Hej hejeller sidu morjens! Det var ett rikt och mångsidigt material som lämnades in när SLS genomförde insamlingen Formella och familjära hälsningar. Hela 239 personer i alla åldrar besvarade frågelistan och berättade om hur de hälsar både i mer officiella sammanhang och i den allra närmaste kretsen. Text: Lisa Södergård
26
KÄLLAN 2/2023
M
AJORITETEN av dem som deltog i insamlingen upp
lever att det är viktigt att hälsa och att uppmärksamma sina medmänniskor – att hälsa är en liten sak som tillmäts stor betydelse. Som i alla sociala situationer kan det ändå ibland förekomma en viss osäkerhet, till exempel att man befarar att bekanta som man träffar på inte ska känna igen en, och då kanske man hellre låter bli att hälsa. Att hälsa innebär inte alltid så stora åtbörder, ibland räcker en nick eller ett litet leende.
Hej då till pandemihälsningarna Initiativtagare till frågelistan var Camilla Wide, professor i nordiska språk vid Åbo universitet. Wide har också tidigare undersökt hälsningar ur flera perspektiv, och bland annat jämfört servicesamtal i Finland och Sverige. Hon har med stort intresse tagit del av svaren och ser en del klara mönster. – Det är tydligt att alternativen till att skaka hand, som att slå ihop armbågarna när man hälsar, inte är populära längre. De flesta vill återgå till det vanliga, som det var före pandemin. Det fanns ändå personer som var lättade över att slippa skaka hand, för att man upplevde det som påträngande. En del svarare förutspår att knytnävshälsningar kommer att finnas kvar: