9789147082551 by Smakprov Media AB

VÄGEN TILL BÄTTRE HYGIEN

HUR SKULLE ETT VACKERT ANSIKTE SE UT?

TANDBORSTEN Det var först på 1700-talet som man började använda tandborstar i Sverige. Först tillverkades tandborstarnas skaft av dyra material som silver eller elfenben. Själva borsten gjordes av hästtagel eller svinborst. En sådan dyrbar borste skulle förstås användas under flera år. Under mitten av 1900-talet kunde man tillverka tandborstar i plast. Då blev tandborsten billig och möjlig för var och en att köpa. På 1900-talet infördes tandvård i den svenska folkskolan.

I boken om historia 3

kan du läsa om hur Sverige och Europa utvecklas allt fortare. Vi börjar i Sverige på 1700-talet. Vi fick våra första politiska partier och det var inte längre självklart att kungarna bestämde och att adeln hade en massa förmåner. Vetenskapsmän som Linné och Celsius gjorde nya upptäckter. Under 1800-talet upptäckte man vaccin mot flera svåra sjukdomar. Potatisen blev vanlig mat i de svenska hemmen. Sveriges befolkning ökade. Men varför utvandrade så många till USA? Hur kändes det att första gången tända en elektrisk glödlampa? Hur kunde Finland bli ryskt område och varför bildade Norge och Sverige en union? Boken berättar även om några stora händelser i Europa och världen från 1700-talet och fram till idag, t.ex. Franska revolutionen, hur USA blev ett självständigt land och världskrigen under 1900-talet.

Stina Andersson Elisabeth Ivansson

Best.nr 47-08255-1 Tryck.nr 47-08255-1

Hej!

Boken om

O R T I IS

Omslag boken om Historia 3.indd 1

O T R S I I

Boken om HISTORIA 3

POTTAN UNDER SÄNGEN Innan vi fick toalett inomhus var man tvungen att gå till utedasset på gården. Att behöva göra det nattetid när det var mörkt och kyligt var inget folk gjorde om de kunde slippa. Lösningen var en potta av koppar eller tenn som ställdes under sängen. Under 1700-talets mitt tillverkades, för dem som hade råd, en möbel som kallades nattkommod att förvara pottan i. Under slutet av 1800-talet började engelsmännen använda vattenspolande toaletter som kopplades till de kommunala avloppsnäten. (wc = water closet) 1904 bestämde Stockholms hälsovårdsnämnd att huvudstadens torrdass skulle bytas ut mot vattenklosetter. Allt fler fick wc inomhus och pottorna under sängarna försvann.

Boken om

PYJAMAS Några engelsmän hade i slutet på 1700-talet uppfunnit maskiner som kunde tillverka bomullstyg snabbt och enkelt. Snart blev det därför billigare för vanligt folk att köpa kläder av bomull. Det var nu man började sova i pyjamas. Att byta om till särskilda kläder på natten var något helt nytt. Innan hade man haft samma kläder dygnet runt och det var ju inte särskilt hygieniskt. Tack vare att de nya bomullskläderna var lättare att tvätta än de gamla ylleplaggen, blev folk mer renliga.

Stina Andersson Elisabeth Ivansson

LIVSFARLIGA ÄMNEN I SMINK Vi gör allt för att bli så solbrända som möjligt och tycker att det är snyggt. På 1700-talet var det finast att vara blek. En bondes ansikte var brunbränt eftersom han arbetade ute i ur och skur. För att visa att de inte var bönder och behövde slita ute på åkrarna sminkade adelsmännen och kvinnorna sina ansikten kritvita. De bredde på ett rejält lager av den vita smeten. Som kontrast mot det kritvita ansiktet målade de illröda cirklar på kinderna. Det skulle synas att det var målat med färg och inte var naturligt röda kinder. Blodådrorna vid tinningarna målades blåa – adliga personer ansågs nämligen ha blått blod! Men den som vill vara fin får lida pin, säger man ju. Sminket som gjorde hyn vit innehöll giftiga ämnen som bly och arsenik, så de som använde det blev sjuka på olika vis. De fick inflammerade ögon och andningsbesvär. Deras tänder trillade ut och ibland gick det så långt att de dog av det giftiga sminket. LÖSÖGONBRYN För det mesta sminkade man inte ögonen. Däremot målade man ögonbrynen svarta med kol. Eller med svarta fläderbär som gnuggades mot ögonbrynen. En del tillverkade lösögonbryn genom att ta skinnet från små möss, klippa till det och klistra det på plats. LÄPPSTIFT Det vi menar med läppstift uppfanns i slutet på 1800-talet i Frankrike. Då använde man bivax, ricinolja och färg. Men att färga läpparna röda gjorde både kvinnor och män i Egypten för flera tusen år sedan. Man använde röd ockra (jordfärgsämne som innehåller järn) som blandades med vatten. Under medeltiden målade nunnor sina läppar röda och i klostren tillverkade de färg till läpparna av djurblod och fett. Ibland blandade de också i arsenik och krossade fiskfjäll för att öka glansen. Inte precis hälsosamt eftersom arsenik är giftigt.

09-03-30 13.40.13

Boken om

HISTORIA 3 av Stina Andersson och Elisabeth Ivansson Teckningar av Anders Nyberg

Vasatiden VIKINGATIDEN

700

800

900

MEDELTIDEN

1000

1100

1200

Frihetstiden Stormaktstiden Gustavianska tiden

NYA TIDEN

1300

1400

1500

1600

1700

1800

1900

2000

LIBER

001-037 Boken om Historia3_Kap 1.indd 1

09-03-30 14.11.52

Innehåll Sverige under Frihetstiden 1719−1772 4 Riksdagens fyra grupper 6 Arvid Horn bestämde mest 8 Carl von Linné blev världsberömd 10 Livet på landet på 1700-talet 14 Livets högtider 18 Vetenskap skulle göra landet rikt 22 Potatisen − en nyttig knöl 26 Ostindiska kompaniet kom med nya varor till Sverige 30 Tema: Godis − en söt historia 34 Sammanfattning 37

Europa under 1700-talet 38 Upplysningstiden − förnuftets tid 40 USA − ett självständigt land 42 Indianer och vita i Nordamerika 44 Franska revolutionen 1789 48 Skräckväldet 52 Napoleon blev Frankrikes kejsare 53 Tema: Drömmen om att flyga − från luftballong till rymdraket 54 Sammanfattning 57

Gustavianska tiden 58 Slutet på Frihetstiden 60 En ovanlig barndom 62 Gustav älskade teater, konst och musik 64 Inte bara en teaterkung 66 Stockholm på den Gustavianska tiden 68 Carl Michael Bellman 70 Att vara barn i stan på 1700-talet 72 Tema: Från djurhudar till fleecetröja och jeans 74 Mordet på Gustav III 78 Sammanfattning 81

001-037 Boken om Historia3_Kap 1.indd 2

09-03-30 14.11.53

Europa under 1800-talet 82 Europas länder tog land i Afrika 84 Från hantverk till industri 88 Livet i stan − långa arbetsdagar och bullrande maskiner 90 Ånglok och järnvägar 94 Tema: Från Camera obscura till digitalkamera 96 Fyra kändisar i Europa på 1800-talet 100 Sammanfattning 103

Sverige under 1800-talet 104 1809 − ett viktigt år 106 Göta kanal − tvärs över Sverige 110 Livet i Bohuslän på 1800-talet 112 När skogen blev värdefull 114 Hygien och vaccin räddade liv 116 Arbete i fabriker och industrier 120 Piga − det vanligaste kvinnoyrket 124 Många svenskar utvandrade till Amerika 126 Tema: Från långhus till skyskrapa 128 Alfred Nobel uppfann dynamiten 132 När Sverige fick elektriskt ljus 134 Folkrörelser som förändrade Sverige 136 Sammanfattning 139

Det hände på 1900-talet 140 Första världskriget 1914 − 1918 142 Mellan krigen − ekonomisk uppgång och nedgång 144 Andra världskriget 146 Förintelsen − utrotning av människor 148 Aldrig mera krig − EU bildades 150 Att vara barn på 1900-talet 152 Bilen blev symbol för frihet 154 Sammanfattning 157 Register

001-037 Boken om Historia3_Kap 1.indd 3

158

09-03-30 14.11.53

Sverige under Frihetstiden 1719–1772 Äntigen lite lugn i landet efter alla krig.

Nu ska du få läsa om en tid i Sveriges historia som har betytt mycket för utvecklingen i vårt land. Den kallas för Frihetstiden. Frihetstiden började med att Sverige hade legat i krig i många år och folk led av svält. Den enväldige kungen, Karl XII (den tolfte), hade inte lyssnat på vad någon annan tyckte när han startade nya krig. Men nu var han död. Skjuten i huvudet i Norge. När kanonskotten dånade över Stockholm för att berätta att kungen var begravd, var det inte många som sörjde honom. Folk var trötta på krig och enväldiga kungar.

Riksdagen fick makten Karl XII hade inga barn som kunde ärva tronen. Vem skulle då bli kung? Det här var ett bra tillfälle för riksdagen att få mera makt. Kungen hade en syster som hette Ulrika Eleonora. En grupp riksdagsmän lät henne bli drottning om hon gick med på att dela makten med riksdagen. Och så blev det. Snart visade det sig att Ulrika Eleonora ville låta sin man Fredrik bli kung istället. Då passade riksdagen på att ta sig ännu mera makt. Fredrik fick gå med på att bli en kung som inte hade något att säga till om. Han var till och med tvungen att fråga riksdagen om lov när han ville resa utomlands. Nu fick riksdagen äntligen frihet att bestämma över Sverige. Den tid som kallas Frihetstiden började. Den varade en stor del av 1700-talet. Aldrig förr hade så många svenskar fått säga vad de tyckte om landets politik.

001-037 Boken om Historia3_Kap 1.indd 4

09-03-30 14.11.55

Sverige under Frihetstiden

Många nya uppfinningar och upptäckter Frihetstiden blev en bra tid på många sätt. För det mesta var det fred i landet. Jordbruket blev modernare och skördarna större. Författare skrev böcker och vetenskapsmän gjorde nya uppfinningar och upptäckter. Många av dem blev världsberömda. Svenska handelsmän for med stora fartyg ända bort till Kina och köpte sidentyger, porslin och andra nya spännande saker. Handelsresorna gav pengar till landet och nya vanor åt svenskarna. De som hade råd började dricka te, äta på porslinstallrik och klä sig i siden. Men för de flesta svenskar förändrades livet ändå inte särskilt mycket. De bodde fortfarande på landet och levde på sina jordbruk, även om de märkte att Sverige blev ett mer välmående land. Fred och mer mat gjorde att befolkningen växte

De flesta svenskar kunde läsa och det kom ut flera nya tidningar i landet.

Karl XII blev skjuten i krig med Norge. Svenskarna ville ha fred.

Anders Celsius termometer är världsberömd.

År 1750 bodde 1,7 miljoner människor i Sverige (då hörde också Finland hit). År 1772 hade befolkningen vuxit till 2,2 miljoner.

Svenska ostindiska kompaniet bildades 1731. Fartygen seglade till Kina för att köpa siden, porslin och te.

Potatis odlades allt mer i Sverige. Man gjorde också brännvin av den.

Nej vi vill hellre ha fred än krig!

Carl von Linné indelade alla världens växter i ett system.

Lagen om tryckfrihet kom 1766. Anna Maria Lenngren skrev kritiska dikter i tidningen Stockholmsposten. Men hon vågade inte skriva under med sitt namn.

Ni mössor är fega och trötta!

KAROLINSKA TIDEN

1700

1710

FRIHETSTIDEN

1720

1730

1740

GUSTAVIANSKA TIDEN

1750

1760

1770

1780

1790

001-037 Boken om Historia3_Kap 1.indd 5

09-03-30 14.11.55

180

Sverige under Frihetstiden

Riksdagens fyra grupper Nu när kungen förlorat mycket av sin makt blev riksdagen viktig. Det var riksdagsmännen som bestämde om nya lagar, skatter och annat i Sverige. Riksdagsmännen kom från de fyra stånden: adel, präster, borgare och bönder. Hela riksdagen möttes aldrig samtidigt, utan varje stånd träffades var för sig, och diskuterade och röstade fram sina beslut. För att en lag skulle ändras krävdes att tre stånd var överens. Adel Adeln var det stånd som hade mest makt. Varenda adelsman i Sverige fick vara med på adelns möten i riddarhuset i Stockholm. Adeln hade särskilda rättigheter. Det var bara adelsmän som kunde få vissa fina jobb hos kungen, och adelsfamiljerna behövde inte betala skatt.

Präster Prästerna hade sina möten i Storkyrkan i Stockholm. Dit kom biskoparna och de präster som blivit valda i sina församlingar.

Borgare För att vara borgare skulle man vara köpman eller en hantverkare med egen verkstad. I vissa städer hade kvinnorna rösträtt och kunde bli valda, men bara om de hade tagit över en verkstad eller affärsrörelse efter sin man eller far som dött. Borgarna hade sina möten i rådhuset vid Stortorget i Stockholm. Där samlades representanter för 101 städer i Sverige.

001-037 Boken om Historia3_Kap 1.indd 6

09-03-30 14.11.57

Sverige under Frihetstiden

Bönder Att det fanns bönder i riksdagen var unikt för Sverige. I många andra länder fick bönderna inte ens bestämma om de skulle flytta. Men runt om i Sverige bodde fria självständiga bönder och många ägde sina bondgårdar. Bönderna samlades regelbundet på bystämmor där de diskuterade och beslutade om saker som gällde byn. På bystämman valdes en byålderman som fick åka iväg till sockenstämman som hölls i den största byn i socknen. På sockenstämman valde bönderna vem som skulle representera socknen på häradet. Alla byar tillhörde en socken och flera socknar bildade ett härad. Varje bonde som reste till riksdagen i Stockholm representerade ett härad. På bondeståndets riksdagsmöten samlades runt 130 bönder och de höll oftast till i en enklare lokal än de andra stånden.

De som saknade makt

– Vi vill också vara med och bestämma!

På Frihetstiden fanns det många människor som inte tillhörde av något av de fyra stånden. Kvinnor fick nästan inte vara med på några möten. Alltså var mer än hälften av befolkningen utan politisk makt. Sedan var det drängar och fattiga på landsbygden som inte räknades som bönder då de inte ägde någon gård. Likaså fanns det många i städerna som arbetade åt hantverkarna och köpmännen som inte räknades som borgare. Det fanns även några få rika som inte fick vara med. Det var lärare, läkare, jurister och tidningsmän. Den här gruppen blev allt större på 1700-talet.

001-037 Boken om Historia3_Kap 1.indd 7

09-03-30 14.11.58

Sverige under Frihetstiden

Arvid Horn bestämde mest

Arvid Horn hade makten 1720–1738

Riksdagen samlades bara vart tredje år. All tid däremellan styrde riksrådet landet. Riksrådet bestod av kungen och 15 adelsmän. I början av Frihetstiden valdes en man som hette Arvid Horn till ledare över riksrådet. Det var ungefär som att vara statsminister idag. Arvid Horn var berömd för att han som ung hade varit en våghalsig och lyckosam general i Karl XII:s armé, på den tiden då krigen gick bra. Många hoppades att Horn nu skulle leda in landet i framgångsrika krig, så Sverige kunde bli en stormakt igen. Men det gjorde han aldrig. Istället lyckades Arvid Horn se till att Sverige slapp hamna i krig. Han menade att bönderna måste få ägna sig åt att odla jorden och utveckla jordbruket så att de kunde få fram mer mat. Landet skulle bli rikt på annat sätt än genom att kriga. Under de 18 år som Arvid Horn ledde riksrådet hann Sverige återhämta sig ganska bra från fattigdomen efter krigen.

Hattar och mössor – de första partierna Till slut började en del unga adelsmän kritisera Arvid Horn. De drömde om att Sverige skulle bli en stor krigsmakt igen. De tyckte att Arvid Horn var seg som inte förklarade krig mot Ryssland. Han var en riktig nattmössa, sa de. De som var arga på Horn började kalla sig Hattarna. Hattar var moderna plagg som passade män med stolthet. Arvid Horn är trött och pratar De som röstade på Arvid Horn började snart kalla i nattmössan. sig Mössorna. Hattar och Mössor fanns i alla fyra stånden, men mest röstade adeln på Hattarna, och borgarna och bönderna på Mössorna. Man brukar kalla Hattar och Mössor för Sveriges Hattar Mössor första politiska partier. 8

001-037 Boken om Historia3_Kap 1.indd 8

09-03-30 14.12.00

Sverige under Frihetstiden

År 1738 fick Arvid Horn avgå för att Hattarna fick flest röster. De startade snart krig mot Ryssland. Ryssland vann överlägset och kunde ha tagit hela Finland, som då tillhörde Sverige. Men istället lät den ryska kejsarinnan Sverige behålla det mesta av Finland. I utbyte fick hon bestämma vem som skulle bli Sveriges näste kung. Nästa val vann Mössorna. Under resten av Frihetstiden tävlade de två partierna om makten i riksdagen.

Yttrandefrihet för alla Det hade länge varit förbjudet att kritisera dem som bestämde i landet. Man kunde få dödsstraff om man skrev något negativt om kungen. Men under Frihetstiden blev det allt vanligare att folk sa vad de tyckte om besluten som riksdagen fattade. Snart vågade man även skriva sina åsikter i tidningar som många läste. År 1766 införde Mössorna en ny lag om detta. Den kallades Tryckfrihetslagen. Där stod att vem som helst hade rätt att ge ut tidningar och skriva sina åsikter. Bara de inte var negativa mot statsskicket eller kungen som person, eller mot vad kyrkan lärde ut. Även om tryckfrihetslagen hade begränsningar var den unik. Något liknande hade aldrig funnits tidigare, varken i Sverige eller i andra länder. Den svenska tryckfrihetslagen gäller fortfarande och är den äldsta i hela världen.

