9789127408739

SAMHÄLLE I DAG 7

SAMHÄLLE I DAG 7

ELEVBOK

Karin Wergel och Kaj Hildingson

Varje kapitel inleds med ett bilduppslag som utgångspunkt för diskussion.

ELEVBOK

I flertalet kapitel finns dilemmauppgifter att fundera över och diskutera. De färgade nivå 2-texterna är avsedda för fördjupning. Varje kapitel avslutas med uppgifter på tre olika nivåer som underlag för sammanfattning och fördjupning.

SAMHÄLLE I DAG 7

Samhälle i dag 7 innehåller fem kapitel: Kultur finns överallt, Massor av medier, Mobbning och andra brott, Lag och rätt och Pengar i din vardag.

Till boken finns: • Lärarhandledning • Fokus Elevbok • Fokus arbetsbok Mer information om komponenter, beställningsnummer och priser finns på www.nok.se/sol4000

I serien SOL 4000 finns: Samhälle i dag

Levande historia

Geografi

Religion och liv

är samhällsorienterande

7

läromedel för de senare skolåren. Samtliga delar är strukturerade på samma sätt.

ISBN 978-91-27-40873-9

Karin Wergel Kaj Hildingson 9 789127 408739

SOL_Omslag_Samhalle_7.indd 1

2010-10-15 12.45

SOL sh 7 samhaĚˆlle NY.indd 2

10-10-15 13.36.41

Innehåll Kultur finns överallt

Lag och rätt

4

Din kultur och du själv 6 Hemma i två kulturer 9 Att leva tillsammans 12 Ungdomskultur 14 Att bygga en identitet 16 Hur ska man vara? 20 U P P G I F T E R 22

Massor av medier

24

Mediernas många uppgifter 26 Utan information, ingen demokrati 29 Vilken information kan du lita på? 33 Nyheter 36 Att berätta är alltid att vinkla 39 Mediernas ansvar 42 När opinionen skakar liv i politikerna 44 Underhållning och reklam 45 Public service och reklamkanaler 48 Lagar som styr massmedierna 50 Liten mediehistoria 51 U P P G I F T E R 52

Mobbning och andra brott

74

Sveriges Rikes Lag 76 Brottet 78 I rättssalen 82 Domen och brottsoffren 86 Normer och lagar 88 Domstolarna i Sverige 90 Som ringar på vattnet 92 Straff och vård 94 Rättsstaten och polisstaten 97 Stränga straff – stoppar de brott? 98 U P P G I F T E R 100

Pengar i din vardag

102

Har du koll på pengarna? 104 Du är en del av ett hushåll 108 Högre lön eller arbetslös – allt kan hända 114 Klimatsmart och mer pengar till familjen 118 U P P G I F T E R 120 Ordförklaringar 122 Register 126

54

Vad är mobbning? 56 Emmas dagbok 58 Vad händer vid mobbning? 60 Mobbning måste stoppas 62 Skadegörelse och snatteri 66 Våld och hot mellan unga 68 U P P G I F T E R 72

SOL sh 7 samhälle NY.indd 3

10-10-15 13.36.45

pop, emo, hiphop …

Kultur finns överallt

Du är en del av flera olika kulturer:

svensk, kurdisk, grekisk …

4

SOL sh 7 samhälle NY.indd 4

10-10-15 13.36.48

kompisgänget, fotbollslaget, Facebook …

Du hör ordet kultur nästan dagligen – ungdomskultur, matkultur, popkultur. Men vad är kultur?

Kultur kan betyda olika saker: sådant som människor skapar – konst, film, musik, litteratur. Kultur är också hur vi lever i vardagen – den är vårt språk, vår historia, vår mat, våra traditioner och högtider.

I Sverige bor mer än en och en halv miljon människor med invandrarbakgrund.

De kulturer som invandrare har med sig till Sverige blandar sig med den svenska kulturen och många känner sig hemma i flera kulturer samtidigt.

Ibland pratar man om del­ kulturer. Det kan vara klassen, idrottslaget eller hiphopgänget – alla med sina regler och olika sätt att vara tillsammans.

