9789147099573

Gรถran Skarman

Handledning fรถr professionell utveckling Medicinsk Pedagogik

3

Skarman inlaga.indd 3

2010-12-01 11.51

Innehåll Förord

10

Inledning

13 Vad handlar boken om? 13 Vem ska läsa boken? 15 Varför skriver man en bok om handledning? 15 Varför just professioner i fokus? 18 Vad är en profession? 18 Den professionella yrkesutövaren och konsumenten 18 Varför just fokus på vårdinriktade professioner? 19 Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt 20

1. Motiv för handledning

23

2. Kompetens

27 De sju kompetensgrundande förhållningssätten 28 Kompetensbegreppet i professioner 32

3. Det professionella lärandet

35 Lärandebegreppet relaterat till förändringar i vetande och medvetande 35 Det lyckliga ursprungstillståndet 36 Lärandeprocess 1: Förvisningen ut ur lustgården 37

Lärandeprocess 2: Det omedvetna lärandet – den japanska modellen 37 Lärandeprocess 3: Att medvetandegöra kompetens 40

Lärandeprocess 4: Att omedvetandegöra kompetens – den frigörande automatiken 42

Lärandeprocess 5: Medveten kompetensförlust 43 Lärandeprocess 6: Medvetet lärande 44

Skarman inlaga.indd 5

2010-12-01 11.51

Det vidsträckta lärandebegreppet 45 Lärandeprocessen relaterad till kunskaper färdigheter och förhållningssätt 46 Kunskapslärande eller teoretiskt lärande 48 Färdighetslärande eller praktiskt, manuellt lärande 50 Socialt lärande 53 Sociala mönster 56 Socialiseringsprocessen 54 Anpassning eller avvikelse 58 Halo- eller kontrastidentitet 60 Förväntanstryck 60 Personlighetsfällan 61 Lärande av förhållningssätt 65 Strategier för beteendeförändringar 66 Den sociokulturella referensramen 69 Begreppsutveckling 70 Kollektiva handlingsmönster 73 Arbetsplatskultur 75 Samarbete och samverkan 78 Handledning och arbetsplatskultur 80 Maktdistans i svenska arbetsplatskulturer 81 Kollektivism och individualism i svenska arbetsplatskulturer 82 Handledaren i relation till maktdistans och individualism 83 Kultur och roll 85 Sociala system 86 Roll och sociala kontrakt 89 Rollutveckling 91 Handledning och roller 92

4. Handledning som pedagogisk metod Handledning och ledarskap 96 Handledning: fyra innebörder av begreppet 98 Direkt rådgivning i akuta situationer 99 Systematisk utveckling av yrkeskunnande 101

Skarman inlaga.indd 6

95

2010-12-01 11.51

Rollutveckling 101

Samarbetsträning, medarbetarutveckling och ledarutveckling 104

Supervisor- och inquirertolkningen av handledarrollen 108 Ömsesidiga rollförväntningar i handledningen 109

5. Identitet, självförtroende och självkänsla Självkänsla – självförtroende – identitet 113 Halo- och kontrastidentitet 116 Handledningsproblematik i relation till de fyra identitetstrukturerna 116 Handledning i relation till halo- och kontrastidentitet 119 Att stärka självförtroende och självkänsla 121 Självkänslan 121 Självförtroende 123 Jaguppfattning och speglingar 126 Arbetet som spegel 127 Social feedback 128 Arbetsresultat 129 Jaguppfattning och arbetsresultat 130 Psykologiska försvarsmekanismer 131 Det psykologiska traumat 132

113

6. Rollutveckling

135 Förtroende som förutsättning för rollutveckling 136 Medvetenhet om eget beteende 137 Gränssättning 138 Den rollutvecklande handledaren 139 Kulturell aspekt på rollutveckling 140 Fördelad uppmärksamhet – split-vision 140

7. Utmaning efter förmåga Flowbegreppet 145 Att skapa flow 147 Handledarens flow 149

Skarman inlaga.indd 7

145

2010-12-01 11.51

Adeptens flow 149

Kommunikativt flow 151

8. Arbetsbelastning

153 Femfaktormodellen för upplevd arbetsbelastning 153 Rollbeslut 155

9. Bearbetning

159 Svårigheter i arbetet 159 Att underlätta formulering av svårigheter 163 Hur hjälper man adepten som upplevt en svår situation? 163 Bearbetning i handledningsprocessen 166 Handledarens första tumregel – konkretisering 166

Handledarens andra alternativ – omtolkning: fokusering, proportioner och perspektiv 167

Epistemologin i bearbetningsprocessen 170 Perspektivfrågan och attributionen 171 Handledarens förhållningssätt i bearbetningsprocessen 172

10. Återkoppling – feedback

175 Förberedelse för feedback 179 Möjligheter att utveckla förmågan att ge och ta emot feedback 180 Förmedlad, uttalad feedback 182

11. Utvärdering

187 Möjligheter och ansvar vid en utvärdering 189 Olämplighetsbedömning 191

12. Samtal och kommunikation

195 Samtalssituation, vektor och agenda 195 Samtalsledarens hantering av agendafrågan 198 En samtalsmodell 200

Skarman inlaga.indd 8

2010-12-01 11.51

En jämförelse mellan två handledartyper 203 Hantering av gränssättningsproblem 203 Hantering av ideologisk konflikt 205 Hantering av en traumatisk situation 207 Hantering av andrahandsinformation 212 Samarbetsprojekt eller kamp 216 Samarbetsprojekt 216 Kamp 217 Alterfenomenet 218 Tratten, löken och vågen – symboler för tre samtalsmodeller 218 Tratten 219 Löken 222 Vågen 223 Samtalets dynamiska aspekter – samtalsledarens fyra huvuduppgifter 226

13. Handledning över kulturella gränser Kulturell tillhörighet 231 Att lära känna varandras kulturer 232 Anpassning eller avvikelse? 233 Den sociokulturella kompetensen 234

14. Etiska aspekter

237

Referenser och litteratur

Skarman inlaga.indd 9

231

239

2010-12-01 11.51

Förord Den här boken skrivs mot bakgrund av mer än 30 års erfarenhet av att utbilda läkare i ämnet handledning av blivande specialistkompetenta läkare. Genom dessa 30 år har jag haft förmånen att möta mer än 10 000 läkare från alla vårdnivåer och specialiteter under en fem dagar lång utbildningsprocess. Eftersom all pedagogisk aktivitet är ömsesidig har det naturligtvis varit mycket stimulerande att under så lång tid vara i kontakt med en professionell grupp. Många har genom åren lämnat stimulerande synpunkter både av ifrågasättande, stödjande och konstruktivt utvecklande slag. Även om det inte är möjligt att minnas alla dessa synpunkter genom åren, så är jag fullt medveten om den stora betydelse de har haft för mig, när jag nu i bokform sammanfattar mina erfarenheter.

En annan stimulerande kontakt har varit de studierektorer som finns i sjukvården för utbildning och handledning av ST-läkare. I många fall har dessa kontakter varit fleråriga, till exempel i Dalarna, Örebro, Sörmland och Stockholm. Studierektorerna har i många fall haft en pådrivande roll när det gäller utvecklingen av handledning.

Jag har också i kursverksamhet haft stimulerande kontakter med andra professionella grupper som tandläkare, sjukgymnaster, arbetsterapeuter och sjuksköterskor. Även om exemplen i den här boken är fokuserade på läkargruppen, är jag övertygad om att även andra professionella grupper med kvalificerade kontaktuppgifter ställs inför liknande frågor, när det gäller den professionella utvecklingen. Det är min förhoppning att även dessa professionella grupper kan ha nytta av boken.

10

Skarman inlaga.indd 10

2010-12-01 11.51

I själva skrivandeprocessen har jag haft stöd av mina medarbetare: Anita Olzon har hjälpt mig att hålla ordning på mina referenser och Mattias Skarman har gjort research och litteratursökningar.

När det gäller innehållet har jag fått värdefulla synpunkter från flera håll: • Susanna Carolusson, psykolog och psykoterapeut i Göteborg, när det gäller handledningsbegreppet och psykologiskt trauma.

• Karl-Erik Edris, statsvetare och författare, när det gäller kulturbegreppet.

• Thomas Jordan, docent i Arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet, beträffande utveckling av professioner.

• Mohammad Fazlhashemi, professor i idéhistoria vid Umeå universitet, som översatt den persiska dikten om vetande och medvetande.

Jag vill här framföra mitt varma tack till alla de ovan nämnda personerna.

11

Skarman inlaga.indd 11

2010-12-01 11.51

Inledning Vad handlar boken om?

Boken handlar om hur det går till att utveckla en professionell yrkesroll

och hur en mer erfaren yrkeskollega kan underlätta denna process. Den mer erfarna kollegan intar rollen av att vara handledare och använder handledning som pedagogisk metod. Boken visar hur handledaren kan hantera sin pedagogiska uppgift för att på bästa sätt hjälpa adepten att utveckla för professionen nödvändiga kunskaper, färdigheter och förhållningssätt.

Boken definierar lärandebegreppet och visar ett antal olika former av lärande. Handledaren får tips om hur olika problem i lärandet kan hanteras, inte minst frågan om feedback.

Boken definierar också begreppet kompetens som en helhet utifrån de tre aspekterna kunskap, färdighet och förhållningssätt. När en adept examineras från en teoretisk utbildning måste han eller hon utveckla sin kompetens för att kunna använda sina teoretiska kunskaper i ett yrke.

Detta kräver en rad ställningstaganden, varav en hel del är omedvetna för adepten. En av handledarens viktigaste uppgifter är därför att öka adeptens medvetenhet om hur dessa beslut påverkar yrkesrollen och därmed kvaliteten för dem adepten möter, liksom effektiviteten i yrkesutövningen och även arbetsbelastningen på den enskilde.

13

Skarman inlaga.indd 13

2010-12-01 11.51

Begreppet flow handlar om en balans mellan uppgiftens krav och individens förmåga och definieras som ett positivt tillstånd. När adepten upplever flow i sitt arbete innebär det att kompetensen används optimalt och att förutsättningarna för lärandet också ligger väl tillrättalagda. I boken behandlas också svårigheter i arbetet. Här visas hur handledaren kan, utifrån en systematisk modell, hjälpa till att bearbeta upplevda svårigheter på ett sådant sätt att kompetensen stärks. Författaren har under åren inventerat och dokumenterat svårigheter som professionella individer stött och stöter på i yrkesutövandet. Grundmaterialet bygger på uppgifter från 10 000 deltagare i handledarutbildningar i första hand för läkare och publiceras här för första gången. Det visar sig att liknande svårigheter återkommer med stor regelbundenhet i yrken som handlar om kvalificerad kontakt mellan en professionell yrkesutövare och en mottagare av den tjänst som professionen ger.

Hur den sociala eller sociokulturella omgivningen påverkar yrkesrollen och lärandet redovisas också i boken. Adepten hamnar i ett sociokulturellt kraftfält med ett antal mekanismer som påverkar lärandet både på medveten och omedveten nivå, och kan ha nytta av att tillsammans med handledaren betrakta den sociokulturella ramen inom vilken de båda verkar, kanske särskilt om adepten har en helt annorlunda kulturell bakgrund än den aktuella. Boken tar därför också upp handledning över kulturella gränser.

Boken ger en sammanhållen teori och modell för hur det går till att utveckla en yrkesroll och presenterar: • • • • •

teorier och modeller för lärande kompetensbegreppet kulturbegreppet rollteori samtalsmetodik.

14

Skarman inlaga.indd 14

2010-12-01 11.51

Vem ska läsa boken?

Den här boken är skriven för den som vill utvecklas som handledare, adept eller yrkesutövare, särskilt om man tillhör en professionell yrkesgrupp.

Boken är skriven för att vara lärorik och för att vara så läsbar som möjligt, men den kräver ändå en del av läsaren. Den engagerade läsaren kommer att belönas med ett antal nya begrepp och begreppssamband som kommer att ge henne eller honom en ny förståelse för lärande i praktisk verksamhet. Man blir en bättre handledare genom att läsa boken. Man blir också en bättre adept, mer medveten, mer krävande, mer förstående, mer aktiv. Man blir också en bättre yrkesutövare genom att läsa boken så till vida att man kan använda sina kunskaper och färdigheter med ett delvis annat förhållningssätt.

Boken presenterar alltså ett ganska stort antal begrepp som alla är användbara när yrkesutövaren själv ska lösa frågor och svårigheter med anknytning till att utveckla kompetens i professionella yrken. Genom att utveckla och tillägna sig ett begreppssystem, blir det möjligt att upptäcka, beskriva och kommunicera i det här fallet kring kompetensutveckling och handledning. Begreppssystemen är nödvändiga verktyg för att kunna lösa problem relaterade till dessa områden.

Eftersom jag har min mest omfattande erfarenhet från arbete med läkare är de flesta exemplen hämtade från denna miljö, men boken kan med behållning också läsas av andra professionella grupper inom och utanför hälso- och sjukvården, till exempel lärare, poliser, socialarbetare, sjuksköterskor, advokater, revisorer, arbetsterapeuter, sjukgymnaster, psykologer. Det kan i allra högsta grad vara stimulerande att jämföra och hämta inspiration över yrkesgränser.

Varför skriver man en bok om handledning?

Min förhoppning är att boken ska ge kunskaper och verktyg som underlättar övergången från teoretisk utbildning till praktisk kunskapsintensiv verksamhet. Jag har naturligtvis egna erfarenheter av hur detta kan gå till 15

Skarman inlaga.indd 15

2010-12-01 11.51

eftersom jag har genomgått en yrkesutvecklingsprocess från student på psykologutbildningen 1967 till specialist i arbetspsykologi, när specialistordningen i psykologyrket kom 1996. Dessutom har jag genomgått egen handledning i ett antal omgångar, dels som nyutbildad psykolog, dels i ett par längre psykoterapeutiskt inriktade utbildningar. De egna erfarenheterna som adept är blandade.

