9789147111589

Kunskapande i

Antologin syftar till att belysa dans i olika lärandesammanhang och ur skilda perspektiv. Den fyller ett behov av kurslitteratur passande för dans och rörelsemoment framskrivna i de nya läroplanerna 2011.

Perspektiven syftar till att ge en lättillgänglig och samtidigt mångfacetterad bild av vad estetiskt såväl som kroppsligt lärande med särskilt fokus på dans kan innebära.

Boken är ett utmärkt läromedel, arbets- och diskussionsmaterial för lärare från förskola till gymnasium samt som kurslitteratur på lärarutbildningar generellt. Det handlar särskilt om kurser där kunskapande processer i dans och estetiskt lärande lyfts fram.

I denna antologi medverkar författare som representerar områden där kunskapande processer undersöks, historiskt eller praktiknära.

De är verksamma inom lärarutbildningar på en rad lärosäten: Göteborgs universitet, Malmö Högskola, Gymnastik- och idrottshögskolan, Dans- och Cirkushögskolan, Umeå universitet samt Luleå Tekniska universitet.

Britt-Marie Styrke (red.)

Här behandlas lärprocesser i, om, med och genom dans med blicken riktad mot lärande i relation till skola och utbildning. Frågor tas upp som kan inordnas under begreppen kunskapande, estetisk kommunikation, didaktik, lärande, genus och kropp. De historiska utblickarna är avsedda att visa på en både komplex och flerdimensionell utveckling.Texterna knyter an till aktuell forskning som behandlar dans och lärande som idé och praktik.

Kunskapande i dans

Hur kan kunskapande i dans beskrivas och förstås? På vilka sätt förmedlas och kommuniceras dans? När äger lärprocesser rum? Det finns många frågor att ställa om vad lärande i dans kan vara.

Kunskapande i

Om estetiskt lärande och kommunikation

Best.nr 47-11158-9

Tryck.nr 47-11158-9-00

Britt-Marie Styrke (red.)

9789147111589c1c.indd 1

11/03/15 5:27 PM

Kunskapande i dans - Om estetiskt lärande och kommunikation ISBN 978-91-47-11158-9 © 2015 författarna och Liber AB Förläggare: Anna Maria Thunman Redaktör: Corinna Müller Projektledare: Kajsa Lindroth Grafisk form och omslag: Fredrik Elvander Produktion: Lars Wallin Omslagsbild: Shutterstock/agsandrew Första upplagan 1 Repro: OKS Prepress Services Tryck: People Printing, Kina, 2015

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden.

BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningssamordnare, t.ex. kommuner och universitet.

Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material.

Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuspresskopia.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08–690 93 01 E-post kundservice.liber@liber.se

9789147111589b1-192c.indd 2

11/03/15 5:24 PM

Innehåll Inledning

5

Britt-Marie Styrke

Författarpresentationer

16

Tema I Dans, bildning och kommunikation – då och nu

19

Kapitel 1 Dans som idé och praktik i förändring – ett idéhistoriskt perspektiv

20

Britt-Marie Styrke

Kapitel 2 Estetik och rörelse i skolan – om relationen mellan dans och gymnastik 39 Suzanne Lundvall

Kapitel 3 Dansens position i ämnet idrott och hälsa

53

Torun Mattsson

Kapitel 4 Grundskoleelevers lärande som estetisk kommunikation – aspekter av översättning och delaktighet 70 Cecilia Ferm Thorgersen

Tema II Estetiskt lärande – dans som uttrycksmedel

89

Kapitel 5 Dans och genus i förskolan – ett tematiskt arbete om rymden och känslor 90 Anna Lindqvist

3

9789147111589b1-192c.indd 3

11/03/15 5:24 PM

Innehåll

Kapitel 6 ”Att kunna” i dans – vad är det?

106

Märtha Pastorek Gripson

Kapitel 7 Att närma sig kunnande i och om improvisation i dans

122

Elisabet Sjöstedt Edelholm

Kapitel 8 Sagodans för förskola och förskoleklass

137

Anna Lindqvist

Tema III Ett estetiskt ämne – kunnande i och om dans i gymnasieskolan 149 Kapitel 9 Didaktiska reflektioner – om dans som ämne i en gymnasiekontext 150 Britt-Marie Styrke

Kapitel 10 Bedömning av danskunnande – uttryck, respons och värdering inom ett estetiskt ämne 171 Ninnie Andersson & Cecilia Ferm Thorgersen

Register

188

4

9789147111589b1-192c.indd 4

11/03/15 5:24 PM

Inledning Britt-Marie Styrke

Hur förklarar man en rörelse? Och hur förklarar man den skapande processen? [---] Inför den kreativa naturen är jag utlämnad till mig själv – till den inre tystnaden.

Alla möjligheter är närvarande. (Birgit Åkesson 1998)

Dans låter sig inte lätt fångas. En dansrörelse kan likt ”spår i luften” röra sig bortom vad ord kan beskriva. Orden i citatet är koreografen Birgit Åkessons. I likhet med den skapande process hon talar om finns för läraren och den lärande också en kunskapande process. På vilka olika sätt kan dans förmedlas och kommuniceras och hur kan kunnande i dans beskrivas och förstås? När äger lärprocesser rum?

Det är några av de frågor som kan ställas om dans och lärande.

Med utgångspunkt i kunskapande processer syftar antologin till att belysa dans i olika lärandesammanhang och ur skilda perspektiv. Bokens författare behandlar lärprocesser i, om, med och genom dans, i nutid och i en historisk kontext med blicken riktad mot lärande i relation till skola och utbildning. Gemensamt för texterna är att dansen är placerad i en västerländsk kontext. En avsaknad av och ett behov av kurslitteratur passande för dans och rörelsemoment framskrivna i nya styrdokument har varit en drivkraft för bokens tillkomst. De olika perspektiven syftar till att ge en lättillgänglig och samtidigt mångfacetterad bild av vad estetiskt såväl som kroppsligt lärande med särskilt fokus på dans kan innebära.

5

9789147111589b1-192c.indd 5

11/03/15 5:24 PM

Inledning

Ambitionen är att boken ska vara användbar som läromedel, arbets- och diskussionsmaterial för lärare från förskola till gymnasium samt som kurslitteratur på lärarutbildningar generellt.

Det handlar särskilt om kurser där kunskapande processer i dans och estetiskt lärande lyfts fram. De medverkande skribenterna representerar just områden där sådana processer undersöks.

Samtliga är verksamma som lärarutbildare och/eller som forskare och forskarstuderande, vilket betyder att texterna knyter an till aktuell forskning som behandlar lärande som idé och praktik.

Några texter har en teoretisk, andra en mer praktiknära ingång.

Här finns en röd tråd, men varje text står självständigt och talar med en egen röst. På så vis kommer olika röster till tals i bokens kapitel. De kan givetvis läsas var för sig eller som delar av en helhet.

Vilken dans?

Dans kan beskrivas på många sätt, bland annat utifrån var, varför och hur det dansas. Dans som konstart rymmer aspekter som rörelse, stillhet, kroppslighet och känsla. Den rör sig i tid och rum och med viss kraft. Dans kan nå utövaren eller betraktaren på olika plan, djupt känslomässigt likaväl som mer tekniskt och instrumentellt. Att försöka ringa in ”dansen” som sådan är inte möjligt och inte heller avsikten. Snarare visar texterna på möjliga sätt att beskriva, tolka och förstå dans som en kroppens praktik. Utgångspunkt är dans som konstform och egenvärde, men också dans som medel för lärande i mer generell mening. Förhållningssättet är undersökande – hur kan kunskapande i dans beskrivas och förstås? Vilken form av dans erbjuds inom ramen för ämnet Idrott och hälsa? Hur kan anvisningar i skolans styrdokument tolkas, transformeras och praktiseras i skolan? Aspekter på frågorna behandlas i texterna som i de flesta fall tar sin utgångspunkt i ett nuläge. Men då nutiden kan tolkas i ljuset av det förflutna uppmärksammas dansområdet även i historiskt perspektiv, i sammanhang där tids-

6

9789147111589b1-192c.indd 6

11/03/15 5:24 PM

Inledning

anda och förutsättningar förändrats och utvecklats. De historiska tillbakablickarna är avsedda att visa på en både komplex och flerdimensionell utveckling där frågor ibland besvaras, men lika ofta reser nya.

Områden som inkluderar utbildning och lärande beskrivs ofta som mång- eller tvärvetenskapliga. Perspektiv på dans, utbildning och lärande behandlas inom forskningsområden som pedagogik, didaktik och pedagogiskt arbete, fenomenologi, idéhistoria, sociologi, dans- och genusvetenskap och andra. Man kan säga att dansområdet på så vis ingår i en kunskapsutveckling om dans och kunskapande i mycket vid bemärkelse. Tvärvetenskapliga ingångar på dansutbildning och lärandefrågor har synliggjort en variation av aspekter, däribland frågor som rör genus och kropp.

Men dansforskning rör sig inte enbart på tvären utan även på olika nivåer, från samhällsnivå (makro) till praxisnivå (mikro).

Det gäller även den här samlingen texter som rör sig mellan idé till praktik. Ansatsen är hermeneutisk i den meningen att intentionen är att utifrån skilda forskningsområden belysa och tolka på vilka möjliga sätt kunskapande i dans väsentligen kan förstås (McNamara 1999, Gadamer 1979).

Om begrepp och förändring Begrepp kan förändras och omdefinieras vid skilda historiska tidpunkter. På så vis blir de förhållandevis tidsbundna och därmed också svåra att definiera och ringa in. I texterna används både välkända och mindre kända begrepp som på olika sätt knyter an till dans och lärande. De diskuteras i respektive artikel och tolkas då i relation till just det specifika sammanhang där de används.

Begrepp som kommer att beröras utan att entydigt definieras är kunskap, estetik och didaktik. Kunskap innefattar som vi vet en mängd former och kan därför tolkas och förstås på olika vis. I bokens titel används begreppet kunskapande, vilket i det här sammanhanget är hämtat från Skola för bildning, ett betänkande

7

9789147111589b1-192c.indd 7

11/03/15 5:24 PM

Inledning

som föregick läroplanerna 1994, Lpo 94 och Lpf 94. I betänkandet ges utrymme för en kunskapssyn som lägger vikt vid lärande som process. Det talas om kunskapande som process och kommunikation, om ”det kunskapande arbetet” (SOU 1992:94, s. 80). Samtidigt som det i texten påpekas att det kan ligga en motsägelse mellan lärande som process och som målrelaterad kunskap, utesluter inte den ena formen den andra då former för lärande ofta samverkar.

I relation till de fyra kunskapsformerna fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet framskrivna i just Skola för bildning, har formen förtrogenhetskunskap tillfört aspekter som vidgat kunskapsbegreppet mot det outtalade och tysta. Med hjälp av de aristoteliska begreppen techne (teknik och hantverk) och fronesis (klokskap) kan djupt och tyst kunnande relateras till just fronesis, till praktisk visdom i form av förtrogenhet. Kunskapsformerna beskrivs inte som åtskilda utan som flera sidor och former av sammansatt kunnande (SOU 1992:94, Carlgren 2012). För att betona lärande som process används i antologin de båda begreppen kunskapande och kunnande. Detta kunnande konstrueras i den aktuella situationen och kan på så vis beskrivas som situerat. Samtidigt bygger det innehåll och de former som vi talar om idag på en ofta outtalad konstnärlig tradition och på nedärvda former av kunskapsöverföring.

Historiskt refererar estetik vanligen till två perioder och synsätt. Dels till den grekiska antiken, dels till 1700-talet. I det första synsättet knyts betydelsen till den sinnliga upplevelsen och det ”sköna”. Den skönhet som Platon diskuterar innefattade såväl godhet, moral som den fysiskt förnimbara skönheten som delar i en helhet. Det andra synsättet, estetik som filosofiskt tal om konst, aktualiserades vid mitten av 1700-talet då estetik etablerades som en del av det akademiska ämnet filosofi. Här kan estetik sägas handla om att filosofiskt diskutera konst och konstuttryck.

Mer samtida begrepp som anknyter till estetik är estetiskt lärande och estetisk lärprocess. På en generell nivå handlar de om ett lärande som på något sätt relaterar till estetiska verksamheter.