Den som snart är vuxen känner sig ofta som en del av ungdomskulturen. Och det finns många olika grupper, med egna klädstilar och musikgenrer. Grupperna ger gemenskap och trygghet och inom gruppen gör man ofta skillnad mellan ”vi” och ”dom”. ”Dom” kan både vara vuxenvärlden och andra grupper inom ungdomskulturen.

Vi använder alltså ordet kultur på olika sätt, men en sak är gemensam för all kultur – den förändras hela tiden.

5

SOL sh 7 samhälle NY.indd 5

10-10-15 13.37.05

Efter andra världskrigets slut år 1945 började det gå allt bättre för Sveriges ekonomi. Fabrikerna fick stora beställningar från länder i Europa som måste byggas upp igen. Industrin gick på högvarv och det var lätt att få arbete.

Människor började tjäna mer pengar. Det fanns en framtidstro i samhället. Många familjer fick råd att flytta till större lägenheter och behövde inte bo så trångt längre. Det föddes många barn i Sverige.

Ungdomskulturen växer fram

Sverige på 1960-talet.

Ungdomskultur Före år 1950 fanns det egentligen ingen ungdomskultur i Sverige. Barndomen var kort och efter konfirmationen i 14-årsåldern räknades man som vuxen. Sedan gällde det att snabbt komma ut i arbetslivet. Många kvinnor gifte sig tidigt och fick ansvar för hem och barn.

Det hände mycket på 1950-talet. Allt fler ungdomar började studera vidare efter folkskolan, som skolan hette då. De fick mer fritid och hade mer pengar att röra sig med. Därför blev de också en intressant grupp för företag som tillverkade kläder, skor och annat. Företagen ville sälja och ungdomarna ville köpa.

För första gången utvecklades ett speciellt ungdomsmode – det mode som vi i dag kallar 50-talsmode. Vuxna reagerade mot flickornas sotiga, målade ögon, vida kjolar och resårskärp som drog åt midjan och mot pojkarnas skinnjackor och Elvis Presley-frisyrer. Det var förstås meningen att de vuxna skulle bli upprörda. Ungdomsstilen var ett sätt för unga att skapa något nytt och bryta med det gamla.

Vi är ett gäng som skejtar tillsammans.

Alla har sin egen åkstil.

14

Kultur finns överallt

SOL sh 7 samhälle NY.indd 14

10-10-15 13.37.40

Kultur förändrar och förändras I takt med att samhället förändras så förändras också kulturen och åsikterna om vad som är rätt och fel. I Sverige förr i tiden neg flickorna och pojkarna bockade när de mötte vuxna. Det var nästan otänkbart för ett förälskat par att flytta ihop om de inte var gifta. I dag hälsar vi annorlunda och många par lever ihop utan att vara gifta.

Språket förnyas också. ’Blogg’, ’guss’ och ’kameraövervaka’ är till exempel nya ord i Svenska Akademiens ordlista.

Förändringarna beror på många olika saker. Vi reser mycket och tar med oss nya intryck hem. Vi flyttar mer och lär av varandras kulturer. Ny teknik bidrar ofta till genomgripande förändringar.

Du själv bidrar både till att bevara och förändra kulturen genom ditt eget sätt att prata och klä dig, genom den musik du lyssnar på och hur du umgås med släkt och vänner. Du har kanske redan själv tänkt tanken: ”Så där gjorde vi inte när jag var liten.”

Allt fler unga ville gå på bio och lyssna på musik.

Nu var det inte jazz som gällde längre utan rock’n’roll. Skivindustrin växte, och även ganska små orter fick en egen biograf.

Ungdomskulturen är självklar i dag. Musik, film, spel, böcker, information om mode och trender från hela världen sprids via Internet, mobilen, tv och andra medier. Många fyller sin fritid med ridning, fotboll, gitarrspel eller andra aktiviteter. Det gemensamma för ungdomskultur är egentligen bara att det handlar om ungdomar. En del kallar sig emo, andra hiphoppare. Somliga spelar rollspel och andra dansar breakdance. Men precis som tidigare visar ofta klädstilen vilken grupp någon tillhör och vilken musik hon eller han lyssnar på.

Att ta reda på vilken grupp eller stil ungdomar tillhör är som att lägga pussel. När pusselbitarna – kläder, musik, frisyrer, intressen, filmer och sätten att prata – ligger på plats, berättar de ganska mycket om dem som är med i gruppen.

En stor del av ungdomskulturen har med konsumtion att göra, det du köper. För många är det viktigt att ha ”rätt” kläder, skor och väskor.

De som är emo eller hiphoppare känner gemenskap och trygghet med kompisarna i sin grupp, eftersom de gillar samma saker och har ungefär samma klädstil. Gruppen blir som en andra familj. Ibland kan det uppstå en känsla av ”vi” och ”dom andra”. Men för många ungdomar är dessa grupper tillfälliga.

Luan och Emma bor i en medelstor stad. ”Både Luan och jag är skejtare”, säger Emma. ”Vi åker skateboard så fort vi är lediga.

Vi lyssnar på ska och hardcore eftersom det är en del av skejtkulturen. ”Ungdomskultur handlar om en hel livsstil”, säger Luan. ”Det är inte bara vad man gör utan också hur man är, vad man har på sig och hur man pratar. Det handlar om hela personligheten.

Ungdomar är olika, det finns många olika grupper och stilar.”

FR ÅGOR

”Vi och dom” 1 Vad är ungdomskultur för dig?

2 Ungdomskulturen i Sverige växte fram på 1950-talet. Förklara vad som hände då.

3 A säger: ”Jag hatar allt vad trender heter. Jag vill bara vara mig själv.”

B säger: ”Gruppen är min andra familj. Vi gillar samma kläder, samma musik. Vi hör ihop. Det känns tryggt.”

Om du var A, vad skulle du säga till B? Om du var B, vad skulle du säga till A? 4 Gör en lista med fem nya ord i svenskan.

Kultur finns överallt

SOL sh 7 samhälle NY.indd 15

15

10-10-15 13.37.43

Att bygga en identitet En pappa säger förvånat om sin dotter: ”Hon är helt annorlunda när hon är med sina kompisar än när hon är med familjen.”

Det är inte så konstigt att vi beter oss olika i olika grupper. Din mamma och pappa uppför sig säkert annorlunda på jobbet eller på fest med sina vänner än som föräldrar. Människor anpassar sig efter spelreglerna i den situation som de för tillfället befinner sig. Olika sidor av oss själva kommer fram i olika situationer.

Ungdomstiden är den tid då någon lämnar barndomen, är på väg att bli vuxen. Det innebär att ens identitet förändras.

Vad betyder egentligen identitet? Det kan betyda olika saker för olika människor. Ibland säger man att identitet är ”så som jag själv uppfattar mig och så som andra uppfattar mig”.

Du har många identiteter Egentligen har du inte en identitet utan många.

Stina som bodde ett år med sina föräldrar i Hongkong kunde ibland känna sig som europé, ibland som svensk, ibland som kristen och ibland som skåning. Det var några av hennes identiteter.

Kanske har du hört någon säga i korridoren ”typiskt tjejigt!” eller ”typisk killigt”. Javisst, en del av din identitet har naturligtvis med kön att göra. Din identitet påverkas också av vilket land du kommer från, om du tänder på pojkar eller flickor, din ålder, vilket område du har växt upp i, om du är funktionshindrad eller mattesnille.

Sametjej festar med vänner.

Du har alltså många olika identiteter inom dig och en del sitter djupare än andra.

En person som berättar vem hon är säger kanske: ”Jag är tjej, svensk, same och hiphoppare.”

De tre första identiteterna går inte att ändra så lätt. Däremot kan hon sluta vara hiphoppare.

Kom ihåg att många av våra identiteter förändras med åren och vad som händer i livet – vi kanske flyttar, kommer med i ett nytt gäng, är med om en skilsmässa eller får ett nytt jobb.

16

SOL sh 7 samhälle NY.indd 16

10-10-15 13.37.58

Det är dubbel glädje att uppleva en bra artist på scenen och att få dela den upplevelsen med många.

