9789144095660

Sociolingvistik i praktiken

R EDAK TĂ–R ER

S A L LY B OY D STINA ERICSSON

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bok­utgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 38213 ISBN 978-91-44-09566-0 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2015 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Francisco Ortega Omslagsbild: tai11/Shutterstock.com Printed by Dimograf, Poland 2015

INNEHÅLL

Författarpresentationer 9 1 Sociolingvistik i praktiken – inledning 11 Sally Boyd & Stina Ericsson

Utgångspunkter 11 Sociolingvistikens antaganden 15 Metodval inom sociolingvistik 18 Etik 21 Vetenskaplighet 24 Bokens syfte 27 Bokens disposition 29 Litteratur 31 Del 1 Insamlingsmetoder 2 Enkät 37 Catrin Norrby & Jenny Nilsson

Forskningsfrågan 37 Fallstudiens forskningsfråga 38 Urval 39 Datainsamling, dokumentation och bearbetning 42 Att skapa enkäten 43 Att undersöka attityder 46 Enkätens praktiska utformning 48

© F ö r fa t t a r na och S t ud e n t li t t e r a t u r

3

Innehåll

Att testa enkäten 48 Att hitta respondenter och dela ut enkäten 49 Att bearbeta enkätresultaten 49 Slutsatser 50 Utvärdering av metoden 52 Litteratur 54 3 Gruppsamtal och intervju 57 Finnur Friðriksson

Forskningsfrågan 58 Informanter 59 Datainsamling, dokumentation och bearbetning 62 Fältarbete 62 Transkription 65 Analysarbete 65 Metodvalet 66 Slutsatser 68 Utvärdering av metoderna 70 Litteratur 73 4 Insamling och bearbetning av talspråksmaterial 75 Cajsa Ottesjö

Forskningsfrågor 76 Inspelning, transkription och datasession 77 Inspelning 77 Transkription av samtal 79 Analysmetoder inom CA 83 Datasession – samtalslaboration 83 Fallstudie – single case-analys – en sedelärande historia 86 Korpusstudier 89 Utvärdering av metoderna 90 Litteratur 92

4

© F ö r fa t t a r na och S t ud e n t li t t e r a t u r

Innehåll

5 Deltagande observation och inspelning i skolmiljö 93 Anne Palmér

Forskningsfrågan 94 Val av material och studiekontext 95 Tillträde till fältet 97 Datainsamling, dokumentation och bearbetning 98 Datainsamlingens tre faser 98 Observationer 99 Fältanteckningar 101 Inspelningar 102 Dokumentation och bearbetning 103 Slutsatser 104 Utvärdering av metoden 105 Litteratur 108 6 Folklingvistik 109 Ellen Bijvoet & Kari Fraurud

Forskningsfrågan 111 Deltagare: stimulustalare och lyssnargrupper 112 Stimulustalare 112 Lyssnargrupper 113 Metoder och datatyper 114 Inspelning av talprov 116 Attitydskalor 117 Enkät med öppna och slutna frågor 119 Gruppdiskussioner 120 Resultat 121 Utvärdering av metoden 124 Litteratur 128

© F ö r fa t t a r na och S t ud e n t li t t e r a t u r

5

Innehåll

Del 2 Analysmetoder 7 Dialektgeografi och dialektometri 133 Therese Leinonen

Forskningsfrågan 134 Val av material 137 Datainsamling, dokumentation och bearbetning 138 Material 139 Mätning av språkligt avstånd 142 Klusteranalys 144 Multidimensionell skalering 147 Slutsatser 152 Utvärdering av metoden 154 Litteratur 156 8 Interaktionell lingvistik 159 Gustav Bockgård

Forskningsfrågan 160 Val av material 162 Datainsamling och databearbetning 164 Sortering och sovring av materialet 164 Transkription 165 Sociopragmatisk och grammatisk analys 166 Slutsatser 172 Utvärdering av metoden 172 Litteratur 175 9 Interaktion 177 Karin Milles

Forskningsfrågan 178 Val av material 180 Datainsamling, dokumentation och bearbetning 181 Inspelning 181 Transkription 182 Analys 184 6

© F ö r fa t t a r na och S t ud e n t li t t e r a t u r

Innehåll

Slutsatser 187 Utvärdering av metoden 189 Litteratur 193 10 Diskursanalys 195 Lena Lind Palicki

Forskningsfrågan 196 Val av material och kontext 197 Insamling och dokumentation 198 Att samla in primärmaterial 199 Att samla in sekundärmaterial 199 Analys 200 Omtal och tilltal 201 Deiktiska rum 203 Att välja exempel och presentera resultat 209 Slutsatser 209 Utvärdering av metoden 210 Litteratur 213 11 Verksamhetsanalys 215 Theres Bellander

Forskningsfrågan 215 Val av material och studiekontext 216 Urvalsprocessen 216 Datainsamling och dokumentation 217 Deltagande observation 217 Fältanteckningar 218 Bearbetning 219 Sortering 219 Analys av enskilda verksamheter 221 Verksamhetsanalys av sms-konversation 222 Slutsatser 229 Utvärdering av metoden 230 Litteratur 233

© F ö r fa t t a r na och S t ud e n t li t t e r a t u r

7

Innehåll

Resurser 235 Enkätverktyg 235 Dialektresurser 235 Skoldatabaser 236 Talspråk 237 Massmedia 238 Skriftspråk 238 Sociala medier 239 Metadatabaser 240 Ordlista 241 Transkriptionsnyckel 247 Sakregister 249

