9789140691286

Magnus Johansson

Bygg språket läs- och skrivträning

Bygg språket

Stimulerande, lättsamt, visa på språkets möjligheter – det har varit nyckelbegrepp under arbetet. De genomsyrar genomgångarna och exemplen i denna faktabok och präglar också innehållet i den kompletterande Bygg språket Elevwebb.

I den finns mängder av övningar i tre nivåer att träna på, många av dem är självrättande.

läs- och skrivträning

läs- och skrivträning

Bygg språket är ett material för alla elever som vill utveckla sitt språk.

Det tar avstamp i aktuell språkforskning och lägger därför tonvikten på utökande av ordförråd och utvecklande av lässtrategier. Dessutom finns två kapitel som syftar till att göra eleverna säkrare på att använda de grundläggande skrivreglerna och till att öka deras förmåga att uttrycka sig tydligt och varierat i skrift. Bygg språket kan användas både i svenska och svenska som andraspråk.

Bygg språket

Bygg språket

läs- och skrivträning

Magnus Johansson Svensklärare och speciallärare med inriktning mot läs- och skrivutveckling. Magnus är en av författarna bakom svenskläromedlet Portal och han har även skrivit bl.a. Reparationskurs Läsa/Skriva/Ord och Stegen – Sätt ord på NO.

ISBN: 978-91-40-69128-6

9 789140 691286

691286_omslag.indd 1

Magnus Johansson

2016-06-13 11:13

Innehåll Ordförrådet Välkommen in i ordförrådet!......................................................... 6 Stor, enorm eller kolossal?

– om synonymer och motsatsord ............................................................ 8

Vig som ett kylskåp?

– om liknelser och metaforer ................................................................ 19

Jämmer och elände!

– om ordpar, idiom, ordspråk och bevingade ord ................................. 26

Banansparkar, gussar och e-post – om nya ord ....................................................................................... 33

Aj, av, att och andra användbara ord – om interjektioner, prepositioner, konjunktioner och pronomen ......... 44

Fyll på ordförrådet!........................................................................ 51

Lässtrategierna Läsförståelsepusslet ........................................................................ 60 Hur gör en proffsläsare? ............................................................... 62 Läsa på olika sätt ............................................................................ 64 Välja rätt läshastighet .................................................................... 74 Läsa mellan raderna....................................................................... 76 Använda frågor ............................................................................... 81 Ställ egna frågor till texten ........................................................... 84 Använd förkunskaper .................................................................... 85 Förutspå vad som ska hända ....................................................... 88 Upptäcka och reda ut problem ................................................... 89

691286_inlaga.indd 4

2016-06-21 08:18

Använd flera strategier samtidigt................................................ 91 Sammanfatta och återberätta ...................................................... 96

Skrivreglerna Om skrivreglerna .......................................................................... 106 Styckeindelning ............................................................................. 108 Skiljetecken

– punkt, frågetecken, utropstecken och komma .............................. 110

Fler skiljetecken och andra skrivtecken .................................. 114 När någon pratar i texten........................................................... 118 Stor eller liten bokstav?............................................................... 120 Skriva ihop eller isär? .................................................................. 122 Förkortningar ................................................................................ 124 Uttryck som lätt används fel ...................................................... 125 Syftningar ....................................................................................... 126 Att skriva – några tips och råd .................................................. 129 Skriva på ”skolspråk” ................................................................. 142

Stavningsreglerna Hur man blir bättre på att stava ............................................... 151 De tre viktigaste reglerna ............................................................ 152 164 svårstavade ord ..................................................................... 155 Fler stavningsregler ...................................................................... 156

691286_inlaga.indd 5

2016-06-21 08:18

Ordförrådet

Välkommen in i ordförrådet!

Det är ett ganska fantastiskt ställe. Om du behöver några ord, då kan du vara säker på att de finns här inne. Vill du skriva en önskelista, säga till någon att du är kär i hen, skälla ut din värsta ovän eller hitta en bra förklaring till varför du kom för sent till morgonlektionen? Här finns högvis med bra ord för sådant. Vill du säga att du är glad eller arg? Eller känner du dig varken glad eller arg utan mera … Snygg? Intelligent? Proffsig?

Knäpp? Inte vet jag hur du känner dig. Men en sak vet jag: härinne finns ord för det med.

