a v f ö r fa t t a r e n t i l l b ä s t s ä l j a r n a B l i n k o c h D e n t ä n d a n d e g n i s t a n
MalcolM
Gladwell
framgångs faktorn som skapar vinnarna
\hWc] d]i# \Wajehd IEC IA7F7H L?DD7HD7
C7B9EBC =B7:M;BB
zL;HIuJJ7H; =78H?;B I;JJ;H8EH=
Av Malcolm Gladwell har tidigare utgivits: Den tändande gnistan 2003 Blink 2006
Norstedts Besöksadress: Tryckerigatan 4 Box 2052 103 12 Stockholm www.norstedts.se Norstedts ingår i Norstedts Förlagsgrupp AB, grundad 1823 © 2008 by Malcolm Gladwell, och Norstedts, Stockholm 2009 All rights reserved including rights of reproduction in whole or in part in any form. Originalets titel: Outliers – The Story of Success Översättning: Gabriel Setterborg Omslag: Tomas Backelin Tryckt hos ScandBook, Falun 2009
ISBN 978-91-1-302195-9
INNEHÅLL
INLEDNING: Rosetomysteriet 9 DEL ETT: MÖJLIGHETER
1. Matteuseffekten 19
2. Regeln om de tiotusen timmarna 38 3. Problemet med genier, del 1 68 4. Problemet med genier, del 2 89 5. Joe Floms tre lärdomar 112 DEL TVÅ: ARV
6. Harlan i Kentucky 155
7. Teorin om kulturella skillnader
som orsak till flygplanskrascher 170 8. Risfält och matematikprov 214 9. Maritas vinstlott 237 EPILOG: Mina rötter i Jamaica 256 KÄLLOR 271 FÖRFATTARENS TACK 286
5.
Låt oss gå vidare till Bill Gates. Historien om honom är nästan lika känd som den om Beatles. Lysande ungt mattesnille upptäcker datorprogrammering. Han hoppar av sina studier vid Harvard och startar tillsammans med kompisar ett litet dataföretag som får namnet Microsoft. Med intelligens, ambition och djärvhet bygger han upp detta företag till en mjukvarujätte. Så ser händelseförloppet ut, i stora drag. Men låt oss gräva lite djupare. Gates far var en förmögen advokat i Seattle, och modern dotter till en lika förmögen bankir. Som barn var Bill försigkommen för sin ålder och skolarbetet tråkade lätt ut honom. Föräldrarna tog honom därför ur den vanliga skolan och skickade honom i början 52
av hans sjunde skolår till Lakeside, en fin privatskola som hämtade sina elever ur Seattles mest framstående familjer. Under Gates andra år på Lakeside, mitt i skolåret, startade man där en datorklubb. ”Mothers’ Club i skolan anordnade varje år en basar, och det fördes alltid diskussioner om vad man skulle använda pengarna till”, berättar Gates. ”En del gick till sommarprogrammet som gjorde det möjligt för fattiga innerstadsungdomar att få komma upp till campus. En annan del av pengarna gick till skolan. Det året köpte man datorutrustning för tretusen dollar som installerades i ett konstigt litet rum som vi undan för undan bemäktigade oss. Det var egentligen helt häpnadsväckande.” Det var naturligtvis ”häpnadsväckande” eftersom detta var 1968. De flesta college hade inga datorklubbar på 1960-talet. Ännu lite märkligare blir det om man betänker vilken sorts dator som Lakeside köpte. Skolan lät inte sina elever lära sig programmering med det bökiga, arbetskrävande hålkortssystemet, som praktiskt taget alla andra var hänvisade till på 1960-talet. I stället köpte Lakeside in något som kallades ASR-33 Teletype, som var en tidsdelningsterminal med direktlänk till en stordator i centrala Seattle. ”Det här med tidsdelning var något man kom på först 1965”, fortsatte Gates. ”Någon var ganska framsynt.” Som förstaårselev på college år 1971 fick Bill Joy fick ett ovanligt och enastående tillfälle att lära sig programmera i ett tidsdelningssystem. Bill Gates gavs chansen att arbeta med programmering i realtid medan han ännu bara gick i åttonde klass år 1968. Från den stunden bodde Gates i skolans datorrum. Han och några andra började på egen hand lära sig att använda detta nya och främmande redskap. Naturligtvis var det till och med för en rik institution som Lakeside dyrt att köpa användartid i stordatorn som ASR-maskinen var uppkopplad till och det dröjde inte heller länge förrän de tretusen dollarna från Mothers’ Club var slut. Föräldrarna skramlade ihop mer pengar. Studenterna gjorde slut på dem. Så 53
