9789147104178

– boken för kursen Människans språk på det nya humanistiska programmet

Språket och människan

Språket och människan täcker de första 100 poängen inom kursen Människans språk. Här får eleverna en grundläggande orientering om språken i Sverige och världen, om språkförmåga, flerspråkighet och språkstruktur samt om språk som socialt och kulturellt fenomen.

Språket och människan ger också eleverna färdigheter i att analysera och diskutera språk och språkanvändning. Den lägger en god grund för fortsatta språk- och kulturstudier inom gymnasieprogrammet och senare i livet. Östen Dahl är professor i allmän språkvetenskap vid Stockholms universitet och författare bland annat till flera läroböcker i ämnet.

Best.nr 47-10417-8 Tryck.nr 47-10417-8

Språket

och människan

Östen Dahl

Östen Dahl

Språket och människan

Ă–sten Dahl

och människan

Liber

ISBN 978-91-47-10417-8 © 2011 Östen Dahl och Liber AB Projektledning och redaktion Göran Lundqvist Grafisk form och layout Bånges Grafiska Form AB Bildredaktör Marie Olsson Omslag Lotta Rennéus Omslagsfoto Mary Square Images/Ulf Rennéus Figurer Team Media, Falkenberg Första upplagan 1 Repro Repro 8 AB, Stockholm Tryck XX

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 113 98 Stockholm tfn: 08-690 92 00 www.liber.se kundservice tfn: 08-690 93 30, fax: 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

Till elever och lärare Språket och människan täcker de första 100 poängen av kursen Människans språk på gymnasiets nyinrättade Humanistiska program.

Boken ger en grundläggande orientering om språken i Sverige och världen, om språkförmåga, flerspråkighet och språkstruktur samt om språk som socialt och kulturellt fenomen. Den är skriven på lättbegriplig svenska som metodiskt introducerar den begreppsapparat som är nödvändig för att delta i och följa enklare språkvetenskapliga resonemang.

Innehållet är fördelat på tio kapitel som vart och ett behandlar språkliga fenomen från skilda utgångspunkter. För att åskådliggöra olika företeelser finns många illustrationer i form av diagram, teckningar och fotografier.

Syftet med boken är också att ge färdigheter i att analysera och diskutera språk och språkanvändning. Den lägger en god grund för fortsatta språk- och kulturstudier inom gymnasieprogrammet och senare i livet.

Språket och människan kommer under hösten 2011 att kompletteras med en nättjänst på www.liber.se innehållande instuderingsfrågor med uppgifter och förslag till temaarbete kring bokens innehåll.

Jag vill rikta ett särskilt tack till läraren Elisabeth Poignant vid Södra Latins gymnasium i Stockholm för värdefulla synpunkter och kommentarer, särskilt vad gäller avsnittet om grammatik.

Slutligen vill jag önska elever och lärare lycka till i arbetet med boken!

Östen Dahl

Stockholm i juni 2011

Innehåll

1. Språket omkring oss 7 Språkets funktioner: vad använder vi språket till? 8 Språk och tanke 9 Vilka språk finns det i Sverige? 10 några viktiga invandrarspråk i sverige 16

2. Språket och historien 19 Språkets biologiska bas 19 kan man lära djur mänskligt språk? 20 Var kommer språket ifrån? 21 Språkförändring 22

Språk förändras hela tiden 22 Språk förändras långsamt 23 Skriftspråket förändras långsammare 24 Språk förändras på alla nivåer 25 Varför förändras språk? 26

några lånord i svenskan 28

3. Språken i världen 29 Hur många språk finns det i världen? 29 Språksläktskap 30 Språkfamiljer 32 Varför är en del språk stora och andra små? 35 Språk i olika världsdelar 36

4. Språkljud och skriftsystem 39

Talapparaten 39

Vokaler 40 Konsonanter 41 Prosodi 42 Fonetisk skrift 43

Skriftsystem 45 Å, ä, ö, kinesiska tecken och Unicode på datorer 51

5. Ord och meningar 53

Ordförråd 53

Ordbetydelser 54

Metaforer och metonymer 55 Värdeladdade ord 56 Tabubelagda ord 57

Grammatik 59

Ordklasser 62 Ord och morfem 62 Grundordföljd 64 Andra sätt att visa grammatisk struktur 66

språktypologi 68

6. Hur man lär sig språk 69 Hur man lär sig sitt modersmål 69 Hur man lär sig andra språk 71 Två- och flerspråkighet 73 Språkundervisning 74

7. Språklig variation och mångfald i ett samhälle 77 Språklig variation 77 Språk och dialekter 78 Variation inom det svenska språkområdet 80 Det finns inget rätt svar på frågan: ”Är x ett språk eller en dialekt?” 82 Officiella språk; majoritets- och minoritetsspråk 83

8. Språk, makt och identitet 87 Attityder till språk 87 Språkets förfall? 89 Språk och identitet 89 Slang och ungdomsspråk 91 Språk och etnicitet 92 Språk och makt 92 Migration och invandrarspråk 93 Mellanfolkliga språk 96 kreolspråk 99 Språkdöd 100 Språken i framtiden 103

9. Några speciella språk 105 Gester och teckenspråk 105 Konstgjorda språk 108 Hemliga språk 110

10. Att handskas med språk 113 Ordböcker och uppslagsböcker 113 Grammatikor och skrivregler 116 Datorhjälpmedel 118

Sakregister 123

S pr책k et omk r ing oss

6

1. Språket omkring oss Det är bara ett par årtionden sedan mobiltelefoner kallades ”yuppie­ nallar” och mest ansågs vara en leksak för yngre män i karriären. Nu är det säkert många som inte kan föreställa sig tillvaron utan en mobil.

Varför har mobiltelefonen blivit en av de mest populära uppfinningarna under senare tid? En viktig orsak är säkert att den underlättar för oss att ägna oss åt en av favoritsysselsättningarna för människor i alla tider och på alla platser – att kommunicera med våra vänner och närstående. När vi är tillsammans med andra människor pratar vi mest hela tiden, och mobiltelefonerna gör det möjligt att göra det även om de vi vill prata med inte finns inom hörhåll.

Pratet, eller det talade språket, är centralt för människan och har alltid varit det. När vi pratar för att upprätthålla våra sociala kontakter spelar det mindre roll vad vi säger. Men naturligtvis har språket också en enorm praktisk betydelse i ett mänskligt samhälle. Genom språket får vi veta vad som händer på andra ställen och vad som hände för länge sedan. Vi kan planera vad vi ska göra tillsammans med andra männi­ skor och vi kan tala om för dem hur vi mår och vilka behov vi har. Vi kan varna varandra för faror och lösa problem tillsammans.

Att lära oss prata är något vi börjar med mycket tidigt. Det första urskiljbara ordet brukar komma ungefär vid ett års ålder, men långt innan dess har barnet börjat träna för att lära sig omgivningens språk.

Redan medan det ligger i mammans mage lär det sig att känna igen språkmelodin i det språk som ska bli dess modersmål. När barnet är omkring ett och ett halvt år börjar det sätta ihop ord till meningar, och när det fyller tre har det redan lärt sig stora delar av språkets ordförråd och grammatik. I stor utsträckning sker det här spontant, utan att någon särskilt tränar barnet. Det här händer på samma sätt med barn i hela världen och så har det varit så länge man känner till – men det är något som är unikt för människan. Också djur kan kommunicera med varandra, i många fall på mer avancerade sätt än man tidigare har trott, men det finns inget icke-mänskligt kommunikationssystem som går att jämföra med det mänskliga språket. Förmågan att utan synbar ansträngning lära sig omgivningens språk till fulländning är ännu mer begränsad – den finns bara hos barn, inte hos vuxna: den som flyttar

7

S pråk et omk r ing oss

till en ny språkmiljö i vuxen ålder talar nästan alltid det nya språket med ”brytning”.

Också människor har förstås andra sätt att kommunicera än det talade språket. När vi vill uttrycka våra känslor, använder vi kanske ofta hellre vad som brukar kallas ”kroppsspråk”. Kroppsspråk kan vara rätt så olika saker – en del av det är avsiktligt och medvetet som när vi kramar någon som vi tycker om, men det kan också vara sådant som inte är viljestyrt, som när man rodnar när man är generad eller osäker. Kroppsspråket är mycket äldre än talspråket – vi har det delvis gemensamt med våra släktingar människoaporna, och mycket är sådant som är medfött och som man inte behöver lära sig. Till kroppsspråket kan man också räkna gester och pekningar, som i stor utsträckning används tillsammans med det talade språket. Men kroppsspråket bör skiljas från mera utvecklade former av teckenspråk, som kan vara likvärdiga talade språk i vad de kan uttrycka. Teckenspråk har använts som mellanfolkliga språk och i sammanhang där man inte kan eller får använda talet (som i vissa munkordnar), men den viktigaste funktionen för teckenspråk är som modersmål för döva och hörselskadade.

Den text som du just nu läser är ett exempel på att språk också finns i en annan form – som skrift. I ett samhälle som det svenska möter man skrivet språk överallt, och det är svårt att föreställa sig hur det skulle fungera om inte skriften fanns. Ändå har mänskligheten klarat sig utan skrivet språk under större delen av sin historia, och i många länder är det fortfarande en minoritet av befolkningen som kan läsa och skriva.

Det är alltså inte något som man lär sig naturligt, som talspråket, utan som för det mesta förutsätter att man får undervisning i det i skolan.

Språkets funktioner: vad använder vi språket till?

Språket är ett verktyg som kan användas på många olika sätt. Man kan också säga att språket gör det möjligt att utföra många olika språkhandlingar. Det som man först kommer att tänka på är förmodligen att människor använder språket för att ge varandra information om sig själva och världen runtomkring. Den språkhandling som vi då i första hand använder är påståenden, t.ex. ”Det är kallt ute.” Men vi kan också använda språket för att söka information – då använder vi istället frå-

8

S p r å k e t o m k r in g oss

gor, t.ex. ”Är det kallt ute?”. I svenskan skiljer sig påståenden och frågor genom att de har olika ordföljd; de kan också ha olika satsmelodi och i skriftspråket använder vi skiljetecken (punkt och frågetecken) för att markera vilken språkhandling som avses.

Språket har också många andra funktioner som inte är direkt knutna till överföring av information. Uppmaningar och befallningar används för att styra andra människors handlingar: ”Stäng dörren!” Verbformen stäng (som kallas imperativ) talar om att det är en befallning; i skriftspråket används också utropstecken som markering.

I vardags­språket använ­der man ibland ”begrepp” när man menar ”ord”, men här skiljer vi på ordet, som är ett språkligt uttryck, och begreppet bakom ordet. Träd på svenska och tree på engelska är olika ord men står för samma begrepp.

Om jag säger ”Det är kallt ute”, kan det förstås vara så att jag antar att detta är något som min samtalspartner inte vet. Men när vi pratar om vädret, handlar det ofta inte om att överföra någon ny information, utan språket får en mer eller mindre rent social funktion – vi håller igång samtalet genom att tala om saker som alla känner till och kan hålla med om. Vi säger ”god morgon” eller ”hej” när vi träffas och bekräftar därmed att den sociala relationen fungerar – om en av mina vänner plötsligt slutar hälsa på mig förstår jag att någonting är fel.

Språket kan också användas för att uttrycka känslor, till exempel med hjälp av de ord som kallas interjektioner: oj, usch, fy. Här spelar det ofta mindre roll om någon hör vad som sägs: om man slår sig på tummen med en hammare kan ett lämpligt kraftuttryck vara på plats även om man är ensam.

Skriftspråket kan användas för i stort sett alla talspråkets funktioner men här tillkommer något som man kanske inte tänker på: skriften kan fungera som ett ”externt minne”, dvs. vi använder den för att lagra information som vi annars riskerar att inte komma ihåg.

Språk och tanke Det finns ett uttryck som lyder ”att klä sina tankar i ord”. För att vi ska kunna säga något, måste det vi vill säga på något sätt först ha funnits i våra tankar. Men är det också så att vi använder språket när vi tänker? Det här är en fråga som ingen har kunnat ge ett riktigt bra svar på. Det är nog ganska klart att man kan tänka utan språk; annars skulle ju inte spädbarn och djur som apor, hundar och papegojor ha

9

S pråk et omk r ing oss

någon tankeförmåga, vilket verkar orimligt. Men det kan ändå vara så att språket spelar en roll i tänkandet, och framför allt då i det som kallas begreppsbildning. För att jag ska förstå ett ord som träd måste jag ha en föreställning om vad ett träd är – ordet måste motsvaras av ett begrepp i mitt tänkande. Man kan säga att ett begrepp är ett sätt att klassificera verkligheten – vi delar in världen i de saker som är träd och de saker som inte är träd. Många begrepp lär vi oss genom språket – ett barn ser träd och får samtidigt höra ordet uttalas, och kan så småningom bilda ett begrepp ’träd’. Det är då rimligt att tänka sig att språket stöder begreppsbildningen – det är lättare att bilda begrepp för något som vi har en språklig etikett för.

Men vi vet att språk använder ord olika. På svenska har vi två olika ord för vad man gör med en kniv och vad man gör med en sax: man skär bröd men klipper pappersfigurer. På engelska använder man samma ord för båda: cut. Den stora frågan är nu: betyder sådana här skillnader mellan språk att de som talar språken också tänker olika? Och om de tänker olika, är det då så att språket styr tanken, så att språkskillnader leder till skillnader i tänkande, eller är det kanske tvärtom så, att skillnader i tänkandet medför skillnader i språk? Detta har diskuterats mycket utan att man har fått någon riktig klarhet. Som ofta händer ligger sanningen förmodligen någonstans mellan de mera extrema ståndpunkterna. De som har hävdat att människor i olika kulturer tänker helt olika och att detta styrs av skillnader i deras språk har nog överdrivit både olikheterna i tänkandet och de språkliga skillnaderna. Å andra sidan verkar det som om en språklig skillnad kan göra oss uppmärksamma på en skillnad i verkligheten, som vi kanske inte skulle lägga märke till annars.

Vilka språk finns det i Sverige?

Ingen vet hur många språk som egentligen talas i Sverige, men uppskattningsvis är det åtminstone ett par hundra. Men bara några få av de här språken är sådana som har talats i Sverige under så lång tid att vi kan kalla dem inhemska. Dit hör förstås svenska men också de språk som av riksdagen förklarats som officiella eller nationella minoritetsspråk: finska, jiddisch, meänkieli, romani och samiska, och det svenska teckenspråket.

Svenska är majoritetsspråk i Sverige; större delen av befolkningen har 10

S p r å k e t o m k r in g oss

svenska som modersmål. Det är också det officiella språket i Sverige som används av myndigheter och i olika offentliga sammanhang; det är det språk som det undervisas på i skolorna och det vanligaste språket i massmedia. I den språklag som infördes 2009 används inte uttrycket ”officiellt språk” utan där kallas svenska för huvudspråket i Sverige. De flesta människor som bor i Sverige behärskar svenska mer eller mindre, men det finns många – kanske så mycket som en och en halv miljon människor – som har ett annat modersmål. Även utanför Sveriges gränser finns det modersmålstalare av svenska. Många av dessa är förstås utflyttade från Sverige men i Finland har svenska talats sedan medeltiden; idag har nästan 300 000 personer svenska som modersmål där. I Estland fanns det före andra världskriget ungefär 7000 svensktalande, men de allra flesta bor numera i Sverige.

Svenska språket är inte likadant överallt. För det mesta kan man höra varifrån en person kommer på hur han eller hon talar. När vi idag talar om dialekter är det ändå för det mesta mindre skillnader i uttalet det handlar om, men på flera ställen, till exempel i norra Dalarna och norra Norrland, kan det vara svårt för en utomstående att förstå det som sägs.

I norra Sverige har det också så länge man känner till funnits grupper som har talat sina egna språk som är helt skilda från svenskan: samiska, finska och meänkieli.

Samerna bor inte bara i Sverige utan också i Norge, Finland och Ryssland. Det finns så pass stora språkliga skillnader mellan olika delar av det samiska området att man räknar med flera samiska språk – ibland så många som elva. I Sverige brukar man räkna åtminstone med nordsamiska, lulesamiska och sydsamiska, som alla finns också i Norge och som har varsitt skriftspråk. Nordsamiska, som är det största, talas också i Finland.

När gränsen mellan Sverige och Finland drogs 1809, hamnade en del finsktalande områden i Norrbotten på den svenska sidan. Men det språk som nu talas i Tornedalen och på andra platser i Norrbotten skiljer sig så pass mycket från standardfinska, att det numera ses som ett eget språk, meänkieli (”vårt språk”). I språklagen räknas både finska och meänkieli som nationella minoritetsspråk. De flesta finsktalande i Sverige är invandrare eller barn till invandrare som kom till Sverige under andra hälften av 1900-talet.

11

S pråk et omk r ing oss

Sápmi, det samiska området, omfattar en stor del av norra Skandinavien, norra Finland och Kolahalvön.

Av samerna ägnar sig endast en mindre del åt renskötsel. Här renskiljning i svenska Lappland.

12

S p r å k e t o m k r in g oss

SAMISKA SKRIFTSPRÅK Nordsamiska: Lulesamiska: Sydsamiska:

Sverige är en demokrati Ruoŧta lea demokratia.

Svierik la demokratiddja Sveerjesne deemovkratije lea.

Sverige är en demokrati Finska: Ruotsi on demokratia.

Meänkieli: Ruotti oon demokratia.

De två andra nationella minoritetsspråken, romani och jiddisch, har kommit senare till Sverige. De första romska grupperna tros ha kommit till Sverige under 1500-talet, men nya romska invandrare har anlänt efterhand. Under senare år har stora grupper kommit från Finland och sydöstra Europa. Romerna, som ursprungligen kom från Indien, finns i nästan alla europeiska länder och är på många ställen starkt diskriminerade. Deras språk, romani, finns i flera olika varianter som skiljer sig starkt från varandra.

Romska nationaldagen firas i Malmö. Att kasta blommor i vattnet är en gammal romsk sed.

13

S pråk et omk r ing oss

ROMANI- VARIETETER Sverige är en demokrati

Arli: I Švedska tani jek demokratija

Gurbeti: I Švedska si jek demokratija Kalderash: O Shvedo si jekh demokratsia.

Jiddisch:

Kalé: Sveittiko them hin demokratisko.

Shvedn iz a demokratie

‫ַא זיא‬ ‫עיטַארקָאמעד‬.‫ןדעווש‬

Lovari: Švedo si jek demokratcia.

Svensk romani: Svedo-them honkar jekh demokrati.

Jiddisch talades tidigare av många miljoner judar i Östeuropa, men framför allt det nazistiska folkmordet under andra världskriget och utvandringen till Israel och andra länder har gjort att språket nästan försvunnit där. De första jiddischtalarna kom till Sverige under 1700-talet – innan dess var judar förbjudna att bosätta sig i Sverige. De flesta som talar jiddisch i Sverige idag är flyktingar från Östeuropa.

I Sverige finns det ca 8000 teckenspråkiga döva, som har det svenska teckenspråket som modersmål. Teckenspråket räknas inte som nationellt minoritetsspråk men är officiellt erkänt som de dövas modersmål.

Den språkliga mångfalden i det svenska riket har tidigare varit betydligt större än den är nu. Fram till 1809 hörde Finland till Sverige, och då talade ungefär en femtedel av befolkningen finska. Också i Mellansverige, framför allt i Värmland, fanns det långt in på 1900-talet en finsktalande befolkning, som hade kommit som svedjebönder från 1500-talet och framåt. När Sverige var som störst under andra hälften av 1600-talet talades också estniska, lettiska, tyska och flera andra språk inom rikets gränser. Dialektskillnaderna var också större än idag.

De kom att utjämnas när alla började gå i skolan vid 1800-talets mitt, och i mitten på 1900-talet var Sverige ett jämförelsevis enhetligt land ur språklig synpunkt.

14

S p r å k e t o m k r in g oss

Den här situationen ändrades i och med att invandringen kom igång på allvar under senare delen av 1900-talet. Efter en flyktingvåg i samband med andra världskriget kom de flesta invandrarna under de följande decennierna från Finland eller länder som Italien, Jugoslavien, Grekland och Turkiet. De var vad man brukar kalla ”arbetsmarknadsinvandrare”, det vill säga immigranter som kom hit för att få ett jobb. Så småningom ändrade invandringen karaktär och det blev övervägande flyktingar från olika konfliktområden som kom hit. Det forna Jugoslavien (i synnerhet Bosnien) och Turkiet fanns fortfarande med men många flyktingar kom från länder som Syrien och Irak i Mellanöstern, Chile i Sydamerika och Somalia, Etiopien och Eritrea i Afrika. Med invandringen har det kommit många nya språk till Sverige, som arabiska, bosniska/kroatiska/ serbiska och spanska. Sammanlagt finns det åtminstone 150 invandrarspråk i Sverige – förmodligen är antalet ännu större.

Alla som har gått i skola i Sverige efter 1950 har fått undervisning i engelska. Nästan 90 procent av dem som bor i Sverige säger sig kunna tala engelska och många behärskar också ett eller flera andra främmande språk. Engelskan har fått en allt starkare ställning i Sverige, framför allt genom massmedia och Internet, men också till exempel i högre undervisning och forskning. Denna utveckling oroar många, som är rädda att svenskan ska trängas undan. Engelska är inte det första utifrån kommande språket som har spelat en viktig roll i Sverige – tidigare har latin, tyska och franska haft en stark ställning.

15

S pråk et omk r ing oss

Några viktiga invandrarspråk i Sverige (Ny)arameiska

Arabiska

(assyriska/syrianska/kaldéiska)

(al-arabiyyah) är modersmål för mellan 200 och 300 miljoner och officiellt språk i 22 länder i Nordafrika och Mellanöstern. Det är ett afroasiatiskt (semitiskt) språk och skrivs med arabisk skrift. Arabiska är islams heliga språk och det arabiska skriftspråket (modern standardarabiska) bygger fortfarande på klassisk arabiska, dvs. språket i Koranen, som skrevs på 600-talet. Talspråken i de olika arabisktalande länderna skiljer sig kraftigt både från varandra och från klassisk arabiska – så pass mycket att språkforskare brukar se dem som olika språk snarare än som ”dialekter”. Men det gemensamma skriftspråket gör att talarna ändå känner att man har samma språk i de olika arabisktalande länderna. Arabiska är det största invandrarspråket i Sverige efter finska.

ṭuroyo

ṣurayt

här­stammar från det afroasiatiska (semitiska) språk som var officiellt språk i det gamla perserriket och som också talades i Palestina på Jesu tid.

Nyarameiska talas idag i flera varianter av olika grupper i Mellanöstern (många har utvandrat till Europa och Nordamerika). I Sverige använder talarna beteckningar som ”assyriska”, ”syrianska” och ”kaldéiska” på sitt språk. Som skriftspråk och religiöst språk används klassisk syriska, en form av arameiska som talades under första årtusendet e.Kr. och som skrivs med syrisk skrift.

Spanska español (castellano)

Länder där arabiska är officiellt språk.

16

talas som modersmål av 300–400 miljoner främst i Spanien, Latinamerika och USA. Det är officiellt språk i 20 länder. Spanska är ett indoeuropeiskt (romanskt) språk. De flesta spansktalande i Sverige kommer från latin­ amerikanska länder som Chile.

Länder där spanska är majoritetsspråk eller officiellt språk.

S p r å k e t o m k r in g oss

Bosniska/kroatiska/ serbiska (b/k/s) bosanski/hrvatski/српски betraktades i det gamla Jugoslavien som ett språk under beteckningen ”serbokroatiska”, men efter att landet delats ses de som olika språk, även om skillnaderna måste sägas vara små. Språken är indoeuropeiska (slaviska) och har sammanlagt mellan 15 och 20 miljoner talare, främst i Bosnien-Hercegovina, Kosovo, Kroatien, Montenegro (där man nu ofta talar om ”montenegrinska” som ett eget språk) och Serbien. Alla språken kan skrivas med det latinska alfabetet men bosniska och i synnerhet serbiska använder också kyrillisk skrift.

Albanska gjuha shqipe talas i Albanien, Kosovo och andra länder på Balkan av ca 7,5 miljoner. Det utgör en egen gren av de indoeuropeiska språken och skrivs med latinskt alfabet.

Språket har två huvudvarianter: gheg och tosk. Standardspråket är baserat på toskalbanska. De flesta albansktalande i Sverige kommer från Kosovo där gheg­ albanska talas. – Kosovo ingick tidigare i Jugoslavien och sedan i Serbien men blev självständigt 2008.

Persiska (farsi) är ett indoeuropeiskt (iranskt) språk som är majori­ tetsspråk och officiellt språk i Iran. Dari i Afghanistan och tadjikiska i Tadjikistan och Uzbekistan är varianter eller närbesläktade språk. Det sammanlagda antalet talare är 60–70 miljoner. Persiska skrivs med arabisk skrift.

Somaliska af Soomaali är ett afroasiatiskt (kushitiskt) språk som talas i Somalia och omkringliggande länder av 10–15 miljoner. Det skrivs med latinsk skrift.

Kurdiska kurdî talas främst i Turkiet, Irak, Iran och Syrien av 20–35 miljoner. Det är ett indoeuropeiskt (iranskt) språk. Det finns flera varianter av kurdiska som skiljer sig rätt kraftigt från varandra. Viktigast är kurmanji (nordkurdiska) och sorani (sydkurdiska). Kurdiska kan skrivas både med latinsk och arabisk skrift. – Kurdistan har aldrig varit en självständig stat; efter kriget i Irak har det bildats en autonom kurdisk region i norra delen av landet. I Irak är kurdiska officiellt språk men i Syrien och Turkiet har det varit mer eller mindre förbjudet och användningen är fortfarande underkastad restriktioner.

Det kurdiska språkområdet (brunt).

S pråk et omk r ing oss

De 12 största modersmålen i Sverige Språk

Antal talare Procent av (uppskattat) befolkningen

svenska

7,7 milj.

≈ 85

finska/meänkieli

225 000

2,5

arabiska (alla varieteter)

150 000

1,7

bosniska/kroatiska/serbiska

110 000

1,2

spanska

63 000

0,7

norska

61 000

0,7

danska

56 000

0,6

persiska

52 000

0,6

kurdiska

46 000

0,5

engelska

43 000

0,5

albanska

43 000

0,5

arameiska

41 000

0,5

källa: Mikael Parkvall i Språken i Sverige

Språk med mellan 10 000 och 40 000 modersmålstalare i Sverige: vietnamesiska

ungerska

tyska

rumänska

turkiska

somaliska

grekiska

thailändska

kantonesiska

estniska

ryska

Språk med mellan 2000 och 10 000 modersmålstalare i Sverige:

18

polska

tjeckiska

armeniska

pashto

franska

punjabi

japanska

italienska

slovenska azeriska

tigrinja

mandarinkinesiska

slovakiska

romani

nederländska

samiska

amhariska

oromo

portugisiska

makedonska

bengaliska

gujarati

berberspråk

isländska

lettiska

malajiska

tagalog

– boken för kursen Människans språk på det nya humanistiska programmet

Språket och människan

Språket och människan täcker de första 100 poängen inom kursen Människans språk. Här får eleverna en grundläggande orientering om språken i Sverige och världen, om språkförmåga, flerspråkighet och språkstruktur samt om språk som socialt och kulturellt fenomen.

Språket och människan ger också eleverna färdigheter i att analysera och diskutera språk och språkanvändning. Den lägger en god grund för fortsatta språk- och kulturstudier inom gymnasieprogrammet och senare i livet. Östen Dahl är professor i allmän språkvetenskap vid Stockholms universitet och författare bland annat till flera läroböcker i ämnet.

Best.nr 47-10417-8 Tryck.nr 47-10417-8

Språket

och människan

Östen Dahl

Östen Dahl

Språket och människan