8

9789147111589b1-192c.indd 8

11/03/15 5:24 PM

Inledning

Det kan innebära ett estetiskt förhållningssätt, som en öppenhet mot den estetiska upplevelsen i skiftande former (jfr Lindstrand & Selander 2009). Här kan finnas överlappningar mellan å ena sidan lärande i estetiska ämnen som ett mål i sig, och å andra sidan som ett medel för något annat. I bokens texter behandlas estetiskt lärande ur olika perspektiv, miljöer och didaktiska ingångar. Dels riktas blicken mot lärande i och om ämnet dans, dels mot lärande med och genom estetiska uttrycksformer (Lindström 2012).

Kunskapande och didaktik Kunskapande processer hör hemma inom det didaktiska kunskapsfältet, ett paraply för lärandets vetenskap och praktik. Även didaktik kan förstås historiskt, medan lärande är närmare knutet till dagens skola. Antologins innehåll relaterar på olika sätt till didaktik, både som analytisk kategori och mer handlingsorienterad praktik.

Vilka intentioner och mål skrivs fram i styrdokument, hur kan de tolkas och sedan realiseras i faktisk praktik? Frågorna är mångfacetterade och relaterar till både ämnes- och allmändidaktik. Som en vetenskap om lärande för lärare innefattar ämnesdidaktik frågor som handlar om lärandets vad, hur och varför. Perspektiven och texterna kan framför allt knytas till ämnesdidaktikens frågor, men också till mer generella, allmändidaktiska frågor. I begreppet allmändidaktik innefattas särskilt förutsättningar som antingen främjar eller hindrar en fungerande undervisningspraktik. Förutsättningarna kan vara såväl faktiska som upplevda, knutna till aspekter som organisation, fysisk miljö och styrdokument, till undervisningstid, till lärares utbildning och intentioner (Kansanen et al.

2011, Pettersen 2008). I förutsättningar ingår också tidsandan som en utgångspunkt för vad som är mer eller mindre möjligt vid en viss tid och i ett visst sammanhang. Vad som är giltigt under en tidsperiod kan vara mindre giltigt under en annan.

9

9789147111589b1-192c.indd 9

11/03/15 5:24 PM

Inledning

Didaktik och konsten att undervisa Att undervisa beskrivs ofta som en konst. I sitt verk Didactica Magna: stora undervisningsläran (1657/1989) beskrev Comenius redan på 1600-talet didaktik och undervisning på det sättet. I en internationellt sett omvälvande tid då dans och musik fick sina akademier och estetiken etablerades som vetenskap inom filosofin, fann Comenius utrymme för nya sätt att se på skola och undervisning. Att betrakta undervisning som en konst idag är med andra ord inget nytt.

Medan begreppet undervisning under perioder har antagits handla om en styrd undervisning och förhållandevis snäva sätt att se på relationen mellan lärare och elev, har under senare decennier något mer varierade synsätt utvecklats. Som exempel har synen på undervisning kunnat uppfattas som å ena sidan lärarstyrd och å andra sidan mindre lärarstyrd. Begreppet lärande har då kommit att beteckna en mindre styrd och mer elevcentrerad undervisning.

Så hur kan begreppen undervisning och lärande förstås idag?

Här finns givetvis olika möjligheter att tolka begreppen. En bred tolkning är att beskriva undervisning som ett sätt att möjliggöra lärande med ett specifikt innehåll efter vald metod. Utifrån det synsättet står inte begreppet undervisning i något motsatsförhållande till begreppet lärande. Ett sätt att definiera undervisning är då att se den som lärandets själva förutsättning, ett lärande som sker hos eleven. Elevens lärande beror på de möjligheter som erbjuds i de aktuella undervisningssammanhangen (jfr Kroksmark 1997).

I didaktisk litteratur ställs ibland frågan hur undervisning urskiljs från annan aktivitet. Ett av svaren handlar om intentionen att göra det möjligt att lära något. Det finns en avsikt att uppnå något med undervisningen. Det kan handla om lärandets syfte, vad som ska åstadkommas, som ”utveckling av förmågor och förhållningssätt hos eleverna” (Carlgren & Marton 2007, s. 26). Undervisning beskrivs även som relationell, vilket handlar om former av

10

9789147111589b1-192c.indd 10

11/03/15 5:24 PM

Inledning

kommunikation och deltagande i situationer med lärande som uttalad intention (Pettersen 2008). Att undervisning handlar om relationen mellan läraren, den lärande och ett ämne är självklart.

Didaktikens grundläggande utgångspunkt är därför triangeln läraren – den lärande – ämnet och kommunikationen däremellan.

Under senare årtionden har just de kommunicerande elementen i lärsituationen betonats. Här poängteras faktorer som exempelvis upplevelse, handling och dialog (Sjöholm et al. 2011). Det sammansatta begreppet design för lärande belyser ytterligare perspektiv på ett alltmer omfattande didaktiskt område där nya lärandestrategier och benämningar tillkommer. För att synliggöra en öppen och omskapande potential i lärprocessen kan begreppet innefatta aspekter som förutsättningar, ramverk och värderingar, lärandepraktik och gestaltning och metoder för bedömning och betyg (Selander & Kress 2010, s. 24–25).

Lärande kan även beskrivas som en teckenskapande aktivitet där lärare/elever använder en variation av symboler, tecken och perspektiv för att synliggöra lärande och kommunikation (Kress 2010). Med modeller för transformation kan lärande bli synligt som olika former av representationer. De angreppssätten visar sig särskilt användbara i forskning om lärande i ett konstnärligt ämne.

Inom ett ämne som till exempel musik finns ett system av tecken i form av noter och takter som eleven behöver tolka. Lärande i dans innebär på liknande sätt att teckensystem och gester tolkas och omformas för att kunna leda till nya former och representationer.

Dans och skola Mellan dans och svensk skola råder ett ambivalent förhållande.

Dans finns inom ramen för ämnet idrott och hälsa, men som självständigt ämne enbart i gymnasieskolan. En rad ansatser har från mitten av 1900-talet initierats i syfte att etablera dans i grundskolan. Idédrivna texter som Dans i skolan (1990) och Skola

11

9789147111589b1-192c.indd 11

11/03/15 5:24 PM

Inledning

för bildning (1992) samt nya läroplaner under 1990-talet kom att peka mot innovativa sätt att formulera idéer om estetiska ämnen, kunnande, undervisning och lärande. Dans i skolan (1990) behandlar flera av de aspekter som fortsatt berör dans och lärande under 2000-talet. Boken ger ingångar till det som kommit att benämnas ”Dans i skolan”. De senaste decenniernas omfattande, ofta statligt finansierade, projekt med dans och kultur i skolan har kunnat flytta fram dansens position. Perspektiv på dans inom skolans ram i svensk kontext är också ett växande forskningsområde under utveckling. Vår förhoppning är att antologins texter ska ge upphov till frågor och diskussioner och att referenserna efter varje kapitel ska inspirera till fortsatt läsning.

Bokens disposition Boken är indelad i tre teman som ur olika perspektiv belyser kunskapande processer i dans. Det första temat Dans, bildning och kommunikation – då och nu har ett idéhistoriskt och kontextuellt anslag. Det följs av det mer praktiknära andra temat Estetiskt lärande – dans som uttrycksmedel, vilket fokuserar på dans och lärande med barn i tidiga åldrar. Med det tredje temat Ett estetiskt ämne – kunnande i och om dans i gymnasieskolan undersöks frågor på gymnasienivå. Varje tema presenteras kort i anslutning till de aktuella kapitlen.

12

9789147111589b1-192c.indd 12

11/03/15 5:24 PM

Inledning

Referenser Carlgren, I. (2012). Kunskap för bildning? I: Englund, Forsberg, Sundberg (red.). Vad räknas som kunskap? Läroplansteoretiska utsikter och inblickar i lärarutbildning och skola. Stockholm: Liber.

Carlgren, I. & Marton, F. (2007). Lärare av i morgon. Stockholm: Lärarförbundets förlag.

Comenius, J. (1657/1989). Didactica Magna: Stora undervisningsläran. Göteborg: Daidalos.

Dans i skolan (1990). En metodskrift. Danshögskolan och Statens kulturråd. Stockholm.

Gadamer, H.-G. (1979). Truth and method. London: Sheed and Ward.

Kansanen, Hansén, Sjöberg & Kroksmark (2011). Vad är allmändidaktik? I: Hansén & Forsman (red.). Allmändidaktik – vetenskap för lärare. Lund: Studentlitteratur.

Kress, G. (2010). Multimodality: A social semiotic approach to contemporary communication. London/New York: Routledge.

Kroksmark, T. (1997). Undervisningsmetodik som forskningsområde. I: Uljens (red.). Didaktik – teori, reflektion och praktik.

Lund: Studentlitteratur.

Lindstrand, L. & Selander, S. (red.) (2009). Estetiska lärprocesser – upplevelser, praktiker och kunskapsformer. Lund: Studentlitteratur.

Lindström, L. (2012). Aesthetic Learning About, In, With and Through the Arts: A curriculum Study. International Journal of Art & Design Education. June 2012, Vol. 31 Issue 2, s. 166–179.

McNamara, J. (1999). Dance in the hermeneutic circle. I: Horton, Fraleigh & Hanstein (red.). Researching Dance: Evolving modes of inquiry. London: Dance Books.

13

9789147111589b1-192c.indd 13

11/03/15 5:24 PM

Inledning

Pettersen, R. (2008). Kvalitetslärande i högre utbildning: Introduktion till problem- och praktikbaserad didaktik. Lund: Studentlitteratur.

Selander, S. & Kress, G. (2010). Design för lärande – ett multimodalt perspektiv. Stockholm: Norstedts.

Sjöholm, Kansanen, Hansén & Kroksmark (2011). Ämnesdidaktik – en integrerad del av allmändidaktik. I: Hansén & Forsman (red.). Allmändidaktik – vetenskap för lärare. Lund: Studentlitteratur. Åkesson, B. (1998). Den skapande akten, Artes 2 (1993). I: – att ge spår i luften –. Lund: Propexus.

Offentligt tryck Skolverket (1994). GyVux 1994:5. Estetiska programmet: programmål, kursplaner, betygskriterier och kommentarer. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2011). Gymnasieskola 2011. Stockholm: Skolverket.

SOU 1992:94. Skola för bildning: Betänkande av läroplanskommittén. Stockholm.

14

9789147111589b1-192c.indd 14

11/03/15 5:24 PM

9789147111589b1-192c.indd 15

11/03/15 5:24 PM

Författarpresentationer

Författarpresentationer Britt-Marie Styrke (huvudredaktör) är lektor vid lärarutbildningen, institutionen för estetiska ämnen vid Umeå universitet.

Hon är fil.dr. i idéhistoria med dans- och utbildningsvetenskaplig inriktning med särskilt fokus på professionalisering och gymnasiefrågor. Avhandlingen Utbildare i dans: perspektiv på formeringen av en pedagogutbildning 1939–1965 (2010) följdes av ett forskningsprojekt om lärares möjligheter och utmaningar i en gymnasiekontext (2013). Hon är utbildad på dåvarande Danshögskolan med ett mångårigt arbete som lärare inom gymnasiets estetiska program.

Ninnie Andersson är doktorand i pedagogik, inriktningsansvarig för ämneslärarutbildningen i dans och undervisande lärare vid Luleå tekniska universitet. Hennes forskningsområde är bedömning av danskunskap, regionaliserat till gymnasieskolans estetiska program i dans. Hon har en lärarexamen i dans mot grundskolans senare år och gymnasiet. Hon har också utvecklat en metod för dansmatte för högstadieelever, där matematiska begrepp förkroppsligas med hjälp av dans.

Cecilia Ferm Thorgersen är professor i musikpedagogik vid Luleå tekniska universitet. Hennes forskningsintresse är estetisk kommunikation, demokrati, likvärdighet och delaktighet, främst inom musikutbildning på olika nivåer. Cecilia har publicerat sin filosofiska och empiriska forskning internationellt, och presenterat densamma vid en mängd internationella konferenser. A phenomenological study of dance knowledge, seen through syllabuses in upper secondary schools in Sweden (2014) är hennes senaste publikation inom dansområdet.

16

9789147111589b1-192c.indd 16

11/03/15 5:24 PM

Författarpresentationer

Anna Lindqvist är lektor i pedagogiskt arbete vid lärarutbildningen, institutionen för estetiska ämnen vid Umeå universitet.