Här finns ord man kan använda för att skriva böcker, bloggar, sms, matrecept och rapporter från krigsområden. Liksom ord att använda om man vill få någon att tycka som man själv tycker. Eller om man vill lära känna någon. Ord för att förklara för mamma varför man måste få åka till Australien på sportlovet. Ord som talar om hur det är på månen. Ord som berättar om Mars – fast ingen har varit där än.

6

Ordförrådet

691286_inlaga.indd 6

2016-06-21 08:18

Kort sagt – här finns ord för precis allt

Om du inte gillar de ord du hittar så leta vidare. Det finns nämligen nästan alltid fler ord för ungefär samma saker. Hund kan också heta jycke, byracka, gårdvar eller dogg. Du kan enkelt byta ut ordet sak mot grej, pryl, manick, moj eller mackapär.

Istället för att skratta kan du klucka, kraxa, garva eller gnägga och en snygg kille kan lika gärna vara underskön, stilig, läcker eller välskapt.

Hittar du ändå inget ord som passar? Uppfinn då ett nytt.

Fickla är ett berömt exempel på ett nytt fint ord som betyder att lysa med ficklampa. Och hur det känns att vara kuddsugen förstår nog alla som någon gång varit lite sömniga.

Man kan också ta till ett litet knep: att använda ett ord eller uttryck som egentligen betyder något annat. Det är väldigt användbart. Att säga att rummet ser ut som ett bombnedslag är ofta mer sant än att säga att samma rum är stökigt. Om din lärare säger att det ser mörkt ut vid nästa utvecklingssamtal, då anar du nog att han inte pratar om taklamporna.

Det finns många sätt att säga saker på. Grundregeln är:

Hen är ett ganska nytt ord.

Det är användbart på flera sätt — det kan till exempel ersätta uttrycken hon eller han och henne eller honom.

Du kan läsa mer om hur hen blev en del av ordförrådet på s. 34. I den här boken använder jag ibland hen och ibland hon eller han.

Du kan skriva och säga som du vill – bara de som lyssnar eller läser förstår dig.

Det här kapitlet tar dig med på en rundtur i ordförrådet. Du ska få smakprov på olika slags ord som finns härinne och tips på hur du kan använda dem. Meningen är att du ska bli bättre på att säga precis det du vill få sagt – och på att förstå exakt vad andra säger och skriver.

Diskutera I texten nämns fyra ord som man kan använda istället för ”skratta”. Hur låter det egentligen när man kluckar, kraxar, garvar och gnäggar? Kan ni komma på fler ord som betyder ungefär samma sak? Hur låter de?

Välkommen in i ordförrådet!

691286_inlaga.indd 7

7

2016-06-21 08:18

Stor, enorm eller kolossal?

– om synonymer och motsatsord

Flera ord för samma sak – nästan

Synonym är ett grekiskt ord som betyder liktydig. Synonymer är alltså ord som betyder samma sak. Här är till exempel några synonymer till bil och häst:

Jag är nöjd.

bil

kärra

vrålåk

fordon

skrothög

häst

kuse

springare

pålle

dragare

Poängen med synonymerna är att de bara betyder nästan samma sak. Det finns en liten skillnad mellan dem. Den gör att vi kan uttrycka oss mer exakt.

Orden speglar verkligheten. Vi har många synonymer för skor eftersom det finns många olika slags skor:

Jag är uppåt.

Jag är lycklig.

8

sandaler lågskor

basketdojor pumps stövlar

boots

kängor

pjäxor

tofflor

espadriller

På arabiska finns cirka 50 ord för kamel, medan vi bara har ett – kameler är rätt sällsynta i Sverige. Däremot har vi ofta snö.

Därför har vi också många ord för olika typer av snö: blötsnö, kramsnö, pudersnö, nysnö, snöslask, drivsnö och så vidare.

Synonymer till vanliga verb (alltså ord som talar om vad någon gör) finns i alla språk. Ju fler sätt man kan göra någonting på, desto fler synonymer finns det. Prata, springa och tänka till exempel. I svenskan har vi bland annat de här:

Ordförrådet

691286_inlaga.indd 8

2016-06-21 08:18

prata

snacka resonera diskutera babbla samtala svamla tjattra

springa

tänka

rusa flänga kuta jogga skena älga forsa

fundera grubbla grunna lura på reflektera filosofera älta

Gillar någon gör vi väl alla ibland. Men man kan ju gilla på så många olika sätt. Hur ska man säga för att den andre ska förstå? Här är några förslag:

Jag tycker om dig!

Jag håller av dig!

Jag är förälskad i dig!

Jag är galen i dig!

Jag är tänd på dig!

Jag är förtjust i dig!

Jag diggar dig!

Jag är glad i dig!

Egenskaper av olika slag (adjektiv) har ofta många synonymer.

Det är tur det! Vi människor, till exempel, är ju alla olika. Både positiva och mindre positiva egenskaper finns i flera varianter:

snäll

bussig foglig rar reko vänlig schyst välmenande

dum

bombad knäpp urblåst väck IQ-befriad fläng pantad

svår

benig besvärlig krånglig marig knepig svårknäckt knivig

Diskutera Vad är det för skillnad mellan att samtala, babbla och diskutera? Hur ser det ut när man joggar, rusar och flänger?

Synonymer och motsatsord

691286_inlaga.indd 9

9

2016-06-21 08:18

Hitta fler synonymer

Vill man ha hjälp med att hitta synonymer kan man använda en synonymordlista. Sådana finns både i bokform och på internet och de ger ofta flera synonymförslag till samma ord. Dessutom kan varje föreslagen synonym slås upp. Då får man ännu fler förslag.

Varje synonym till ett ord pekar vidare mot nya synonymer.

Såhär:

modig

tapper

djärv

kaxig

hjältemodig

heroisk ädel

uthållig

seg envis

vågad

oanständig lättsinnig

dumdristig

huvudlös obetänksam

mallig

skrytsam uppblåst

tuff

hård känslokall

Om vi håller på så ett tag får vi en jättelång lista över möjliga synonymer till modig. Är då modig och känslokall verkligen synonymer till varandra? Det är en knepig fråga. Mellan alla synonymer finns små skillnader. Men exakt hur stor skillnaden är när två ord slutar vara synonymer behöver vi inte bry oss så mycket om. Det finns inga regler för detta. Det är inte det som är poängen.

Det viktiga med synonymer är att de ger oss möjligheter att säga precis vad vi menar.

10

Ordförrådet

691286_inlaga.indd 10

2016-06-21 08:18

stora enorma väldiga Synonymer ger oss

möjligheter att säga precis vad vi menar!

kolossala gigantiska magnifika

Motsatsord

Ett litet barn frågar dig vad ordet död betyder. Det är en knepig fråga. Du letar i ett synonymlexikon, men förslagen bortgång, frånfälle och befordran till härligheten är inte till någon större hjälp. Så småningom säger du antagligen något om att ”det är när man inte lever längre”. När vi ska försöka förklara vad ett ord betyder, kan vi ta till synonymer. Men vi kan också använda motsatsord. Det är ofta lättare.

Motsatsord kallas också antonymer. De är alltså ord som står för motsatsen till ett annat ord:

levande – död

vit – svart

godkänd – underkänd

stor – liten

gift – ogift

I orden ovan finns inga mellanlägen. Man är antingen det ena eller det andra. Bra och dålig är också motsatsord. Men där finns många lägen emellan, till exempel halvbra. Vi kan göra en kedja av ord som går från det ena läget till det andra, ungefär som en färgskala:

bra – hyfsad – okej – halvbra – sådär – inget vidare – dålig Fler förstavelser på s. 38 och 59!

Vissa ord är lätta att hitta motsatsen till: enkelt – svårt, glad – ledsen och så vidare. Ibland kan man skapa ett motsatsord genom att lägga till en förstavelse, till exempel o-: trevlig – otrevlig.

Synonymer och motsatsord

691286_inlaga.indd 11

11

2016-06-21 08:18

Lässtrategierna

Läsförståelsepusslet För några år sedan var jag med och skrev en lärobok som heter Portal. Där liknade jag läsning vid ett pussel. Jag sa att det behövdes fyra ”pusselbitar” för att en läsare ska kunna förstå en text: läsflyt, ordförråd, lässtrategier och motivation.

Läsflyt handlar om att blixtsnabbt kunna känna igen orden man läser. Motivation handlar om att kunna intressera sig för och koncentrera sig på innehållet i en text. Det där är viktiga förmågor, men i den här boken arbetar du framför allt med de två resterande pusselbitarna – jag är nämligen säker på att det är de du har mest nytta av att utveckla. Hela det första kapitlet handlar om ordförrådet, och nu är det dags för lässtrategierna.

60

Lässtrategierna

691286_inlaga.indd 60

2016-06-21 08:19

Lässtrategier – vad är det?

Lässtrategier är ett sammansatt ord: läs + strategier. Att läsa vet du förstås vad det är. Och ordet strategier känner du nog igen om du till exempel är intresserad av spel. Där brukar man ju prata om ”strategispel” – det vill säga spel som går ut på att man ska vinna någon slags strid genom att tänka taktiskt och listigt.

Lässtrategier skulle alltså vara något slags smart och taktiskt tänkande som man använder när man läser? Jäpp – det är helt korrekt. Och det som ska vinnas är förstås innehållet, det som står i texten. Det är det läsförståelse handlar om.

Läsförståelse – vad betyder det då?

Läsförståelse = läsa + förstå. Men vad menas egentligen med det där begreppet som det pratas så mycket om i skolan? Att man kan ta sig igenom texten utan att staka sig? Att förstå alla orden i texten? Att lära sig texten utantill?

Nej. Att lära sig utantill är förstås inte något att sikta på.

Och att läsa med flyt räcker sällan när du arbetar med en text i till exempel en samhällskunskapsbok. Så småningom ska du visa vad du kan på ett prov eller i ett inlämningsarbete, och då måste du ha erövrat innehållet i texten. Lite som när du erövrar ett område i ett strategispel. Du gör innehållet till ditt, lägger ihop det med det du kunde tidigare och skaffar dig på så vis ny kunskap.

Lässtrategierna handlar om just det. När du gått igenom och arbetat med det här kapitlet kommer du att veta mer om hur man gör för att erövra det som står i texter du läser. Om du använder den kunskapen när du till exempel läser på inför ett prov i historia, då kommer du att lyckas bättre på det provet.

Det garanterar jag!

Nu ska vi strax titta på de olika lässtrategierna och pröva att använda dem. Men först ska vi titta på målbilden: Vad är det du ska kunna? Hur gör en proffsläsare?

Lässtrategierna

691286_inlaga.indd 61

61

2016-06-21 08:19

Läsa mellan raderna Att läsa mellan raderna innebär att förstå någonting som författaren till en text inte säger rakt ut. Du gör antagligen detta oftare än du själv tror, för det är väldigt mycket som ”står mellan raderna” i en text. Titta bara på det här exemplet:

Månen lyste blek. En plogbil körde förbi när hon nådde porten. Hon kände efter i fickorna på jeansjackan, men de var tomma. ”Fasen också”, muttrade hon.

Det är bara 26 ord. Ändå får vi veta mycket. Eller hur? Månen lyser – det innebär att det är natt. En plogbil på gatan visar att det är vinter och att det har snöat, antagligen ganska nyligen, annars står väl plogbilarna parkerade någonstans. Är det snö, då är det kallt. En tjej kommer till en port. Hon letar i sina fickor. Vad är det man vill plocka fram när man står vid en port? Nycklar är väl en bra gissning. Kanske är det här hennes hem? Man brukar ju inte ha nycklar till så många andra ställen.

Men hon hittar dem inte. Det är därför hon svär, och kanske beror det också på att hon fryser. Det är ju kallt och hon har bara en jeansjacka på sig.

76

Träna på att vara detektiv Så där tänkte jag när jag läste, och det gjorde nog du med. Att läsa en text på det sättet, det är det vi kallar att läsa mellan raderna. Vi fyllde ut texten med det som vi förstod att författaren menade men inte sa. Man kan säga att vi jobbade som detektiver. Vi samlade in ledtrådar och la ihop dem för att förstå vad som hände.

Ledtrådarna kom från två håll – från texten och från våra egna erfarenheter:

Från texten: månen, plogbilen, tomma fickor, jeansjackan, det tjejen sa.

Från oss själva: vi vet att månen bara syns på natten, att plogbilar kör omkring när det är snö på gatorna, att det är kallt när det snöar, att man ofta har nycklar i fickan, att jeansjacka inte är någon bra vinterklädsel.

Tänk dig nu att vi inte hade läst mellan raderna … Håll med om att vi hade missat mycket då.

Så är det med nästan alla texter du läser. På s. 51–52 sa jag att bland det viktigaste som finns för att man ska lyckas i skolan är att man har ett stort ordförråd.

Det stämmer fortfarande. Nu kommer tre nyheter: en dålig och två goda.

Den dåliga nyheten är att det alltså inte räcker med att veta vad orden i texten

Lässtrategierna

691286_inlaga.indd 76

2016-06-21 08:19

betyder. Man måste också kunna förstå det som författaren inte säger rakt ut.

Den första goda nyheten är att du kan läsa mellan raderna.

Du gjorde det ju nyss, eller hur? Det var visserligen en ganska lätt text, men du vet tydligen hur det går till. Bra. Den andra goda nyheten är att man kan bli bättre på att läsa mellan raderna genom att öva. En väldigt bra metod är att läsa och diskutera gemensamt i klassen, med läraren. Det ska ni göra nu. Sedan kan du träna vidare på egen hand på elevwebben.

Tänk som en detektiv – leta efter ledtrådar!

– Var är du?

– Alldeles bakom dig. Tror jag.

– Vad då tror? Klockan är ju snart sju! Det börjar när som helst!

– Vad har du på dig? Den lila jackan och en vit keps?

– Eeeh … Nä, jag har ett slags dräkt. En hårig.

– Haha! Försöker du se ut som Chewbacca?

– Typ. Men var är du nu då?

– Jag vet inte. Det är ju världens kö, jag ser knappt himlen. Har du biljetterna?

– Ja. Men du var ju bakom mig sa du?

– Jag hade fel.

Prova själv Läs och diskutera de här två texterna tillsammans.

Vad har hänt innan? Vad händer just nu? Var och när händer det? Vilka ledtrådar får vi från texten? Vilka egna erfarenheter och kunskaper använder vi?

När jag kom in stod diskmaskinen mitt på golvet, i en pöl vatten. Mamma stod på knä bredvid och slet i några slangar som hängde ut på baksidan. På bordet stod skålar och fat med matrester på en fläckig vit duk. Diskbänken var full av tallrikar och glas och där stod pappa med skjortärmarna uppkavlade. Slipsen hade han slängt över axeln.

Han tittade snabbt på mig kvävde sedan en gäspning. Han pekade på bordet och muttrade: ”Handduken ligger där”.

Läsa mellan raderna

691286_inlaga.indd 77

77

2016-06-21 08:19

Ställ egna frågor till texten Det finns inte alltid frågor till texterna du läser och arbetar med.

Då kan du ställa egna frågor. Det är till och med en bra idé att göra det även när det finns uppgifter i slutet av kapitlet du läst.

Så gör en riktigt bra läsare.

Exakt vad man ska fråga efter beror förstås på vad det är för text och vad den handlar om. Här är några grundtips som funkar på både berättande texter och faktatexter:

• Var nyfiken, försök intressera dig för ämnet eller handlingen. Undrar du varför en kille i en roman plötsligt börjar prata skånska, eller om en hindu tror att man kan återfödas till en moped – fråga på bara. Inga frågor är fel. Alla frågor gör att du blir mer aktiv som läsare, och det är bra. Det behöver alltså inte vara bara frågor som du hittar svar på.

• Vad är det som händer här, egentligen? Det händer förstås mycket, men vad är det centrala, det som liksom är huvudhandlingen? Det kan exempelvis vara en person som vill bli ihop med en annan person. Det kan vara ett krig som är på väg att bryta ut. Jorden kanske håller på att bli för varm. En växt är mitt uppe i en process som kallas fotosyntes.

• Varför händer det? Varför gör de här personerna på det här sättet – är de kära, ledsna eller bara uttråkade?

Varför förbereder sig de där länderna för ett krig – vill de ge igen för något, vill de bara skrämmas eller är de rädda för att någon annan ska anfalla? Varför blir jorden varmare – har det med solen att göra eller är det något människorna pysslar med? Varför sker fotosyntesen?

84

Lässtrategierna

691286_inlaga.indd 84

2016-06-21 08:19

• Vad leder det till? Det kanske blev något av den där kärleken till sist – eller inte. Efter kriget hade kanske Europakartan ritats om. Den högre temperaturen på jorden leder till att vissa länder översvämmas. Fotosyntesen leder till att det skapas nytt syre.

