen: sändare–budskap–syfte–mottagare.

Kunskaper om och i de olika massmediernas språk ska självklart förmedlas i C-kursen. Det offentliga livet såväl som yrkeslivet ställer stora krav på den muntliga förmågan. Eleverna måste därför också få öva sig i avancerad muntlig framställning.

Boken innehåller också ett avsnitt om skriftlig analys av skönlitteratur.

Skönlitteraturen har en given plats i C-kursen, eftersom den erbjuder rikligt med stoff för avancerad skrivträning. I allt skriftligt arbete bör eleverna få arbeta efter skrivprocessens metodik. Speciellt viktigt är det att eleverna tränas i att ge respons på kamraternas textutkast. Det är en fördel om eleverna kan arbeta med aktuellt textmaterial som anknyter till deras studieinriktning.

Eftersom det inte är möjligt att samla sådant material från alla områden i en C-kursbok har vi valt texter som anknyter till aktuell samhällsdebatt.

Språkbok C innehåller en litteraturförteckning som kan användas för vidare studier. Den litteratur som upptas i förteckningen är i huvudsak den som ligger till grund för den här boken.

S 001-005 Ekengrens Spra?kbo.qxd:S 001-005 Ekengrens Språkbo.qxd

Skrivkonstens betydelse – en inledning . . . . . . . . . . . . . .6 Tecken och bilder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .6 Informationssamhället . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .9

1 skriva

09-09-17

13.13

Sida 4

4 tala . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .70 Konsten att tala . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .72 Det goda talet – hur gör man? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .74 Fundera och undersök . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .87–89

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .10

Skrivövningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .10 Konstruktiv textkritik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .13 Sändaren, budskapet, syftet, mottagaren . . . . . . . . . . . .14 Läsaren . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .15 Kommunikationsmodellen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .15 Källor och källkritik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .16

Fundera och undersök . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .20–21

5 argumenterande framställning . . . . . . . . . . . . . .90 Tes och argument . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .92 Deduktiva och induktiva slutledningar . . . . . . . . . . . . . .93 Pajkastning förbjuden! . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .94 Så klarar du debatten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .94 Fundera och undersök . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .102–103

2 läsa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .22 Läsbarhetsindex . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .23 Högprosa eller ledig prosa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .26 ”Potiphars hustru” av Carl Michael Bellman . . . . . . . . .27 Stilistiska figurer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .28 Stilanalys . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .29 Skönlitterär stil . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .32 Fundera och undersök . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .38–41 Stilanalys av: ”Barn- och ungdomsböcker genom tiderna” av Lena Kjersén-Edman ”Beautyfascismen” av Anders Westgårdh ”Suzanne Osten på plats i svensk teaterhistoria” av Linnea Lindblad

3 att omarbeta texter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .42 Sammanhang och styckeindelning . . . . . . . . . . . . . . . . .42 Koncentration . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .46 Precision . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .47 Främmande ord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .50 Talspråk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .52 Rätt och fel i språket . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .53 Hur ska jag skriva? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .59 Redigering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .62 Digital presentationsteknik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .64 Fundera och undersök . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .68–69

6 medierna och makten . . . . . . . . . . . . . . . . . .104 Medieförtryck? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .106 Journalisten och lojaliteten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .106 ”Journalisternas uttåg” av Ryszard Kapuscinski . . . . .108 Medierna och språket . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .112 Spelregler för press, radio och tv . . . . . . . . . . . . . . . . . .115 Massmedierna och reklamen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .118 Nyhetsartikeln . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .120 Fundera och undersök . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .122–133 Artikelsamling ”Kämpa för invandrarflickor”av Mehrdad Darvishpour ”Om fördomar”av Navid Modiri ”Vi och dom” av Joel Backström ”Invandrare” av Gellert Tamas

S 001-005 Ekengrens Spra?kbo.qxd:S 001-005 Ekengrens Språkbo.qxd

7 reportage . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .134 Inledningen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .137 Tiden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .138 Avslutningen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .139 Intervjun . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .140 Samtal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .141 Fundera och undersök . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .142–151 Artikelsamling ”Ett beslöjat land” av Mats Lundegård ”En ensam mänsklig stämma” av Svetlana Aleksijevitj