Anna Maria Lenngren En som använde tryckfrihetslagen var Anna Maria Lenngren. Hon är en av de mest populära författarna från 1700-talet. Hon skrev massor med skämtsamma dikter i tidningen Stockholmsposten. Hon kritiserade ofta rika präster och mäktiga adelsmän, och skämtade om hur fel hon tyckte att det var att de hade större rättigheter än andra människor. Ibland var dikterna mer kritiska än vad som var tillåtet i tryckfrihetslagen. Kanske var det därför som hon inte satte ut sitt namn i tidningen.

001-037 Boken om Historia3_Kap 1.indd 9

09-03-30 14.12.02

Sverige under Frihetstiden

Vetenskap skulle göra landet rikt Frihetstiden var en guldålder för vetenskapen i Sverige. Varken tidigare eller senare har svenska vetenskapsmän betytt så mycket utomlands som just då. Carl von Linné var den viktigaste, men många, många andra gjorde upptäckter och uppfinningar som fortfarande är världsberömda.

Kungliga Vetenskapsakademien År 1739 bildades något som kallades Kungliga Vetenskapsakademien i Stockholm. Det var vetenskapsmän, företagare och politiker som ville samarbeta för att utveckla Sverige med hjälp av forskning och kunskap. Akademien gav ut häften med forskarnas senaste upptäckter och med nyttiga råd till bönderna. Råden kunde handla om nya jordbruksredskap, om hur man bäst fångade mullvadar eller tillverkade tvättmedel eller hur man botade vissa sjukdomar. Scheele gjorde sina experiment på nätterna när apoteket var stängt.

Carl Wilhelm Scheele 1742–1786

Scheele hette den störste kemisten En av de mest kända kemisterna hette Carl Wilhelm Scheele. Han var en ung och fattig invandrare som arbetade på ett apotek i Uppsala. 22

001-037 Boken om Historia3_Kap 1.indd 22

09-03-30 14.12.14

Sverige under Frihetstiden

Scheele var fenomenal på att göra kemiska experiment. Han hade inte råd med fina instrument utan samlade gaser i ox-urinblåsor. Som provrör hade han gåspennor. Hela tiden upptäckte han nya saker. Det var Scheele som först förstod att luft inte är ett grundämne (som till exempel koppar eller järn) utan består av de två ämnena syre och väte. Scheele blev invald i Vetenskapsakademien och berömd i hela Europa. Äntligen hade han råd att köpa sig ett eget apotek, där han kunde ägna sig åt sina experiment i lugn och ro.

Polhem var en klurig uppfinnare Christopher Polhem hette en man som ville ersätta Christopher Polhem 1661–1751 den levande arbetskraften med effektiva maskiner. Sverige hade många järngruvor. Men att få fram malmen ur berget var tungt och besvärligt. På 1700-talet slet människor och hästar hårt, och i – Det här låset blir säkert. vissa gruvor jobbade även barn. Polhem konstruerade flera maskiner som tog över det tunga arbetet från människorna. Han utnyttjade kraften i forsar och vattenfall. Olika slags vattenhjul drev maskiner i smedjor, kvarnar och gruvor. Polhem gjorde även andra betydande uppfinningar. Han uppfann slussar, vävstolar, såningsmaskiner, plogar, hänglås och klockor. Hela sitt liv arbetade han intensivt, och det blev länge. Han levde i över nittio år, vilket var ovanligt på den tiden. Själv sa han att han levde nyttigt. Han drack inte Polhem är kanske mest känd för brännvin och åt mycket grönsaker. sina smarta hänglås.

001-037 Boken om Historia3_Kap 1.indd 23

09-03-30 14.12.15

gustavianska tiden

Stockholm på den Gustavianska tiden

Om du kunde resa i tiden och fick komma på besök i huvudstaden på 1700-talet skulle du säkert förvånas över mycket. Kom du vandrande från söder fick du passera Skanstull, den södra stadsporten. Där fick du säga ditt namn till tullvakten och berätta vad du hade för ärende i staden. Sedan skulle du gå ett tag längs grusvägar som gick mellan beteshagar och prunkande trädgårdar. Men det fanns även höga stenhus vid breda raka gator, där vagnarna hoppade och skramlade mot gatstenarna. Gick du upp på ett berg skulle du se att Stockholm hade en trång innerstad med många kyrkor, och att det låg massor av segelfartyg i olika storlekar längs kajer och stränder. I vinden skulle du känna en frän lukt. Den kom från stadens alla fulla utedass, hönshus och gödselstackar.

Livat och bullrigt Sommartid var det många rika som lämnade stanken och bullret inne i Stockholm. För inte ens nattetid var det tyst. Berusade människor sjöng och skrålade och brandvakterna ropade varje timme vad klockan var och sedan bönen: ”Guds härliga, milda och mäktiga hand Bevara vår stad från eld och brand!” Eldsvåda var alltid ett hot, men även när det inte brann var dödligheten stor i städerna. Sjukdomar spreds lätt i trängseln. Så det gällde att försöka hålla smutsen borta. Tidigt varje morgon sopades alla gator rena, och för den som spydde på gatan eller tömde slaskhinken i rännstenen blev det böter. 68

058-081 Boken om Historia3-kap3.indd 68

09-03-30 14.27.00

Dassen tömdes av kvinnor När ett dass var fullt skickades bud om dasstömning. Det var ofta kvinnor som suttit i fängelse som hade det yrket. Skitbärarkärringar kallades de, och de bar dasstunnan mellan sig på en stång. Många hade som vana att bjuda kärringarna på en sup när de kom, och efter några tunnhämtningar var de ofta berusade. På vintern när de drog tunnan på en kälke hände det att de spillde ut hela rasket. De brukade nämligen sätta sig med tunnan på kälken och åka ner för backen mot avstjälpningsplatsen vid kajen. Och det var lätt hänt att kälken välte.

