9789140648846

CODEX RÄTTSKUNSKAP CODEX 3),!.$%2 s &)3#()%2 s +)..-!. s 2/3³. %2)#33/.

OM FÖRFATTARNA Martin Silander är ekonomie magister och gymnasielärare.

Per Fischier är jurist och verkar i Stockholm.

Helén Kinnman arbetar som advokat i Malmö/Lund-regionen.

Eva Rosén Ericsson är jurist på Försäkringsaktiebolaget Skandia.

RÄTTSKUNSKAP

RÄTTSKUNSKAP I NY SKEPNAD Gleerups omtyckta Rättskunskap har i den tredje upplagan fått nyskrivna avsnitt och en ny layout för att bli ännu innehållsrikare och överskådligare än tidigare.

Codex Rättskunskap behandlar juridiska frågor som kan uppstå i vardagslivet. Varje kapitel avslutas med utmanande och lärorika uppgifter som återkopplar till innehållet och sätter läsarens nyförvärvade juridiska kunskaper på prov.

Codex Rättskunskap är gjord för gymnasieskolan och komvux, men passar även i annan studieverksamhet och är också mycket lämplig för den som vill fördjupa sig på egen hand.

Till boken finns en välfylld lärarhandledning med planeringsförslag, lösningar, extrafrågor, juridiska dokument m m.

MARTIN SILANDER PER FISCHIER HELÉN KINNMAN EVA ROSÉN ERICSSON

INNEHÅLL 1 Juridik – mer än paragrafer . . . . . . . . . . . . 8 VAD ÄR JURIDIK? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 Vad är en jurist? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 RÄTTSREGLER OCH ANDRA REGLER . . . . . . . . . . . . . . . 12 Moraliska argument . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 Rättskällor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 Våra grundlagar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 Tolkning av rättsregler . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 DET SVENSKA RÄTTSSYSTEMET – JURIDIKENS INDELNING . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 ÄGANDERÄTTEN – EN VIKTIG GRUND FÖR CIVILRÄTTEN . . . . . . . . . . . . . 16 Besittning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 Egendomskategorier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 SAMMANFATTNING . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21

2 Brott och straff . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 VAD ÄR ETT BROTT? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24 Effektbrott och handlingsbrott . . . . . . . . . . . . . . . . 25 Medhjälp och anstiftan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25 Befrielse från ansvar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26 Olika brott – olika straff . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26 Något om påföljderna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 BROTT OCH STRAFF I INTERNATIONELLA FÖRHÅLLANDEN . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31 SAMMANFATTNING . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32 UPPDRAG . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33

3 Avtals- och konsumenträtt . . . . . . . . . . . 36 VAD ÄR ETT AVTAL? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38 Avtal ska hållas . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38 Ibland är avtal ogiltiga . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39 Fullmakt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41 Standardavtal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42 KONSUMENTKÖPLAGEN . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43 Varans avlämnande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43 Säljarens dröjsmål . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44 Fel på varan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45 Skadestånd vid säljarens dröjsmål och fel på varan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48 Priset och betalningen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49 Avbeställning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50 Köparens dröjsmål . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50 Säljarens rättigheter vid köparens dröjsmål . . . . . 50

Öppet köp och bytesrätt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51 DISTANS- OCH HEMFÖRSÄLJNINGSLAGEN . . . . . . . . . 53 När gäller inte lagen? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53 Mer om varor och ickefinansiella tjänster . . . . . . . 54 Mer om finansiella tjänster och finansiella instrument . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54 Mer om hemförsäljningsavtal . . . . . . . . . . . . . . . . . 55 Konsumentens ångerrätt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 56 KONSUMENTTJÄNSTLAGEN . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 57 Fel på tjänsten. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 58 Kraven på näringsidkaren . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 58 Näringsidkarens dröjsmål . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60 Näringsidkarens skadeståndsansvar . . . . . . . . . . . . 61 Priset och betalningen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 61 Konsumentens dröjsmål . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 63 HUR FÅR DU RÄTT? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 63 SAMMANFATTNING . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64 UPPDRAG . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 65

4 Krediträtt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 70 NÅGRA BEGREPP I SAMBAND MED LÅN . . . . . . . . . . . 72 RÄNTELAGEN. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 73 KONSUMENTKREDITLAGEN. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 73 Kreditavtalet – formkrav . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 73 Ränta och avgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 74 Bestämmelser om kontantinsats . . . . . . . . . . . . . . . 74 Trepartsförhållande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 74 Betalning i förtid . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 75 Återtagande vid konsumentens dröjsmål med betalning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 75 Förlust av kontokort. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 75 SKULDEBREV – BEVIS PÅ EN FORDRAN . . . . . . . . . . . . 76 Enkelt skuldebrev . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 76 Löpande skuldebrev . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 76 NÄR PRESKRIBERAS EN SKULD? . . . . . . . . . . . . . . . . . . 77 SÄKERHETER FÖR LÅN . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 78 Borgen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 78 Panträtt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 79 BETALNINGSFÖRELÄGGANDE OCH UTMÄTNING . . . . 80 Utmätning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 81 SKULDSANERING . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 82 SAMMANFATTNING . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 84 UPPDRAG . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 85