Att pröva sig fram Den som är ung och ännu inte vuxen prövar sig fram för att hitta sin identitet. En del börjar med en ny sport och idrottskompisarna blir viktiga.

Andra börjar lyssna på en ny sorts musik, klär sig annorlunda, blir miljömedvetna och prövar kanske en helt ny livsstil. Många kommer i kontakt med alkohol och droger för första gången. Kroppen förändras och sex börjar bli intressant.

Ungdomstiden är en jobbig tid för många. Sam­ tidigt som ungdomar vill slita sig loss från föräldrar och det gamla och bli självständiga individer finns en stor osäkerhet.

Vem är jag? Trycket från olika grupper både lockar och pressar. Medierna öser ut budskap om hur du ska se ut och hur du ska vara för att bli populär.

➢ I religionsboken Religion och liv 7 kan du läsa mer om hur religion kan påverka din kultur och identitet.

Kultur finns överallt

17

Källförteckning till bilderna:

SOL sh 7 samhälle NY.indd 17

10-10-15 13.38.01

K U LT U R F I N N S Ö V E R A L LT

1

2

Slå upp svåra ord i ordförklaringar längst bak i boken eller i en ordbok.

1 Ordet kultur kan betyda många saker. Nämn några.

2 a) Människor som tillhör samma land eller folk har ofta mycket gemensamt, bland annat språket. Vad mer? Ge förslag. b) Nämn några saker som du tycker särskilt mycket om i din egen kultur.

3 a) Skriv en lista i klassen med så många traditioner ni kan komma på. b) Beskriv någon av traditionerna i text och bild. Sätt upp klassens ”traditionsbilder”.

6 Vi har många gemensamma regler och normer för hur vi ska vara mot varandra vid måltiderna, i butiken, i klassrummet osv. a) Hur tror du att det skulle vara om vi inte hade dessa regler och normer? b) Vad kan hända om någon bryter mot en norm?

7 Sverige är ett mångkulturellt land. Ge exempel på det.

8 Gå in på samernas hemsida på Internet. Läs om samernas språk. a) Hur många talar samiska? b) I vilka områden talar man samiska?

9 a) Förklara med ett exempel vad en fördom är. b) Vad kan vi göra för att bli av med våra fördomar mot människor?

1 a) Förklara ordet delkultur. b) Nämn en delkultur som du själv ingår i. c) Vad är det som gör att du känner gemenskap i gruppen?

2 a) Rita två personer på ett papper. De tillhör samma folkgrupp. Mycket av deras kulturella bakgrund är alltså gemensam. Skriv runtom personerna så många saker du kan komma på som de troligtvis har gemensamt.

Gör en cirkel runtom varje sak. b) Skriv något från din egen kultur vid några av cirklarna.

Har du skrivit ”musik” i en cirkel, så skriv en känd sång från din egen kultur. Och så vidare.

10 Ungdomskultur innehåller medier, musik, mode, fritidsaktiviteter och mycket annat. Berätta om ett intresse eller en idol.

4 a) Hur gjorde Stina för att passa in, när hon kom till Hongkong? b) Skulle du ha gjort på samma sätt, tror du?

Varför? Varför inte?

5 Vad händer på din skola, om någon bryter mot skolans regler, t.ex. för hur man ska uppföra sig i matsalen?

11 a) Vilken musik tycker du bäst om? b) Hur kom du i kontakt med den första gången? c) I vilka medier hör du musiken och i vilka medier ser och läser du om musikerna?

12 Skriv en mening med två av orden nedan.

13 Beskriv dig själv med tre ord.

Vad är du särskilt bra på?

3 Varför är traditioner så viktiga för människor, tror du?

4 Alla grupper har normer och regler för vad de anser vara rätt och fel. Så är det i idrottsföreningar, tjej- och killgängen på skolan, rasistiska grupper osv.

Vi kan råka ut för grupper vars normer vi inte accepterar.

Var går gränsen för vad du inte kan acceptera?

Diskutera i klassen.

Vad betyder de här orden? Om du inte vet, kan du slå upp i Ordförklaringar längst bak i boken.

22

delkultur

norm

assimilera

fördom

tradition

majoritetsskultur

integrera

generalisera

värdering

mångkulturell

etnisk

identitet

Kultur finns överallt

SOL sh 7 samhälle NY.indd 22

10-10-15 13.38.26

5 a) Sverige är ett mångkulturellt land. Vilka fördelar och vilka nackdelar ser du med det? b) Vad kan politiker göra för att ta tillvara fördelarna? c) Vad kan vi tillsammans göra för att eventuella nackdelar ska minska eller försvinna?

6 a) Förklara med ett exempel vad ett integrerat samhälle är. b) Om du var politiker, vad skulle du göra för att integrera invandrare i det svenska samhället? På vilket sätt?

7 Har du upplevt människor i din närhet som har varit fördomsfulla? Varför tror du att de har varit fördomsfulla?

8 Vad är typiskt för ungdomskultur för dig?

9 Intervjua en äldre släkting om hur det var att vara ung förr.

Vilka grupper var ”inne” då?

Vad är den största skillnaden mot att vara ung i dag?

1 Intervjua en person som tillhör en annan kultur än din egen. Vad utmärker den kulturen: viktiga högtider, traditioner, normer?

Vad blir du särskilt nyfiken på och skulle vilja veta mer om?

2 Värderingar handlar om vad vi tycker är rätt och fel. Diskutera i klassen och argumentera för och emot påståendet: ”Flickor ska ha lika stor frihet som pojkar.”

3 Stina upptäckte i Hongkong att hon var del av flera kulturer.

Hon kände sig som europé, svensk, kristen, skåning.

Gör en motsvarande lista för dig själv. Skriv en mening till varje: ”Jag känner mig som europé därför att …”

4 Bilden på s. 8 föreställer Sharif Hjältar. Sök information på nätet om gruppen. Vad gör de?

Hur arbetar de?

Gör en presentation i klassen.

10 Är det viktigt att följa med när modet ändras, tycker du?

Varför eller varför inte?

11 Mycket reklam riktar sig till ungdomar. Trycket att hänga med kan kännas tungt. Vad gör den som är intresserad av mode men som egentligen inte har råd?

12 a) Gör en undersökning om fri- tidsaktiviteter. Be alla i klassen 5 Cesur på s. 9 är stolt över att vara del av två kulturer. Kanske är du att skriva på ett papper vilken själv del av två kulturer? eller vilka fritidsaktiviteter de Vilka fördelar och vilka nackdelar har. Be dem skriva ett F på eller svårigheter ser du med det? lappen för flicka och P för pojke. Ställ samman resultatet 6 Ibland lever grupper från olika kulturer segregerade, dvs. i om i form av ett diagram. råden utan kontakt med varandra. b) Vad säger diagrammet om Ibland assimileras invandrare killars respektive tjejers fritids- och ibland integreras de i sam aktiviteter? hället.

13 Be en klasskompis att nämna Använd Internet. Ta reda på tre av dina bästa egenskaper. några segregerade områden Stämmer det, tycker du? i Sverige.

7 I Malmö bor många med invandrarbakgrund. Där har man bland annat satsat på idrott och Inkonst för att skapa mötesplatser för människor från olika länder. a) Varför behöver vi dessa mötes platser? b) Ta reda på vad din kommun gör för att skapa mötesplatser. c) Skapa i fantasin den bästa mötes platsen för olika människor.

Berätta vad du vill uppnå.

8 ”Generellt är generaliseringar praktiska men generellt sett felaktiga”, säger artisten Timbuktu.

Vad menar han med det, tror du?

9 Luan och Emma på s. 15 är skejtare. ”Ungdomskultur handlar om en hel livsstil”, säger Luan. Förklara vad han menar.

10 Slå upp orden swingpjatt och mods och ta reda på vad som sägs om dessa grupper. Använd Internet eller uppslagsbok.

11 Är ungdomskultur olika för killar och för tjejer? På vilket sätt i så fall? Ge exempel från tvprogram, tidningar eller annat.

