e Environment and Global Justice

I am IllIterate when it comes to art, but the artworks made by Simon Gripenberg speak to me – loud and clear. ey tell us that our ingenuity doesn´t necessarily have to be linked to fossil energy or economic pro t. Industrial capitalism isn´t just an expression of human cleverness. Our creativity can be decoupled from what the logic of money makes us do to our societies and nature.

We know that humans have had a limitless creativity throughout history and within every ecosystem. With small means and ingenious ideas they have managed to create cultures that have maintained humanity through hundreds of thousands of years, without threatening the diversity of life on planet Earth. Simon’s artworks show us that we could, in the same spirit, build a future without the use of fossil energy and the xation on economic growth. ey suggest that it might be possible to resume a similar creative joy as that of our preindustrial ancestors – a er the age of fossil fuels, being a two hundred years long interlude – in a future postindustrial society.

Since this project is more about art than engineering, we don´t have to ask if any of these inventions will be of practical signi cance. eir importance lies in their message. ey tell us that our creativity is limitless and hope-inspiring. ey show that it can rely on local resources instead of cheap labour and rare earth minerals from remote countries. e things that we de ne as advances in technology don´t have to rely on di erences in prices or unjust ows of resources on the world market. It is possible for humans to thrive without sacri cing nature.

When you are confronted with Simon’s art, you notice that there is a subtle humor in them. It ba es us with what is actually possible to do, relying on quiet re ection and the possibilities given to us by nature. Like in much premodern technology, the artworks emanate from local natural conditions rather than from inequalities in society, which have been the conditon for technological advances during the last two hundred years. e artworks bring us hope for a world in which engineers no longer close their eyes to global society, and in which economists no longer ignore nature.

Alf Hornborg Professor of Human Ecology, Lund University

vanHa KanSa SanoI, että hiljaa hyvä tulee. Meidän aikamme hokemat puhuvat ripeiden tulosten puolesta ja aikaa mitataan rahassa. Kummallista mittaustuloksissa on, että jos aikaa kuluu paljon, rahaa tulee vähän ja toisinpäin. Yhteiskunnan vaatimusten mukaan lyhyessä ajassa täytyy tulla paljon tuloksia, siis rahaa. Mutta syntyykö kiireellä uusia ajatuksia, oivalluksia, onnellisuutta?

Simone Weil suri jo 1940-luvun loppupuolella, että elämme tekniikkaan keskittyneen kulttuurin keskellä, jota leimaa täysin käytännöllisyys, erikoisaloihin sirpaloituminen, eikä sillä ole mitään yhteyttä tämän maailmankaikkeuden sen paremmin kuin tuonpuoleisenkaan kanssa. Mutta onko nopeuden kulttuuri välttämättä sidoksissa tekniikkaan, teknologiaan?

Simon Gripenberg on pohtinut taiteen ja tekniikan vuorovaikutusta jo vuosien ajan, hitaasti asioita ja ajatuksia kypsytellen.

Taiteeseen ja tutkimukseen saa kulumaan sekä rahaa että aikaa, mutta tulokset antavat usein odottaa itseään, eivätkä ne aina ole halutun luonteisia. Taide opettaa tekijälleen ennen kaikkea kykyä sopeutua odottamattomiin tapahtumiin, hukkamateriaalin tuottamiseen, epäonnistumisiin ja joskus harvoina hetkinä ihmeisiin, kykyyn lentää ja nähdä näkymättömiä maailmoja. Taide opettaa kärsivällisyyttä ja uskoa siihen, että jonakin päivänä työ alkaa kantaa.

Taiteellinen ajattelu on dialogia työn kanssa. Vanha sananlasku ”Työ tekijäänsä neuvoo” on totta. Työ puhuu materiaalin kautta, muotojensa, väriensä, sanoin selittämättömän aistisen kielensä kautta. Ja meillä tulisi olla aikaa kuunnella silmillämme, käden kosketuksen kautta. Taiteellinen ajattelu on tekemisen kautta tapahtuvaa erityistä tietämisen lajia, ja tässä lajissa tekniikalla on oma paikkansa.

Gripenberg etsii taiteellisessa ajattelussaan elämän syvyyttä, hitaasti, luottaen sekä intuitioon että systemaattiseen työhön, jossa taide ja tekniikka kietoutuvat merkillisesti yhteen.

Jaana Erkkilä-Hill Kuvataiteen professori, Lapin yliopisto fÖrr I tIDen SaDe folK att saker blir bra om man gör dem långsamt. Vår tids mantra är att snabbt uppnå resultat. Tid mäts i pengar. Det märkliga med mätresultaten är att ifall tidsåtgången är stor så är den ekonomiska vinsten liten, och vice versa. Utgående från samhällets krav måste det på kort tid synas mycket resultat – alltså pengar. Men uppstår nya tankar, insikter eller lycka genom brådska?

Redan i slutet av 1940-talet kände Simone Weil en sorg över att vi lever mitt i en kultur som är så fokuserad på teknik. En kultur som kännetecknas av pragmatism och fragmentering i specialområden, men som inte står i någon slags kontakt med vare sig detta universum eller livet e er detta. Är snabbhetens kultur nödvändigtvis förbunden med teknik och teknologi?

Simon Gripenberg har redan i åratal – genom att låta saker och tankar få sin tid att mogna – reekterat kring sambandet mellan konst och teknik. Man kan lägga ner både pengar och tid på såväl konst som teknik, men resultaten låter o a vänta på sig – och till sin natur är de inte heller alltid vad man förväntat sig. Den som utövar konst erhåller framförallt en förmåga att anpassa sig till oväntade situationer, misslyckanden och det faktum att man ibland producerar över ödigt material. Ibland, vid sällsynta tillfällen, upplever konstnären underverk, förmågan att yga och förnimma osynliga världar. Konsten skapar tålamod och en tilltro till att arbetet någon dag börjar bära frukt.

Konstnärligt tänkande är att vara i dialog med sitt arbete. Det gamla ordspråket ”Arbetet vägleder den som utför det” är sant. Arbetet talar genom sitt material, sina former och sina färger det sinnrika språk, som inte kan uttryckas i ord. Vi borde ha tid att lyssna med våra ögon, genom händernas beröring. Konstnärligt tänkande är en speciell form av vetande som utvecklas genom handling. I denna process har tekniken sin egen plats.

I sitt konstnärliga tänkande söker Gripenberg e er livsdjup. Han värnar om långsamhet och förlitar sig på intuition och systematiskt arbete, i vilket konst och teknik samman ätas på ett förunderligt sätt.

Jaana Erkkilä-Hill Professor i bildkonst, Lapplands universitet

In tHe PaSt people said that things turn out well if you do them slowly. To quickly achieve results is a mantra of our time. Time is measured in money. A strange thing, according to measurements results, is that if a great deal of time is consumed then economic pro t is small, and vice versa. According to the demands of society, progress – in other words money – must be made in a short period of time. But do thoughts, insights, and happiness emerge from haste?

As early as the late-1940s, Simone Weil felt sorrow, living in the midst of a culture so focused on technology. A culture characterized by pragmatism and a fragmentation into di erent specialty elds, but lacking any kind of contact with the universe or the a erlife. Is the culture of speed necessarily connected to engineering and technology? By allowing things and thoughts to mature, Simon Gripenberg has already been re ecting on the connection between art and engineering for years. e results tend to be delayed, even if you spend money as well as time on art and technology, the results take time – and o en you do not get what you expect. If you practice art you gain the ability to adapt yourself to unexpected situations, failures, and the fact that what you produce is sometimes super uous. Sometimes, on rare occasions, the artist experiences wonders, the ability to y, and to sense invisible worlds. Making art gives you patience and the belief that someday your labors will be fruitful. inking artistically means that you are in a dialogue with your own work. ere is an old saying that goes “ e work guides the one who performs it,” which is true. rough its materials, its forms, and its colors the work speaks a delicate language, one that cannot be expressed by words. We should spend more time listening with our eyes and through the touch of our hands. inking artistically is a special form of consciousness that is developed by acting. Engineering can have its own place in this process.

In his artistic thinking, Gripenberg looks for depth in life. He embraces slowness and relies on intuition and a systematic work process – weaving together art and technology in a wondrous way.

Jaana Erkkilä-Hill Professor of Visual Arts, University of Lapland