5

5 Försäkringar, pension och skadestånd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 90 SOCIALFÖRSÄKRINGSSYSTEMET . . . . . . . . . . . . . . . . . . 92 Hur vårt socialförsäkringssystem har växt fram . . 92 Sjukpenning, sjuklön och efterlevandestöd . . . . . . 93 VÅRA PENSIONER . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 93 Den allmänna pensionen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 93 Avtalsförsäkringar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 95 Privat pensionssparande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 96 PRIVATA FÖRSÄKRINGAR . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 97 Försäkringsregler . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 98 Vanliga typer av försäkringar . . . . . . . . . . . . . . . . . 100 SKADESTÅND. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100 Ansvarsfrihetsgrunder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 103 Barns skadeansvar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 104 Ansvar för annans vållande och strikt ansvar . . . 104 Vad omfattar skadeståndet? . . . . . . . . . . . . . . . . . . 105 Hur betalas skadeståndet? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 106 SAMMANFATTNING . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 107 UPPDRAG . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 108

6 Fastighetsrätt. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 110 FAST EGENDOM . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 112 Inskrivningsregister . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 113 Lagfart . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 113 FORMFÖRESKRIFTER VID KÖP . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 113 Fastighetsmäklare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 114 KÖPEHANDLINGAR. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 115 UPPLYSNINGS- OCH UNDERSÖKNINGSPLIKT . . . . . . 115 Dolda fel. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 117 BOLÅN . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 118 Pantbrev och andra inskrivningar . . . . . . . . . . . . . 118 SAMMANFATTNING . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 123 UPPDRAG . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 124

7 Hyres- och bostadsrätter . . . . . . . . . . . . .126 NYTTJANDERÄTT TILL FAST EGENDOM . . . . . . . . . . . . 128 HYRESRÄTT . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 128 Hyresavtalet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 128 Hyra för bostäder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 130 Hyra för lokaler . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 130 Hyresnämnden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 131 Hyrans betalning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 131 Hyresvärdens förpliktelser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 131 Hyresgästens användning av lägenheten . . . . . . 132 Övergång av hyresrätt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 135

6

Uthyrning i andra hand . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 135 Hyresgästens besittningsskydd . . . . . . . . . . . . . . . 136 KOOPERATIV HYRESRÄTT. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 137 BOSTADSRÄTT . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 138 Överlåtelseobjektet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 139 Föreningen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 139 Upplåtelse och överlåtelse av andel i bostadsrättsförening . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 139 Finansiering av bostadsrätten . . . . . . . . . . . . . . . . 140 Användningen av lägenheten . . . . . . . . . . . . . . . . 140 Bostadsföreningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 141 ARRENDE . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 141 TOMTRÄTT . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 142 SAMMANFATTNING . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 143 UPPDRAG . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 144

8 Vad gäller när du är anställd? . . . . . . .148 ARBETSTAGARE OCH UPPDRAGSTAGARE . . . . . . . . . 150 ARBETSRÄTTENS RÄTTSKÄLLOR . . . . . . . . . . . . . . . . . . 151 ARBETSMARKNADENS PARTER . . . . . . . . . . . . . . . . . . 152 Arbetstagare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 152 Arbetsgivare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 152 MEDBESTÄMMANDELAGEN . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 154 Föreningsrätt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 154 Allmän förhandlingsrätt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 155 Kollektivavtal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 155 Medbestämmandeavtal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 155 Primär förhandlingsskyldighet . . . . . . . . . . . . . . . . 155 Informationsrätt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 156 Fackligt veto . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 156 Rättstvist . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 157 Intressetvist . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 157 LAGEN OM ANSTÄLLNINGSSKYDD . . . . . . . . . . . . . . . 158 Anställningsformer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 160 Saklig grund för uppsägning . . . . . . . . . . . . . . . . . 160 Uppsägningstid . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 161 Avsked . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 163 Formaliteter i samband med uppsägning och avsked . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 163 Permittering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 163 Turordning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 163 Företrädesrätt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 164 JÄMSTÄLLDHETSLAGEN . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 165 LAG OM ÅTGÄRDER MOT ETNISK DISKRIMINERING . 166 ARBETSMILJÖLAGEN . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 166 Samverkan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 167

Offentlig tillsyn . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 168 SAMMANFATTNING . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 169 UPPDRAG . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 170

9 Familjerätt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .174 ÄKTENSKAPSRÄTT . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 176 Äktenskap . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 176 Makarnas egendom . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 177 Äktenskapsskillnad – skilsmässa . . . . . . . . . . . . . . 179 Bodelning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 180 Barn i en skilsmässa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 185 SAMBOFÖRHÅLLANDE . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 190 När räknas man som sambo? . . . . . . . . . . . . . . . . . 190 När upphör ett samboförhållande? . . . . . . . . . . . . 191 Samboegendom . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 191 Bodelning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 192 En lag som kan avtalas bort . . . . . . . . . . . . . . . . . . 194 ARVSRÄTT . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 196 Arvsordning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 196 Efterlevande makes arvsrätt . . . . . . . . . . . . . . . . . . 198 Testamente . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 200 Dödsboet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 202 SAMMANFATTNING . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 205 UPPDRAG . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 206

