Page 1

Annette Lundström

k å r p S r es a n

k o b s n e r a r Lä

S C H I L DT S & S Ö D E R S T R Ö M S

4


Annette Lundström

k å r Sp resan

Lärarens bok

S C H I L DT S & S Ö D E R S T R Ö M S

4


Första upplagan Arbetsgrupp: Annette Lundström, Ann-Britt Grönroos Illustrationer: Annika Mannström Layout och ombrytning: Vitale Ay Redaktör: Kajsa Heselius © 2016 Annette Lundström och Schildts & Söderströms, Helsingfors Villkor för kopiering Det här verket är en lärarhandledning. Verket är skyddat av upphovsrättslagen (406/61). Det är förbjudet att fotokopiera, skanna eller på annat sätt digitalt kopiera verket eller delar av det. Undantag utgör kopieringsunderlagen. Kontrollera om er läroanstalt har gällande licenser för fotokopiering och digitala licenser. Mer information om licenser ges av Kopiosti r.f. (www.kopiosto.fi). Det är förbjudet att ändra verket eller delar av det. ISBN 978-951-52-3590-9 (PDF)


3

Förord Språkresan är ett läromedel i modersmål och litteratur som består av en textbok, arbetsbok och lärarhandledning. Förutom temaområden såsom att tala, läsa, skriva, och språkriktighet behandlas specifika teman som kommunikation, drama, uttrycksförmåga och studieteknik. IT som temaområde, men också som ett arbetsverktyg, och nätetikett tas upp i alla komponenter.

1. Förmåga att tänka och lära sig

2. Kulturell och kommunikativ kompetens

7. Förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid 6. Arbetslivskompetens och entreprenörkompetens

3. Vardagskompetens

4. Multilitteracitet 5. Digital kompetens

Språkresan täcker modersmålsämnets alla delområden och är ett öppet material som gör det möjligt för varje lärare att beroende på eleverna i klassen planera sin egen undervisning, att välja teman, skapa meningsfulla helheter och fördjupa där det behövs. Böckerna är omfattande, vilket ger läraren möjlighet att variera undervisningen och ta hänsyn till olika elevernas olika lärstilar. Innehållet och kompetenserna överensstämmer med LP 2016. Dispositionen i lärarhandledningen följer upplägget i text- och arbetsboken för Språk­ resan årskurs 4. De fyra stora helheterna Läshörnan, Skrivvrån, Språkpunkten och Mötesplatsen presenteras. Sedan följer instruktioner för de enskilda kapitlen. Varje kapitel följer samma upplägg. Inledningsvis beskrivs de centrala målen och innehållet i kapitlet. Därefter finns förslag till arbetsgång, hur arbetet kan genomföras i klassen. Facit till både text- och arbetsbok ingår och förslag till fortsatt arbete. Materialet i både elevböckerna och lärarhandledningen följer samma upplägg för årskurserna 3 och 4, vilket gör det lättare för lärare i sammansatta klasser att planera undervisningen. De flesta teman återkommer i årskurs 4 vilket ger läraren möjlighet att arbeta med samma teman eller genre i båda årskurserna samtidigt. Lärare som följer sin klass till högre årskurser kan planera undervisningen på flera sätt. Antingen kan läraren inleda en genre (till exempel deckare) i årkurs 3 för att följande år fördjupa kunskaperna. Alternativt kan läraren fördjupa sig i ämnet redan i årskurs 3 och inte alls behandla genren året därpå. Allt som finns samlat i lärarhandledningen kan och vill jag inte ensam ta äran för. Det är material jag samlat till min egen undervisning under åren jag arbetat som lärare. Materialen har omarbetats många gånger för att anpassas till klassen och elevernas behov. Jag hoppas att även du fortsätter och utvecklar materialet, med ny teknik och nya idéer. Bygg tillsammans med eleverna upp en språkligt stimulerande och positiv inlärningsmiljö där nyfikenhet och kunskapstörst råder! Annette


4

Innehållsförteckning Läsårsplanering 6 Helheltsskapande undervisning

8

LÄSHÖRNAN 10 Högläsning 10 Elevens läsning

10

Litteraturprojekt 11 Bokträd, fotspår eller pärlburk?

SOMMAR 13

11

Böcker, böcker och ännu fler böcker 18 Skönlitterära böcker, faktaböcker,

SKRIVVRÅN 47 Skrivregler: skiljetecken, stor och liten bokstav, samtal

Skiljetecken 48 Stor och liten bokstav

synonymordböcker 18

Samtal 49

miljöbeskrivning 52

Studieteknik: ordlistor, frågor och svar,

Komma igång, Handling,

studieteknik 20

Låt fantasyn flöda

24

Vardagsberättelser 25 Fantasy 28 Deckare 33 Sagor: folksagor, konstsagor, djursagor 37 Dikter 40 Författarporträtt 42 Nordiska gudar

48

Beskrivningar: personbeskrivning,

uppslagsböcker, ordböcker,

Böckernas värld

48

43

Biblioteket 45

53


5

SPRÅKPUNKTEN 54

MÖTESPLATSEN 125

Alfabetet 55

Konsten att tala

Lång och kort vokal

57

Teater 127

Synonymer och motsatsord

62

Dramaövningar 128

Sammansatta ord

67

Dramaövningar 129

Att avstava

69

Dagbok 132

126

Ng–ljudet 70

Bilden berättar

J-ljudet 77

Tidningar 135

O eller å?

83

Att nätsurfa

E eller ä?

88

Instruktioner 138

Tj-ljudet 93 Sj-ljudet 98 Ordklasser 103 Substantiv 103 Adjektiv 109 Verb 115 Repetition av ordklasserna

119

Ordböjning 123 Nordiska språk

124

134

136


6

Läsårsplanering För varje läsår gör läraren upp en plan för ämnet. I planen finns mål, innehåll och arbetssätt. Planen som följer här är kan användas som underlag för den egna planeringen. Materialet är omfattande och kan användas på olika sätt. Alla kapitel behöver inte behandlas, du kan som lärare välja vilka områden ni arbetar med. Läroplanen anger vilka mål som ska uppfyllas och vilka kompetenser eleverna ska behärska, och inom kommunerna har sedan innehållet fastställts. I klassrummet avgör sedan läraren hur arbetet läggs upp för att uppnå målen.

