9789147048175

Rörelse & idrott

Conny Tärnklev Susanne Huitfeldt Åsa Ågren

Åke Huitfeldt, Mike Bergström, Conny Tärnklev, Susanne Huitfeldt och Åsa Ågren är klass- och idrottslärare, verksamma i Umeå.

Mike Bergström

Frågorna är många när man som ledare arbetar med rörelse och idrott. Fem lärare delar här med sig av sina erfarenheter i en bok som förenar teori och praktik. Att hela tiden utvärdera sitt arbete och ompröva det är grunden.

Författarna förmedlar en syn på barnen och ungdomarna som innebär ömsesidig respekt, lekfullhet och fantasi.

Boken tar upp rörelsen ur ett teoretiskt perspektiv och ger en mängd tips på aktiviteter för alla åldrar i olika miljöer.

• En rörelsens och idrottens handbok utan slut • En kursbok för de utbildningar där rörelse och idrott ingår • En idébok för förskola och skola

Åke Huitfeldt

ad kan man göra med en grupp förskolebarn i gympasalen?

Hur lär man ut basket till elvaåringar?

Vilka danser kan man ha med tonåringar?

Hur gör man för att få med alla?

Hur kan man ändra en lek för att den ska fungera bättre?

Vilka rörelseövningar kan man ha i klassrummet?

Vad finns det för bra uteaktiviteter?

Rörelse & idrott

V

Best.nr 47-04817-5 Tryck.nr 47-04817-5-06

L I B E R 9

789147 048175

Åke Huitfeldt Mike Bergström Conny Tärnklev Susanne Huitfeldt Åsa Ågren

Inlaga nytt.qxd 10 03 24 16.07 Sida 4

ISBN 978-91-47-04817-5 ©1998, Åke Huitfeldt, Mike Bergström, Conny Tärnklev, Susanne Huitfeldt, Åsa Ågren och Liber AB Redaktör Ninni Ericsson Typografi och layout Charlotte Habing Omslag Anna Hild Tecknare Björn Bergenholtz, Susanne Fredelius (dataillustrationer) och Susanne Huitfeldt s 108 Omslagsbild Björn Bergenholtz Bildredaktör Staffan Johansson Första upplagan 6 Repro: Repro 8 AB, Stockholm Tryck: Sahara Printing, Egypten 2010

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/ rättsinnehavare.

Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 92 00 www.liber.se kundservice tfn 08-690 93 90, fax 08-690 93 01, e-post: kundservice.liber@liber.se

Inlaga nytt 07 09 10 16.01 Sida 5

Innehåll Bokens författare Förord 9 Bokens idé 10

8

Varför rörelse och idrott?

13

Vad är rörelse och idrott? 14 Hur den obligatoriska rörelsen påverkar övrig rörelse och idrott Den obligatoriska rörelsens betydelse 17 Idrott för hälsa i de olika åldrarna 19 Hälsa, rörelseberedskap – en livskunskap? 21 Målsättningen med skolämnet Idrott och hälsa 21

16

På vilket sätt lär sig barn och ungdom?

26

Barns motoriska utveckling 26 De obligatoriska rörelsepassen och idrottslektionerna 31 Hur ska de kombinations- motoriska färdigheterna presenteras? 33 Medvetandets betydelse för en motorisk handling 35 Den holistiska inlärningsmodellen 36 Sammanfattning 39

Barnet som resurs

41

Långtidsplanering 41 Planering för de yngre barnen 43 Planering för barnen i mellanåldrarna 44 Planering för de äldre eleverna 47 Barnet som resurs vid enskilda lektioner 49 Sammanfattning 58

Leken Leken – grunden för utveckling 60 Att kunna leka 61 Hur uppstår den spontana leken? 62 Varför leka? 63 Att utgå från barns lek 63 Att skapa lekar – uppgiftslekar 64 Att tänka på när du leker 65 Några lekar 67 Utveckling av lekar genom att styra och förändra reglerna Att välja rätt lek 96

60

88

Inlaga nytt 07 09 10 16.01 Sida 6

Rörelse i klassrum, på skolgård och i närområdet

98

Skolmognad 98 Energipiller 99 Ban-kort 100 Studsmatta, rep och bollar 101 Rörelseramsor 102 Klassrumsgymnastik 104 Dramaövningar 104 Rastaktiviteter 105 Skolgårdsbanor 106 Äventyrsbanor 107 Skidkort 108

Specialundervisning i idrott och rörelse Specialundervisning för de yngre barnen 111 Specialundervisning för barnen i mellanåldrarna Specialundervisning för de äldre eleverna 117

109 115

Friluftsliv

119

Varför är det viktigt med friluftsliv i skolan? 120 Hur kan man arbeta med friluftsliv? 121 Trollskogen – en fantasidag för de yngre barnen 121 Nöjesfältet – en äventyrsdag för barnen i mellanåldrarna Samarbetsdag för de äldre eleverna 130 Lägerskola för de äldre eleverna 133

Orientering

126

137

Varför orientering? 137 Hur kan man arbeta med orientering? 139 Att orientera med de yngre barnen inomhus 139 Att orientera med barnen i mellanåldrarna 146 Orientera med de äldre eleverna 148 Orientering på annat vis 152

Friidrott

156

Varför friidrott? 156 Hur ska man arbeta med friidrott? 157 Friidrott för de yngre barnen 158 Friidrott för barnen i mellanåldrarna 161 Friidrott för de äldre eleverna 164 Tips för inneövningar i friidrott 166

Dans/Rytmik Varför dans i skolan? 167 Hur kan man arbeta med dans i skolan?