bildade en grupp programmerare vid University of Washington ett företag som de kallade Computer Center Corporation (eller CCubed), som hyrde ut datortid till lokala firmor. Som tur var hade en av företagets grundare – Monique Rona – en son på Lakeside, han gick en årskurs över Gates. Och Rona undrade nu, kunde Lakesides datorklubb tänka sig att testa företagets mjukvaruprogram under veckosluten i utbyte mot fri programmeringstid? Absolut! Självklart! Efter skolan tog Gates bussen till C-Cubeds kontor och programmerade till långt in på kvällarna. C-Cubed gick så småningom i konkurs, så Gates och hans vänner började i stället hänga i datorcentrat på University of Washington. Ganska snart hakade de på ett företag som hette ISI (Information Sciences Inc.), som gick med på att låta dem få gratis datortid i utbyte mot att de arbetade med en programvara avsedd att automatisera företags löneutbetalningar. Under en sjumånadersperiod år 1971 använde Gates och hans kompisar 1 575 timmar datortid på ISI:s stordator, vilket motsvarar åtta timmar om dagen, sju dagar i veckan. ”Jag var som besatt”, säger Gates om sina tidiga år i high school. ”Jag smet från gymnastiken. Jag gick upp dit på kvällarna. Veckosluten ägnade vi åt att programmera. Det gick knappt en vecka utan att vi höll på i tjugo till trettio timmar. Det var en period när Paul Allen och jag råkade illa ut därför att vi stulit ett antal lösenord och kraschat systemet. Då blev vi utsparkade. Jag kom inte åt att använda datorn på hela sommaren. Då var jag femton, sexton. Sedan fick jag nys om att Paul hittat en dator som var gratis att använda på University of Washington. De hade datorerna i läkarhögskolans och tekniska högskolans lokaler på University of Washington. Datorerna här var igång tjugofyra timmar om dygnet, men mellan tre och sex på morgonen var det ingen som använde datorerna”, sa Gates med ett skratt. ”Jag stack alltså dit mitt i natten. Från huset där jag bodde var det promenadavstånd till University of Washington. 54
Eller också tog jag bussen. Det är därför jag alltid har varit så generös mot University of Washington, det är för att de lät mig sno så mycket tid på deras datorer.” (Många år senare sa Gates mamma: ”Vi undrade alltid varför det var så svårt att få upp honom ur sängen på morgnarna.”) En av grundarna av ISI, Bud Pembroke, fick sedan ett samtal från teknikföretaget TRW, som just skrivit kontrakt om att ta fram ett fungerande datorsystem för den stora kraftstationen Bonneville Power i södra Washington State. På TRW var man i förtvivlat behov av programmerare förtrogna med den speciella mjukvara som kraftstationen använde. I detta tidiga skede av datorrevolutionen var det svårt att hitta programmerare med den sortens specialiserade erfarenhet. Men Pembroke visste precis vilka han kunde ringa: de där high school-grabbarna från Lakeside som tillbringat tusentals arbetstimmar på ISI:s stordator. Gates gick nu sista året och lyckades på något sätt övertala sina lärare att låta honom ge sig iväg till Bonneville under förevändningen att han skulle utföra ett självständigt specialprojekt. Där tillbringade han våren med att skriva kod, handledd av en man som heter John Norton, som Gates säger lärde honom mer om programmering än någon annan han känt. De där fem åren, från åttonde klass till sista året på high school, var Gates Hamburg, och man kan utan överdrift säga att han erbjöds en ännu mer ovanlig räcka gynnsamma tillfällen än Bill Joy. Tillfälle nummer ett uppstod när Gates skickades till Lakeside. Hur många gymnasieskolor i världen tror ni hade tillgång till en terminal med åtkomst till tidsdelning i en stordator år 1968? Tillfälle nummer två uppstod tack vare att mammorna till eleverna på Lakeside hade så mycket pengar att de hade råd att betala för skolans datortid. Nummer tre visade sig när pengarna tog slut och en av föräldrarna råkade arbeta för C-Cubed, som råkade behöva någon som höll koll på dess koder över veckosluten och som inte brydde sig ifall veckosluten också blev till vardagskvällar. Nummer fyra var 55