Vidare har jag genom åren också haft ett stort antal handledningsuppdrag för personer i en rad olika professioner. Även de egna erfarenheterna som handledare är blandade, men här går det att urskilja en progression.

Dessbättre verkar det gå åt rätt håll.

De flesta av tankarna och modellerna i boken har jag successivt tilllämpat och förmedlat som handledare i mer än 500 utbildningar med cirka 10 000 deltagare under sammanlagt 30 år. Med så många deltagare under så många år har innehållet förstås kunnat utprövas. Det teoretiska innehållet fungerar dels i en undervisningssituation, dels fungerar innehållet ute i handledarens vardag. Kursdeltagarna kan förstå begreppen och sambandet mellan dem. De ser också hur det egna beteendet liknar eller avviker från ett beteende som modelleras utifrån teorin. Den ökade medvetenheten kan användas för att ändra ett handledningsbeteende, vilket många deltagare vittnar om efter genomgången kurs.

Det är egentligen den erfarenhetsbakgrunden som ligger bakom boken. De böcker som funnits att läsa om handledning har inte varit tillräckliga, då de ofta har handlat om en annan typ av handledning än just handledning som yrkesrollsutveckling. De har till exempel handlat om psykoterapeutisk handledning, processhandledning, teamhandledning eller ärendehandledning. Om de har handlat om yrkesrollsutveckling har de ofta varit inriktade på motivet till, förutsättningarna för, eller möjligen formerna för handledning.

Jag gör inte anspråk på att ha en heltäckande överblick över all litteratur som kan ha samband med utveckling av professionella yrkesroller.

De samband som finns och som jag är medveten om redovisas. En del material är mitt eget, till exempel modellen om vetande och medvetande, bearbetningsmodellen, de fyra delarna i handledningsbegreppet, svårigheter i arbete, jaguppfattningens inverkan på lärandet och samtalsmodellen.

16

Skarman inlaga.indd 16

2010-12-01 11.51

Det är väl helt möjligt att det finns kopplingar och släktskap till annan litteratur och annan teori även i dessa avseenden. Författaren blev exempelvis nyligen (mars 2010) medveten om att modellen för medvetande och vetande finns antydd i en urgammal persisk dikt. Författaren tar gärna emot synpunkter på kopplingar till annat tänkande. ‫سکنآ‬ ‫هکهک‬ ‫دنادب‬ ‫و دنادب و‬ ‫دنادبهک‬ ‫دنادب‬ ‫سکنآ‬ ‫دنادب‬ ‫دنادب هک‬ Den som besitter kunskap och är medveten om det ‫بسا‬ ‫دبنگ زا‬ ‫دناهجب نودرگ‬ ‫درخبسا‬ ‫درخ‬ ‫دبنگ زا‬ ‫دناهجب نودرگ‬ kommer att nå sina mål i denna världen ridande på kunskapens ståtliga häst.

‫سکنآ‬ ‫هکهک‬ ‫دنادب‬ ‫هک دنادن و‬ ‫دنادب‬ ‫سکنآ‬ ‫دنادب‬ ‫دنادن و‬ ‫دنادب هک‬ Den som besitter kunskap men inte är medveten om det ‫شراديب‬ ‫دييامن‬ ‫هتفخ سب هک‬ ‫دنامن‬ ‫شراديب‬ ‫دييامن‬ ‫سب هک‬ ‫دنامن هتفخ‬ behöver väckas upp ur sömnen. ‫سکنآ‬ ‫هکهک‬ ‫دنادن‬ ‫هک دنادب و‬ ‫دنادن‬ ‫سکنآ‬ ‫دنادن‬ ‫دنادب و‬ ‫دنادن هک‬ Den som inte besitter någon kunskap men är medveten om det ‫ناگنل‬ ‫کرخ‬ ‫شيوخ‬ ‫لزنم هب‬ ‫دناسرب‬ ‫ناگنل‬ ‫کرخ‬ ‫شيوخ‬ ‫هب‬ ‫دناسرب لزنم‬ kommer att hanka sig fram i livet på sin åsna. ‫سکنآ‬ ‫هکهک‬ ‫دنادن‬ ‫هک دنادن و‬ ‫سکنآ‬ ‫دنادن‬ ‫دنادن و‬ ‫دنادن هک دنادن‬ Den som inte besitter någon kunskap och är omedveten om det ‫رد‬ ‫لهج‬ ‫بکرم‬ ‫رهدلا دبا‬ ‫دنامب‬ ‫رد‬ ‫لهج‬ ‫بکرم‬ ‫دبا‬ ‫دنامب رهدلا‬ kommer att förbli i okunskapens mörker för all framtid. ”ibn yamin”, född 1286 i Faryumad, död 1368

17

Skarman inlaga.indd 17

2010-12-01 11.51

Varför just professioner i fokus?

Vad är en profession?

Professioner utmärks framför allt av två kännetecken: • en egen, inom professionen, intern kunskapsutveckling • en egen inomprofessionell normutveckling som reglerar hur de professionella kunskaperna och färdigheterna får användas.

Det finns naturligtvis ingen absolut gräns mellan professioner och ickeprofessioner, utan snarare handlar det om mer eller mindre inom många olika yrken. Den allmänna kunskapsutvecklingen kan betraktas som en pågående tendens till professionalisering av allt fler yrken. I många länder utrustas professioner med särskilda legitimationer som utfärdas efter vissa kriterier och som kan återkallas om utövaren av yrket bryter mot professionella regler. Yrkena har även skydd av yrkestiteln. Det finns också en strävan i Sverige att fler yrken ska professionaliseras, exempelvis lärare och socialarbetare (www.lr.se 2010).

Den professionella yrkesutövaren och konsumenten Förhållandet mellan en professionell yrkesutövare och konsumenten av de tjänster som erbjuds är asymmetriskt när det gäller kunskapsmassan.

Konsumenten har vanligtvis ett underläge när det gäller de kunskaper som han eller hon är i behov av. Anledningen till att konsumenten söker hjälp är ju just denna skillnad i kunskap: patienten behöver läkarens kunnande, klienten söker juristens kompetens eller psykologens eller konsultens.

Många gånger behöver konsumenten hjälp med: • att definiera vad han eller hon behöver • att få definierade tjänster utförda • att avgöra om man ska fortsätta eller avbryta den pågående konsumtionen 18

Skarman inlaga.indd 18

2010-12-01 11.51

En skrupelfri utövare skulle följaktligen kunna utgå från något annat än konsumentens bästa och föreslå tjänster som konsumenten inte har behov av. Uppenbarligen behöver konsumenten skydd mot missbruk av kompetens. Detta skydd finns på två fronter: • dels den inre fronten, det vill säga att yrkesutövaren har tillägnat sig ett etiskt förhållningssätt, • dels den yttre fronten, att man oftast genom krav på dokumentation i efterhand kan pröva huruvida yrkesutövningen skett på ett korrekt sätt.

När en yrkesutövare anmäls för missbruk av sin kompetens sker det en utredning, där det vanligtvis är en annan person inom professionen som granskar och uttalar sig om huruvida yrkesutövningen skett i överensstämmelse med professionella normer och kunskaper eller inte. Oscar Wilde, som tyckte om att uttrycka sig tillspetsat, har sagt: ”Varje profes­sion utgör en sammansvärjning mot allmänheten” och satte därmed fingret på att prövningen sker inomprofessionellt. I relation till vissa yrkeskårer kan det hos allmänheten utvecklas en misstro gentemot att denna prövning sker på ett opartiskt sätt. Till exempel finns det i media i Sverige en diskussion om hur misstankar mot poliser på lämpligt sätt ska utredas. I diskussionen framförs en kritik mot att sådana utredningar i alltför hög grad bedrivs av polisen själv. Det är självklart viktigt för professionella yrkesutövare att förtroendet för kåren hos allmänheten är högt.

Varför just fokus på vårdinriktade professioner?

Professioner inom vården som till exempel läkare, sjuksköterska, tandläkare, psykolog är alla traditionella professioner. De är internationella och i alla utvecklade länder omgärdas de av regelverk, vars syfte är att ge konsumenterna trygghet och skydd genom samhälleligt utfärdade licenser att utöva yrket, och formaliserade anmälningsförfaranden vid misstanke om missbruk av kompetensen. Vidare har professionerna stor betydelse för de konsumenter som behöver vård, liksom för samhället i stort. Den 19

Skarman inlaga.indd 19

2010-12-01 11.51

verksamma läkaren får också ta ett stort eget, personligt ansvar för de beslut som fattas och de åtgärder som vidtas i yrkesutövandet. Läkaryrket utgör därmed ett mycket gott exempel även för andra professionella eller kunskapsintensiva tjänster.

Ytterligare ett skäl till att läkarprofessionen är särskilt intressant, när det gäller handledning, är att man klart och tydligt uttalar att yrkesutövaren inte är färdig att utöva yrket direkt efter den teoretiska grundutbildningen. Man blir färdig läkare först efter genomgången praktisk verksamhet, i Sverige AT-tjänstgöring under 2 år, och därefter färdig specialist efter ytterligare (minst) 5 års tjänstgöring. Under dessa 2 + 5 år ska läkaren under sin fortsatta kompetensutveckling ha en handledare.

För att få behörighet att utöva läkaryrket utsäger myndigheterna genom behörighetsförordningen (förordning (1998:1513) klart att det inte räcker med enbart teoretiska kunskaper, utan att denna teori måste kompletteras med praktiska färdigheter och adekvata förhållningssätt.

Formuleringar som ligger helt i linje med Aristoteles klassiska definition av kompetens: Episteme, Techne och Fronensis (se Stanford Encyclopedia of Philosophy). I senare formuleringar talar man i Socialstyrelsens anvisningar om medicinsk kompetens, samt kompetenser när det gäller kommunikation och ledarskap, medicinsk vetenskap och kvalitetsarbete.

Kompletteringen av den teoretiska grundutbildningen sker för läkaren hos en arbetsgivare som producerar sjukvård, vilket innebär att denna arbetsgivare också har ett formaliserat ansvar för att utbilda och handleda.

Många andra yrken skulle också behöva ha en sådan period efter den teoretiska grundutbildningen i syfte att säkra kompetensutvecklingen för den enskilde yrkesutövaren, men också i syfte att säkerställa kvaliteten i den tjänst som konsumenten får levererad av den mindre erfarna producenten.

Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt utgör ett tresidigt kompetensbegrepp. För det första kräver en professionell yrkesutövning en 20

Skarman inlaga.indd 20

2010-12-01 11.51

uppsättning teoretiska kunskaper. Då den teoretiska kunskapsmassan hela tiden utvecklas genom den ständigt pågående kunskapsproduktionen och forskningen krävs det självklart att den professionella utövaren tillägnar sig och ständigt följer med i kunskapsutvecklingen samt gärna själv deltar i kunskapsproduktionen genom eget forsknings- och utvecklingsarbete.

För det andra kräver en professionell utövning också en uppsättning väl fungerande praktiska färdigheter för att kunna använda de redskap och instrument som är brukliga i yrket. Inte så sällan handlar det också om manuella färdigheter. Det finns också självklara färdighetskrav på yrkesutövaren: att tillägna sig, vidareutveckla och vidmakthålla sin skicklighet i yrkesfärdigheterna. Slutligen krävs det också professionella förhållningssätt i en professionell yrkesutövning. I professioner som innehåller mycket av komplex kontakt med konsumenter och/eller andra yrkesutövare är en stor del av förhållningssätten kopplade till den sociala färdighetssfären.

Men förhållningssätten kan också handla om relationen till uppgifterna och kompetensområdet, till exempel att vara omsorgsfull eller att vara engagerad. Förhållningssätten kan i en viss mening betraktas som starten på kompetensen (mer om detta senare i avsnittet om de sju kompetensgrundande förhållningssätten, kapitel 2).

För att utveckla en yrkesprofessionalitet ska utövaren alltså utveckla kunskaper och färdigheter men också förhållningssätt. Handledaren till den professionella utövaren ska för sin del främja processen att utveckla dessa tre sidor. Eftersom kunskapslärande, färdighetslärande och lärande av förhållningssätt är olikartade processer kommer handledningen också att behöva vara olika för dessa tre aspekter av kompetensbegreppet.

21

Skarman inlaga.indd 21

2010-12-01 11.51

1

Kapitel

Medicinsk Pedagogik

22

Skarman inlaga.indd 22

2010-12-01 11.51

1. Motiv för handledning Den pedagogiska metoden handledning, i syfte att utveckla kompetens,

är lika gammal som människan. Redan innan människan hade ett utvecklat skriftspråk använde man handledning för att föra traditioner vidare, genom att i anslutning till utförande av olika färdigheter visa, förklara och ge möjligheter till träning. I våra nuvarande samhällen och organisationer fyller handledning förstås liknande funktioner, men i en annan kontext naturligtvis.

I moderna, utvecklade samhällen genomgår professionella yrkesutövare först en mer eller mindre omfattande utbildning. Därefter hamnar utövaren i en verksamhet och får i bästa fall handledning. Efter avslutad utbildning tar det lång tid att uppnå sin maximala kompetens.

Det kanske är rimligt att förvänta sig en tid på tio år från det att man som novis börjar sin utbildning till ett yrke till dess att man uppnår en skicklighetsnivå som vi kan betrakta som expertens. Vi får räkna med en betydande kompetensutveckling efter genomgången utbildning särskilt under de första fem åren ute i yrkeslivet. Den nyutbildade är alltså inte en färdig expert.

Handledning är av stor vikt i arbetet med den löpande kompetensutvecklingen då den akademiska utbildningen ofta är organiserad på ett annat sätt än den praktiska yrkesverksamheten. Vanligen är den akademiska utbildningen organiserad i ämnen. Dessutom har kanske lärarna vid många längre akademiska utbildningar aldrig varit yrkesverksamma som praktiker, utan de har tillbringat hela eller större delen av sin yrkes23

Skarman inlaga.indd 23

2010-12-01 11.51

verksamma tid inne på högskolan. Den nyutbildade måste därför, efter avslutad utbildning, lära sig att använda sin akademiskt förvärvade och lagrade kunskap i ett sammanhang som är organiserat på ett annat sätt.

Det är inte hela tiden uppenbart hur denna kunskap ska tillämpas i den verksamhet där den nyutbildade nu befinner sig. Sett ur praktikerns perspektiv kan den akademiska utbildningen uppfattas som fragmenterad och utan tydlig koppling till yrkesverksamheten.

Akademiska utbildningar är också vanligtvis teoriinriktade. Direkt efter en längre teoretisk utbildning har individen en omfattande, både bred och djup, teoretisk kunskap. Vanligen har man inte under utbildningen fått möjlighet att utveckla vare sig praktiska färdigheter eller förhållningssätt för att klara yrket på en hög skicklighetsnivå, och dessvärre är man kanske inte ens fullt medveten om detta. Läkare, lärare, tandläkare, sjuksköterskor, psykologer, socialarbetare och många andra ska alltså efter utbildningen, med sina teoretiska kunskaper, möta patienter, elever, klienter och brukare med till en början otillräckliga färdigheter och outvecklade förhållningssätt. I professioner där man ska möta medmänniskor, som är beroende av behandling och bemötande med hög kvalitet och säkerhet, är det förstås oroande om den nyutbildade skulle lämnas ensam i sitt möte med dessa. Handledning är därför ett sätt att säkra kvaliteten för dem som möter den nyutbildade. Samtidigt blir handledning också ett sätt att skapa trygghet för den som nyligen avslutat sin teoretiska utbildning så att han eller hon inte begår fel som skulle kunna drabba patienten eller brukaren.

Handledning har också ett effektivitetssyfte. Ju längre och mer omfattande den grundläggande utbildningen är, desto längre tid kommer det att ta för den utbildade att komma underfund med hur alla dessa kunskaper ska användas i verksamheten. Inledningsvis kan vi räkna med att tillämpningen blir valhänt, omständlig och ansträngande. Den nyexaminerade kommer dels att vidta åtgärder som inte är nödvändiga, dels att missa nödvändiga moment (något som givetvis också kan hända den som är utbildad för länge sedan). En handledare kan accelerera adeptens kompetensutveckling när det gäller:

24

Skarman inlaga.indd 24

2010-12-01 11.51

• förmågan att tillämpa den teoretiska kunskapsmassan • att utveckla färdigheter i yrket • att utveckla förhållningssätt som är förenliga med ett professionellt utövande av yrket.

Rationaliseringspotentialen är större ju mer kunskapsintensiv verksamheten är. Det är vanligt att man kan åstadkomma bättre resultat med mindre ansträngning och tidsåtgång efter några år i ett yrke. Handledning är ett sätt att snabbare nå bättre resultat med mindre ansträngning. Handledning bör alltså inte betraktas som en kostnad utan som en investering.

Ytterligare ett skäl till att satsa på handledning är att det underlättar rekrytering av ny personal. Ryktet om hur man blir omhändertagen på en arbetsplats sprider sig fort bland dem som är potentiella kandidater.

Människor som satsar år och pengar på en längre utbildning är förstås också intresserade av vilken karriär man kan göra efter utbildningen.

Arbetsplatser med väl genomförda handledningsprogram är alltid goda startsträckor.

25

Skarman inlaga.indd 25

2010-12-01 11.51

2

Kapitel

Medicinsk Pedagogik

26

Skarman inlaga.indd 26

2010-12-01 11.51

2. Kompetens Kompetens handlar om att kunna genomföra eller utföra. Ett klassiskt

sätt att beskriva förutsättningarna för att kunna utföra uppgifterna i exempelvis ett yrke är att använda begreppen, kunskaper, färdigheter och förhållningssätt. Detta synsätt på kompetens ligger nära den klassiska uppdelning, som redan Aristoteles en gång gjorde (se Stanford Encyclopedia of Philosophy).

””

Kompetens Kunskaper som förutsättning för kompetens handlar om att kunna förstå, helhet och delar, sammanhang och samband, orsak och verkan. Det handlar om modeller och teorier. Kunskaper är tätt knutna till det teoretiska. Det är förstås fullt möjligt att ha kunskaper inom ett område men sakna färdigheter.

Färdigheter som förutsättning för kompetens handlar om att kunna göra eller utföra ett praktiskt moment. Detta kan förstås ske med eller utan förståelse för helhet och delar, sammanhang och samband. Det är fullt möjligt att genomföra ett motoriskt program utan, eller med teoretisk förståelse för vad man gör.

Förhållningssätt kan dels handla om attityden eller inställningen till ett arbete eller uppgifter, dels om inställningen till dem man kommer i kontakt med i arbetet, det vill säga de sociala förhållningssätten. Arbetsuppgifter kan till exempel uppfattas som mer eller mindre meningsfulla, engagerande eller intressanta och utföras med mer eller mindre omsorg och noggrannhet.

27

Skarman inlaga.indd 27

2010-12-01 11.51

Kunskaper och färdigheter kan alltså användas med olika förhållningssätt, vilket kommer att påverka genomförandet. Kompetens blir följaktligen något annat och någonting mer än summan av kunskaper, färdigheter och förhållningssätt. Samtidigt förutsätter kompetens att det finns kunskaper, färdigheter och förhållningssätt. Genom utveckling av kunskaper, färdigheter och förhållningssätt utvecklas förutsättningarna för kompetens.

Förhållningssätt, t.ex. medvetenhet

Kunskaper

Färdigheter

Figur 2.1

Det tredimensionella kompetensbegreppet: kunskaper, färdigheter

och förhållningssätt.

Yrkeskompetens kan definieras som: den samlade mängden av kunskaper, färdigheter och förhållningssätt samt sättet att kombinera dem i utövande av ett yrke. Kompetensen representeras då av en större eller mindre rymd i figuren. Skulle någon av dimensionerna ligga på ett nolläge så blir kompetensen lika med noll. En viss mängd kunskap och färdighet innebär mindre kompetens – en mindre rymd – med en lägre medvetenhet än med en högre medvetenhet (förhållningssätt).

De sju kompetensgrundande förhållningssätten Attityder till arbete eller uppgifter kan betraktas som startpunkten på kompetensutvecklingen. Man kan räkna med sju grundläggande förhållningssätt. Förhållningssätten visar sig i relation till arbetsuppgifter, 28

Skarman inlaga.indd 28

2010-12-01 11.51

SBN 978-91-47-09957-3 © Göran Skarman o Liber AB förläggare/projektledare: Bengt Fundin redaktör: Elisabeth Åhman grafisk form o omslag: Birgitta Dahlkild omslagsfoto: Minden Pictures/Nordic Photos produktion: Jürgen Borchert Första upplagan 1 tryck: Kina, 2011 Repro: Resultat Grafisk Produktion, Stockholm

kopieringsförbud

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/ universitet.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/ rättsinnehavare.

Liber AB, 113 98 Stockholm. tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 kundservice.liber@liber.se

Skarman inlaga.indd 4

2010-12-01 11.51

Tryck.nr 47-09957-3

Omslagsorig Skarman.indd 1

Medicinsk pedagogik

Best.nr 47-09957-3

Göran Skarman

Handledning för professionell utveckling M e d i c i n s k P e da g o g i k

Liber

Medicinsk pedagogik Författaren Göran Skarman är specialistbehörig psykolog med inriktning på arbetslivsfrågor. Han har under hela sitt arbetsliv arbetat med utvecklingsfrågor, på 70-talet i ett större konsultföretag, på 80-talet inom ett landsting och sedan 1989 som entreprenör och företagsledare i företaget Humanik AB. Hans konsultverksamhet har mestadels haft en inriktning på kunskapsintensiv tjänsteverksamhet. Förutom roll­ utveckling och handledning har han ägnat sig åt kvalitetsutveckling med utgångspunkt i konsumentupplevd kvalitet och organisations­ utveckling baserad på flowbegreppet.

Medicinsk pedagogik Göran Skarman Handledning för professionell utveckling

D

en här boken vänder sig till den som vill utvecklas som hand­ ledare, som adept eller professionell yrkesutövare. I första hand är den avsedd att användas som lärobok i handledarutbildningen för läkare, men den kan med behållning också läsas av andra profes­ sionella grupper, både inom och utanför hälso- och sjukvårdsområdet, till exempel av lärare, socionomer, poliser och advokater.

Boken bygger på författarens mångåriga erfarenhet av att ha arbetat med handledning för personer i en lång rad professioner. I en teore­ tisk del presenteras en sammanhållen teori och ett begreppssystem med anknytning till hur lärande sker. Å ena sidan hur vi tillägnar oss kunskaper och färdigheter samt vilken betydelse individens förhåll­ ningssätt har för det egna lärandet och yrkesutövandet. Å andra sidan hur en sådan kompetensutveckling kan stimuleras genom handled­ ning. Bokens andra del belyser vanliga frågor och svårigheter kring utveckling av kompetens i professionella yrken, till exempel att ge och ta emot feedback, handledning över kulturella gränser och etik.

Slutligen presenteras en samtalsmodell för handledningssamtal med konkreta samtalsexempel. Framförallt beskrivs här hur samtalet kan användas för utveckling av yrkesrollen.

2010-11-29 11.40