10 Rättegång – att skipa rättvisa . . . . . 210 OLIKA DOMSTOLAR FÖR OLIKA MÅL . . . . . . . . . . . . . . 212 SAMHÄLLETS SÄTT ATT AVGÖRA TVISTER . . . . . . . . . . 212 Rättegångsbestämmelser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 214 Förlikning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 214 Grundläggande principer för handläggning . . . . 215 TVISTEMÅL . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 215 Stämningsansökan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 216 Förberedelse . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 216 Muntlig förberedelse . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 220 Huvudförhandling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 220 Yrkanden och grunder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 221 Sakomständigheter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 221 Bevisning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 221 Plädering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 221 Rättegångskostnader . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 222 Överläggning till dom . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 224 FÖRENKLADE TVISTEMÅL. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 225 Grupptalan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 225 BROTTMÅL . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 226 Förundersökning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 227

Stämningsansökan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 229 HUVUDFÖRHANDLING. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 230 Yrkande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 230 Sakframställning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 230 Bevisning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 231 Plädering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 231 Rättens överläggning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 232 SAMMANFATTNING . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 234 UPPDRAG . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 235

11 EU-rätt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .238 HISTORIK OCH UPPBYGGNAD . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 240 Europeiska kol- och stålgemenskapen . . . . . . . . . 240 Romfördraget och EG . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 240 Maastrichfördraget och EU . . . . . . . . . . . . . . . . . . 242 Övriga fördrag. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 242 EU:S INSTITUTIONER . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 243 Ministerrådet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 243 Kommissionen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 243 Europeiska parlamentet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 244 Europeiska gemenskapernas domstol . . . . . . . . . . 244 Samspelet mellan institutionerna . . . . . . . . . . . . . 244 EU:S LAGAR . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 244 Beslutsprocesser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 245 EU-RÄTTEN I SVERIGE . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 245 Medlemsländerna skyldiga att implementera lagstiftning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 246 Konkurrensrätt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 248 SAMMANFATTNING . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 249 UPPDRAG . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 250

12 Internationell rätt . . . . . . . . . . . . . . . . . . .252 FOLKRÄTT . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 254 Allt fler internationella dokument . . . . . . . . . . . . . 254 Vad är en stat? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 254 Medborgarskapet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 256 INTERNATIONELL PRIVATRÄTT . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 256 Frågor med anknytning till mer än ett land. . . . . 256 Internationell familjerätt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 257 Skadestånd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 259 SAMMANFATTNING . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 261 UPPDRAG . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 262

Register . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .264 Bildförteckning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .269

7

Straffrätten finns i huvudsak samlad i brottsbalken (BrB) som består av tre avdelningar. Inledningsvis finns vissa stadganden om vad som allmänt ska gälla om brott. Härefter behandlas de särskilda brotten och slutligen finner man regler om påföljderna eller straffen. Vid sidan av BrB finns särskilda strafflagar som behandlar skattebrott, trafikbrott, narkotikabrott och varusmuggling.

KAPITEL 2

brott och straff

22

KAPITEL 2 | BROTT OCH STRAFF

VAD ÄR ETT BROTT? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24 Effektbrott och handlingsbrott . . . . . . . . . . . . . . . . 25 Medhjälp och anstiftan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25 Befrielse från ansvar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26 Olika brott – olika straff . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26 Något om påföljderna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 BROTT OCH STRAFF I INTERNATIONELLA FÖRHÅLLANDEN . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31 SAMMANFATTNING . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32

Svante har köpt sin första bil. Den är ganska ny och riktigt fin. Bilen var billig och säljaren erbjöd sig att skicka in alla papper till bilregistret och ordna den formella sidan av köpet, förutsatt att Svante betalade kontant. Svante lyssnade knappt till honom eftersom han insåg att han höll på att köpa en bil som var mycket finare än vad han först hade tänkt sig.

UPPDRAG . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33

En dag när Svante varit ute och kört, står polisen hemma och väntar. De undrar om bilen verkligen är hans. Svante menar att så är fallet - han har ju köpt den! Poliserna är av en annan mening och menar att Svante är misstänkt för häleri. Bilen som Svante köpt är nämligen anmäld som stulen. Vad har jag gjort för fel? undrar Svante.

KAPITEL 2 | BROTT OCH STRAFF

23

VAD ÄR ETT BROTT? brott objektiv sida gärning uppsåt subjektiv sida

1 kap 1 § BrB Brott är en gärning som är beskriven i denna balk eller i annan lag eller författning och för vilken straff som sägs nedan är föreskrivet.

Som brott räknas en gärning för vilken det är stadgat ett straff, enligt brottsbalken eller någon annan författning. Gärningen kallas den objektiva sidan av brottet. Med gärning avses således själva händelseförloppet, exempelvis att Petra slår en knytnäve i ansiktet på Jens.

För att en gärning ska anses vara ett brott krävs att den begås med uppsåt.

Med uppsåt avses i princip att gärningen var avsiktlig. Frågan om gärningsmannens uppsåt kallas för den subjektiva sidan av brottet.