8

© F ö r fa t t a r na och S t ud e n t li t t e r a t u r

KAPITEL 3

Gruppsamtal och intervju

Fi n n u r Fr iðr i k s s on

Detta kapitel fokuserar på gruppsamtal och intervju som insamlingsmetoder för sociolingvistiska studier. Sociolingvistiska intervjuer introducerades av William Labov under mitten av 1960-talet och är förmodligen den metod som har använts flitigast av sociolingvister, speciellt av dem som är intresserade av språklig variation, och ses av många som deras viktigaste redskap vid fältarbete (Schilling 2013). Dessa intervjuers generella syfte är helt enkelt att få deltagarna att prata så att deras talspråk kan analyseras med avseende på de aspekter som ses som relevanta för en given studie. Oftast siktar forskare på att registrera det språk som ligger närmast det språk deltagarna använder i vardagliga sammanhang, då de inte lägger särskilt märke till hur de talar (Milroy & Gordon 2003, Schilling 2013). Den underliggande teoretiska utgångspunkten här är att detta vardagsspråk ger det bästa underlaget för att studera de lingvistiska strukturer som sociolingvister är intresserade av (Labov 1970).

Den sociolingvistiska intervjun är i sin basform en en-mot-en-situation där forskaren intervjuar en enskild deltagare åt gången. En sådan situation kan dock av många upplevas som onaturlig, vilket i sin tur kan påverka språkbruket, och detta har lett till att olika typer av gruppintervjuer och gruppsamtal har utvecklats. Tanken är då att två eller flera deltagare talar fritt sinsemellan eller med intervjuaren och den friheten leder optimalt till ett vardagligt språkbruk.

Utgångspunkten för diskussionen om intervjuer och gruppsamtal i detta kapitel är min avhandling, Language change vs. stability in conserv­ ative language communities: A case study of Icelandic (Friðriksson 2008). Där användes gruppsamtal som den grundläggande metoden för insamling av språkliga data om modern isländska och målet var att uppnå en så informell © F ö r fa t t a r na och S t ud e n t li t t e r a t u r

57

Finnur Friðriksson

talspråkssituation som möjligt. Gruppsamtalen kompletterades sedan med individuella intervjuer för att få fram diverse information om deltagarnas bakgrund och attityder till språk, samtidigt som de gav en insikt i deras språkbruk. Ljudinspelningar gjordes av både gruppsamtalen och intervjuerna. Båda dessa delar beskrivs mer ingående längre fram i kapitlet.

Forskningsfrågan Den grundläggande forskningsfrågan i min avhandling (Friðriksson 2008) handlade om huruvida stabila språksamhällen kan bibehålla sin stabilitet även om de genomgår omfattande sociala förändringar som kan förväntas leda även till språkliga förändringar. En naturlig följdfråga till denna basfråga, d.v.s. om svaret till den senare visade sig vara positivt, berörde vilka omständigheter i språksamhället som bidrar till bevarandet av den språkliga stabiliteten. Detta kunde t.ex. vara talares attityder till språk och språkbruk.

För att försöka hitta svar på dessa frågor genomförde jag en studie av modern isländska, utifrån det att Island ofta ses som ett typexempel på ett stabilt språksamhälle där få förändringar ägt rum sedan ön först befolkades. Jag valde för analys ett antal vanligt förekommande syntaktiska och morfologiska variabler, så som passivkonstruktioner och genitivformer, som hade pekats ut som exempel på pågående förändring. Frågeställningen i samband med var och en av dem gällde i vilken utsträckning de användes i vardagligt språkbruk och hur deras spridning såg ut med avseende på kön, ålder, klass, sociala nätverk och var i landet deltagarna bodde. Tillsammans skulle resultaten för de olika variablerna ge en indikation om stabilitetsgraden i modern isländska.

De forskningsfrågor som nämns ovan kan ses som typexempel på frågor som ställs i sociolingvistiska studier där data som samlas in genom intervjuer och/eller gruppsamtal utgör underlaget. Oftast berör frågorna någon form av språklig variation och dess sociala förankring. Mer specifikt kan det t.ex. gälla om en storstadsdialekt har spridit sig till mindre kringliggande städer och byar eller om en uttalsform kan kopplas mer till män eller kvinnor, mer till äldre åldersgrupper än de yngre, eller mer till vissa sociala klasser än andra. Även forskningsfrågor kring relationen mellan olika språk i flerspråkiga samhällen kan besvaras med hjälp av intervjuer och gruppsamtal, inte minst vad gäller hur drag från det ena språket kan påverka det 58

© F ö r fa t t a r na och S t ud e n t li t t e r a t u r

3 Gruppsamtal och intervju

andra. Det bör också nämnas att även om sociolingvister oftast intresserar sig för vardagligt språkbruk så kan de metoder som diskuteras här, särskilt intervjuer, även vinklas för att få svar på frågor om hur språkbruket ser ut i mindre vardagliga situationer, så som just i en formell intervju. Observera att ett mer formellt språkbruk i sådana situationer givetvis bör ses som lika naturligt som språket i en intervju där man försökt skapa en så vardaglig situation som möjligt. Slutligen kan det nämnas att forskningsfrågor om deltagarnas sociala bakgrund, attityder, värderingar och andra personliga aspekter kan vara relevanta för en intervju- eller gruppsamtalsstudie, då de ofta har en koppling till deltagarnas språkbruk. Detta betyder dock inte att direkta frågor nödvändigtvis behöver ställas om dessa aspekter under en intervju eller att ett gruppsamtal ska kontrolleras så att det kommer in på dessa ämnen. I många fall kan den information som krävs åtminstone delvis utläsas från det som deltagarna säger på eget initiativ under intervjun eller samtalet.

Intervjuer och gruppsamtal kan alltså utgöra grunden för ett ganska brett spektrum av sociolingvistiska forskningsfrågor men dessa metoder har även sina begränsningar. De kan t.ex. av rent praktiska skäl vara något olämpliga för studier som berör sällan förekommande syntaktiska eller morfologiska konstruktioner. I en mer eller mindre öppen intervju eller i ett något så när fritt gruppsamtal finns det inga garantier för att dessa konstruktioner dyker upp tillräckligt ofta för att ge ett analyserbart underlag. Således kan starkt vinklade och/eller mycket långa intervjuer krävas för att få material som räcker som analysunderlag, vilket kan vara för ansträngande för deltagarna, öka arbetsbördan för forskaren och resultera i ett något konstlat språkbruk bland deltagarna om intervjuns vinkling blir för tydlig. Så länge forskaren är medveten om denna problematik finns det dock inget som säger att konstruktioner av det ovan nämnda slaget inte kan studeras med hjälp av intervjuer och gruppsamtal.

Informanter Vilka är det som behöver intervjuas eller delta i ett gruppsamtal för en sociolingvistisk studie? Det beror först och främst på vilken population eller grupp det är tänkt att forskningsresultaten ska kunna säga någonting om. Förhoppningen i min avhandling var t.ex. att få fram en bild av i vilken utsträckning © F ö r fa t t a r na och S t ud e n t li t t e r a t u r

59

Finnur Friðriksson

vissa lingvistiska variabler spridit sig i modern isländska. Därmed blev det nödvändigt att inkludera ett så brett urval som möjligt av talare av isländska, inom ramen för de praktiska förutsättningar som gäller för studier som baseras på intervjuer och/eller gruppsamtal. Utifrån denna utgångspunkt valdes 108 informanter. Detta kan visserligen förefalla vara ett litet underlag för att dra slutsatser om en population på ungefär 300.000 personer, men så som t.ex. Milroy och Gordon (2003) påpekat är det mycket tidskrävande att samla in och inte minst att analysera data av det slag som diskuteras här, vilket betyder att det rent praktiskt blir mer eller mindre omöjligt att använda sig av stora urvalsgrupper.

De 108 informanterna valdes utifrån ett antal kriterier. Det första av dessa var att de skulle vara representativa för de olika typer av tätorter som kan sägas finnas på Island, samtidigt som de skulle täcka de regioner som Island delas in i, både geografiskt och för diverse offentliga ändamål.

Detta resulterade i att nio olika orter valdes och de inkluderar traditionella fiskebyar i olika delar av landet så väl som en mindre tätort i ett lantbruksområde i södra Island (se figur 3.1). Reykjavík, Islands huvudstad och dess enda storstad, inkluderades även, huvudsakligen som en representant för sig själv, och det samma kan sägas om Akureyri, den största staden utanför Reykjavík-området, då den har en mer mångfacetterad socio-ekonomisk struktur än andra orter på landsbygden. Reykjavík delades dessutom upp i centrala Reykjavík å ena sidan och dess förorter och intilliggande kommuner å den andra, då tidigare forskning antytt att det finns vissa sociolingvistiska skillnader mellan dessa två delar. Alla informanter hade bott åtminstone större delen av sina liv i respektive ort.

Nästa kriterium var kopplat till deltagarnas ålder. I var och en av de nio ovan nämnda orterna valdes 12 informanter som delades in i tre olika åldersgrupper om fyra informanter vardera: ungdomar (16–20 år), vuxna (21–65 år) och äldre (äldre än 65). Denna indelning i åldersgrupper baserades inte minst på att man i tidigare forskning om vissa av de lingvistiska variabler som inkluderades ofta tagit för givet att möjliga förändringsprocesser endast är märkbara bland ungdomar och därför endast studerat denna åldersgrupp.

Att en lägre gräns drogs vid 16 års ålder beror i första hand på att isländska ungdomar vid den åldern har fått all den formella undervisning i isländsk grammatik som ges i det isländska skolsystemet. Möjliga variationsmönster bland yngre informanter skulle med andra ord kunna vara ett resultat 60

© F ö r fa t t a r na och S t ud e n t li t t e r a t u r

3 Gruppsamtal och intervju

Figur 3.1 Orter på Island där data samlades in.

av att de nått olika långt i sitt tillägnande av de syntaktiska och morfologiska variablerna.

Ett tredje kriterium var att könsfördelningen bland informanterna skulle vara så jämn som möjligt, även inom var och en av åldersgrupperna på varje ort. Detta krav ställdes då möjliga skillnader mellan mäns och kvinnors användning av de lingvistiska variablerna var en av de aspekter studien ämnade utforska. Kravet kan sägas ha uppnåtts då 55 kvinnor och 53 män deltog. Slutligen skulle den socio-ekonomiska bakgrunden bland informanterna som valdes på varje ort återspegla samhällsstrukturen på orten i fråga.

Ett exempel på detta är att det i fiskebyarna huvudsakligen valdes informanter som på ett eller annat sätt var kopplade till den lokala fiskeindustrin, men även representanter för andra områden, så som service-industrin eller offentlig förvaltning, inkluderades.

