9789127422742

GEOGRAFI 8

GEOGRAFI 8

ELEVBOK

Per Thorstensson, Anna-Britta Thorstensson, Christer Jonasson och Ludvig Myrenberg

Temat Europa med Norden beskriver regionerna utifrån natur, klimat, ekonomi och befolkning.

ELEVBOK

Temat Människan och naturen handlar om våra basnäringar: jorden, skogen, haven och marken. Det behandlar också industri, tjänster och service, transporter och kommunikation samt energi.

GEOGRAFI 8

Geografi 8 innehåller två teman som ansluter till kunskapskraven enligt Lgr 11.

Boken erbjuder fördjupning genom färgade nivå 2-texter.

Faktarutor och arbetsuppgifter kompletteras av frågeuppslag i tre nivåer för sammanfattning, repetition och ytterligare fördjupning.

Geografi 8 finns som digital bok med inläst text.

Till boken finns: • Lärarhandledning • Fokus Elevbok • Fokus Arbetsbok Mer information om komponenter, beställningsnummer och priser finns på www.nok.se/sol4000

I serien SOL 4000 finns: Geografi

Samhälle i dag

Religion och liv

Levande historia

8

är samhällsorienterande läromedel för de senare skolåren. Samtliga delar är strukturerade på samma sätt.

ISBN 978-91-27-42274-2

9 789127 422742

Per Thorstensson Anna-Britta Thorstensson Christer Jonasson Ludvig Myrenberg

fokus historia 26 sept.indd 2

11-10-27 09.27.44

Innehåll TEMA 3

MÄNNISKAN OCH NATUREN

TEMA 4

156

EUROPA MED NORDEN

266

Basnäringar ger oss livsnödvändiga

Vår del av världen 268

råvaror 158

Natur i Europa 269

Jordbruk – mat från hela världen 160

Natur i Norden 272

Fiske 178

Inlandsisen 274

Skogsbruk 188

Klimat och växtlighet i Europa 276

Gruvdrift 198

Klimat i Norden 280

UPPGIFTER

208

Ekonomi 282 Utveckling och välfärd i Europa 284

Industri 210

Samarbete för en bättre miljö 286

Tjänster och service 224

Befolkning i Europa 288

Transporter och kommunikationer 238

Urbanisering – från landet till staden 290

Energi 248

Tre storstadsregioner 292

UPPGIFTER

264

Befolkning i Norden 294 UPPGIFTER

Register 298

296

TEMA 3

MÄNNISKAN OCH NATUREN

156

A

ldrig tidigare i historien har människan tillverkat så många saker som i dag. Titta dig omkring! Överallt ser du prylar som är tillverkade; det kanske är stolar, fönsterglas, kläder, skor, papper, mopeder, mobiltelefoner, tv-apparater med mera.

Vi i Sverige lever i ett modernt samhälle med en hög välfärd – och i grunden har vi naturen att tacka för det mesta. Det är ju därifrån vi hämtat råvarorna!

Det här temat handlar om hur människan utnyttjar naturen för att försörja sig och skapa ett samhälle med det som behövs för att leva ett bra liv.

Människan och naturen

157

Basnäringar ger oss livsnödvändiga råvaror Material som hämtas från naturen för att tillgodose människans behov kallas råvaror. Råvaror som förädlas i industrier är grunden för det samhälle vi lever i. Här visas några av alla de råvaror och produkter naturen ger oss. Råvarorna hämtas från jordbruket, skogen, haven och bergen och de näringar som arbetar med det kallas basnäringar. Det är från basnäringar vi får det mesta vi behöver.

1. Bomullsodlingen. En kvinna skördar bomull på fälten i Gujarat, västra Indien. Det är det första ledet av vägen från bomull till T-shirt.

Jordbruk. Jordbruket är nödvändigt för att vi ska kunna leva här på jorden. Den svenske bonden i Dalarna och bomullsodlaren i Indien tillhör de 2,6 miljarder jordbrukare som förser oss med mat och andra livsmedel. Men jordbruket står i dag för omkring 30 procent av människans utsläpp av växthusgaser som bidrar till den globala uppvärmningen.