Vintern var kall och tyst Vintertid var Stockholm en helt annan stad. Då stank inte bakgårdarnas dass lika mycket och då slamrade inte vagnshjulen mot de ojämna gatstenarna. Kylan gjorde staden tyst. Snön svepte in gatorna i ett täcke där slädarna gled mjukt fram till det glada klingandet av bjällror. Och på kvällen blev det mörkt. Om det inte var månsken kunde man knappt se handen framför sig i gränderna. Men om du tror att varje familj satt ensam hemma och kurade på kvällarna tror du fel. Efter dagens arbete möttes man nästan alltid på en varm krog för att äta och umgås. Stadsborna var nämligen inga matlagare. Det var inte många som ens hade kök hemma. Möjligen delade man på ett kök med flera grannar. Det var också besvärligt att laga mat. Vatten skulle bäras in, extra ved behövdes och maten skulle köpas på olika håll runt om i staden. Nej, då var det mer frestande att sätta sig vid bordet på närmaste krog och beställa dagens rätt. Kanske hade man tur och fick lyssna till Stockholms mest älskade kändis, Carl Michael Bellman. 69

058-081 Boken om Historia3-kap3.indd 69

09-03-30 14.27.02

i sverige för 100 år sedan TEMA

Från djurhudar till fleecetröja och jeans De första människorna svepte in sig djurhudar för att skydda sig mot väder och vind. Men människan har också alltid tyckt om att göra sig fin och klä sig vackert. Modet har ändrat sig fram och tillbaka. Under vissa tider tyckte man det var snyggt att vara så mullig och rund som möjligt. Andra tider ville kvinnor ha smal getingmidja.

På stenåldern tog kvinnorna hand om djurens skinn och sydde kläder av dem. Till sytråd hade de senor och nålarna var tunna benbitar. För ungefär 6 000 år sedan lärde man sig att spinna tråd och garn av fårens ull. Man byggde vävstolar, började väva tyger och blev allt skickligare på att sy.

Vävstol

Djurhudar och hemvävt ylle på stenåldern

Vikingarna klädde sig färgglatt Vikingarna klädde sig i flera lager av ull, päls och läder. De som hade blivit rika på sina resor var mycket modemedvetna. De bar gärna kläder i starka färger som de fick fram genom att färga tygerna med hjälp av växter. Både män och kvinnor hade ett plagg som kallas kjortel. Det var ungefär som en lång skjorta eller kort klänning. Över kjorteln hade kvinnorna ett förkläde och en sjal.

Hosor istället för byxor på medeltiden På medeltiden ville man att kläderna skulle sitta löst och ledigt. Och så började man med hosor eller benlindor istället för byxor. Hosor var långstrumpor eller benvärmare som gick en bra bit upp över knäna. Kvinnorna fortsatte att använda praktiska och grova plagg av linne och ylle. Det var bara bland de förmögna stormännens fruar som modet kunde utvecklas. Där var det kvinnliga idealet att kroppen skulle vara lång och tunn med långa spinkiga armar och svankig rygg. Det var bara magen som fick vara rund och puta ut lite. De som inte tyckte att magen putade tillräckligt mycket hängde en kudde, som en lösmage, under kjolen.

058-081 Boken om Historia3-kap3.indd 74

09-03-30 14.27.06

TEMA

1600-talets bulliga barock – för dem som hade råd Vid den här tiden var det modernt med en stil som kallades barock i Frankrike. Allt skulle vara stort och bulligt. Kvinnorna skulle ha stora bröst och klänningarna vara stora och vida. Männen bar bylsiga byxor med byxbenen nedstoppade i mjuka kragstövlar. De började bära peruker med mycket hår, både på längden och höjden. Men det var bara adeln som hade råd att följa det här modet. Vi vet inte så mycket om hur bönder, hantverkare och annat vanligt folk var klädda på 1600-talet. Det finns inte mycket bevarat. Några av de få vardagskläder som finns är kläder man hittat i Vasaskeppet.

Vanligt folk hade inte råd att följa barockens mode. Så här kunde en sjöman vara klädd.

Rokokon – 1700-talets farliga mode Efter barocken kom en stil som kallas rokoko. Glänsande sidentyger i milda pastellfärger var typiskt rokoko. Damerna skulle ha så höga frisyrer som möjligt. Männens peruker hade ofta en liten hästsvans med rosett. På 1700-talet blev det extra viktigt att visa omvärlden vilket stånd man tillhörde. Genom att klä sig på ett visst sätt ville adeln skilja ut sig från resten av samhället. Framförallt från bönderna. Men adeln ville även att deras kroppar skulle visa vilka de var. Adliga personer skulle vara späda och finlemmade, så att det syntes att de inte behövde arbeta med kroppen. En vacker kvinna skulle ha liten överkropp och breda höfter. Midjan skulle vara smal och bröstet högt uppskjutet. Eftersom ingen såg ut så naturligt, tvingades kvinnorna använda korsett.

Stålställningar och lösvader Utanpå korsetten bar kvinnorna en styv underkjol som gjorde att kjolen stod ut på bredden. Underkjolen var en ställning av rotting eller järn som var insydd i tyget. Ibland blev klänningarna så breda att kvinnorna fick gå på sidan in genom dörröppningarna! På män ansågs det snyggt med stora vader. Den som tyckte att han hade för klena vader kunde sätta på sig lösvader. När en man rörde sig ute bland folk gick han med fötterna vinklade utåt – då syntes hans stora fina vader bäst!

Korsetterna var farliga för kroppen. Den hårda snörningen gjorde att revbenen och höftbenen trycktes ihop. Många som använde korsett fick svimningsattacker och magplågor. Deras skelett missbildades eftersom hela bröstkorgen pressades inåt.

058-081 Boken om Historia3-kap3.indd 75

09-03-30 14.27.07

sverige under 1800-talet

Livet i Bohuslän på 1800-talet Sverige har en lång kust. Fisket har i alla tider varit viktigt för dem som bott där. Hur det var att leva på en ö i Bohuslän på 1800-talet berättar Wilma 13 år: Jag bor på Öckerö i Bohuslän. Min familj har levt på fiske i många generationer tillbaka. Det är männen och pojkarna som fiskar. De seglar långt ut till havs, ända tills de kan se ljuset från fyren på den danska udden Skagen. Då vet de att de är framme vid fiskebankarna, där det går att ankra och fånga torsk och långa.

Alla hjälps åt att ta hand om fisken De är ute på havet i flera veckor. När skutorna kommer hem igen får vi kvinnor och barn bråttom. Karlarna är hungriga och vill ha lagad mat att äta efter veckorna på vatten, bröd och salt fisk. Om fångsten varit god ger den massor av arbete till oss alla. Vi hjälps åt att spänna upp fisken på trästickor så den kan torka. Sedan ska alla linor och nät göras i ordning inför nästa fisketur. Den saltade och torkade fisken håller sig bra så att vi kan segla in till stan och sälja den.

Torkad fisk kan läggas i blöt i lut och ätas kokt. Många äter lutfisk till jul.

När kvinnorna rensat fisken, fläker de upp varje fisk och spänner ut den med hjälp av trästickor. Sedan får fisken hänga på tork. Torkad fisk håller sig längre.

112

104-139 Boken om Historia3-kap5.indd 112

09-03-30 14.42.02

sverige under 1800-talet

När havet kokade av sill Min farmor har berättat om ett Guds under för länge sedan. Tjugo år innan hon föddes började stora sillstim komma in i skärgården. Det var så mycket sill att det såg ut som om vattnet kokade. Männen behövde inte åka ut till havs utan kunde dra in fulla nät direkt till bryggorna. Så var det år efter år. Varje höst kom sillen tillbaka. Folk fick så mycket sill så det var svårt att hinna ta hand om den. Efter några år hade köpmän från Göteborg och Uddevalla byggt sillsalterier. Där kunde sillen rensas, saltas och packas i tunnor i väldig fart. Alla som ville kunde få jobb på ett salteri, och folk började tjäna pengar. De som förr varit så fattiga att de bott i små timmerstugor utan fönster, kunde nu bygga fina hus med skorstenar och fönster av glas och plankgolv. Men hösten 1809 kom inte sillen. Folk väntade och hoppades att den bara var lite sen, men förgäves. I 62 år lät Gud sillen komma till skärgården, men inte mer. Nu har det gått över 30 år, och inga sillstim har setts. Folk har slutat hoppas för länge sen. Men farmor tror att sillen en dag ska komma tillbaka.

113

104-139 Boken om Historia3-kap5.indd 113

09-03-30 14.42.03

kolumntitel sverige under 1800-talet

Folk flyttade till städerna Samtidigt som det började byggas fabriker växte Sveriges befolkning och det blev svårt för många att försörja sig på landet. Fler och fler människor lämnade landsbygden för att få jobb i en stad. Men långt ifrån alla fick något arbete, många blev arbetslösa. Ett annat jätteproblem var att det inte fanns tillräckligt med bostäder. I Stockholm var det katastrofal bostadsbrist. Familjer som inte hade någonstans att ta vägen fick bo på vindar, i gamla skjul eller hyra in sig hos en redan trångbodd familj. När det gällde hygien hade inte mycket hänt sedan 1600-talet. Folk tömde fortfarande pottor och slaskhinkar rakt ut på gatorna. De var som öppna, stinkande avloppsdiken. Tidningarna skrev och uppmanade folk att stanna där de var och inte flytta till stan. Särskilt inte till Stockholm där det var värst. Så här kunde det stå: ”Nöden är mycket stor och utsikterna till arbete äro mycket små. Ni skulle göra en stor orättvisa mot er själva och era familjer att resa hit.” Men trots alla varningar kom hela tiden stora skaror av nya människor till städerna. De trodde att de skulle finna lyckan, det vill säga bostad och arbete, där. För att få slut på bostadsbristen byggdes det för fullt. Både kvinnor och män arbetade på byggena. Kvinnliga byggnadsarbetare kallades för mursmäckor. De klättrade på byggnadsställningarna och bar upp murbruk till murarna. Bruket låg i hinkar som de bar med hjälp av ett ok över axlarna. 60 kg kunde hinkarna väga!

122

104-139 Boken om Historia3-kap5.indd 122

09-03-30 14.42.12

sverige under kolumntitel 1800-talet

Städerna fick avlopp och rent dricksvatten Så sakta blev städerna mer moderna och hälsosamma. I slutet på 1800-talet började man bygga renhållningsverk och det kom regler för var och hur man fick tömma dassen. Man grävde brunnar för vattnet som rann på gatorna och de första vattenledningarna med rent dricksvatten kom. Ruckliga små trähus revs och man byggde större hyreshus av sten istället. Gatorna blev bredare och kvällstid lystes de upp av gaslyktor. På 1860-talet blev det allt vanligare med fotogenlampor i hemmen. Fram tills nu hade man lagat mat över öppen eld. Elden hade gett både värme och ljus på kvällen. Nu behövdes inte elden som ljuskälla längre och man började få vedspisar att laga mat på.

Visste du att… Den första vattentoaletten installerades i Stockholm 1883. Men det var först på 1930-talet som det började bli vanligt med wc. Utedass på gården fanns kvar i Stockholm ända in på 1960-talet.

Namn: Ludvig Lundberg. Ålder: Jag föddes 1876 och är 12 år. Familj: Mamma Klara och lillasyster Anna. Far dog för två år sedan i lungsoten. Bor: I lägenhet på Kungsholmen i Stockholm. Vi har ett rum och delar kök med en annan familj. Det blir ganska trångt, för mamma är sömmerska och sitter hemma och syr. Vad gör du om dagarna? Varje morgon måste jag tömma slaskhinken och hämta vatten vid pumpen på gården. Sedan äter jag frukost och går till skolan. Vår skola är alldeles nybyggd och där finns ett litet badhus där vi badar varannan vecka. Det är sista året i skolan för mig. Sedan ska jag söka arbete. Skolan slutar klockan 2 och efter det jobbar jag som springpojke. Lönen är 35 öre om dan. Ibland får jag dricks och då blir det lite mer. Alla pengarna jag tjänar ger jag till mamma. Vad gör du när du är ledig? Jag fick ett par fina skridskor av far. Dom åker jag med så fort jag hinner och det blir is på vintern. Det bor många barn på vår gård. På våren och sommaren träffas vi ofta där på kvällarna. Vi spelar kula, står och snackar eller drar iväg och ser om det händer något roligt på någon annan gård. Ibland spelar vi kort. Favoritmat: Fläsk med löksås och risgrynsgröt. Vill bli: Lärare eller svarvare på en mekanisk verkstad som far var.

123

104-139 Boken om Historia3-kap5.indd 123

09-03-30 14.42.13

kolumntitel sverige under 1800-talet

Visste du att ... Staten köpte alla järnvägar i början av 1900-talet Den första svenska järnvägslinjen invigdes 1856 och gick mellan Nora och Örebro och var privat. I början drogs förstås alla tåg av ånglok. Men stenkolen som ångloken eldades med var dyr, så man började tidigt diskutera om det inte skulle gå att köra tågen med el istället. •1895 invigdes den första eldrivna linjen. Den gick mellan Stockholm och Djursholm •1926 var sträckan Stockholm−Göteborg elektrifierad. Men det dröjde ända till 1972 innan det sista ångloket pensionerades. En bit in på 1900-talet köpte staten alla landets järnvägar och vi fick SJ – Statens järnvägar. Det svenska järnvägsnätet var som störst 1939. Då fanns det 16 900 km räls i landet.

Alfred Nobel uppfann inte bara dynamiten Säkerhetständstickan tillverkades i Jönköping Tidigare hade man haft tändstickor som tändes mot vilken skrovlig yta som helst. Ibland räckte det med att stickorna låg och nötte mot varandra i asken så tog det plötsligt eld. Men en svensk kemist kom i mitten på 1800-talet på en blandning där stickan endast kunde tändas mot ett plån mot tändsticksaskens utsida. Snart såldes säkerhetständstickor från Sverige över hela världen.

Folkskola för alla Från år 1842 bestämdes att alla barn ska gå i skola.

Han hade patent på 355 olika uppfinningar! När han dog ägde han 92 fabriker i 20 olika länder. Så det är inte konstigt att han blev rik. Dynamiten, och krutet som han förbättrade, kom snart att användas i krig. Och många av hans lönsamma fabriker tillverkade vapen. Kanske hade Alfred Nobel lite dåligt samvete för det, när han bestämde sig för att testamentera sin förmögenhet till en stiftelse som skulle dela ut pengar Idén till Fredspriset fick Alfred Nobel av sin väninna Bertha Kinsky. Hon arbetade för fred och mänskliga rättigheter. Bertha blev också den som fick ta emot det första Fredspriset, 1905.

Med en sluss kan båtar ”klättra” En sluss är en anordning i en flod eller kanal som kan lyfta eller sänka fartyg från en vattennivå till en annan. En sluss består av en bassäng med en port i varje ände. Båten kör in i bassängen genom den första porten. Sedan stängs porten. Om båten ska ”klättra” nedåt töms bassängen tills vattnet kommit i samma nivå som kanalen på andra sidan. Då öppnas slussluckorna i den främre änden och det är bara att segla vidare.

138

104-139 Boken om Historia3-kap5.indd 138

09-03-30 14.42.27

sverige under kolumntitel 1800-talet

Jenny Lind var en superkändis på 1800-talet Har du tänkt på vem den unga kvinnan på våra 50-lappar är? Hon hette Jenny Lind och var en svensk operasångerska på 1800-talet. Jenny Lind var den tidens superkändis. Hon gjorde den första musikturnén i historien när hon åkte runt i Amerika och sjöng. Folk var som tokiga i henne. De köade för att få komma in på hennes konserter. Folk försökte till och med tränga sig in på hennes hotellrum. Vi vet inte hur Jenny Lind lät, eftersom det inte gick att spela in musik när hon levde. Men hon kallades för Näktergalen för att hon sjöng så ovanligt vackert och uttrycksfullt.

SAMMANFATTNING Sverige under 1800-talet • År 1809 var ett betydelsefullt år. Sverige förlorade Finland, som erövrades av Ryssland. • 1809 fick Sverige en ny grundlag, som sa att kungen ska dela makten med riksdagen. • År 1814 erövrade Sverige Norge från Danmark. Den svensknorska unionen varade till 1905. • Nya upptäckter förbättrade hälsovården. Hygien, frisk luft och vaccin mot de farliga smittkopporna räddade livet på tusentals barn och vuxna. Befolkningen växte. • Maten och jobben räckte inte till alla svenskar. För att få ett bättre liv valde över en miljon människor, att utvandra till USA. • Många var arga över att lönerna på fabrikerna var låga och över att bara rika män fick rösta i politiska val. Folk bildade föreningar kring frågor de tyckte var viktiga. Sakta men säkert förändrades landets lagar till att bli demokratiska.

139

104-139 Boken om Historia3-kap5.indd 139

09-03-30 14.42.30

Hattar 8 Hitler, Adolf 145, 147, 148 Horn, Arvid 8 hus och byggnader 128, 130 Indianer 44

Barnarbete 83, 91, 92, 93 barnhem 72 Beethoven, Ludwig van 101 Bellman, Carl Michael 70 Bernadotte, Jean Baptiste 108 bilen 154 borgare 6, 109 bostadsbrist 122 brännvin 29, 71 bönder 7, 14, 109

industri 88, 120

Järnvägar 94, 111 Kakelugn 24 kamera 96, 98 kläder 74, 76 kolera 117 kolonier 85, 87, 141 koncentrationsläger 148 kvinnliga läkare 119

Celsius, Anders 24 Linné, Carl von 10, 24 Darwin, Charles 101 Edison, Thomas Alva 135 Ekeblad, Eva 29 ekonomisk kris 144, 145 elektriskt ljus 134 EU 141, 150

Fabriksarbete 82, 90, 121 film 99 Finland 107 fiske 112 flyg 54, 56 FN 141 folkrörelser 136 Frankrike 38, 48, 50, 52 Franska revolutionen 48 Frihetstiden 4, 37, 60 Förintelsen 148 Första världskriget 142

livets högtider 18, 20 Ludvig XVI 50 lungsot 118

Scheele, Carl Wilhelm 22 Shelley, Mary 100 skiftesreform 17 skogsarbete 114 slavhandel 46, 84 smittkoppor 116, 117 spinnmaskin 88 statskupp 61 stenkol 90 Stockholm 68, 121, 122 Svenska Akademien 65

Te 32 teater 64 textilfabriker 26 tonåringar 152 tortyr 66 Tryckfrihetslag 9 uppfinningar 23, 82 Upplysningstiden 40 USA 42, 43 utvandring 126

Mössor 8 nazister 145 Nightingale, Florence 100 Nobel, Alfred 132 Nobelpris 65, 132 Norge

Vaccin 116 Warg, Cajsa 25 Watt, James 89 Vetenskapsakademien 22, 29 Voltaire 41 von Platen, Baltzar 111 världskrig 141

Ostindiska kompaniet 30

Ångmaskin 82, 89

Napoleon 53, 106, 108

Penicillin 118 piga 124 Polhem, Christopher 23 porslin 32, 33 potatis 26, 117 präster 6, 109

Gamla mått och vikter bakre utvik godis 34 Gustav III 60, 62, 78 Gustav IV Adolf 106, 108 Gustavianska tiden 58 Göta kanal 110

Riksdag 6, 8, 17, 61, 108, 109 Rousseau 41 Ryska revolutionen 143 Ryssland 106, 109, 143

158

140-160 Boken om Historia3-kap6.indd 158

09-03-30 14.52.23

Bildförteckning Nordiska museet 5 Nationalmuseum 8 IBL 9 Bridgeman Art Library/IBL 10 Roslin, Alexander (1718-93)/Chateau de Versailles/ Lauros/Giraudon/The Bridgeman Art Library/ IBL 13 Göteborgs Stadsmuseum 33 Musee de la Ville de Paris,Musee Carnavalet/Lauros/ Giraudon/The Bridgeman Art Library/IBL 38 Trumbull, John (1756-1843)/Capitol Collection, Washington, USA /The Bridgeman Art Library/ IBL 43 Bettmann/Corbis/Scanpix 45 Bettmann/Corbis/Scanpix 46 Reunion des Musees Nationaux/RMN/IBL 48 Musee de la Revolution Francaise/Bridgeman Art Library/IBL 51 Delaroche, Hippolyte(Paul)(1797-1856)/Musee de l’Armee/Giraudon/Bridgeman Art Library/IBL 53 Novosti/Science Photo Library/IBL 56(1) V34 Spacescape/Photodisc 56(2) Pehr Hilleström d.ä. (detalj), Bodil Karlsson/ Nationalmuseum 58 Alexander Roslin, Åsa Lundén/Nationalmuseum 60 Nationalmuseum 65 IBL 66 Columbia/courtesy Everett Collection/IBL 83 LL/Roger-Viollet/IBL 84 Ann Ronan Pictures/Heritage/Scanpix 87 Bridgeman Art Library/IBL 88(1) Mary Evans Picture Library/IBL 88(2) Bridgeman Art Library/IBL 95 Gernsheim Collection/2451/Gamma/IBL 96 NMPFT, Bradford, West Yorkshire/IBL 97(1) IBL 97(2) Rex Features/IBL 99(1) Library of Congress/Science Photo Library/Scanpix 99(2) CSU Archives/Everett Collection/IBL 100(1) Rex Features/IBL 100(2) Roger-Viollet/IBL 101(1) Science Photo Library/IBL 101(2)

IBL 105 Armémuseum 106 RMN/IBL 108 Wellcome Images 116 Wellcome Images 117 Scanpix 118 IBL 119 Stockholms Stadsmuseum 120 Scanpix 121 Stockholms Stadsmuseum 122 Bertha Barck Pettersson/Landskrona museum/IBL 125 Skånereportage/Scanpix 126 Viesti Associates/IBL 127 André Maslennikov/Scanpix 129 Hasse Holmberg/Scanpix 130(1) Sundsvallsminnen 130(2) Nils Gustaf Nilsson/IBL 130(3) Sören Wibeck/IBL 131 Mary Evans/IBL 132 Staffan Jönsson/IBL 134 Bridgeman Art Library / IBL 135(1) Ulf Renneus 135(2) Nordiska museet 137 Keystone-France/IBL 142 CSU Archives/Everett Collection/IBL 144 Viollet/IBL 145 Keystone/IBL 146 Atlas Photography/Scanpix 148(1) Keystone/IBL 148(2) Gamma/IBL 150 Anders Good/IBL 152 Jan Ehnemark/SvD/Stockholms Stadsmuseum 153 IBL 155(1) Sydsvenskan/IBL 155(2) Uli Deck/DPA/Scanpix 155(3) Omslag: Harry Green/Private Collection/Look and Learn/The Bridgeman Art Library/IBL

Illustrationer: Teckningar: Anders Nyberg Lodjur: Jonas Burman Kartor: Liber Kartor

159

140-160 Boken om Historia3-kap6.indd 159

09-03-30 14.52.23

ISBN 978-91-47-08255-1 Boken om Historia del 3 Författare: Stina Andersson, Elisabeth Ivansson © All rights reserved 2009 Liber AB och författarna Idé och produktion: Lennart Holmgren redaktör, Inga Henriksson Lotta Rennéus (formgivare) Mikael Myrnerts (bildredaktör) Bertil Stålenmark (faktor) Omslag: Lotta Rennéus Omslagets framsida: teckningar Anders Nyberg och foto Harry Green/Private Collection/Look and Learn/The Bridgeman Art Library/IBL Foto på omslagets baksida: Lennart Holmgren Faktagranskning: Fil dr John Ljungqvist, Uppsala Tack alla andra som också har läst texterna och kommit med kloka synpunkter! Första upplagan 1 Repro: Repro 8 AB, Nacka Tryck: Kina 2009

KOPIERINGSFÖRBUD

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enlig bonus-avtal, är förbjuden. bonus-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningssamordnare, t.ex. kommuner/universitet. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Liber AB, 113 98 Stockholm Tfn 08-690 90 00 www.liber.se kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

160

140-160 Boken om Historia3-kap6.indd 160

09-03-30 14.52.23

VÄGEN TILL BÄTTRE HYGIEN

HUR SKULLE ETT VACKERT ANSIKTE SE UT?

I boken om historia 3

Stina Andersson Elisabeth Ivansson

Best.nr 47-08255-1 Tryck.nr 47-08255-1

Hej!

Boken om

O R T I IS

Omslag boken om Historia 3.indd 1

O T R S I I

Boken om HISTORIA 3

Boken om

Stina Andersson Elisabeth Ivansson

09-03-30 13.40.13