8 korta och klara besked . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .152 Beslutsunderlag – förslag till beslut . . . . . . . . . . . . . . .154 Information . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .157 PM . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .157 E-brev . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .159 Pressmeddelande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .161 Facktexter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .162 Att skriva för att lära . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .164 Den vetenskapliga rapporten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .165 Diskussion och debatt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .171 Fundera och undersök . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .177

9 att sammanställa text . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .178 Disposition . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .180 Källhänvisningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .180 Noter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .181 Referatmarkörer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .181 Litteraturförteckning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .182 Citatteknik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .184 Jämförelser i den löpande texten . . . . . . . . . . . . . . . . .185 Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .185 Avslutning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .185 Fundera och undersök . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .186–197 Artikelsamling ”De nya önskebarnen”av Gorm Palmgren ”Samtal om genteknik” av Lars Alvegård ”Gentekniken vinner terräng” av Björn Fjæstad, Anna Olofsson och Susanna Öhman

09-09-17

13.13

Sida 5

10 ”vi tillsätter en utredning” . . . . . . . . . . . . . . . . . .198 Ettledsämnen och tvåledsämnen . . . . . . . . . . . . . . . . .200 Fundera och undersök . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .210–220 Artikelsamling ”Är språket medfött?” av Ulla-Britt Strömberg ”Nu skall de små språken räddas” av Ib Salomon REGISTER . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .221 LITTERATURFÖRTECKNING . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .223 BILDKÄLLFÖRTECKNING . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .224

S 006-009 Ek. Spra?kbok C 6.qxd:S 006-009 Ek. Spra2kbok C 6.qxd

09-09-17

13.15

Sida 6

Skrivkonstens betydelse – en inledning I fantasin kan man föreställa sig hur det hela började. Han var omkring tio år gammal och en av de utvalda ungdomarna, en av de mest begåvade, som fick den stora förmånen att lära sig den gudomliga skrivkonsten. Timme efter timme, dag ut och dag in, med den spetsiga pennan av vass i den högra handen och papyrusrullen i den vänstra, satt han där på marken tillsammans med de andra pojkarna och skrev efter lärarens diktamen. Bredvid sig hade han två små skålar, den ena fylld med en blandning av vatten, sot och aska, den andra med röd färg, som användes till rubriker och de första orden i ett nytt kapitel.

Kanske sviktade den unge elevens koncentrationsförmåga ibland, kanske drömde han sig för ett ögonblick bort från lektionen. Men lärarens minnesövningar förde honom snabbt tillbaka till undervisningen; kanske fruktade han också agan, som ansågs vara ett verkningsfullt medel mot lata elever.

Med tiden blev den unge skrivaren en mäktig man, så mäktig att han kom nära självaste farao. Den som behärskade skrivkonsten kom att tillhöra aristokratin. Så var det i Babylonien och Assyrien, i Egypten och Mesopotamien.

Att kunna läsa och skriva var ett privilegium för ett fåtal utvalda och skulle länge så förbli.

Tecken och bilder I årtusenden hade människor förstått att meddela sig med varandra med hjälp av tecken och bilder. Men först när man hade tillräckligt många bilder och tecken att utgå ifrån uppstod också skriften. Hur det gick till vet man inte. Det är en lång och svåröverskådlig utveckling: från de egyptiska hieroglyferna och kiltecknen i de sumeriska lertavlorna till det första alfabetet.

Efter faraonernas fall och införandet av det grekiska alfabetet föll hieroglyfernas betydelse i glömska. De var i många århundraden en gåta, ända tills fransmannen Jean François Champollion (1790–1832) knäckte koden. Hans namn har framför allt förknippats med den märkvärdiga Rosettestenen (s. 8).

Denna sten upptäcktes 1799 i närheten av hamnstaden Rosetta eller (på arabiska) Rashid vid Nilen strax öster om Alexandria i samband med Napoleons fälttåg till Egypten. Det är en märklig sten, 130 cm hög och 73 cm bred, med tre inskrifter, varav en med hieroglyfer, en med en egyptisk s.k. ”demotisk” bokstavsskrift och en med vanliga grekiska bokstäver. Champollion förstod att texten kunde vara densamma men på olika språk. Han fick idén att hieroglyferna på stenen kanske inte skulle tolkas som symboliska bilder för begrepp; kanske återgav den gåtfulla skriften i stället ljudkombinationer.

Teorin gav frukt. I Rosettestenens grekiska text fanns nämligen ett kunganamn, Ptolemaios. När så Champollion gav hieroglyferna fonetiska värden lyckades han identifiera namnet Ptolmys och förstod att det var samme kung Ptolemaios som den grekiska texten talade om. Hieroglyfernas gåta var där6

EKENGRENS SVENSKA

S 006-009 Ek. Spra?kbok C 6.qxd:S 006-009 Ek. Spra2kbok C 6.qxd

09-09-17

13.15

Unga skrivare gör beräkningar av årets skörd med röda pennor på papyrusblad.

Detalj från väggmålning i Mennahs grav, Egypten (1600–1400 f.Kr.).

Sida 7

S 006-009 Ek. Spra?kbok C 6.qxd:S 006-009 Ek. Spra2kbok C 6.qxd

09-09-17

13.16

Sida 8

Rosettestenen är ca 130 cm hög. Texten står överst med hieroglyfer, i mitten med demotiska tecken och underst på grekiska. Inskriften är en hyllning till kung Ptolemaios V Epifanes från prästerna i Memfis, 196 f.Kr.

med delvis löst. Skrivtecknen var inte enbart bilder; de återgav också ljud. Med utgångspunkt i sin sensationella upptäckt kunde Champollion avslöja resten av hieroglyfernas betydelser och ljudvärden. Textens innehåll var ju känt från den grekiska texten. En av världshistoriens gåtor hade därmed fått sin förklaring (Jean, Georges: Skriftens historia genom sex tusen år, 1991).

Skriftspråket är oumbärligt. Utan det skulle människan aldrig kunnat bevara sin historia; utan skriftspråket skulle rösterna från gångna tider och kulturer för alltid förblivit tysta. Från att en gång för femtusen år sedan ha varit 8

EKENGRENS SVENSKA

S 006-009 Ek. Spra?kbok C 6.qxd:S 006-009 Ek. Spra2kbok C 6.qxd

09-09-17

13.16

Sida 9

ett sätt att föra räkenskaper och skriva protokoll är skriften i dag människans redskap för att skapa, tänka, förstå och förklara. Utan skriften ingen utveckling, inga rymdfärjor, inga datorer och inga skolor. Språket, orden, skriften förenar människor både i nuet och med det förflutna.

Informationssamhället Den moderna elektroniken och tekniken kan aldrig ersätta människans skrivförmåga. Tron på det papperslösa framtida samhället, där man aldrig skulle behöva sätta ett enda ord på pränt, är ingenting annat än en villfarelse. Det förhåller sig precis tvärtom. Aldrig någon gång har behovet av att kunna uttrycka sig i skrift varit viktigare än i dag.

Såväl näringslivet som den offentliga förvaltningen behöver snabb information. Därför ökar kraven på dem som är verksamma inom näringsliv och förvaltning. Det handlar inte enbart om att kunna sovra i det ständiga flödet av information; lika mycket är det fråga om att själv producera effektiv skriftlig information. Samhällets krav på invånarnas skrivkompetens ökar därför ständigt. Så är det i utbildning och på arbetsplatser, i föreningsverksamhet och i fackliga sammanhang. Det går inte att klara sig undan – överallt ställs kravet på att du ska kunna skriva.

Kommunikation kommer av det latinska ordet communicare som ungefär betyder ”göra gemensam”, ”göra delaktig”. Språket är vårt viktigaste kommunikationsmedel. Det använder vi för att delge andra människor våra tankar och för att ta del av deras. Med språkets hjälp kan vi informera och påverka, tolka, beskriva och berätta, centrala färdigheter i ett demokratiskt samhälle.