12 Det är stor skillnad att prata om individer eller grupper. ”Jag tycker …” eller ”Vi kvinnor tycker …” Den som vill skapa opinion lyfter ofta fram grupper som ungdomar, invandrare, pensionärer osv.

Undersök en dagstidning och leta reda på en artikel där man pratar om grupper, helst någon grupp som du själv ingår i eller känner till.

Känner du igen dig i det som står?

Diskutera i klassen.

Kultur finns överallt

SOL sh 7 samhälle NY.indd 23

KU AP LTI TUERL F R IUNBNRSI KÖ V E R A L LT

3

23

10-10-15 13.38.28

Tänk själv och ta ansvar Det finns goda exempel där ungdomar som har erfarenhet av våld – både våldsmän och offer – berättar vad de har varit med om. På så sätt hjälper de andra att förstå hur farligt det är.

Patrik blev mobbad i 11-årsåldern för att han var lite för tjock. Han fick inte vara med i laget längre. Hemma hade han det också svårt eftersom hans pappa brukade slå honom. Patrik gick med i ett gäng och blev inblandad i slagsmål och misshandel. Han började stjäla och missbruka droger och drogs till rasistiska och nazistiska grupper.

Till sist blev han dömd till fängelse.

När Patrik var 21 år skrev han in sig på ett behandlingshem för missbrukare. Där mötte han personal som lyssnade och tog honom på allvar.

Han fick en chans att börja om på nytt.

I dag hjälper han högstadieelever att hamna rätt. Han arbetar på en skola där han lär känna eleverna och ser till att de går på lektionerna.

Skolk kan annars vara början till något värre, säger han. Patrik lyssnar på elevernas problem och har startat ett café på skolan. Han åker också runt i andra skolor och berättar om sitt liv.

Patrik slutade med droger och våld. Istället började han arbeta ute i skolan.

Han finns till hands både för dem som bara vill prata med en vuxen och för dem som behöver extra stöd.

70

Kultur finns överallt

SOL sh 7 samhälle NY.indd 70

10-10-15 13.40.31

Varför begår vissa ungdomar brott?

Ofta finns det många olika orsaker till varför ungdomar slåss och begår brott. Ibland kan de tycka att livet är hopplöst. Kanske har de problem hemma eller i skolan, eller känner sig utanför. I ett gäng hittar han eller hon en gemenskap.

Men för att få komma med i gänget måste ibland de som vill vara med snatta eller stjäla något.

När gänget drar ut på stan, är det inte lätt att säga nej – inte ens till det som alla vet är fel.

Ingen behöver svälta i dagens Sverige. Den som stjäl gör det inte för att slippa svälta eller frysa.

I stället kan det vara ett sätt för den som känner sig nedtryckt att trycka ned någon annan. Ung-

domar som rånar andra ungdomar på pengar, mobiltelefoner och skor vill visa sin makt.

Forskare som studerat ungdomsfrågor säger att ungdomar begår brott för att de känner att de står utanför samhället. Att råna någon är ett sätt för den som känner sig maktlös att känna makt, åtminstone för en liten stund. ”Vi måste fråga oss vilka det är som begår brotten. Jo, oftast handlar det om unga män som kommer från stadsdelar med allvarliga sociala problem. De rånar i huvudsak för att förnedra och visa sig tuffa inför kompisarna.” Så säger professor Jerzy Sarnecki som forskar i brott.

Anmäld misshandel mot unga

pojkar flickor

6 000

Snatta eller inte?

Robin vill gärna vara med en grupp lite större killar. En dag vinkar en av killarna till sig Robin. ”Vill du vara med oss måste du visa vad du går för. Stick in på stormarknaden och sno lite prylar.”

Robin känner hur det suger till i magen.

Vad skulle mamma säga? ”Jag måste sticka”, säger Robin.

På kvällen har han svårt att sova, det känns konstigt i huvudet och magen. Det känns som om allt är fel.

5 000

4 000

3 000

2 000

1 000 7–14 år

15–17 år

7–14 år

15–17 år

0

VAD S K U LLE D U G Ö R A?

Kan du förstå att någon kan snatta eller stjäla för att få vara med i en grupp?

Skulle du själv kunna snatta för att få vara med i en grupp?

2008

2009 Källa: Brottsförebyggande rådet, Brå

FR ÅGOR

Vad tror du det beror på att ungdomar ibland kräver att andra ska snatta för att få vara med i gänget?

1 Varför tror du att det finns så mycket våld mellan ungdomar? Ge några förklaringar.

2 Ge några förslag till hur man skulle kunna minska ungdomsvåldet.

3 Varför är det så farligt att sparka eller slå mot huvudet?

Mobbning och andra brott

SOL sh 7 samhälle NY.indd 71

71

10-10-15 13.40.32

Lag och rätt I fotboll syns sambandet mellan brott och straff tydligt.

Någon bryter mot reglerna, domaren blåser av spelet och dömer ut ett straff. I ett samhälle bör sambandet mellan brott, dom och straff fungera på samma sätt. Så är det inte alltid.

Men även om lagarna inte fungerar perfekt alla gånger, är de flesta överens om att lagar behövs i alla samhällen.

74

SOL sh 7 samhälle NY.indd 74

10-10-15 13.40.39

I vårt samhälle finns många regler. En del av dem är oskrivna. Ett exempel är att du måste vänta på din tur i kassan när du handlar. När du ser någon du känner hälsar du och tar kanske i hand – med höger hand. Sådana regler känns självklara och du funderar inte mycket över dem.

Det finns också skrivna regler som gäller vid speciella tillfällen. Skolan har sina ordningsregler, vid en fotbollsmatch

gäller Svenska Fotbollförbundets regelbok som fotbollsdomaren ska döma efter och så vidare.

Andra skrivna regler är lagar som gäller för alla i samhället. Det är exempelvis förbjudet enligt lagen att föra oljud så att vi stör andras nattsömn. Det är förbjudet att kissa på offentlig plats, att använda ett för gammalt månadskort eller att använda en kamrats legitimation.

75

SOL sh 7 samhälle NY.indd 75

10-10-15 13.40.42

KAPITELRUBRIK

ordförklaringar anhålla Om åklagaren tror att någon som polisen har gripit är skyldig, kan åklagaren besluta att personen hålls kvar i häktet i högst fyra dagar. Under den tiden kan polisen fortsätta att undersöka brottet. anstalt är ett fängelse där den som dömts får avtjäna sitt straff. ansvarig utgivare är en person som ansvarar för att innehållet i en tidningsartikel eller ett program är riktigt. arbetsgivare är den som anställer någon. assimilering är när de som kommer nya i ett samhälle anpassar sig till majoritetens, alltså flertalets, kultur, språk, värderingar och ibland religion. betalningsanmärkning är en anteckning i myndigheternas register om att en person inte betalat sina räkningar i tid, trots påminnelser. Den som har en betalningsanmärkning har svårt att få lån eller att köpa något på avbetalning. bidrag är pengar som staten eller kommunen betalar till någon t.ex. barnbidrag. blandkultur är när människor hör till två eller flera kulturer och känner sig hemma i alla.

BRIS, Barnens Rätt I Samhället, är en organisation som ska hjälpa barn och unga under 18 år genom att ge hjälp och stöd, exempelvis vid mobbning. brottmål är en rättegång där åklagaren anser att ett brott har begåtts och att de åtalade ska straffas. En annan typ av rättegång är tvistemål där två personer som inte kommer överens låter en domstol avgöra frågan. bruttolön är lönen innan skatten har dragits av.

122

censur är när filmer, tidningar eller böcker granskas innan de släpps till allmänheten. Censuren kan vara politisk. Då vill makthavarna kontrollera vad som sägs och skrivs i ett land.

Den kan också vara inriktad på att stoppa sådant som anses skadligt eller kränkande, t.ex. sex och våld i en film. dagsböter innebär att man får betala en viss summa varje dag, t.ex. i trettio dagar, som straff.

etnisk grupp är en grupp människor med föreställning om ett gemensamt ursprung, en gemensam historia, språk, traditioner, religion m.m. extrapris har varor i affären när de är billigare än vanligt. faktura är en räkning för en vara eller ett arbete. fond är aktier och värdepapper som banker erbjuder kunder att köpa.

debatt är en diskussion t.ex. när politiker säger vad de tycker.

fraktkostnad är pengar som man betalar för att skicka en vara.

delkultur är en grupp med speciella regler för hur gruppens medlemmar t.ex. ska klä sig eller uppföra sig. Exempel på sådana grupper är idrottslag och Facebook.

fyndförseelse är om någon hittar något värdefullt och behåller det själv istället för att lämna in det till polisen.

dementera betyder att förneka någonting, t.ex. en nyhet som stått i tidningen. disponibel inkomst är det som är kvar av lönen och bidragen, när skatten är dragen. ekonomiskt kretslopp visar hur pengar går runt i samhället t.ex. mellan personer, företag, myndig­heter, stat och kommun. elektronisk mobbning eller e-mobbning är att mobba någon via mobiltelefon eller dator. enskild överläggning är när en grupp diskuterar utan att andra får höra på. I en domstol drar sig nämndemännen tillbaka för enskild överläggning innan domen faller. etiska regler är regler som styr vad som får sägas eller skrivas i massmedier. Reglerna ska se till att ingen pekas ut eller skadas av något som står i tidningen/visas i tv eller på Internet. En tidning/tv-kanal ska inte lämna ut namnet på den som misstänks för brott. Många tidningar/ tv-kanaler lämnar inte ut namnen, även om den misstänkte fälls för brottet.

Undantaget är speciellt grova brott.

Massmedier får heller inte lämna ut namn på personer som varit berusade och gjort något dumt.

fördom är en ofta negativ uppfattning om andra människor eller kulturer som inte stämmer med verkligheten. förnedra är att få någon att känna sig mindre värd, ofta genom att tvinga den personen att göra något skamligt. försvarare eller försvarsadvokat är en jurist som ska hjälpa den som åtalas i en rättegång. förundersökning är en undersökning som polis eller åklagare gör för att få reda på om ett brott har begåtts och vem eller vilka som kan misstänkas. Ibland läggs förundersökningen ner för att det inte går att hitta någon misstänkt att åtala. förvaltningsrätten dömer i tvister mellan enskilda och myndigheter. generalisera är när man tror att en egenskap gäller alla i en grupp. glåpord som t.ex. ”idiot” säger man för att reta eller förolämpa någon. gripande Polisen kan gripa någon som anses ha gjort sig skyldig till brott. Den gripne får hållas hos polisen i tolv timmar. Sedan måste åklagaren bestämma om den gripne ska släppas eller anhållas.

Ordförklaringar

SOL sh 7 samhälle NY.indd 122

10-10-15 13.42.29

SOL sh 7 samhaĚˆlle NY.indd 123

10-10-15 13.42.29

SAMHÄLLE I DAG 7

SAMHÄLLE I DAG 7

ELEVBOK

Karin Wergel och Kaj Hildingson

Varje kapitel inleds med ett bilduppslag som utgångspunkt för diskussion.

ELEVBOK

I flertalet kapitel finns dilemmauppgifter att fundera över och diskutera. De färgade nivå 2-texterna är avsedda för fördjupning. Varje kapitel avslutas med uppgifter på tre olika nivåer som underlag för sammanfattning och fördjupning.

SAMHÄLLE I DAG 7

Samhälle i dag 7 innehåller fem kapitel: Kultur finns överallt, Massor av medier, Mobbning och andra brott, Lag och rätt och Pengar i din vardag.

Till boken finns: • Lärarhandledning • Fokus Elevbok • Fokus arbetsbok Mer information om komponenter, beställningsnummer och priser finns på www.nok.se/sol4000

I serien SOL 4000 finns: Samhälle i dag

Levande historia

Geografi

Religion och liv

är samhällsorienterande

7

läromedel för de senare skolåren. Samtliga delar är strukturerade på samma sätt.

ISBN 978-91-27-40873-9

Karin Wergel Kaj Hildingson 9 789127 408739

SOL_Omslag_Samhalle_7.indd 1

2010-10-15 12.45