att Gates bara råkade få nys om ISI, och att ISI just då råkade behöva någon som kunde arbeta med deras löneutbetalningssystem. Nummer fem var att Gates råkade bo inom promenadavstånd från University of Washington. Nummer sex var att universitetet råkade ha fri datortid mellan tre och sex på morgonen. Nummer sju var att TRW råkade ringa Bud Pembroke. Nummer åtta var att de bästa programmerarna han kände för detta speciella problem var två high school-grabbar. Och nummer nio var att man på Lakeside gav sitt tillstånd till att dessa grabbar tillbringade sin vårtermin många kilometer från skolan för att ägna all sin tid åt att programmera. Vad har nu alla dessa tillfällen gemensamt? De gav Bill Gates extra tid att öva. När Gates avbröt sina studier vid Harvard efter sitt andra år för att försöka driva ett eget mjukvaruföretag hade han programmerat praktiskt taget utan uppehåll i hela sju år. Han hade övat i långt mer än tiotusen timmar. Hur många tonåringar här i världen har den erfarenhet som Gates då hunnit skaffa sig? ”Det skulle förvåna mig om det fanns så många som femtio”, säger han. ”Först hade vi C-Cubed och programmet vi gjorde för deras löneutbetalningar, och sedan kom det här med TRW – allt nytt vi lärde oss byggde på det vi redan kunde. I mycket unga år fick jag, skulle jag tro, en större inblick i utvecklingsarbetet av programmering än någon annan vid den tiden, och allt tack vare en rad otroligt tursamma tillfälligheter.”
6.
Om vi fogar samman berättelserna om hockeyspelarna med de om Beatles och Bill Joy och Bill Gates, så tror jag att vi får en mer fullständig bild av vägen till framgång. Joy och Gates och Beatles var 56
förstås talangfulla. Lennon och McCartney hade en musikalisk begåvning av det slag som endast förekommer en gång per generation, och Bill Joy, kom ihåg det, hade ett så blixtrande snabbt intellekt att han helt improviserat kunde komma på en komplicerad algoritm som fick hans professorer att häpna. Vi talar inte precis om några talanglösa nollor här. Men det som så markant skiljer historierna om dem från andras är inte bara att de hade talang utöver det vanliga utan att de gavs möjligheter utöver det vanliga. Beatles fick av en slumpartad serie tillfälligheter ett erbjudande om att komma över och spela i Hamburg. Utan alla sina framträdanden i Hamburg skulle sagan om Beatles med stor sannolikhet ha tagit en annan vändning. ”Jag hade stor tur”, sa Bill Gates i början av vår intervju. Därmed inte sagt att han inte är begåvad och en mycket skicklig entreprenör, bara att han förstår vilken otrolig tur han hade som råkade gå på Lakeside år 1968. Samtliga framgångsmänniskor vi talat om hittills hade stor nytta av lyckosamma tillfällen. Men tursamma tillfälligheter tycks inte höra till undantagen bland folk som blivit miljardärer på att sälja mjukvara, framgångsrika rockband och idrottsstjärnor. I stället tycks det vara regeln. Låt mig peka på ett sista exempel på de dolda förmåner som framgångsrika människor drar nytta av. Vi konstruerar en annan version av den kalenderanalys som vi gjorde i förra kapitlet om hockeyspelare, fast den här gången uppmärksammar vi födelseåren, inte födelsemånaderna. Vi börjar med att titta närmare på följande lista över de sjuttiofem allra rikaste personerna i mänsklighetens historia. Nettoförmögenheten för var och en av dessa personer är beräknad i amerikanska dollar. Som ni ser upptar förteckningen drottningar och kungar och faraoner hämtade ur historien, såväl som nutida miljardärer, som Warren Buffett och Carlos Slim. 57
#
Namn
Förmögenhet
(i miljarder USD)
Ursprung
Inkomstkälla
1
John D. Rockefeller
318.3
USA
Standard Oil
2
Andrew Carnegie
298.3
Skottland
Carnegie Steel
3 Nikolaj II av Ryssland
253.5
Ryssland
Huset Romanov
4
William Henry Vanderbilt
231.6
USA
Chicago, Burlington
5
Osman Ali Khan, Asaf Jah VII
210.8
Hyderabad
Monarki
6
Andrew W. Mellon
188.8
USA
Gulf Oil
Company
och Quincy Railroad
7
Henry Ford
188.1
USA
Ford Motor Company
8
Marcus Licinius Crassus
169.8
Romerska
Romerska senaten
9
Basileios II
169.4
Bysantinska
Monarki
republiken
riket
10 Cornelius Vanderbilt
167.4
USA
Railroad
New York och Harlem
11 Alanus Rufus
166.9
England
Investeringar
12 Amenophis III
155.2
Egypten
Antikens
Farao
13 William de Warenne,
153.3
England
Earl av Surrey
förste Earl av Surrey
14 William II av England
151.7
England
Monarki
15 Elizabeth I
142.9
England
Huset Tudor
16 John D. Rockefeller Jr.
141.4
USA
Standard Oil
17 Sam Walton
128.0
USA
Wal-Mart
18 John Jacob Astor
115.0
Tyskland
American Fur
19 Odo av Bayeux
110.2
England
Monarki
Company
20 Stephen Girard
99.5
Frankrike
United States
21 Kleopatra
95.8
Antikens
Ptolemaiskt arv
58
Egypten
First Bank of the
#
Namn
Förmögenhet
(i miljarder USD)
Ursprung
Inkomstkälla
22 Stephen Van Rensselaer III
88.8
USA
Rensselaerswyckska
23 Richard B. Mellon
86.3
USA
Gulf Oil
24 Alexander Turney Stewart
84.7
Irland
Long Island Rail Road
25 William Backhouse Astor Jr.
84.7
USA
Arv
egendomen
26 Don Simon Iturbi Patiño
81.2
Bolivia
Huanuni tenngruva
27 Sultan Hassanal Bolkiah
80.7
Brunei
Kral
28 Frederick Weyerhaeuser
80.4
Tyskland
Weyerhaeuser
Corporation
29 Moses Taylor
79.3
USA
Citibank
30 Vincent Astor
73.9
USA
Arv
31 Carlos Slim Helú
72.4
Mexiko
Telmex
32 T.V. Soong
67.8
Kina
Kinas centralbank
33 Jay Gould
67.1
USA
Union Pacific
34 Marshall Field
66.3
USA
Marshall Field and
35 George F. Baker
63.6
USA
Central Railroad of
36 Hetty Green
58.8
USA
Seaboard National
Company
New Jersey Bank
37 Bill Gates
58.0
USA
Microsoft
38 Lawrence Joseph Ellison
58.0
USA
Oracle Corporation
39 Richard Arkwright
56.2
England
Derwent Valley Mills
40 Mukesh Ambani
55.8
Indien
Reliance Industries
41 Warren Buffett
52.4
USA
Berkshire Hathaway
42 Lakshmi Mittal
51.0
Indien
Mittal Steel Company
43 J. Paul Getty
50.1
USA
Getty Oil Company
44 James G. Fair
47.2
USA
Mining Company
Consolidated Virginia
45 William Weightman
46.1
USA
Merck & Company
59
#
Namn
Förmögenhet
(i miljarder USD)
Ursprung
Inkomstkälla
46 Russell Sage
45.1
USA
Western Union
47 John Blair
45.1
USA
Union Pacific
48 Anil Ambani
45.0
Indien
Reliance
49 Leland Stanford
44.9
USA
Communications Central Pacific
Railroad
50 Howard Hughes Jr.
43.4
USA
Company, TWA m.fl.
51 Cyrus Curtis
43.2
USA
Curtis Publishing
Hughes Aircraft
Company
52 John Insley Blair
42.4
USA
och Western Railroad
Delaware, Lackawanna
53 Edward Henry Harriman
40.9
USA
Union Pacific Railroad
54 Henry H. Rogers
40.9
USA
Standard Oil Company
55 Paul Allen
40.0
USA
Microsoft, Vulcan Inc.