När urvalskriterier väl har bestämts är nästa steg att kontakta och rekrytera informanter. Detta kan givetvis göras på ett antal sätt, t.ex. genom annonser i tidningar, via någon form av nät- eller mejlkontakt eller med direkt kontakt med tänkbara informanter genom besök på arbetsplatser, © F ö r fa t t a r na och S t ud e n t li t t e r a t u r

61

Finnur Friðriksson

skolor, åldersdomshem o.s.v. där folk ombeds att delta. I min avhandling valdes en variant av den så kallade ”friend-of-a-friend-metoden” (se t.ex.

Milroy 1980). Detta innebar att jag i var och en av de inkluderade orterna tog kontakt med en person jag antingen kände personligen eller hade någon koppling till och bad hen fungera som ett slags länk till samhället i fråga.

Denna person kontaktade i sin tur tänkbara informanter, utifrån de givna kriterierna, och frågade om jag kunde få prata med dem angående deltagande i studien. Om denna tillåtelse gavs kontaktade jag personerna i fråga, gav dem skriftlig information om studien och bad skriftligt om deras samtycke till att delta i och spelas in i de intervjuer och gruppsamtal som den baserades på. I detta fall fungerade denna metod mycket bra och ingen av de personer som var redo att bli kontaktade ändrade sig när kontakten hade etablerats och nödvändig information hade delats ut.

Datainsamling, dokumentation och bearbetning FÄLTARBETE

Så har vi då kommit fram till själva datainsamlingsfasen. Så som tidigare nämnts ingick två moment i denna fas i min avhandling: först gruppsamtal för att samla in språkliga data och därefter individuella intervjuer vars huvudsakliga syfte var att samla in bakgrundsinformation om deltagarna.

Låt oss nu se närmare på utförandet av dessa två steg med början i gruppsamtalen, som även blir avsnittets huvudsakliga fokus.

De 12 deltagarna i var och en av de nio olika orterna spelades in i grupper om 2–4 personer. Alla deltagare i varje grupp kände varandra innan inspelningarna ägde rum. Deltagarna i de samtal där två deltog var t.ex. i många fall gifta par medan de större grupperna ofta bestod av skolkamrater eller människor som bodde på samma ålderdomshem. Detta tillvägagångssätt valdes då det ansågs hjälpa till att skapa den informella situation som jag var ute efter. Jag utgick från att deltagare som känner varandra talar mer avslappnat i en inspelningssituation än deltagare som är obekanta med varandra, och det är även känt att deltagare som känner varandra reagerar om någon börjar prata för formellt och/eller för korrekt (Schilling 2013).

Inspelningarna gjordes i samtliga fall på en plats som deltagarna själva valde. I den utsträckning som det var möjligt lämnades inspelningsutrust-

62

© F ö r fa t t a r na och S t ud e n t li t t e r a t u r

3 Gruppsamtal och intervju

ningen hos deltagarna under en period som var betydligt längre än själva inspelningen – ibland ett helt dygn – och deltagarna ombads göra inspelningen när det passade dem bäst. De flesta valde helt enkelt att sätta sig ner någon gång under denna period och ha en liten pratstund, men några inspelningar gjordes under andra omständigheter, så som middagsförberedelser, julpyntning eller tv-tittande.

Inför varje inspelningstillfälle träffade jag deltagarna ifråga och gav dem all nödvändig information och instruktioner angående inspelningen. Detta handlade inte minst om hur den tekniska utrustningen, en minidisc-spelare och en liten mikrofon, skulle hanteras.1 Denna information var nödvändig då deltagarna skötte inspelningarna på egen hand utan mitt deltagande.

De enda instruktioner deltagarna fick om samtalsämne var att det var helt fritt, detta eftersom jag inte ville styra diskussionen åt ett håll som möjligen skulle resultera i att de lingvistiska variablerna hamnade i särskilt fokus.

I stället ville jag se i vilken utsträckning de förekom i så gott som helt ostyrda samtal. Det bör även poängteras att deltagarna i detta skede inte hade fått någon detaljerad information om vilka lingvistiska variabler forskningen riktades mot; de visste endast att studien kretsade runt modern isländska i vardagliga sammanhang. Anledningen till att denna information undanhölls är mer eller mindre den samma som nämnts ovan, d.v.s. det antogs att om deltagarna visste vilka delar av deras språk som skulle studeras så kunde det påverka deras språkbruk. Detta gällde inte minst då de flesta av de lingvistiska variablerna som studerades är stigmatiserade och allmänt får ett negativt bemötande i samhället. En medvetenhet bland deltagarna om att deras användning av dessa variabler skulle granskas hade kunnat leda till att de antingen höll sig enbart till standardformer eller överdrev sitt bruk av

1 Den teknologiska utvecklingen av inspelningsutrustning går fort och hade denna studie utförts i dag hade en minidisc-spelare med all sannolikhet inte använts. Med tanke på just denna snabba utveckling avstår jag dock från att nämna vilken utrustning som kan användas i nuläget. Dagens teknologi kommer förmodligen att ersättas av något annat inom kort och de som planerar en intervjustudie uppmanas helt enkelt att ta reda på vilka möjligheter som finns vid varje given tidpunkt.

© F ö r fa t t a r na och S t ud e n t li t t e r a t u r

63

Finnur Friðriksson

former som avviker från standardspråket. Detta tillvägagångssätt innebär givetvis att studien hamnade i något av en etisk gråzon. Som en motåtgärd fick deltagarna direkt efter varje inspelning mer detaljerad information om vilka variabler som skulle analyseras och gavs samtidigt möjligheten att dra sig ur studien. Först efter att deltagarna gett sitt samtycke för fortsatt deltagande genomfördes intervjuerna och vidare datainsamling. Det bör nämnas att ingen deltagare valde att dra sig ur studien när den möjligheten gavs i detta skede.