Viktigt att tänka på 172

167 168

Inlaga nytt 07 09 10 16.01 Sida 7

Boll

173

Varför boll i skolan? 174 Hur kan man arbeta med bollar? 174 Att organisera rörelsepass och lektioner med boll 175 Boll med de yngre barnen 176 Boll för barnen i mellanåldrarna 183 Boll för de äldre eleverna 189 Spektakulära lagbollspel och organisation av lagbollspel Lagbollspelens organisation 196

194

Vinter

197

Varför rörelse ute på vintern? 197 Hur kan vi arbeta ute på vintern? 198 Vinteraktiviteter med de yngre barnen 199 Vinteraktiviteter med barn i mellanåldrarna 209 Vinteraktiviteter för de äldre eleverna 215 Andra uteaktiviteter 217

Gymnastik

218

Varför gymnastik? 219 Hur ska man arbeta med gymnastik? 221 Gymnastik för de yngre barnen 222 Gymnastik med barnen i mellanåldrarna 235 Gymnastik med de äldre eleverna 240

Simning

245

Varför simning i skolan? 245 Hur kan vi arbeta med simning i skolan? 246 Lek och simning för de yngre barnen 249 Lek och simning för barnen i mellanåldrarna 257 Lek, spel, olika motionsformer samt nya simsätt för de äldre eleverna 261

Styrketräning och konditionsträning Styrketräning och konditionsträning för de äldre eleverna Styrkepass 266 Uppläggning av olika konditionspass 268

Trendidrotter

270

Vad kännetecknar en trendidrott?

Varför trendidrotter? 271 Arbeta med trendidrotter 271 Referenser 276 Lästips 278 Sånger nämnda i boken Register 284

265 265

280

270

Inlaga nytt 07 09 10 16.01 Sida 8

Bokens författare Åke Huitfeldt, idrotts- och 1–7-lärare i Ma/No vid Mariebergskolan, år 0–6, i Umeå. Har tidigare arbetat på fritidshem, på högstadiet och som rörelse- och idrottsutbildare vid Umeå Universitet för blivande förskollärare, fritidspedagoger och 1–7-lärare.

Mike Bergström, lärare i idrott och matematik vid Grubbe högstadieskola i Umeå.

Har tidigare arbetat på gymnasieskola i Piteå.

Conny Tärnklev, universitetsadjunkt i idrott vid Umeå Universitet. Har tidigare arbetat på mellanstadiet och högstadiet.

Susanne Huitfeldt, lågstadielärare vid Mariehemskolan, år 0–6, i Umeå. Har tidigare arbetat i förskola. Åsa Ågren, idrotts- och matematiklärare vid Grubbe högstadieskola i Umeå. Har tidigare arbetat på andra stadier.

Samtliga författare är periodiskt knutna till Umeå Universitet som praktikhandledare för blivande förskollärare, fritidspedagoger, 1–7-lärare och 4–9-lärare.

8

Inlaga nytt 07 09 10 16.01 Sida 9

Förord Jag vet några bra rörelseövningar man kan ha i klassrummet.

Vad kan man göra med en grupp fyra- till femåringar i gympasalen?

Hur gör man när man ska ha en grupp sjuåringar i idrott för första gången?

Du ska veta vilken bra lek jag hade idag!

Vilka danser brukar du ha med tonåringar?

Vad gör du med dom som inte vill vara med?

Jag ska på lägerskola med min nya sjua. Har du några tips på bra samarbetsövningar?

Vet du hur vi sätter betyg i vår skola?

Frågorna, svaren och diskussionerna har med åren blivit många när man träffats i personalrummet, i affären, på banken eller vid andra kortare tillfällen. Sällan har det givits tid på studiedagar eller liknande för erfarenhetsutbyte under lugnare former. Ännu mindre har dessa erfarenheter nedtecknats för att kunna nå flera som på något sätt arbetar med barn och ungdom och där lek, rörelse och idrott är ett vanligt inslag. Det är viktigt att utveckla och diskutera detta arbete. Att röra sig är ett naturligt sätt att utveckla sig såväl fysiskt och mentalt som kognitivt, och det har betydelse för den framtida hälsan.

Boken grundar sitt innehåll på fem lärares erfarenheter av barn och ungdom, och framför allt deras syn på barnens behov av utveckling i lek, rörelse och idrott. Ofta skrivs böcker av dem som undervisar om barn. Sällan skrivs böcker av dem som arbetar med barn. Det beror oftast på tidsbrist eller på att de senare inte tror sig ha förmågan att kunna förmedla sina erfarenheter i skrift. Den här boken är ett undantag som möjliggjorts genom ett bidrag från Svenska Gymnastikläraresällskapet (SGS). Det har hjälpt oss att kunna initiera arbetet med vår bokidé. Vi är nämligen övertygade om att det är meningsfullt att förmedla den kunskap som vi vardagspedagoger besitter.

Boken är skriven för dem som vill få idéer på hur man genom 9

Inlaga nytt 07 09 10 16.01 Sida 10

Bokens egen mås är en symbol för den frihet, det mod att gå egna vägar och den träning som behövs för att kunna utvecklas utifrån sina möjligheter.

rörelseglädje kan stimulera den växande generationen till rörelse och därigenom skapa intresse för, färdighet i och kunskap om idrott. Detta sker genom en analys av rörelse och idrott men framför allt med hjälp av en mängd praktiska förslag på olika aktiviteter och sätt på vilka de kan presenteras. Exempel ges också på rörelselekar i klass- och grupprum samt hur man kan organisera för en attraktiv utemiljö.

Boken genomsyras av såväl didaktiska frågeställningar som tankar om hur man förverkligar dessa i praktiken. Den är en handbok för dem som arbetar med rörelse och idrott i barnomsorg och skola men även för dem som arbetar ideellt med rörelse och idrott för barn och ungdom.

Boken lämpar sig som kurslitteratur på de utbildningar där rörelse och idrott ingår och som en idébok ute på förskola och skola.