56 John Kluge
40.0
Tyskland
Metropolitan
Broadcasting Company
57 J.P. Morgan
39.8
USA
Steel
General Electric, US
58 Oliver H. Payne
38.8
USA
Standard Oil Company
59 Yoshiaki Tsutsumi
38.1
Japan
Seibu Corporation
60 Henry Clay Frick
37.7
USA
Company
61 John Jacob Astor IV
37.0
USA
Arv
62 George Pullman
35.6
USA
Pullman Company
63 Collis Potter Huntington
34.6
USA
Central Pacific
64 Peter Arrell Brown Widener
33.4
USA
American Tobacco
65 Philip Danforth Armour
33.4
USA
Armour Refrigerator
60
Carnegie Steel
Railroad
Company Line
#
Namn
Förmögenhet
(i miljarder USD)
Ursprung
Inkomstkälla
66 William S. O’Brien
33.3
USA
Consolidated Virginia
67 Ingvar Kamprad
33.0
Sverige
Ikea
68 K.P. Singh
32.9
Indien
DLF Universal
69 James C. Flood
32.5
USA
Consolidated Virginia
70 Li Ka-Shing
32.0
Kina
Hutchison Whampoa
71 Anthony N. Brady
31.7
USA
Brooklyn Rapid
72 Elias Hasket Derby
31.4
USA
Sjöfart
73 Mark Hopkins
30.9
USA
Central Pacific
74 Edward Clark
30.2
USA
Singer Sewing
75 Prins Al-Waleed bin Talal
29.5
Saudiarabien
Kingdom Holding
Mining Company
Limited
Mining Company Limited Transit
Railroad
Machine
Company
Vet ni vad som är allra intressantast med den här listan? Av de sjuttiofem namnen är häpnadsväckande nog fjorton amerikaner födda inom ett tidsspann på nio år i artonhundratalets mitt. Fundera över det ett ögonblick. De som satte ihop listan började med Kleopatra och faraonerna och kammade igenom vartenda år som gått i mänsklighetens historia sedan dess, de letade i varenda vrå av världen efter bevis på extraordinär rikedom, och i det närmaste tjugo procent av namnen som hamnade på deras lista är hämtade ur en och samma generation i ett och samma land. Här är listan över dessa amerikaner samt deras födelseår: 1. John D. Rockefeller, 1839 2. Andrew Carnegie, 1835 61
28. Frederick Weyerhaeuser, 1834 33. Jay Gould, 1836 34. Marshall Field, 1834 35. George F. Baker, 1840 36. Hetty Green, 1834 44. James G. Fair, 1831 54. Henry H. Rogers, 1840 57. J. P. Morgan, 1837 58. Oliver H. Payne, 1839 62. George Pullman, 1831 64. Peter Arrell Brown Widener, 1834 65. Philip Danforth Armour, 1832 Vad visar det här? Svaret blir uppenbart om man tänker efter lite. Under 1860- och 1870-talen undergick den amerikanska ekonomin den kanske största omvandlingen i historien. Det var då man byggde järnvägarna och det var då som Wall Street började växa fram. Det var vid den tiden som man på allvar kom igång med industriell tillverkning. En tid när alla regler som den traditionella ekonomin hittills följt hade brutit samman och man var tvungen att tänka nytt. Vad den här listan utvisar är att det faktiskt spelar stor roll i vilken ålder man befann sig när denna omvandling ägde rum. Den som var född under det sena 1840-talet missade chansen. Då var man för ung för att kunna ta vara på den. Den som var född på 1820-talet var för gammal, då levde man i en föreställningsvärld som formats av tiden före inbördeskriget. Men det öppnade sig ett sällsynt litet fönster på nio år, en tidsperiod under vilken vissa personer klart och tydligt kunde se vad framtiden bar i sitt sköte. Samtliga fjorton män och kvinnor på listan ovan var tillräckligt klarsynta och begåvade att göra det. Men de gavs också ett enastående tillfälle på 62
samma sätt som hockey- och fotbollsspelarna födda under januari, februari och mars.* Låt oss nu göra samma slags analys på Bill Joy och Bill Gates. Talar man med veteraner från Silicon Valley säger de att det viktigaste datumet i persondatorns historia var januari 1975. Det var då som tidskriften Popular Electronics publicerade en artikel om en märklig maskin som fått benämningen Altair 8800. En Altair kostade trehundranittiosju dollar. Det var en gör-det-själv manick som man kunde montera ihop hemma. Artikeln hade rubriken: ”TEKNISKT GENOMBROTT! Världens första minidatorbyggsats som tål att jämföras med stordatorer.” För läsarna av Popular Electronics, på den tiden den nya mjukvaru- och datorvärldens bibel, var denna rubrik en sensation. Fram till dess hade datorer varit liktydigt med de åbäkigt stora och dyra stordatorerna i den vita industrihallen på Michigan Computer Center. I åratal hade varenda hackare och elektronikexpert drömt om den dag då det skulle komma en dator som var tillräckligt liten och billig för att vanliga människor skulle kunna köpa och använda den. Äntligen hade den dagen kommit. Om januari 1975 kan sägas vara den tidpunkt då vi trädde in i persondatoråldern, vilka var då bäst positionerade för att dra nytta av det? Samma mekanismer verkar här som på John Rockefeller och Andrew Carnegies tid. * Sociologen C. Wright Mills fäste sig vid ytterligare en egenhet hos gruppen från 1830-talet. Han tittade på vilken bakgrund den amerikanska ekonomiska eliten från kolonialtiden och fram till 1900-talet hade. Föga överraskande fann han då att ledarna inom affärsvärlden kom från en privilegierad bakgrund. Fanns det då inga undantag? Jo, gruppen från 1830-talet. Det var enda gången i amerikansk historia som människor från enkla förhållanden haft en verklig chans att skapa sig stora förmögenheter. Han skriver: ”För en fattig pojke, med ambitioner att slå sig på stora affärer, var det bäst att vara född kring år 1835. Aldrig i USA:s historia var möjligheterna större än då.”
63
”Man var för gammal 1975 om man redan hade jobb på IBM och avslutat sina studier, för den som väl börjat på IBM hade mycket svårt att ställa om till de nya idéerna”, säger Nathan Myhrvold, som var toppchef på Microsoft i många år. ”Detta mångmiljardföretag tillverkade stordatorer och jobbade man där tänkte man nog: Varför gneta med så fjuttigt små datorer? Det var så man såg på saken inom datorindustrin, folk där orkade bara inte befatta sig med denna nya tekniska revolution. De tjänade hyggligt även om de inte hade chans att bli miljardärer eller sätta ett personligt avtryck i sin samtid.” Hade det 1975 gått flera år sedan man gick ut college, då satt man fast i gamla tankemönster. Man hade nyss köpt hus. Man var gift. En bebis var på väg. Det var inte läge att säga upp sig från ett bra jobb med en bra pensionsförsäkring för att i stället satsa på en dröm om en datorbyggsats för trehundranittiosju dollar. Alltså stryker vi alla som är födda före, säg 1952. Fast på samma gång vill man inte vara för ung. Man vill vara med ända från första början, ända ifrån 1975, och det kan man inte om man då fortfarande går i high school. Alltså kan vi räkna bort alla födda efter, säg 1958. För att vara i den idealiska åldern 1975 skulle man med andra ord vara tillräckligt gammal för att kunna delta i den kommande tekniska revolutionen men inte så gammal att man missade den. Helst skulle man vara tjugo eller tjugoett, det vill säga vara född 1954 eller 1955. Det finns ett lätt sätt att testa den här teorin. När är Bill Gates född? Bill Gates: 28 oktober 1955 Det är det idealiska födelsedatumet! Gates är som en hockeyspelare som är född den 1 januari. Gates bäste vän på Lakeside var Paul Allen. Han hängde också i datorrummet med Gates och var med 64
under de långa arbetskvällarna på ISI och C-Cubed. Allen kom att grunda Microsoft tillsammans med Bill Gates. När är Paul Allen född? Paul Allen: 21 januari 1953 Den tredje rikaste mannen på Microsoft är den som lett det dagliga arbetet på företaget sedan år 2000, en av de mest respekterade direktörerna i mjukvarubranschen, Steve Ballmer. Och när är Ballmer född? Steve Ballmer: 24 mars 1956 Låt oss i sammanhanget inte glömma bort en man som är lika berömd som Gates: Steve Jobs, medgrundaren av Apple Computer. Till skillnad från Gates kom Jobs inte från en rik familj och gick