Det är viktigt att du övar din språkliga och verbala färdighet, så att du lär dig behärska det moderna samhällets olika skriftliga kommunikationssituationer. Även privatlivet är fullt av skrivtillfällen: ett brev till en myndighet, en ansökan om arbete, ett meddelande till någon, en reklamation mot en felaktig vara du köpt eller en skadeanmälan till ett försäkringsbolag.

Det är viktigt att kunna skriva. Skrivandet är en sorts tänkande. Att skriva är också ett sätt att lära sig någonting, att förstå nya begrepp och komplicerade tankar. Därför spelar skrivandet en sådan viktig roll inom all utbildning. Man brukar säga att skrivandet har en kognitiv funktion eftersom det hjälper oss att strukturera begrepp och tankar och befästa kunskaper.

Men skrivandet handlar inte enbart om att bringa ordning i begreppsbildning och minnesfragment. Genom att skriva kan vi också effektivt uttrycka våra känslor och markera vår personlighet. Språkforskarna brukar tala om skrivandets expressiva funktion.

För den som vill utveckla sitt skrivande är det av stor vikt att läsa mycket: skönlitteratur, artiklar och faktaböcker. I andras texter finner man inspiration, man ser brister tydligare och man lär sig formuleringskonst.

Den här boken är ett hjälpmedel för dig i den utvecklingen.

INLEDNING

9

S 010-021 K1 Ek. Spra?kbok C.qxd:S 010-021 K1 Ek. Språkbok C.qxd

09-09-17

13.19

1 skriva En del människor tror att skrivförmågan är medfödd hos somliga.

Eleganta formuleringar tycks flyta ur deras pennor till synes helt utan ansträngning. Då är det lätt att falla in i tron att man aldrig kunnat och aldrig kommer att kunna skriva. Men att skriva är ett hantverk lika väl som en konstart, och det går att lära sig.

Att skriva är ett hantverk som man kan lära sig genom målmedvetet arbete. Så gjorde skrivarna för tusentals år sedan, så måste vi också göra i våra dagar. Det är precis som med vilket annat hantverk som helst: utan träning och misslyckanden blir det heller inte något bra resultat. Olof Lagercrantz uttrycker det så här: ”Kanske kan man lika litet tala om en medfödd skrivarförmåga som om en medfödd talang att snickra stolar. Övning, arbete, är här som på varje område den enda säkra metoden.” (Om konsten att läsa och skriva, 1985.)

Givetvis kan inte alla bli lika bra skribenter hur mycket de än övar. Men – och det är viktigt att framhålla – alla kan utveckla sitt skrivande och bli bättre.

Helt kort kan man säga: man lär sig att skriva om man skriver mycket och ofta i olika sammanhang och för olika mottagare.

C-kursen i svenska ska bland annat ge dig möjligheter att finslipa och ytterligare utveckla det språk du redan har. Avsikten är att du ska få möjligheter att träna sådana skrivelser som du måste behärska såväl i det offentliga livet som i yrkeslivet.

Skrivövningar Den här boken innehåller många skrivövningar. Att skriva är inte enbart ett sätt att arbeta; det är också ett sätt att tänka. Vi rekommenderar att du arbetar efter skrivprocessens metod, det vill säga: ● ● ● ● ● ● ●

förbered dig genom att samla material skriv ett utkast få gensvar på ditt utkast från kamrater och lärare skriv om och förbättra utkastet efter gensvaret få gensvar ytterligare en gång skriv din slutliga version utvärdera ditt arbete och ditt resultat (Vad har jag lärt mig? Hur har jag lyckats? Vad kan jag göra bättre nästa gång?)

Det är viktigt att du får synpunkter på din text så att du kan förbättra både innehållet och språket. Be därför dina kamrater och din lärare att läsa ditt utkast (eller 10

EKENGRENS SVENSKA

Sida 10

S 010-021 K1 Ek. Spra?kbok C.qxd:S 010-021 K1 Ek. Språkbok C.qxd

09-09-17

13.19

Sida 11

Mer än en miljard människor i världen talar kinesiska; världens största språk.