LÄSHÖRNAN

33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51

Sommar

x

Litteratur

x

Faktaböcker

x

Ordlistor

x

Frågor och svar

x

Studieteknik Vardagsberättelser

x x

x

x

Fantasy SKRIVVRÅN

x

x

Komma igång

Lång och kort vokal Synonymer och motsatsord Sammansatta ord Att avstava Ng-ljudet J-ljudet

x

x

x x

Beskrivningar

Alfabetet

x

33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51

Skrivregler

SPRÅKPUNKTEN

x

x

x

x

x

33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51

x

x x

x

x x x x x

x x

x


7

LÄSHÖRNAN

2

3

4

5

Deckare

x

x

x

x

6

7 8/9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21

Sagor

x

x

x

x

Dikter

x

Författarporträtt

x x

x

SKRIVVRÅN

2

3

Handling

x

x

SPRÅKPUNKTEN

2

3

O eller å

x

x

x

x

x

Nordiska gudar Biblioteket

x

x

x

x

4

5

6

7 8/9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21

4

5

6

7 8/9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21

x

x

Låt fantasin flöda

E eller ä Tj-ljudet

x

x

Sj-ljudet Substantiv Adjektiv Verb Ordböjning Nordiska språk

x x

x x

x x

x x x

x

x

x


8

Helheltsskapande undervisning Ett tyngdpunktsområde i Läroplanen 2016 är helhetsskapande undervisning. Helhets­ skapande undervisning ger eleverna bättre möjligheter att kombinera kunskaper och färdigheter från olika läroämnen och att strukturera dem till meningsfulla helheter. Ett lämpligt tema för helhetsskapande undervisning är Norden. Kombinera Nordens geografi och biologi i omgivningslära med nordisk litteratur och nordiska författare i modersmål och litteratur. Bekanta er med musik och konst skapat i Norden. I Språkresan finns Norden presenterad i Läshörnan: • läsförståelse kring temat vulkaner (Frågor och svar) • utdrag ur skönlitterära böcker skrivna av nordiska författare (Vardagsberättelser, Fantasy, Deckare) • frågor till en isländsk folksaga (Sagor) • H.C. Andersen och hans saga Den fula ankungen (Sagor) • dikter av nordiska poeter (Dikter) • presentation av författaren Laura Trenter (Författarporträtt) • världsbilden enligt nordisk asatro (Nordiska gudar) Språkpunkten: • runalfabetet (Alfabetet) • nordiska språk (Nordiska språk) • nordiska dikter (Nordiska språk) Mötesplatsen: • utdrag ur Tove Janssons Farlig midsommar (Teater)


9

SOMMAR Centralt innehåll och mål Eleverna: • bekantar sig med läroboken och arbetsgången • lär känna varandra • tränar återberättande • formulerar sina egna upplevelser i text och bild • samlar information och gör ett diagram kring sommarens händelser

Förslag till arbetsgång Textboken s. 6­­­–7 Arbetsboken s. 7–9 Efter ett långt sommarlov finns det ofta mycket att prata om i klassen. Många elever berättar gärna om sina upplevelser under sommaren, medan andra inte känner sig bekväma att dela med sig av sina erfarenheter. Uppgifterna som finns i både text- och arbetsboken kan genomföras individuellt eller tillsammans med andra. Uppgifterna i textboken kan fungera som underlag för en inledande diskussion kring sommarens händelser. Diskussionen kan vara fri, eleverna väljer en rubrik (ett av molnen i textboken s. 6-7) och berättar för klassen. Alternativt kan diskussionen genomföras i mindre grupper. En höst tejpade jag varje dag fast en lapp med någon av rubrikerna under någon elevs stol. Den som hade fått en lapp fick berätta om sin sommar den dagen. Detta gjorde att sommarens händelser hängde med under en lite längre tid, lite varje dag. I uppgift 4 på sidan 9 i arbetsboken ska eleverna intervjua sina klasskamrater och sedan göra ett diagram enligt modellen. Här kan eleverna behöva tydliga instruktioner för hur de ska utföra uppgiften. I uppgift 5 på sidan 9 i arbetsboken ska eleverna illustrera sin sommar som en serie. Tips på hur en serie ser ut finns på sidan 137 i textboken. Ifall klassen och läraren är nya för varandra kan det vara roligt att göra övningar där man lär känna varandra bättre. I den del som kallas Mötesplatsen finns dramaövningar du kan plocka in för att skapa en trygg stämning i klassen.


10

LÄSHÖRNAN Syftet med Läshörnan är att eleven får bekanta sig med litteratur i olika former. Här finns texter som kan fungera som inspiration till det egna läsandet och faktatexter som hjälper eleven att lära sig att hitta det väsentliga i texten. Eleven tränar olika sätt att lära sig innehållet i en text genom att arbeta med tankekartor, läsa rubriker och titta på bilder. Olika genrer presenteras, så som fantasy, sagor och dikter. Också författare till texterna i Läshörnan presenteras, och biblioteket som en del av den dagliga läsningen. Som bilaga finns även olika litteraturprojekt.

Högläsning Högläsning i klass uppskattas mycket av eleverna. De får uppleva litteraturen utan att behöva koncentrera sig på lästeknik. Gör det gärna till en del av all undervisning, även i andra läroämnen. Högläsning av faktalitteratur fungerar också bra, liksom läsning av litteratur på olika språk. De flesta skolor har dokumentkamera i klassen vilket gör det möjligt för eleverna att titta på bilder och följa med i texten om man så vill. Välj böcker som kopplas till ett speciellt tema, till exempel Nordens gudar då ni läser om Norden. Böckerna inspirerar ofta till diskussioner, så reservera tid för detta ifall intresse uppstår. Nivån på böckerna kan varieras. Ibland kan målet för högläsningen vara upplevelsen, ibland kan det vara innehållet (temat) eller språket. Att läsa dikter som högläsning kanske känns avskräckande, men med lite övning kan det bli en uppskattad del av läsningen. Senare i detta kapitel presenterar jag hur högläsning kan genomföras som projekt i klassen.

Elevens läsning Elevernas mekaniska läsning har automatiserats i årskurs 4, men skillnaderna mellan elevers lästeknik kan variera stort. Om elevgruppen är ny för läraren är det skäl att tidigt diagnostisera läskunskaperna, för att kunna kartlägga behovet av träning. I läroboken finns inte läsförståelse som eget tema, utan det ingår i flera delmoment. Läslusten bland eleverna varierar. En elev med god lästeknik läser gärna och ofta. En svag läsare behöver mer uppmuntran och stöd för att komma igång med den egna läsningen. Därför är det viktigt att böcker av olika svårighetsgrad alltid finns tillgängliga, även e-böcker. Låt läsningen bli en del av den dagliga verksamheten, läsning behöver inte endast ske under modersmålslektionerna. Ge eleverna tid för egen läsning – 10 minuter i början eller slutet av dagen. Ställ fram böcker som eleverna kan bläddra i, gärna relaterade till ett aktuellt tema i klassen. Behandlar ni trafik i omgivningsläran, ställ fram böcker som anknyter till temat, både fakta- och skönlitteratur. Samarbeta med läraren som sköter skolans bibliotek eller bibliotekarien på det lokala biblioteket. Be om att få bokpresentationer som lockar eleverna till läsning. Låt eleverna inspirera varandra – låt dem berätta om en bra bok de läst. Plocka ut veckans eller


11 månadens bok – en bok som ställs fram av någon orsak, en bok från din barndom, en bok som vunnit ett pris, en bok som gjort någon glad.

Litteraturprojekt Beroende på utbudet av litteratur i skolan kan man genomföra litteraturprojekt på olika sätt. Här är några exempel på hur litteratur kan plockas in i undervisningen. Efter presentationen finns olika arbetsuppgifter som kan utföras i samband med läsningen.

Gemensam klassbok Läraren läser högt ur en bok och klassen jobbar med uppgifter i anslutning till boken, antingen enskilt eller i grupp. Högläsningen kan ske under vilken lektion som helst och uppgifterna kan utföras vid lämpligt tillfälle, under lektionen eller som hemarbete. Här i lärarhandledningen presenterar jag litteraturprojekt som fungerar på detta sätt (Isporten i genren Fantasy).

Bokcirkel En liten grupp elever läser samma bok och arbetar med uppgifter i anslutning till boken. Om skolan har möjlighet att köpa in mindre uppsättningar på 3–5 böcker av ett antal olika titlar kan man under ett läsår ha bokcirkel flera gånger. För många elever är det lättare att diskutera i en mindre grupp. Även att framföra sina åsikter kan kännas tryggare då gruppen består av några bekanta klasskamrater. I slutet av kapitlen Vardag­ dags­berättelser, Fantasy och Deckare finns förslag på böcker som kan användas.

Bokprojekt med tema Arbeta med litteratur ur en viss genre, till exempel deckare eller fantasy. Välj ut en samling böcker ur samma genre eller med ett gemensamt tema. Eleverna väljer själva vilka böcker de läser och gör uppgifter till. Uppgifter finns senare i detta kapitel. Som underlag kan även Bokresan för åk. 3–6 som Schildts & Söderströms ger ut användas.

Bokträd, fotspår eller pärlburk? Att synliggöra antalet lästa böcker ger eleven en känsla av att ha uppnått målen. Som utvärdering på lästa böcker kan ni bygga upp ett bokträd eller en bokhylla. Läser ni deckare kan varje läst bok vara ett fotspår. Samla pärlor i en burk – för varje läst burk lägger eleven en färggrann pärla i en glasburk. Ställ burken på en plats i klassen där alla kan se hur antalet pärlor växer. Ställ upp mål för läsningen för varje elev. Att ställa upp samma mål för alla elever upp­ muntrar sällan, kraven kan få en svag läsare att tappa motivationen. Ställ upp rimliga mål och kom ihåg att göra dem individuella enligt hurdan eleven är som läsare.


12 Läsdiplom Dela ut läsdiplom till eleverna då de uppfyllt ett mål. Målen kan variera och kan med fördel göras individuella. En stark läsare kan läsa mer än en svag. Om diplomet dessutom delas ut inför klassen kan det stärka elevens självförtroende för läsningen. I lärarhandledningen finns inte specifika böcker angivna, eftersom utbudet av litteratur varierar i skolorna. Läraren kan själv plocka ut böcker och ange kriterier för elevernas läsning. Du hittar ett läsdiplom som kopieringsunderlag här i lärarhandledningen. På nätet finns många läsprojekt med inriktning på att motivera eleverna till läsning. Bland annat har Utbildningsstyrelsen ett läsprojekt med Läsdiplom för smarta läsare.

Bokjakten Bokjakten är ett annat sätt att dokumentera läsningen i klassen. För varje läst bok markerar eleven ett lämpligt påstående. Bokjakten finns som kopieringsunderlag.

Kopieringsunderlag • Läsdiplom • Bokjakten • Uppgifter till litteraturprojekt


 L ÄSDIPLOM  ______________________________________________________

i klass 4 har fått läsdiplom

____ /____ 20___ _______________________________

Underskrift

Stämpel

al/kopieringsunderlag/Schildts & Söderströms 2016


47

SKRIVVRÅN Vid all form av skrivning är det viktigt att klargöra syftet för eleven – vilket är ändamålet med skrivningen och för vem skriver jag. Eleverna behöver träning i att skriva för olika ändamål och för olika mottagare. Allt som eleverna skriver behöver inte läsas av någon annan, ibland kan det vara befriande att få skriva ”bara för sig själv”. Beroende på elevernas ålder och färdighet är det bra att du funderar över vad ni vill koncentrera er på i skrivprocessen – är det själva processen eller produkten? Fundera även över om texten ska vara korrekt skriven, enligt skrivreglerna och stavning. Koncentrerar du dig som lärare på vissa saker den här gången och låter andra brister bli obehandlade? Tränar ni meningsbyggnad eller är det viktigare att berättelsen har en inledning, handling och avslutning? Uppsats eller friskrivning som separata uppgifter börjar säkert vara en obekant syn i skolan i dag. Nuförtiden pratar man istället om genreskrivande och uppgifterna är kopplade till något annat tema i skolan, t.ex. litteratur. Gör gärna en plan för olika skriv­ projekt under året, bekanta dig även med Mötesplatsen där olika former av skrivning presenteras. I samband med de olika litteraturprojekten finns olika skriv­övningar.


48

Skrivregler: skiljetecken, stor och liten bokstav, samtal Centralt innehåll och mål Eleverna lär sig: • att en mening börjar med stor bokstav • att en mening avslutas med ett skiljetecken, oftast punkt • att egennamn börjar med stor bokstav • att frågor slutar med frågetecken • att utrop slutar med utropstecken • att kommatecken används vid uppräkning • vad en replik är och hur du känner igen en replik i en text • skriva dialog

Förslag till arbetsgång Textboken s. 71–75 Arbetsboken s. 34–39

Skiljetecken Skrivreglerna brukar för det mesta vara ganska klara – eleverna vet att en mening börjar med stor bokstav och slutar med punkt. Men det är svårare att tillämpa reglerna och när eleven skriver sina texter tar själva skrivandet all energi och meningarna blir ofullständiga. För att träna meningsbyggnaden och skrivreglerna kan det kännas meningsfullt att tillämpa dessa i riktiga övningar, till exempel när ni jobbar med litteraturuppgifter eller skrivuppgifter som är kopplade till något tema. I arbetsboken finns övningar med de olika skiljetecknen. I övning 6 på sidan 36 ska eleverna bilda olika meningar: först ett påstående, ex. Lasse cyklar på gatan. Sedan formas meningen om till en fråga: Cyklar Lasse på gatan? Till sist ett utrop: Lasse, cykla på gatan! Bindeord är en ny benämning för eleverna, träna därför användningen av dessa. Många elever börjar meningar med ordet och. Diskutera alternativ till inledning.

Stor och liten bokstav Eleverna känner till att meningar och namn börjar med stor bokstav, men i det här kapitlet introduceras begreppen egennamn och artnamn för första gången. Diskutera skillnaden mellan dessa två. Som kopieringsunderlag finns ett arbetsblad där eleverna kan träna skillnaden.


49

Samtal Att skriva samtal är den svåraste delen av det egna skrivandet. Öva tillsammans hur dialog skrivs i en text. Introducera ord som dialog, replik och talstreck.

Facit arbetsboken

Arbeta vidare • Kopieringsunderlag: Fyll i stor bokstav och punkt. • Kopieringsunderlag: Artnamn och egennamn


Fyll i stor bokstav och punkt två pojkar från finland var på semester i australien de hade hyrt en bil och var ute och körde på landsbygden plötsligt hoppade en känguru ut framför bilen pojken som körde hann inte väja utan körde på kängurun som blev liggande på vägen pojkarna steg ur bilen och släpande ner kängurun i ett dike de tyckte att de borde rapportera händelsen till någon som man gör i hemma i finland de såg en gård lite längre fram och åkte dit för att prata med bonden bonden pratade engelska pojkarna förklarade att de hade kört på en känguru bonden bara skrattade och sade att det gör inget i australien är vi bara glada att bli av med dem för de äter upp våra grödor pojkarna satte sig då i bilen för att köra vidare plötsligt kom de på att de skulle åka tillbaka till kängurun och ta ett fotografi på den de åkte tillbaka till kängurun de satte för skoj skull på kängurun den ena pojkens rock i rockfickan låg bland annat pojkens plånbok och pass just när de skulle börja fotografera vaknade kängurun till liv och skuttade glatt iväg skrattar bäst som skrattar sist

al/kopieringsunderlag/Schildts & Söderströms 2016


Artnamn och egennamn artnamn

egennamn

person person person person plats plats plats plats sak sak sak sak

al/kopieringsunderlag/Schildts & Sรถderstrรถms 2016


52

Beskrivningar: personbeskrivning, miljöbeskrivning Centralt innehåll och mål Eleverna: • lär sig beskriva personer genom att använda lämpliga adjektiv • kan skilja mellan yttre och inre egenskaper • lär sig att huvudpersonen är berättelsens viktigaste person • tränar att i skrift formulera beskrivningar av olika platser

Förslag till arbetsgång Textboken s. 78–82 Arbetsboken s. 41–44 Temat fungerar bäst då det kopplas till ett tema i litteratur. I kapitlet Vardagsberättelser finns beskrivningar av barn som kan fungera som utgångspunkt för temat. Ifall eleverna skriver egna deckare i samband med behandlingen av genren Deckare, kan detta kapitel fungera som introduktion till temat. I fantasyberättelser är ofta miljöbeskrivningar viktiga, där introduceras nya och spännande världar. En text med välgjorda beskrivningar hjälper läsaren att skapa inre bilder. Beskrivningarna hjälper även läsaren att förstå berättelsens handling. I tidigare årskurser har text­ produktionen koncentrerats mera kring att formulera meningar, men nu kan mer tid avsättas för innehållet i berättelserna. Därför behöver eleverna vägledning i hur de kan använda beskrivningar för att göra berättelsen intressant. Låt eleverna rita faunen som beskrivs i tankekartan på sidan 79 i textboken. En del elever har säkert sett filmen Häxan och lejonet och har därför redan en bild av faunen. Diskutera bilders inverkan på oss. Hur skiljer sig våra inre bilder av händelserna i en bok om vi ser en film som baserar sig på boken? I textboken finns även ett utdrag ur Akimbo och elefanterna. Låt eleverna rita en bild med hjälp av beskrivningen i boken. Jämför elevernas bilder.

Arbeta vidare • Kombinera med kartkunskap i gymnastik och omgivningslära.


53

Komma igång, Handling, Låt fantasyn flöda Centralt innehåll och mål Eleverna: • lär sig att en berättelse består av en inledning, handling och avslutning • tränar att formulera en intressant inledning • kan avsluta en berättelse på olika sätt • tränar att skriva en berättelse med händelser i en kronologisk ordning

Förslag till arbetsgång Textboken s. 83–84 Arbetsboken s. 45–47 Eleverna i årskurs 4 behöver mycket träning i skrivning. De har utvecklat sina färdig­ heter gällande skrivning och tyngdpunkten har småningom förflyttas från att formulera meningar mer till form och innehåll. Kontinuerlig träning behövs, och man ska inte förvänta sig att texterna i en handvändning blir strukturerade. Det är bra att inför all skrivning fundera över uppgiftens syfte. Att ta in alla moment, både rättstavning, meningsbyggnad och struktur samtidigt kan göra att glädjen över att skriva dämpas. Så lägg ibland stavningen åt sidan och låt innehållet vara det viktiga. I kapitlet Låt fantasin flöda finns olika teman för texter. Låt eleverna välja bland dem och skriva egna berättelser. Tankekartor stöder textproduktionen. Genom att göra en tankekarta där berättelsen finns strukturerad innan själva skrivprocessen inleds, orkar eleven bättre upprätthålla processen ända till slut. Om skrivandet inleds utan planering finns risken att energin tar slut innan berättelsen är klar. Utför skrivuppgifter i delar. Låt eleverna lägga bort sina texter för att sedan ta fram dem igen någon dag senare. Då får eleverna perspektiv på sitt skrivande. De märker kanske att tanken de hade innan inte var klar, och då kan de göra förändringar i berättelsen. Att presentera sina berättelser är en viktig del av processen. Presentationen kan göras för en klasskamrat, en förälder eller lärare. Den kan också genomföras i små grupper eller inför hela klassen. I kapitlet Tala och berätta finns tips för hur detta kan tränas.

Arbeta vidare • Kompisskrivning: Skriv berättelser tillsammans i par eller mindre grupper. En börjar berättelsen, avslutar plötsligt och kompisen fortsätter berättelsen. Eleverna turvisas om att skriva klart berättelsen.


54

SPRÅKPUNKTEN I Språkpunkten finns samlat de viktigaste reglerna kring stavning och andra teman som anknyter till vårt svenska språk. Temat kan inledas med en gemensam genomgång av introduktionen i textboken. Där finns olika textmaterial som anknyter till temat och som kan inspirera till olika övningar. I arbetsboken kan eleven träna reglerna som ni tillsammans gått igenom. Vissa övningar kan genomföras gemensamt, men i princip är materialet sådant att eleverna jobbar självständigt, eleven kan jobba med uppgifterna på egen hand. Att samla alla regler för stavning i ett skilt häfte är ett bra sätt för eleven att få en helhetsbild. Då kan eleven vid behov bläddra tillbaka för att titta på reglerna. En del lärare kanske har ett modersmålshäfte där allt arbete samlas, andra har skilda häften för stavning, fri skrivning och litteratur. Välj den metod som passar dig och klassen bäst. Diskutera gärna användningen av häftet tillsammans med eleverna i början av hösten. Att skriva av den viktiga rutan till varje tema (i Språkpunkten) är ett enkelt sätt att knyta samman kapitlet.

zz _____________________________________________________ zz _____________________________________________________ zz _____________________________________________________

Diktamen Diktamen som arbetsmetod varierar i klassrummen. En del lärare väljer att arbeta med diktamen på traditionellt sätt, så att eleverna tränar en diktamenstext där ord med en viss stavning ingår. Andra lärare gör eleverna mer delaktiga genom att endast träna enskilda ord och eleverna själva formulerar meningar till orden. Vid dikteringen läser läraren upp en mening där ordet ingår men ber eleverna skriva endast det enskilda ordet: Glassen var god. Skriv glassen. Diktamensord och texter finns i de kapitel där stavning behandlas. Diktamen kan genomföras antingen med de enskilda orden eller som en sammanhållen text. Du som lärare väljer själv arbetssätt. Till diktamenstexterna finns även en så kallad lucktext, en text där de aktuella orden saknas. Eleverna tränar orden genom att fylla i dem på rätt plats. Ifall eleverna behöver fler övningar, kan många av övningarna i arbetsboken fungera som diktamen.


55

Alfabetet Centralt innehåll och mål Eleverna: • känner till alfabetets ursprung • känner till att alfabetet består av 29 bokstäver: 9 vokaler och 20 konsonanter • skriver ord i alfabetisk ordning • kan skilja på vokaler och konsonanter • lär sig de hårda och mjuka vokalerna samt känner till hur de används

Förslag till arbetsgång Textboken s. 87–88 Arbetsboken s. 48–50 Eleverna har under tre år tränat alfabetet, så temat är inte nytt för dem. Träning för att automatisera bokstavsordningen behövs fortfarande. Många kan rabbla upp alfabetet men att veta vilken bokstav som kommer före eller efter en bokstav mitt i alfabetet är svårare. Eftersom den praktiska nyttan av att kunna alfabetet minskat, upplever många elever att de inte behöver kunna alfabetet längre. Det finns många roliga böcker där alfabetet presenteras på ett roligt sätt, med rim och ramsor. Bilderböcker kan kännas för barnsliga, samtidigt som många elever ändå tycker om att lyssna på dessa. Övningarna i både text- och arbetsbok är delvis avsedda för att träna alfabetisk ordning samt att skilja mellan vokal och konsonant. Men samtidigt fungerar många övningar som inspiration till lek med språket. Låt gärna lektionerna innehålla lekar, där fri association och mod belönas istället för regler med rätt och fel. Vokalerna kan delas in i två grupper – hårda och mjuka vokaler. Eleverna har nytta av att kunna skilja mellan de hårda och mjuka vokalerna då de tränar andra stavningsregler, till exempel tj-ljudet. Framför hård vokal stavas tj-ljudet vanligen med tj (tjuv, tjata, tjock), framför mjuk med k (köttbulle, kind, kyrka).


56 Facit arbetsboken


57

Lång och kort vokal Centralt innehåll och mål Eleverna: • övar att lyssna på vokaler för att avgöra om vokalen är lång eller kort • övar reglerna för lång och kort vokal: lång vokal följs av en konsonant, kort vokal av två lika eller två olika konsonanter • tränar stavningen av ord som böjts: kall – kallt • tränar undantag med ord som slutar på m eller n • lär sig ord med två n framför en annan konsonant: fanns, finns, känns och minns

Förslag till arbetsgång Textboken s. 89–91 Arbetsboken s. 51–56 Skillnaden mellan vokal och konsonant är klar för de flesta elever i årskurs tre, men att lyssna på om vokalen är lång eller kort kan däremot vara svårt för många. Träna därför ofta på att lyssna på vokaler i ord ni arbetar med. Inled temat med pantomimer. Läraren viskar ett verb till en elev, som sedan visar verbet för klassen. Exempel på ord: äta, dricka, skriva, läsa, tänka, skida, viska, gå… Lista efter hand orden på tavlan. Efter att ni samlat ett antal ord grupperar ni orden efter hur den första vokalen låter – lång eller kort. Sedan får eleverna skriva in verben enligt reglerna för lång och kort vokal i sitt häfte: en grupp med ord där den första vokalen är lång, en grupp där vokalen är kort och följs av två likadana konsonanter och en grupp där vokalen är lång och följs av två olika konsonanter. På sidan 89 i textboken finns bilder samt ett förslag till upplägg i häftet. Under tidigare år har eleverna lärt sig att kort vokal följs av två lika eller två olika konsonanter. Nu introduceras undantag, d.v.s. ord där två likadana konsonanter följs av en tredje (till exempel uggla och vissna). Orden finns även i övning 9 på sidan 55 i arbetsboken. I årskurs 3 har eleverna tränat ordböjning i samband med temat ordklasser. Påpeka att alla böjningsformer av ett ord följer stavningen av ordets grundform. Ordet kall skrivs med två l, därför skrivs alla former av kall också med två l – kallt, kallare, kalla. Om ordet tappar ett l, blir betydelsen en annan. Träna även detta med andra ord: byggd – bygd. Diskutera samtidigt att ord med två m eller n däremot kan tappa den ena konsonanten då ordet böjs. Ord som slutar på m eller n skrivs vanligen med en konsonant även om vokalen är lång – fem, som, dum eller men, din, han. Samla så många ord som möjligt som slutar på m eller n.


58 Facit arbetsboken


59

Arbeta vidare • Lek med nonsensord Läraren skriver nonsensord på tavlan. Eleverna ska genom att använda reglerna för kort och lång vokal, avgöra hur man uttalar ordet. Ex:

mart

lepa

nessa

• Kopieringsunderlag: Ordjakt • Kopieringsunderlag: Diktamensord


Ordjakt T

Z

Z

F

L

G

B

J

A

I

E

M

U

U

J

U

N

C

Q

U

Z

S

C

J

G

N

K

X

F

A

W

H

Y

L

D

P

U

D

E

Y

G

J

Ö

S

Q

D

Y

D

M

X

P

I

N

N

E

B

Y

T

P

A

F

I

S

K

B

D

Ö

R

R

R

L

Ö

R

K

S

A

S

Y

N

U

O

Z

T

U

T

V

I

A

B

U

B

I

A

W

S

T

M

N

J

L

A

B

S

X

I

V

V

K

I

S

K

N

S

A

E

X

K

T

T

M

A

I

Y

F

V

J

S

R

A

K

S

A

L

F

A

D

S

D

P

G

Ö

H

Q

W

F

K

I

T

U

W

D

K

K

L

M

O

I

A

R

B

D

V

T

Y

F

Y

A

V

U

J

P

S

K

R

U

K

S

A

J

G

R

S

Y

P

L

N

Y

X

N

X

H

S

H

K

V

K

G

B

X

A

A

L

Ö

M

O

Z

I

M

N

C

R

P

X

D

C

Q

T

I

F

V

R

L

S

S

Q

baka buss dörr guld kula möss pinne spöke viska

brunn brygga dansa dyka fisk flaska hatt krydda lista mynt nysa nöt sil skurk stövlar tak

al/kopieringsunderlag/Schildts & Söderströms 2016


Diktamensord Skriv minst två rimord till diktamenorden. tak

_______________________________ ________________________________

hatt

_______________________________ ________________________________

flaska

_______________________________ ________________________________

sil

_______________________________ ________________________________

pinne

_______________________________ ________________________________

viska

_______________________________ ________________________________

bus

_______________________________ ________________________________

skugga

_______________________________ ________________________________

hund

_______________________________ ________________________________

nysa

_______________________________ ________________________________

brygga

_______________________________ ________________________________

kyrka

_______________________________ ________________________________

nöt

_______________________________ ________________________________

möss

_______________________________ ________________________________

röst

_______________________________ ________________________________

vem

_______________________________ ________________________________

skum

_______________________________ ________________________________

kam

_______________________________ ________________________________

dröm

_______________________________ ________________________________

al/kopieringsunderlag/Schildts & Söderströms 2016


126

Konsten att tala Centralt innehåll och mål Eleverna: • tränar att tala inför en grupp • tränar att förbereda sig för en presentation • lär sig berättarteknik – att tala högt och tydligt, att titta på publiken • tränar att använda rösten för att skapa olika stämningar • tränar att ge varandra konstruktiv kritik

Förslag till arbetsgång Textboken s. 127–128 Många elever pratar gärna och berättar spontant om sina upplevelser inför klassen. Men andra kan tycka det är svårt och tycker det känns jobbigt att föra fram sin åsikt i olika frågor. Därför är det viktigt att eleverna kontinuerligt övar sig på muntlig framställning i olika situationer. Om eleverna är ovana är det viktigt att skapa bekväma situationer där de tryggt kan uttala sig. Samtidigt gäller det för pratglada elever att lära sig att ge utrymme för den som inte är lika snabb på att uttala sig. Gör gärna muntliga övningar i mindre grupper i början. Småningom är det bra att även kunna tala inför större grupper, till en början med mer bekanta teman. Under läsåret blir olika presentationer aktuella. Diskutera tillsammans hur man kan ge varandra feedback efter en presentation. Kritiken blir lätt ensidig, eleverna ger ofta samma kommentarer till alla som presenterar. Ställ upp mål för presentationerna. Vad fokuserar vi på den här gången? Ett bra sätt att träna muntlig presentation är att återberätta vitsar. Eleverna berättar gärna vitsar för varandra. Till exempel kan du införa roliga timmen, en lektion då eleverna uppträder med vitsar eller andra roliga historier. Roliga timmen tränar eleverna i att förbereda sig för en presentation genom att välja ut ett lämpligt ämne (vits, historia) som de tränar hemma, gärna med publik, och sedan framför inför klassen. Samtidigt tränar de andra eleverna att aktivt lyssna och ge konstruktiv kritik. För att inte tala om klassandan som säkerligen stärks genom många gemensamma skratt!


127

Teater Centralt innehåll och mål Eleverna: • tränar ord i anknytning till teater

Förslag till arbetsgång Textboken s. 129–130 Arbetsboken s. 115–116 De flesta skolor brukar kunna erbjuda eleverna en teaterföreställning varje år. Eleverna besöker en teater eller kanske köper skolan en föreställning som visas i den egna skolan. Inför ett teaterbesök passar det bra att arbeta med detta kapitel. I kapitlet tränar eleverna ord som relaterar till pjäser eller teater överlag. I textboken sidan 129 finns ett utdrag ur Farlig midsommar av Tove Jansson. Samla tillsammans ord som man kan stöta på vid ett teaterbesök. I utdraget finns en del ord, fler finns i uppgiften på sidan 130. Fundera på vad orden betyder. I arbetsboken finns ytterligare övningar med orden. Läs gärna Farlig midsommar i samband med att ni behandlar temat. En annan lämplig tidpunkt att behandla temat teater är inför ett eget framträdande, till exempel på julfesten. Kombinera då med kapitlen Konsten att tala och Dramaövningar.

Facit arbetsboken


128

Dramaövningar Centralt innehåll och mål Eleverna: • lär känna varandra bättre • tränar att tala inför grupp • tränar att fritt associera • tränar att sätta sig in i en annan roll

Förslag till arbetsgång Textboken s. 131–132 När skolan börjar på hösten efter ett långt sommarlov kan eleverna vara lite försiktiga i sin kontakt till varandra. Speciellt om läraren är ny kan klassen behöva tid att bekanta sig med varandra. Då passar det bra med olika dramaövningar. Här finns presenterat olika typer av övningar – lära känna varandra, övningar i mindre eller större grupper samt avslappningsövningar. Övningarna kan med fördel göras flera gånger under året. Om ni ska framföra något för hela skolan eller träna in en pjäs kan övningarna fungera som en lämplig inkörsport till temat. I textboken presenteras fler teaterrelaterade ord (behandlades i kapitlet Teater) så som pjäs, monolog, dialog och pantomim.

Arbeta vidare • Fler dramaövningar, indelat enligt tema.


129

Dramaövningar Övningar för att lära känna varandra Namnlek med rörelse Alla presenterar sig genom att dela in sitt namn i stavelser och visa en rörelse för varje stavelse: Hej, jag heter Mar (en klapp) kus (en stamp). Ledaren gör rörelserna eller säger namnen och alla gissar. Om jag vore… Eleverna delas in i par. Varje elev frågar sitt par vad hen tycker om och funderar ut hur paret kunde presenteras för de andra. Sedan presenterar eleverna varandra inför hela gruppen: Det här är Lotta och hon skulle vilja vara en tiger, för de springer så fort och har fin päls. Tom är stolen bredvid mig Alla sitter på stolar i en ring. Det finns en stol för mycket. Den som har den tomma stolen på sin högra sida säger: Tom är stolen bredvid mig och jag vill att Emilie som en apa där sätter sig! Då rör sig Emilie som en apa och sätter sig på stolen. Den som nu har den tomma stolen till höger om sig fortsätter.

Enskilda övningar Tokiga statyer Deltagarna håller varandra i händerna och snurrar runt och släpper loss. De stannar sedan i den ställning de hamnar som tokiga statyer. Ledaren går runt bland statyerna. Varje staty får berätta vad den heter. Osynliga husdjur Varje elev väljer ett osynligt husdjur att sköta om. Hela gruppen gör detta samtidigt. Var och en pysslar om sitt djur utan att bry sig om de andra. Efter en stund kan ledaren gå runt och gissa vilka djur alla valt. Dansen Alla står stilla i rummet. Ledaren lägger på rytmisk musik och säger: Ni får inte röra er. Stå alldeles stilla. Nu får ni röra en arm i takt med musiken, men håll övriga kroppen stilla. Nu får ni röra andra armen också. Nu får ni röra på huvudet. Rör fortfarande på armarna. Nu får ni röra hela överkroppen och höfterna samtidigt med armarna och huvudet. Men benen måste stå stilla. Nu får ni också röra ett ben. Rör också det andra benet. Rör hela kroppen i takt med musiken. Fötterna får inte längre stå stilla utan måste flytta sig runt i rummet. Följ musiken!


130 Shopping En elev blir kund. Kunden säger: ”Jag går till varuhuset och köper en lampa.” Alla förvandlar sig till lampa. Kunden går runt och väljer sin favoritlampa. Den blir i sin tur den nya kunden.

Gruppövningar Hälsningen Alla står i en ring och håller varandra lätt i händerna. Ledaren väljer ut någon i gruppen och säger: Jag skickar en hälsning till Anton. Alla sluter sina ögon. Hälsningen består av en handtryckning som man skickar vidare tills den når fram till Anton, som säger: Framme! Anton väljer ut en ny person i gruppen och skickar en ny hälsning. Min moster reste till Amerika Eleverna sitter på golvet i en ring. Deltagaren börjar: Min moster reste till Amerika och packade med sig en… och visar sedan en pantomim hur föremålet skall användas. Övriga gissar. Vad finns i paketet Var och en i tur och ordning öppnar ett fantasipaket: av sättet att förhålla sig till paketet och öppna det och av reaktionen på innehållet skall de andra gissa sig till vad som finns i det och i vilken situation det öppnas. Spegelpantomim Den ena i paret är en person som speglar sig. Den andra är spegeln och följer alla rörelser. Rörelserna måste vara långsamma, så spegeln hinner med. Gissa vart vi kom Gruppen bestämmer en plats till vilken de vill gå. Gruppen går in genom en dörr till denna plats. De andra gissar vart gruppen kom. Gissa vad vi ser, vad vi hör eller vad som doftar Varje grupp ska spela upp en situation där de ser, hör eller känner en speciell doft. Gruppen visar upp pantomimen ordlöst. Skulptören Dela in gruppen i mindre grupper. En i gruppen är material, de andra är skulptörer. Skulptörerna får en beställning: Gråtande flicka, Våldsam vrede eller Triumferande hjälte. Materialet får inte veta vad som står på lappen, utan ska bara villigt låta sig placeras i en viss ställning och formas till hållning och ansiktsuttryck. Skulptörerna får också ge små kommandon som ”lyft på ögonbrynen” eller ”öppna munnen på vid gavel”. När skulptörerna format färdigt får statyn gissa vad den heter. Gissa vem som kom En går ut och beslutar sig för att komma tillbaka som en annan person. Sedan knackar eleven på dörren och stiger in. Av sättet att knacka och att komma in ska de andra gissa vem som kom vart – var det kanske en elev som kom till rektorns rum eller en patient som kom för att få vaccin.


131 Fotografiet Gruppen delas i två delar. Halva gruppen går ut. Den andra halvan får i uppdrag att visa en händelse som fotograferats. Gruppen ska visa upp fotografiet. De andra kommer in och försöker gissa vad som händer på fotografiet. Konstverket Bygg ett gemensamt konstverk av klossar tillsammans. Alla deltar under tystnad. När konstverket är färdigt diskuterar klassen vad det föreställer. Man kan också rita eller måla en gemensam bild.

Avslappningsövningar Pepparkakor och trasdockor Eleverna är stela pepparkakor som rör sig stelt i takt med musiken. En häxa förvandlar dem till trasdockor och de sjunker ihop i en hög på golvet. Häxan trollar sedan så att varje trasdocka kan röra en enda kroppsdel, t.ex. en arm. Småningom kan dockorna röra flera kroppsdelar. Till slut kan alla röra sig fritt igen. När som helst kan häxan trolla alla till trasdockor igen. Skogshuggaren och träden Eleverna är träd och en är skogshuggare. Skogshuggaren går omkring med en såg och sågar bort grenar. Småningom fäller skogshuggaren träden så de faller till marken.

Litteratur Stenius, Nena: Tänk dig att… teater i skolan: en handbok för lärare, Utbildningsstyrelsen, Helsingfors 1999


132

Dagbok Centralt innehåll och mål Eleverna: • läser texter skrivna i dagboksform • får en insikt i hur man kan ta del av en annan människas liv genom hens dagbok • tränar att göra egna dagboksanteckningar • bekantar sig med bloggar

Förslag till arbetsgång Textboken s. 133–134 Idag följer många människor med andras liv genom att läsa deras bloggar på nätet. Bloggarna kan handla om vardagliga händelser, intressen och hobbyn eller speciella tillfällen. Genom att läsa andras bloggar kan vi få en inblick i hur livet kan te sig för personer i olika länder, åldrar och förhållanden. Böcker skrivna i dagboksform är trots det fortfarande populära. Här följer några exempel på böcker skrivna i dagboksform. Använd gärna någon bok som högläsningsbok eller läs valda delar ur böckerna för att se hur författarna valt att skriva sina böcker. Dagbok för alla mina fans av Jeff Kinney. Gregory är huvudpersonen som skriver dagbok om sitt liv. Greg är ganska olycks­ drabbad och misslyckas med det mesta han försöker göra. Hans mål är att bli både rik och berömd när han blir stor. Habib meningen med livet av Douglas Foley. Habib är elva år och bor i förorten med sin familj. I skolan får han i uppdrag att skriva dagbok. Till en början struntar Habib i det, men blir tvingad att göra det – och kan inte sluta! Bertböckerna av Sören Olsson och Anders Jacobsson. Bert Ljung tänker ofta på tjejer. Hans största problem är finnar som överraskat dyker upp och hans korkade föräldrar som gett honom världens fulaste och mest rimvänliga namn. Bert gör något som är absolut förbjudet för killar – han skriver dagbok! Nikkis dagbok av Jeff Kinney. I böckerna om Nikki Maxwell, tjejernas motsvarighet till Dagbok för alla mina fans, får vi läsa om Nikkis flytt till en ny snobbig skola, hennes hatkärlek till den nya skolans drottning och hennes passionerade förhållande till teckning och konst.


133 Anna Larsson hemliga dagbok av Petter Lidbeck. Anna Larsson är 9 år. Hon är inte smart eller söt, inte duktig eller populär. Tror hennes klasskompisar. Men Anna är allt annat än dum, det förstår de som läser hennes hemliga dagbok... Övningarna i textboken kan gärna genomföras elektroniskt.

Arbeta vidare • Kanske ni startar en egen klassblogg under året, där ni delar med er av klassens händelser och vardag?

Språkresan 4 blädderex  
Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you