Page 1

Miljรถetik Frรฅn problem till lรถsning

Olle Torpman


Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bok­utgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 38941 ISBN 978-91-44-10773-8 Upplaga 1:1 © Författaren och Studentlitteratur 2017 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Sakgranskning: Lars Samuelsson Omslagslayout: Jens Martin/Signalera Omslagsbild: Hilch/Shutterstock.com Printed by Mediapool Print Syd AB, Estonia 2017


5

INNEHÅLL

Förord 11 Del 1  Grunder 1 Inledning  19

1.1 Miljöetikens relevans – vad ska vi med miljöetik till?  19 Räcker det med vetenskap och politik?  20 Humes lag  21 1.2 Miljöetikens innebörd – vad är miljöetik egentligen?  23 Etik: studiet av grundläggande normer och värden  23 Miljöetikens två huvudsyften  25 1.3 Miljöetikens framväxt – hur har vi hamnat här?  28 En ung disciplin  29 Etikens framtida utveckling  30 1.4 Ett hot om etisk relativism?  31 Deskriptiv relativism som stöd för etisk relativism?  33 Den etiska relativismens problem  34 1.5 Varför studera miljöetik?  36 2 Miljöetikens delfrågor  39

2.1 Natursyn – vilken är människans relation till naturen?  39 Snäv natursyn  41 Vid natursyn  42 Mixad natursyn  43 2.2 Agentskap – vilka har ett moraliskt ansvar?  45 Handlingsförmåga och moralisk förståelse  46 ”Bör” implicerar ”kan”  47 2.3 Egenvärde – vad är det som är värdefullt i sig?  50 Egenvärden och instrumentella värden  52 Välfärdism 53 Perfektionism 55

©  F ö r f a t t a r e n o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r


6 

I n ne h å l l

Värdeliberalism 57 Värdepluralism 58 2.4 Moralisk status – vilka ingår i den etiska omsorgen?  62 Egocentrism 64 Ratiocentrism 64 Antropocentrism 65 Psykocentrism (sentientism)  65 Biocentrism 66 Ekocentrism 67 3 Om moralteoriernas normativa roll  71

3.1 Om moralteoriernas gemensamma syften  71 Moraliska principer  72 Riktighetskriterium och beslutsmetod  73 3.2 Om moralteoriernas olika strukturer och angreppssätt  74 Konsekventialism 75 Deontologi 76 Dygdetik 76 3.3 Kort om de normativa begreppen  79 Del 2  Moralteorier 4 Traditionella moralteorier  85

4.1 Etisk egoism: Agentens egennytta  85 Den etiska egoismens relevans och attraktionskraft  86 Den etiska egoismens problem  87 Kontraktsetik 90 4.2 Kantianism: Universaliserbara maximer  93 Det kategoriska imperativet  95 Hur rimlig är kantianismen?  98 Doktrinen om dubbel effekt  99 4.3 Utilitarism: Hela världens totalnytta  102 Några förtydliganden  103 Hur står sig utilitarismen?  105 4.4 Rättighetsetik: Individens fri- och rättigheter  108 Lockes förbehåll  109 Negativa rättigheter  111 Rättighetsetikens fördelar och nackdelar  114

©  F ö r f a t t a r e n o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r


I nnehåll  7

4.5 Aristotelianism: Personlig blomstring  116 Den gyllene medelvägen  117 Full dygdighet  118 Är aristotelianismen egocentrisk eller antropocentrisk? 121 Om aristotelianismens rimlighet  122 4.6 Omsorgsetiken: Sociala relationer  124 Relationernas roll i moralen  124 Empatins roll i moralen  127 En feministisk etik?  129 5 Miljöcentrerade moralteorier  133

5.1 Livsvördnadsetiken: Vördnad för livets fulländning  133 En utvidgad form av dygdetik  134 Livsvördnadsetikens för- och nackdelar  137 5.2 Naturrespektetiken: Respekt för allt levande vilt  141 Naturrespektetikens plikter  142 Konfliktlösningsprinciper 143 Om naturrespektetikens rimlighet  146 5.3 Hierarkisk biocentrism: Viktning av alla organismers blomstrande  149 Deontologisk hierarkisk biocentrism  150 Konsekventialistisk hierarkisk biocentrism  153 Biocentrismens generella problem  155 5.4 Landetiken: Ekostabilitet, -integritet och -skönhet  157 Leopolds starka ekocentrism  158 Callicotts svaga ekocentrism  160 Landetikens problem  163 5.5 Djupekologin: Självförverkligande och helhetsidentifiering 165 Metafysisk holism: en vid natursyn  166 Ekosofi T  168 Den djupekologiska plattformen  170 Vad för sorts teori är djupekologin egentligen?  171 6 Rättfärdigande av moralteorier  177

6.1 Etikens evidensbas: intuitionerna  177 Övervägda intuitioner  178

©  F ö r f a t t a r e n o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r


8 

I n ne h å l l

Tankeexperimentens roll inom etiken  180 6.2 Adekvansvillkor för moralteorier  182 Förklaringskapacitet 183 Konsistens och koherens  185 Enkelhet 187 6.3 Etisk pluralism – den rimligaste moralteorin?  189 Hur ska flera principer kunna förenas i en teori?  190 Pluralism, javisst! Men är den verkligen grundläggande? 193 Del 3  Tillämpningar 7 Hur går en tillämpning till?  199

7.1 Vikten av bakgrundsfakta …  199 … Vid problemidentifieringen  200 … Vid fastställandet av tillgängliga handlingsalternativ 201 … Vid implementerandet av problemlösningarna  202 7.2 Vad tillämpningarna kan ge oss: flerfaldig vägledning  204 Detaljerad handlingsvägledning  205 Tecken på moralteorins rimlighet  206 8 Enskilda tillämpningsområden  209

8.1 Regnskogsskövling 210 En etisk analys  211 Praktisk slutsats: överlappande konsensus?  216 8.2 Genmodifiering 217 En etisk analys  219 Praktisk slutsats: överlappande konsensus?  224 8.3 Kärnkraft 225 En etisk analys  227 Praktisk slutsats: överlappande konsensus?  232 8.4 Överkonsumtion 233 En etisk analys  235 Praktisk slutsats: överlappande konsensus?  240 8.5 Djurutnyttjande 241 En etisk analys  243 Praktisk slutsats: överlappande konsensus?  249 8.6 Artutrotning 249

©  F ö r f a t t a r e n o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r


I nnehåll  9

En etisk analys  252 Praktisk slutsats: överlappande konsensus?  258 8.7 Kemikalieutsläpp 258 En etisk analys  261 Praktisk slutsats: överlappande konsensus?  266 8.8 Klimatförändringen 267 En etisk analys  270 Praktisk slutsats: överlappande konsensus?  274 9 Framtida generationer  277

9.1 En inledande etisk analys – varför ska vi bry oss?  277 9.2 Framtidens befolkning – vilka handlar det om?  282 Konsekventialismen och den motbjudande slutsatsen  284 Deontologin och icke-identitetsproblemet  286 Står sig dygdetiken bäst?  288 9.3 Vad och hur mycket ska vi spara åt framtiden?  290 Okunskapsargumentet 291 Kompensationsargumentet 292 Diskontering 293 9.4 Reproduktion – hur många barn får man skaffa?  297 Är det var och ens rätt att få föda barn?  298 Tidpunkt för barnaskaffandet spelar roll  300 Del 4  Implementeringar 10 Miljörättvisa  305

10.1 Om rättvisans roll i miljösammanhang  305 Rättvisans beståndsdelar  306 Miljöpolitiska teorier  309 10.2 Socioekologin 311 Problematiska samhällsstrukturer  312 Socioekologins förslag  315 10.3 Ekofeminismen 318 Tesen om det dubbla förtrycket  318 Olika former av feminism  322 Gemensamt mål: jämställdhet  324 10.4 Om klimatansvaret – hur ska det fördelas rättvist?  326 Hur ska atmosfärens absorptionskapacitet fördelas?  327 Hur ska kostnaderna för tidigare utsläpp fördelas?  329

©  F ö r f a t t a r e n o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r


10 

I nn e h å l l

11 Miljöbeslut under osäkerhet  335

11.1 Kan vi alls göra något åt miljöproblemen?  335 Våra psykologiska begränsningar  336 Har vi bara försumbara effekter?  337 Individens ansvar  339 11.2 Försiktighetsprincipen 342 En stark försiktighetsprincip  342 En svag försiktighetsprincip  343 11.3 Beslut under moralisk osäkerhet  346 Principer för beslutsfattande under moralisk osäkerhet 347 Följ den rimligaste moralteorin  349 11.4 Miljöpragmatism 351 Den miljöpragmatiska metoden  353 Några hoppingivande slutord  355 Ordlista (och index)  359 Litteratur 369

©  F ö r f a t t a r e n o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r


Del 1 Grunder

I denna första del går vi igenom miljöetikens grunder. I kapitel 1 klargör vi miljöetikens relevans och innebörd samt diskuterar olika skäl till att studera miljöetik. I kapitel 2 går vi igenom relevanta delfrågor – om natursyn, agentskap, moralisk status och värde. I kapitel 3 förklaras moralteoriernas struktur och normativa roll.


Inledning

1

Miljöetiken är en förhållandevis ung och tvärvetenskaplig gren av etiken. Allt från ekologi och fysik till ekonomi och politik är relevanta för de frågor som behandlas inom miljöetiken. För att lära känna ämnet väl bör vi titta på alla dess sidor. I detta inledande kapitel ska jag tydliggöra miljöetikens relevans, innebörd och historia. Jag ska också bemöta några farhågor kopplade till relativism och ta upp skäl för att studera miljöetik. 1.1  Miljöetikens relevans – vad ska vi med

miljöetik till?

Dagens klimatforskare är överens om att jordens klimat förändras. Medeltemperaturen höjs, polarisarna smälter, havsnivåerna stiger, regnskogarna utarmas; och så vidare. Det råder också stor enighet om att människan utgör den dominerande orsaken till klimatförändringen. Förändringen beror nämligen till största delen på ökade mängder växthusgaser i atmosfären, något som mänsklig aktivitet ligger bakom. Det handlar inte minst om regnskogsskövling, cementproduktion och användande av fossila bränslen.1 Situationen är dock komplex eftersom många faktorer i naturen samverkar. Som exempel kan nämnas att om vi fortsätter att skövla regnskogen så kommer dess kapacitet att absorbera växthusgasen koldioxid att reduceras avsevärt, vilket i sin tur kommer att påskynda den globala uppvärmningen. Den kvarvarande regnskogen får då dessutom svårare att överleva, eftersom den kan hantera endast några få graders temperaturökning. Och när regnskogen dör frigörs koldioxid under själva nedbrytningen, vilket spär på uppvärmningen ytterligare. 1  Se t.ex. FN:s klimatpanel, IPCC, Climate Change 2014 (2014) samt Källén, ”Jordens klimat enligt IPCC” (2009) och Källén, ”Mer om klimatsystemet” (2009b). Se också Steffen m.fl., ”The Anthropocene” (2007).

©  F ö r f a t t a r e n o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

Klimatförändringen: ett komplext problem


20 

D e l 1  G r un d e r

Många andra miljöproblem

I och med uppvärmningen ökar också risken för att permafrosten smälter i delar av Sibirien och Kanada. Denna innesluter stora mängder metangas, som är en många gånger starkare växthusgas än koldioxid. Detta ger upphov till ett instabilare klimat och påskyndar det redan snurrande hjulet. I förlängningen kan detta också medföra att polar­ isarna smälter. I och med att dessa reflekterar varmt solljus tillbaka ut i rymden, vilket hjälper till att kyla planeten, kommer avkylningseffekten att avta och den globala uppvärmningen späs på ännu mer. Vid sidan av klimatförändringarna finner vi också andra miljöproblem: utsläpp av gifter, utfiskning av haven, utrotning av arter, överanvändning av naturresurser och hantering av kärnavfall, med mera. Det har i vissa fall gått så långt att redan nu levande människor far illa av miljöproblemen. I värsta fall skulle miljöproblemen tillsammans på sikt kunna innebära slutet för mänskligheten, liksom för mycket annat liv på vår planet. Och även om miljöproblemen inte skulle ha fullt så drastiska effekter torde de komma att avsevärt försämra även framtida generationers möjligheter att tillgodose sina grundläggande behov. I och med detta äventyras mycket av det vi värdesätter, vilket också ökar risken för konflikter människor emellan.2 Dagens miljösituation – med klimatförändringen i spetsen – utgör sammantaget ett mycket allvarligt problem. Kanske ett av de största som mänskligheten någonsin har stått inför. RÄCKER DET MED VETENSK AP OCH POLITIK?

Många tror att vetenskaperna – måhända med hjälp av politiken – räcker för att lösa miljöproblemen. Tack vare vetenskaperna kan vi nämligen analysera orsakerna till problemen och därigenom få kunskap om vilka praktiska åtgärder som skulle kunna lösa dem. Exempel på åtgärder mot klimatförändringarna skulle kunna vara minskad användning av fossila bränslen, minskad konsumtion och begränsad skogsavverkning. Faktum är dock att varken politiker, forskare eller företagsledare har kunnat enas om vad vi bör göra åt miljösituationen. Tyvärr tycks en sådan enighet vara ganska avlägsen. Vi verkar snarare vara oeniga om det mesta på denna punkt, både globalt och lokalt. Men varför är det så? Om vetenskaperna ensamma skulle kunna lösa problemen, varför är då inte en lösning redan här? En av anledningarna till detta är, kort och gott, att miljöproblemen inte enbart är en fråga för vetenskaperna. De handlar nämligen också om våra motstridiga 2  Se t.ex. Haldén, ”Åtgärda klimatet – för säkerhets skull” (2009).

©  F ö r f a t t a r e n o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r


1 I nledning  21

värderingar och prioriteringar. Visserligen råder det oenighet kring diverse vetenskapliga spörsmål, exempelvis om hur mycket klimatet förändras och vad vi kan förvänta oss för effekter därav. Men det råder också en oenighet kring vad som bör göras och om vad som i grunden är värdefullt. Är det värt att offra regnskogen för att utplåna världens fattigdom? Är det värt att begränsa den enskildes äganderätt för att säkerställa ett hållbart resursutnyttjande? Dessa frågor indikerar att miljö- och klimatdiskussionerna står tätt sammankopplade med norm- och värdefrågor (även om det sällan pratas om det i de termerna). Det är nämligen våra normer och idéer om värden som ger upphov till den oro vi känner inför den rådande miljö­ situationen. Miljöproblemen består i att de hotar saker som vi värde­ sätter, såsom mänsklig (och icke-mänsklig) överlevnad och välfärd. Vatten och luft förorenas, extrema väderförhållanden (exempelvis torka, bränder, stormar och översvämningar) ökar, viktiga ekosystemtjänster (exempelvis pollinering) hotas, allvarliga sjukdomar sprids lättare, skördar slår fel, världens svältsituation riskerar att förvärras och så vidare.3 Om det inte vore för vårt positiva värderande av sådant som mänskligt liv, välfärd, djurarter och ekosystem så skulle vi knappast hysa någon oro för miljöförändringarna. En viktig fråga är därmed om det vi värdesätter också är det som faktiskt har värde. Har mänskligt liv verkligen ett värde i sig? Gäller det i så fall även för liv hos annat än mänskliga varelser? Kanske till och med för hela ekosystem? Eller är det i kraft av något annat som liv är värdefullt? För att dra det till sin spets: Spelar det någon roll om vi skulle utrota mänskligheten och merparten av livet på jorden? I så fall, varför? Det är här etiken kommer in i bilden. Etiken är nämligen studiet av de grundläggande värden och normer som ger svar på sådana frågor. HUMES LAG

Etiken är relevant för miljöproblemen på framförallt två sätt. Till att börja med är etiken till hjälp när det kommer till att identifiera själva problemen. Med etikens verktyg kan vi nämligen fastställa vad som är ett problem, och vad som gör det till ett problem. Kort sagt gäller att vi står inför ett etiskt problem endast när vi har att göra med en värderingskonflikt av något slag. Har vi inte att göra med någon sådan 3  Klimatförändringarna kan förstås också ha positiva effekter, som t.ex. för jordbruket i Sverige. På det hela taget torde det dock inte råda några tvivel om att de negativa effekterna väger tyngre.

