9789127817976

U Att bedöma och sätta betyg belyser hur samverkan mellan praktisk erfarenhet, skolans styrdokument och aktuell forskning kan stärka professionen och stödja bedömningsarbetet.

Natur & Kultur, 2014.

T VÄ R D ER I N G O C H B EDÖMNI NG I S KOL AN är en antologi av 15 lärarutbildare och forskare verksamma vid svenska universitet och högskolor.

Boken ger en god grund till arbetet med pedagogisk utvärdering och bedömning av både eleverna och professionen.

Denna reviderade andra utgåva är uppdaterad med flera aktuella ämnesområden som införandet av betyg i årskurs 6, PISA-undersökningarna, elevinflytande och systematiskt kvalitetsarbete.

Konsten att göra bra prov ger råd och riktlinjer för uppgiftskonstruktion, samt förklarar olika principer för kunskapsmätning. Natur & Kultur, 2013.

AG N ETA H U LT & AN D E R S O LO FS S O N (R E D.)

Antologin riktar sig främst till lärarstuderande och yrkesverksamma lärare, men är även relevant för pedagogikkurser med inriktning mot utvärdering och bedömning samt för skolledare.

UTVÄRDERING OCH BEDÖMNING I SKOLAN

LÄS OCKSÅ:

ANTOLOGIN ÄR FRAMTAGEN UNDER LEDNING AV:

AG N ETA H U LT & AN DE RS OLOFSSON (RE D.)

AGNETA HULT

är docent i pedagogik vid

Umeå universitet. Hon har forskat inom examinations- och bedömningsområdet.

Hennes forskningsintresse innefattar

UTVÄRDERING OCH BEDÖMNING I SKOLAN

bland annat konsekvenser av utvärderande aktiviteter inom skol- och högskoleområdet.

ANDERS OLOFSSON

är professor i peda-

gogik vid Mittuniversitetet. Han har erfarenhet av flera större utvärderingsprojekt. Hans forskning är främst inriktad mot ledarskap och entreprenörskap.

h c o m e v för varför?

ANDRA UTGÅVAN

ISBN 978-91-27-81797-5

9 789127 817975

utvardering och bedomning omslag .indd 1

2016-12-12 16:46

UOBIS_inlaga2.indd 200

2016-12-14 09:41

INNEHÅLL

MEDVERKANDE FÖRFATTARE 9 FÖRORD 13 INTRODUKTION – ATT UTVÄRDERA SKOLAN OCH BEDÖMA ELEVER 15

Agneta Hult och Anders Olofsson Utvärdering – på gott och ont 17 | Utvärderingsmodeller 18 | Bedömning 21 | Formativ bedömning i skolan 21 | Bokens kapitel 23 | Referenser 26 1. INTERNATIONELLA KUNSKAPSUNDERSÖKNINGAR 28

Ulf Fredriksson Sveriges deltagande i internationella kunskapsundersökningar 32 | Vad mäter internationella kunskapsundersökningar? 32 | Kunskapsundersökningarnas begränsningar 35 | Kritiken mot internationella kunskapsundersökningar 36 | Kunskapsundersökningar i dag och i framtiden 38 | Referenser 41 2. PISA UR ETT FORSKARPERSPEKTIV 45

KG Karlsson och Magnus Oskarsson Vad är PISA? 46 | Vad mäter PISA? 47 | Urval av deltagande elever 47 | Konstruktion och urval av uppgifter och andra dokument 48 | Genomförande 49

UOBIS_inlaga2.indd 5

2016-12-14 09:41

Att mäta trend 50 | Resultaten från PISA 51 | Totalresultat 51 | Resultat på skolnivå och för olika elevgrupper 54 | Pojkar och flickor 55 | Förändrade attityder till skolan 56 | PISA-rapportering och forskning 56 | Vilka frågor kan PISA svara på och vilka kräver vidare studier? 57

| Referenser 60

3. BETYGEN I DEN SVENSKA SKOLAN 62

Hanna Eklöf Betygens syfte och funktion 63 | Dåtid: Det absoluta betygssystemet (1800–1960-tal) 64 | Det relativa betygssystemet (1962–1994) 66 | Varför infördes ett relativt system? 66 | Läroplan, betyg och bedömning i det relativa systemet 67 | Kritik mot det relativa systemet 68 | Nutid: Det måloch kunskapsrelaterade betygs- och bedömningssystemet (1994– ) 69 | Varför infördes ett målrelaterat system? 69 | Läroplan, betyg och bedömning i det målrelaterade systemet 70 | Kritik mot det målrelaterade systemet 72 | Sammanfattande reflektion och framåtblick 73 | Referenser 75 4. SKOLINSPEKTIONEN 77

Linda Rönnberg och Christina Segerholm Inspektion som styrmedel 79 | Ett nät av granskningar 80 | En myndighet för skolinspektion 81 | Vad ska inspekteras? 82 | Varför inspektion? 83 | Vad tas för givet? 84 | Vad hände sedan? 85 | Inriktning: kontroll 86 | Spelar inspektionen någon roll? 86 | Inspektion och kunskapsresultat 87 | Inspektion, lärare och undervisning 88 | Avslutande reflektion 89 | Referenser 90 5. SYSTEMATISKT KVALITETS­A RBETE – VAD FÖRVÄNTAS LÄRARE GÖRA? 93

Andreas Bergh Utbildningspolitiska honnörsbegrepp 94 | Styrningslogiker och professionslogiker 96 | Skiftande förväntningar på det lokala arbetet med kvalitet 97 | Sent 1980-tal och tidigt 1990-tal: förtroende 97 | Sent 1990-tal: kvalitetsbegreppet introduceras 98 | Runt 2000: utmanande tid med nya lösningar 99 | 2006 och följande år: från retorik till reformer 100 | Systematiskt kvalitetsarbete och lärares professionalism 101 | Ett förändrat språk 102 | Ett rekontextualiserat innehåll 103 | Ett professionellt arbete med kvalitet? 104 | Referenser 106

UOBIS_inlaga2.indd 6

2016-12-14 09:41

6. ELEVDOKUMENTATION OCH BEDÖMNING I DEN SVENSKA SKOLAN 108

Lisa Asp-Onsjö Individuella utvecklingsplaner och utvecklingssamtal 110 | Åtgärdsprogram och extra anpassningar 112 | Föräldrainflytande genom samtal och elevdokumentation 114 | Sanningsproduktion och motstånd 115 | Elevdokumentation och bedömning – konsekvenser i skolans verksamhet 118 | Referenser 120 7. ELEVERS ERFARENHETER, INFLYTANDE OCH BEDÖMNING 123

Per-Åke Rosvall Teorier om lärande och egna erfarenheter 125 | Inflytande, lärande, bedömning 128 | Elevers erfarenheter, lärande, bedömning 130 | Elevers erfarenheter – en tillgång i (den nya) skolan 132 | Avslutningsvis 135 | Slutnot 135 | Referenser 136 8. FORMATIV BEDÖMNING 137

Anders Jönsson Vad utmärker formativ bedömning? 138 | Att använda information från bedömningar 139 | Formativ bedömning i klassrummet 140 | Kommunicera förväntningarna 142 | Locka fram elevernas kunskaper 143 | Konstruktiv återkoppling 145 | Resurser för varandras lärande 146 | Ökat ansvar för eget lärande 147 | Att implementera formativ bedömning 148 | Ett summativt skolsystem 148 | Lärar- och undervisningsorienterad formativ bedömning 148 | Avslutning 149 | Referenser 151 9. BEDÖMNING FÖR UTVECKLING AV LÄRARES UNDERVISNING 153

Lisbeth Gyllander Torkildsen Formativ värdering – en pågående utvecklingsprocess 155 | Planera 157 | Agera 159 | Observera 162 | Reflektera/analysera 163 | Avslutning 165 | Referenser 168

UOBIS_inlaga2.indd 7

2016-12-14 09:41

10. BETYGENS INFÖRANDE I ÅRSKURS 6 170

Tord Göran Olovsson Bakgrund till betyg i årskurs 6 171 | Betygens påverkan på elever och deras lärande 172 | Betygens påverkan på pedagogisk praktik 174 | Betygens införande i årskurs 6 – exempel från två skolor 174 | Vilka förändringar skedde i klassrumspraktiken mellan årskurs 5 och 6? 175 | Följder av betygens införande i årskurs 6 177 | Betyg i årskurs 6 några år efter införandet – lärares strategier 179 | Referenser 182 11. PROVEN I SKOLAN 185

Christina Wikström Att mäta och bedöma kunskaper 187 | Olika typer av prov 188 | Formativa och summativa syften 189 | Vad kännetecknar ett bra prov? 189 | Provkonstruktion 191 | Planera först! 192 | Uppgiftskonstruktion 193 Fungerar provet som det är tänkt? 194 | Kravgränsen 194 | Kommunikation 195 Mer om prov 195 | Prov för betygssättning 196 | Referenser 199

UOBIS_inlaga2.indd 8

2016-12-14 09:41

MEDVERKANDE FÖRFATTARE

FACKREDAKTÖRER AGNETA HULT är docent i pedagogik vid Umeå universitet och har lång

erfarenhet av såväl pedagogisk utvärdering som forskning inom examinations- och bedömningsområdet. På senare år har hennes forskning rört konsekvenser av utvärderande aktiviteter för styrning av skol- och högskoleområdet, liksom för pedagogisk verksamhet inom dessa områden. Agneta Hult har under många år haft ett stort engagemang inom lärarutbildning, främst när det gäller förberedelse för och handledning av examensarbeten.

ANDERS OLOFSSON är professor i pedagogik vid Mittuniversitetet och

har erfarenhet från flera större utvärderingsprojekt under sin långa lärar- och forskningsverksamhet i universitetsvärlden. Hans forskning är främst inriktad mot ledarskap och entreprenörskap i skolan i ett skolutvecklingsperspektiv. Anders Olofsson bedriver också forskning om mobilitet till och från högskolestudier samt styrningsfrågor av högskolan. Han har dessutom varit djupt engagerad i implementeringen av de senaste lärarutbildningsreformerna vid sitt lärosäte.

UOBIS_inlaga2.indd 9

2016-12-14 09:41

10 |

UTVÄRDERING OCH BEDÖMNING I SKOLAN

KAPITELFÖRFATTARE LISA ASP-ONSJÖ är docent i pedagogik vid Göteborgs universitet och

verksam vid Institutionen för didaktik och pedagogisk profession vid samma lärosäte. Hennes forskningsintresse rör det specialpedagogiska forskningsfältet i allmänhet med särskilt fokus på dokumentation och bedömning. Även frågor som fokuserar relationen mellan genus och prestation i skolan finns i intressesfären.

ANDREAS BERGH är docent och lektor i pedagogik vid Örebro universitet. Hans forskning handlar om utbildningspolitiska reformer och styrning, med ett särskilt intresse för frågor om kvalitet, samt rektors- och lärarrollen.

I pågående forskningsprojekt studeras akademiskt utvecklingsarbete i högre utbildning samt hur lärare motverkar rasism i gymnasieskolan.

HANNA EKLÖF är docent i beteendevetenskapliga mätningar och lektor vid

Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Umeå Universitet. Hennes forskningsintresse är riktat mot storskaliga kunskapsmätningar, med ett särskilt fokus på elevperspektivet liksom olika bakgrundsvariablers betydelse för prestation.

ULF FREDRIKSSON är docent i pedagogik och verksam som lärare och forskare vid institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet. Han har under flera år arbetat med läsning inom den svenska delen av PISA-undersökningarna. Hans forskningsintressen är läsinlärning och läsutveckling, samt internationell och jämförande pedagogik.

LISBETH GYLLANDER TORKILDSEN är fil dr och strategisk utvecklare.

Hon är verksam vid Göteborgs universitet där hon bland annat föreläser på lärarutbildningen om bedömning och elevdelaktighet. Lisbeths forskningsintressen är bedömning som gemensam angelägenhet, validitetsfrågor, aktionsforskning och utveckling av skolans samverkande praktiker.

UOBIS_inlaga2.indd 10

2016-12-14 09:41

Medverkande författare

| 11

ANDERS JÖNSSON är professor i didaktik vid Högskolan Kristianstad.

Anders forskning är främst inriktad mot klassrumsbedömning, återkoppling, betygssättning och nationella prov.

KG KARLSSON är professor i fysik med didaktisk inriktning vid Mittuni-

versitetet. Hans forskningsintressen rör utvärdering, särskilt storskaliga jämförande studier. Han har varit involverad i PISA sedan starten och var under flera år nationell projektledare för PISA-studien. Han har arbetat med lärarutbildning sedan 1990 och har varit engagerad i implementering av ett flertal lärarutbildningsreformer vid lärosätet.

TORD GÖRAN OLOVSSON är fil dr i pedagogik och universitetslektor vid

Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Umeå universitet. Han är även leg lärare i grund- och gymnasieskolan. Hans forskning har hittills rört bedömning, undervisning och lärande i skolan, i förhållande till nationella skol- och bedömningsreformer.

MAGNUS OSKARSSON är lektor i naturvetenskapernas didaktik. Forskar kring ungdomars intressen och identitetsskapande. Projektledare för PISA 2012 och 2015 samt expert i naturvetenskap för timss 2011 och 2015. Aktuell i skoldebatten kring skolan likvärdighet.

PER-ÅKE ROSVALL är docent i pedagogiskt arbete vid Institutionen för

tillämpad utbildningsvetenskap, Umeå universitet. Han har främst ägnat sig åt klassrumsforskning med fokus på utbildningssociologiska frågor om inflytande och demokrati.

LINDA RÖNNBERG är docent i statsvetenskap och universitetslektor vid

Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Umeå universitet. Hennes forskning fokuserar framför allt på styrningsfrågor och utbildningspolitiska intentioners tillkomst, genomförande och resultat.

UOBIS_inlaga2.indd 11

2016-12-14 09:41

CHRISTINA SEGERHOLM är professor i pedagogik vid Pedagogiska insti-

tutionen, Umeå universitet. Hon intresserar sig för styrnings- och policyfrågor i utbildning och särskilt för den påverkan utvärderande aktiviteter har på policy och pedagogisk praktik.

CHRISTINA WIKSTRÖM är docent i Beteendevetenskapliga mätningar och arbetar som universitetslektor vid Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Umeå universitet. Christina har en bakgrund som grundskollärare och provkonstruktör. Hon undervisar om bedömningsteori och bedömningsmetodik, framförallt inom lärarutbildning, och forskar om hur prov och betyg fungerar när de används i samband med antagning och urval till högre utbildning.

UOBIS_inlaga2.indd 12

2016-12-14 09:41

FÖRORD

ATT BEHANDLA OCH BEARBETA utvärdering och bedömning är en vik-

tig del av lärarutbildningen för att förbereda lärarstudenter för den verklighet som de kommer att möta när de börjar arbeta som lärare.

Vad lärare gör och hur en skola sköts har varit föremål för statens intresse och kontroll alltsedan vi erhöll en gemensam folkskola år 1842. Syftet med statens utvärderingar av skolan är i dag att ge politiker och beslutsfattare underlag för reformstrategier och reformförslag. Utvärderingar av skolan bidrar dessutom till kunskapsunderlag om hur den egna skolan når upp till de mål samhället har satt upp.

Riskerna med omfattande centrala utvärderingar är att de uppfattas som alltför kontrollerande, och att skolans förmåga att arbeta koncentreras på att klara kraven i dem. I vår samtid är centrala och lokala utvärderingar en stor del av kommuners och skolors uppföljning av den egna skolan. Dessutom är en omfattande dokumentation av skolans verksamhet vanlig vid dessa utvärderingar. Statens utvärderingar av skolan sköts av myndigheter som Skolverket och Skolinspektionen.

Men utvärdering kan också vara en verksamhet som direkt syftar till att bidra till den egna skolans eller klassens utveckling och framgång, det vill säga skolutveckling. I dessa sammanhang uppfattas utvärdering oftast positivt och målet innehåller då inget kontrollmotiv. Utvärdering för skolutveckling kan självständigt genomföras av skolor och kommuner. Många skolutvecklingsprojekt förverkligas även tillsammans med forskare från universitet och högskolor.

UOBIS_inlaga2.indd 13

2016-12-14 09:41

14 |

UTVÄRDERING OCH BEDÖMNING I SKOLAN

Bedömning i skolan är på olika sätt centralt för vad elever kommer att uppfatta som viktiga kunskaper och förmågor. Prov, uppgifter samt lärares feedback och bedömning av elevers arbete och prestationer, styr till stor del vad eleverna kommer att anstränga sig för att åstadkomma.

Bedömning har under lång tid främst diskuterats i samband med betyg, och diskussionen har då rört betygens vara eller icke vara eller, som på senare tid, vid vilken tidpunkt betyg ska införas. Något som däremot inte diskuterats är själva proven, vilka till stor del ligger till grund för betygen. Prov och provkonstruktion skulle behöva uppmärksammas i långt högre grad än vad som görs i dag.

På senare år har formativ bedömning börjat diskuteras i termer av bedömning för lärande. Vad som poängteras är då vikten av att göra elever uppmärksamma på målen eller kriterierna för kursen, och att läraren genom feedback till eleven stöttar lärandet på vägen till målet. Detta har sedan länge praktiserats av lärare i olika hög grad, men det är viktigt att både blivande och verksamma lärare och skolledare på ett medvetet plan använder sig av och utvecklar detta arbetssätt.

I den här boken behandlas såväl utvärdering och bedömning av skolans verksamheter som formativa och summativa bedömningar av elevprestationer. Texterna har skrivits av forskare som var och en skriver utifrån sin oftast långa erfarenhet som aktiv forskare inom kapitlets tema. Det är alltså texter som grundar sig på författarnas egen kunskapsproduktion i ämnet. Syftet med antologin är att ge läsaren forskningsbaserad kunskap om utvärdering och bedömning, från internationellt och nationellt perspektiv till hur det kan gå till i skola och klassrum. I boken finns även många referenser till intressant forskning inom de olika områdena – en möjlighet att gå vidare och fördjupa sina insikter.

Den bok du håller i handen är den andra reviderade upplagan. Flera avsnitt i den första upplagan har utgått och ersatts av mer aktuella ämnen och forskning om utvärdering och bedömning.

Ett varmt tack till alla författare, både nya och »gamla«, för era bidrag som har möjliggjort såväl första som andra utgåvan av boken.

Agneta Hult & Anders Olofsson

UOBIS_inlaga2.indd 14

2016-12-14 09:41

INTRODUKTION – ATT UTVÄRDERA SKOLAN OCH BEDÖMA ELEVER AGNETA HULT OCH ANDERS OLOFSSON

LÄRARUTBILDNING ÄR EN AV de mest politiskt styrda högskoleutbild-

ningar vi har. Den tredje reformen på tjugofem år genomfördes med start år 2011 och då hade det knappt gått tio år sedan den förra. Samhället styr via examensmål vad studenter förväntas kunna i alla yrkesexamina i vårt land, samtidigt som vi ingår i det europeiska samarbetet med att skapa likartade examensstrukturer inom EU. Det finns även ett europeiskt samarbete kring vad den europeiske läraren bör ha för kvalifikationer i Europa (European Commission, Education & Training, 2010).

Den senaste lärarutbildningspropositionen, Bäst i klassen, har inneburit förändringar för studenterna. Bland annat har den gett dem möjligheter att stå bättre rustade när det gäller utvärdering, bedömning och betyg (Regeringens proposition, 2009/10:89). I propositionen föreslogs en gemensam kärna av utbildningsvetenskap med klassiska områden som utbildningens organisation och villkor, demokratins grunder, läroplansteori och didaktik, vetenskapsteori, forskningsmetodik och statistik, utveckling och lärande, specialpedagogik, sociala relationer, konflikthantering och ledarskap. Dessutom – vilket är

UOBIS_inlaga2.indd 15

2016-12-14 09:41

16 |

UTVÄRDERING OCH BEDÖMNING I SKOLAN

särskilt intressant här – innehöll den förslag gällande betyg och bedömning samt utvärdering och utvecklingsarbete. Regering och riksdag har därefter utvecklat förslagen via examensmålen för lärarutbildning (Högskoleförordningen). I lärarutbildning understryks numera att lärare ska ha kunskaper och färdigheter i för läraryrket så väsentliga områden som utvärdering, betyg och bedömning. Utvärdering av undervisning och skolverksamhet hänger nära samman med utvärdering och bedömning av de individer och elever som befinner sig i skolan. De utvärderingar som i dag görs av skolan bygger på och uttalar sig om hur väl skolan lyckats med att se till att eleverna når målen i olika ämnen. Här kommer vi dock att till största delen behandla dem var för sig. När vi fortsättningsvis skriver om utvärdering avses värdering av skolans verksamhet, medan bedömning avser värdering av elevers prestationer.

Utvärdering av verksamheter och organisationer är numera något som snart sagt alla medborgare är inblandade i. Tanken är att vi genom att återkommande granska olika verksamheter och deras förutsättningar kontinuerligt också ska utveckla dem. I kommuners och skolors så kallade kvalitetsarbete eller kvalitetssäkring är utvärdering en central del. I dag engagerar utvärdering på skolområdet såväl kommun- och skolledning som lärare, elever och föräldrar. Eleverna är dock ibland bara indirekt inblandade, genom att deras studieresultat på olika sätt ska dokumenteras av lärare, men ofta ingår även enkäter och trivselundersökningar som elever och föräldrar får fylla i.

Utvärderingsverksamheten har vuxit enormt sedan statens styrning av skolan har förändrats från en detaljerad regelstyrning till en styrning som sker genom att regering och riksdag fastställer målen för verksamheten, och därefter kontrollerar att skolan uppfyller målen (se till exempel Lindgren m.fl., 2016; Hanberger m.fl., 2016). I boken kommer detta att exemplifieras och preciseras i olika sammanhang.

Både bedömning och utvärdering har fått ökad aktualitet nationellt och internationellt på senare år. Det beror dels på att de ingår i de internationella kunskapsmätningarna, och därmed i den värdering och jämförelse som återkommande görs av och mellan de nationella skolsystemen, och dels genom den forskning och diskussion som förs kring hur bedömning av elevprestationer i skolan görs och borde göras. Båda dessa aspekter av bedömning behandlas i denna antologi, men tyngdpunkten ligger på det svenska skolsystemet.

UOBIS_inlaga2.indd 16

2016-12-14 09:41

Introduktion – att utvärdera skolan och bedöma elever

| 17

UTVÄRDERING – PÅ GOTT OCH ONT Utvärdering kan betraktas som en nödvändig demokratisk kontroll av skolans praktik. Utvärderingar och skolinspektion granskar skolans verksamhet i relation till de mål som finns formulerade i skollag, läroplan och kursplaner.

Förutom granskningar av elevprestationer och verksamhet innebär de också att det undersöks om elever verkligen får en likvärdig skola, oberoende av var i landet de bor. Det ger en viktig transparens och insyn i en verksamhet som bekostas av skattemedel.

Samtidigt kan den kraftiga ökningen av utvärderingsaktiviteter, kunskapsmätningar och dokumentation föra med sig negativa konsekvenser. En risk som ofta påtalas är det som kallats »siffrans makt«, det vill säga att mål reduceras till kompetenser som är enkelt mätbara och som man kan sätta en siffra på, så att de därmed är enkla att redovisa. Denna tendens stärks även av att politiker och media vill ha okomplicerade mått som är lättfattliga när man lägger fram dem för väljare och läsare/lyssnare. Utvärderingar som fokuserar på mer komplexa mål kan därför komma i skymundan. Vidare fokuserar oftast nationella och lokala utvärderingar elevprestationer på kommunal eller skolnivå och lärares egna utvärderingar av sin undervisning i utvecklande syfte kommer i skymundan (se Hult & Edström, 2016).

Bakgrunden till den kraftiga ökningen av utvärderingsaktiviteter är internationella förändringar när det gäller styrningen av skolan. I bland annat Storbritannien genomfördes genomgripande förändringar av statens styrning av offentlig sektor från 1980-talet och framåt. Politiskt hämtades idéer om denna nya styrning av offentlig sektor från neoliberala idéströmningar (Gustavsson, 2014).

I vårt land inleddes tydligast ett kvalitativt skifte i början av 1990-talet då styrningen av skolan förändrades från regelstyrning till mål- och resultatstyrning (SOU 2007:28). I flera steg från 1990-talet fram till i dag har förändringen inneburit att skolans verksamhet inte längre värderas i förhållande till sin förmåga att efterleva av staten fastställda regler. I stället blev det viktigt att utvärdera skolans förmåga att nå uppsatta mål. Förändringen innebar att policyansvariga och administratörer behövde nya verktyg för att följa upp och värdera skolans resultat. Forskning inom flera ämnen började producera instrument för utvärdering av hela system och olika verksamheter, och även

UOBIS_inlaga2.indd 17

2016-12-14 09:41

18 |

UTVÄRDERING OCH BEDÖMNING I SKOLAN

privata företag började konstruera utvärderingsinstrument. Först beskrevs de nya utvärderingssystemen i termer av indikatormätningar för att sedan övergå till att, mer eller mindre globalt, kallas kvalitetssäkringssystem. Denna nya form av styrning, att sätta upp mål och utvärdera måluppfyllelse benämns internationellt New Public Management (NPM).

Utvärderingsresultat har blivit centrala för enskilda skolor i det marknadssystem som de i dag är en del av. Det är därför angeläget för dem att uppvisa bra resultat. Utvärderingars styrande effekt kan då också innebära att man inriktar undervisningen på de avsnitt och områden som man vet kommer att undersökas, ett fenomen som i internationell forskning benämnts »teaching to the test« (Popham, 2001; se även Hult m.fl., 2016). I sådana fall är det viktigt att de test som man undervisar mot inte är alltför snäva och ytliga.

UTVÄRDERINGSMODELLER Utvärderingar kan genomföras på olika sätt och med olika syften, strategier, modeller och metoder. Ett sätt att indela utvärderingsmodeller är att skilja mellan produktinriktade och processinriktade modeller, vilket svenska utvärderingsforskare använt sig av. Denna indelning publicerades första gången 1980 av Franke-Wikberg och Lundgren och kompletterades senare med den teoriinriktade, senare benämnda förklaringsinriktade, modellen som utvecklades av dem (se även Segerholm, 2010).

De produktinriktade utvärderingsmodellerna är inriktade på att värdera utbildningsverksamhet och resultatet av den i ett längre perspektiv, oftast för att uttala sig om huruvida nedlagda resurser har varit väl använda pengar. Det är produkten av hela verksamheten som utvärderas, till exempel ett utbildningsprogram eller en kurs i slutet av den. Denna typ av utvärdering kallas också summativ eftersom den i efterskott summerar hur väl verksamheten har lyckats. Ofta görs en produktutvärdering genom att jämföra resultatet av verksamheten med dess mål, så kallad målrelaterad utvärdering. När den målstyrda skolan genomfördes fick denna utvärderingsmodell förnyad aktualitet.

Modellen bygger på tanken att förändring och förbättring kan åstadkommas genom att formulera tydliga och mätbara mål, satsa resurser på att uppnå målen och i efterhand kontrollera att de har uppfyllts. Om det visar sig att det

UOBIS_inlaga2.indd 18

2016-12-14 09:41

Introduktion – att utvärdera skolan och bedöma elever

| 19

finns brister måste processen granskas för att man ska kunna se vad som bör åtgärdas. Att produktutvärdering begränsas till att undersöka produkten och att processen inte utvärderas kan med andra ord ses som en brist, eftersom utvärderingen inte kan svara på varför det ser ut som det gör. Information om processen som skulle kunna säga något om hur problemen kan avhjälpas saknas ofta. Dessa typer av utvärderingar inriktas också vanligen mot mål som är enkla att mäta vilket får till följd att mer komplexa, övergripande eller långsiktiga mål kan förbises.

De processinriktade utvärderingsmodellerna fokuserar mer på den process som granskas. Denna typ av utvärderingar syftar snarare till att forma och utveckla verksamheten under processens gång, än att summativt kontrollera den i efterskott. Utvärderingsmodeller med denna ambition brukar också kallas formativa och tanken med dem är att man genom att utveckla verksamheten också får en bättre slutprodukt.

Scriven (1967), som var den forskare som myntade begreppen formativ och summativ utvärdering, beskrev skillnaden med en bild: När kocken under tillagningen smakar av rätten gör hen en formativ utvärdering, medan gästernas bedömning av hur rätten smakade är en summativ utvärdering (Scriven, 1991).

Genom att på olika sätt ta del av processen, undersöka den och reflektera över vad som framkommer, skapas kunskaper som kan användas för att utveckla och förbättra verksamheten i förhållande till mål och intentioner.