Skrivspråket består inte av bokstäver och ett alfabet utan av 10 000-tals vackert ritade tecken.

Men man behöver inte känna till alla tecken – en kinesisk gymnasist behärskar cirka 2 500–3 000 tecken, medan en kinesisk professor i ett test kände till cirka 9 000 tecken.

SKRIVA

11

S 010-021 K1 Ek. Spra?kbok C.qxd:S 010-021 K1 Ek. Språkbok C.qxd

09-09-17

13.19

läs själv upp det högt) och komma med konstruktiv textkritik (se s. 13).

Då du själv ger respons på en text ska du utgå från helheten och innehållet innan du granskar detaljerna. Arbetar du på det sättet tränar du upp din förmåga att se hur andra författare skriver och bygger upp sina texter. Genom att observera en text och reflektera över den lär du dig samtidigt att läsa medvetet.

Börja alltså med att fundera över vilken sorts text det är fråga om, hur texten är disponerad, vilket syfte författaren har och vilka läsare texten vänder sig till.

Fundera sedan på vad som är positivt i texten, eventuella oklarheter, strykningar, styckeindelning, grammatiska fel (stavfel, ordval, böjningar etc.).

Kom ihåg: den som granskar ett utkast ska ge positiv kritik, tala om vad som är bra. Kritiken ska vara konstruktiv. Men naturligtvis ska den som granskar din text också peka på det som bör ändras i ditt textutkast, ställa frågor och ge förslag på förbättringar. Några exempel på standardfrågor: ● ● ● ● ● ● ● ● ● ●

Vilken sorts text är det?

Hur är texten disponerad?

Vilket syfte har författaren med texten?

För vilka läsare är texten skriven?

Vad tycker du är det positiva i texten?

Finns det oklarheter? Hur vill du ändra på dem?

Ska någonting strykas i utkastet?

Hurdan är inledningen och avslutningen?

Hur är styckeindelningen gjord?

Vilka ord och formuleringar vill du stryka? Hur ska de i så fall rättas?

Gäller utkastet en sammanställning kan du ställa följande frågor: Är originaltexternas huvudtankar tydliga? ● Borde fler idéer från originaltexterna finnas med? ● Är sammanställningen för lång? Borde någonting strykas? ● Använder skribenten tillräckligt med referatmarkörer och hänvisningar till sina källor? ● Finns det citat? Är de lämpliga? ●

Gäller utkastet en argumenterande text bör du även fråga: Kan du tydligt urskilja författarens tes? ● Vilka argument tycker du är allra bäst? ● Saknar du något argument? Vilket då i så fall? ● Hur är urvalet av fakta? Ska texten kompletteras med fler faktauppgifter? ● Ska någonting strykas? ●

Granskar du en utredande text ska du också undersöka faktauppgifterna och de lösningar författaren kommer fram till i sin utredning. Kanske behöver texten kompletteras med alternativa lösningar.

12

EKENGRENS SVENSKA

Sida 12

S 010-021 K1 Ek. Spra?kbok C.qxd:S 010-021 K1 Ek. Språkbok C.qxd

09-09-17

13.19

Sida 13

Konstruktiv textkritik Textkritik är ett känsligt område. Inte alla skribenter blir tacksamma för kritikerns påpekanden. Därför måste man lära sig att både ge och ta kritik. Ordet kritik betyder till vardags ”påpekande av fel och brister” men i konstnärliga sammanhang innebär det både en positiv och en negativ bedömning. Tyvärr glöms den positiva kritiken alltför ofta bort.