©  F ö r f a t t a r e n o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

Värderingskonflikter – ger problem

Normer och värden


22 

D e l 1  G r un d e r

”bör” följer inte från ”är”

konflikt så har vi heller inte att göra med något etiskt problem. För det andra gäller att vi utan etiken inte kan besvara den efterföljande frågan: Vad bör vi göra åt problemen? Denna fråga är nämligen normativ. Vi frågar helt enkelt efter (i) en handlingsåtgärd, ett handlingsval som är det rätta i detta avseende, och (ii) en förklaring till varför just denna handlingsåtgärd är den rätta. Detta visar att om vi ska komma till rätta med miljöproblemen så behöver etiken involveras.4 Detta knyter an till vad som brukar kallas Humes lag, efter den skotske filosofen David Hume (1711–1776), som säger att vi inte kan härleda något ”bör” (något normativt) från något rent ”är” (något deskriptivt). Humes lag innebär med andra ord att vi från ett påstående om hur världen är inte kan dra slutsatser om hur den bör vara. Även om vetenskapen ger oss verktyg att analysera och utveckla de medel vi behöver för att nå våra mål, så ger den oss alltså inte tillräckliga verktyg för att analysera och utveckla målen som sådana. Snarare bygger vetenskapen på redan uppsatta mål: att skapa förståelse, göra förutsägelser, bota sjukdomar, erövra rymden, sprida välstånd och så vidare. Etiken fokuserar, till skillnad från vetenskapen, på den senare uppgiften: att studera, analysera och utveckla målen som sådana.5 Därför behöver vi etiken – ungefär som karta och kompass – för att kunna orientera oss i vår strävan efter en bättre värld. SAMMANFAT TNING

Huvudfrågan inom miljödebatten är: vad bör vi göra åt miljöproblemen? Denna fråga är av normativ karaktär och kan inte besvaras utan att vi reder ut de bakomliggande etiska frågorna. Bakom varje genomtänkt handlingsval – i både miljösammanhang och andra – finns nämligen diverse etiska idéer om vad som kännetecknar riktigt handlande, om vad som är värdefullt och om vilka de yttersta syftena är med vad vi gör. Etiken är också till hjälp när det kommer till att avgöra vad som är ett problem och varför. På så vis är miljöetiken högst relevant när det kommer till att lösa miljöproblem.

4  Se Stenmark, ”The Relevance of Environmental Ethical Theories for Policy Making” (2002), för relaterade resonemang. Självklart måste också miljöekonomi, miljörätt och miljöpsykologi med mera involveras. Dessa ämnen hör dock ej till miljöetiken, och ska följaktligen ej behandlas i denna bok. 5  Se exempelvis Baard & Edvardsson Björnberg, ”Cautious Utopias: Environmental Goal-Setting with Long Time-Frames” (2015), för ett exempel på detta.

©  F ö r f a t t a r e n o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r


1 I nledning  23

Diskussionsfrågor 1 Tänker du dig att vetenskap och politik är tillsammans tillräckligt för att lösa dagens miljöproblem? Eller behövs också etiken för detta ändamål? Har detta första avsnitt förändrat din uppfattning i frågan? 2 Vad är det som gör ett problem till ett problem? Om du anser att den rådande klimatsituationen är ett problem, vad beror det då på? 3 Nämn ett exempel där olika människor uppvisar olika attityder till miljön. Vad kan denna olikhet bero på? Hur kan värderingsfrågor här komma in i bilden? VIDARELÄSNING

För den som vill sätta sig in de empiriska fakta som ligger till grund för klimat­ debatten rekommenderas antologin Osäkrat klimat – Laddad utmaning (2009), utgiven av Forskningsrådet Formas. För en vidare syn på etikens relevans för miljödebatten se t.ex. Folke Tersmans bok Tillsammans (2009) och Bengt Brüldes och Göran Duus-Otterströms Klimatetik (2015). Se också texterna i Andrew Light och Holmes Rolstons antologi Environmental Ethics (2003) för en fördjupning. För en inblick i ekonomins, statsvetenskapens och politikens relevans se Tim Jacksons Välfärd utan tillväxt (2012).

1.2  Miljöetikens innebörd – vad är miljöetik

egentligen?

Kortfattat kan sägas att miljöetiken är en tillämpning av etiken på miljöområdet, där huvudfrågan är hur vi människor bör behandla vår omgivande natur. För att fullt ut kunna förstå vad miljöetik handlar om måste man således förstå vad etik är mer generellt och vad som menas med ”miljö”. Med ordet ”miljö”, till att börja med, åsyftar man oftast samma sak som med ”omgivning” eller ”omgivande förhållanden” – inte minst samspelet mellan däri verkande system, människor, djur, växter och andra organismer. I grova drag används ordet ”miljö” här synonymt med ”natur”, och refererar till hela omfattningen av levande och ickelevande ting på jorden som inte avsiktligt skapats av människor. Jag låter nöja mig med detta så länge, då vi ska titta närmare på naturbegreppet längre fram (se avsnitt 2.1). Det viktigaste här och nu är att fastställa vad etik egentligen är. ETIK: STUDIET AV GRUNDLÄGGANDE NORMER OCH VÄRDEN

Etiken (eller moralfilosofin som det också kallas) är den del av filosofin som utgör studiet av grundläggande normer och värden. I vardagstal ©  F ö r f a t t a r e n o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