Boken vill visa på dels möjligheten av att kunna utveckla sig både som ledare och utövare utifrån sina möjligheter, dels att friheten och modet att våga prova nya vägar, tillsammans med mycket träning och tålamod, ger oanade kvaliteter.

Vi hoppas att du ska ha mycket nytta av boken, såväl under som efter utbildning och att den också ska bli en utgångspunkt för funderingar och diskussioner, en hjälpreda för dem som på något sätt undervisar eller hjälper barn och ungdom med rörelse och idrott.

Bokens idé Inledningsvis förklarar vi olika former av samt betydelsen av rörelse och idrott och dess betydelse i samhället. Därefter tar vi upp hur barn och ungdomar lär sig motoriska färdigheter och ett arbetssätt presenteras. Resterande kapitel är i huvudsak väldigt konkreta och på ren lektionsnivå. Dock inleds många av dessa kapitel med ett resonemang om varför det är befogat med det moment som behandlas. De senare kapitlen presenterar förslag för alla åldrar, från de yngsta barnen till de äldsta.

Genom att förstå det arbetssätt och synsätt på rörelse och idrott som presenteras i inledningen av boken kan man sedan med sin fantasi utveckla dessa relativt få lektionsförslag i det oändliga.

10

Inlaga nytt 07 09 10 16.01 Sida 11

Kunskapen kan däremot berika fantasin. (Bokens författare)

Jag tror på intuition och inspiration och ibland känner jag på mig att jag har rätt… utan att veta varför. Fantasi är viktigare än kunskap.

Kunskapen är begränsad men inte fantasin. (Albert Einstein )

– Redan de gamla grekerna… Olika fackuttryck och metoder kommer och går nästan lika snabbt som klädmodet. Många uttryck, lekar, metoder samt pedagogiska system som man tror är moderna kan man hitta långt tillbaka i historien. Olika metoder har genom åren förespråkats som allena saliggörande. Den här boken förespråkar inte en metod, utan flera. Vilken metod man använder beror på situation, deltagare och målsättning, och ytterst är den beroende av vilken grundsyn man har när det gäller arbetet med rörelse och idrott för barn och ungdom. Är det någon form av pedagogik vi ändå vill framhålla är det relationspedagogiken. Lyckas man skapa en positiv relation till gruppen är mycket vunnet. Att uppmärksamma att någon har en nyköpt T-shirt är lika viktigt som att kommentera en viss rörelse. Att intressera sig för en individ på olika sätt gör att individen känner sig bekräftad och får möjlighet att växa som människa.

Vi som skrivit boken har grundsynen att barn och ungdomar, med hjälp av professionella pedagoger, ska erhålla färdigheter, kunskaper och intresse i en stimulerande inlärningsmiljö.

– Lekfullt och seriöst på samma gång är det ideala. (Dewey) Denna utveckling sker genom ömsesidig respekt, där både din och barnens förmågor tas till vara. Dessa tankegångar och sätten på vilka de praktiskt organiseras redovisas i de inledande kapitlen. De behandlar vad rörelse och idrott är, hur barn lär sig, hur man använder barn och ungdom som resurs och lekens fantastiska värld.

Det bästa är om du kan hitta din egen metod att arbeta med, din egen profil. Att kopiera någon annans sätt att arbeta är sällan lyckat. Du måste utgå från din personlighet, din stil och ditt sätt att vara som människa. Däremot kan du utveckla dig genom att pröva på andras idéer i din egen tappning. Idéer du kommit i kontakt med på kurs, läst om eller på annat sätt intresserat dig för. När du väl prövat dem på dina elever är det viktigt att du efteråt frågar dig: • Var det här bra? Inspirerade det deltagarna?

• Är det något jag måste förändra?

11

Inlaga nytt 07 09 10 16.01 Sida 12

• Hur kan jag utveckla de här nya tankarna?

• Kan jag använda det med andra åldersgrupper? I så fall hur?

På det här sättet kommer du hela tiden att långsamt och tryggt förändra ditt sätt att undervisa. Du kommer att märka att Einstein, en av historiens klokaste män, hade rätt när han menade att kunskapen är begränsad men inte fantasin.

Att ändra någon metod när man till exempel ska lära ut ett danssteg klarar många. Vi kallar det en yttre förändring. Men att förändra sitt sätt att vara och agera gentemot sina medmänniskor, en inre förändring, i det här fallet i första hand gentemot arbetskamrater, barn och ungdom, kräver mod.

Man måste utvärdera sitt inre sätt att vara för att utvecklas som pedagog. Det kan betyda att du ifrågasätter några av dina självklara sätt att undervisa de senaste åren. För att undvika konflikter med dig själv och andra, måste den förändringen ske långsamt och just i din takt. När du tillåter dig själv att våga förändra ditt sätt att undervisa och göra både yttre och inre förändringar, och att se på saker förutsättningslöst, då är du på rätt väg.

12

Inlaga nytt 07 09 10 16.01 Sida 13

Varför rörelse och idrott?

– Barnen behöver röra på sig. Dessutom tycker dom att det är kul!

Detta räcker inte alltid som argument för att övertyga politiker och andra beslutsfattare om vikten av obligatorisk rörelse och idrott i förskola och skola. Vi behöver inte överteoretisera ämnet rörelse och idrott för att höja dess status. Barnet, eleven, ska i första hand få göra det som ligger i begreppet rörelse och idrott, det vill säga röra på sig och idrotta. Barn och ungdom sitter ändå mycket stilla för att lyssna och arbeta. Men ska vi bli tagna på allvar är det värdefullt att kunna referera till vad aktuell forskning säger om betydelsen av rörelse och idrott för den fysiska och mentala hälsan samt för den sociala och kognitiva1 utvecklingen.

Vi behöver en teoretisk grund, en vetenskap, för att kunna artikulera våra argument i diskussionen med beslutsfattarna för att kunna framhålla den praktiska kompetensens betydelse.

1 Kognitiva

utvecklingen är den intellektuel-

la, kunskapsmässiga utvecklingen.

2 Osteoporos

betyder benskörhet och före-

byggs genom kalkrik mat och stimulering av skelettet genom motion där skelettet belastas, t.ex. genom promenader.

Modern forskning visar att rörelsen och hälsokunskapen idag är ytterst betydelsefull på grund av den moderna stillasittande livsstilen och det extrema kroppsidealet. Ökad fetma (Björntorp, 1996), större risk för hjärtinfarkt (Raitakari, 1997), osteoporos2 (Thorsén, 1996) och ätstörningar (Theander, 1985) är några exempel på vad det moderna samhället fört med sig. Dessutom visar annan forskning på rörelsens och lekens betydelse för den kognitiva och sociala utvecklingen. ”Fantasin, konsten att föreställa sig och associera på ett vanvördigt sätt, utvecklas i lek med föremålen runt barnet och kan resultera i en utvecklad låtsaslek, i skapande verksamhet och en djupt upplevd kunskap om material och deras möjligheter.” (Knutsdotter Olofsson, 1987). En förutsättning för kognitiv utveckling är enligt Piaget (1976) att barnen undersöker och leker med sin omgivning.

13

Inlaga nytt 07 09 10 16.01 Sida 14

Undersökningar på äldre ungdomar visar också att de ungdomar som varit aktiva i en idrottsförening har större möjlighet till positiva relationer med sin omgivning under sitt fortsatta liv (Engström, 1986). Samtidigt visar studier (Tärnklev och Åström, 1992) att eleverna upplever idrottsämnet positivt och viktigt, samt att för en del av de äldre eleverna är idrottslektionen det enda tillfället då de aktiverar sig fysiskt.

Vad är rörelse och idrott?

Begreppet idrott innefattar mycket. Idrotten kan vara spontan eller organiserad. Den kan vara obligatorisk eller frivillig. Den kan dessutom innehålla tävling i en eller annan form. Oftast är idrotten en kombination av dessa kategorier. De olika uttrycken av rörelse och idrott kan illustreras med följande figur.

K IS e OR örels r

F

LI

n

LI Ob GA lig T ato ris k

IL

R Sp on I V ta

G t

OB

se rel rö

vli ng

sve

rks a

m he

t

O

ise rgan

rad

e els rör

ut

VI

e

IV

vli ng

RI

m

FR

G

an

tä

e els tä

LL

rör

LI

Olika former av rörelse och idrott.

14

d

IG

sve

rad

rk s a

nise

mhe

Orga

IL

F

Inlaga nytt 07 09 10 16.01 Sida 15

Vad är din syn på tävling i den obligatoriska sektorn?

Sektor 1. Spontan rörelse är den lek och annan rörelse som barnet utför instinktivt för att kunna utvecklas. Rörelse är för det lilla barnet ett naturligt sätt att utvecklas både fysiskt, mentalt och kognitivt. Kunskapen om barns utveckling från fosterstadiet och till dess vi tar hand om dem vid 4–5 års ålder är nödvändig. Med denna kunskap som bakgrund är det lätt att förstå hur viktigt det är med rörelse och idrott på förskola och skola.

I första sektorn finns också alla aktiviteter vi senare i livet utför spontant. Det kan vara på skolgården, garageplanen, gräsmattan, isen, stranden eller varför inte ute i bärskogen. Den spontana rörelsen utförs av både barn och vuxna och i bästa fall tillsammans.

Sektor 2. Organiserad rörelse utan tävlingsverksamhet. Det är företeelser som familjegympa, scouting, mulleskolor, dans, gymping, överlevnadskurser och klätterutflykter med instruktörer.

Sektor 3. Organiserad rörelse med tävlingsverksamhet innefattar all den organiserade tävlingsverksamheten, från breddtävlingar i skidor för barn till sprinterlopp i OS. Dessutom verksamhet som så snart det är möjligt har till mål att leda in deltagarna till tävlingsverksamhet, t.ex. tennisskolor och andra former av idrottsskolor.

Sektor 4. Obligatorisk rörelse är den rörelse och idrott som bedrivs i organiserad form i åldern 6–13 år. Det är också de speciellt organiserade rörelsestunderna som bedrivs för de allra yngsta på förskolan, även om den inte kan anses som obligatorisk då förskolan för dessa åldrar är frivillig. Gymnasieskolan är ett liknande fenomen, den är frivillig, men de flesta ungdomar väljer att gå i gymnasieskolan, där dessutom idrott och hälsa för tillfället (1998) är ett obligatoriskt ämne (kärnämne). En liten del av denna sektor är också de kurser, med frivilligt deltagande, som drivs av folkrörelsen, till exempel stegkurser i fotboll, och även de kurser som finns på folkhögskolor och universitet. Idrottskurserna är visserligen frivilliga, men de ingår i olika omfattning som obligatoriska moment.

Här finns till exempel utbildningar på Bosön och utbildningar på universitet till bland annat förskollärare och idrottslärare. Fysisk träning i militärtjänsten kommer också många i kontakt med, och placeras även den i den fjärde sektorn.

I den fjärde sektorn förekommer tävling i viss utsträckning, i en eller annan form.

Den här boken handlar i första hand om den fjärde sektorn, och 15

Inlaga nytt 07 09 10 16.01 Sida 16

då om den rörelse eller idrott som bedrivs på ett mer eller mindre organiserat sätt, i förskola och skola.

De tre åldersgrupperna som boken tar upp är: – De yngre barnen, 4–9 år.

– Barnen i mellanåldrarna, 9–12 år.

– De äldre eleverna, 12–16 år.

Många lekar, övningar och aktiviteter har ingen åldersgräns, vare sig uppåt eller nedåt. Med lite av ditt mod och din fantasi (återigen) går därför aktiviteterna ofta att göra om för att passa den aktuella åldersgruppen och situationen. Ibland nämns rörelse istället för idrott, detta för att markera att det i första hand handlar om aktiviteter för de yngre barnen. Den aktivitet som sker spontant, oavsett ålder, kategoriseras heller inte som idrott utan benämns rörelse, även om detta ofta är en ytterst viktig form av idrott, nämligen spontanidrott.

De fyra sektorerna har olika förhållande till varandra och går ofta in i varandra. Eftersom boken beskriver den fjärde sektorn är det viktigt att studera hur den sektorn påverkar de andra sektorerna.

Hur den obligatoriska rörelsen påverkar övrig rörelse och idrott Om den fjärde sektorn bedrivs på rätt sätt påverkar den de andra sektorerna positivt. Några exempel: Den obligatoriska rörelsen påverkar den spontana rörelsen: Genom att tidigt, i förskola eller skola, stödja barn som har problem med sin rörelseutveckling, hjälper man dem att lättare klara vardagens utmaningar. Man stärker deras självförtroende och får dem att våga delta i spontana aktiviteter som lek och spel. Den obligatoriska rörelsen gör dem också nyfikna på naturen, vilket senare i livet ger dem intresse för friluftsliv.

Den obligatoriska rörelsen påverkar den organiserade, frivilliga rörelsen utan tävlingsinslag: Lär man barnen några enkla danssteg och får dem att känna rytmens härliga makt, kan detta leda till att de vill använda en del av sin fritid till att lära sig mer om dans.

Dessutom lär de sig grunderna för hur man beter sig på ett dansställe och får kontakt med det motsatta könet.

16

Inlaga nytt 07 09 10 16.01 Sida 17

Den obligatoriska rörelsen påverkar den organiserade, frivilliga rörelsen med tävlingsinslag: En del barn tycker att det är naturligt och kul att tävla men detta får inte ske på andras bekostnad i skolan.

Har man i en klass skapat intresse hos några för att spela volleyboll, kan man via frivillig skolidrottsverksamhet slussa dem vidare till en idrottsförening där de kan utvecklas vidare och få möjlighet att tävla mot likasinnade. Kontakten med den goda idrottsföreningen kan bidra till att berika deras fritid och skapar för en del av dem nya kontaktytor, samt färdigheter och kunskaper som de har nytta av även senare i livet.

Att sektor 1, den spontana rörelsen, har en viktig funktion är lätt att förstå. Tyvärr pekar undersökningar (Engström m.fl., 1989) på att den spontana rörelsen som bedrivs av äldre barn och ungdom (äkta lek, och tvåmål på bostadsområdets fotbollsplan etc.) har minskat under 80- och 90-talen.

Sektor 2 och 3, den frivilliga organiserade rörelsen och idrotten, både med och utan tävling, kan ha ett berättigande internationellt, för nationen, kommunen, bostadsområdet, byn, gruppen och/eller den enskilda individen. Drivs idrotten på ett sunt sätt ger den: – Utbyte och förståelse för andra kulturer och miljöer.

– Gemensamma upplevelser, vi-känsla.

– Naturliga mötesplatser.

– Meningsfylld, lustfylld samt fysiskt och psykiskt hälsosam fritid.

Den obligatoriska rörelsens betydelse Denna frågeställning handlar om värdet av vad alla barn och ungdomar kommer i kontakt med. Därför är det intressant att fördjupa sig mer i sektor 4.

Barnet använder ofta sin naturliga utvecklingsmotor och har sedan möjlighet att söka sig till idrottsföreningar när de blir äldre. Om detta stämmer, varför måste vi idag (1998) bedriva speciell rörelseträning i förskolan, och på schemat i skolan ha ett speciellt ämne som heter idrott och hälsa? Kan man inte bara förlänga rasterna?

Frågar man barnen varför man har gympa, får man ofta svaret: – Det är roligt!

17

Inlaga nytt 07 09 10 16.01 Sida 18

Några av de äldre eleverena kan lägga till att det är nyttigt eller i vissa fall för att man måste.

Frågar man vuxna får man flera och mera exakta svar som: – Det är bra för motoriken.

– Det stärker trivseln och ger gruppkänsla.

– Det är bra som avkoppling till allt övrigt stillasittande; barnen orkar bättre med den övriga skolan.

– Det är bra att de får pröva olika idrottsliga aktiviteter.

– Det är hälsosamt.

Det finns inget motsatsförhållande i de här argumenten, vare sig i barnens eller i de vuxnas. Snarare bygger de på varandra och har olika betydelse beroende på vilken ålder det gäller. Ett övergripande argument som kompletterar de redan nämnda är: Ett litet barn som inte kan fånga en boll syns väldigt snabbt i ett lagbollspel.

God undervisning i rörelse och idrott tränar den sociala kompetensen och skapar ett bestående intresse för bedrivandet av friluftsliv samt rörelse och idrott.

Men vad gör ett stort barn inför situationen att inför helgen besöka ett dansställe eller disco, när han/hon inte har kunskapen om hur man bjuder upp, eller färdighet i hur man dansar?

Eller helt enkelt inte har självkänsla nog för att våga bjuda upp?

Användning av droger och våld är ibland ett resultat av dålig självkänsla och brist på förmåga att sysselsätta sig med något som kräver särskilda kunskaper, t.ex. att kunna dansa.

Dansundervisning är en viktig del av SANT3-undervisningen i skolan

3SANT-undervisningen

är den förebyggande

antidroginformationen som bedrivs. SANT står för Snus, Alkohol. Narkotika och Tobak.

18

Undervisningen ska ge eleverna färdigheter i och kunskap om olika fysiska aktiviteter, men även ge självkänsla samt att kunna acceptera sin egen och andras förmåga.

När barnen/ungdomarna i förskolan, på fritiden, på rasten i skolan eller senare i livet vill vara med i någon fysisk aktivitet, är det lättare om de har en: Grundkunskap i det som de ska aktivera sig i.

Självkänsla och mod att visa sin kunskap inför andra och våga visa att de duger.

Frågar man barnet som inte spelar fotboll eller hoppar rep på fritiden eller under rasten varför det inte är med får man ofta svaret: ”Det är tråkigt!”

Att i det här sammanhanget säga att något är tråkigt är ofta en försvarsmekanism. Det är lättare för barnet självt att acceptera ett sådant svar. Vad det egentligen handlar om är: ”Jag kan inte!”

Men det säger inte barnet, för det stör självkänslan. Ett litet barn syns som tur är väldigt tydligt i en sådan här situation, vilket gör att man har möjlighet att snabbt hjälpa barnet. En god undervisning har här en viktig funktion att fylla, den förbereder barnen/eleverna in-

Inlaga nytt 07 09 10 16.01 Sida 19

för liknande situationer genom att ge alla barn och ungdomar möjlighet till att: A)Lära och förbättra sig i att koordinera kroppen i aktiviteter som att rulla, hoppa, klättra och att hantera olika bollar. Att kunna dansa och simma samt att vara förtrogen med olika lekar, bollspel och att vistas utomhus under årets olika årstider.

B) Öka självkänslan och övertygelsen om att alla duger.

C)Uttrycka sig.

På detta sätt utestänger vi dem inte från vare sig spontana eller organiserade fysiska aktiviteter.

Idrott för hälsa i de olika åldrarna

”Barnglasögonen” är självklart bra att ta på sig även när man verkligen är utomhus.

Rörelsen, idrotten i sig, är inte målet utan snarare medlet för att nå bättre mental och fysisk hälsa.

Ett annat namn för skolämnet idrott och hälsa vore därför idrott för hälsa. Argumenten för varför man ska bedriva rörelse, idrott och hälsa var flera. Vissa argument är mer centrala, beroende på åldersgrupp.

De yngre barnen (4–9år) har en oerhörd motorisk inlärningsförmåga, samtidigt som de inte kommit i kontakt med de organiserade idrottsformerna. Här finns verkligen chans att lära dem en uppsjö av rörelser, genom att använda deras spontana iver att få klättra, hoppa, kasta, balansera, smyga och fantisera. Om man som vuxen sätter på sig ”barnglasögonen”, kan man vid de tillfällen man inte är utomhus ordna så att gymnastiksalen fungerar som en spännande kvasinatur för barnen. Kvasinaturen är en artificiell natur uppbyggd utifrån hur den verkliga naturen ser ut. Förutom att detta ger barnen utlopp för sitt rörelsebehov och en rörelseberedskap, ger det för många barn möjligheten att lära sig mer distinkta övningar, som handstående, kullerbyttor, små volter och att hoppa rep. Asbjørn Flemmen, norsk idrottslärare och debattör, kallar denna ålder för den motoriska guldåldern. Den motoriska färdigheten är tacksam att lära in under denna tid. Barnen har ofta lätt att lära sig, och färdigheten sitter långt upp i åldrarna och blir en investering för livet.

19

Inlaga nytt 07 09 10 16.01 Sida 20

För barnen i mellanåldrarna (9–12 år) ger den här kunskapen förmåga till att kunna pröva mer specifika övningar, både individuellt och i grupp. Det är övningar, spel, sporter och aktiviteter som bedrivs såväl ute som inne. Barnen har nu också uppnått en mognad som gör att de kan förstå de olika spelens regler och idéer.

För de äldre eleverna (13–16 år) leder den här mognaden och kunskapen i bästa fall till att de förstår idrottens betydelse för hälsan. Idrotten är också ett skönt avbrott från den i övrigt i många fall stillasittande vardagen, både vad gäller skolarbete och fritid.

För en del i denna ålder är idrottslektionerna i skolan de enda tillfällena under veckan då de utövar fysisk aktivitet. Eftersom den spontana rörelsen avtar med stigande ålder är lektionerna mer betydelsefulla för nu- och framtidshälsan än under de andra åldrarna.

Argumenten för rörelse och idrott i förskola och i skola är många. Sammanför vi argumenten ”det är roligt”, trivsel och gruppkänsla med varandra får vi följande sammanfattningsfigur för de olika åldrarna, där argumentens placering för de olika åldrarna visar dess betydelse i form av yta. Självklart kan det för det enskilda barnet variera på ett helt annat sätt.

Rörelsens och idrottens funktion

Självkänsla

Självkänsla

Avkoppling

Avkoppling

Avkoppling

Roligt, trivsel, gruppkänsla

Roligt, trivsel, gruppkänsla

Roligt, trivsel, gruppkänsla

Självkänsla

varierar beroende på ålder.

Hälsa

Hälsa

Motorik

Motorik

Hälsa

Motorik

Grundkunskap

Grundkunskap

Grundkunskap

Prova på olika aktviteter

Prova på olika aktviteter

Prova på olika aktviteter

4–9 år

20

9–12 år

12 år

→

Inlaga nytt 07 09 10 16.01 Sida 21

Hälsa,rörelseberedskap – en livskunskap?

Om en av skolans viktigaste uppgifter är att förmedla kunskap, vad är i så fall kunskap och vad är viktig kunskap? Vilken kunskap ska vi ge barnet för att det på bästa sätt ska klara av kraven från framtidens samhälle? Det är just den kunskapen och färdigheten som kallas för livskunskap.

Livskunskap är den kunskap som man behöver för att klara sig optimalt i livet.

En naturvän är en miljövän.

Rörelsen är ett naturligt sätt att utvecklas såväl fysiskt och psykiskt som socialt. Hälsa och rörelseberedskap är en viktig bas för god livskunskap. Detta oavsett var man växer upp. Denna möjlighet till utveckling och inlärning får inte missas i vårt stillasittande samhälle, utan måste börja så tidigt som möjligt. Detta går inte att ta igen på komvux, folkhögskola eller på en 20-poängskurs på universitetet.

Missar vi chansen att hjälpa den växande generationen vid tidig ålder betyder det inte bara att vi utestänger några från möjligheten till glädjestunder. Har vi inte tidigt lyckats att ge dem ett positivt livsmönster ökar också risken för arbetsskador, något som förutom personligt lidande också drar med sig kostnader för samhället. Att sköta sin hälsa ger dessutom sekundäreffekter, som till exempel miljömedvetenhet. Är man ofta ute i naturen för att sköta sin hälsa skapar detta en känsla för naturen.

Det är framför allt i dessa perspektiv hälsan och rörelseberedskapen är en livskunskap, som i vissa fall kan vara just livsavgörande.

Kroppen bär man alltid med sig, oavsett var i livet man hamnar.

Målsättningen med skolämnet Idrott och hälsa ”Att eleven utvecklar förmågan att leka och idrotta på egen hand eller tillsammans med kamrater och tar ett växande ansvar för sin egen fysiska träning …får ett bestående intresse för regelbunden fysisk aktivitet.” …är viktiga målsättningar enligt Lpo 94.

21

Inlaga nytt 07 09 10 16.01 Sida 22

Allt förändras med tiden, även läroplaner. Men med största sannolikhet kommer andemeningen i kommande läroplaner att se likadan ut, då inget talar för att vår vardag i framtiden kommer att innebära ökad fysisk aktivitet. Historiskt sett har paradoxalt nog tiden för lärarledd fysiskt aktivitet minskat i skolan. Det gör att det ställs höga krav på den ringa tid som den växande generationen har för obligatorisk undervisning i rörelse och idrott.

Här följer några punkter som kan höja kvaliteten vid planering och genomförande av den obligatoriska undervisningen.

Idrotten

Vid betygssättning borde det tas hänsyn till kamratskap (social kompetens), då det är av betydelse för hur individen kommer att fungera på en arbetsplats i framtiden.

Hur stor del av tiden utgörs av bollspel och hur påverkar det betygssättningen för eleverna?

Tips: För att individualisera vid bollspel, använd två planer. På ena planen spelar de som vill ta det lite lugnare och på den andra spelar de som vill hålla ett högre tempo.

22

Presentera läroplan och betygskriterierna (Lpo 94) för de äldre eleverna. Som lärare ger man pedagogiska tips och idéer på hur eleverna kan utveckla sina färdigheter och kunskaper. Betygskriterierna i Lpo 94 ger en syn på kunskap som ligger väl i linje med idrottsämnets målsättning. Honnörsorden utgörs av fyra F: Fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet. Därmed betonas helhetssynen på undervisning och de praktiska ämnenas betydelse. Idrott och hälsa integrerar på ett naturligt sätt dessa fyra faktorer. Kunskap uppstår således först när man praktiskt utför det man förstår, vet och är förtrogen med. Dessutom är idrottsundervisningen den del i skolan som ofta tränar läroplanens övergripande mål – social kompetens.

• Ta hänsyn till de elever som är fysiskt inaktiva på fritiden redan på planeringsstadiet.

• Se till att alla elever utifrån sina förutsättningar får chans att påverka innehållet.

• Använd ett differentierat innehåll under en längre period för att tillgodose allas intressen.

• Ge möjlighet till individuell planering, speciellt för de äldre eleverna, i moment som simning och konditionsgrenar.

• Ge eleverna möjlighet att välja mellan olika aktiviteter under samma lektion.

• Individualisera genom att erbjuda olika nivåer inom en och samma idrott.

• Prova ibland bollspel och aktiviteter som är egna produkter. Det gör att aktörerna inte har en förutfattad mening om aktiviteten.

De ställs inför helt nya situationer när man t.ex. presenterar nya

Inlaga nytt 07 09 10 16.01 Sida 23

•

• •

Exempel på litteraturstudier: Regler, taktik, fysiologi, ergonomi, näringslära, hälsobegreppet samt idrotten ur ett historiskt och kulturellt perspektiv.

Man kan även låta någon elev vara

•

speaker eller göra intervjuer i samband med att man utövar något bollspel. Det är ett utmärkt sätt att träna svenska.

Läraren har en klasspärm, där eleverna

•

för in sitt styrketränings- eller joggningsprotokoll och svar på teorifrågorna mm.

•

bollspel där de inte har förutbestämda roller. De blir tvungna att tänka i nya banor där alla får möjlighet att börja med något som är nytt för alla.

Värna om en utveckling vad gäller färdighet och kunskap likaväl som för fantasi ock kreativitet.

Visa engagemang bl.a. genom att kommentera alla deltagares insatser och ofta ge dem beröm.

Pressa inte eleverna att prestera resultat. Under tonåren är de fysiska olikheterna som störst under hela livet, beroende på hur puberteten påverkar individen. En del elever presterar ibland sämre under tonåren än tidigare, samtidigt som betygssättningen accentueras. En betygssättning som kan vara avgörande för studieval och ha betydelse för fortsatt intresse av att sköta sin hälsa.

Ge elever som av någon anledning inte kan delta i planerad aktivitet en möjlighet att ta ett eget ansvar genom alternativa aktiviteter som styrketräning, promenader, jonglering, litteraturstudier samt planering av friluftsstationer för sin egen eller någon annan årskurs.

Ge de äldre eleverna stimulans att själva ta ansvar för den egna hälsan genom att de får föra en träningsdagbok för all egen fysisk aktivitet.

Avsluta ofta rörelse- och idrottspassen med avslappning.

Hälsobegreppet Hälsobegreppet har under den senaste tiden fått ökad aktualitet.

Viktiga förutsättningar för god hälsa är: • Goda kost- och motionsvanor.

• Kunskap om hur man undviker att bli sjuk och skada sig.

• Kunskap om faran med rökning och drogmissbruk samt en livsstil utan användning av dessa.

• Möjlighet till avkoppling i ren miljö.

• God självtillit.

• Goda sociala relationer.

• En positiv framtidstro.

23

Inlaga nytt 07 09 10 16.01 Sida 24

Andelen överviktiga män i Sverige har ökat från 7 % till 16 % (en fördubbling) från år 1971 till år 1995.

(Rasmussen, 1997)

Kosten Kost- och motionsvanor har ett nära samband med varandra och påverkar hälsan. Därför är det viktigt att kunskap om vad goda kostvanor innebär även behandlas i anslutning till rörelse och idrott. Kosten kan till exempel behandlas: • Kontinuerligt när det känns naturligt i den konventionella undervisningen. Till exempel vilken betydelse mat och vätska har vid arbete både i värme och kyla för kroppen, inklusive hjärnan.

• Vid planering av matsedel och matsäck vid friluftsdagar och lägerskolor.

• Under temaveckor som behandlar hälsa.

• Ämnesövergripande med skolämnet hemkunskap och tillsammans med skolbespisningen.

• Som ett speciellt teoretiskt moment över längre tid. Hemuppgifter i form av instuderingsuppgifter i litteratur. Lämplig litteratur finns för dem som under kortare eller längre tid inte kan delta i den praktiska idrottsundervisningen.

• Som ett naturligt inslag på de skolor som valt att profilera sig som Hälsoskolor.

Konkreta exempel på hur man kan arbeta med kosten: • Eleverna använder sig av de studiematerial som livsmedelsföretag tillhandahåller. Dessa är ofta gratis.

• En normalportion visas på en bricka för barnen innan de tar sin skollunch. Där ser de vad de behöver äta för att få i sig tillräckligt från matpyramiden.

• Eleverna tillagar och äter en näringsriktig frukost i skolan.

• Eleverna får under en längre tid, vid inledningen av lektionen, berätta varför dagens lunch ser ut som den gör. De skriver på ledarens matpyramid, som finns på ett blädderblock, upp vilken del av pyramiden lunchens olika delar tillhör. Efter en längre tid har man samlat en mängd livsmedel och fått en bild av vilken grupp de olika livsmedlen tillhör.

• Eleverna får under en vecka skriva ned vad de ätit och jämföra hur det korrelerar till vad de bör äta.

• De får som dramaövning i grupp föreställa vad en riktig måltid kan innehålla.

24

Inlaga nytt 07 09 10 16.01 Sida 25

• De yngre barnen får, när de blivit tagna i en lek, för att befria sig stanna eller utföra en rörelse på ett redskap och samtidigt berätta vad de ätit till frukost.

De övriga förutsättningarna för en god hälsa Andra viktiga förutsättningar för en god hälsa tas upp på liknande sätt som exemplet med kosten. Förslag: • Kunskap om när och hur man kan träna efter sjukdom eller skada.

• Klara av riktig lyftteknik. T.ex. när man bär fram och tar bort redskap.

• Hur man klär sig på friluftsdagar för att inte frysa.

• Hur konditionen påverkas av rökning.

• Hur attityderna till rökning och alkohol påverkas vid grupptryck i samband med fest och dans.

• Hur man beter sig i naturen för att värna om miljön och naturen och olika sätt att komma i kontakt med den.

• Hur varje enskild individ kan utvecklas utifrån sina förutsättningar genom träning. (Självtillit.)

• Vad kännetecknar en god kamrat? (Sociala relationer.)

• Hur man kan påverka utformningen av undervisningen genom engagemang och demokratiska processer. (Framtidstro.)

25

Rörelse & idrott

Conny Tärnklev Susanne Huitfeldt Åsa Ågren

Åke Huitfeldt, Mike Bergström, Conny Tärnklev, Susanne Huitfeldt och Åsa Ågren är klass- och idrottslärare, verksamma i Umeå.

Mike Bergström

Frågorna är många när man som ledare arbetar med rörelse och idrott. Fem lärare delar här med sig av sina erfarenheter i en bok som förenar teori och praktik. Att hela tiden utvärdera sitt arbete och ompröva det är grunden.

Författarna förmedlar en syn på barnen och ungdomarna som innebär ömsesidig respekt, lekfullhet och fantasi.

Boken tar upp rörelsen ur ett teoretiskt perspektiv och ger en mängd tips på aktiviteter för alla åldrar i olika miljöer.

• En rörelsens och idrottens handbok utan slut • En kursbok för de utbildningar där rörelse och idrott ingår • En idébok för förskola och skola

Åke Huitfeldt

ad kan man göra med en grupp förskolebarn i gympasalen?

Hur lär man ut basket till elvaåringar?

Vilka danser kan man ha med tonåringar?

Hur gör man för att få med alla?

Hur kan man ändra en lek för att den ska fungera bättre?

Vilka rörelseövningar kan man ha i klassrummet?

Vad finns det för bra uteaktiviteter?

Rörelse & idrott

V

Best.nr 47-04817-5 Tryck.nr 47-04817-5-06

L I B E R 9

789147 048175

Åke Huitfeldt Mike Bergström Conny Tärnklev Susanne Huitfeldt Åsa Ågren