Kontinuerliga synpunkter eller feedback under en pågående kurs kan till exempel utgöras av studenters reflektioner över innehåll och uppläggning i förhållande till de mål man är på väg mot.

Processinriktade utvärderingsmodeller fokuserar således på processen.

De kan därmed säga något om vilka delar av en verksamhet som fungerar bättre eller sämre i förhållande till målen. De kan också säga en del om vad som skulle kunna förändras för att åstadkomma förbättringar. Men varken de produktinriktade eller processinriktade modellerna kan svara på frågan om varför något ger bra resultat eller inte, det är med andra ord svårt att förklara eller ange orsakerna till resultaten av sådana utvärderingar.

Förklaringsinriktade utvärderingsmodeller syftar till att såväl beskriva process och resultat, som att förstå och förklara varför de ser ut som de gör. För att

UOBIS_inlaga2.indd 19

2016-12-14 09:41

20 |

UTVÄRDERING OCH BEDÖMNING I SKOLAN

kunna skapa denna förståelse måste även förutsättningarna för verksamheten undersökas. Genom att undersöka förutsättningar, process och resultat, samt även relatera dem till varandra, skapas möjligheter att förklara olika delar och faser av verksamheten. I en analys av utfallet kan resultatet jämföras med de förutsättningar som varit för handen. Ett lågt resultat för en skola kan till exempel jämföras med i vilket upptagningsområde skolan befinner sig eller med andelen ej utbildade lärare, och så vidare.

En sådan jämförelse kan ge ledtrådar om vad resultatet beror på – och vad man kan göra för att förbättra det. Även själva processen kan analyseras med utgångspunkt i resultaten. Även om upptagningsområdet kan förklara en del av resultaten kanske en bättre anpassning till eleverna i den pedagogiska planeringen, och genomförandet, kan åstadkomma ett bättre resultat. Förhållandet mellan process och förutsättningar kan också granskas, till exempel hur resurser används i verksamheten.

En förklaringsinriktad utvärdering måste utgå från en uttalad referensram eller teoretisk förståelse av det som utvärderas. Referensramen bidrar till att tolka och förstå den information som inhämtas och ger mottagaren möjlighet att värdera utgångspunkter och tolkningsram (Franke & Nitzler, 2008; Segerholm, 2010).

De modeller för utvärdering som vi här presenterat principer, förtjänster och tillkortakommanden med är de som i dag fortfarande dominerar och diskuteras internationellt. I och med globaliseringen öppnas utbildningssystem runt om i världen alltmer upp för influenser från de normer och värderingar som dominerar i västvärlden. Globaliseringen har inneburit att utbildning betraktas som en marknad, men styrd av samhälleliga och av staters behov och beslut.

Produktinriktade modeller för utvärdering av lärandemål och utbildningssystem har därmed ofta kommit att förordas (Ryan & Cousins, 2009). Forskare har talat om dessa alltmer omfattande utvärderingssystem i samhällen genomsyrade av granskning, för granskningssamhälle (audit society, Power, 1997) eller utvärderingssamhälle (evaluation society, Dahler Larsen, 2012).

Ett annat ord för den styrningsformen är som tidigare nämnts NPM. Denna nuvarande trend ifrågasätts på ett likartat sätt som för snart fyrtio år sedan av internationellt erkända forskare i pedagogisk utvärdering (Lingard & Sellar, 2013; Segerholm, 2010).

UOBIS_inlaga2.indd 20

2016-12-14 09:41

Introduktion – att utvärdera skolan och bedöma elever

| 21

Sammantaget tror vi därför att de grundläggande modeller som bokens olika bidrag exemplifierar kommer att ha aktualitet för lång tid framåt.

BEDÖMNING Vikten av att blivande lärare får möjlighet att utveckla kunskaper om och problematisera betygssättning och bedömning under sin lärarutbildning kan inte nog poängteras. Betygen är viktiga för elever på många sätt. Den motiverande faktorn som ofta påtalas i debatten om vid vilken ålder betyg ska ges kan, som forskning påvisat, verka både uppmuntrande och avskräckande för studiemotivationen. En elev som får höga betyg blir bekräftad som en duktig elev, medan låga betyg sällan fungerar som en sporre (Lundahl, Hultén, Klapp & Mickwitz, 2015; Olovsson, 2015).

Eftersom betygen används som urvalsinstrument kan de vara avgörande för elevens framtid. Forskare har konstaterat att betygsnivåerna i svenska skolor stadigt ökat sedan de målrelaterade betygen infördes och efter att konkurrensen mellan skolor om elever ökat (Wikström, 2014). Vid jämförelser mellan betyg och nationella prov har det visat sig att vissa skolor har större skillnader än andra mellan elevernas resultat på proven och skolornas betyg.

En del skolor kan därför misstänkas ge elever högre betyg än de förtjänar, vilket medför orättvisor mellan elevers framtida möjligheter. När betygen även används som kvalitetsindikator på lärares eller skolors prestationer fortplantas den orättvisa jämförelsen till olika skolors framtida möjligheter.

Formativ bedömning i skolan Bedömning av elevers lärande och kunskapsutveckling är central för både vad och hur eleven kommer att lära sig. Forskning har visat att prov, uppgifter och bedömningen av elevresultaten påverkar både elevers studiestrategier och vad de uppfattar som kunskap och därmed strävar efter att lära sig. Rowntree (1987, s. 1) menade att de bedömningsformer som används säger en hel del om ett utbildningssystem: Om vi vill få reda på sanningen om ett utbildningssystem behöver vi först titta på dess bedömningsrutiner.

UOBIS_inlaga2.indd 21

2016-12-14 09:41

22 |

UTVÄRDERING OCH BEDÖMNING I SKOLAN

För att utveckla elevers lärande är det med andra ord viktigt att lärare gör medvetna överväganden om hur och på vilka grunder de bedömer elevarbeten. I den internationella diskussionen om betyg och bedömning har tendensen bland annat gått från att bedömning och lärande hållits isär till att se det som två sidor av samma mynt. Inom klassrumsforskningen betonas numera särskilt »vikten av att analysera hur teorier om lärande, kunskap och bedömning är relaterade till varandra« (Forsberg & Lindberg, 2010, s. 112). Även om lärare i alla tider gett elever kommentarer och bedömningar på uppgifter under tiden de arbetar med dem, är det först i början av 2000talet som bedömningars relevans som en del av lärandeprocessen på allvar börjat nå ut i skolan. Forskningen framhåller vikten av formativ bedömning av elevers prestationer. Elever får alltså feedback från läraren om hur deras prestationer och förståelse av ämnet utvecklas mot målen, innan det är dags för den slutgiltiga summativa bedömningen. Man gör med andra ord skillnad på bedömning för lärande och bedömning av lärande. Bedömning för lärande ska hjälpa eleven att uppnå målen med undervisningen medan bedömning av lärande gör en värdering av hur väl eleven uppnått målen, vilket således blir det betyg som eleven får på provet eller kursen. Sadler, forskare i bedömningsfrågor, lanserade i en välkänd artikel 1989 begreppen formativ och summativ bedömning. Här förde han fram vikten av att elever utvecklar en förståelse för kvalitet i de uppgifter som de arbetar med: De måste få hjälp med att förstå bedömningskriterier, det vill säga att förstå de mål som de är på väg mot. Här bör de få hjälp av läraren med att tolka, förstå och diskutera kriterier. Detta är dock ingen enkel sak för lärare och elever, det handlar om en till synes paradoxal uppgift – att hjälpa elever att förstå det som de ännu inte förstår. Sadler menar att det inte rör sig om en enkel definitionsfråga. Elever måste utveckla en förståelse för kvalitet genom att göra bedömningar både av sitt eget och andras arbete. På samma sätt har lärare utvecklat en förståelse för kvalitet och vilka prestationer som når målet och vilka som inte når fram, genom sin erfarenhet av att göra bedömningar av elevarbeten. Elever kan således träna detta genom att ges möjlighet att göra egna bedömningar gentemot kriterier av sina egna och kamraters arbeten. Många forskare har arbetat vidare i Sadlers spår (se till exempel Wiliam & Leahy, 2015; Torrance, 2012).

UOBIS_inlaga2.indd 22

2016-12-14 09:41

Introduktion – att utvärdera skolan och bedöma elever

| 23

Genom att få synpunkter från läraren på sitt arbete under lärandeprocessens gång kan eleverna få en förståelse för »glappet« mellan den egna prestationen och det som är målet med kursen eller uppgiften. I den formativa bedömningen ingår i idealfallet att eleverna kan bedöma om deras uppgift uppfyller kriterierna, och om inte så har de fått en idé om hur de kan utveckla den för att nå fram. På vägen att själv utveckla en förståelse för detta tjänar lärarens kommentarer och feedback samma syfte. Boud (2002) har beskrivit detta sätt att tillämpa bedömning för lärande som hållbart lärande, en strategi som kan användas i ständigt nya sammanhang och inför nya områden och uppgifter.

BOKENS KAPITEL 1. Internationella kunskapsundersökningar är en form av utvärderingar av länders utbildningssystem i förhållande till varandra med avseenden på kunskaper i olika ämnen. Sådana kunskapsundersökningar har förekommit sedan mitten av 1960-talet och framåt, men uppmärksamheten har ökat under 2000-talet. Debatten om skolans kvalitet har ofta handlat om hur det går för landets skolor i jämförelser med andra länder. Det första kapitlet, Internationella kunskapsundersökningar av Ulf Fredriksson, handlar mer ingående om för- och nackdelar med internationella kunskapsundersökningar och den roll de spelar i debatten om skolan.

2. PISA och andra mätningar spelar i dag en väsentlig roll i den allmänna skoldebatten, och politiker hämtar argument för sin utbildningspolitik från dem. Detta innebär att du som verksam eller blivande pedagog behöver tillägna dig vetande om vad kunskapsundersökningarna verkligen kan berätta. KG Karlsson och Magnus Oskarsson granskar PISA-utvärderingarna i sitt kapitel PISA ur ett forskarperspektiv. Författarna har under många år arbetat med dessa test och gör, till skillnad från de officiella mer politiskt grundade tolkningarna av PISA-resultaten, bedömningar som baseras på forskning. Läsaren introduceras också i vad PISA faktiskt mäter och bör användas till.

3. Det traditionella sättet att mäta både skolors och elevers framgång har varit betygen. I det tredje kapitlet, Betygen i den svenska skolan av Hanna Eklöf, behandlas betygen i skolan. Betygens utformning har förändrats

UOBIS_inlaga2.indd 23

2016-12-14 09:41

24 |

UTVÄRDERING OCH BEDÖMNING I SKOLAN

över tid men används alltid som instrument för urval mellan olika delar av utbildningssystemet. Betygsfrågan har debatterats ända sedan grundskolans införande. Bland annat har likvärdighetsprincipen, att alla elever ska få betyg utifrån samma grunder, diskuterats. I kapitlet redogörs för de väsentligaste förändringarna av vårt betygssystem och dagens diskussion om betyg.

4. I och med att styrningen av skolan har gått från regelstyrning till mål- och resultatstyrning har Skolinspektionen blivit ett viktigt verktyg. Skolinspektionen ska kontrollera att skolor uppfyller skollag och styrdokument.

Den är en form av nationell utvärdering av skolan som har fått något av en renässans i landet. Bakgrunden var en stigande oro bland politiker, delvis just på grund av de internationella kunskapsundersökningarna, att skolans förmåga att klara sina mål hade försvagats. I kapitel 4, Skolinspektionen, ger Linda Rönnberg och Christina Segerholm insikter i hur samhället, via politiker och myndigheter, styr den nationella skolan från centralt håll samt hur denna styrning uppfattas och kan förstås.

5. Ett annat styrinstrument för att stärka skolans verksamhet är det systematiska kvalitetsarbetet. Skolorna och dess huvudmän – kommuner eller skolföretag – är i dag enligt skollagen skyldiga att bedriva kvalitetsarbete för att utveckla verksamheten. Detta utvärderas av Skolinspektionen. I kapitel 5, Systematiskt kvalitetsarbete – vad förväntas lärare göra? analyserar Andreas Bergh förändringar i statens förväntningar på huvudmän och lärare.

Resultatet av analysen diskuteras i relation till problem och möjligheter för lärares professionalism.

6. Utvärderingarna av huvudmän och skolor, via både Skolinspektionen och det systematiska kvalitetsarbetet, kräver en ständig dokumentation av elevernas prestationer och av skolans verksamhet. I kapitel 6, Elevdokumentation och bedömning i den svenska skolan, sätter Lisa Asp-Onsjö in IUP och åtgärdsprogram i sitt historiska sammanhang. Med hjälp av forskningserfarenheter åskådliggör hon hur de används i skolan. Hon beskriver och analyserar hur och vad skolan dokumenterar i samband med de nya formerna för bedömning, och vilka konsekvenser dokumenterade bedömningar kan få för relationen mellan skolan, eleverna och föräldrarna.

UOBIS_inlaga2.indd 24

2016-12-14 09:41

Introduktion – att utvärdera skolan och bedöma elever

| 25

7. I de följande kapitlen delar olika forskare med sig av sina erfarenheter och slutsatser av hur utvärdering och bedömning kan användas och utveckla verksamheten i skolan och i klassrummet. I det sjunde kapitlet, Elevers erfarenheter, inflytande och bedömning, redogör Per-Åke Rosvall utifrån sin forskning för teorier om betydelsen av den lärandes erfarenheter och hur detta kan användas när det gäller frågor om elevinflytande och bedömning.

8. I inledningen redogjorde vi för skillnaderna mellan formativ och summativ utvärdering och bedömning, och flera av författarna har på olika sätt också refererat till formativ utvärdering och bedömning med exempel. I kapitel 8, Formativ bedömning diskuterar Anders Jönsson formativ bedömning i den svenska skolan i förhållande till den internationella forskningen på området. Här finns även exempel på hur det kan gå till i klassrummet.

9. Formativ bedömning som görs av lärare är inte bara viktig för att hjälpa elever att uppnå målen. De används även av lärare för att förbättra sin egen undervisning. I kapitel 9, Bedömning för utveckling av lärares undervisning, behandlar Lisbeth Gyllander Torkildsen framförallt bedömning som en värdering av lärares undervisning. Hon poängterar dock att bedömning i skolan har »dubbla mottagare«, det vill säga för att utveckla såväl elevers lärande som lärares undervisning.

10. Summativ bedömning i skolan, det vill säga betyg, gavs före hösten 2011 först i årskurs 8, men i och med Lgr 11 sätts betyg redan i årskurs 6. Vad detta och andra samtida skolreformer har inneburit för skolans praktik och hur det hanterats av lärare och elever redogör Tord Göran Olovsson för i kapitel 10, Betygens införande i årskurs 6. Både elevreaktioner och lärarstrategier i det nya betygslandskapet redovisas i kapitlet.

11. Proven i skolan används för både formativa och summativa syften och har därmed viktiga funktioner. Väl konstruerade prov ger god information, både för lärares undervisningsplanering och för utveckling och betygssättning av elevers prestationer. I kapitel 11, Proven i skolan, beskriver och diskuterar Christina Wikström vad som kännetecknar bra prov och hur de bör konstrueras och användas.

UOBIS_inlaga2.indd 25

2016-12-14 09:41

U Att bedöma och sätta betyg belyser hur samverkan mellan praktisk erfarenhet, skolans styrdokument och aktuell forskning kan stärka professionen och stödja bedömningsarbetet.

Natur & Kultur, 2014.

T VÄ R D ER I N G O C H B EDÖMNI NG I S KOL AN är en antologi av 15 lärarutbildare och forskare verksamma vid svenska universitet och högskolor.

Boken ger en god grund till arbetet med pedagogisk utvärdering och bedömning av både eleverna och professionen.

Denna reviderade andra utgåva är uppdaterad med flera aktuella ämnesområden som införandet av betyg i årskurs 6, PISA-undersökningarna, elevinflytande och systematiskt kvalitetsarbete.

Konsten att göra bra prov ger råd och riktlinjer för uppgiftskonstruktion, samt förklarar olika principer för kunskapsmätning. Natur & Kultur, 2013.

AG N ETA H U LT & AN D E R S O LO FS S O N (R E D.)

Antologin riktar sig främst till lärarstuderande och yrkesverksamma lärare, men är även relevant för pedagogikkurser med inriktning mot utvärdering och bedömning samt för skolledare.

UTVÄRDERING OCH BEDÖMNING I SKOLAN

LÄS OCKSÅ:

ANTOLOGIN ÄR FRAMTAGEN UNDER LEDNING AV:

AG N ETA H U LT & AN DE RS OLOFSSON (RE D.)

AGNETA HULT

är docent i pedagogik vid

Umeå universitet. Hon har forskat inom examinations- och bedömningsområdet.

Hennes forskningsintresse innefattar

UTVÄRDERING OCH BEDÖMNING I SKOLAN

bland annat konsekvenser av utvärderande aktiviteter inom skol- och högskoleområdet.

ANDERS OLOFSSON

är professor i peda-

gogik vid Mittuniversitetet. Han har erfarenhet av flera större utvärderingsprojekt. Hans forskning är främst inriktad mot ledarskap och entreprenörskap.

h c o m e v för varför?

ANDRA UTGÅVAN

ISBN 978-91-27-81797-5

9 789127 817975

utvardering och bedomning omslag .indd 1

2016-12-12 16:46