Kritik ska alltid vara konstruktiv, i synnerhet när det är fråga om textkritik kompisar emellan. Det är den sällan. Ofta hör man fraser som ”så här kan du inte skriva”, ”det här är urdåligt”, ”det här måste du bara skriva om” och så vidare. Sällan talar kritikern om varför texten är dålig och hur skribenten skulle kunna ändra den. Naturligtvis blir reaktionen häftig. Den kritiserade känner sig kränkt och misslyckad. I sin bok Språken i vårt språk skriver Lars Gyllensten i förordet: ”Att ifrågasätta språket, det språk som man själv brukar, är att ifrågasätta människan själv.” Kritik ger makt. Missbruka den inte.

Hur ska man då ge kritik? Vi ska dröja vid några viktiga moment i den svåra konsten att kunna ge konstruktiv kritik på rätt sätt.

Innehållet Det är mycket vanligt att en kritiker slår ner på grammatiska fel och andra brister som är lätta att se. Men det räcker inte. Även innehållet ska granskas och värderas. Går budskapet fram till mottagaren? Hur är texten disponerad? Hur är inledningen gjord? Avslutningen? Hur är texten redigerad? Är logiken klar och tydlig, d.v.s. uppfattar läsaren ”den röda tråden”?

Motivera kritiken Alla texter har både förtjänster och fel. Lyft först fram det positiva och därefter det negativa. Ge exempel på vad du menar. Tala inte bara om att någonting är dåligt; tala också om varför du tycker så. Ge också förslag på hur skribenten kan ändra sin text till det bättre. Motivera dina åsikter och var beredd att argumentera för dem.

Många fel Myllrar det av fel i texten kan du inte diskutera och rätta allt på en gång. Välj ut några fel och stanna vid dem. Annars är det lätt att skribenten blir nedstämd och inte kan ta till sig kritiken.

Sak och person Det borde vara självklart. Ändå måste det påpekas. Du ska skilja på sak och person då du ger och tar språkkritik. Ta inte kritiken som en gyllene chans att puckla på personen och ge igen för någon gammal oförrätt.

Tänk också på att den som blir kritiserad ibland vill förneka och bagatellisera kritiken och avfärda den som nonsens. Därför måste du noga tänka igenom dina kritiska synpunkter, så att du kan ge goda skäl för dem.

SKRIVA

13

S 010-021 K1 Ek. Spra?kbok C.qxd:S 010-021 K1 Ek. Språkbok C.qxd

q

09-09-17

13.19

Sammanfattning

✱

Textkritik ska vara konstruktiv.

✱

Textkritik ska innehålla synpunkter på innehåll, språk, budskap, disposition, logik, inledning, avslutning, redigering.

✱

Den som kritiserar någons text måste skilja på sak och person.

Sändaren, budskapet, syftet, mottagaren Alla kommunikationssituationer bygger på ömsesidighet och engagemang.

Här finns fyra självklara faktorer: sändaren, budskapet, syftet och mottagaren.

Bra och effektiv kommunikation förutsätter aktiva insatser från både sändaren (skribenten) och mottagaren. Lika självklart som sändaren anstränger sig för att utforma och klargöra sitt budskap, lika uppenbart måste mottagaren försöka tolka budskapet. Och tolkningen blir helt beroende av mottagarens språkliga förutsättningar och kunskaper. Därför måste avsändaren känna till en del om mottagaren.

Själva skrivsituationen skulle kunna beskrivas så här: skribenten har någonting att förmedla, ett innehåll. Men han har också ett budskap, ett syfte med sitt innehåll. Kanske vill han informera, påverka, underhålla, agitera eller argumentera. Eftersom innehållet och budskapet samverkar är det viktigt att avsändaren noga analyserar skrivsituationen innan han börjar skriva. Annars kanske han inte väljer rätt framställningsform för sin skrift och syftet går förlorat.

Speciellt viktigt är det att avsändaren tänker på mottagarens kunskaper om det aktuella ämnet och hans språkliga förutsättningar att förstå budskapet.

Använder avsändaren ett språk och en stilnivå som mottagaren inte behärskar, uppstår en allvarlig störning och budskapet går förlorat. Lika fel blir det om skribenten använder ett språk och en stil, som avviker från vad som är normalt för en viss texttyp. Om till exempel språket i en platsansökan är alltför vardagligt och jargongartat har skribenten valt fel form för sin skrivelse och ger felaktiga signaler.

Att analysera mottagaren/mottagargruppen är helt nödvändigt för skribenten. En sådan analys bör i sin helhet ta fasta på: ● ● ●

●

●

14

förkunskaper och fackkunskaper mottagarens eventuella erfarenheter av det avsändaren skriver om attityder och motivation (mottagaren kan ju vara positivt eller negativt inställd till budskapet eller allmänt tveksam) mottagarens språkliga kompetens (kan hänga samman med vilken utbildning mottagaren har) mottagarens ålder och kön (kan ha betydelse för mottagarens värderingar och språkbruk)

EKENGRENS SVENSKA

Sida 14

S 010-021 K1 Ek. Spra?kbok C.qxd:S 010-021 K1 Ek. Språkbok C.qxd

09-09-23

14.10

Sida 15

En formel som du kan använda då du analyserar en kommunikationssituation lyder så här:

Vem/ Vilka säger Vad till Vem/ Vilka i Vilket syfte och Varför?

Läsaren Att skriva handlar inte enbart om att välja rätt stilnivå på texten. Lika mycket är det fråga om att skriva klart och tydligt så att framställningen blir lättläst, utan onödiga störningsmoment. Ett bra sätt är att följa normerna för skriftspråket och att verkligen använda skiljetecknen på rätt sätt. Undvik också förkortningar. De brukar oftast ställa till problem, i synnerhet de hemmagjorda.

Tänk på läsaren och skriv begripligt. Det är alltför vanligt att sändaren utgår från sin egen situation och sina kunskaper och glömmer bort läsaren/mottagaren. Tjänstemän skriver till exempel fackspråk i skrivelser riktade till allmänheten etc. Fråga dig därför om din mottagare verkligen förstår ditt språk och uppfattar budskapet. Kan din framställning göras ännu tydligare? Är meningarna för långa och invecklade? Innehåller språket ord som måste förklaras?

Kommunikationsmodellen En kommunikationssituation skulle grafiskt kunna beskrivas så här. Figuren lanserades redan 1948 av ett par amerikanska kommunikationsforskare, Shannon och Weaver. Modellen är ett flödesschema och visar informationens väg från sändare till mottagare. (Jfr Liljestrand, Birger och Arvidsson, Mats, Skrivstrategi, s. 10, 1989.)

Återföring (feedback)

Källa

Information

Sändare

Innehåll (a)

Överföringssätt

Meddelande

Signaler

Uppfattade signaler

Mottagare

Tolkning

Mål

Innehåll (b)

Inre och yttre störningar

SKRIVA

15

Ek. Spra?kb C omslag Alt B.qxd:Ek. Sprakb C omslag Alt B.qxd

09-10-05

10.46

Sida 1

E

E

Ekengrens svenska

C sprĂĽkbok

HANS-ERIC EKENGREN BRITA LORENTZSON-EKENGREN

Ekengrens svenska

Sprükbok C är utarbetad fÜr C-kursen i svenska – Skriftlig och muntlig kommunikation. Ekengrens Sprükbok C ger verktygen som du behÜver i Üvergüngen mellan gymnasieskolan och universitetet, i arbetslivet och i det offentliga livet.

Sprükbok C innehüller konkreta exempel pü hur man skriver olika offentliga texter, som utredningar och sammanställningar. Här ges ocksü exempel pü hur man redigerar och omarbetar en text, hüller ett inspirerande tal, framfÜr konstruktiv textkritik eller skriver reportage.

I kapitlen Medierna och makten, Reportage, Att sammanställa text samt Utredning finns ett antal aktuella artiklar att arbeta med. Det är artiklar som bland annat handlar om vürt müngkulturella samhälle, om genforskningen och om mediabilden av oroshärdar i världen.

Ekengrens svenska är ett komplett läromedel fÜr gymnasieskolans kurs A, B och C.

sprĂĽkbok c

E

Ekengrens svenska

HANS-ERIC EKENGREN / BRITA LORENTZSON-EKENGREN

*4#/