• Ställ frågor av tre typer. Försök använda alla tre typerna av frågor som vi gick igenom på s. 81: svaret står precis där – svaret står mellan raderna – svaret finns bara hos mig själv.

På s. 92—95 finns ett exempel på hur man kan arbeta med att ställa egna frågor till en faktatext.

Ställ frågor till texten!

Använd förkunskaper Himlen lystes upp gång på gång och mullret blev allt högre. ”Pappa!” pep Simon. ”Lugn gubben, han kommer snart”, ljög jag.

Texten ovan innehåller bara 21 ord. Ändå får vi veta mycket om vi läser mellan raderna: Himlen lyses upp många gånger och det mullrar. Det borde betyda att det åskar. Mullret blir allt högre – åskan kommer närmare. Att himlen lyses upp betyder att det är mörkt, det vill säga sent på kvällen eller på natten. Vi anar att Simon är rädd eftersom det åskar och han kallar på sin pappa.

Men pappan är inte där – berättaren säger att han ska komma snart. Att Simon kallas ”lilla gubben” kan bero på att berättaren är Simons storasyskon. Hen verkar i alla fall känna ansvar för Simon. Det är nog därför hen ljuger om att pappan är på väg – hen vill lugna Simon.

Så där tänkte jag när jag läste, och det gjorde nog du med.

Eller?

Använd förkunskaper

691286_inlaga.indd 85

85

2016-06-21 08:19

Du tänkte kanske inte alls på åskan? Texten skulle ju också kunna handla om två människor i en stad som utsätts för ett bombanfall. Explosioner lyser upp natthimlen och flygplanen dundrar allt högre ju närmre de kommer. Då blir det en helt annan historia. Att pappan inte är där och inte alls är på väg kan till exempel bero på att han är ute i kriget, och kanske är försvunnen.

Du har alltid förkunskaper Det som gjorde hela skillnaden mellan de två läsningarna var förkunskaperna. Med det menar jag sådant som vi sett, läst och hört om tidigare och även sådant som vi varit med om – våra egna erfarenheter. Allt detta ger oss minst lika viktiga ledtrådar som själva texten. Och du har alltid förkunskaper som kan användas – jag lovar. Även om texten handlar om exempelvis en planet som någon upptäckte förra veckan.

Det där lät konstigt. En ny planet kan väl ingen ha förkunskaper om? Jodå. Titta här:

Ny nionde planet hittad Forskare säger sig ha hittat en ny planet i solsystemets utkanter. Ingen har sett den än, men man har märkt att andra planeter påverkas av någonting okänt. Deras banor runt solen ser inte ut som de borde göra – de störs av någonting därute. Nu har man alltså kommit fram till att det måste vara en ny planet. Den ska vara en gasplanet, det vill säga den består mest av gas och vätska. Man tror att den är ungefär lika stor som Neptunus.

Solsystemet bestod fram till 2006 av nio planeter: Merkurius, Venus, Jorden, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus, Neptunus och Pluto. Då bestämdes att Pluto var för liten för att räknas som planet och därför var det bara åtta kvar. Om astronomerna har rätt kommer vårt planetsystem snart att ha nio planeter igen. Men först måste de förstås få syn på den i ett teleskop.

86

Lässtrategierna

691286_inlaga.indd 86

2016-06-21 08:19

De markerade begreppen känner du antagligen igen. Du vet vad en planet och ett solsystem är. Du vet vad gas och vätska är, du känner igen några av planeternas namn och chansen finns att du hört talas om astronomer och teleskop.

Det här är förkunskaper som är viktiga för att texten ska bli begriplig, och du ser – du har många av dem i dig. Så är det med nästan alla texter. Du vet antagligen mer än du tror.

Läsforskare lät personer med olika mycket kunskaper i ett ämne läsa samma text. Resultat var inte särskilt överraskande: de som hade goda kunskaper förstod mest av texten. Men forskarna upptäckte också att två personer med exakt samma kunskaper kunde få helt olika resultat, och att det verkade bero på att alla inte använde det de redan visste när de läste.

Av detta kan vi lära oss något viktigt: vi behöver ”väcka” våra förkunskaper när vi läser.

Väck dina förkunskaper!