Skogsbruk. En stor del av jordens yta består av skog.

Allt från den tropiska regnskogen till barrskogen i Ångermanland. Skogen är en av våra viktigaste råvaror, den ger oss bland annat bränsle, byggnadsmaterial och papper. Men många skogar är hotade på grund av avverkning och markförstörelse.

Fiske. Allt levande i havet bildar en lång näringsväv, från nästan osynliga plankton till stim av planktonätande fiskar och rovfiskar. Varje år fångas stora mängder fisk i världens sjöar och hav. Det är en viktig näringskälla för många av jordens 7 miljarder människor. Men över 30 procent av havens fiskbestånd är hotade av för hårt fiske. Vissa arter riskerar att försvinna helt.

Råvaror från marken. Jordskorpan innehåller många ämnen som är värdefulla för oss. Ur olika malmer framställs metaller som till exempel järn, koppar, silver och guld. Gruvor och dagbrott har bildat stora sår i landskapet samtidigt som de har bidragit till utsläpp av många farliga ämnen i både luft och vatten.

158

Människan och naturen

2. Transporten. Lastbilar transporterar bomullen från odlingarna till hamnstäderna. Enorma mängder bomull exporteras från Indien till övriga världen.

För ett hållbart samhälle Människans utnyttjande av naturens resurser medför också negativa effekter eftersom det påverkar och stör miljön. Ekosystem kan rubbas och förstöras, djur- och växtarter minskar i antal. Det leder till att naturens förmåga att fungera (och producera allt det vi behöver) minskar. Det är många som arbetar för att det ska bli bättre: politiker, forskare, allt fler företag, organisationer och många av oss i samhället gör vad vi kan för att bidra till ett mer hållbart samhälle.

RIKSDAGENS MIL JÖMÅL

3. Tillverkningen. Kina är världens största importör av bomull. Här finns mängder av tillverkningsindustrier som väver och syr upp bomull till exempelvis T-shirts.

4. Marknaden Marknaden. T-shirt av 100 procent bomull säljs på en stormarknad nära dig – ofta till ett förmånligt lågt pris.

Sveriges riksdag har tagit fram mål inom olika områden för vad man vill att politiken ska leda till. Målen kallas generationsmålen. Syftet är att nästa generation, det vill säga du och dina barn, ska kunna leva i ett samhälle där de största miljöproblemen är lösta. Det är ambitiösa mål och det är fortfarande mycket som måste göras för att de ska uppfyllas.

Råvara

Ursprung

Tillverkning

Transport

Produkt/odu

Mjölkko

Dansjö gård

Mejeri Dalarna

Lastbil

Mjölk

Banan

Costa Rica

Plantageodling Båt

Banan

Bomull

Gujarat Indien

Kina

Båt, lastbil

T-shirt

Trä

Ånge

Edsbyn

Lastbil

Bord

Träd

Ryssland

Hallstahammar Lastbil

Tidning

Fisk

Stilla havet

Japan

Båt

Tonfisk

Järn

Brasilien

Kina

Båt

Gaffel, kniv

Plast/kemi

Kina/Brasilien

Tyskland

Lastbil

Mobiltelefon

Råvarorna som hämtas från världens alla hörn förädlas i fabriker och industrier i Sverige och andra länder.

Människan och naturen

159

Jordbruk

– mat från hela världen

Jordbrukaren utnyttjar växternas förmåga att tillverka näringsämnen med hjälp av solen. Vad kallas den processen?

Solrosen på bilden är en av de växter som odlas av jordens 2,6 miljarder jordbrukare.

Det är solens strålar som är drivkraften, som gör så att växterna växer. Växternas gröna blad fångar upp en liten del av energin från solen. I den process som kallas fotosyntes tillverkar växten med solljusets hjälp vad den själv behöver av näring – socker, stärkelse, fett och protein – för att bygga upp blad, stam och blommor.

Materialet som växten utgår ifrån är vatten, luftens koldioxid och näringsämnen som finns lösta i vattnet och i marken. Syret som växten bildar vid fotosyntesen behöver vi människor 160

Jordbruk

och alla djur för att kunna andas. Näringsämnena hamnar åter i jorden när växten dör och förmultnar, de blir till näring för kommande växter. Allt hänger ihop och bildar ett naturligt kretslopp.

Men när människorna började odla och skörda delar av växterna, fick jorden tillbaka en mindre mängd näringsämnen från förmultnade växtdelar. För att inte jorden skulle bli helt utarmad lärde sig jordbrukaren att hälla ut gödsel (extra näring) på jorden. Genom att skörda och sedan gödsla och vattna skapade människan ett konstgjort kretslopp.

Mat från hela världen Jordbrukare över hela världen arbetar året om med att producera mat och livsmedel till dig och resten av jordens 7 miljarder människor.

Jordbrukets konstgjorda kretslopp ger oss allt ifrån brödsäd, grönsaker, frukt och nötter till potatis och rotsaker. En del av jordbrukets skörd används också för att utfodra boskap, till exempel kor, grisar och höns.

När du handlar i en livsmedelsbutik kan du i dag köpa jordbruksvaror och livsmedel från världens alla hörn: det är torkad frukt från Burkina Faso, biff från Brasilien, kiwifrukter från Nya Zeeland, quinoa från Bolivia, bacon från Danmark, mjölk och smör från svenska bönder och mycket mer. Man skulle kunna säga att världen möts i våra livsmedelsbutiker. Jordbruket är en av våra viktigaste basnäringar eftersom uppgiften är att producera nödvändiga livsmedel.

Jordbruket i olika former

Spannmålsgrödor: Råg, vete, korn, havre Jordbruksgrödor: Potatis, raps, sockerbetor, majs, bönor, ärtor Trädgårdsodling: Bär, frukt, grönsaker, blommor Boskapsskötsel: Mjölkproduktion, köttproduktion, nötkreatur, får, getter, grisar

Varor från jordbruket

Bröd – Sverige, Finland Smör – Sverige Kött – Brasilien, Irland, Sverige Banan – Costa Rica Äpplen – Italien, USA Kivi – Nya Zeeland Tomat – Holland, Spanien

Världen möts på hyllorna i våra livsmedelsbutiker. Här kan man köpa matvaror från världens alla hörn. Känner du igen någon vara på bilden?

Jordbruk

161

Karin och Ragnar på Bäckadals gård i Skåne föder upp 20 000 värphöns varje år.

På besök hos några lantbrukare I vårt land, från söder till norr, arbetar i dag mer än 150 000 män och kvinnor med att producera mat åt oss. De kallar sig bönder, odlare eller lantbrukare. Här får du möta några av dem.

125 ton socker och 6 000 kycklingar

Bäckadals gård ligger i sydvästra Skåne, det är mitt i Sveriges allra bästa jordbruksområde. Gården ägs av familjen Nilsson – Ragnar och hans hustru Karin samt tre söner. Åkrarna som tillhör gården omfattar 48 hektar. Gården var dyr att köpa och både Ragnar och Karin har andra arbeten vid sidan om jordbruket. Ragnar är skolvaktmästare och Karin arbetar som kosthandledare. Ändå hinner de med att föda upp 20 000 värphöns varje år och samtidigt producera 700 ton sockerbetor, som i sockerbruket blir till 125 ton socker! Dessutom odlar de vete och korn på mer än hälften av jordbruksmarken.

Var fjärde månad kommer 6 000 nykläckta kycklingar från ett företag i Gimranäs. På Bäckadal har kycklingarna fria ytor att röra sig på och sittpinnar för nattvilan. De får äta så mycket de vill av foderpellets. Efter sexton veckor är kycklingarna fullvuxna värphöns och säljs till någon 162

Jordbruk

av Skånes äggproducenter. Då är det dags för en ny omgång småkycklingar.

Kött med KRAV!

Valla gård ligger mitt i Södermanland. Här producerar Peter och Helén Edling KRAV-märkt nötkött och använder därför varken konstgödning eller bekämpningsmedel på gården.

Gårdens åkrar och betesmark ger mat åt 120 ”moderkor” med var sin kalv. När kalvarna blivit ungdjur efter två år förs de till slakterier i Uppsala, Skara eller Linköping. Ett tjugotal ungdjur får stanna kvar och ersätta de moderkor som efter 15–20 år gjort sitt.

Peter tar vara på all gödsel från korna och sprider ut den på åkrarna, där vete och olika foderväxter odlas. Varje åker brukas i en speciell ordning som gör att inte ogräs och insekter får någon chans att breda ut sig. Det ekologiska jordbruket ger något mindre skördar, men å andra sidan får de bättre betalt för KRAV-märkt kött och vete.

Skogen som hör till gården avverkas varsamt med skonsamma metoder – skogsarbetarna använder vanlig motorsåg och virket transporteras med häst.

FAK TA

• Många av de varor vi behöver kommer från basnäringarna jordbruk, skogsbruk, fiske och gruvdrift.

• Människans utnyttjande av naturens resurser medför också negativa effekter som påverkar och stör miljön.

• Jordbruket är ett konstgjort kretslopp som utnyttjar växternas förmåga att förvandla solenergi till näring.

• I våra livsmedelsbutiker samlas varor från världens alla hörn.

• Jordbruk är en våra viktigaste basnäringar.

GE OGR AFISK A B E GRE PP

råvara, basnäring, gödsel, livsmedel, växtodling, boskapsskötsel, KRAV-märkt

UNDERSÖK

Rättvisa mangofrukter från Peru

I byn Chulucanas i norra Peru driver Fernando Urbina Acedo en mangoodling tillsammans med några andra odlare. Mangon från Fernandos odlingar är Fairtrade-certifierad och säljs till länder i Europa. Genom lån har Fernando och hans kollegor kunnat modernisera odlingarna så att de når upp till de kvalitetskrav som krävs för att de ska kunna sälja på den internationella marknaden. Vid odlingarna finns till exempel matplatser för arbetarna, sopsortering och bra toaletter.

När det är dags för skörd arbetar mer än 200 personer på odlingarna. Fernandos mangoodling är en populär arbetsplats – arbetarna där tjänar dubbelt så mycket som den genomsnittliga lönen för arbetare i Chulucanas.

Förra året slog mangoskörden fel. Fernando är orolig för att klimatförändringarna kommer att göra det svårare att odla mango i framtiden.

Därför vill han även odla andra frukter för att inte vara så beroende av bara mango.

– Det är viktigt att man har andra grödor också. När jag inte kunde exportera mango fick jag klara mig på att sälja lite lime, passionsfrukt och avokado på marknaden, berättar Fernando.

Men Fernando och hans medarbetare ser positivt på framtiden. ”Unidos, sí podermos” är deras slogan, vilket betyder ”tillsammans kan vi”.

1 Jämför växternas naturliga kretslopp med jordbrukets konstgjorda kretslopp. Vad är det som skiljer?

2 Vad är det för livsmedel som gårdarna i texten på s. 162–163 producerar?

3 Besök en matvarubutik och försök hitta livsmedel från tre olika världsdelar. Skriv upp vad de är för livsmedel och vad de har för ursprungsland.

4 Gör en sambandskedja: Välj en maträtt du tycker om. Gör en lista på några av de viktigaste råvarorna i den. Förklara vägen från råvara till maträtt.

Fernando Urbina Acedo är mangoodlare i Peru. Hans odling är en populär arbetsplats eftersom den är Fairtrade-certifierad. Där får arbetarna bättre villkor än på andra odlingar.

Jordbruk

163

Sverige 6,5 % jordbruksareal av landytan (26 500 km2)

Sverige

Jordbruket i Norden

7,5% jordbruksareal

2) Under hela 1900-talet har antalet åkrar i Norden Det nordiska jordbruket effektivt, av landytan (22 500ärkmmycket Finland Finland minskat. För hundra år sedan var alla de nord- vilket betyder att jordbrukarna producerar be6,5 %då jordbruksareal iska länderna jordbruksländer, arbetade de tydligt mer på sina åkrar i dag än för hundra av landytan (26 500 km2) flesta människor inom jordbruket och de flesta år sedan. Det är främst konstgödsel, bättre maSverige jordbruksareal bodde på landsbygden. I dag ser det helt annor-7,5% skiner och ny teknik som har bidragit till den av landytan (22 500 km2) Finland bönderna producerar lunda ut. Stora delar jordbruksmarken har vuxit utvecklingen. De nordiska Finland igen och ersatts av skog. mer mat än vad befolkningen 3 % jordbruksareal i Norden kan äta I dag bor de allra flesta nordbor i städer och upp. Det har lett till att(8Nordens av landytan 900 km2) länder utom IsNorgeÄndå det är bara några få procent av befolkningen som land har överskott av jordbruksprodukter. arbetar inom jordbruket. Många små gårdar har är Norden i dag inte något utpräglat jordbruks6,5 % jordbruksareal 7,5% jordbruksareal landytan (26upp 500 km ) lagts neraveller köpts av2större gårdar. I dag är område. av landytan (22 500 km2) Finland Finland det svårt att klara sig på en litenSverige gård, det mest3 % jordbruksareal av landytan (8 900 km2) lönsamma är att ha en stor gård.

Diagrammen visar de nordiska ländernas åkerareal i Norge

0,1 % jordbruksareal kvadratkilometer och i procent av den totala landytan.

6 % jordbruksareal av landytan (26 500 km2)

% jordbruksareal andytan (26 500 km2)

av landytan (70 km2)

7 % jordbruksareal av landytan (22 500 km2)

3 % jordbruksareal av landytan (8 900 km2)

1 % jordbruksareal av landytan (1 300 km2)

3 % jordbruksareal 7,5% jordbruksareal 2 0,1 % jordbruksareal 55 % jordbruksareal av landytan (22 500 km2) av landytan (8 900 km ) av landytan (70 km2) av landytan (23 000 km2) Island Finland Norge Finland Sverige

Island

58 % jordbruksareal av landytan (23 000 km2)

Danmark

% jordbruksareal andytan (22 500 km2)

3 % jordbruksareal av landytan (8 900 km2)

Finland Finland

0,1 % jordbruksareal av landytan (70 km2)

55 % jordbruksareal av landytan (23 000 km2)

Island

Norge 55 % jordbruksareal av landytan (23 000 km2)

jordbruksareal andytan (8 900 km2)

0,1 % jordbruksareal av landytan (70 km2)

Danmark Island

Norge 55 % jordbruksareal av landytan (23 000 km2)

% jordbruksareal andytan (70 km2)

Danmark Island

% jordbruksareal andytan (23 000 km2)

164

Människan och naturen Danmark

Danmark

Polc i

Kort om jordbruk i Sverige Det finns drygt 72 000 lantbruk i Sverige. Där arbetar 175 000 svenskar, antingen på heltid eller på deltid.

rkel

n

ISLAND

0

160

En genomsnittlig mjölkko ger ungefär 9 000 liter mjölk på ett år. Det är nästan 25 liter om dagen.

Ekologisk odling upptar ungefär 20 procent av åkerarealen.

120

120

Färöarna

Maskiner har till stor del ersatt den mänskliga arbetskraften.

500 km

120

keln Polcir

200

För femtio år sedan fanns det ofta kor och andra djur på de flesta gårdar. I dag finns det bara djur på varannan gård. Det svenska jordbruket har blivit specialiserat. Vissa gårdar satsar på växtodling, andra gårdar satsar bara på mjölkkor, köttproduktion eller ägg.

SVERIGE

FINLAND

NORGE

160

Vi odlar mer spannmål än vad vi själva behöver. För mjölk och smör är Sverige självförsörjande.

I södra Sverige odlas vete, sockerbetor, oljeväxter och ärtor.

DANMARK

I Mellansverige odlas både brödsäd (till exempel vete) och fodersäd (till exempel havre).

200

Jordbruksområde Betesmark och sparsam foderväxtodling på Island Kreaturskötsel Svinuppfödning Renskötsel Fårskötsel Brödsädesodling på de bästa jordarna Vegetationsperiodens längd i antal dagar

I norra Sverige odlas vallväxter och fodersäd, till exempel havre och korn.

Jordbruksområden och vegetationsperiodens längd i Norden.

De bästa jordbruksområdena Det är framför allt i Danmark och delar av Skåne som de riktigt stora jordbruksområdena i Norden finns. Åkermarken där har bördigare jord – den är kalkrik och finkornig – och dessutom är klimatet bättre än i övriga Norden. Somrarna är längre och bönderna kan glädja sig åt en längre vegetationsperiod. Vegetationsperioden är de dagar som temperaturen är över 4 grader, då är det tillräckligt varmt för att växterna ska växa.

Vegetationsperioden i södra Sverige och Danmark är mer än 100 dagar längre än i norra Sverige och Finland. Här går det bra att odla både vete och sockerbetor. Ett sädesslag som vete hin-

Raps, oljeväxt

Vallväxter

Ärta

ner inte mogna i den norra hälften av Norden.

Sommaren är för kort. Där passar det i stället att odla till exempel korn och potatis som mognar under de långa sommardagarna.

Jordbruken i Danmark och Skåne ger stora skördar. Det är inte ovanligt att en hektar (100 m x 100 m) åker kan ge 10 ton vete. Dagens bonde får ut mycket mer från åkern är förr. För 50 år sedan fick bonden ut endast 2–3 ton vete på en hektar jordbruksmark.

Från Oslofjorden i väster över Västgöta- och Östgötaslätterna och Mälardalen till södra Finland sträcker sig Nordens andra viktiga jordbruksområde.

Sockerbeta

Brödsäd

Fodersäd

Raps, Vallväxter Raps, Sockerbeta Brödsäd Fodersäd Fodersäd Ärta VallväxterÄrta Sockerbeta Raps, Vallväxter Raps, Sockerbeta Brödsäd Brödsäd Fodersäd VallväxterÄrta Sockerbeta Brödsäd Fodersäd Ärta Raps, oljeväxtÄrta Vallväxter Raps, oljeväxt Jordbruk 165 Sockerbeta Brödsäd Fodersäd Ärta Vallväxter Sockerbeta Brödsäd Fodersäd oljeväxt oljeväxt oljeväxt oljeväxt

Det västeuropeiska jordbruket är högteknologiskt. Den holländske bonden har en mängd hjälpmedel och kan snabbt och effektivt skörda stora ytor av vetefältet.

Jordbruk i Europa Västra Europas kustland och slätterna i inlandet utgör Europas jordbruksland – det gröna landskapet. Där är upp till en tredjedel av landytan åkermark.

Det milda och fuktiga klimatet och de bördiga jordarna gynnar den västeuropeiske jordbrukaren.

Västeuropas jordbruk är på många sätt effektivt och högteknologiskt – man använder maskiner, konstgödning (näringsämnen framtagna i industrier) och växtförädling (växter som tagits fram för att ge stor skörd). Man försöker få så stora skördar som möjligt från varje hektar jord.

Därför är livsmedelsproduktionen stor. Ibland kan det produceras för mycket – då talar man om ”mjölksjöar” och ”fläskberg”.

Men jordbruket är inte längre den huvudsakliga näringen i Västeuropa. Det är bara några få procent av arbetskraften som är bönder. Däremot är jordbruket en viktig näring för många länder i östra Europa. Där är jordbruket inte lika effektivt som i länderna i Västeuropa.

166

Jordbruk

Ett jordbruk med många regler Inom den Europeiska unionen (EU) är jordbruket reglerat. Det betyder att unionen har stort inflytande över vad jordbruket ska producera och hur mycket. Till exempel bestämmer man hur mycket mjölk varje mjölkbonde inom EU får producera på sin gård, så kallade mjölkkvoter.

Bönder kan också få ”odlingsbidrag” efter hur stor gården är.

EU ger också bidrag till en mängd annat: till exempel bidrag till förbättring av miljön, för att hålla odlingslandskapet öppet och för att bedriva ekologisk djurhållning. Ibland ges också bidrag för att bönder inte ska odla vissa grödor.

Dessutom stöder många stater sina egna jordbruk med ytterligare bidrag.

Handeln är fri inom EU Handeln med jordbruksprodukter är fri inom EU. Däremot är handel med länder utanför EU inte fri, den är reglerad och styrs av tullar och exportstöd. Orsaken är att EU vill skydda det

egna jordbruket. Utan tullar eller exportstöd skulle bönderna inte klara av att fortsätta driva sina gårdar. Billiga varor från andra länder skulle konkurrera ut de europeiska böndernas varor.

(Läs mer om tullar och handel på s. 229.)

Alla EU-länder har i stort sett samma jordbrukspolitik. Den ska se till att bönderna kan överleva på sina jordbruk och att konsumenterna kan köpa mat till rimliga priser. Det är också viktigt att se till att maten är säker att äta och att jordbruket tar hänsyn till miljön.

Hur mycket kostar det?

Länderna i EU är villiga att betala stora summor för att hålla jordbruket i gång i Europa. År 2008 betalade EU 1 200 miljarder kronor i bidrag till jordbruket. I den summan ingår pengar som betalas ut direkt till bönderna, men också kostnader för att höja priserna på jordbruksprodukter, till exempel tullar, exportbidrag och mjölkkvoter. En mindre del av beloppet gick till forskning och bekämpning av djursjukdomar.

Jordbruksområde Marginellt jordbruk Boskapsskötsel Svin Får Renskötsel

Bomullsodling Majsodling Veteodlingar Olivodlingar Vinodlingar Citrusodlingar

Jordbruksproduktion i Europa. Vilka områden har en stor andel jordbruksmark?

Jordbruk

167

Jordbruk i världen De flesta jordbrukare i världen bedriver växtodling, de odlar spannmål av något slag (skördade sädeskorn kallas spannmål). Räknar man hur stor yta som odlas är vete det vanligaste spannmålet bland världens bönder. Därefter kommer ris, majs och korn i betydelse. Boskapsskötsel är också en viktig näring för många av jordens bönder. Nötboskap (kor) är viktigast, uppfödning av får, grisar, getter och buffel är andra viktiga verksamheter för boskapsskötare i världen.

Den vanligaste formen av jordbruk i världen är ett enkelt så kallat försörjningsjordbruk. Det är ett jordbruk i liten skala med enkla metoder där en fattig familj odlar för sin egen försörjning.

I fattiga länder är det många som försörjer sig på jordbruket, omkring 60–70 procent av befolkningen.

I de rika länderna är det ett fåtal jordbrukare som bedriver högteknologiskt jordbruk som är mycket effektivt. Dessa bönder får ut stora skördar av grödor som de vet att det finns en marknad för.

Stora odlingar – plantagejordbruk I många tropiska länder odlas enstaka växter i stor skala för att exporteras vidare till världens rika länder. Det kallas plantagejordbruk. Vanligast är råvaror som kan förädlas till andra produkter; till exempel bomull, naturgummi, olja från kokospalmer eller kaffe, te, kakao och tobak.

Odling på stora plantager började redan på 1500-talet. Europeiska stormakter började då anlägga stora odlingar i Sydamerika, Asien och Afrika för att odla varor för marknaden där hemma. Efter att kolonierna blivit fria stater har plantagebruket fortsatt, och nu ägs odlingarna ofta av ett fåtal jordägare eller utländska företag.

I dag finns det några stater som är väldigt beroende av en enda exportgröda, till exempel Colombia (kaffe), Sri Lanka (te) och Ghana (kakao).

Dessa länder med sin ensidiga odling hamnar i en besvärlig valsituation. De skulle behöva odla för den egna befolkningen. Men länderna måste fortsätta att odla grödor på de stora plantagerna för att ha råd att betala sina skulder.

De späda tebladen plockas för hand på Sri Lankas sluttningar. Exporten av te är landets viktigaste inkomstkälla, Sri Lanka är världens fjärde största producent av te.

168

Jordbruk

Norra polarzonen

lcirkeln Norra po

Norra tempererade zonen

Norra subtropiska zonen Norra vändkrets

en

Tropiska zonen

Ekvatorn

Södra vändkretse n

Södra subtropiska zonen

Södra tempererade zonen Södra polarzonen

Jordbruksområde

Palmolja

Sockerrör

Tobak

Vindruvor

Bananer

Kakao

Naturgummi

Kaffe

Bomull

Majs

Vete

Ris

Korn

Nötboskap

Ull

Te

UNDERSÖK

FAK TA

Jordbruksproduktion och boskapsskötsel i olika klimatzoner.

Kartan visar ett urval av boskapsskötsel och jordbruksprodukter samt några av de största producentländerna.

1 Vilket land anser du vara Nordens främsta jordbruksland? Förklara hur du tänker.

2 a) Ge exempel på områden i Norden som har mer än 200 dagars vegetationsperiod. b) Hur många dagar skiljer de områden med längst växtperiod från de med kortast?

3 Hur skulle du beskriva Västeuropas jordbruk?

4 Ge exempel på en nackdel och en fördel med den jordbrukspolitik som bedrivs av EU. 5 Är det bra att man ger stora bidrag för att bönderna i EU ska kunna överleva? Förklara hur du tänker.

6 Besök en matvarubutik och välj ut en vara (till exempel en frukt, grönsak eller chokladkaka).

Ta reda på mer om var den kommer ifrån och hur den har odlats. Reflektera över fördelar och nackdelar med odlingssätt och produktion.

• Med hjälp av maskiner och moderna metoder kan svenska bönder producera det mesta av den mat vi behöver, och lite till, för export.

• Fuktigt klimat och bördiga jordar gör att kustlandet i Västeuropa är ett stort jordbruksområde.

• Jordbruket i Västeuropa är modernt och effektivt, endast ett fåtal bönder.

• EU har många regler för jordbruket och ger bidrag för att bönderna ska kunna driva sina gårdar.

• Jordbruk i världen: försörjningsjordbruk är vanligast i fattiga länder, i rika länder bedrivs effektivt och högteknologiskt jordbruk.

• Många tidigare kolonier är fast i plantagejordbruk där de odlar några få grödor för världsmarknaden.

GE OGR AFISK A B E GRE PP

vegetationsperiod, konstgödsel, mjölkkvoter, tullmur, jordbrukspolitik, spannmål, försörjningsjordbruk, plantagejordbruk

Jordbruk

169

GEOGRAFI 8

GEOGRAFI 8

ELEVBOK

Per Thorstensson, Anna-Britta Thorstensson, Christer Jonasson och Ludvig Myrenberg

Temat Europa med Norden beskriver regionerna utifrån natur, klimat, ekonomi och befolkning.

ELEVBOK

Temat Människan och naturen handlar om våra basnäringar: jorden, skogen, haven och marken. Det behandlar också industri, tjänster och service, transporter och kommunikation samt energi.

GEOGRAFI 8

Geografi 8 innehåller två teman som ansluter till kunskapskraven enligt Lgr 11.

Boken erbjuder fördjupning genom färgade nivå 2-texter.

Faktarutor och arbetsuppgifter kompletteras av frågeuppslag i tre nivåer för sammanfattning, repetition och ytterligare fördjupning.

Geografi 8 finns som digital bok med inläst text.

Till boken finns: • Lärarhandledning • Fokus Elevbok • Fokus Arbetsbok Mer information om komponenter, beställningsnummer och priser finns på www.nok.se/sol4000

I serien SOL 4000 finns: Geografi

Samhälle i dag

Religion och liv

Levande historia

8

är samhällsorienterande läromedel för de senare skolåren. Samtliga delar är strukturerade på samma sätt.

ISBN 978-91-27-42274-2

9 789127 422742

Per Thorstensson Anna-Britta Thorstensson Christer Jonasson Ludvig Myrenberg