Gruppsamtalens längd varierade något. I de samtal där endast två personer deltog ombads de spela in åtminstone 30 minuter, medan grupper på tre eller fyra deltagare ombads spela in minst 40–45 minuter. Den övre gränsen kan sedan sägas ha varit av en teknologisk natur då de minidiscar som samtalen spelades in på tog som mest 75 minuter. Samtalens sammanlagda längd var 29 timmar och 50 minuter, fördelat på 44 inspelningar. Den sammanlagda längden på inspelning varierade även något mellan de olika orterna: från totalt två timmar och fyrtio minuter från den ort som hade de kortaste samtalen till drygt fyra och en halv timme från den som bidrog med de längsta samtalen. Det bör också nämnas att det fanns en viss variation vad gäller själva talmängden i inspelningarna. Detta är ett direkt resultat av vad som nämnts ovan om att samtalsämnet var helt fritt och att inga krav ställdes om att deltagarna skulle sitta stilla under inspelningen och prata oavbrutet.

Det är något av en evig fråga i sociolingvistik hur bra eller ”naturliga” data som gruppsamtal och/eller intervjuer leder till. Här ges det inte utrymme att diskutera i detalj vad som menas med naturligt eller normalt språk och hur det möjligen påverkas av inspelningssituationen. Vi får i stället nöja oss med konstaterandet att när inspelningarna för min avhandling avlyssnades tydde de på att det satta målet om att komma åt avslappnat vardagsspråk uppnåtts. De inledande minuterna i varje samtal är visserligen något stela och kretsar huvudsakligen kring själva inspelningen, men deltagarna verkar så småningom bli allt mindre medvetna om inspelningen och drar sig inte för att komma in på personliga samtalsämnen som sina egna familje- eller arbetsförhållanden, ett tecken på att inspelningen påverkade huvudsakligen inledningsvis.

64

© F ö r fa t t a r na och S t ud e n t li t t e r a t u r

3 Gruppsamtal och intervju

TRANSKRIPTION

Samtliga gruppsamtal transkriberades i sin helhet. Därmed inkluderades även de första minuterna av varje samtal, d.v.s. de delar där medvetenheten om inspelningssituationen var hög. Då deltagarna i detta skede inte visste vilka lingvistiska variabler som skulle studeras bedömdes det som osannolikt att denna högre medvetenhet påverkade deras bruk av dem på ett avgörande sätt även om deras språk allmänt var något mera formellt inledningsvis än vad det var längre in i samtalet. Samtidigt hade det varit närmast omöjligt att avgöra precis när medvetenheten sänktes så att språket kunde ses som mera vardagligt.

Transkriptionsstandarden som användes var en något förenklad form av modifierad standardortografi som utvecklats vid Göteborgs universitet (Nivre 1999). Denna enklare variant ansågs räcka då studien endast berörde morfologiska och syntaktiska variabler. I många andra fall, så som i en studie av fonologisk variation, hade en mer specialiserad transkriptionsstandard krävts, vilket i sin tur hade varit mera tidskrävande. Ett tidsbesparande alternativ i det sammanhanget är dock att enbart transkribera de delar av intervjuerna eller samtalen där de variabler som ska studeras förekommer, tillsammans med all relevant kontext.

ANALYSARBETE

Som förberedelse för det efterföljande analysarbetet skapades en separat fil för varje enskild deltagare som innehöll information om hens bruk av de relevanta standard- så väl som icke-standardformerna, tillsammans med information om dessa formers konversationella och grammatiska kontext.

Ett exempel på detta är registreringen av så kallad ”eignarfallsflótti” eller ”genitivflykt”, som något förenklat är en tendens i isländska att använda något annat kasus (nominativ, ackusativ eller dativ) eller någon annan kasusändelse än genitiv i en kontext där det senare krävs i standardspråk.

Här antecknades vilka ordklasser som användes, vilken syntaktisk roll varje form hade, vilket kasus eller kasusändelse som användes i stället för standardformen och vilken kontexten var varje gång, d.v.s. de syntaktiska omständigheter som enligt standarden krävde att genitiv skulle användas.

© F ö r fa t t a r na och S t ud e n t li t t e r a t u r

65

Finnur Friðriksson

METODVALET

Närmast ostyrda gruppsamtal utan min närvaro användes alltså för att samla in språkliga data för den här studien. Andra alternativ hade givetvis varit tänkbara. En möjlighet hade varit basformen av den sociolingvistiska intervjun, d.v.s. ett slags samtal mellan forskaren och varje enskild deltagare. I de flesta fall försöker forskaren då i första hand att få deltagarna att använda ett så informellt talspråk som möjligt, gärna genom att ställa öppna frågor eller föra en allmän diskussion om något ämne som kan sägas vara av intresse för samhället i fråga. Frågorna som intervjun byggs på förbereds oftast i förväg och delas gärna in i olika sektioner, baserat på de ämnen som tas upp.