För att ett brott ska anses vara begånget måste både den objektiva och den subjektiva sidan av brottet vara uppfyllt. Med detta menas, för att anknyta till Petra och Jens, att åklagaren både måste bevisa (1) att Petra utfört en rörelse med sin arm som resulterat i att Jens fick hennes knytnäve i ansiktet samt att detta orsakat skada på Jens, samt (2) att Petra avsåg att utföra denna rörelse och orsaka skadan. Som exempel kan vi ta den paragraf som stadgar att den som berövar en annan människa livet ska dömas för mord till fängelse i tio år eller på livstid (se vidare på sidan 26).

I ett fall avfyrade en ung man ett pistolskott mot en annan ung man och denne avled. Förövaren erkände också (mer eller mindre) att han hade gjort detta och den objektiva sidan av brottet var därmed i princip klarlagd, eftersom all övrig bevisning pekade i denna riktning. Bland annat uppgav vittnen

Inbrott, rån eller misshandel kan tyckas vara självklara brott, men för att en gärning ska anses vara ett brott måste vi bevisa att gärningen är avsiktlig.

24

KAPITEL 2 | BROTT OCH STRAFF

att förövaren tvingat in offret och sig själv på en toalett och att pistolskott hade hörts. Viss teknisk bevisning fanns också (såsom krutstänk, kulhål). Förövaren menade dock, trots erkännandet av den objektiva sidan av brottet, att han inte skulle dömas för mord eller dråp. Han var nämligen av uppfattningen att pistolen i fråga var en attrapp. Förövaren menade alltså att han inte hade något uppsåt att döda. Åklagaren blev därför tvungen att framlägga ganska omfattande bevisning för att styrka att förövaren måste ha insett att pistolen var riktig och inte en attrapp. Hon lyckades med detta och förövaren blev fälld för dråp.

Kan inte uppsåt bevisas kan ansvar för oaktsamhet ibland komma ifråga.

Ett exempel är vållande till annans död.

2 kap 4 § BrB Brott anses begånget där den brottsliga handlingen företogs, så ock där brottet fullbordades eller, vid försök, det tillämnade brottet skulle hava fullbordats.

Effektbrott och handlingsbrott Vissa brott kännetecknas av att den brottsliga handlingen måste ha uppnått en viss effekt för att kunna straffas. För att mord ska föreligga måste den brottsliga handlingen ha lett till döden och ska någon dömas för misshandel måste någon ha blivit skadad.

Vid andra brott räcker det med att en viss handling har utförts för att ett brott ska föreligga. Handlingen behöver inte ha lett till någon effekt. Mened är ett exempel på ett sådant brott. Vid mened räcker det med att någon vid ett vittnesförhör under sanningsplikt medvetet lämnar oriktiga uppgifter för att brottet ska vara fullbordat. Det krävs alltså inte att dessa uppgifter påverkat domstolen – den som under ed medvetet lämnat oriktiga uppgifter kan bli fälld för mened ändå.

effekt

handling mened

Medhjälp och anstiftan Gärningsmannen, det vill säga den som utfört den fysiska handlingen, döms för själva huvudbrottet medan personer i dennes omgivning som har hjälpt till vid brottet kan bli dömda för medverkan till brottet.

Medverkan kan ske på två sätt, antingen genom medhjälp eller genom anstiftan.

Om Petra misshandlar Jens medan Cecilia står och håller fast honom kan Petra tänkas bli dömd för misshandel, medan Cecilia blir dömd för medhjälp till misshandel. Prövningen sker självständigt för varje medverkande, angående i vilken mån han eller hon har medverkat till gärningen.

Att ett ansvar för medverkan förekommer ligger nära till hands när medverkan har skett på ett mera direkt sätt. Domstolarna är ofta beredda att gå ganska långt när man bedömer medverkanansvaret. En specerihandlare

gärningsman medverkan

KAPITEL 2 | BROTT OCH STRAFF

25

24 kap 1 § BrB En gärning som någon begår i nödvärn utgör brott endast om den med hänsyn till angreppets beskaffenhet, det angripnas betydelse och omständigheterna i övrigt är uppenbart oförsvarlig.

3 Kap 1 § BrB Den som berövar annan livet, dömes för mord till fängelse i tio år eller på livstid.

3 Kap 2 § BrB Är brott som i 1 § sägs med hänsyn till de omständigheter som föranlett gärningen eller eljest att anse som mindre grovt, dömes för dråp till fängelse, lägst sex och högst tio år.

mord dråp vållande till annans död misshandel vållande till kroppsskada

dömdes av tingsrätten för medhjälp till hembränning för att han sålt mängder med socker och jäst till hembrännaren.

Den som får någon annan att begå ett brott, exempelvis genom övertalning, är i lagens mening anstiftare.

Befrielse från ansvar Det finns omständigheter som kan utesluta ansvar. Nöd, nödvärn, tjänsteplikt och samtycke är exempel på omständigheter som i vissa fall kan ge befrielse från ansvar. Dessa begrepp förklaras närmare i kapitel 5.

Man kan normalt inte slippa att ställas till ansvar för att man inte visste att en viss gärning var olaglig. Däremot kan man gå fri från ansvar om man har misstagit sig om andra omständigheter. Ett exempel är om du tar en jacka på en restaurang i tron att det är din jacka, den har nämligen samma färg och är av samma märke. I detta fall kan du inte dömas för stöld – det fanns ju inget uppsåt att stjäla.

Olika brott – olika straff I andra avdelningen i brottsbalken behandlas de olika brotten. Nedan följer en kortfattad beskrivning av några av de vanligaste brotten som riktas mot en person eller mot egendom. De sistnämnda kallas ibland också för förmögenhetsbrott.

Brott mot liv och hälsa Till brott mot liv och hälsa räknas i första hand mord. För att räknas som mord måste handlingen ha varit avsiktlig. Om mord stadgas att den som berövar annan livet döms för mord till fängelse i tio år eller på livstid. Om omständigheterna som föranlett gärningen är mindre grova föreligger istället dråp. Den som av oaktsamhet orsakar annans död kan dömas för vållande till annans död.

Den som tillfogar annan person kroppsskada, sjukdom eller smärta kan dömas för misshandel. Även här finns ett oaktsamhetsbrott som heter vållande till kroppsskada.

Brott mot frihet och frid människorov olaga hot hemfridsbrott

26

Som brott mot frihet och frid räknas människorov (kidnappning), som består i att någon bortför en person för att skada personen eller tvinga honom eller henne till något.

Olaga hot och hemfridsbrott behandlas också under detta avsnitt.

KAPITEL 2 | BROTT OCH STRAFF

Hemfridsbrottet består i att någon tränger in i någon annans hem. Det är också hemfridsbrott om någon som kommit hem till någon vägrar gå därifrån. Man har rätt till att utöva det våld som nöden kräver för att skydda sin hemfrid genom att avhysa fridstöraren.

Förtal Den som utpekar någon som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller annars lämnar uppgift som är tänkt att utsätta denne för andras missaktning kan dömas för förtal. Detta har sin motsvarighet i tryckfrihetsförordningen och de flesta förtalsmål riktas mot tidningar, som genom reportage eller på annat sätt utsatt en enskild person för uppmärksamhet i negativ bemärkelse.

förtal

Sexualbrott Våldtäkt består i att någon tvingar annan till samlag eller därmed jämförligt sexuellt umgänge genom våld som innebär, eller för den hotade framstår, som trängande fara. Det avgörande är hur den tvingade har uppfattat situationen.

Man kan också straffas om man övertalar en person till sexuellt umgänge genom att allvarligt missbruka hans eller hennes beroendeställning. Detsamma gäller om någon otillbörligt utnyttjar att någon befinner sig i vanmakt eller annat hjälplöst tillstånd. Ett inte helt ovanligt fall är att en flicka, som genom berusning inte kan ta vara på sig själv, utnyttjas för sexuellt umgänge. Även detta omfattas numera av våldtäktsbegreppet, som alltså utvidgats även till att avse vissa situationer som tidigare föll under brottsrubriceringen sexuellt utnyttjande.

våldtäkt

beroendeställning

sexuellt utnyttjande

Stöld, rån och andra tillgreppsbrott Stöldbrottet beskrivs i lagen så, att den som tar det som tillhör en annan med uppsåt att tillägna sig det och tillgreppet innebär skada, ska dömas för stöld till fängelse i högst två år. Uppsåtet ska ha varit att tillägna sig det tillgripna, till exempel genom att behålla det eller sälja varorna och behålla pengarna.

Om det med hänsyn till framför allt värdet av det stulna får anses var ett ringa brott ska man döma för snatteri. I praxis har man tillämpat en värdegräns (för närvarande 800 kronor) på det tillgripna.

Har hot förekommit som för den hotade framstått som trängande (omedelbar) fara föreligger rån. Vid rån är minimistraffet ett års fängelse och det längsta straffet sex år.

I stöldkapitlet finns också en paragraf dit man kan hänföra gärningar som innebär besittningsrubbningar som inte passar in i något av de övriga brotten.

snatteri

rån

KAPITEL 2 | BROTT OCH STRAFF

27

En värdegräns är allt som skiljer brottet snatteri från brottet stöld. Det sistnämnda kan ge fängelse i upp till två år.

28

KAPITEL 2 | BROTT OCH STRAFF

Dessa brott kallas för egenmäktigt förfarande. En hyresvärd som byter lås på en hyresgästs lägenhet har blivit dömd för egenmäktigt förfarande. Parkering på parkeringsplats som hyrts av någon annan innebär också en besittningsrubbning.

egenmäktigt förfarande

Bedrägeri och annan oredlighet Den som vilseleder annan till handling eller underlåtenhet som innebär ekonomisk vinning för gärningsmannen och skada för den vilseledde döms för bedrägeri. Gärningsmannen ska redan vid besittningsövergången ha bestämt sig för att vilseleda offret. Om en person till exempel säljer en bil som han känner till har ett större fel utan att nämna detta för köparen, kan han dömas för bedrägeri.

Den mildare formen av bedrägeri heter bedrägligt beteende och föreligger om brottet med hänsyn till skadans omfattning och omständigheterna i övrigt kan anses som mindre grovt. Det kan här vara fråga om att åka buss eller äta på restaurang utan att betala och göra rätt för sig.

Om man befattar sig med något som är stulet från någon annan kan man bli dömd för häleri. När uppsåtet ska bedömas blir det här, på samma sätt som när man tar ställning till godtrosförvärv, fråga om huruvida gärningsmannen var eller borde ha varit i god tro.

bedrägeri

bedrägligt beteende

häleri

Förskingring Om någon för egen vinning utnyttjar annans egendom som man satts att ansvara för, har denne gjort sig skyldig till förskingring. Förutsättningarna är alltså att man har en lovlig besittning till egendom och att det finns en skyldighet att redovisa den eller överlämna den till någon annan, till exempel rätt ägare. Det kan gälla en advokat som har fått in pengar för en klients räkning eller en snabbköpskassörska som ska redovisa för dagskassan vid slutet av sitt arbetspass.

Om redovisningsskyldighet inte föreligger kan brottet olovligt förfogande komma ifråga. Detta brott föreligger om äganderätt eller säkerhetsrätt tillkommer annan angående egendom som man har i sin besittning och man vidtager åtgärd varigenom egendomen fråntas den andre. En vanlig typ av olovligt förfogande är om någon säljer till exempel en icke slutbetald bil som han har köpt på avbetalning, och därmed ännu inte har full äganderätt till.

förskingring

olovligt förfogande

KAPITEL 2 | BROTT OCH STRAFF

29

Något om påföljderna straff straffbud

böter dagsböter

25 kap 8 § BrB Om uppbörd och indrivning av böter finns bestämmelser i bötesverkställighetslagen (1979:189).

villkorlig dom skyddstillsyn

försvårande/ förmildrande omständigheter

30

Påföljderna, det vill säga de straff en domstol kan döma någon till, består av böter, fängelse, villkorlig dom och skyddstillsyn. Påföljderna för de olika brotten finns inskrivna i varje straffbud, ofta med en angivelse av minimi- och maximipåföljd. Det är domstolen som ska tillämpa straffskalorna med hänsyn till omständigheterna i det särskilda fallet. Den som straffas för till exempel våldtäkt ska enligt lagen dömas till fängelse i lägst två och högst sex år. Domstolen kan då bestämma straffet inom denna ram. För stöldbrott gäller fängelse i högst två år.

Böter innebär att den dömde ska erlägga ett penningbelopp till staten. Ofta bestäms bötespåföljden i dagsböter. Dessa räknas ut så att man bestämmer ett dagsbotsbelopp utifrån hur mycket den dömde tjänar. Sedan dömer man ut påföljden i ett antal dagsböter. Genom val av antal dagsböter ges här möjlighet för domstolen att beakta, det vill säga ta hänsyn till, omständigheterna i det särskilda fallet. Detta innebär att en person med hög inkomst kommer att få erlägga ett högre belopp i böter än en person med låg inkomst, trots att de dömts till samma antal dagsböter. Böter som inte betalas får, om inte annat är föreskrivet, förvandlas till fängelse i lägst fjorton dagar och högst tre månader enligt bestämmelserna i bötesverkställighetslagen.

Villkorlig dom och skyddstillsyn används när påföljden för brottet inte bedöms kunna stanna vid böter, men fängelse anses vara ett olämpligt eller för strängt straff. En villkorlig dom gäller under två år. Om den som dömts till villkorlig dom begår ett nytt brott under prövotiden kan detta leda till att straffet omvandlas till fängelse.

Skyddstillsyn innebär att den dömde ska stå under övervakning under ett år, varefter två års prövotid följer. Missköter man sig kan skyddstillsynen undanröjas och man kan dömas till annat straff. Skyddstillsyn kan kombineras med exempelvis samhällstjänst vilket kan bli aktuellt för ungdomar som begått brott.

När bedömning görs av straffvärdet ska man ta hänsyn till försvårande och förmildrande omständigheter. Som försvårande omständighet räknas till exempel om den åtalade visat särskild hänsynslöshet eller grovt utnyttjat sin ställning eller förtroende. Som förmildrande omständigheter ska till exempel räknas om brottet föranletts av någon annans grovt kränkande beteende eller begåtts av någon till följd av psykisk störning. Som förmildrande omständighet räknas också om den åtalades handlande stått i samband med dennes uppenbart bristande utveckling, erfarenhet eller omdömesförmåga, eller om brottet föranletts av stark mänsklig medkänsla.

KAPITEL 2 | BROTT OCH STRAFF

BROTT OCH STRAFF I INTERNATIONELLA FÖRHÅLLANDEN Du har säkert hört talas om personer som misstänks för brott i ett land, men inte kan åtalas och straffas eftersom de uppehåller sig i ett annat land. Kanske har du också läst om personer som begått brott i ett främmande land och frågan är om de kan eller får utlämnas till landet. Dessa frågor hänger samman med att ett lands lagar och ett lands maktutövning är begränsad till det egna landets gränser.

Har ett brott begåtts i Sverige är svensk domstol behörig att döma gärningsmannen, oavsett om det gäller en svensk eller en utländsk medborgare.

Domstolen tillämpar svensk lag.

Svensk domstol kan även i vissa fall ta upp frågan om straff också för brott som begåtts utomlands. En förutsättning för detta är att gärningen är straffbar både i Sverige och i landet där gärningen utfördes, så kallad dubbel straffbarhet. Vidare krävs att gärningsmannen är svensk medborgare eller är utlänning men stadigvarande bor i Sverige. Även i fall då gärningsmannen är utlänning men inte har hemvist i Sverige kan svensk domstol döma honom, nämligen om han efter brottet har blivit svensk medborgare. Svensk domstol kan också döma en person för brott när det är fråga om allvarliga brott som begåtts utomlands av en utlänning som tillfälligt finns i Sverige men inte är fast bosatt här.

dubbel straffbarhet

Som exempel på brott utomlands kan nämnas en svensk sexturist som i Thailand har sexuellt umgänge med en underårig pojke. Mannen bryter mot såväl thailändsk som svensk lag. Det är fråga om ett allvarligt brott. Han kan åtalas i svensk domstol och dömas enligt svensk lag.

Ingenting hindrar att en person döms både utomlands och i Sverige för samma brott! För att undvika att någon drabbas alltför hårt finns emellertid regler som säger att den svenska domstolen ska beakta det straff personen dömts till utomlands när det svenska straffet bestäms.

Om en svensk medborgare misstänks för brott utomlands kan han av det andra landet begäras utlämnad dit. Tidigare utlämnade Sverige i princip inte egna medborgare till andra länder. Som följd av det ökade internationella samarbetet kan dock numera utlämning ske i betydligt fler situationer än tidigare, inte minst inom eu.

utlämning

KAPITEL 2 | BROTT OCH STRAFF

31

SAMMANFATTNING • Reglerna om brott finns bland annat i brottsbalken. För att ett brott ska anses vara begånget krävs att både den objektiva och subjektiva sidan av brottet är styrkt.

• Man kan även fällas för brott om man medverkat i eller anstiftat en brottslig gärning.

• Vissa omständigheter, exempelvis nödvärn, kan innebära att en annars brottslig gärning kan vara laglig.

• Om man fälls för brott följer ett straff. De olika straffen är fängelse, villkorlig dom, skyddstillsyn eller böter.

MER INFORMATION WEBBSIDOR www.dom.se Domstolsverkets hemsida. www.bra.se Brottsförebyggande rådets hemsida. www.polisen.se Polismyndighetens hemsida. www.aklagare.se Åklagarmyndighetens hemsida. www.advokatsamfundet.se Advokatsamfundets hemsida. www.europol.europa.eu Europols hemsida.

32

KAPITEL 2 | BROTT OCH STRAFF

BEHANDLADE LAGAR Brottsbalken (1962:700) Observera att bland annat narkotikabrott och skattebrott regleras i separata lagar: Narkotikastrafflag (1968:64) Skattebrottslag (1971:69)

RÄTT ELLER FEL? Ange om nedanstående påståenden är rätt eller fel.

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16

Ett brott är en straffbelagd gärning.

I de flesta fall krävs att gärningen är uppsåtlig för att brott ska föreligga.

Det krävs alltid att gärningen är uppsåtlig för att brott ska föreligga.

Uppsåtet kallas ibland för brottets subjektiva sida.

För att en gärning ska vara brottslig krävs alltid att den brottsliga handlingen uppnått en viss effekt, till exempel att någon blir skadad.

Den som övertalar gärningsmannen att genomföra den brottsliga handlingen bör dömas för anstiftan till brott.

Den som genom sitt handlande underlättar för gärningsmannen att begå brott bör dömas för medhjälp till brottet.

För att bli fälld för ett brott måste man inse att den handling man utfört var brottslig.

Den som av oaktsamhet orsakar annans död har gjort sig skyldig till dråp.

Den som orsakar annan person sjukdom kan inte bli dömd för misshandel.

Den som mot innehavarens vilja vägrar att lämna dennes hem har gjort sig skyldig till hemfridsbrott.

För att kunna fällas för stöld krävs att gärningsmannen har för avsikt att behålla saken han stulit eller på annat sätt tillägnar sig det stulna.

Gränsen mellan stöld och rån bestäms av värdet på det tillgripna.

Man kan vara skyldig till bedrägeri även om man själv inte har vunnit ekonomiskt på transaktionen.

Om en snabbköpskassörska själv tar en del av dagskassan gör hon sig skyldig till förskingring.

Påföljden för ett visst brott står angivet i det aktuella straffbudet.

FRÅGA JURISTEN 1 I fredags var jag på fest hos min kompis. Det var mycket folk där och lägenheten blev snabbt full. Folk var i allmänhet ganska berusade. I vilket fall som helst kom det fram en kille och började mucka gräl med mig. Bland annat snackade han skit om min flickvän. Jag blev arg och slog honom rakt över munnen med en knuten näve. Han föll bakåt och slog bakhuvudet i en fönsterbräda av sten.

Fallet var så olyckligt att han avled. Vad har jag gjort mig skyldig till? Jag ville ju bara slå till honom. // Jens

KAPITEL 2 | BROTT OCH STRAFF

33

2 I går kväll var jag på ett föredrag. Det slutade sent och när jag kom ut upptäckte jag att min cykel var stulen. Jag blev förbannad och började gå hemåt.

Bussen hade slutat att gå och det regnade. Då går jag förbi en olåst cykel.

Tillfället gör tjuven – så jag tog den och cyklade hem. Idag är jag nervös – ikväll när det är mörkt ska jag cykla ner till stan och lämna tillbaka den.

Vilka följder kan mitt tilltag få? // Karin 3 Min sambo hade bjudit hem några arbetskamrater till oss på fest i lördags.

Allt började bra, men en av gästerna blev berusad och bråkig. Alla på festen försökte övertala honom att åka hem, men han gjorde motstånd och det riskerade att urarta till slagsmål. Skulle vi ha haft rätt att tvinga honom från vårt hem med våld? // Anna 4 Min granne erbjöd mig att köpa hans bil. Priset var mycket lågt eftersom han fått reda på att det missljud som kom från motorn berodde på ett allvarligt fel i motorn. Denna information hade han fått från en auktoriserad verkstad. Han sade också att jag kanske ville ha bilen eftersom han visste att jag var händig och ofta meckade med bilar.

Jag tog mig en titt på bilen och så vitt jag kunde se var det inget större fel på motorn. Jag höll dock tyst om detta och köpte bilen för det låga priset. Efter att ha meckat lite med bilen sålde jag den till en tredje person för ett betydligt högre pris än det jag köpt bilen för. Min granne fick reda på detta och polisanmälde mig för bedrägeri. Vad gäller? // Johan 5 Min moster är duktig på att förvalta pengar. Hon erbjöd sig att förvalta ett mindre arv jag fått. Eftersom jag inte är så insatt i ekonomiska frågor accepterade jag med glädje. Som ersättning för besväret skulle hon få en viss andel av avkastningen på mitt kapital. I övrigt fick hon förvalta pengarna ganska fritt, men hon var naturligtvis skyldig att redovisa pengarna för mig. Det gick ett par år och jag tänkte inte så mycket på saken. Men så beslöt jag mig för att köpa en bostadsrätt och behövde naturligtvis pengar för kunna gör det. När jag skulle ta ut mina pengar var där mindre pengar än vad jag ursprungligen satt in trots högkonjunktur och börsyra. Jag blev förvånad och började granska kontot.

Då visade det sig att den redovisning jag hade fått inte stämde med verkliga förhållanden. Min moster hade med andra ord tagit mina pengar och försökt dölja tilltaget med falsk redovisning. a Vilket brott kan min moster fällas för? b Vad är skillnaderna mellan bedrägeri, förskingring och stöld? // Kalle

34

KAPITEL 2 | BROTT OCH STRAFF

CASE 1 Vi har i kapitlet tidigare pratat om uppsåt och där angett att uppsåt innebär att man, för att kunna fällas för ett brott, måste ha haft avsikt att utföra den aktuella handlingen. Läran om uppsåt är mycket komplex – det är ju svårt, för att inte säga omöjligt, att sätta sig in i en annan människas tankar. Förenklat pratar jurister vanligtvis om tre grader av uppsåt – direkt, indirekt och eventuellt uppsåt.

Försök ta reda på vad dessa termer innebär och beskriv de olika formerna av uppsåt med konkreta exempel.

2 I samband med frågan om uppsåt har det i juridisk litteratur och rättspraxis diskuterats hur man ska behandla bilförare som är berusade och på grund av detta orsakar andra människors död, exempelvis passagerare i bilen eller andra trafikanter. Detta problem har man nu löst lagstiftningsvägen genom stadgandet i 3 kap 7 § 2 stycket 2 punkten i brottsbalken (grovt vållande till annans död).

Använd definitionerna av uppsåt som du hittat ovan och förklara med det som bakgrund varför man oftast inte kan fälla personer som på grund av sin berusning orsakat en olycka som inneburit att någon mist livet.

KAPITEL 2 | BROTT OCH STRAFF

35

CODEX RÄTTSKUNSKAP CODEX 3),!.$%2 s &)3#()%2 s +)..-!. s 2/3³. %2)#33/.

OM FÖRFATTARNA Martin Silander är ekonomie magister och gymnasielärare.

Per Fischier är jurist och verkar i Stockholm.

Helén Kinnman arbetar som advokat i Malmö/Lund-regionen.

Eva Rosén Ericsson är jurist på Försäkringsaktiebolaget Skandia.

RÄTTSKUNSKAP

RÄTTSKUNSKAP I NY SKEPNAD Gleerups omtyckta Rättskunskap har i den tredje upplagan fått nyskrivna avsnitt och en ny layout för att bli ännu innehållsrikare och överskådligare än tidigare.

Codex Rättskunskap behandlar juridiska frågor som kan uppstå i vardagslivet. Varje kapitel avslutas med utmanande och lärorika uppgifter som återkopplar till innehållet och sätter läsarens nyförvärvade juridiska kunskaper på prov.

Codex Rättskunskap är gjord för gymnasieskolan och komvux, men passar även i annan studieverksamhet och är också mycket lämplig för den som vill fördjupa sig på egen hand.

Till boken finns en välfylld lärarhandledning med planeringsförslag, lösningar, extrafrågor, juridiska dokument m m.

MARTIN SILANDER PER FISCHIER HELÉN KINNMAN EVA ROSÉN ERICSSON