Hennes forskning handlar om dans som uttrycksform i förskolan och skolan. År 2010 disputerade hon med avhandlingen Dans i skolan – om genus, kropp och uttryck. Hon har en bakgrund som förskollärare, grundskollärare och danslärare sedan många år.

Suzanne Lundvall är docent i idrottsvetenskap med inriktning mot pedagogik vid Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm, GIH. I sin forskning har hon dels undersökt estetiska aspekter av lärande i såväl skolämnet idrott och hälsa som på lärarutbildningen, dels ungas förhållningssätt och attityder till att delta i olika rörelsekulturer. Suzanne har publicerat en rad vetenskapliga artiklar i internationella och nationella tidskrifter samt läromedelstexter på svenska och engelska.

Torun Mattsson är forskarstuderande i idrottsvetenskap på Malmö högskola. Hon forskar om dans och lärande och hennes avhandlingsprojekt undersöker elevers estetiska erfarande, kroppsliggörande och meningsskapande i ämnet idrott och hälsa. Torun har en bakgrund som idrottslärare i skolan och hon undervisar idrottslärarstudenter på lärarutbildningen i Malmö.

Märtha Pastorek Gripson är doktorand i estetiska uttrycksformer med inriktning mot utbildningsvetenskap vid Göteborgs universitet, Högskolan Väst och Högskolan i Halmstad. Hon är utbildad danspedagog vid dåvarande Danshögskolan och har lång erfarenhet av danspedagogiskt arbete i de flesta skolformer. Hennes forskning rör dans och genus i grundskolan där hon inriktar sig på att undersöka hur kön konstrueras i skolans dansverksamhet.

Elisabet Sjöstedt Edelholm är lektor i dans för barn och unga vid Dans- och Cirkushögskolan, som är en del av Stockholms konstnärliga högskola. Hon undervisar i didaktik och hennes konstnärliga utvecklingsarbeten rör främst barns uppfattningar om dans.

17

9789147111589b1-192c.indd 17

11/03/15 5:24 PM

Författarpresentationer

År 2005 utkom hon tillsammans med danspedagog Anne Wigert med boken Att känna rörelse – en danspedagogisk metod. Under 20 år har hon kontinuerligt varit gästlärare på ett flertal danslärarutbildningar. Hon studerar på masterprogrammet i pedagogik vid Stockholms universitet.

18

9789147111589b1-192c.indd 18

11/03/15 5:24 PM

Tema I. Dans, bildning och kommunikation – då och nu Bokens första tema har en bred ingång som inleds med en idéhistorisk tillbakablick där dans behandlas i relation till det tidiga 1900-talets traditionsbrytande förändringar nära knutna till reformpedagogiska idéer. Temat belyser vidare relationen mellan dans, gymnastik och rörelse och dansens plats inom ämnet idrott och hälsa, sett över tid. Styrdokument, uppfattningar och idéer om vad som ska läras och hur, vad som är giltigt eller inte giltigt vid en given tidpunkt, pendlar och ändrar form och skepnad både i och utanför skolkontexten. En holistisk syn på lärande som estetisk kommunikation avslutar temat.

9789147111589b1-192c.indd 19

11/03/15 5:24 PM

Kapitel 1.

Dans som idé och praktik i förändring – ett idéhistoriskt perspektiv Britt-Marie Styrke

Syftet med kapitlet är att genom historiska nedslag belysa idéer om dans och lärande, utanför och i relation till skola och utbildning.

Genom att behandla dans som idé och praktik i olika lärandesammanhang under 1900-talet är min ambition att synliggöra förändring i ett spänningsfält mellan gränsöverskridande lärprocesser och ett estetiskt lärande som är mer genrebestämt och avgränsat.

Textens nedslag från tidigt 1900-tal fram till 1964 kan med fördel användas som underlag för frågor och diskussioner kring hur synsätt på dans och kunnande tagit sig olika uttryck i det förflutna.