Intervjun kan då t.ex. öppnas med frågor om deltagarnas bakgrund för att sedan glida över till mer allmänna ämnen där forskaren ställer frågor som riktas mot att deltagarna kommer in i något slags berättelsefas där de kan tala så länge de vill och fritt utveckla sina narrativer. Bland ämnen som brukar vara produktiva i detta avseende kan olika slags lekar och spel nämnas, inte minst om de kopplas ihop med deltagarnas barndom, och det kan även vara till hjälp för forskaren att i förväg ha satt sig in i vilka ämnen som är de ”hetaste” för ögonblicket i den lokala samhällsdebatten. Ytterligare ett sätt är att lägga sig på en något mer personlig nivå, t.ex. genom att be deltagarna diskutera ett ämne som på ett eller annat vis ligger dem nära, så som Labov själv (1972) gjorde i en känd studie där han bad sina deltagare redogöra för nära-döden-upplevelser. I den sociolingvistiska intervjun dras med andra ord deltagarnas uppmärksamhet från själva intervjusituationen och hur de talar till vad de talar om. Den underliggande teoretiska tanken här är oftast att undvika den så kallade observatörens paradox. Den formulerades av Labov (1970) och anger det paradoxala i att vi för att få tag på lingvistisk teoris viktigaste data måste observera hur folk pratar när de inte observeras.

Den sociolingvistiska intervjun används även gärna för att fånga deltagarnas stilistiska variation, speciellt i fonologiskt avseende. Då följs den inledande öppna intervjun eller samtalet av mer styrda sektioner där del­ tagarnas fokus riktas allt mer mot deras eget språkbruk, t.ex. genom att låta dem först läsa upp en sammanhängande text för att sedan övergå till en lista av ord och till slut en lista av minimala par, och forskaren noterar hur uttalet av de relevanta språkljuden varierar i samband med den växande formalitetsgraden. Ett känt exempel på forskning där denna metod användes är 66

© F ö r fa t t a r na och S t ud e n t li t t e r a t u r

3 Gruppsamtal och intervju

Labovs studie (1972) av hur New York-bors uttalande av ett antal fonologiska variabler förändrades allteftersom formalitetsgraden växte.

En annan möjlighet hade varit att använda något slags mellansteg mellan den traditionella sociolingvistiska intervjun och de gruppsamtal som har beskrivits här, d.v.s. gruppintervjuer där forskaren pratar med två eller flera deltagare åt gången. Utgångspunkten för intervjuer av detta slag är att om deltagare intervjuas i jämställda grupper, där de i de flesta fall även känner varandra, så pratar de mer med varandra än med forskaren och använder sig därmed huvudsakligen av sina vardagliga interaktionsnormer och sitt vardagliga språk, i stället för att vara upptagna av och påverkas av intervju­ situationen och forskarens närvaro – och möjligen även forskarens språkbruk.

En fråga som möjligtvis kvarstår är varför gruppsamtal valdes framför intervjuer för att samla in språkliga data för min avhandling. Svaret kan sägas ligga i den beskrivning som redan getts i detta avsnitt. Så som förhoppningsvis har framkommit var det tänkt att de talspråkliga data som studien byggde på skulle komma från så ostyrda samtal som möjligt. Det antogs att ett fritt gruppsamtal, utan min närvaro, i större utsträckning än intervjuer skulle minimera deltagarnas medvetenhet om sitt eget språkbruk och att de ändå befann sig i en något konstlad samtalssituation. Även om intervjuer alltså inte användes för insamling av språkliga data för studien så användes de ändå för insamling av andra data, så som nämns i inledningen till detta kapitel. Efter varje inspelning av gruppsamtalen intervjuade jag varje enskild deltagare med avseende på tre olika typer av information som sedan kunde relateras till deras användning av de lingvistiska variabler som studerades. Den första typen gällde deltagarnas sociala bakgrund, d.v.s. deras ålder, utbildning och arbete. Deras kön och i vilken av de nio inkluderade orterna de bodde registrerades även, men då denna information var uppenbar behövde inga direkta frågor ställas. Den andra delen av intervjuerna kom in på deltagarnas sociala nätverk, och denna information ansågs nödvändig då det ofta framkommit i sociolingvistiska studier att vårt språkbruk påverkas av vilka vi umgås med och hur starka och komplexa våra kopplingar till människor runt omkring oss och de samhällen vi bor i är. Här användes en grundläggande frågelista som delades in i fem avsnitt som kom in på deltagarnas kopplingar till familj, vänner och arbets- eller skolkamrater och deras deltagande i sociala aktiviteter i deras hembygd. I den tredje delen av intervjuerna tillfrågades deltagarna sedan om sina språkliga attityder. © F ö r fa t t a r na och S t ud e n t li t t e r a t u r

67

Finnur Friðriksson

Först ställdes frågor om hur de såg på språkförändring i allmänhet och om de hade uppmärksammat någon särskild förändring i sin språkliga omgivning och i synnerhet ifråga om de relevanta lingvistiska variablerna. Dessa frågor följdes sedan upp med frågor som riktades särskilt mot de språkliga variabler som inkluderades i studien och de attityder deltagarna hade till dem.

Det bör påpekas att även om samma grundläggande frågelista användes för alla intervjuer så anpassades den till omständigheterna varje given gång, t.ex. utifrån deltagarnas ålder, de nio inkluderade orternas olika socio-ekonomiska struktur eller deltagarnas reaktioner på de olika språkliga variablerna, varav de flesta är stigmatiserade. Dessa anpassningsmöjligheter är även den huvudsakliga anledningen till att intervjuer användes hellre än skriftliga enkäter för att samla in dessa vidare data. Slutligen kan det nämnas att även om intervjuerna inte användes för att samla in rent språkliga data, och således inte analyserades i det avseendet, så förekom det ofta kommentarer i deltagarnas svar som bidrog med intressant information om deras språkbruk. Följaktligen hände det ett antal gånger att en deltagare uttryckte starka negativa åsikter om en given språklig variabel och påstod sig aldrig använda den för att sedan använda den något längre fram i intervjun, då uppmärksamheten riktats mot en annan variabel eller något annat ämne.

Slutsatser Så som redan har nämnts riktar sig sociolingvistisk forskning där intervjuer eller gruppsamtal används som datainsamlingsmetod oftast på ett eller annat sätt mot språklig variation. Detta innebär givetvis att de slutsatser som kan dras av studier av detta slag oftast kretsar kring hur variation, som möjligen leder till språklig förändring, struktureras socialt i det språksamhälle som studeras varje given gång. Således kan studier som genomförs med hjälp av intervjuer eller gruppsamtal t.ex. ge en bild av i vilken utsträckning en viss variabel har spridit sig till det givna språksamhället i sin helhet, genom att förekomsten av den hos de enskilda deltagarna registreras. Intervjuer som består av ett antal delar av olika formalitetsgrad kan även utgöra grunden för slutsatser om deltagarnas intrapersonliga variation beroende på den språkliga situation de befinner sig i.

I min avhandling drogs ett antal slutsatser av liknande slag som de som nämnts ovan. För det första visade analyser av de inspelade gruppsamtalen 68

© F ö r fa t t a r na och S t ud e n t li t t e r a t u r

3 Gruppsamtal och intervju

att – med ett möjligt undantag – ingen av de morfologiska och syntaktiska variabler som studerades och setts som tecken på pågående förändring i modern isländska spridit sig i någon större utsträckning bland deltagarna.

Det möjliga undantaget handlade om den så kallade dativsjukan, en term som används för en tendens bland isländska talare att vid en grupp opersonliga verb använda dativ för subjekt i stället för standardspråkligt ackusativ.

Resultatet visade tecken på att icke-standardvarianten etablerat sig till en viss grad i isländska och att den gjort det i något olika grad beroende på deltagarnas sociala bakgrund.

Trots att dativsjukan alltså möjligtvis hunnit etablera sig i viss utsträckning i isländska sågs de ovan nämnda resultaten bland det urval av del­ tagare som valdes först och främst som ett tecken på att isländska i allmänhet kännetecknas av stabilitet snarare än förändring. Förklaringarna till denna stabilitet söktes sedan till en stor del i resultaten av de individuella intervjuer som följde gruppsamtalen. När deltagarna tillfrågades om sina attityder till språk höll de generellt en negativ ställning mot de enskilda variablerna och framförde oftast traditionella nationalistiska och konservativa språkpolitiska argument för sitt ställningstagande. Samtidigt verkade det finnas en hög språklig medvetenhetsgrad bland deltagarna, som visade sig bland annat i att de allra flesta av dem kände till de språkliga variabler som studien kretsade kring. Med dessa svar från deltagarna som underlag var slutsatsen som drogs i detta sammanhang att det isländska språksamhället allmänt kännetecknas av en tydlig stolthet över det ”rena”, isländska språket, under påverkan av en allmänt accepterad konservativ språkpolitik.

Så som nämnts ovan intervjuades deltagarna även med avseende på deras sociala nätverk. Här visade det sig att även om det fanns vissa skillnader mellan de olika orterna så var deltagarnas nätverk allmänt förhållandevis starka och upplevdes på så sätt av de allra flesta. Med stöd av tidigare forskning, som tyder på att starkt knutna sociala nätverk, där de flesta känner varandra på flera sätt och har frekvent kontakt med varandra, bidrar till språklig stabilitet, drogs den slutsatsen här att de täta nätverk som deltagarna visade sig ha var en bidragande faktor till den språkliga stabilitet de visade prov på.

Slutligen kopplades resultaten angående deltagarnas attityder till resultaten om förekomsten av de språkliga variablerna i deras talspråk. Här framkom ett tydligt mönster där de deltagare som visade en negativ attityd till de relevanta språkliga variablerna var mindre benägna att använda dem än de © F ö r fa t t a r na och S t ud e n t li t t e r a t u r

69

Finnur Friðriksson

deltagare som hade en mer neutral eller rent av positiv attityd. Sammantaget var alltså studiens slutsats att isländska kännetecknas av språklig stabilitet, åtminstone vad gäller de variabler som studerades, och att denna stabilitet kan förklaras av islänningars starka sociala nätverk och deras tydliga språkliga stolthet och konservatism, som leder till allmänt negativa attityder till språkförändring. Det är dock tveksammare om dessa slutsatser utan vidare kan överföras på andra samhällen då diverse andra faktorer kan ha en påverkan där.

Utvärdering av metoderna Den största fördelen med intervjuer och gruppsamtal är förmodligen att de ger oss möjligheten att komma åt relativt vardagligt och informellt språkbruk på ett mer strukturerat sätt än vad observation av helt okontrollerad inter­a ktion eller analys av förberedda tal eller radioutsändningar gör. I och med att datainsamlingen sker öppet och med deltagarnas vetskap och samtycke kan forskaren även samla in mer utförlig bakgrundsinformation om deltagarna än i en observationssituation där denna information begränsas till det som direkt syns eller hörs i den observerade interaktionen. Denna information kan sedan relateras till de språkliga data som samlas in för att studera sambandet mellan språkliga och sociala faktorer.

En annan fördel med intervjuer och gruppsamtal är att även om de ofta är relativt ostrukturerade, för att skapa en så informell situation som möjligt, så är det ändå mer eller mindre givet att deltagarna talar något så när oavbrutet under inspelningstiden, vilket i sin tur resulterar i att en stor mängd språkliga data kan samlas in för varje deltagare på förhållandevis kort tid.

Med andra ord innehåller varje intervju eller gruppsamtal helt enkelt mycket språk, vilket innebär att de i all sannolikhet även rymmer data och information om en hel del andra språkliga drag än de som valts ut för analys i den ursprungliga studien. Detta kan ge inspiration för vidare studier, även om nya data då behövs.

Intervjuer och gruppsamtal är dock ingalunda helt problemfria metoder. Den vanligast förekommande invändningen är troligtvis att det inte finns några garantier för att deltagarna upplever inspelningssituationen som informell, hur långt forskaren än går för att skapa en så vardaglig atmosfär som möjligt. Här kan faktorer som maktförhållandet mellan deltagarna och 70

© F ö r fa t t a r na och S t ud e n t li t t e r a t u r

3 Gruppsamtal och intervju

forskaren påverka deltagarna på olika sätt, t.ex. så att de undviker att använda vissa stigmatiserade former. I samband med gruppintervjuer och inte minst ostyrda gruppsamtal har det även påpekats att deltagarna kan se dem som något slags tävlingssituation där vissa försöker ta så mycket plats som möjligt medan andra knappast säger ett ord (Schreier, 2013). En annan vanlig invändning är den som nämndes ovan om att det kan vara problematiskt att vinkla intervjuer på så sätt att vissa variabler säkerligen förekommer och det är praktiskt taget omöjligt att uppnå denna kontroll i ostyrda gruppsamtal.

Tidsaspekten kan även vara problematisk i samband med intervjuer och gruppsamtal, d.v.s. de som ger sig på studier där dessa metoder används bör vara medvetna om att de är mycket tidskrävande, både vad gäller själva inspelningarna och, inte minst, den efterföljande transkriptionen. Det praktiska resultatet av detta är att deltagarna i studier av detta slag ofta blir för få för att ge studierna den statistiska styrka som krävs för att dra klara slutsatser om de sociolingvistiska förhållanden som studeras, även om en förhållandevis stor mängd data samlas in för varje enskild deltagare. Dessa problem borde ändå inte ses som avskräckande; det finns många anledningar till att intervjuer och gruppsamtal ses som grundläggande metoder för sociolingvistisk forskning.

Lästips

Böckerna Data Collection in Sociolinguistics: Methods and Applications (Mallinson, Childs & Van Herk 2013), Research Methods in Language Variation and Change (Krug & Schlüter 2013) och Sociolinguistic Fieldwork (Schilling 2013) är nyligen utkomna böcker om sociolingvistiska metoder som alla innehåller utförliga kapitel om den sociolingvistiska intervjun och dess olika varianter, utifrån något olika perspektiv. För att få en översikt över kvalitativa forskningsintervjuer i allmänhet är Den kvalitativa forsk­ ningsintervjun (Kvale & Brinkman 2014) en utmärkt utgångspunkt. Labovs (1972) Sociolinguistic Patterns rekommenderas sedan för att få en inblick i några av hans numera klassiska intervjustudier, t.ex. hans studie av fonologisk variation på Martha’s Vineyard. Slutligen utgör Eva Sundgrens (2002) avhandling, Återbesök i Eskilstuna: En undersökning av morfologisk variation och förändring i nutida talspråk, ett utmärkt svenskt exempel på hur intervjuer kan användas för datainsamling.

© F ö r fa t t a r na och S t ud e n t li t t e r a t u r

71

Sally Boyd är professor i allmän språk­ vetenskap/lingvistik vid Göteborgs univer­ sitet. Hennes forskningsintressen omfattar bland annat barns interaktion, ungdomars språkbruk samt språkpolitik.

Stina Ericsson är docent i svenska språket vid Linnéuniversitetet. I sin forskning har hon särskilt intresserat sig för samtal, sexualitet, funktionalitet och multimodal interaktion. I boken medverkar också Theres Bellander, Ellen Bijvoet, Gustav Bockgård, Kari Fraurud, Finnur Friðriksson, Therese Leinonen, Karin Milles, Jenny Nilsson, Catrin Norrby, Cajsa Ottesjö, Lena Lind Palicki och Anne Palmér.

Sociolingvistik i praktiken Djupare insikter i sociolingvistik – studier av hur språk och samhälle hänger samman – nås bäst genom att utföra egna undersökningar, inte genom att enbart läsa om andras studier. I den här boken visar ett antal forskare hur de rent praktiskt gör sociolingvistik, d.v.s. vilka metoder de använder för att samla in och analysera data. Målet är att inspirera läsaren att själv undersöka språkanvändning i det omgivande samhället: vid köksbordet, i sms-konversationer eller ute på skolgården.

Varje kapitel utgår från en redan publicerad studie och dess metoder beskrivs och förklaras detaljerat. Här får läsaren även förslag på uppgifter och uppsatsämnen samt lästips. Boken innehåller också en samling förslag på befintliga webbresurser som studenter kan använda i sociolingvistiska undersökningar samt en ordlista över sociolingvistiska termer med förklaringar.

Sociolingvistik i praktiken kompletterar introduktionsböcker i ämnet och riktar sig till studenter på grundnivå och avancerad nivå i främst språkämnen och lärarutbildning. Boken kan också användas i metodkurser och som handbok i uppsatsarbete.

Art.nr 38213

www.studentlitteratur.se