Miljö = natur


24 

D e l 1  G r un d e r

Deskriptiv/normativ

Etik ≠ juridik

likställs ofta värden och normer, men i det etiska sammanhanget kan de med fördel hållas åtskilda. Vad gäller värden kan man kort och gott säga att ett positivt värde är något som är bra, medan ett negativt värde är något som är dåligt. Att säga att lycka eller frihet är bra, är sålunda att ge uttryck för en värdering. En norm, å andra sidan, är en handlings­ föreskrift – det vill säga en princip för korrekt uppförande. Den säger åt oss hur vi bör bete oss och hur vi bör vara – det vill säga vad som är rätt respektive fel att göra i olika situationer. Budordet ”Du skall icke dräpa!” är ett exempel på en norm, eftersom den säger något om vad som är fel att göra. Hjälporganisationernas uppmaning ”Skänk pengar till väl­ görenhet!” är likaså en norm, eftersom den säger att något är rätt att göra. Det finns en mängd olika normer och värderingar i svang i samhället: det är fel att döda; utbildning är bra; du bör hjälpa folk i nöd om du kan; det är fel att stjäla och ljuga; arbetslöshet är dåligt; man bör hålla tider; det är okej att äta kött; och så vidare. Som denna sistnämnda norm indikerar råder det en oenighet bland folk om vilka normer och värderingar som är korrekta. Detta är inte så konstigt eftersom vissa normer och värden helt enkelt inte går ihop med varandra. Det kan exempelvis inte vara både rätt och fel att äta kött. Etiken utgör studiet av vad som på riktigt är rätt/bra respektive fel/dåligt, och varför det är rätt/bra respektive fel/dåligt. Noteras bör att det som undersöks inom etiken alltså är vilka normer och värden som är korrekta – det vill säga giltiga eller sanna. Vilka normer och värderingar folk faktiskt hyser och lever efter är förvisso en spännande socialantropologisk fråga, men det är ingen fråga inom etiken. Även om folks vardagsmoral kan säga något om hur den riktiga moralen ser ut, så verkar den inte säga hela sanningen; att folk de facto röker, dricker och äter kött, exempelvis, säger knappast något om vilka beteenden som är bra eller rätt på riktigt. Och att folk exempelvis håller fast vid vissa könsnormer betyder inte att dessa könsnormer är korrekta. Det bör också förtydligas att etiken, till skillnad från vetenskaperna (som brukar särskiljas från filosofin generellt), är normativ snarare än deskriptiv. Detta rimmar väl med vad som sades i det förra avsnittet. Vetenskaperna är huvudsakligen deskriptiva i den meningen att de syftar till att ta reda på och beskriva hur världen (eller saker i den) faktiskt är, medan etiken å sin sida är normativ i den mening att den syftar till att ta reda på hur världen (eller saker i den) borde vara. I anslutning till detta bör det sägas att den innebörd hos de normativa termerna ”rätt” och ”fel”, som vi i etiken intresserar oss för, inte ska förväxlas med den innebörd som dessa respektive termer har inom andra områden, som inom exempelvis ekonomin eller juridiken. Att ©  F ö r f a t t a r e n o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r


1 I nledning  25

någonting är ekonomiskt rätt betyder inte att det är moraliskt rätt. Att någonting är juridiskt riktigt eller socialt acceptabelt utesluter heller inte att det moraliskt sett kan vara fel. Att stening till döds, som straff för vissa brott, skulle vara tillåtet enligt vissa länders juridiska system utesluter alltså inte att stening till döds skulle vara moraliskt fel även i dessa länder. Att köttätande är både lagligt och socialt accepterat i Sverige betyder inte heller att det är moraliskt riktigt i Sverige. Även om juridiken onekligen motiveras på basis av etiken är juridik och etik alltså inte samma sak.6 MIL JÖETIKENS T VÅ HUVUDSYFTEN

Knyter vi ihop säcken kan vi säga att miljöetiken utgör studiet av normer och värden när det gäller just miljörelaterade frågor. Mer precist kan man säga att miljöetiken som ämnesområde har två huvudsyften (som kommer att förtydligas i det som följer): 1 Att ta reda på naturens värde och moraliska status. 2 Att göra en etisk analys av miljöproblemen för att erhålla lösningar på dem. Det första syftet avslöjar att miljöetiken delvis inbegriper den underavdelning till etiken som kallas normativ etik. Inom denna etiska underavdelning studeras de olika normativa teorierna – också kallade moralteorier – som söker fastställa och redogöra för vad moraliskt värde och riktigt handlande i grunden består i. Som detta antyder finns det inte bara en moralteori utan flera konkurrerande sådana – som alltså ger alternativa svar på frågorna om naturens värde och om hur vi bör bete oss mot den. De ger också olika förklaringar till varför just dessa respektive svar skulle vara riktiga. Anledningen till denna mångfald av moralteorier är att vi ännu inte är eniga om vilken moralteori som är den korrekta, och det är osäkert om vi någonsin kommer att kunna bli det. Detta går att likna vid att vi inom politiken inte är ense om vilken ideologi som är den rätta, eller hur samhället ska förändras till det bättre – vilket ju är skälet till att det finns flera rivaliserande politiska partier. Kanske kommer vi i framtiden att kunna enas om vilken moralteori som är den rätta, men till dess får vi hålla öppet för de alternativ som ännu inte kunnat uteslutas. Del I och del II av denna bok tar sig an miljöetikens första syfte. 6  För en inblick i miljöjuridiken, se Ebbesson, ”Rättigheter i den juridiska praktiken – fokus på miljöfrågor” (2002).