Gör så här

• Innan läsningen – fråga dig vad du vet om ämnet. Leta i minnet. Om du ska läsa om hur européerna upptäckte Amerika kan du till exempel plocka upp filmen Pocahontas. Om du ska läsa om de gamla antika grekiska gudarna är filmen Hercules mycket användbar. Det behöver inte handla exakt om det som texten handlar om. Har du varit i en djurpark någon gång? Det kan hjälpa dig om du ska läsa om Afrikas djurliv – och så vidare.

• Under läsningen – fortsätt leta i minnet. Stöter du på begrepp, namn eller händelser som du känner igen så försök komma ihåg var du hört det förut. Fiska upp dina minnen.

Jämför dem med det som står i texten. Stämmer de överens eller inte? Kan du dra några nya slutsatser när du lägger ihop det du visste med du läser?

På s. 92—95 finns ett exempel på hur man kan använda sina förkunskaper när man läser en faktatext.

Använd förkunskaper

691286_inlaga.indd 87

87

2016-06-21 08:19

Skrivreglerna

Om skrivreglerna När du läser texten här ovan, då tycker du nog att den är slarvigt skriven och därför svår att förstå. Så blir det när man skriver ner exakt vad någon säger. För vi pratar faktiskt sådär. Vi börjar på meningar som vi inte avslutar, hoppar över ord, uttalar inte hela orden, upprepar oss, stoppar in små ljud och så vidare.

106

Skrivreglerna

691286_inlaga.indd 106

2016-06-21 08:19

Om du däremot kunde se och höra berättaren, då skulle du antagligen tycka att det lät okej. När vi talar använder vi rösten och kroppen för att förtydliga. Vi betonar vissa ord, gör paus ibland, pekar, gestikulerar och gör miner. Vi säger nog lika mycket med tonfall och rörelser som med ord.

De möjligheterna har vi inte när vi skriver. Att skriva är som att prata med en blind människa med dålig hörsel. Man måste tala tydligare och långsammare än annars, förklara hur saker och ting ser ut, hur folk reagerar och så vidare.

Därför har vi skaffat oss en uppsättning regler för hur man bör skriva så att vi kan göra oss förstådda utan att använda rösten eller kroppen. Vi kallar dem skrivregler.

Skrivreglerna finns inte där för att det är ”så det ska vara, egentligen”. Man skulle faktiskt kunna säga att det är talspråket som är det riktiga språket – det var ju det som kom först. Människorna talade länge innan de kom på att de kunde göra om ljuden och orden till små krumelurer som sedan kunde läsas av någon annan. Skrivreglerna finns för att hjälpa oss att ”översätta” talspråket till begripligt skriftspråk.

Om du ska tillverka en hylla i slöjden, då behöver du – förutom några träbitar – också såg, fil, mejsel och hammare. Hur kul vore det att slöjda utan dessa verktyg? Skulle det ens bli någon hylla?

Det är likadant när vi skriver. Skrivreglerna är våra verktyg.

De gör det möjligt för oss att få till en text som säger det vi vill säga till läsaren. De gör arbetet lättare och – faktiskt – roligare.

Det är dock värt att hålla i minnet att det är hyllan som är själva poängen med snickrandet. Man får inte låta bli att göra en hylla bara för att man är rädd att såga fel. Hellre en snedsågad hylla än ingen alls.

Diskutera När du skriver använder du bland annat punkt, komma, utropstecken och frågetecken. Hur syns och hörs de tecknen när man pratar? Ser man ut på något speciellt sätt när man till exempel frågar något eller uttalar man en fråga på något speciellt sätt?

Hur hörs det att en mening är slut när man inte kan sätta punkt? Hur låter ett komma?

Om skrivreglerna

691286_inlaga.indd 107

107

2016-06-21 08:19

Skriva på ”skolspråk” När du skaffar dig nya kunskaper i skolans alla ämnen behöver du ta in en mängd fakta och begripa den. Det kan till exempel handla om vilka planeter som finns i solsystemet, om hur en demokrati fungerar, om hur man skaffar sig bra matvanor och om vad som hände under den industriella revolutionen.

Men att bygga kunskap innebär också att lära sig prata och skriva om sådana fakta. Man brukar kalla det för att använda skolspråk. Du ska till exempel kunna använda ord och begrepp som hör till ämnesområdet, tydligt kunna beskriva något som händer och resonera kring hur saker och ting hänger ihop.

Och då räcker det inte med det språk du och dina kompisar

142

Skrivreglerna

691286_inlaga.indd 142

2016-06-21 08:19

använder när ni pratar med och skriver till varandra – vi kan kalla det ”vardagsspråk”.