inte på Michigan, som Joy. Men man behöver inte forska särskilt mycket om hans uppväxtförhållanden för att inse att även han hade sitt Hamburg. Han växte upp i Mountain View i Kalifornien, strax söder om San Francisco, som är Silicon Valleys absoluta epicentrum. I grannskapet bodde det fullt med ingenjörer från Hewlett-Packard, då som nu ett av världens mest framgångsrika elektronikföretag. Som tonåring letade han ivrigt på loppmarknaderna i Mountain View, där elektronikfantaster och hemmabyggare av datorer sålde reservdelar. Jobs växte upp i en miljö genomsyrad av just den bransch som han senare skulle komma att dominera. Följande rader hämtade ur Accidental Millionaire, en av många biografier om Jobs, ger oss en uppfattning om hur särpräglad hans uppväxt var. Jobs … … deltog i kvällsföreläsningar som hölls av Hewlett-Packards forskare. Föredragen bestod av redogörelser om de senaste framstegen inom elektroniken och typiskt för Jobs 65
högg han efteråt tag i ingenjörerna från Hewlett-Packard och frågade ut dem för att skaffa sig ännu mer information. Vid ett tillfälle ringde han rentav Bill Hewlett, en av företagets grundare, för att be om reservdelar. Jobs fick inte bara reservdelarna som han hade önskat sig, han lyckades också prata till sig ett sommarjobb. Jobs arbetade med att montera datorer vid ett löpande band och blev så fascinerad att han försökte bygga en egen … Hallå där! Bill Hewlett gav honom reservdelar? Det är jämförbart med att Bill Gates fick obegränsad tillgång till en tidsdelningsterminal vid tretton års ålder. Det är som att vara intresserad av mode och råka bo granne med Giorgio Armani. Och när är Jobs född? Steve Jobs: 24 februari 1955 En annan av mjukvarurevolutionens pionjärer var Eric Schmidt. Han ledde Novel, ett av Silicon Valleys mest betydande mjukvaruföretag och blev år 2001 högste verkställande direktör för Google. Födelsedatum? Eric Schmidt: 27 april 1955 Nu hävdar jag förstås inte att varenda större dataföretagare i Silicon Valley är född 1955. Några är det inte, på samma sätt som inte varenda affärsmagnat i USA var född i mitten av 1830-talet. Men mönstren är mycket tydliga, och det är konstigt hur lite vi tycks vilja uppmärksamma dem. Vi låtsas att framgång beror på personliga egenskaper och prestationer. Men bland de exempel vi har tittat på hittills finns det inget som tyder på att förklaringen är så enkel. I stället berättar historierna om personer som vid ett speciellt tillfälle fick chansen, tog vara på den genom att arbeta verkligt hårt och 66
råkade befinna sig i rätt ålder vid en tid när det övriga samhället belönade extraordinära arbetsinsatser. De hade inte bara sig själva att tacka för sin framgång. Den var också en produkt av miljön där de råkade växa upp. Låt oss förresten inte glömma Bill Joy. Han säger att om han hade varit bara lite äldre och tvingats programmera med hjälp av de tidsödande och tråkiga hålkorten, skulle han i stället ha studerat naturvetenskap. I stället för Bill Joy datorlegenden hade vi fått Bill Joy biologen. Och hade han varit född bara några år senare skulle det lilla öppna fönstret som gjorde det möjligt för honom att skriva programvaran som öppnade Internet ha varit stängt. Då hade Bill Joy, datorlegenden, kanske lika fullt blivit Bill Joy biologen. När är Bill Joy född? Bill Joy: 8 november 1954 Efter studierna vid Berkeley skulle Joy gå vidare och bli en av grundarna av Sun Microsystems, ett av världens äldsta och mest betydelsefulla mjukvaruföretag. Och tror du fortfarande att slumpartat tillkomna faktorer som tidpunkt, plats och födelsedatum inte spelar någon större roll så läs och begrunda följande födelsedatum för de tre övriga grundarna av Sun Microsystems: Scott McNealy: 13 november 1954 Vinod Khosla: 28 januari 1955 Andy Bechtolsheim: 30 september 1955
67