©  F ö r f a t t a r e n o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

Normativ etik


26 

D e l 1  G r un d e r

Tillämpad etik

Miljöetikens andra syfte – att göra en etisk analys av miljöproblemen för att erhålla lösningsförslag till dem – avslöjar att miljöetiken vidare involverar en sorts tillämpad (ibland kallad praktisk) etik. Den tillämpade etiken är den etiska gren inom vilken vi tar de läror om riktighet och värde som den normativa etiken tillhandahåller, och til�lämpar på ett problemområde (i det aktuella fallet miljön) för att se vilka rekommendationer de ger oss. Med andra ord går den tillämpade etiken ut på att utföra etiska analyser av praktiska problem för att få handlingsvägledning. I miljöetiska sammanhang handlar det i grund och botten om att ta reda på vad som är det rätta att göra åt de olika miljöproblemen. Denna etiska tillämpning är också av betydelse på så vis att de rekommendationer som moralteorierna ger oss kan säga något om moralteoriernas rimlighet. Miljöproblemen utgör nämligen en sorts ”fall” mot vilka moralteorierna kan testas. Del III och del IV av denna bok ägnas huvudsakligen åt miljöetikens andra syfte. I och med miljöetikens andra huvudsyfte kan vi konstatera att miljö­etiken till viss del går i samma spår som andra typer av tillämpad etik, som exempelvis medicinsk etik. Den medicinska etiken utgör til�lämpningen av etiken på medicinens område, där man alltså frågar sig vad som är det rätta att göra gällande medicinska problemställningar. Precis som den medicinska etiken är ett samlingsstudium av olika medicinområden – exempelvis abort, dödshjälp och prioriteringar mellan vårdbehövande – innefattar miljöetiken en mängd avgränsade problemområden, såsom djurhantering, framtida generationer, klimatförändringar och kärnavfallshantering. Miljöetiken är minst sagt ett brett och innehållsrikt studium. Sammanfattningsvis kan vi förtydliga förhållandena mellan miljö­ etiken, etiken, filosofin och vetenskapen (utan att närmare beskriva filosofins och vetenskapens innehåll) med hjälp av en illustration. Om vi bekänner att etiken inte är det enda filosofiska studiet – samt att den normativa och den tillämpade etiken inte är de enda etiska studierna7 – kan denna illustration se ut som i figur 1.1. 7  Etiken inbegriper också en gren som kallas metaetik. Metaetiken är ett studium av etiken – om de etiska värdenas och normernas egentliga natur, om möjligheten att nå kunskap om dessa och om de etiska termernas betydelser. Se t.ex. Bergström, Grundbok i värdeteori (1992). Denna gren delar i mångt och mycket vetenskapens deskriptiva ansats. Frågorna som metaetiken berör har nämligen att göra med hur vissa saker och ting, om än etiska sådana, är snarare än borde vara: vad är normer och värden, vad betyder de etiska termerna och hur kan vi få kunskap om dem? Med tanke på att miljöetiken i huvudsak handlar om normativ och tillämpad etik kommer huvudfokus i denna bok inte att ligga på metaetiska frågor. Tack och lov kan vi diskutera de normativt etiska frågorna om vad som kännetecknar moraliskt riktigt handlande, liksom de tillämpat etiska

©  F ö r f a t t a r e n o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r


1 I nledning  27

Vetenskap

Filosofi Etik Normativ etik

Tillämpad etik

Miljöetik Huvudsakligen deskriptiv

Huvudsakligen normativ

SAMMANFAT TNING

Etiken är studiet av normer och värden. Inom den normativa etiken undersöks vad som har värde och vad som ytterst är rätt och fel handlande. Inom den tillämpade etiken undersöks vad dessa normer och värden ger för rekommendationer vid tillämpning på praktiska problem. Miljöetiken involverar både normativ och tillämpad etik, med syftet att (i) ta reda på naturens värde och moraliska status samt (ii) ta reda på vad vi bör göra åt olika miljöproblem. Själva den etiska tillämp­ ningen på miljöproblemen är relevant också på så vis att den kan lära oss något om rimligheten hos moralteorierna.

Diskussionsfrågor 1 Vad kännetecknar etik i allmänhet och miljöetik i synnerhet? Nämn några andra områden än miljön som etiken kan tillämpas på. 2 Vad gör etiken till ett huvudsakligen normativt studium, och hur skiljer sig ett sådant från ett deskriptivt studium? 3 Vad är din uppfattning: är moralen enbart ett mänskligt påhitt, eller är den av samma karaktär som naturlagarna i universum? Spelar din uppfattning i frågan någon roll för det eventuella allvaret i dagens miljösituation? VIDARELÄSNING

För en fördjupad redogörelse för miljöetiken i sin helhet, se David Kellers ”Introduc­ tion” i antologin Environmental Ethics (2010) och inlägget ”Environmental Ethics” på Stanfords webbaserade uppslagsverk: http://plato.stanford.edu/entries/ethics-envi­ ronmental/. En bra alternativ miljöetikbok på svenska är Håkan Salwéns Miljöetik (2012), en bra på engelska är Marion Hourdequins Environmental Ethics (2015). Se också Thomas Anderbergs Den mänskliga naturen (1994) för en lättfattlig översikt av de etiska frågor som miljöproblemen väcker. För en inblick i etiken som helhet, rekommenderas texterna i Henrik Ahlenius antologi Vad är moraliskt rätt? (2004).

frågorna om vad vi bör göra i konkreta problemsituationer, oavsett vad vi anser om etikens natur, betydelsen av de etiska termerna eller möjligheten till kunskap om normer och värden. Vi ska därför i denna bok beröra de metaetiska frågorna endast i den mån det hjälper oss att besvara de miljöetiska frågorna.

©  F ö r f a t t a r e n o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

Figur 1.1 


28 

D e l 1  G r un d e r

1.3  Miljöetikens framväxt – hur har vi hamnat här?

”Den sista människan”

Behov av nya moralteorier eller utvidgning av redan befintliga?