Då och nu – långa och korta perspektiv Ett första nedslag görs i det tidiga 1900-talets idéer om dans och bildning, om nya ideal och sätt att betrakta dans, barn och människa. Perioden har haft en central betydelse för 1900-talets fortsatta danspedagogiska utveckling. Nedslaget belyses i relation till två händelser där i första hand två stockholmsbaserade etableringar behandlas: Bildandet av ett yrkesförbund, Svenska Danspe-

20

9789147111589b1-192c.indd 20

11/03/15 5:24 PM

Kapitel 1. Dans som idé och praktik i förändring – ett idéhistoriskt perspektiv

dagogförbundet (SDF) 1939 och etableringen av en danspedagogisk utbildning 1964. De kan beskrivas som vändpunkter i fortgående utvecklingsprocesser på området. SDF tog till sin uppgift att synliggöra dans och dansundervisning och att upprätta kriterier för danspedagogiskt kunnande när det gällde metod, musik, rytmik, historia, utvecklingspsykologi m.m. Arkivmaterialet visar att förbundet så småningom kunde samla en majoritet av verksamma danspedagoger i Sverige. SDF var däremot inte ensamma aktörer då det även fanns företrädare för andra, ibland konkurrerande, uppfattningar och praktiker både i Stockholm och internationellt (Styrke 2010; 2013a).

Den danspedagogiska utbildning som startade 1964 låg i en inledande fas som en pedagogisk sektion inom Koreografiska Institutet (KI) för att 1970 övergå till en mer etablerad form som Statens dansskola (från 1978 Danshögskolan).1 Vid tiden fanns intentioner att synliggöra och arbeta med lärande i och om dans, och då inom specifika och avgränsade genrer. Den utvecklingen kan ses som en språngbräda in i det sena 1900-talets alltmer nyskapande och gränsöverskridande post- och senmoderna uttryck och lärandeformer.

Att tolka historien med en nutida blick – förändring och förutsättningar Idéer och händelser i det förflutna kan belysas och tolkas på olika sätt. Hur är det möjligt att förstå dessa förändringar eller brytpunkter? Vilka argument om dans och undervisning skrivs fram i olika texter? Vilka ideal och arv lever vidare? Frågorna är komplexa och svåra att entydigt svara på, vilket inte heller är avsikten med den här texten. Med utgångspunkt i bland annat

1 Från 2010 Dans- och Cirkushögskolan, Stockholm. En danslärarutbildning i Piteå tillkom 2003.

21

9789147111589b1-192c.indd 21

11/03/15 5:24 PM

Kunskapande i

Antologin syftar till att belysa dans i olika lärandesammanhang och ur skilda perspektiv. Den fyller ett behov av kurslitteratur passande för dans och rörelsemoment framskrivna i de nya läroplanerna 2011.

Perspektiven syftar till att ge en lättillgänglig och samtidigt mångfacetterad bild av vad estetiskt såväl som kroppsligt lärande med särskilt fokus på dans kan innebära.

Boken är ett utmärkt läromedel, arbets- och diskussionsmaterial för lärare från förskola till gymnasium samt som kurslitteratur på lärarutbildningar generellt. Det handlar särskilt om kurser där kunskapande processer i dans och estetiskt lärande lyfts fram.

I denna antologi medverkar författare som representerar områden där kunskapande processer undersöks, historiskt eller praktiknära.

De är verksamma inom lärarutbildningar på en rad lärosäten: Göteborgs universitet, Malmö Högskola, Gymnastik- och idrottshögskolan, Dans- och Cirkushögskolan, Umeå universitet samt Luleå Tekniska universitet.

Britt-Marie Styrke (red.)

Här behandlas lärprocesser i, om, med och genom dans med blicken riktad mot lärande i relation till skola och utbildning. Frågor tas upp som kan inordnas under begreppen kunskapande, estetisk kommunikation, didaktik, lärande, genus och kropp. De historiska utblickarna är avsedda att visa på en både komplex och flerdimensionell utveckling.Texterna knyter an till aktuell forskning som behandlar dans och lärande som idé och praktik.

Kunskapande i dans

Hur kan kunskapande i dans beskrivas och förstås? På vilka sätt förmedlas och kommuniceras dans? När äger lärprocesser rum? Det finns många frågor att ställa om vad lärande i dans kan vara.

Kunskapande i

Om estetiskt lärande och kommunikation

Best.nr 47-11158-9

Tryck.nr 47-11158-9-00

Britt-Marie Styrke (red.)

9789147111589c1c.indd 1

11/03/15 5:27 PM