Du behöver också hela tiden utveckla ditt skolspråk.

Det låter kanske krångligt, men ta det lugnt. Dina lärare vet att du inte kan fixa detta på egen hand och de hjälper dig, steg för steg. Det är det de är till för. Det här gäller faktiskt alla dina lärare – varje ämne har ju sitt förråd av fackord och olika ämnen har lite olika sätt att beskriva och förklara.

Nu ska jag visa tre exempel på hur du kan översätta texter från vardagsspråk till skolspråk.

Diskutera Vad är egentligen ”skolspråk”? Vad är det för skillnader mellan det och ”vardagsspråket”? Är det bra eller dåligt att det finns olika sätt att skriva svenska på?

Skriva på ”skolspråk”

691286_inlaga.indd 143

143

2016-06-21 08:19

Redogöra för fakta om något Fabian har använt boken i samhällskunskap för att svara på följande fråga: Vilka är Sveriges fyra grundlagar och vad handlar de om? Så här har han skrivit:

Vardagsspråk

Den viktigaste är den där det står om att alla i Sverige får vara med och bestämma och om riksdag och regering och allt annat som handlar om hur man bestämmer saker. Det är regeringsformen. Sedan finns tryckfrihetsförordningen som säger att man får skriva vad man vill i tidningar och böcker och att staten inte får sitta och titta i böckerna och bestämma att så där får man inte skriva men man får inte alltid säga jättetaskiga saker om andra.

Man får säga vad man vill i tv, i radio och på webben också för så står det i den grundlagen. Det är yttrandefrihetsgrundlagen och sen är det successionsordningen och den säger att det är prinsessan som får bli drottning när kungen dör för hon är äldre än sina syskon och det är det äldsta barnet som ska ta över efter kungen.

Fabian har lyckats få med bra information. Alla fyra lagarna nämns och även innehållet i dem. Men det finns några tydliga brister:

• Ordningen. All information kommer liksom på en gång, utan indelning i stycken. Fabian har inte heller tydligt visat vad lagarna heter, och vilket innehåll som hör till vilken lag.

• Långa meningar. Meningar fungerar ungefär på samma sätt som stycken – när man börjar på ny mening visar man att det kommer något nytt. Det blir lätt otydligt om man har mycket information i en och samma mening.

• Ordval. Fabian använder få fackord. Det gör att han måste använda onödigt många ord för att förklara vad han menar.

144

Skrivreglerna

691286_inlaga.indd 144

2016-06-21 08:19

När jag skriver om texten gör jag så här:

1. Jag svarar först på den första delen av frågan – vilka de fyra grundlagarna är.

2. Sedan gör jag ett nytt stycke, säger vilken lag jag ska berätta om och sedan förklarar jag vad just den lagen säger.

3. Därefter gör jag likadant med de tre övriga lagarna.

4. Sist byter jag ut några delar av förklaringarna mot några fackord som jag tror att jag behöver lära mig – och som också gör texten lite mera ”proffsig”. Fackorden står i fet stil nedan, men det ska de inte göra när du skriver.

5. Jag sätter ut punkt och stor bokstav i några långa meningar och berättar en sak i taget.

Såhär blir resultatet. Den här texten är lättare att förstå för den som ska läsa den – till exempel din lärare, om hen ska använda den för att bedöma vad du kan. Den är också mer användbar för dig om du ska läsa på till ett prov.

Skolspråk

De fyra grundlagarna är: regeringsformen, tryckfrihetsförordningen, yttrandefrihetsgrundlagen och successionsordningen.

Regeringsformen – det är den viktigaste lagen. Den säger att Sverige är en demokrati. Där står det om regering och riksdag och om hur landet ska styras.

Tryckfrihetsförordningen – den säger att man får skriva vad man vill i tidningar och böcker och att myndigheterna inte får censurera innehållet. Men man får inte kränka någon.

Yttrandefrihetsgrundlagen – man får säga vad man vill i tv, i radio och på webben också.

Successionsordningen – den talar om vem som ska bli statschef i Sverige. Kungens äldsta barn får ta över när han dör. Nu är det prinsessan Victoria eftersom hon är äldre än sina syskon.

Skriva på ”skolspråk”

691286_inlaga.indd 145

145

2016-06-21 08:19