Miljöetiken etablerades som akademiskt studium under början av 1970-talet i samband med att både etiker och miljöintresserade kom till insikt om miljöproblemens allvar. Även dessförinnan hade röster höjts bland tidiga miljökämpar – däribland Aldo Leopold (1887–1948), Rachel Carson (1907–1964) och Arne Næss (1912–2009) – vilka menade att de traditionella moralteorierna missat många väsentliga aspekter då de tillämpats på miljöområdet. De traditionella moralteorierna utgick nämligen från människor och mänskliga intressen och bortsåg från djurs och naturs intressen. En för miljöetiken viktig händelse äger rum år 1973. Då ifrågasätter Richard Sylvan (1935–1996) och Val Plumwood (1939–2008) den dominerande människocentreringen genom att i ett numera känt tankeexperiment, som kallas Den sista människan (eng. ”Last Man”), ställa frågan: Skulle den sista människan på jorden begå något moralisk felsteg om hon tog kål på allt annat liv innan hon själv dog? Sylvan och Plumwood menade att svaret på denna fråga måste vara ja och att etiken således inte kan centreras kring människor och deras intressen.8 År 1977 hävdade J. Baird Callicott (f. 1941), som gick i samma spår som Sylvan och Plumwood, att det som står i centrum för etiken inte är enskilda människor, eller individer överhuvudtaget, utan snarare ekosystemen som helhet – vari både människor, djur och växter ingår. Gemensamt för Leopold, Carson, Næss, Sylvan, Plumwood och Callicott var att de menade att dessa nya idéer krävde en revidering av de traditionella etiska teorierna – eller till och med ett avståndstagande från dem till förmån för skapandet av nya miljöcentrerade moralteorier.9 På så vis bidrog miljöetiken till att mer miljöcentrerade idéer började diskuteras på allvar. Dessa idéer handlade främst om vad som har moralisk status, om vad som har värde, om framtida generationer och om vilket primärt fokus etiken som verksamhet ska ha. En del andra etiker – exempelvis John Passmore (1914–2004), Peter Singer (f. 1946) och Kristin Shrader-Frechette (f. 1944) – ansåg att de traditionella moralteorierna mycket väl kunde hantera också de nya etiska frågor som restes i och med de förhållandevis nyuppkomna miljöproblemen. Snarare än att åsidosätta de traditionella etiska teo8  Se t.ex. Sylvan (Routley), ”Is There a Need for a New, an Environmental, Ethic?” (1973). 9  Även om det var Sylvans och Plumwoods exempel som drog igång den miljöetiska debatten om värden hos icke-upplevande varelser och ting, så framfördes ett liknande argument långt tidigare av den brittiske filosofen G.E. Moore (1873–1958) i hans bok Principia Ethica (1903: 83–84). Vi återkommer till detta argument i avsnitt 2.3.

©  F ö r f a t t a r e n o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r


1 I nledning  29

rierna till förmån för nya direkt miljöcentrerade teorier förordade de en utvidgning vad gällde tillämpningarna av de redan befintliga teorierna. Exempelvis menade Singer att utilitarismen, som är den teori han förespråkar än idag, kan tillämpas på och ge vägledning i miljöfrågor. Närmare bestämt gick han i utilitaristen Jeremy Benthams (1748–1832) fotspår, och menade att etiken bör utvidgas så att inte bara människor utan alla kännande varelser tas moralisk hänsyn till. Resultatet av denna utveckling är att vi idag har en spridd skur av åsikter och idéer både om hur miljöetiken ska bedrivas och om vad som är dess egentliga innehåll och syfte.10 EN UNG DISCIPLIN

Som akademisk disciplin är miljöetiken relativt ung. Andra etiska til�lämpningsområden, exempelvis rörande samhälleliga utformningar eller människors behandling av varandra, sträcker sig längre tillbaka i tiden. Vad beror då detta på? Förmodligen har det sin grund i att etiska frågor ofta uppstår först när någon form av konflikt mellan värderingar uppstår. Vi tenderar att ställa etiska frågor först när vi medvetandegjorts om ett visst sakförhållande som intuitivt uppfattas som problematiskt – till exempel att gäss verkar lida när vi tvångsmatar dem för att vi ska få den gåslever vi vill ha. I detta fall kommer värderingen att gässens lidande är något dåligt i konflikt med värderingen att äta gåslever är något bra. När vi drar en kniv över en porslinstallrik för att dela matbitarna på den så ställer vi oss däremot ingen etisk fråga. Detta eftersom vi inte tror att det finns några värderingskonflikter i situationen. Om normen att porslin bör hanteras högst varsamt däremot skulle få stor spridning – exempelvis för att det skulle visa sig att porslin har intressen (vilket förstås är föga troligt) – så skulle förmodligen en porslinsetik uppkomma; en tillämpning av etiken på porslinets område. Tills den dagen är kommen gissar jag att det som etiken rör i detta sammanhang är vad som ligger på våra porslinstallrikar samt hur detta producerats och transporterats. Även om det förekom miljöproblem även tidigare i mänsklighetens historia (de diskuteras bland annat i Bibeln) så har omfattningen av dem aldrig varit så stor som nu. Det var inte lika stor risk för över 2 000 år sedan att mängder av djur- och växtarter skulle utrotas så gott som 10  För en inblick i Singers tidiga insatser, se hans texter ”All Animals are Equal” (1974) och ”Not for Humans Only” (1979).

©  F ö r f a t t a r e n o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r


30 

D e l 1  G r un d e r

Nyvunnen kunskap om miljöproblemen

Humanetik = etik om mellanmänskligt agerande

dagligen på grund av mänskliga aktiviteter, eller att människan som kollektiv skulle ha kapacitet att rubba hela jordens klimat. Inte heller tycks det då ha funnits någon risk för utfiskning eller massiv regnskogsskövling. Det är först under de senaste århundradena som människans aktiviteter på allvar lett till sådan påverkan, och det är först på senare tid som vi har fått kunskap om dessa förhållanden. Det är också först i nutid som vi blivit medvetna om de etiska frågor som kan ställas i koppling till detta. Även för 2 000 år sedan fanns det dock en insikt om människo­ relaterade problem, eftersom mellanmänskligt agerande förekom redan då (människor handlade med och mot varandra). Detta gav upphov till etiska frågor om hur människor bör bete sig mot varandra. Därmed är det begripligt att den så kallade humanetiken – som alltså fokuserar på mellanmänskliga relationer – har en längre historia än miljöetiken. Det är därför inte heller så konstigt att de människocentrerade perspektiven historiskt har haft störst inflytande på, och i hög grad format, de etiska disciplinerna och verksamheterna såsom de ser ut idag. ETIKENS FRAMTIDA UT VECKLING

Rymdetik

Det är lätt att känna uppgivenhet då man tänker på hur många och allvarliga problem vi står inför idag – såsom svält, krig och miljöförstörelse. Att vi ännu inte kommit till rätta med eländena är förstås tragiskt. Men en tröst är att vi (förhoppningsvis) bara befinner oss i början av mänsklighetens historia. Precis som vi som lever idag ser tillbaka på de medeltida människorna som primitiva, lär de som lever om 500 år se tillbaka på oss som primitiva. Ja, vem har sagt att just vi skulle vara de som fullbordar den mänskliga uppgiften? Vår generation är ju bara en av löparna i den mänskliga stafetten. Om vi blickar framåt är det för övrigt inte otroligt att nya til�lämpningsområden kommer att uppstå – inte minst i takt med att nya interaktionsområden möjliggörs. Förmodligen kommer rymdetik att bli ett hett ämne när våra möjligheter att agera i och påverka delar av rymden ökar. Hur bör vi bete oss på Mars när vi väl tagit oss dit? Innan vi är där kan vi dock ifrågasätta varför vi ska ställa oss etiska frågor på detta område. Självklart kan vi göra det för intellektuell stimulans, i förebyggande syfte eller för att det kan ge utslag som är relevanta för de områden vi idag fokuserar på. I övrigt tycks det begripligt varför vi inte fokuserar på att finna lösningar på problem som ännu inte har uppstått. Vi har ju tillräckligt med problem att ta oss an redan som det är.

©  F ö r f a t t a r e n o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r


1 I nledning  31

SAMMANFAT TNING

Miljöetiken som ämne har uppkommit mot bakgrund av insikter om miljöproblem (i form av värderingskonflikter mellan människan och naturen) och påstådda brister hos mer traditionella etiska teorier och diskurser (som varit människocentrerade). Miljöetiken tar sin början som akademisk disciplin på 1970-talet och är därmed yngre än många andra etiska avdelningar. Det är därför inte så konstigt att miljö­ etiken är tämligen mångfacetterad och förhållandevis spretig. Vissa anser att nya miljöcentrerade moralteorier behövs för att kunna handskas med miljöproblemen, medan andra anser att de traditionella moralteorierna räcker gott och väl även för detta ändamål.

Diskussionsfrågor 1 Vad tror du är anledningen till att vi överhuvudtaget har börjat ställa oss miljöetiska frågor? Vad kan tänkas vara anledningen till att vissa tycks vara omedvetna om det som andra anser vara uppenbara miljöproblem? 2 Vad är ditt svar på frågan i tankeexperimentet Den sista människan? Hur motiverar du ditt svar? 3 Hur tror du att miljöetiken kommer att utvecklas framöver? Skulle en rymdetik kunna betraktas som en utvidgning av miljöetiken? VIDARELÄSNING

För en historisk framställning av miljöetikens utveckling, se Sverker Sörlins bok Naturkontraktet (1991), Steven Gardiner och Allen Thompsons ”Introducing Contemporary Environmental Ethics” (2017) och Clare Palmers ”An Overview of Environmental Ethics” (2003). Se också Rachel Carsons Tyst vår (1962) för en inblick i miljörörelsens startskott. För en diskussion om det eventuella behovet av att utvidga de traditionella moralteorierna för att kunna hantera miljöproblemen, se Richard (Routley) Sylvans ”Is There a Need for a New, an Environmental, Ethic?” (1973). Se Kristin Shrader-Frechettes artikel ”Environmental Responsibility and ­Classical Ethical Theories” (1993) för en annan syn.

1.4  Ett hot om etisk relativism? En vanlig uppfattning bland dem som för första gången tar sig an etiska frågor är att det är upp till individer eller samhällen att själva avgöra vad som är rätt eller fel. Ingen annan ska väl få komma och säga till en vad som är absolut moraliskt rätt eller fel? Denna syn kan också noteras bland många politiker, journalister och miljöforskare. Ofta hänvisar de till våra personliga omdömen för att få svar på etiska frågor; på vilket sätt är bevarandet av regnskogen önskvärd, hur viktigt är det att bevara mångfalden av växt- och djurarter, och vad bör vi uppoffra i strävan efter ©  F ö r f a t t a r e n o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r


Olle Torpman är filosofie doktor i praktisk filosofi. Han undervisar bland annat i miljöetik vid Stockholms universitet.

Miljöetik Från problem till lösning Vi blir allt fler människor på jorden och våra aktiviteter tär på miljön. Vi skövlar regnskogarna, utfiskar haven och släpper ut gifter och koldioxid i atmosfären. Temperaturen höjs, vattennivåer stiger och djurarter hotas av utrotning. Naturkatastrofer och felslagna skördar gör att världens svältsituation förvärras. Med större medvetenhet om de stegrande miljöproblemen aktualiseras frågor om våra moraliska förpliktelser att förhindra denna utveckling. Har vi ett ansvar att stoppa miljöförstöringen? I så fall, gentemot vad eller vem? Och hur ser vårt ansvar ut gentemot kommande generationer? Trots den vetenskapliga enigheten om miljöproblemen står världen oenig om hur de ska lösas. Utgångspunkten i denna bok är att oenigheterna till stor del beror på att vi har olika grundsyn i moralfrågor – frågor som varken vetenskaperna eller politiken kan besvara. För detta syfte behövs etiken. Miljöetiken är den gren av etiken där de moraliska frågorna kring miljöproblemen studeras i detalj. Det är också vad som görs i denna bok. Miljöetik: Från problem till lösning är avsedd för kurser i miljöetik vid universitet och högskolor. Boken kan också fungera som en introduktion till etik i allmänhet eller till kurser som berör de etiska aspekterna på miljöproblemen.

Art.nr 38941

studentlitteratur.se

Profile for Smakprov Media AB

9789144107738  

9789144107738  

Profile for smakprov

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded