Saint-Gobains Renoveringsguide flervåningshus - energieffektivisering av klimatskal
Upplysningar och detaljer i denna guide förutsätts vara korrekta men ska inte betraktas som garantier medförande ansvar för Saint-Gobain eller dess varumärken. Saint-Gobain förbehåller sig rätten till ändringar. Via vår hemsida finner du alltid senaste uppdaterade informationen rörande våra system och produkter.
Redovisad klimatpåverkan är baserad på nu rådande tredjepartsverifierade EPD:er för respektive produkt och för produktskedet (modul A1–A3) enligt EN 15804. Eftersom miljövarudeklarationer har en angiven giltighetstid så uppdateras dessa med jämna mellanrum. För den senaste, giltiga versionen så finns samtliga EPD:er publicerade på EPD Norges eller på EPD Environdec’s hemsida.
Introduktion
Att hushålla med energi och att reducera klimatgasutsläppen är vår tids stora utmaning. I det befintliga fastighetsbeståndet finns en oanvänd resurs för att frigöra kapacitet avseende uppvärmning (el eller fjärrvärme) till annan användning och/eller för att kapa effekttopparna. Detta samtidigt som man långsiktigt har möjlighet att sänka CO2-utsläppen i samhället och öka komforten för de boende.
Denna guide riktar sig till större fastighetsägare som står i begrepp att renovera sin fastighet. Det finns många orsaker att göra detta. Vi vill med denna guide visa på möjligheterna som finns att göra både energi- och miljöbesparingar. En renovering ger också chansen att förbättra komforten för de boende och att förbättra uttrycket av fastigheten. Kombinerat ger detta stora effekter som gör att fastigheten ökar i värde.
I skrivande stund sätts regelverket för EU:s taxonomi och helt nyligen släppte regeringen riktlinjer för stöd till renoveringar som sänker energianvändningen med mer än 20 %.
Guiden är uppdelad i en del som beskriver bakgrund och nuläge; en del som hanterar byggnadsfysik och regelverk. Därefter en del som beskriver effekter från energieffektivisering av klimatskalet. Den sista delen visar möjliga lösningar för respektive byggnadsdel kopplade till en förbättring av klimatskalet.
Sammanfattningsvis kan följande bild illustrera möjligheterna som skapas i samband med renovering av ett klimatskal:
ESTETISKA FÖRDELAR
EFFEKT FASTIGHETSÄGARE/BOENDE
REDUCERAR CO2
FRIGÖR KAPACITET I ELNÄTET
SKAPAR JOBBTILLFÄLLEN SAMHÄLLSVINSTER
Utmaningar för fastighetsägaren
Att skapa och underhålla en fastighet på bästa sätt är en utmaning. Ett attraktivt boende är ofta relaterat till en bra plats för det men det ska också vara en fastighet med god ekonomi och god komfort för de boende. Man har ett befintligt uppvärmningssystem att ta hänsyn till samt de byggnadsfysikaliska förändringar, exempelvis fuktförhållande och termisk prestanda, som sker i och med en åtgärd.
Att åtgärda fastigheten ger också möjlighet till bättre miljöprestanda för den, något som kan höja värdet. Som fastighetsägare vill man ofta även ge fastigheten ett uttryck som harmonierar med omgivningen och som då också ökar dess attraktivitet. Det finns också såklart en budget för underhåll och man vill få mesta möjliga ut av de planerade åtgärderna.
Vi kommer att beskriva områdena ovan lite närmare i kommande avsnitt.
Inomhuskomfort
Vi tillbringar ca 90 % av vår tid inomhus. Därför bör våra byggnader först och främst vara utformade för oss människor och våra behov.
Vi kan erbjuda kunskap och lösningar som skapar bra inomhusmiljöer. Genom att använda våra lösningar är det möjligt att skapa en bättre ljudmiljö, få bättre
REN OCH FRÄSCH LUFT
luftkvalitet, mer naturligt dagsljus, jämnare och behagligare temperatur samtidigt som man får en mer hållbar byggnad.
NATURLIGT LJUS I RÄTT MÄNGD
LJUDKOMFORT
BEHAGLIG TEMPERATUR
Sverige klimatneutralt 2045
Sveriges ambition avseende hållbarhet är hög och
Sverige ska redan 2045 vara klimatneutralt. Det innebär att vi måste reducera våra utsläpp kraftigt för att spara miljön och minska den globala uppvärmningen. Vår tids största utmaning.
Det sker därför en successiv omställning från fossilt till förnyelsebart och inom några år kommer vi exempelvis att se betydligt fler elbilar på våra vägar.
Vidare ställer industrin om och vi har på senare tid
hört om den satsning som planeras inom exempelvis stålindustrin för att konvertera från användning av kol till vätgas i stället. Denna vätgas förväntas bli producerad med hjälp av förnyelsebar el och behovet beräknas uppgå till ca 23 TWh/år. Lägger vi där till behovet inom transportindustrin enligt ovan så förstår vi alla att behovet av att frigöra el är enormt. Priset för energi stiger och som ett exempel har elpriset på några år stigit med mer än 20 %.
UTVECKLINGEN AV SNITTKOSTNADEN FÖR EL I VILLA, ÖRE/KWH
Utmaningen att klara både hållbarhets- och komfortkraven
Vi bär alla ett ansvar för att minska belastningen för vår planet och bromsa utvecklingen av den globala uppvärmningen. Detta samtidigt som vi behöver se till att de bostäder som uppförs är säkra och trygga att bo i. Begreppet hållbarhet har flera dimensioner, där ekologisk hållbarhet tillskrivs fundamental vikt och ses som en förutsättning för såväl social som ekono-
misk hållbarhet. För att nå hållbarhetsmålen finns idag certifieringssystem utvecklade med avsikt att visa vägen för att uppnå hållbart byggande. I en byggnad eller bostad blir man mer effektiv med högre komfort. Högre komfort kan exempelvis åstadkommas genom att minska temperaturvariationerna på vintern eller sommaren.
Hållbarhet
Under lång tid fokuserade regelverket för byggande enbart på energianvändning under själva driftsfasen. På senare år har det konstaterats – i synnerhet för nyproduktion av flervåningshus – att en stor andel av klimatgasutsläppen sker i uppförandeskedet. Vår ambition, vid beskrivning av lösningar och dess effekt, har varit att dels kunna visa hur stora klimatgasutsläppen blir för själva lösningen men också hur stor besparingen blir i form av minskade klimatgasutsläpp för energiproduktion.
På Saint-Gobain har vi ett aktivt engagemang för miljöfrågor och hållbarhet är en av våra högsta strategiska prioriteringar. Vi är stolta över att vara en erkänd ledare inom vår bransch och är övertygade om att vi kan vara mycket mer än bara en leverantör av byggmaterial till byggbranschen. För att kunna erbjuda dig hållbara och klimatsmarta lösningar till byggnader som ger mervärde har vi byggt upp kompetenta team inom hållbarhetsområdet.
Vårt fokus ligger på att optimera byggnaden och reducera klimatavtrycket under hela dess livscykel:
1. vid framtagning och produktion av material och produkter;
2. under byggfasen för att minska montagetiden och spill på arbetsplatsen;
3. under driftsfasen med energieffektiva lösningar för klimatskalet;
4. i livscykelns slutfas med potenta återvinningssystem.
Allt för att göra det möjligt att ta fram klimatneutrala byggnader.
De flesta av våra produkter finns redan registrerade i system som används av branschen för att utvärdera miljöprestanda.
Med vårt kompetenta team på Saint-Gobain kan vi hjälpa dig att uppnå hög klassificering i system som BREEAM, LEED, Miljöbyggnad och Svanen.
Vi har också, som stöd för branschen, tagit fram externt verifierade Livscykelanalyser (LCA) i form av miljövarudeklarationer (EPD). Saint-Gobain koncernen har totalt mer än 1000 EPDer och Saint-Gobain Sweden AB ett hundratal. Mer om dessa under separat rubrik i denna guide.
Du hittar mer info om våra produkter, certifieringssystem och hållbarhetsfrågorna på www.hållbartbyggande.se.
UTSLÄPP FRÅN ENERGIPRODUKTION
För att värma upp en byggnad krävs energi. Denna genereras med hjälp av olika energibärare, som el (direktverkande elradiatorer eller elvärmepump), fjärrvärme, naturgas eller biobränsle.
Bostäder och service står för en stor del (ca 40 %) av energianvändningen i Sverige. Ineffektiva hus, som läcker energi, bidrar till dålig komfort och utsläpp av klimatgaser från den energiproduktion som uppvärmningen av dessa kräver. Samtidigt tas resurser för elproduktion och effekt i anspråk. Vi har i Sverige förvisso en produktion av el och värme som är relativt hållbar men den ger ändå upphov till stora utsläpp av klimatgaser varje år.
Naturvårdsverket publicerade den 16/12 2020 följande siffror beträffande CO2-utsläpp från olika energislag utifrån aktuell status. Sweden Green Building Council (SGBC) har vidare rekommenderade värden som speglar en framtid:
EL: NVV: Motsvarar de genomsnittliga utsläppen från elproduktion i Sverige och närliggande länder. SGBC: Svensk elmix 2018. Fjärrvärme 0,066
1 Ovanstående medelvärde har använts i kommande beräkningar för besparing av CO2-utsläpp. Det är i nuläget svårt att sia om vilka värden som ska gälla i en framtid. Ovanstående är i nuläget bästa bedömning för närmaste framtid.
ELANVÄNDNING OCH EFFEKT
I Sverige råder idag el- och effektbrist, i synnerhet i södra Sverige. Detta samtidigt som en stor del av elanvändningen alltså går åt till att värma byggnader.
Om vi skulle halvera energianvändningen för uppvärmning av boyta i byggnader skulle vi kunna frigöra motsvarande 40 TWh/år.
• Av dessa skulle ca 10 TWh per år frigöras för el till annan verksamhet.
• Utbyggd kapacitet för fjärrvärme eller biobränsle skulle kunna användas av fler eller helt enkelt reduceras med ca 30 TWh.
Enligt nyligen publicerade rapporter från WSP och
Energiföretagen så förväntas elanvändningen fram till år 2045 att fördubblas!
• Industrins behov tredubblas från dagens 50 TWh per år till ca 160 TWh per år.
• Transportsektorn förväntas öka från dagens ca 3 TWh per år till 23 TWh per år.
• Bostäder förväntas ligga på samma nivå som idag.
Ind us tri ( i nkl vä tg a sp rodu kti on ) Tra ns por ter B os täd er & Service Tota l t
Källa: WSP och Energiföretagen
Vi kan alltså förvänta oss ett kraftigt elenergiunderskott jämfört med dagens nivåer.
Att reducera energianvändningen för byggnader (där beståndet ökar varje år) för att klara ovanstående utmaning är kritiskt för att energianvändningen totalt inte ska öka mer än planerat och det skulle också innebära en möjlig effektreducering. Byggnader värms upp även under den tid man inte är där och då industrin har som störst behov av den installerade effekten som finns tillgänglig.
Med energieffektivisering av byggnader kan vi dra ner behovet av elförsörjning till byggnader. Eftersom den största delen av byggnadsbeståndet finns i södra Sverige och eftersom det är där vi i nuläget har effektoch elbrist är energieffektivisering, och i synnerhet då genom att förbättra klimatskalet, en åtgärd som ger stora samhällsvinster för elförsörjningen.
MILJÖVINSTER
Om ovanstående halvering av energianvändning sker skulle det innebära att vi kan minska utsläppen av CO2 med i storleksordningen 3 000 000 ton, PER ÅR, och utifrån nuvarande situation!
Ovanstående beräkning är gjord utifrån Naturvårdsverkets statistik för utsläpp från el- och fjärrvärmeproduktion.
Det säger sig självt att energieffektivisering för att frigöra till annan verksamhet är en självklar väg att gå, för att spara miljön.
Energianvändning i Sverige
Sedan 1970 har energitillförseln i Sverige ökat med ca 33 %.
TOTAL TILLFÖRD ENERGI 1970–2018, TWH
Primär värme Vattenkraft Vindkraft
Kärnbränsle
Råolja och petroleumprodukter
Övriga bränslen
Natur- och stadsgas Kol och koks
Biobränslen
Diagram 1
Källa: Energimyndigheten och SCB.
Anmärkningar: 1) Övriga bränslen ingår i biobränslen före 1983. 2) Till och med 1989 inkluderas utrikesflyg i posten råolja och petroleumprodukter. 3) Kärnbränsle beräknas enligt den metod som används av FN/ECE för att beräkna tillförsel från kärnkraft. 4) Primär värme avser värmepumpar i fjärrvärmeverk. 5) Vindkraft inkluderas i posten vattenkraft fram till 1989.
Under samma tid har elanvändningen och elproduktion ökat med hela 146 %!
ELANVÄNDNING OCH ELPRODUKTION PER KRAFTSLAG 1970–2018, TWH
Diagram 2
Källa: Energimyndigheten och SCB. Anmärkningar: Produktion av el för egenanvändning ingår inte.
I diagram 1 på föregående sida ingår förluster från kärnkraften och förluster för överföring/distribution samt användning som inte har energiändamål vilket innebär att det totala nettouttaget av energi i Sverige uppgår till ca 373 TWh år 2018.
Denna energi används enligt följande:
147 TWh används för bostäder och service och fördelar sig enligt följande:
Biobränslen
Fjärrvärme
Källa: Energimyndigheten
El och fjärrvärme som energibärare motsvarar drygt 80 % av energianvändningen inom sektorn bostäder och service.
• I småhus är el den vanligaste energibäraren för uppvärmning, följt av biobränsle respektive fjärrvärme.
• I flervåningshus och lokaler är fjärrvärme den vanligaste energibäraren.
Energin som produceras och används i byggnader går till:
1. Uppvärmning av boyta
2. Uppvärmning av tappvarmvatten
3. Kylning av boyta
4. Fastighetsel
5. Övrig el till apparater etc.
Den totalt levererade/köpta energin för uppvärmning och varmvatten i bostäder och lokaler, exklusive upptagen värmeenergi från värmepumpar, uppgick till 79 TWh 2018.
• Den största andelen av denna energi användes i småhus, cirka 40 %.
• I flervåningshus användes 33 % och
• i lokaler resterande 27 %.
Fjärrvärme var 2018 det vanligaste uppvärmningssättet i bostäder och lokaler. Under samma år svarade fjärrvärme för
• 38 TWh eller 48 % av den totala energin för uppvärmning och varmvatten i bostäder och lokaler.
– Drygt hälften av fjärrvärmen, 52 %, användes i flervåningshus, – 36 % användes i lokaler och resterande del, – 12 % användes i småhus.
141 TWh 147 TWh
TWh
TWh
El är det andra mest använda uppvärmningssättet.
Under år 2018 svarade el för
• 21 TWh, eller 27 %, av energianvändningen för uppvärmning och varmvatten i bostäder och lokaler.
– Hela 73 % av elvärmen användes i småhus, – 17 % i lokaler och resterande del, – 10 % användes i flervåningshus.
Övrigt uppvärmningssätt, biobränsle, gas eller olja, svarade under år 2018 för
• 20 TWh, eller 25 %, av den totala energianvändningen för uppvärmning och varmvatten i bostäder och lokaler.
– 86 % av detta uppvärmningssätt användes i småhus, – 11 % i lokaler och resterande del, – 3 % användes i flervåningshus.
Om man tar datan för energianvändning inom bostäder och service och delar det med befintliga beståndet i form av m2 uppvärmd boyta kan man dra slutsatsen att en byggnad i ”medeltal” använder ca 119 kWh/ m2 och år för uppvärmning av boyta, fastighetsel, kyla och tappvarmvatten!
TEMPERATURKORRIGERAD GENOMSNITTLIG ENERGIANVÄNDNING FÖR UPPVÄRMNING OCH VARMVATTEN PER AREAENHET OCH BYGGNADSTYP
Flerbostadshus
För flervåningshus är förbrukningen ännu högre. Här ligger genomsnittlig energianvändning för uppvärmning av boyta och tappvarmvatten på över 140 kWh/ m2 och år.
Erfarenhetsmässigt ligger energianvändningen för uppvärmning av tappvarmvatten mellan
• 2 kWh/m2 och år (för kontor som använder minst) och
• 25 kWh/m2 och år (för flervåningshus, som använder mest).
Detta innebär att den genomsnittliga energianvändningen (köpt energi) för uppvärmning är 115 kWh/m2 och år för uppvärmning av boyta!
Enligt dagens BBR får ett nybyggt flervåningshus som värms upp med el använda maximalt 22 kWh/m2 och år för uppvärmning av boyta. Här finns alltså utrymme för förbättringar.
Även om den genomsnittliga energianvändningen per kvadratmeter i byggnader har minskat, så har den totala användningen av energi i bygg- och fastighetssektorn ökat med 10,5 procent sedan 2008.
(Källa: Boverket, Energimyndigheten och Sveby).
BYGGNADSBESTÅNDET I SVERIGE
Om man tittar närmare i segmentet bostäder och flervåningshus så ser fördelningen av antalet byggnader per byggnadsår ut så här:
SKATTAT ANTAL FLERVÅNINGSHUS EFTER BYGGÅR, ÅR 2018
Källa: Statistiska centralbyrån (SCB)
Genomsnittlig energianvändning per byggnadskategori och byggår ser ut enligt följande:
GENOMSNITTLIG ENERGIANVÄNDNING PER KVM UPPVÄRMD AREA FÖR UPPVÄRMNING OCH VARMVATTEN ÅR 2016, EFTER BYGGÅR OCH BYGGNADSKATEGORI
kWh/m2, år 180
Flerbostadshus Småhus Lokaler
Källa: Energimyndigheten
För bostäder kan man dra slutsatsen att det är byggnader från 30-talet och fram till 80-talet som utgör det bestånd som ger störst energibesparingseffekt.
Det visar sig även vid genomgång av energideklarationsregistret att hela 95 % av flerbostadshusen har Energiklass D eller sämre.
Uppgift saknas
För Lokaler visar motsvarande genomgång att 86 % av lokalerna har Energiklass D eller sämre.
Renoveringsskulden är alltså enorm och det finns en stor potential i befintligt bestånd.
Källa: Infrastrukturdepartementet
Allmänt om byggnadsfysik
Byggnadsfysik sammanfattar kunskaper om hur man utformar hållbara byggnader för att klara kraven för energianvändning, fuktsäkerhet och ljudkomfort.
(avgörs av lufttemperatur, luftfuktighet osv.)
Utformning av ett klimatskal och val av material ur ett hållbarhets- och livscykelperspektiv är ofta frågeställ ningar som hanteras i likhet med brukarnas upplevel se och hälsa i relation till byggnadens innemiljö.
Brandsäkerhet ligger normalt utanför byggnadsfysik men är såklart en mycket viktig aspekt att beakta vid valet av lösning för respektive byggnadsdel.
KOMFORT
OCH
(TERMISK KOMFORT)
Vår upplevelse av inomhuskomfort påverkas av fyra huvudfaktorer: Vid faktorer som
(avgörs av utsikt, ljusstyrka osv.)
(avgörs av buller från utemiljön, vibrationer osv.)
(avgörs av friskluftstillförsel, föroreningar, lukter osv.) 6
TERMISK PRESTANDA
Kroppen reagerar på temperatursvängningar (varmt eller kallt) och luftrörelser, exempelvis drag.
Den
aspekten av termisk komfort
Termisk energi (värme eller kyla) kan överföras på 3 sätt som, tillsammans med fuktförändringar, påverkar vår uppfattning av den omgivande miljön.
En genomgående balanserad temperatur är nyckeln till en behaglig känsla…
Ledning är värmeöverföring mellan föremål genom direktkontakt.
Konvektion är värmeöverföring där värme överförs av strömmar i en vätska eller gas.
Strålning är värmeöverföring genom elektromagnetiska vågor utan fysisk kontakt mellan föremål.
men våra kroppar är mycket känsliga och variationer på vissa ställen kan orsaka stort obehag.
Att förstå helt avgörande glada,
En genomgående balanserad temperatur är nyckeln till en behaglig känsla…
klimat, åstadkoms alltså genom bra kvalitet på klimatskalet. Detta innebär välisolerat tak, välisolerade ytterväggar, bra fönster och dörrar samt isolerad grund eller golv. Dåligt isolerade väggar och fönster orsakar kallras och risk för kondens. Drag orsakas oftast av otätheter eller läckande dörrar eller fönster.
Detta påverkar i sin tur komforten.
För ett effektivt klimatskal med god isolerprestanda = lågt U-värde, behövs kontinuerligt tätskikt, inga förluster/läckor via otätheter i klimatskalet, få/låga termiska bryggor ”köldbryggor”, bra fönster och effektiv värmeåtervinning.
De tidigaste bosättningarna låg i milda klimat.
Allt eftersom människorna flyttade norrut var de tvungna att utveckla olika typer av skydd för att ha det bekvämt under alla årstider.
Byggnaders ytterskal, som filter mellan insidan och omgivningen, blev gradvis mer sofistikerade.
samt vilken typ av verksamhet som bedrivs i byggnaden. Det finns ingen ”universallösning” för termisk komfort.
Byggnadens klimatskal fungerar som ett filter mellan det yttre och inre klimatet.
För att utforma det effektivt gäller det att ta hänsyn till 5 huvudfaktorer:
SOLVÄRME påverkas av byggnadens isoleringsnivåer, dess form och placering,
ISOLERING minskar värmeförlusten under kalla årstider och värmepåverkan under varma årstider.
förhållandet mellan fönster och ogenomskinlig väggyta,
typ av fönsterglas, jalusier eller andra solskyddsanordningar…
TERMISK TRÖGHET varierar beroende på en byggnads massa och material.
Om byggnadens klimatskal har hög tröghet står det emot temperaturförändringar väl.
LUFTTÄTHET och VENTILATION möjliggör reglering av luftväxling med omgivningen.
18
Det är bra om det går att utnyttja solenergin via solceller på tak eller fasader. Fönsterytor bör riktas mot söder i så hög grad som möjligt för att få in gratis solenergi på vintern.
En byggnad med rätt utformat klimatskal kan dramatiskt minska behovet av mekaniserade system för att säkerställa klimatkomfort och minskar på så sätt koldioxidutsläppen.
KOMFORT ENLIGT BOVERKETS
BYGGREGLER (BBR)
BBR innehåller föreskrifter och allmänna råd till vissa krav i plan- och bygglagen, PBL, och plan- och byggförordningen, PBF.
BBR anger minimikrav inom ett flertal område såsom Tillgänglighet och Utformning; Brandskydd; Hygien, Hälsa och Miljö; Bullerskydd; Säkerhet vid användning och Energihushållning. BBR kommer att kompletteras med Klimatdeklarationer för uppförandet av byggnader som kommer att bli obligatoriskt från och med första januari 2022.
REKOMMENDATIONER AVSEENDE TERMISK KOMFORT
Byggnader och deras installationer ska utformas så att man vid normala driftsförhållanden uppnår den termiska komfort som respektive utrymme, enligt BBR, ska ha utifrån användningsområde.
Enligt BBR ska byggnader utformas så att den lägsta riktade operativa temperaturen i vistelsezonen beräknas bli:
• ≥ 18 °C i bostads- och arbetsrum;
• ≥ 20 °C i hygienrum och vårdlokaler samt i rum för barn i förskolor och för äldre i servicehus och liknande,
• den riktade operativa temperaturens differenser vid olika punkter i rummets vistelsezon beräknas bli högst 5 °C, och
• yttemperaturen på golvet under vistelsezonen beräknas bli lägst 16 °C (i hygienrum lägst 18 °C och i lokaler avsedda för barn lägst 20 °C) och kan begränsas till högst 26 °C.
• Dessutom bör lufthastigheten i ett rums vistelsezon inte beräknas överstiga 0,15 m/s under uppvärmningssäsongen och lufthastigheten i vistelsezonen från ventilationssystemet inte överstiga 0,25 m/s under övrig tid på året.
Dessa krav har funnits med sedan många år och man kan förvänta att äldre hus trots allt lever upp till
kraven. Dessa är dock på många punkter blygsamma minimikrav och motsvarar inte en optimal nivå för termisk komfort. Det som oftast missförstås är begreppet vistelsezon eftersom det är en begränsad del av rummet.
Det kan alltså vara relativt kallt på golvet och det kan vara visst kallras vid fönster och ytterväggar men rummet klassas ändå som att det har bra komfort eftersom det enligt definitionen ligger utanför vistelsezonen.
Nyare byggnader och byggnader som genomgått renovering med tilläggsisolering och fönsterbyte till en bättre nivå än det ursprungliga kommer att ha väsentligt bättre termisk komfort än minimikraven. Speciellt utvändig tilläggsisolering, där man bygger bort de gamla köldbryggorna, tar bort risken för ”kallras” eller problem med kallstrålning.
Om byggnaden har uppvärmd tilluft är även risken för kallt drag betydligt mindre än i en ursprunglig lösning med tilluft via ventiler i fönstren eller fasaden.
Det är även en fördel med så jämna temperaturer i rummet som möjligt eftersom den upplevda temperaturen och uppmätt lufttemperatur blir nära varandra. Det ger i sin tur god energihushållning eftersom man inte behöver kompensera med högre lufttemperatur för att uppnå termisk komfort.
För ytterligare info hur vi på Saint-Gobain kan bidra, se www.saint-gobain.se/hallbarhet
2,0 m 1,0 m
Fuktsäkring
I BBR anges krav på hur byggnader ska projekteras och utformas för att säkerställa en god inomhusmiljö. Bland annat nämns det att byggnader och installationer ska utformas så att fukt inte orsakar skador, lukt eller mikrobiell tillväxt som kan påverka hygien eller hälsa.
ÄNDRING AV FUKTFÖRHÅLLANDE
Vid renovering av en byggnad med tilläggsisolering ändras fuktförhållandena i byggnaden. Vid utvändig isolering normalt till det bättre. Stommen kommer då in i ett varmare klimat under den kallare perioden av året och därmed blir det mindre risk för kallras och/ eller fuktpåslag.
Den mest effektiva renoveringen av klimatskalet sker alltså från utsidan av fasaden. Detta för att också åtgärda termiska bryggor ”köldbryggor”. Med tanke på ovanstående beskrivna fuktrisk är det viktigt att använda diffusionsöppna material för isolerskiktet på utsidan av fasaden. Risken är annars att kondens sker mot den yta som ligger längre ut i klimatskalet.
Exempel för att illustrera hur temperaturen i väggen ändrar sig med tilläggsisolering.
1. Risk för frostsprängning vid invändig isolering.
2. Vid utvändig isolering med isolering med diffusionsmotstånd (exempelvis cellplast). Svårighet att torka konstruktion utåt.
3. Diffusionsöppna isolermaterial utvändigt möjliggör uttorkning av konstruktionen utåt.
Olika källor till fukt inomhus.
Skadad och frostsprängd tegelfasad
SKYDD MOT FUKT OCH NEDERBÖRD
Lösningar för fasad och detaljer för fönsterbleck ska vara utformade så att risken för inträngning av fukt och vatten minimeras. Vidare ska fukten hindras att ta sig från ett skikt till exempelvis en trästomme. Här blir det då viktigt att välja rätt material men också att täta mellan skarvar.
Väderskydd under montage är viktigt, speciellt om man har för avsikt att renovera och tilläggsisolera tak. Entreprenör bör ta fram och följa en kontrollplan för fuktsäkring.
SKYDD MOT LUFTFUKTIGHET
Det är vanligtvis enkelt att få till en tillräckligt torr miljö i byggnaden genom att värma upp till ca 5 °C över utetemperaturen samt avfukta eller ventilera bort fukt som avdunstar från alla byggnadsdelar. Man kan dock alltid tillåta att ha 5–10 °C inomhus om det skulle vara frostväder ute. Högre temperaturer, dvs 20 °C eller mer, leder oftast till att avdunstningen från andra material/byggnadsdelar blir för hög och okontrollerbar i början.
För att få en fuktsäker byggnad under bruksskedet krävs det att de material och byggnadsdetaljer som väljs kan samverka för att få en fungerande fuktsäker helhet.
Vi har i regel större fukttillskott i våra hus idag än vad man hade förr. Därför är det viktigt att byggnader har lufttäta klimatskal (se figur 1 nedan) för att ge förutsättningar för god inomhusmiljö med god ventilation och utan risk för att fukt vandrar ut i konstruktionen på grund av konvektion. Effektiv ventilation är idag en förutsättning för friska hus och har tre funktioner: frekvent byta inomhusluften och hålla den fräsch, evakuera fukt från byggnaden och möjliggöra energi-
återvinning från uppvärmd luft.
Varm luft kan hålla mycket fukt som kan ta sig ut via springor i klimatskalet och orsaka skador under den kalla tiden av året. Fukten som bärs av luften kan kondensera när den möter en kall yta längre ut i klimatskalet och orsaka stora fuktskador. Normalt används en plastfolie (PE-folie) eller en ångbroms för att säkra ång- och lufttäthet och hindra fukten att tränga ut genom klimatskalet.
Det är alltså viktigt att designa byggnaden på ett sätt så att det mest diffusionstäta skiktet alltid är inåt byggnaden och att skikten ytterst är diffusionsöppna för att möjliggöra uttorkning under vinterhalvåret. Med erfarenhet av problemen med enstegstätade fasader, där ångtät plastisolering utvändigt av en träregelstomme och en ångtät plastfolie invändigt densamma, vet vi att inträngande fukt som inte kan ta sig ut kan orsaka stora fuktskadorvet vi att fukt som tar sig in och inte kan ta sig ut kan orsaka stora skador.
Otätt hus med dålig kontroll av luftflöde.
Tätt hus med kontroll av luftflöde.
samma ljud kan vara störande för en annan person.
Ljudreduktion och Akustik
Därför är det viktigt att byggnader har bra ljudisolering - för att minska störningen.
renovering/tilläggsisolering av fasad också passar på att byta fönster. Härmed ges en stor möjlighet att, förutom att förbättra termisk komfort, minska buller och öka ljudkomforten.
Ljudmiljön i moderna städer domineras av lågfrekventa onaturliga ljud.
Byggnader i städer måste ha bra ljudisolering för att stänga ute de onaturliga ljuden.
Verifiering och certifiering
Produkter som ska användas i konstruktioner på svenska marknaden ska uppfylla de kriterier som ställs avseende CE-märkning. Vidare ställs krav vid större ombyggnad att verifiering av prestanda ska ske enligt Boverkets byggregler.
Vi kan genom Saint-Gobain Sweden AB erbjuda verifiering av en byggnadsdels prestanda före och efter
renovering via vår patenterade metod, Saint-Gobain QUB/e (se mer längre fram i denna guide), som mäter en byggnadsdels U-värde.
I förekommande fall kan vi också mäta ljudnivå inomhus före och efter renovering.
Kontakta oss på www.saint-gobain.se så får du veta mer.
Vi kan genom Saint-Gobain Sweden AB erbjuda verifiering av en byggnadsdels prestanda före och efter renovering via vår patenterade metod, Saint-Gobain QUB/e, som mäter en byggnadsdels U-värde.
Brandsäkerhet
För att förhindra att en brand uppstår och sprids behövs goda kunskaper om brandförloppet och hur olika material och byggnadskonstruktioner påverkar branden. Den kanske viktigaste kunskapen är att kunna skilja på de två begreppen “brandreaktion” och “brandmotstånd”, som enkelt delar in fasen före övertändning och fasen efter övertändning. Båda är avgörande för brandens utveckling, men i olika faser av brandförloppet.
BRANDREAKTION
Under den första fasen från det att något material i byggnaden antänds fram till övertändning, är det endast materialet, byggnads- såväl som inredningsmaterial som påverkar brandens utveckling. I denna första fas är det viktigaste kriteriet att snabbt kunna utrymma lokalen.
Hur materialens yta beter sig vid en brand, brandreaktion, är alltså av central betydelse i denna fas. Kraven anges i BBR med Euroklasser, det som tidigare betecknades Ytskikt klass I, II, III, osv, samt obrännbart material. Euroklass A1/A2 anger bästa brandklass medan E är sämst.
När det gäller konstruktionens brandmotstånd hjälper det inte att titta på ytskiktsegenskaperna eller temperaturtåligheten för enstaka produkter. Här handlar det istället om hur hela kombinationen av material fungerar tillsammans i de olika konstruktionerna, vägg, golv, tak, osv. Förståelsen för hur material samverkar i en konstruktion är ytterst viktig när det gäller att förhindra brandspridning. Då material ändrar form; vissa sväller och ökar i volym medan andra krymper och brännbart material förkolnas vid upphettning, är det viktigt att se till hela konstruktionen.
I de flesta fall för renovering utifrån ändras inte brandmotståndet för en konstruktion. Vid frågor om detta specifikt kopplat till er egen konstruktion, vänligen kontakta oss på www.saint-gobain.se.
Förklaring/egenskaper
Obrännbart material. Bidrar inte till brand.
Ingen övertändning. Mycket begränsat bidrag till brand.
Övertändning efter mer än 10 minuter. Visst bidrag till brand.
Övertändning på mellan 2 och 10 minuter.
Övertändning inom 2 minuter.
Ingen brandklass bestämd*
SP FIRE 105
För att motverka risken för att en brand ska sprida sig längs med en byggnads fasad, finns det i BBR en kravställning på verifiering av fasadens ingående material och uppbyggnad. Kraven ökar med byggnadens skyddsbehovsklass, som i sin tur beror på bl.a antal våningsplan och verksamhet etc.
Risken för brandspridningen påverkas främst av fasadbeklädnadens brännbarhet, men även övriga komponenter i fasadsystemet och dess uppbyggnad påverkar så som hur luftspalten är utformad samt om isoleringen bakom är obrännbar eller inte.
Ytterväggar med fasadmaterial som har sämre klassning än lägst klass A2-s1,d0, och därmed inte uppfyller BBRs generella krav för byggnader i klass Br1, kan som alternativ testas enligt metod SP Fire 105. Här simuleras en rumsbrand och dess spridning längs fasaden på ytterväggar.
Obrännbar isolering kan inte sprida branden vidare, men eftersom den är en del av fasadsystemet så kan det ibland vara nödvändigt att studera helheten för att säkerställa efterlevnad av ställda brandskyddskrav. Nedan är vår förenklade vägledning i ämnet:
Det finns olika typer av byggnader:
Br0 – Byggnader med mycket stort skyddsbehov ska utformas i byggnadsklass Br0.
Br1 – Byggnader med stort skyddsbehov ska utformas i byggnadsklass Br1.
Br2 – Byggnader med måttligt skyddsbehov ska utformas i byggnadsklass Br2.
Br3 – Byggnader med litet skyddsbehov ska utformas i byggnadsklass Br3.
Vid renovering av flervåningsbyggnader är det viktigt att tänka på brandsäkerheten vid val av fasadlösning. Enkelt uttryckt, ju högre byggnad, desto större vikt på brandsäkerhet.
För att nå hög brandsäkerhet och låg risk för brandspridning så kan man, enkelt uttryckt, sammanfatta det som att man skapat sig mycket goda förutsättningar om man väljer obrännbara material (Euroclass A1 eller A2) för isolering, fasadbärande skikt och fasadmaterial. Fasadbeklädnad ska ha förutsättningar att klara kriterierna enligt SP Fire 105.
Energieffektivisering via en byggnads klimatskal
Att åtgärda en byggnads klimatskal är en av de få åtgärder som ger multipla effekter, och förbättrar situationen för fastighetsägare och de boende i fastigheten. Det finns idag drygt 4,5 miljoner lägenheter i Sverige (varav ca 2 miljoner är enfamiljshus). Det säger sig själv att effektiva klimatskal är av yttersta vikt för att minimera energianvändningen.
När det är kallt ute är en mössa och fodrad jacka ett bättre alternativ än att tvingas springa för att hålla sig varm, det är nog de flesta överens om. På samma sätt kan vi med tilläggsisolering/klimatskalsåtgärd sänka energibehovet och dessutom minska effektbehovet i elnätet, samtidigt som vi ökar inomhuskomforten för de som bor och vistas i byggnaden. Helt enkelt en framtidssäkring av byggnaden, som också stiger i värde efter åtgärd.
När detta är gjort kan man ge sig på nästa åtgärd (nedifrån och upp) enligt Kyotopyramiden. 5 VÄLJ ENERGIKÄLLA 4
Besparing/fördel
• Miljö
• El och Effekt
• Pengar
• Komfort
I samband med renovering är det ofta mycket lönsamt att tilläggsisolera - särskilt om konstruktionerna är dåligt isolerade från början. Sedan 1970-talet har det funnits tilläggsisoleringslösningar som fortfarande används. Skillnaden är att man idag är mer uppmärksam på helhetslösningen, det vill säga isolering, lufttäthet och ventilation. Detta för att skapa energibesparing, hälsosam inomhusmiljö, god komfort och fuktsäkra konstruktioner på samma sätt som i nya byggnader.
VISA OCH REGLERA 3
UTNYTTJA SOLENERGIN 2 MINIMERA ELBEHOVET 1
För den som bor i en gammal bostad kan förutsättningarna se ut så här:
• Dålig isoleringsstandard med dagens mått mätt. Vindsbjälklaget är av äldre standard och i ett skick som kräver grundlig renovering, ofta har det använts till förvaring.
• Ventilationssystemet är självdrag och då huset byggdes var det fortfarande vanligt med hemmavarande som kunde vädra under dagen. Den livsstilen är idag ovanlig eftersom de flesta spenderar sina dagar på arbetet eller i skola/barnomsorg.
Det är alltså lämpligt att i samband med en tilläggsisolering också se över ventilationen i fastigheten och förse den med en modern ventilationslösning. Glöm inte återvinning av energin i den utgående varmluften!
Gällande regelverk för energiprestanda
Det finns flera möjliga åtgärder för att energieffektivisera, enkla sätt är t.ex att släcka lampan efter oss och sänka inomhustemperaturen. Förbättring av klimatskalet är en av de mest effektiva åtgärderna för multipla effekter och sker alltså helst genom renovering utifrån. Därmed blir stommen isolerad och mindre exponerad för kyla vintertid. Detta innebär också mindre risk för fuktproblem och kondens eftersom det inte längre finns några kalla ytor att kondensera mot. För att förbättra klimatskalet går det såklart åt produkter och i lösningsavsnittet nedan presenteras hur mycket CO2 som krävs för att producera de produkter som behövs för att åstadkomma respektive lösning, ur ett Livscykelanalysperspektiv (LCA). Det visar sig (se lösningar nedan) att klimatbelastningen från de produkter som behövs, på samma sätt som för en solpanel, betalar sig inom en kort tid, både ekonomiskt och miljömässigt.
BOVERKETS KRAV FÖR
ENERGIANVÄND-
NING VID RENOVERING
Boverket anger sedan några år tillbaka krav på byggnadens energiprestanda (enligt BBR) som ett Primärenergital (EPpet) och detta anges i kWh/m2. Värdet får inte överskridas vid projektering och ska ta hänsyn till använd Energi för:
1. Uppvärmning (Euppv)
2. Komfortkyla (Ekyl)
3. Tappvarmvatten (Etvv)
4. Fastigheten, dvs för ventilation, pumpar, hissar etc. (Efast)
Primärenergitalet påverkas av
1. Vilken typ av uppvärmningskälla (el, fjärrvärme, vedeldning, gas etc.) man använder sig av, dvs ”Viktningsfaktor per energibärare” (VF);
2. Var man bor i landet, dvs ”Geografisk justeringsfaktor” (Fgeo)
3. Arean av samtliga våningsplan, vindsplan och källarplan för temperatur-reglerade utrymmen, avsedda att värmas till mer än 10 °C ”Atemp”.
Beräkningsformeln ser ut enligt följande:
Dessutom har man som projektör att ta hänsyn till att inte överskrida definierade värden för
a. installerad effekt (kW)
b. genomsnittlig värmegenomgångskoefficient (Um)
Högsta tillåtna Primärenergital (EPpet) och Genomsnittlig värmegenomgångskoefficient (Um)
BFS 2011:6 med ändringar till och med BFS 2019:2
Energiprestanda uttryck som primärenergital (EPpet) [kWh/m2 Atemp och år]
I samband med renovering ska man fokusera på eftersträvade U-värden, avsnitt 9.92 i BBR, om inte renoveringen är så omfattande att man kan använda kraven på Epet och Um
Reglerna gäller alltså även för ändring (renovering) av byggnader (och ska verifieras efter uppförande).
En byggnad som genomgår renovering, ombyggnad eller tillbyggnad ska för de berörda delarna leva upp till kraven i Boverkets Byggregler. Ändringskraven gäller alla förhållanden som Boverkets Byggregler reglerar. Vissa regler är flexibla och man behöver göra en avvägning i förhållande till byggnadens förutsättningar så att man får en optimal lösning. Energihushållningskraven är flexibla och man får i ett tidigt skede göra en bedömning av hur man lämpligen hanterar kraven på energihushållning.
Ifall en byggnad genomgår en omfattande renovering av klimatskärmen och energianläggningar kan man som utgångspunkt förvänta att den renoverade byggnaden kan ha förutsättningar att leva upp till samma energihushållningskrav som nya byggnader. I andra fall kan renoveringsbehovet vara mer begränsat och enbart beröra vissa byggnadsdelar. I dessa fall ska man sträva efter en optimal lösning med utgångspunkt i kraven på eftersträvade U-värden.
Uppfyller byggnaden efter ändring inte de angivna kraven på primärenergital, ska följande U-värden eftersträvas vid ändring i klimatskärmen. (BFS 2017:5). Byggnadsdel
KRAVNIVÅER VID ÄNDRING
Kraven ska tillgodoses om det kan ske till en i sammanhanget skälig kostnad och inte medför negativa konsekvenser för övriga utformningskrav, tekniska egenskapskrav, byggnadens kulturvärden eller andra boende- och brukarkvaliteter.
Mer info: Boverket
FRIVILLIGA KRAV OCH GRÖNA LÅN
Boverkets byggregler är samhällets minimikrav och baseras på väletablerad erfarenhet. Energihushållningskraven har reviderats och omformulerats frekvent under de senaste par decennierna, men nivån har inte ändrats nämnvärt.
Parallellt har mer ambitiösa och framsynta energi- och miljökoncept växt fram från olika håll. Dessa koncept har olika frivilliga nivåer och stränga dokumentationskrav som borgar för bättre kvalitet i projektering och utförandet. Dokumenterad energiprestanda som är bättre än minimikraven i Boverkets Byggregler ger möjlighet till gröna bolån. Energideklarationens klass A och B, Miljöbyggnad, Svanenmärkning och certifierat Passive House godtas normalt som dokumentation vid ansökan om gröna bolån.
Mer info: SGBC
U-värde som ska eftersträvas för enskilda byggnadsdelar samt ungefärlig isoleringstjocklek
Det är viktigt att avvägningen tar hänsyn till byggnadens tekniska, estetiska, ekonomiska och funktionella förutsättningar i förhållanden till byggnadens framtida bruk.
För renoveringsåtgärder som kräver bygglov eller är anmälningspliktiga ska ändringarna redovisas vid samrådet. Eventuella avsteg från kraven ska vara välmotiverade. Glöm inte att även alla ändringar av byggnadernas yttre utseende är bygglovspliktiga.
EXEMPEL FÖR DIMENSIONERING
AVSEENDE ENERGIBESPARING
Värmegradstimmar (eller dagar)
Sverige är ett långt land med olika klimat i söder och norr.
Perioden som man behöver värma upp en byggnad i norr är längre än i söder och på grund av detta har man definierat begreppet värmegraddagar (Internationellt: Heating Degree Days, HDD). Värmegraddagar är summan av dygnsmedeltemperaturernas avvikelser från en referenstemperatur (17 °C). Begreppet används bland annat för att skapa en rättvis bedömning av hur många dagar under ett år som en byggnad värms upp av sitt värmesystem. Detta eftersom energiåtgången för att värma upp ett hus starkt korrelerar till utomhustemperaturen. Eftersom det är kallt under en längre period i norra än i södra Sverige så är antalet värmegraddagar (eller timmar) högre i norr än i söder.
ENERGI-INDEX
Värmegraddagar (eller timmar) har alltså historiskt redovisats enbart utifrån temperaturdata tagna från olika väderstationer. Detta har visat sig vara en för grov förenkling för att ge en rättvisande bild av klimatets effekter på värmebehovet. SMHI har därför kompletterat begreppet värmegraddagar med information om exempelvis vind- fukt- och nederbördsförhållande, vilka också påverkar klimatet/temperaturen inomhus. Det nya begreppet som inkluderar ovanstående faktorer kallas nu för Energi-index.
Den korrektionsfaktor som fås med Energi-index utgår ifrån den aktuella månadens ekvivalenta graddagar och jämför dessa med motsvarande ekvivalenta graddagar för ett normalår. I de ekvivalenta graddagarna ingår, utöver utetemperatur, även vindpåverkan, solinstrålning och en byggnads värmetröghet. Energiindex baseras på en teoretisk byggnad simulerad i ett av SMHI egenutvecklat energiberäkningsprogram, ENLOSS.
Den faktiska energibesparingen, förutom åtgärder på klimatskalet, beror även på hur bra fönster man har i byggnaden, åt vilket håll dessa är riktade och typen av ventilation (Exempelvis FTX – Från och tilluft via en värmeväxlare).
Karta med uppgifter om Energi-index (Källa: SMHI)
Normalårsvärden av SMHI Energi-Index 1981-2010. (En byggnad i Luleå behöver alltså i genomsnitt 50 % mer uppvärmning än i Malmö.)
BERÄKNINGSEXEMPEL
Om man tänker sig ny isolering i samband med renovering och man har ett befintligt U-värde på exempelvis 0,6 W/m²K och efter renoveringen får ett U-värde på 0,13 W/m²K (eftersträvade U-värde för tak) ändras transmissionsförlusten med 0,6-0,13 = 0,47 W/m²K.
Med hjälp av Energi-index (t.ex ca 4200 för Kalmar) får man ändringen i värmeförlust i kWh/år genom att multiplicera Energi-index med 24 timmar och dela med 1000 för att få kWh:
0,47 (W/m²K) · 4200 · 24/1000 = Ca 47 kWh/m² år.
Detta är dock inte samma sak som energibesparingen eftersom solinstrålning och annan gratisvärme i byggnaden delvis täcker värmebehovet. Beroende på byggnadens energiprestanda täcker gratisvärmen större eller mindre del av uppvärmningen. Det blir väldigt lätt en komplicerad energiberäkning som behövs för att exakt beräkna den förväntade energibesparingen.
Som tumregel är det mellan 50 % och 90 % av ändringen beträffande värmeförlusten som leder till energibesparing.
• 0,9 gäller som förbättringsfaktor för en byggnad med dålig energiprestanda och
• 0,5 gäller som förbättringsfaktor för en byggnad med näst intill modern standard.
Ändring i värmeförlust(kWh/(m2 år)) = Skillnad i U-värde (W/m2) · Energiindex(timmar/år)/1000 · Effektivitet (%)
Många befintliga vindsbjälklag måste saneras och renoveras för att fungera energieffektivt och utan risk för fuktskador. Behovet av lufttätningen innebär att man måste sanera bort gammal isolering och det som har samlat sig på vinden under årens gång. Därefter görs lufttätningen allt beroende på konstruktionstyp.
Lufttätningen innebär också en energibesparing. Hur stor den blir är en fråga som är svårare att uppskatta eftersom en del gamla byggnader har undermålig ventilation. Denna bör därför ses över för att få till en helhetslösning.
I exemplet motsvarar minskningen av värmeförlusten en förräntning av investeringen i ny isolering:
Förräntning = (Ändring i värmeförlust (kWh/m² år) · rörlig energipris (SEK/kWh))/(investering i isolering och arbete(SEK/m²)) x 100(%)
DJUPRENOVERING
Djuprenovering innebär ofta en kombination av åtgärder för att drastiskt minska energianvändningen. Ofta får denna åtgärd inte bara effekter på just energianvändning utan också positiva hälsoeffekter för de boende (bättre luftkvalitet, bättre ljusinsläpp etc). Kriteriet för djuprenovering är reduktion av den köpta energin med 50 % för bostäder och med 40 % för kontorsbyggnader.
PASSIVHUS
Passivhus är extremt välisolerade och effektiva byggnader med minimalt värmeläckage som är utrustade med teknik för att effektivt tillvarata den energi som alstras inomhus av människor, elektrisk utrustning och solinstrålning. Allt detta minskar energibehovet för uppvärmning till ett minimum.
Ett passivhus använder per definition maximalt 15 kWh per m2 och år för uppvärmning, om man värmer upp huset med el med beräkning enligt kriterier utvecklade i Tyskland. För motsvarande svenska kriterier, läs mer på www.feby.se
PLUSENERGI-HUS
Med solpaneler installerade på taket i kombination med passivhus går det att skapa en byggnad som kan nettogenerera mer energi än den som det använder på årsbasis – så kallade ”Plusenergi-hus”.
I våra beräkningar för lösningarna och deras effekt på energibesparing har vi använt Energi-index för olika orter i Sverige samt gjort ett antagande om 0,9 som förbättringsfaktor.
Taxonomin och stöd till energieffektivisering
EU:s nya begrepp Taxonomin, är ett förslag till verktyg för att klassificera vilka investeringar som är miljömässigt hållbara. Syftet är att säkerställa att finanssektorn får gemensamma riktlinjer för vilka investeringar som ska få kallas gröna.
Taxonomin ska hjälpa till att identifiera miljömässigt hållbara investeringar. Den utgår från en binär ansats, miljömässigt hållbar eller inte, där EU-kommissionen har fastställt sex miljömålsättningar:
1. Begränsning av klimatförändringar
2. Anpassning till klimatförändringar
3. Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser
4. Övergång till en cirkulär ekonomi
5. Förebyggande och kontroll av föroreningar
6. Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem
För att klassificeras som miljömässigt hållbar ska en verksamhet bidra väsentligt till minst ett av målen samtidigt som den inte väsentligt ska skada något av de andra målen. Ingen verksamhet utesluts på förhand med undantag för fossil energiproduktion. Exempel på byggnader som kan betraktas som gröna enligt EU-kommissionens förslag:
• Nya byggnader som har energiklass A (enligt Boverket)
• 30 % förbättring av PED 1 där certifierad person eller metod utvärderar före och efter.
1 Primärenergital, på engelska Primary Energy Demand (PED) är ett nyckeltal (kWh/m2) för att bedöma energianvändningen i ett hus.
I skrivande stund är förslaget under remiss och det finns en hel del invändningar från Sverige avseende liggande förslag.
Om man som fastighetsägare planerar åtgärd som ryms inom miljömålsättningar enligt Taxonomin kan man potentiellt också få tillgång till bättre kreditförutsättningar.
Ett sätt att få ännu bättre finansiell utväxling av en renovering är att i samband med fasadrenovering bygga ytterligare våning(ar) på den befintliga byggnaden.
Skellefteå Kraft kontorshus, påbyggnad av två våningar med stomme i KL-trä och limträ (Källa: Martinsons )
Stöd till energieffektivisering flervåningshus (SFS 2021:664)
Den 22 juni 2021 släppte regeringen en ny förordning som i korthet innebär följande:
– stöd medges till byggnader som har en energiprestanda som, uttryckt som ett primärenergital, överstiger 100 kWh/m2 och år.
– Stöd får endast ges om energieffektiviseringsåtgärden beräknas medföra att byggnadens energiprestanda, uttryckt som ett primärenergital, förbättras med minst 20 procent.
– De stödberättigande merkostnaderna för investeringar ska fastställas enligt artikel 38 i kommissionens förordning (EU) nr 651/2014.
– Stöd får ges med högst 50 procent av stödnivån ovan.
Ekonomi – möjliga besparingar
En renoveringsåtgärd ger alltid upphov till kostnader men kan också ge besparingar genom att exempelvis minska förlusterna genom klimatskalet. Nedan ser du exempel på alternativa åtgärder för vind och fasad. Utgiften i form av investeringen som krävs för åtgärder visas med röd stapel och besparing per år som blågrön stapel i diagrammen.
Exempel 1: Tilläggsisolering vind av ett flervåningshus, uppvärmt med fjärrvärme.
Antagande:
• Uppvärmningssätt: Fjärrvärme, pris per kWh: 0,7 kr (exkl. moms)
• Antagen kostnad för åtgärd: 300* kr/m2 (exkl. moms 300 mm tilläggsisolering)
• U-värde tak före renovering: 0,5 W/m2K
• U-värde tak efter åtgärd: 0,11 W/m2K
• Byggnad med 1500 m2 takyta
• Plats: Stockholm
Investering och besparing/år samt ackumulerat resultat (kSEK) 300 mm isover insulsafe®
Exempel 4: Återbetalningstid med hänsyn till extrakostnad.
Obs! Notera att tilläggskostnaden är enbart 398 kr/m2 för åtgärden enligt exempel 3 jämfört med exempel 2.
Ca 27 års återbetalningstid
Detta innebär att om man ändå måste renovera fasaden så bör återbetalningstiden räknas fram genom att använda skillnaden i kostnad mellan exempel 2 och exempel 3. Vi får då ett resultat enligt följande:
Investering och besparing/år samt ackumulerat resultat (kSEK)
För samma exempel som föregående sida, beräknat med de CO2-utsläpp som lösningen ger upphov till under produktion av material och produkter (röd stapel i diagrammet nedan, fas A1-A3), och besparingar i
form av minskade CO2-utsläpp från fjärrvärmeproduktion (blågrön stapel i diagrammet) per m2 åtgärdad yta.
Exempel 1: Tilläggsisolering vind
Klimatutsläpp för material/investering och besparing per år samt ackumulerat resultat tilläggsisolering 300 mm isover insulsafe®
Övriga antagande: 63 g CO2 per kWh producerad fjärrvärme. Energi-index 4600 (SMHI).
Att tilläggsisolera vind och fasad har alltså generellt en mycket kort återbetalningstid både ekonomiskt och miljömässigt.
Övriga fördelar med tilläggsisolering
VIND
Att tilläggsisolera vinden är alltså en av de energieffektiviseringsåtgärder som betalar sig snabbast. Både för fastighetsägare och klimat. Vinden är ofta tillgänglig och betydligt mindre komplicerad att åtgärda än exempelvis en fasad, där man har en mängd estetiska detaljer att ta hänsyn till.
Vinden utgör ofta också en möjlighet att konvertera en annars oanvänd eller dåligt utnyttjat utrymme till
ny bostadsyta. Oanvända resurser kommer till nytta och vindskonverting kan ibland finansiera en hel renoveringsåtgärd för fastigheten.
I samband med tilläggsisolering av en vind passar man samtidigt på att lufttäta vilket innebär mindre risk för fuktproblem och energiförluster via konvektion. Innebörden av detta är att komforten höjs inomhus.
Ett ”renoveringsfönster” alltså tillfället då möjligheten för renovering av en byggnad eller en fasad finns tillgänglig, öppnar sig relativt sällan. Renoveringen innebär ofta att man behöver åtgärda sprickor och knacka ner skadad puts eller helt enkelt byta ytskiktet. Samtidigt kanske man också väljer att byta fönster. I samband med dessa åtgärder ska byggställningar monteras upp för att åtgärda fasaden. Byggställningar
utgör en ganska väsentlig del av renoveringskostnaden så det gäller att få med sig så många fördelar som möjligt av en åtgärd.
Alternativet till att bara laga och putsa om en fasad är att passa på att tilläggsisolera men behålla samma uttryck som tidigare. Man slipper i det fallet oftast att åtgärda underlaget (laga sprickor etc.).
Exempel på flervåningshus som är renoverade med weber serporoc:
Det är alltså en mycket bra affär att renovera/tilläggsisolera vind och fasad, både för miljön och för plånboken. Dessutom ökar komforten inne i byggnaden med lägre risk för fuktproblem eftersom stommen hamnar i ett varmare klimat. Därmed är byggnaden framtidssäkrad med en vacker kulör och ett estetiskt tilltalande uttryck. Detta kombinerat med lägre driftskostnader och lägre miljöbelastning ökar såklart attraktiviteten av fastigheten, som ökar i värde.
Källa: Morneon Fasad
Möjligheter för olika byggnader och byggdelar
De flesta byggprojekt är unika och därmed också frågeställningarna och utmaningarna inom exempelvis hållbarhet och komfort.
Med kunskap inom flera applikationsområden och med en mängd kända varumärken kan vi ta fram lösningar med hög prestanda för i stort sett alla typer av byggnader och byggnadsdelar
TAKLÖSNINGAR
UNDERTAK
INNERVÄGGAR
GOLV
VÅTRUM
YTTERVÄGGAR
GLAS
BETONG
SOCKEL/KÄLLARE
LCA OCH EPD
Livscykelanalys (Life Cycle Assessment, LCA) är en metod för att få en helhetsbild av hur stor den totala miljöpåverkan är under en produkts livscykel från råvaruutvinning, via tillverkningsprocesser och användning till avfallshanteringen, inklusive alla transporter och all energiåtgång i mellanleden.
Resultatet av en LCA för varje produkt redovisas numera oftast i en så kallad Miljövarudeklaration (Environmental Product Declaration/EPD). Framtagning av en EPD följer internationella standarder och denna medger flera olika varianter av redovisning. EPD = tredjepartsverifierad LCA enligt Internationella standards; EN 15804 och ISO 14025.
Hur gör man då?
Det är såklart viktigt att använda rätt material på rätt plats och hänsyn måste tas till såväl befintlig arkitektur och andra uttryck när man väljer lösning. Dessutom behöver man ta hänsyn till hur befintlig byggnad ser ut och hur den är konstruerad.
Olika byggnader lämpar sig olika för renovering med tilläggsisolering och det finns såklart byggnader där man ska vara extra varsam utifrån befintlig gestaltning. Oftast finns dock en förutsättning för att kunna förbättra såväl energiprestanda för byggnaden såväl som komforten för de boende.
UTGÅNGSLÄGE OCH FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR EN BYGGNAD SOM SKA RENOVERAS
Det finns olika sätt att konstruera och bygga ett hus och nedan ser vi några exempel på hur det har sett ut genom tiderna.
TEGELHUS, 1900-TALET
NATIONALROMANTIK, 1910-TALET
PLANKHUS REVETERAT, 1920–30-TALET
LAMELLTEGEL, 1930-TALET
SMALHUS, 1930–40-TALET
PUNKTHUS LÄTTBETONG, 1950-TALET
SKIVHUS ELEMENTBYGGT, 1970-TALET
SKIVHUS FASADELEMENT, 1960–70-TALET
Typiska U-värden
Tabellen nedan visar exempel på olika konstruktioner utifrån de olika byggnadstyperna enligt tidigare kapitel och antagna U-värden för väggytan. För vissa
konstruktioner har beaktats effekten av köldbryggorna, i övergångarna mellan våningarna, som då försämrar U-värdet för hela väggytan.
1900 fram till 1920 2-stensvägg, stortegel
1900-talet och framåt 2-stensvägg, stortegel med puts
De olika byggnadstyperna ger olika startförutsättningar och för respektive byggnadstyp finns ett U-värde (en byggnadsdels termiska prestanda för att definiera energiförlusterna. Ju lägre värde desto lägre förlust) för de befintliga byggnaderna.
TERMISKA BRYGGOR (KÖLDBRYGGOR)
Termiska bryggor uppstår när man inte har isolerat en yta eller en punkt. Det kan illustreras på olika sätt men tänk dig att du är ute en mycket kall dag med en bra jacka men att du har tunna handskar som kanske inte heller täcker handleden mellan jacka och handske.
Du har då en termisk brygga, det vill säga ett område där värme kan strömma ut fritt tills det blir kallt. Ofta kallar man dessa områden för köldbryggor, även i ett hus. De vanligaste områdena i ett hus där det uppstår termiska bryggor är i anslutning mellan byggdelar, vanligtvis där stomme möter fönster och/eller där bjälklag möter vägg. Det är också vanligt att termiska bryggor uppstår vid exempelvis balkonginfästningar. Termiska bryggor kan också orsakas av punktinfästningar, orsakade exempelvis av skruvar som fäster utvändigt ytskikt mot stomme.
Oisolerad vägg
Invändig isolering
Utvändig isolering
Ett annat sätt att illustrera detta:
Fall 1: Oisolerad vägg
Mindre energiförluster genom vägg men termiska bryggan förstärks genom bjälklaget
Låga energiförluster genom både vägg och bjälklag (inga termiska bryggor)
Stora förluster genom klimatskalet innebär att energiförlusterna är stora och kräver konstant aktiv uppvärmning.
Fall 2: Invändig isolering
Fall 3: Utvändig isolering
Ytterväggen blir i detta fall kall och värmen försöker att ta sig ut via bjälklaget. Mindre förluster än i fall 1 men större förluster via bjälklaget.
Värmen stannar i det här fallet inomhus. Förluster genom yttervägg och mellanbjälklag minimeras.
200 mm Betongbjälklag
20 mm Puts
250 mm Lättbetong
20 mm Puts
100 mm Thermskiva
20 mm Puts
200 mm Betongbjälklag
20 mm Puts
250 mm Lättbetong
20 mm Puts
50 mm Thermskiva
20 mm Puts
200 mm Betongbjälklag
20 mm Puts
250 mm Lättbetong
20 mm Puts
TA BORT TERMISKA BRYGGOR (KÖLDBRYGGOR)
För de flesta av ovanstående byggnadstyper finns ett gemensamt problem: vid övergången mellan varje våning skapas en termisk brygga (köldbrygga). Denna ger upphov till värmeförluster men riskerar också att ge kondensproblem lokalt, eftersom temperaturen på ytan i närheten av den termiska bryggan sänks. Fukten som hålls i den invändiga luften kan då kondensera på den kalla ytan med risk för fuktskador och påväxt. Bilden visar två termografiska foton av en byggnad före och efter en fasadrenovering. Färgen illustrerar yttemperaturen och ju mörkare (blå) färg, desto lägre temperatur. Röd färg illustrerar stora förluster, följt av gul och grön.
Av bilderna kan man konstatera att åtgärderna på fasaden gett stora energibesparingar efter renovering men att fönstren fortfarande läcker. Temperaturen på invändiga ytor höjs.
Olika
Före renovering
Efter renovering
Psi = 0,048 W/mK
Psi = 0,106 W/mK
Psi = 0,591 W/mK
EXEMPEL PÅ INVERKAN AV KÖLDBRYGGA
Grundkonstruktion:
• Lättbetongselement för yttervägg: 250 mm tjock med puts på in och utsida – Initialt U-värde för väggen ca 0,44 W/m2K.
• Ett mellanbjälklag i betong som går hela vägen ut i klimatskärmen.
– Köldbrygga om motsvarande 0,66 W/mK.
Om man då räknar med en våningshöjd på 3 meter så ger det en energiförlust om motsvarande genomsnittligt U-värde för väggytan om 0,66 W/m2K (0,44+0,66/3) för hela ytan (vägg + mellanbjälklag).
Med bara 50 mm tilläggsisolering* på utsida av hela konstruktionen minskas köldbryggan till 0,10 W/ mK och det nya U-värdet för väggytan (exklusive köldbrygga) blir 0,26 W/m2K.
Detta innebär ett nytt U-värde för hela väggytan (inklusive köldbryggan) om ca 0,29 W/m2K (0,26+0,10/3).
Slutsatsen av detta är att:
• utan hänsyn till köldbryggor minskas U-värdet från 0,44 till 0,26 det vill säga 0,18 W/m2K eller 18 kWh/ m2 år besparing räknat för Kalmar.
• om man inkluderar köldbryggan minskar man i stället från 0,66 W/m2K till 0,29 W/m2K eller 0,37 W/m2K vilket under samma förutsättningar innebär en besparing på 36 kWh/m2 år.
* Exempel: weber serporoc premium
SKÖNHETEN FINNS I DETALJERNA
Det är viktigt att, i möjligaste mån, hålla isolerskiktet intakt längs med hela klimatskärmen för att få bästa möjliga effekt från renoveringsåtgärd. Notera i bild hur isoleringen följer befintlig struktur med så lite ”glipor” som möjligt. I samband med renovering av klimatskalet passar det bra att också inkludera en mer effektiv ventilation. Ventilationsaggregatet sätts med fördel på vinden och ventilationsrören ”bäddas” in ”på köpet” i skiktet med lösull för att hindra energiförluster.
Exempel 1: Lättbetongvägg med massivt mellanbjälklag
Exempel 2: Samma konstruktion som ovan med 50 mm tilläggsisolering (weber serporoc premium)
KONSTRUKTIONSDETALJER OCH FÖNSTER
Om man nu bestämmer sig för att renovera sin fastighet utifrån är det lätt att glömma detaljerna, såsom anslutningar vid fönster eller vid balkonger. Anta att en konstruktion ser ut enligt figur 1 före renovering.
Man kan då bestämma sig för utvändig fasadrenovering/tilläggsisolering med ett putssystem utan att byta fönster, figur 2.
Ovanstående lösning innebär dock potentiellt ganska omfattande termiska bryggor (köldbryggor), figur 3.
För att lösa detta finns några alternativa lösningar:
1. Om fönstret är i bra skick eller om det ändå ska bytas, flytta ut detta i liv med fasaden och täck fönsterkarmen med isolering, figur 4.
2. Ett annat alternativ är att flytta ut fönstret i isolerskiktet med beslag, figur 5. Resultatet blir då att fönstret hamnar i isolerskiktet och därmed minskar köldbryggan, figur 6. Det ger också ett arkitektoniskt uttryck som föredras.
3. Ett tredje alternativ – om man inte kan flytta fönstret, eller om man inte avser byta det, är att isolera med en remsa in i fönsternisch, figur 7. I samband med renovering, flytt eller byte av fönster är det även viktigt att dreva runt dessa, figur 8.
För att möta moderna prestandakrav har fokus ökat på alla delar av klimatskärmens bidrag vad gäller exempelvis brandmotstånd, ljudreduktion och energikrav. Det har blivit allt viktigare att få kunskap om detaljlösningarna och av denna anledning har vi fått prestandan för våra drevningssystem verifierad hos RISE (fd SP).
Läs mer om vårt P-märkta brandtätningssystem på isover.se
Figur 5
Figur 8
Figur 1
Figur 2
Figur 3
Figur 4
Figur 6
Figur 7
Saint-Gobain QUB/e
Saint-Gobain kan idag, genom en egenutvecklad och patenterad lösning (QUB/e) mäta ett befintligt U-värde för en byggnadsdel (t.ex innan och efter en renovering).
Lösningen används som en fältmätning och mäter värmetransportkoefficienten under endast en kall natt för en byggnad eller för ett byggelement (U-värde).
Detta är en snabb och effektiv metod jämfört med ett ”normalt” test som tar 2–3 veckor.
QUB/e kan användas för att:
1. Kartlägga status av en befintlig byggnad. 2. Verifiera prestanda av installerad lösning.
Metoden går till så att man värmer upp ett rum invändigt vid solnedgången till en viss måltemperatur. Därefter stängs värmen av och man mäter tills temperaturen återigen är densamma som den initiala, just innan soluppgången. Energin som används slås ut över tiden och utifrån yta exponerad mot utetemperatur fastställs U-värdet.
I de projekt som vi genomfört i Malmö och Stockholm kan vi konstatera att U-värdena blir bättre än vad man förväntat sig efter åtgärd utifrån befintlig konstruktion. Detta kan bero på utförande men här spelar faktorer som exempelvis termiska bryggor ”köldbryggor” mellan våningar samt effekter av lufttäthet in. Exempel, Stockholm, 1960-talshus flerfamilj i Årsta:
• U-värde yttervägg startläge: 0,75 W/m2 K
• U-värde yttervägg efter åtgärd: 0,25 W/m2 K
• Lösning: 80 mm weber serporoc premium
Motsvarande beräknade värde av väggen före och efter renovering var 0,78 W/(m2 K) resp. 0,26 W/(m2 K). Metoden är alltså statistiskt säkerställd och harmonierar med beräkningsmodeller.
För mer information om QUB/e, kontakta oss via www.saint-gobain.se/renoveringsguide. Vi kan hjälpa till att göra mätningar under den kalla perioden av året, både före och efter åtgärd.
Dag 1: Solnedgång
Effekt för uppvärmning
Utomhustemperatur
Inomhustemperatur
Dag 2: Soluppgång
QUB/e 0,75 ± 0,06 U-värde, W . m2 . K1
Innan renovering
Beräknat 0,78
Efter renovering
QUB/e 0,25 ± 0,02
Beräknat 0,26
Baseline
Retrofit
Medelvärde för U-värde innan och efter renoveringsåtgärd med mätning via QUB/e
Lösningar
för
renovering av klimatskalet per applikation
I kommande avsnitt redogör vi för ett antal olika lösningar per applikation och dess prestanda ur flera aspekter. Avseende ”Klimatavtryck” så har beräkningar gjorts utifrån officiella EPD:er (A1-A3).
Informationen i denna guide ska ses som vägledning i projekteringens tidiga skede. För slutgiltiga dimensioneringar krävs projektspecifika beräkningar. Vår ambition har, i kommande avsnitt, varit att presentera lösningar som uppfyller eller överträffar regelkraven från BBR.
Lösningar finns enligt följande skiss för Bostäder och Lokaler.
Utgångsvärde för konstruktionerna, beträffande U-värde, är konservativt bedömda och vi rekommenderar verifiering av befintlig konstruktion för bedömning av korrekt utgångsvärde. Detta kan ske antingen via ritningsunderlag/observation/inspektion eller via mätning med hjälp av QUB/e.
Observera att beräkningar kopplat till energibesparing bara omfattar renovering av klimatskalet.
GRUND
VINDSBJÄLKLAG OCH SNEDTAK
YTTERVÄGGAR
Lösningsförteckning
TAK
Vindsbjälklag
1 Tilläggsisolering med isover insulsafe®
Snedtak från insida
2 isover insulsafe® och vario® xtra
3 isover takstolsskiva 32 och vario® xtra
4 isover takstolsskiva 32 alu, vario® xtra och uni-skiva 35
Snedtak från utsida
5 isover uni-skiva 35 och bastion underlagstak
6A isover uni-skiva 35 och vario® xtra
6B isover uni-skiva 35, vario® xtra och bastion underlagstak
13BL weber serporoc premium 32 på betong och lättbetongstomme
13T weber serporoc premium 32 på tegelstomme
13M weber serporoc premium 32 på plankstomme
14B weber serporoc 37 på betongstomme
14L weber serporoc 37 på lättbetongstomme
14BL weber serporoc 37 på betong och lättbetongstomme
14T weber serporoc 37 på tegelstomme
14M weber serporoc 37 på plankstomme
15M weber serpovent G3 på plankstomme
Yttervägg med tegelliknande utseende
16T weber design bricks på tegelstomme
16B weber design bricks på betongstomme
16R weber design bricks på träregelstomme
Yttervägg med ventilerad träfasad
17M isover fasadskiva 30 och liggande panel på plankstomme
17R isover fasadskiva 30 och liggande panel på träregelstomme
18M isover fasadskiva 30 och stående lockpanel på plankstomme
18R isover fasadskiva 30 och stående lockpanel på träregelstomme
Yttervägg med ventilerad skivbeklädnad
19M isover fasadskiva 30 på plankstomme
19R isover fasadskiva 30 på träregelstomme
Yttervägg med ventilerad träfasad
20M isover weatherprotect och stående lockpanel på plankstomme
20R isover weatherprotect och stående lockpanel på träregelstomme
21M isover weatherprotect och liggande panel på plankstomme
21R isover weatherprotect med liggande panel på träregelstomme
22M isover fasadboard 33 och stående lockpanel på plankstomme
22R isover fasadboard 33 och stående lockpanel på träregelstomme
23M isover fasadboard 33 och stående panel på plankstomme
23R isover fasadboard 33 och stående panel på träregelstomme
24M isover fasadboard 33 och liggande panel på plankstomme
24R isover fasadboard 33 och liggande panel på träregelstomme
25M isover plus+ och liggande panel på plankstomme
25R isover plus+ och liggande panel på träregelstomme
26M isover plus+, gyproc VAP hattprofil och stående panel på plankstomme
26R isover plus+ och gyproc VAP hattprofil och stående panel på träregelstomme
28M isover plus+ och stående panel på plankstomme
28R isover plus+ och stående panel på träregelstomme
Yttervägg med puts
29 Leca skalmur på träregelstomme
Sockel med puts 30 webertherm 399 på betongstomme
Vindsbjälklag
TILLÄGGSISOLERING MED ISOVER INSULSAFE®
isover insulsafe® lösull är en snabb, effektiv och ekonomisk metod för tilläggsisolering av vindsbjälklag. Arbetet utförs av auktoriserade lösullsentreprenörer vilket är en garanti för bästa resultat. Vid ev. ventilering av takfoten kan isover takfotsluftning användas.
Ursprunglig konstruktion antas ha ett U-värde om 0,41 W/m2K på bjälklag av betong eller trä, vilket motsvarar ca 100 mm äldre isolering. Betongbjälklag antas vara lufttätt. Träbjälklag kan behöva kompletteras med ångspärr/ångbroms.
500 mm isover insulsafe®
160 mm Betong
Lösning Tjocklek för lösning (mm) kg CO₂-eq för lösning (A1-A3) U värde efter renovering (W/m 2 K)
DIREKTVERKANDE
ELVÄRMEPUMP
FJÄRRVÄRME
Snedtak från insida vid vindsinredning
ISOVER INSULSAFE® OCH VARIO® XTRA
Oventilerad snedtakslösning utan traditionell luftspalt. I denna lösningstyp ska den variabla ångbromsen isover vario® xtra alltid användas, eftersom den säkerställer en dynamisk fuktbalans i konstruktionen. Konstruktionslösningen är lämplig för byggnader med normal fuktbelastning inomhus, exempelvis bostäder och torra lokaler. Viktigt att konsultera projekteringsanvisning för kompakta tak med isover vario® xtra före installation: www.isover.se.
Ursprunglig konstruktion antas ha ett U-värde om 0,48 W/m2K, vilket motsvarar ca 100 mm äldre isolering. Befintliga takstolar antas ha ett c-avstånd om 1200 mm.
För beräkning av tjocklek och klimatavtryck ingår de produkter som nämns i tabell från insida av råspont.
Bandtäckt plåt
Underlagspapp
Råspont 170–315 mm isover insulsafe® mellan reglar 1 mm isover vario® xtra inkl. tätningstillbehör 70 mm isover träregelskiva 35 c 450 13 mm gyproc GNE 13 normal gipsskiva
Lösning Tjocklek för lösning (mm) kg CO₂-eq för lösning (A1-A3) U värde efter renovering (W/m 2 K)
DIREKTVERKANDE
EL
isover insulsafe®, 170 mm / isover uni-skiva 35, 70 mm / gyproc GNE 13
isover insulsafe®, 195 mm / isover uni-skiva 35, 70
/ gyproc GNE 13
isover insulsafe®, 220 mm / isover uni-skiva 35, 70 mm / gyproc GNE 13
isover insulsafe®, 245 mm / isover uni-skiva 35, 70 mm / gyproc GNE 13
isover insulsafe®, 270 mm / isover uni-skiva 35, 70 mm / gyproc GNE 13
isover insulsafe®, 295 mm / isover uni-skiva 35, 70 mm / gyproc GNE 13
insulsafe®, 315 mm / isover uni-skiva 35, 70
ELVÄRMEPUMP
/ gyproc GNE 13
isover insulsafe®, 170 mm /
isover insulsafe®, 195
FJÄRRVÄRME
isover insulsafe®, 170 mm / isover uni-skiva 35, 70 mm / gyproc GNE 13
isover insulsafe®, 195 mm / isover uni-skiva 35, 70 mm / gyproc GNE 13
isover insulsafe®, 220 mm / isover uni-skiva 35, 70 mm / gyproc GNE 13
isover insulsafe®, 245 mm / isover uni-skiva 35, 70 mm / gyproc GNE 13
isover insulsafe®, 270 mm / isover uni-skiva 35, 70 mm / gyproc GNE 13 normal
isover insulsafe®, 295 mm / isover uni-skiva 35, 70 mm / gyproc GNE 13
isover insulsafe®, 315 mm / isover uni-skiva 35, 70 mm / gyproc GNE 13 normal
Snedtak från insida vid vindsinredning
ISOVER TAKSTOLSSKIVA 32 OCH VARIO® XTRA
Oventilerad snedtakslösning utan traditionell luftspalt.
I denna lösningstyp ska den variabla ångbromsen isover vario® xtra alltid användas, eftersom den säkerställer en dynamisk fuktbalans i konstruktionen. Konstruktionslösningen är lämplig för byggnader med normal fuktbelastning inomhus, exempelvis bostäder och torra lokaler. Viktigt att konsultera projekteringsanvisning för kompakta tak med isover vario® xtra före installation: www.isover.se.
Ursprunglig konstruktion antas ha ett U-värde om 0,48 W/m2K, vilket motsvarar ca 100 mm äldre isolering. Befintliga takstolar antas ha ett c-avstånd om 1200 mm.
För beräkning av tjocklek och klimatavtryck ingår de produkter som nämns i tabell från insida av råspont.
Takpannor
Ströläkt och bärläkt
Underlagspapp
Råspont
170–220 mm isover takstolsskiva 32 mellan reglar 1 mm isover vario® xtra inkl. tätningstillbehör
45–95 mm isover träregelskiva 35 c 450 13 mm gyproc GNE 13 normal gipsskiva
Lösning Tjocklek för lösning (mm) kg CO₂-eq för lösning (A1-A3) U värde efter renovering (W/m 2 K)
DIREKTVERKANDE EL
isover takstolsskiva 32, 170 mm / isover vario® xtra / isover uni-skiva 35, 45 mm
isover takstolsskiva 32, 220 mm / isover vario® xtra / isover uni-skiva 35, 95 mm
Snedtak från insida vid vindsinredning
ISOVER TAKSTOLSSKIVA 32 ALU, VARIO® XTRA OCH UNI-SKIVA 35
Ventilerad snedtakslösning med traditionell luftspalt. Den variabla ångbromsen isover vario® xtra används för att säkerställa lufttäthet och isover takstolsskiva Alu används för att säkerställa luftspalt utåt. Konstruktionslösningen är lämplig för de flesta byggnader, exempelvis bostäder och torra lokaler.
Ursprunglig konstruktion antas ha ett U-värde om 0,48 W/m2K, vilket motsvarar ca 100 mm äldre isolering. Befintliga takstolar antas ha ett c-avstånd om 1200 mm.
För beräkning av tjocklek och klimatavtryck ingår de produkter som nämns i tabell från insida av råspont.
Takpannor
Ströläkt och bärläkt
Underlagspapp
Råspont
Luftspalt
170–220 mm isover takstolsskiva 32 Alu 1 mm isover plastfolie eller vario® xtra inkl. tätningstillbehör
45–95 mm isover träregelskiva 35 c 450 13 mm gyproc GNE 13 normal gipsskiva
Lösning Tjocklek för lösning (mm) kg CO₂-eq för lösning (A1-A3) U värde efter renovering (W/m 2 K)
isover takstolsskiva 32 Alu, 220 mm / isover vario® xtra / isover uni-skiva 35, 95 mm
Snedtak från utsida vid byte av råspont
ISOVER UNI-SKIVA 35 OCH BASTION UNDERLAGSTAK
Ventilerad snedtakslösning med traditionell luftspalt.
Invändig ångbroms antas vara intakt för att säkerställa lufttäthet och isover bastion används för att säkerställa luftspalt utåt. Konstruktionslösningen är lämplig för de flesta byggnader, exempelvis bostäder och torra lokaler. Konstruktionen ska byggas med väderskydd för att få ner fuktkvoten och enbart under sommarhalvåret.
Ursprunglig konstruktion antas ha ett U-värde om 0,48 W/m2K, vilket motsvarar ca 100 mm äldre isolering. Befintliga takstolar antas ha ett c-avstånd om 1200 mm.
För beräkning av tjocklek och klimatavtryck ingår de produkter som nämns i tabell från utsida av ångbroms till och med isover bastion. Utvändiga skikt ingår inte.
Takpannor
Ströläkt och bärläkt
Underlagspapp
Råspont 45 mm Träregel, påsalning 1 mm isover bastion underlagsduk 125–220 mm isover uni-skiva 35 Befintlig innerbeklädnad inkl plastfolie
Lösning Tjocklek för lösning (mm) kg CO₂-eq för lösning (A1-A3) U värde efter renovering (W/m 2 K)
DIREKTVERKANDE EL
FJÄRRVÄRME
ISOVER UNI-SKIVA 35 OCH VARIO® XTRA
Oventilerad snedtakslösning utan traditionell luftspalt. I denna lösningstyp ska den variabla ångbromsen isover vario® xtra alltid användas, eftersom den säkerställer en dynamisk fuktbalans i konstruktionen. Konstruktionslösningen är lämplig för byggnader med normal fuktbelastning inomhus, exempelvis bostäder och torra lokaler. Viktigt att konsultera projekteringsanvisning för kompakta tak med isover vario® xtra samt arbetsanvisning för isover vario® xtra före installation: www.isover.se. Fuktkvoten i takstolar och råspont ska vara lägre än 13 % vid montering av isover vario® xtra från utsidan, och vid kompakta tak med vanlig diffusionstät underlagspapp. Konstruktionen ska byggas med väderskydd och utförs under sommarhalvåret.
Ursprunglig konstruktion antas ha ett U-värde om 0,48 W/m2K, vilket motsvarar ca 100 mm äldre isolering. Befintliga takstolar antas ha ett c-avstånd om 1200 mm. För beräkning av tjocklek och klimatavtryck ingår de produkter som nämns i tabell från insida av ångbroms fram till råspont. Utvändiga skikt ingår inte.
Takpannor Ströläkt och bärläkt Underlagspapp råspont
145–220 mm isover uni-skiva 35 1 mm isover vario® xtra inkl. tätningstillbehör Befintlig diffusionsöppen innerbeklädnad
Lösning Tjocklek för lösning (mm) kg CO₂-eq för lösning (A1-A3) U värde efter renovering (W/m 2 K)
DIREKTVERKANDE EL
ELVÄRMEPUMP
FJÄRRVÄRME
Snedtak från utsida vid byte av råspont
ISOVER UNI-SKIVA 35, VARIO® XTRA
OCH BASTION UNDERLAGSTAK
Oventilerad snedtakslösning utan traditionell luftspalt.
I denna lösningstyp ska den variabla ångbromsen isover vario® xtra alltid användas, eftersom den säkerställer en dynamisk fuktbalans i konstruktionen. Konstruktionslösningen är lämplig för byggnader med normal fuktbelastning inomhus, exempelvis bostäder och torra lokaler. Viktigt att konsultera projekteringsanvisning för kompakta tak med isover vario® xtra samt arbetsanvisning för isover vario® xtra före installation: www.isover.se. Konstruktionen ska byggas med väderskydd för att få ner fuktkvoten och enbart under sommarhalvåret.
Ursprunglig konstruktion antas ha ett U-värde om 0,48 W/m2K, vilket motsvarar ca 100 mm äldre isolering. Befintliga takstolar antas ha ett c-avstånd om 600 mm.
För beräkning av tjocklek och klimatavtryck ingår de produkter som nämns i tabell från och med ångbroms till och med isover bastion. Utvändiga skikt ingår inte.
Takpannor
Ströläkt och bärläkt
1 mm isover bastion underlagsduk
Råspont
145–220 mm isover uni-skiva 35
1 mm isover vario® xtra inkl. tätningstillbehör
Befintlig innerbeklädnad
Lösning Tjocklek för lösning (mm) kg CO₂-eq för lösning (A1-A3) U värde efter renovering (W/m 2 K)
Snedtak från utsida vid rivning av befintlig råspont
ISOVER UNI-SKIVA 35, VARIO® XTRA, ROBUST TAKBOARD OCH BASTION UNDERLAGSTAK
Oventilerad snedtakslösning utan traditionell luftspalt med isover robust takboard. I denna lösningstyp ska den variabla ångbromsen isover vario® xtra alltid användas, eftersom den säkerställer en dynamisk fuktbalans i konstruktionen. Konstruktionslösningen är lämplig för byggnader med normal fuktbelastning inomhus, exempelvis bostäder och torra lokaler. Viktigt att konsultera arbetssanvisning för isover vario® xtra före installation: www.isover.se. Konstruktionen ska byggas med väderskydd för att få ner fuktkvoten och enbart under sommarhalvåret.
Ursprunglig konstruktion antas ha ett U-värde om 0,48 W/m2K, vilket motsvarar ca 100 mm äldre isolering. Befintliga takstolar antas ha ett c-avstånd om 1200 mm. För beräkning av tjocklek och klimatavtryck ingår de produkter som nämns i tabell från utsida av ångbroms till och med isover bastion. Övriga utvändiga skikt ingår inte.
Takpannor
Ströläkt och bärläkt
1 mm isover bastion underlagsduk 20 mm isover takboard
120–220 mm isover uni-skiva 35 1 mm isover vario® xtra inkl. tätningstillbehör Befintlig innerbeklädnad
Lösning
DIREKTVERKANDE EL
isover robust takboard, 20 mm / isover bastion / isover uni-skiva 35, 120 mm / isover vario® xtra
isover robust takboard, 20 mm / isover bastion / isover uni-skiva 35, 145 mm / isover vario® xtra
isover robust takboard, 20 mm / isover bastion / isover uni-skiva 35, 170 mm / isover vario® xtra
isover robust takboard, 20 mm / isover bastion / isover uni-skiva 35, 195 mm / isover vario® xtra
isover robust takboard, 20 mm / isover bastion / isover uni-skiva 35, 195 mm / isover vario® xtra
isover robust takboard, 20 mm / isover bastion / isover uni-skiva 35, 220 mm / isover vario® xtra
för lösning (mm) kg CO₂-eq för lösning (A1-A3) U värde efter renovering (W/m 2 K)
Snedtak från utsida vid byte av råspont
ISOVER VARIO® XTRA, UNI-SKIVA 35 OCH BASTION UNDERLAGSTAK
Ventilerad snedtakslösning med traditionell luftspalt. Invändig ångbroms antas vara intakt för att säkerställa lufttäthet och isover bastion används för att säkerställa luftspalt utåt. Konstruktionslösningen är lämplig för de flesta byggnader, exempelvis bostäder och torra lokaler. För installation av isover vario® xtra, se separat arbetsanvisning på www.isover.se. Konstruktionen ska byggas med väderskydd för att få ner fuktkvoten och enbart under sommarhalvåret.
Ursprunglig konstruktion antas ha ett U-värde om 0,48 W/m2K, vilket motsvarar ca 100 mm äldre isolering. Befintliga takstolar antas ha ett c-avstånd om 600 mm för tjocklek 120–150 mm samt ett c-avstånd om 1200 mm för tjocklek 170–220 mm.
För beräkning av tjocklek och klimatavtryck ingår de produkter som nämns i tabell från utsida av ångbroms till och med isover bastion. Utvändiga skikt ingår inte.
Yttertak
Underlagspapp
Råspont 45 mm Träregel, påsalning 1 mm isover bastion underlagsduk 125–220 mm isover uni-skiva 35 1 mm isover vario® xtra inkl. tätningstillbehör Befintlig innerbeklädnad
Lösning Tjocklek för lösning (mm) kg CO₂-eq för lösning (A1-A3) U värde efter renovering (W/m 2 K)
ISOVER VARIO® XTRA, UNI-SKIVA 35 OCH BASTION UNDERLAGSTAK
Ventilerad snedtakslösning med traditionell luftspalt. isover vario® xtra monteras för att säkerställa lufttäthet och isover bastion används för att säkerställa luftspalt utåt. Konstruktionslösningen är lämplig för de flesta byggnader, exempelvis bostäder och torra lokaler. Förutom olika tjocklek för isover uni-skiva 35 så varieras även tjockleken på installationsskiktet. För installation av isover vario® xtra, se separat arbetsanvisning på www.isover.se. Konstruktionen ska byggas med väderskydd för att få ner fuktkvoten och enbart under sommarhalvåret.
Ursprunglig konstruktion antas ha ett U-värde om 0,48 W/ m2K, vilket motsvarar ca 100 mm äldre isolering. Befintliga takstolar antas ha ett c-avstånd om 1200 mm. För beräkning av tjocklek och klimatavtryck ingår de produkter som nämns i tabell från utsida av ångbroms till och med isover bastion. Utvändiga skikt ingår inte.
Takpannor
Ströläkt och bärläkt
Underlagspapp
Råspont
45 mm Träregel, påsalning
1 mm isover bastion underlagsduk 170–220 mm isover uni-skiva 35 mellan reglar
1 mm isover vario® xtra inkl. tätningstillbehör 45–95 mm isover uni-skiva 35 95 mm Träregel, horisontell 13 mm gyproc GNE 13 normal gipsskiva
Kompakt snedtakslösning utan traditionell luftspalt för påbyggnad utanpå befintlig råspont. isover vario® xtra monteras för att säkerställa lufttäthet och isover bastion används för att vädersäkra utåt. Konstruktionslösningen är lämplig för de flesta byggnader, exempelvis bostäder och torra lokaler. Konstruktionen ska byggas med väderskydd för att få ner fuktkvoten och enbart under sommarhalvåret.
Ursprunglig konstruktion antas ha ett U-värde om 0,48 W/m2K, vilket motsvarar ca 100 mm äldre isolering. Befintliga takstolar antas ha ett c-avstånd om 1200 mm.
För beräkning av tjocklek och klimatavtryck ingår de produkter som nämns i tabell från utsida av ångbroms till och med isover bastion. Utvändiga skikt ingår inte.
Takpannor Ströläkt och bärläkt
1 mm isover bastion underlagsduk 145–290 mm isover plus+ regel 1 c 600 145–290 mm isover plus+ skiva 32 1 mm isover vario® xtra inkl. tätningstillbehör Befintlig takstolskonstruktion
Lösning
DIREKTVERKANDE EL
ELVÄRMEPUMP
isover bastion / isover plus+, 145
c1200 / isover vario® xtra
FJÄRRVÄRME
isover bastion / isover
isover bastion / isover plus+,
Låglutande tak från utsida på befintligt tak
ISOVER ROBUST TAKSKIVA OCH ROBUST TAKBOARD (MAX 5° LUTNING)
Kompakt och obrännbar lösning med isover robust takskiva och takboard. Monteras på befintligt tak och befintlig luftspalt tätas. Lufttäthet i konstruktionen säkerställs av befintligt tätskikt. Som tumregel ska tilläggsisolering ska vara minst dubbel så tjock som befintlig konstruktion. Luftspalt ska stängas av. Konstruktionslösningen är lämplig för de flesta byggnader, exempelvis bostäder och torra lokaler.
Ursprunglig konstruktion antas ha ett U-värde om 0,48 W/m2K, vilket motsvarar ca 100 mm äldre isolering. Befintliga takstolar antas ha ett c-avstånd om 1200 mm.
För beräkning av tjocklek och klimatavtryck ingår de produkter som nämns i tabell. Utvändigt skikt ingår inte.
Kompakt och obrännbar lösning med isover robust taklamell och takboard. Som tumregel ska tilläggsisolering vara minst dubbel så tjock som befintlig konstruktion. Konstruktionslösningen är lämplig för de flesta byggnader, exempelvis bostäder och torra lokaler.
Monteras på befintligt tak. Taklamell bildar mellersta isolerskiktet. Lösningen lämpar sig speciellt för tak med lågt U-värde. Befintligt tätskikt fungerar som ångspärr och lufttätande skikt. Bjälklaget renoveras med ny isolering och möjlighet till installationsskikt. Isoleringen i bjälklaget får maximalt vara 1/3 av den totala isoleringstjocklek om konstruktionen används i bostäder och lokaler med normal fuktbelastning.
Ursprunglig konstruktion antas ha ett U-värde om 0,48 W/m2K, vilket motsvarar ca 100 mm äldre isolering. Befintliga takstolar antas ha ett c-avstånd om 1200 mm.
För beräkning av tjocklek och klimatavtryck ingår de produkter som nämns i tabell. Utvändigt skikt ingår inte.
Tätskikt
20 mm isover takboard 33
230–380 mm isover taklamell 39
Befintlig råspont + tätskikt
120 mm isover uni-skiva 33
28 mm Glespanel 13 mm gyproc GNE 13 normal gipsskiva
Lösning Tjocklek för lösning (mm) kg CO₂-eq för lösning (A1-A3) U värde efter renovering (W/m 2 K)
DIREKTVERKANDE EL
isover robust taklamell, 230 mm / isover robust takboard
33, 20 mm / isover uni-skiva 33 / gyproc GNE 13 normal
isover robust taklamell, 255 mm / isover robust takboard
33, 20 mm / isover uni-skiva 33 / gyproc GNE 13 normal
isover robust taklamell, 280 mm / isover robust takboard
33, 20 mm / isover uni-skiva 33 / gyproc GNE 13
isover robust taklamell, 310 mm / isover robust takboard
33, 20 mm / isover uni-skiva 33 / gyproc GNE 13 normal
isover robust taklamell, 380 mm / isover robust takboard
33, 20 mm / isover uni-skiva 33 / gyproc GNE 13 normal
ELVÄRMEPUMP
isover robust taklamell, 230 mm / isover robust takboard
33, 20 mm / isover uni-skiva 33 / gyproc GNE 13 normal
isover robust taklamell, 255 mm / isover robust takboard
33, 20 mm / isover uni-skiva 33 / gyproc GNE 13 normal
isover robust taklamell, 280 mm / isover robust takboard
33, 20 mm / isover uni-skiva 33 / gyproc GNE 13 normal
isover robust taklamell, 310 mm / isover robust takboard
33, 20 mm / isover uni-skiva 33 / gyproc GNE 13 normal
isover robust taklamell, 380 mm / isover robust takboard
33, 20 mm / isover uni-skiva 33 / gyproc GNE 13
FJÄRRVÄRME
isover robust taklamell, 230 mm / isover robust takboard
33, 20 mm / isover uni-skiva 33 / gyproc GNE 13 normal
isover robust taklamell, 255 mm / isover robust takboard
33, 20 mm / isover uni-skiva 33 / gyproc GNE 13 normal
isover robust taklamell, 280 mm / isover robust takboard
33, 20 mm / isover uni-skiva 33 / gyproc GNE 13 normal
isover robust taklamell, 310 mm / isover robust takboard
33, 20 mm / isover uni-skiva 33 / gyproc GNE 13
isover robust taklamell, 380 mm / isover robust takboard
33, 20 mm / isover uni-skiva 33 / gyproc GNE 13
Yttervägg med puts
WEBER SERPOROC PREMIUM 32
PÅ BETONGSTOMME
Kompakt och obrännbar lösning med webertherm 371 (glasull). Konstruktionslösningen är lämplig för alla byggnader, exempelvis bostäder och lokaler. weber serporoc fasadsystem är ett välbeprövat, fuktsäkert, mineraliskt tjockputssystem på mineralull med en tjocklek från 30–200 mm. Med sin vackra yta och kraftiga putsuppbyggnad lämpar sig weber serporoc fasadsystem mycket bra i miljöer där en stor påfrestning på fasader finns.
Lösning monteras på befintlig stomme av betongelement. Ursprunglig konstruktion antas ha ett U-värde om ca 0,50 W/m2K.
För beräkning av tjocklek och klimatavtryck ingår alla ingående produkter som behövs i system weber serporoc premium på tung stomme.
10 mm webertherm 342 fasadbruk
10 mm webertherm 340 underlagsbruk
30–200 mm webertherm 371 premium Befintlig konstruktion
80 mm Betong
80 mm EPS
150 mm Betong
Lösning
ELVÄRMEPUMP
Yttervägg med puts
WEBER SERPOROC PREMIUM 32
PÅ LÄTTBETONGSTOMME
Kompakt och obrännbar lösning med webertherm 371 (glasull). Konstruktionslösningen är lämplig för alla byggnader, exempelvis bostäder och lokaler. weber serporoc fasadsystem är ett välbeprövat, fuktsäkert, mineraliskt tjockputssystem på mineralull med en tjocklek från 30–200 mm. Med sin vackra yta och kraftiga putsuppbyggnad lämpar sig weber serporoc fasadsystem mycket bra i miljöer där en stor påfrestning på fasader finns.
Lösning monteras på befintlig stomme av lättbetong. Ursprunglig konstruktion antas ha ett U-värde om ca 0,69 W/m2K.
För beräkning av tjocklek och klimatavtryck ingår alla ingående produkter som behövs i system weber serporoc premium på tung stomme.
10 mm webertherm 342 fasadbruk
10 mm webertherm 340 underlagsbruk
30–200 mm webertherm 371 premium
Befintlig konstruktion
20 mm Puts
250 mm Lättbetong
20 mm Puts
Lösning
DIREKTVERKANDE EL
ELVÄRMEPUMP
FJÄRRVÄRME
Yttervägg med puts
WEBER SERPOROC PREMIUM 32 PÅ BETONG OCH LÄTTBETONGSTOMME
Kompakt och obrännbar lösning med webertherm 371 (glasull). Konstruktionslösningen är lämplig för alla byggnader, exempelvis bostäder och lokaler. weber serporoc fasadsystem är ett välbeprövat, fuktsäkert, mineraliskt tjockputssystem på mineralull med en tjocklek från 30–200 mm. Med sin vackra yta och kraftiga putsuppbyggnad lämpar sig weber serporoc fasadsystem mycket bra i miljöer där en stor påfrestning på fasader finns.
Lösning monteras på befintlig stomme av betong och lättbetong. Ursprunglig konstruktion antas ha ett U-värde om ca 0,98 W/m2K.
För beräkning av tjocklek och klimatavtryck ingår alla ingående produkter som behövs i system weber serporoc premium på tung stomme.
10 mm webertherm 342 fasadbruk
10 mm webertherm 340 underlagsbruk
30–200 mm webertherm 371 premium
Befintlig konstruktion
20 mm Puts
150 mm Lättbetong
150 mm Betong
10 mm Puts
Lösning
DIREKTVERKANDE EL
serporoc premium 32, 100 mm på betong + LBstomme-skivhus
ELVÄRMEPUMP
FJÄRRVÄRME
serporoc premium 32, 100 mm på betong + LBstomme-skivhus
serporoc premium 32, 120 mm på betong + LBstomme-skivhus
weber serporoc premium 32, 150 mm på betong + LBstomme-skivhus
weber serporoc premium 32, 180 mm på betong + LBstomme-skivhus
weber serporoc premium 32, 200 mm på betong + LBstomme-skivhus
23,0
Yttervägg med puts
WEBER SERPOROC PREMIUM 32
PÅ TEGELSTOMME
Kompakt och obrännbar lösning med webertherm 371 (glasull). Konstruktionslösningen är lämplig för alla byggnader, exempelvis bostäder och lokaler. weber serporoc fasadsystem är ett välbeprövat fuktsäkert, mineraliskt, tjockputssystem på mineralull med en tjocklek från 30–200 mm. Med sin vackra yta och kraftiga putsuppbyggnad lämpar sig weber serporoc fasadsystem mycket bra i miljöer där en stor påfrestning på fasader finns.
Lösning monteras på befintlig stomme av tegel (dubbelsten). Ursprunglig konstruktion antas ha ett U-värde om 1,96 W/m2K.
För beräkning av tjocklek och klimatavtryck ingår alla ingående produkter som behövs i system weber serporoc premium på tung stomme.
10 mm webertherm 342 fasadbruk
10 mm webertherm 340 underlagsbruk
30–200 mm webertherm 371 premium Befintlig konstruktion
20 mm Puts
240 mm Tegel
20 mm Puts
Lösning
ELVÄRMEPUMP
Yttervägg
med puts
WEBER SERPOROC PREMIUM 32
PÅ PLANKSTOMME
Kompakt och obrännbar lösning med webertherm 371 (glasull). Konstruktionslösningen är lämplig för bostäder. weber serporoc fasadsystem är ett välbeprövat, fuktsäkert, mineraliskt tjockputssystem på mineralull med en tjocklek från 30–200 mm. Med sin vackra yta och kraftiga putsuppbyggnad lämpar sig weber serporoc fasadsystem mycket bra i miljöer där en stor påfrestning på fasader finns.
Lösning monteras på befintlig plankstomme, där hydreringspapp antas intakt. Ursprunglig konstruktion antas ha ett U-värde om 1,07 W/m2K.
För beräkning av tjocklek och klimatavtryck ingår alla ingående produkter som behövs i system weber serporoc premium på tung stomme.
10 mm webertherm 342 fasadbruk
10 mm webertherm 340 underlagsbruk
30–200 mm webertherm 371 premium Befintlig konstruktion
1 mm Förhydningspapp
20 mm Liggande plank
50–75 mm Stående plank
1 mm Papp
20 mm Liggande plank
2 mm Vävspänd tapet
Lösning
ELVÄRMEPUMP
Yttervägg
med puts
WEBER SERPOROC 37 PÅ BETONGSTOMME
Kompakt och obrännbar lösning med webertherm 321 (stenull). Konstruktionslösningen är lämplig för alla byggnader, exempelvis bostäder och lokaler. weber serporoc fasadsystem är ett välbeprövat, fuktsäkert, mineraliskt tjockputssystem på mineralull med en tjocklek från 30–200 mm. Med sin vackra yta och kraftiga putsuppbyggnad lämpar sig serporoc mycket bra i miljöer där en stor påfrestning på fasader finns.
Lösning monteras på befintlig stomme av betongelement. Ursprunglig konstruktion antas ha ett U-värde om ca 0,50 W/m2K.
För beräkning av tjocklek och klimatavtryck ingår alla ingående produkter som behövs i system weber serporoc på tung stomme.
10 mm webertherm 342 fasadbruk
10 mm webertherm 340 underlagsbruk
30–200 mm webertherm 321 skiva Befintlig konstruktion
80 mm Betong
80 mm EPS
150 mm Betong
Lösning Tjocklek för lösning (mm) kg CO₂-eq för lösning (A1-A3) U värde efter renovering (W/m 2 K)
ELVÄRMEPUMP
FJÄRRVÄRME
Yttervägg med puts
Kompakt och obrännbar lösning med webertherm 321 (stenull). Konstruktionslösningen är lämplig för alla byggnader, exempelvis bostäder och lokaler. weber serporoc fasadsystem är ett välbeprövat, fuktsäkert, mineraliskt tjockputssystem på mineralull med en tjocklek från 30–200 mm. Med sin vackra yta och kraftiga putsuppbyggnad lämpar sig serporoc mycket bra i miljöer där en stor påfrestning på fasader finns.
Lösning monteras på befintlig stomme av lättbetongelement. Ursprunglig konstruktion antas ha ett U-värde om ca 0,69 W/m2K.
För beräkning av tjocklek och klimatavtryck ingår alla ingående produkter som behövs i system weber serporoc på tung stomme.
10 mm webertherm 342 fasadbruk
10 mm webertherm 340 underlagsbruk
30–200 mm webertherm 321 skiva
Befintlig konstruktion
20 mm Puts
250 mm Lättbetong
20 mm Puts
Lösning
DIREKTVERKANDE EL
FJÄRRVÄRME
Yttervägg med puts
WEBER SERPOROC 37 PÅ BETONG OCH LÄTTBETONGSTOMME
Kompakt och obrännbar lösning med webertherm 321 (stenull). Konstruktionslösningen är lämplig för alla byggnader, exempelvis bostäder och lokaler. weber serporoc fasadsystem är ett välbeprövat, fuktsäkert, mineraliskt tjockputssystem på mineralull med en tjocklek från 30–200 mm. Med sin vackra yta och kraftiga putsuppbyggnad lämpar sig serporoc mycket bra i miljöer där en stor påfrestning på fasader finns.
Lösning monteras på befintlig stomme av betong- och lättbetongelement. Ursprunglig konstruktion antas ha ett U-värde om ca 0,98 W/m2K.
För beräkning av tjocklek och klimatavtryck ingår alla ingående produkter som behövs i system weber serporoc på tung stomme.
10 mm webertherm 342 fasadbruk
10 mm webertherm 340 underlagsbruk
30–200 mm webertherm 321 skiva
Befintlig konstruktion
20 mm Puts
150 mm Lättbetong
150 mm Betong
10 mm Puts
Lösning Tjocklek för lösning (mm) kg CO₂-eq för lösning (A1-A3) U värde efter renovering (W/m 2 K)
DIREKTVERKANDE EL
weber serporoc 37, 30 mm på betong + LB-stommeskivhus
weber serporoc 37, 50 mm på betong + LB-stommeskivhus
weber serporoc 37, 80 mm på betong + LB-stommeskivhus
weber serporoc 37, 100 mm på betong + LB-stommeskivhus
serporoc 37, 120 mm på betong + LB-stommeskivhus
weber serporoc 37, 150 mm på betong + LB-stomme-
weber serporoc 37, 180 mm på betong + LB-stomme-
ELVÄRMEPUMP
+ LB-stomme-
FJÄRRVÄRME
weber serporoc 37, 50 mm på betong + LB-stommeskivhus
weber serporoc 37, 80 mm på betong + LB-stommeskivhus
weber serporoc 37, 100 mm på betong + LB-stommeskivhus
weber serporoc 37, 120 mm på betong + LB-stommeskivhus
weber serporoc 37, 150 mm på betong + LB-stommeskivhus
weber serporoc 37, 180 mm på betong + LB-stommeskivhus
weber serporoc 37, 200 mm på betong + LB-stommeskivhus
Yttervägg med puts
WEBER SERPOROC 37
PÅ TEGELSTOMME
Kompakt och obrännbar lösning med webertherm 321 (stenull). Konstruktionslösningen är lämplig för alla byggnader, exempelvis bostäder och lokaler. weber serporoc fasadsystem är ett välbeprövat fuktsäkert, mineraliskt, tjockputssystem på mineralull med en tjocklek från 30–200 mm. Med sin vackra yta och kraftiga putsuppbyggnad lämpar sig weber serporoc mycket bra i miljöer där en stor påfrestning på fasader finns.
Lösning monteras på befintligt stomme av tegel (dubbelsten). Ursprunglig konstruktion antas ha ett U-värde om 1,96 W/m2K.
För beräkning av tjocklek och klimatavtryck ingår alla ingående produkter som behövs i system weber serporoc på tung stomme.
10 mm webertherm 342 fasadbruk
10 mm webertherm 340 underlagsbruk
30–200 mm webertherm 321 skiva Befintlig konstruktion
20 mm Puts
240 mm Tegel
20 mm Puts
Lösning
ELVÄRMEPUMP
FJÄRRVÄRME
Yttervägg
med puts
WEBER SERPOROC 37
PÅ PLANKSTOMME 14M
Kompakt och obrännbar lösning med webertherm
398 MW (stenull). Konstruktionslösningen är lämplig för bostäder. weber serporoc fasadsystem är ett välbeprövat, fuktsäkert, mineraliskt tjockputssystem på mineralull med en tjocklek från 30–200 mm. Med sin vackra yta och kraftiga putsuppbyggnad lämpar sig weber serporoc mycket bra i miljöer där en stor påfrestning på fasader finns.
Lösning monteras på befintlig plankstomme, där hydreringspapp antas intakt. Ursprunglig konstruktion antas ha ett U-värde om 1,07 W/m2K.
För beräkning av tjocklek och klimatavtryck ingår alla ingående produkter som behövs i system weber serporoc på tung stomme.
10 mm webertherm 342 fasadbruk
10 mm webertherm 340 underlagsbruk
80 mm webertherm 398 MW-skiva
Befintlig konstruktion
1 mm Förhydningspapp
20 mm Liggande plank
50–75 mm Stående plank
1 mm Papp
20 mm Liggande plank
2 mm Vävspänd tapet
Lösning Tjocklek för lösning (mm) kg CO₂-eq för lösning (A1-A3) U värde efter renovering (W/m 2 K)
ELVÄRMEPUMP
FJÄRRVÄRME
Yttervägg
med puts
WEBER SERPOVENT G3
PÅ PLANKSTOMME
Serpovent G3 är ett fasadsystem från Weber som kombinerar den flera hundra år långa erfarenhet av tjockputs med dagens önskemål om luftspalt i fasaden. Här kombineras detta med en ny innovativ isolerskiva från Isover där den styva mineralullen kompletteras med förmonterade läkt som ger systemet en tryckutjämnande luftspalt. I och med detta kan systemet monteras på samma sätt som serporoc med alla dess fördelar Systemet är godkänt att användas upp till 15 meter*. Lösning monteras på befintlig plankstomme, där hydreringspapp antas intakt. Ursprunglig konstruktion antas ha ett U-värde om 1,07 W/m2K.
För beräkning av tjocklek och klimatavtryck ingår alla ingående produkter som behövs i system weber serpovent från befintlig hydreringspapp och utåt.
* Gäller vid utsatta vindförhållande, för specifika projekt, kontakta weber tekniksupport via weber.se.
20 mm webertherm 263 EF grov
15 mm webertherm 372 ventilerad
20 mm Luftspalt
30–120 mm webertherm 371 premium Befintlig konstruktion
1 mm Förhydningspapp
20 mm Liggande plank
50–75 mm Stående plank
1 mm Papp
20 mm Liggande plank
2 mm Vävspänd tapet
Lösning
DIREKTVERKANDE EL
ELVÄRMEPUMP
FJÄRRVÄRME
Yttervägg med tegelliknande utseende
WEBER DESIGN BRICKS
PÅ TEGELSTOMME
Obrännbar och kompakt lösning med webertherm 371 (glasull). Konstruktionslösningen är lämplig för bostäder och andra byggnader upp till 15 meter bygghöjd*. Ett fuktsäkert, mineraliskt system med en isolertjocklek från 30 till 200 mm. Med smarta weber design bricks skapar du robusta, vackra och energieffektiva fasader. Tegelstenarna finns i olika tjocklekar, kulörer, strukturer och bränningar. De är ljudreducerande, fuktsäkra och smidiga att använda.
Lösning monteras på befintlig stomme av tegel. Ursprunglig konstruktion antas ha ett U-värde om 1,96 W/m2K.
För beräkning av tjocklek och klimatavtryck ingår alla ingående produkter som behövs i system weber design bricks från vindskydd och utåt.
* Gäller vid utsatta vindförhållande, för specifika projekt, kontakta weber tekniksupport via weber.se.
14 mm weber design bricks
5 mm webertherm 370
20 mm webertherm 343 basbruk
30–200 mm webertherm 371 premium
Befintlig konstruktion
240 mm Tegel
20 mm Puts
Lösning
WEBER DESIGN BRICKS
PÅ BETONGSTOMME
Obrännbar och kompakt lösning med webertherm 371 (glasull). Konstruktionslösningen är lämplig för bostäder och andra byggnader upp till 15 meter bygghöjd*. Ett fuktsäkert, mineraliskt system med en isolertjocklek från 30 till 200 mm. Med smarta weber design bricks skapar du robusta, vackra och energieffektiva fasader. Tegelstenarna finns i olika tjocklekar, kulörer, strukturer och bränningar. De är ljudreducerande, fuktsäkra och smidiga att använda.
Lösning monteras på befintlig stomme av betong och skalmur. I antaget scenario rivs befintlig skalmur och befintlig isolering ersätts. Ursprunglig konstruktion antas ha ett U-värde om 0,48 W/m2K.
För beräkning av tjocklek och klimatavtryck ingår alla ingående produkter som behövs i system weber design bricks från vindskydd och utåt.
* Gäller vid utsatta vindförhållande, för specifika projekt, kontakta weber tekniksupport via weber.se.
14 mm weber design bricks
5 mm webertherm 370
20 mm webertherm 343 basbruk
30–200 mm webertherm 371 premium Befintlig konstruktion
150 mm Lättbetong
150 mm Betong
10 mm Puts
Lösning
DIREKTVERKANDE EL
ELVÄRMEPUMP
FJÄRRVÄRME
Yttervägg med tegelliknande utseende
WEBER DESIGN BRICKS
PÅ TRÄREGELSTOMME
Obrännbar och kompakt lösning med webertherm 371 (glasull). Konstruktionslösningen är lämplig för bostäder och andra byggnader upp till 15 meter bygghöjd*. Ett fuktsäkert, mineraliskt system med en isolertjocklek från 30 till 200 mm. Med smarta weber design bricks skapar du robusta, vackra och energieffektiva fasader. Tegelstenarna finns i olika tjocklekar, kulörer, strukturer och bränningar. De är ljudreducerande, fuktsäkra och smidiga att använda.
Lösning monteras på befintlig regelstomme/ utfackningsvägg + skalmur. I antaget scenario rivs befintlig skalmur och befintlig isolering ersätts. Ursprunglig konstruktion antas ha ett U-värde om 0,42 W/m2K.
För beräkning av tjocklek och klimatavtryck ingår alla ingående produkter som behövs i system weber design bricks från vindskydd och utåt.
* Gäller vid utsatta vindförhållande, för specifika projekt, kontakta weber tekniksupport via weber.se.
14 mm weber design bricks
5 mm webertherm 370
20 mm webertherm 343 basbruk
30–200 mm webertherm 371 premium
9 mm webertherm 500 vindskyddsskiva Befintlig konstruktion
70 mm Regelstomme
0,2 mm Plast
20 mm Installationsskikt
13 mm Gipsskiva
Lösning
DIREKTVERKANDE EL
Yttervägg med ventilerad träfasad
ISOVER FASADSKIVA 30 OCH LIGGANDE PANEL PÅ PLANKSTOMME 17M
Lösning med isover fasadskiva 30 och isover bastion för ventilerad fasad med vertikal spikläkt och träfasad. Konstruktionslösningen är lämplig för bostäder. En fuktsäker lösning med en isolertjocklek från 30 till 100 mm.
Lösningen monteras på befintlig plankstomme. Ursprunglig konstruktion antas ha ett U-värde om 0,92 W/m2K.
För beräkning av tjocklek och klimatavtryck ingår alla ingående produkter från och med isover bastion vindskydd och utåt.
22 mm Liggande profilspontad träpanel
28 mm 28x70 spikregel, c 600 vertikal, skruvinfästning
30-100 mm isover fasadskiva 30 med isover termofix
1 mm isover bastion vindskydd Befintlig konstruktion
Lösning Tjocklek för lösning (mm) kg CO₂-eq för lösning (A1-A3) U värde efter renovering (W/m 2 K)
ELVÄRMEPUMP
FJÄRRVÄRME
Yttervägg med ventilerad träfasad
ISOVER FASADSKIVA 30
OCH LIGGANDE PANEL PÅ TRÄREGELSTOMME 17R
Lösning med isover fasadskiva 30 och isover bastion för ventilerad fasad med vertikal spikläkt och träfasad. Konstruktionslösningen är lämplig för bostäder. En fuktsäker lösning med en isolertjocklek från 30 till 100 mm.
Lösningen monteras på befintlig regelstomme/ utfackningsvägg. Ursprunglig konstruktion antas ha ett U-värde om 0,55 W/m2K.
För beräkning av tjocklek och klimatavtryck ingår alla ingående produkter från och med isover bastion vindskydd och utåt.
22 mm Liggande profilspontad träpanel
28 mm 28x70 spikregel, c 600 vertikal, skruvinfästning
30–100 mm isover fasadskiva 30 med isover termofix
1 mm isover bastion vindskydd
Befintlig konstruktion
Lösning Tjocklek för lösning (mm) kg CO₂-eq för lösning (A1-A3) U värde efter renovering (W/m 2 K)
DIREKTVERKANDE EL
ELVÄRMEPUMP
FJÄRRVÄRME
Yttervägg med ventilerad träfasad
ISOVER FASADSKIVA 30
OCH STÅENDE LOCKPANEL PÅ PLANKSTOMME 18M
Lösning med isover fasadskiva 30 och isover bastion vindskydd för ventilerad fasad med horisontell spikläkt och träfasad med lockpanel. Konstruktionslösningen är lämplig för bostäder. En fuktsäker lösning med en isolertjocklek från 30 till 100 mm.
Lösningen monteras på befintlig plankstomme. Ursprunglig konstruktion antas ha ett U-värde om 0,92 W/m2K.
För beräkning av tjocklek och klimatavtryck ingår alla ingående produkter från och med isover bastion vindskydd och utåt.
22 mm Stående lockpanel
28 mm 28x70 spikregel, c 600 vertikal, skruvinfästning
30–100 mm isover fasadskiva 30 med isover termofix
1 mm isover bastion vindskydd Befintlig konstruktion
Lösning Tjocklek för lösning (mm) kg CO₂-eq för lösning (A1-A3) U värde efter renovering (W/m 2 K)
ELVÄRMEPUMP
FJÄRRVÄRME
Yttervägg med ventilerad träfasad
ISOVER FASADSKIVA 30 OCH STÅENDE LOCKPANEL PÅ TRÄREGELSTOMME
Lösning med isover fasadskiva 30 och isover bastion för ventilerad fasad med horisontell spikläkt och träfasad med lockpanel. Konstruktionslösningen är lämplig för bostäder. En fuktsäker lösning med en isolertjocklek från 30 till 100 mm.
Lösningen monteras på befintlig regelstomme/ utfackningsvägg. Ursprunglig konstruktion antas ha ett U-värde om 0,55 W/m2K.
För beräkning av tjocklek och klimatavtryck ingår alla ingående produkter från och med isover bastion vindskydd och utåt.
22 mm Stående lockpanel
28 mm 28x70 spikregel, c 600 vertikal, skruvinfästning
30–100 mm isover fasadskiva 30 med isover termofix
1 mm isover bastion vindskydd
Befintlig konstruktion
Lösning Tjocklek för lösning (mm) kg CO₂-eq för lösning (A1-A3) U värde efter renovering (W/m 2 K)
DIREKTVERKANDE EL
ELVÄRMEPUMP
FJÄRRVÄRME
Yttervägg med ventilerad skivbeklädnad
ISOVER FASADSKIVA 30 PÅ PLANKSTOMME 19M
Lösning med isover fasadskiva 30 och isover bastion avsedd för ventilerad skivbeklädnad som monteras på hattprofil i stål, C4 klass. Skivbeklädnaden kan vara exempelvis fasadpaneler, stålkassetter eller skiffer. Konstruktionslösningen är lämplig för bostäder. En fuktsäker lösning med en isolertjocklek från 30 till 100 mm.
Lösningen monteras på befintlig plankstomme. Ursprunglig konstruktion antas ha ett U-värde om 0,92 W/m2K.
För beräkning av tjocklek och klimatavtryck ingår alla ingående produkter från och med isover bastion vindskydd och utåt. Utvändig beklädnad ingår inte.
9-20 mm
Skivbeklädnad/skifferplattor/spån 15 mm gyproc VAP 15/110 ventilerad hattprofil 30–100 mm isover fasadskiva 30 med isover distanshylsa 1 mm isover bastion vindskydd Befintlig konstruktion
Lösning Tjocklek för lösning (mm) kg CO₂-eq för lösning (A1-A3) U värde efter renovering (W/m 2 K)
DIREKTVERKANDE EL
isover fasadskiva 30, 30 mm med gyproc VAP 15/110 hattprofil
isover fasadskiva 30, 50 mm med gyproc VAP 15/110 hattprofil
isover fasadskiva 30, 80 mm med gyproc VAP 15/110 hattprofil
isover fasadskiva 30, 100 mm med gyproc VAP 15/110 hattprofil
ELVÄRMEPUMP
isover fasadskiva 30, 30 mm med gyproc VAP 15/110 hattprofil
isover fasadskiva 30, 50 mm med gyproc VAP 15/110 hattprofil
isover fasadskiva 30, 80 mm med gyproc VAP 15/110 hattprofil
isover fasadskiva 30, 100
med gyproc VAP 15/110 hattprofil
FJÄRRVÄRME
isover fasadskiva 30, 30 mm med gyproc VAP 15/110 hattprofil
isover fasadskiva 30, 50 mm med gyproc VAP 15/110 hattprofil
isover fasadskiva 30, 80 mm med gyproc VAP 15/110 hattprofil
isover fasadskiva 30, 100 mm med gyproc VAP 15/110 hattprofil
Yttervägg med ventilerad skivbeklädnad
ISOVER FASADSKIVA 30 PÅ TRÄREGELSTOMME
Lösning med isover fasadskiva 30 och isover bastion avsedd för ventilerad skivbeklädnad som monteras på hattprofil i stål, C4 klass. Skivbeklädnaden kan vara exempelvis fasadpaneler, stålkassetter eller skiffer. Konstruktionslösningen är lämplig för bostäder. En fuktsäker lösning med en isolertjocklek från 30 till 100 mm.
Lösningen monteras på befintlig regelstomme/ utfackningsvägg. Ursprunglig konstruktion antas ha ett U-värde om 0,55 W/m2K.
För beräkning av tjocklek och klimatavtryck ingår alla ingående produkter från och med isover bastion vindskydd och utåt. Utvändig beklädnad ingår inte.
9–20 mm Skivbeklädnad/skifferplattor/spån 15 mm gyproc VAP 15/110 ventilerad hattprofil 30–100 mm isover fasadskiva 30 med isover distanshylsa 1 mm isover bastion vindskydd Befintlig konstruktion
Lösning Tjocklek för lösning (mm) kg CO₂-eq för lösning (A1-A3) U värde efter renovering (W/m 2 K)
DIREKTVERKANDE EL
isover fasadskiva 30, 30 mm med gyproc VAP 15/110 hattprofil
isover fasadskiva 30, 50 mm med gyproc VAP 15/110 hattprofil
isover fasadskiva 30, 80 mm med gyproc VAP 15/110 hattprofil
isover fasadskiva 30, 100 mm med gyproc VAP 15/110 hattprofil
ELVÄRMEPUMP
isover fasadskiva 30, 30 mm med gyproc VAP 15/110 hattprofil
isover fasadskiva 30, 50 mm med gyproc VAP 15/110 hattprofil
isover fasadskiva 30, 80 mm med gyproc VAP 15/110 hattprofil
isover fasadskiva 30, 100
med gyproc VAP 15/110 hattprofil
FJÄRRVÄRME
isover fasadskiva 30, 30 mm med gyproc VAP 15/110 hattprofil
isover fasadskiva 30, 50 mm med gyproc VAP 15/110 hattprofil
isover fasadskiva 30, 80 mm med gyproc VAP 15/110 hattprofil
isover fasadskiva 30, 100 mm med gyproc VAP 15/110 hattprofil
Yttervägg med ventilerad träfasad
ISOVER WEATHERPROTECT OCH STÅENDE LOCKPANEL PÅ PLANKSTOMME 20M
Lösning med isover fasadskiva 30 alu för ventilerad fasad med horisontell spikläkt och träfasad med lockpanel. Konstruktionslösningen är lämplig för bostäder. En fuktsäker lösning med en isolertjocklek från 30 till 100 mm.
Lösningen monteras på befintlig plankstomme. Ursprunglig konstruktion antas ha ett U-värde om 0,92 W/m2K.
För beräkning av tjocklek och klimatavtryck ingår alla ingående produkter från och med isover fasadskiva 30 alu och utåt.
22 mm Stående lockpanel
28 mm 28x70 spikregel, c 600 vertikal, skruvinfästning
30–100 mm isover fasadskiva 30 alu med isover termofix Befintlig konstruktion
Lösning Tjocklek för lösning (mm) kg CO₂-eq för lösning (A1-A3) U värde efter renovering (W/m 2 K)
DIREKTVERKANDE EL
ELVÄRMEPUMP
FJÄRRVÄRME
Yttervägg med ventilerad träfasad
ISOVER WEATHERPROTECT OCH STÅENDE LOCKPANEL PÅ TRÄREGELSTOMME 20R
Obrännbar och kompakt lösning med isover fasad-skiva 30 alu för ventilerad fasad med horisontell spikläkt och träfasad med lockpanel. Konstruktionslösningen är lämplig för bostäder. En fuktsäker lösning med en isolertjocklek från 30 till 100 mm.
Lösningen monteras på befintlig regelstomme/ utfackningsvägg. Ursprunglig konstruktion antas ha ett U-värde om 0,55 W/m2K.
För beräkning av tjocklek och klimatavtryck ingår alla ingående produkter från och med isover fasadskiva 30 alu och utåt.
22 mm Stående lockpanel
28 mm 28x70 spikregel, c 600 vertikal, skruvinfästning 30–100 mm isover fasadskiva 30 alu med isover termofix Befintlig konstruktion
Lösning Tjocklek för lösning (mm) kg CO₂-eq för lösning (A1-A3) U värde efter renovering (W/m 2 K)
DIREKTVERKANDE EL
ELVÄRMEPUMP
FJÄRRVÄRME
Yttervägg med ventilerad träfasad
ISOVER WEATHERPROTECT OCH LIGGANDE PANEL PÅ PLANKSTOMME
Lösning med isover fasadskiva 30 alu för ventilerad fasad med vertikal spikläkt och träfasad. Konstruktionslösningen är lämplig för bostäder. En fuktsäker lösning med en isolertjocklek från 30 till 100 mm.
Lösningen monteras på befintlig plankstomme. Ursprunglig konstruktion antas ha ett U-värde om 0,92 W/m2K.
För beräkning av tjocklek och klimatavtryck ingår alla ingående produkter från och med isover fasadskiva 30 alu och utåt.
21M
22 mm Liggande profilspontad träpanel
28 mm 28x70 spikregel, c 600 vertikal, skruvinfästning 30–100 mm isover fasadskiva 30 alu med isover termofix Befintlig konstruktion
Lösning Tjocklek för lösning (mm) kg CO₂-eq för lösning (A1-A3) U värde efter renovering (W/m 2 K)
FJÄRRVÄRME
Yttervägg med ventilerad träfasad
ISOVER WEATHERPROTECT
MED LIGGANDE PANEL PÅ TRÄREGELSTOMME 21R
Obrännbar och kompakt lösning med isover fasadskiva 30 alu för ventilerad fasad med vertikal spikläkt med träfasad. Konstruktionslösningen är lämplig för bostäder. En fuktsäker lösning med en isolertjocklek från 30 till 100 mm.
Lösningen monteras på befintlig regelstomme/ utfackningsvägg. Ursprunglig konstruktion antas ha ett U-värde om 0,55 W/m2K.
För beräkning av tjocklek och klimatavtryck ingår alla ingående produkter från och med isover fasadskiva 30 alu och utåt.
22 mm Liggande profilspontad träpanel
28 mm 28x70 spikregel, c 600 vertikal, skruvinfästning
30–100 mm isover fasadskiva 30 alu med isover termofix Befintlig konstruktion
Lösning Tjocklek för lösning (mm) kg CO₂-eq för lösning (A1-A3) U värde efter renovering (W/m 2 K)
FJÄRRVÄRME
Yttervägg med ventilerad träfasad
ISOVER FASADBOARD 33
OCH STÅENDE LOCKPANEL PÅ PLANKSTOMME
Obrännbar och kompakt lösning med isover fasadboard 33 och gyproc VAP hattprofil för ventilerad fasad med horisontell skruvläkt och träfasad med lockpanel. Konstruktionslösningen är lämplig för bostäder. En fuktsäker lösning som monteras utan distanshylsor med en isolertjocklek från 20 till 30 mm.
Lösningen monteras på befintlig plankstomme. Ursprunglig konstruktion antas ha ett U-värde om 0,92 W/m2K.
För beräkning av tjocklek och klimatavtryck ingår alla ingående produkter från och med isover bastion vindskydd och utåt.
22M
22 mm Stående profilspontad träpanel eller lockpanel 15 mm gyproc VAP 15/110 ventilerad hattprofil
20–30 mm isover fasadboard 33
1 mm isover bastion vindskydd Befintlig konstruktion
Lösning Tjocklek för lösning (mm) kg CO₂-eq för lösning (A1-A3) U värde efter renovering (W/m 2 K)
DIREKTVERKANDE EL
isover fasadboard 33, 20 mm / gyproc VAP 15/110 hattprofil
isover fasadboard 33, 30 mm / gyproc VAP 15/110 hattprofil
ELVÄRMEPUMP
isover fasadboard 33, 20 mm / gyproc VAP 15/110 hattprofil
isover fasadboard 33, 30 mm / gyproc VAP 15/110 hattprofil
FJÄRRVÄRME
isover fasadboard 33, 20 mm / gyproc VAP 15/110 hattprofil
isover fasadboard 33, 30 mm / gyproc VAP 15/110 hattprofil
Yttervägg med ventilerad träfasad
ISOVER FASADBOARD 33 OCH STÅENDE LOCKPANEL PÅ TRÄREGELSTOMME 22R
Obrännbar och kompakt lösning med isover fasadboard 33 och gyproc VAP hattprofil för ventilerad fasad med horisontell skruvläkt och träfasad med lockpanel. Konstruktionslösningen är lämplig för bostäder. En fuktsäker lösning som monteras utan distanshylsor med en isolertjocklek från 20 till 30 mm.
Lösningen monteras på befintlig regelstomme/ utfackningsvägg. Ursprunglig konstruktion antas ha ett U-värde om 0,55 W/m2K.
För beräkning av tjocklek och klimatavtryck ingår alla ingående produkter från och med isover bastion vindskydd och utåt.
22 mm Stående profilspontad träpanel eller lockpanel 15 mm gyproc VAP 15/110 ventilerad hattprofil
20–30 mm isover fasadboard 33
1 mm isover bastion vindskydd Befintlig konstruktion
Lösning Tjocklek för lösning (mm) kg CO₂-eq för lösning (A1-A3) U värde efter renovering (W/m 2 K)
DIREKTVERKANDE EL
isover fasadboard 33, 20 mm / gyproc VAP 15/110 hattprofil
isover fasadboard 33, 30 mm / gyproc VAP 15/110 hattprofil
ELVÄRMEPUMP
isover fasadboard 33, 20 mm / gyproc VAP 15/110 hattprofil
isover fasadboard 33, 30 mm / gyproc VAP 15/110 hattprofil
FJÄRRVÄRME
isover fasadboard 33, 20 mm / gyproc VAP 15/110 hattprofil
isover fasadboard 33, 30 mm / gyproc VAP 15/110 hattprofil
Yttervägg med ventilerad träfasad
ISOVER FASADBOARD 33
OCH STÅENDE PANEL PÅ PLANKSTOMME
Obrännbar och kompakt lösning med isover fasadboard 33 och horisontell spikläkt för ventilerad fasad med stående panel. Konstruktionslösningen är lämplig för bostäder. En fuktsäker lösning som monteras utan distanshylsor med en isolertjocklek från 20 till 30 mm.
Lösningen monteras på befintlig plankstomme. Ursprunglig konstruktion antas ha ett U-värde om 0,92 W/m2K.
För beräkning av tjocklek och klimatavtryck ingår alla ingående produkter från och med isover bastion vindskydd och utåt.
22 mm Stående profilspontad träpanel
28 mm 28x70 spikregel, c 600
10 mm Luftningsläkt, c 600 vertikal, skruvinfästning
20–30 mm isover fasadboard 33
1 mm isover bastion vindskydd Befintlig konstruktion
Lösning Tjocklek för lösning (mm) kg CO₂-eq för lösning (A1-A3) U värde efter renovering (W/m 2 K)
DIREKTVERKANDE EL
ELVÄRMEPUMP
FJÄRRVÄRME
Yttervägg med ventilerad träfasad
ISOVER FASADBOARD 33 OCH STÅENDE PANEL PÅ TRÄREGELSTOMME
Obrännbar och kompakt lösning med isover fasadboard 33 och horisontell spikregel för ventilerad fasad med stående panel. Konstruktionslösningen är lämplig för bostäder. En fuktsäker lösning utan behov av distanshylsor med en isolertjocklek från 20 till 30 mm.
Lösningen monteras på befintlig regelstomme/ utfackningsvägg. Ursprunglig konstruktion antas ha ett U-värde om 0,55 W/m2K.
För beräkning av tjocklek och klimatavtryck ingår alla ingående produkter från och med isover bastion vindskydd och utåt.
22 mm Stående profilspontad träpanel
28 mm 28x70 spikregel, c 600
10 mm Luftningsläkt, c 600 vertikal, skruvinfästning
20–30 mm isover fasadboard 33
1 mm isover bastion vindskydd Befintlig konstruktion
Lösning Tjocklek för lösning (mm) kg CO₂-eq för lösning (A1-A3) U värde efter renovering (W/m 2 K)
DIREKTVERKANDE EL
ELVÄRMEPUMP
FJÄRRVÄRME
Yttervägg med ventilerad träfasad
ISOVER FASADBOARD 33
OCH LIGGANDE PANEL PÅ PLANKSTOMME
Obrännbar och kompakt lösning med isover fasadboard 33 och vertikal spikläkt för ventilerad fasad med liggande panel. Konstruktionslösningen är lämplig för bostäder. En fuktsäker lösning som monteras utan distanshylsor med en isolertjocklek från 20 till 30 mm.
Lösningen monteras på befintlig plankstomme. Ursprunglig konstruktion antas ha ett U-värde om 0,92 W/m2K.
För beräkning av tjocklek och klimatavtryck ingår alla ingående produkter från och med isover bastion vindskydd och utåt.
22 mm Liggande profilspontad träpanel
28 mm 28x70 spikregel, c 600
20–30 mm isover fasadboard 33
1 mm isover bastion vindskydd Befintlig konstruktion
Lösning Tjocklek för lösning (mm) kg CO₂-eq för lösning (A1-A3) U värde efter renovering (W/m 2 K)
DIREKTVERKANDE EL
ELVÄRMEPUMP
FJÄRRVÄRME
Yttervägg med ventilerad träfasad
ISOVER FASADBOARD 33 OCH LIGGANDE PANEL PÅ TRÄREGELSTOMME 24R
Obrännbar och kompakt lösning med isover fasadboard 33 och vertikal spikregel för ventilerad fasad med liggande panel. Konstruktionslösningen är lämplig för bostäder. En fuktsäker lösning utan behov av distanshylsor med en isolertjocklek från 20 till 30 mm.
Lösningen monteras på befintlig regelstomme/ utfackningsvägg. Ursprunglig konstruktion antas ha ett U-värde om 0,55 W/m2K.
För beräkning av tjocklek och klimatavtryck ingår alla ingående produkter från och med isover bastion vindskydd och utåt.
22 mm Liggande profilspontad träpanel
28 mm 28x70 spikregel, c 600
20–30 mm isover fasadboard 33
1 mm isover bastion vindskydd Befintlig konstruktion
Lösning Tjocklek för lösning (mm) kg CO₂-eq för lösning (A1-A3) U värde efter renovering (W/m 2 K)
DIREKTVERKANDE EL
ELVÄRMEPUMP
FJÄRRVÄRME
Yttervägg med ventilerad träfasad
ISOVER PLUS+ OCH LIGGANDE PANEL PÅ PLANKSTOMME
Lösning med system isover plus+, vars regel också utgör vertikal skruvläkt för ventilerad fasad med liggande panel och där isover plus+ skiva 32 används som isolering. Konstruktionslösningen är lämplig för bostäder. En fuktsäker lösning som monteras direkt mot stomme med en isolertjocklek från 120 till 265 mm. Luftspalt skapas med isover plus+ regeln, som är 25 mm djupare än isover plus+ skiva 32. Systemet lämpar sig mycket bra för djuprenovering och installationer kan dras inom isolersystemet.
Lösningen monteras på befintlig plankstomme med c-avstånd 1000 mm mellan reglar. Ursprunglig konstruktion antas ha ett U-värde om 0,92 W/m2K. För beräkning av tjocklek och klimatavtryck ingår alla ingående produkter från och med isover bastion vindskydd och utåt.
22 mm Liggande profilspontad träpanel
145–290 mm isover plus+ regel 1 c 1000
120–265 mm isover plus+ skiva 32 1 mm isover bastion vindskydd Befintlig konstruktion
Lösning
DIREKTVERKANDE EL
ELVÄRMEPUMP
FJÄRRVÄRME
Yttervägg
med ventilerad träfasad
ISOVER PLUS+ OCH LIGGANDE PANEL PÅ TRÄREGELSTOMME
Lösning med system isover plus+, vars regel också utgör vertikal skruvläkt för ventilerad fasad med liggande panel och där isover plus+ skiva 32 används som isolering. Konstruktionslösningen är lämplig för bostäder och andra byggnader. En fuktsäker lösning med en isolertjocklek från 120 till 265 mm som monteras direkt mot stomme. Luftspalt skapas med isover plus+ regeln, som har 25 mm större tjocklek än isover plus+ skiva 32. Systemet lämpar sig mycket bra för djuprenovering och installationer kan dras inom isolersystemet. Lösningen monteras på befintlig regel/utfackningsvägg med antaget c-avstånd om 600 mm mellan reglar. Viktigt att försäkra sig om att den befintliga stommen är dimensionerad för att klara vindlasterna. Man kan inte räkna att plusregeln ger något bidrag till momentbärförmågan. Befintlig regelstomme måste därför vara dimensionerad för att klara av hela vindlasten. Ursprunglig konstruktion antas ha ett U-värde om 0,55 W/m2K.
För beräkning av tjocklek och klimatavtryck ingår alla ingående produkter från och med isover bastion vindskydd och utåt.
22 mm Liggande profilspontad träpanel
145–290 mm isover plus+ regel 2
120–265 mm isover plus+ skiva 32
1 mm isover bastion vindskydd Befintlig konstruktion
Lösning
DIREKTVERKANDE EL
ELVÄRMEPUMP
FJÄRRVÄRME
Yttervägg med ventilerad träfasad
ISOVER PLUS+, GYPROC VAP HATTPROFIL OCH STÅENDE PANEL PÅ PLANKSTOMME
Lösning med system isover plus+ för ventilerad fasad med liggande gyproc VAP hattprofil, stående panel och där isover plus+ skiva 32 används för fullisolering av utrymmet i isover plus+ regeln. Konstruktionslösningen är lämplig för bostäder. En fuktsäker lösning som monteras direkt mot stomme med en isolertjocklek från 145 till 290 mm. Luftspalt skapas med gyproc VAP hattprofil, i vilken panel skruvas. Systemet lämpar sig mycket bra för djuprenovering och installationer kan dras inom isolersystemet.
Lösningen monteras på befintlig plankstomme med c-avstånd 1000 mm mellan reglar. Ursprunglig konstruktion antas ha ett U-värde om 0,92 W/m2K. För beräkning av tjocklek och klimatavtryck ingår alla produkter från och med isover bastion vindskydd och utåt.
22 mm Stående profilspontad träpanel
15 mm gyproc VAP 15/110 ventilerad hattprofil
145–290 mm isover plus+ regel 1 c 1000
145–290 mm isover plus+ skiva 32
1 mm isover bastion vindskydd Befintlig konstruktion
Lösning
DIREKTVERKANDE EL isover plus+ skiva 32, 145 mm / gyproc VAP 15/110 hattprofil
isover plus+ skiva 32, 195 mm / gyproc VAP 15/110
plus+ skiva 32, 245 mm / gyproc VAP 15/110 hattprofil
plus+ skiva 32, 290 mm / gyproc VAP 15/110 hattprofil
Lösning med system isover plus+, vars regel också utgör vertikal skruvläkt för ventilerad fasad med liggande panel och där isover plus+ skiva 32 används som isolering. Konstruktionslösningen är lämplig för bostäder och andra byggnader. En fuktsäker lösning med en isolertjocklek från 145 till 290 mm som monteras direkt mot stomme. Luftspalt skapas med gyproc VAP hattprofil. Systemet lämpar sig mycket bra för djuprenovering och installationer kan dras inom isolersystemet.
Lösningen monteras på befintlig regel/utfackningsvägg med antaget c-avstånd om 600 mm mellan reglar. Viktigt att försäkra sig om att den befintliga stommen är dimensionerad för att klara vindlasterna. Man kan inte räkna att plusregeln ger något bidrag till momentbärförmågan. Befintlig regelstomme måste därför vara dimensionerad för att klara av hela vindlasten. Ursprunglig konstruktion antas ha ett U-värde om 0,55 W/m2K.
För beräkning av tjocklek och klimatavtryck ingår alla produkter från och med isover bastion vindskydd och utåt.
22 mm Stående profilspontad träpanel
15 mm gyproc VAP 15/110 ventilerad hattprofil
145–290 mm isover plus+ regel 2
145–290 mm isover plus+ skiva 32
1 mm isover bastion vindskydd Befintlig konstruktion
Lösning
DIREKTVERKANDE EL isover plus+ skiva 32, 145 mm / gyproc VAP 15/110 hattprofil
isover plus+ skiva 32, 195 mm / gyproc VAP 15/110
plus+ skiva 32, 245 mm / gyproc VAP 15/110 hattprofil
Lösning med system isover plus+ med liggande spikläkt för ventilerad fasad med stående panel och där isover plus+ skiva 32 används som isolering. Konstruktionslösningen är lämplig för bostäder. En fuktsäker lösning som monteras direkt mot stomme med en isolertjocklek från 120 till 265 mm. Luftspalt skapas med isover plus+ regeln, som är 25 mm djupare än isover plus+ skiva 32. Systemet lämpar sig mycket bra för djuprenovering och installationer kan dras inom isolersystemet.
Lösningen monteras på befintlig plankstomme med c-avstånd 1000 mm mellan reglar. Ursprunglig konstruktion antas ha ett U-värde om 0,92 W/m2K. För beräkning av tjocklek och klimatavtryck ingår alla ingående produkter från och med isover bastion vindskydd och utåt.
22 mm
Stående profilspontad träpanel
28 mm 28x70 spikregel
145–290 mm isover plus+ regel 1 c 1000
120–265 mm isover plus+ skiva 32
1 mm isover bastion vindskydd Befintlig konstruktion
Lösning
DIREKTVERKANDE EL
ELVÄRMEPUMP
FJÄRRVÄRME
Yttervägg med ventilerad träfasad
ISOVER PLUS+ OCH STÅENDE PANEL PÅ TRÄREGELSTOMME
Lösning med system isover plus+ med liggande spikläkt för ventilerad fasad med stående panel och där isover plus+ skiva 32 används som isolering. Konstruktionslösningen är lämplig för bostäder och andra byggnader. En fuktsäker lösning med en isolertjocklek från 120 till 265 mm som monteras direkt mot stomme. Luftspalt skapas med isover plus+ regeln, som är 25 mm djupare än isover plus+ skiva 32. Systemet lämpar sig mycket bra för djuprenovering och installationer kan dras inom isolersystemet.
Lösningen kan monteras på befintlig regel/utfackningsvägg med antaget c-avstånd om 600 mm mellan reglar. Viktigt att försäkra sig om att den befintliga stommen är dimensionerad för att klara vindlasterna. Man kan inte räkna att plusregeln ger något bidrag till momentbärförmågan. Befintlig regelstomme måste därför vara dimensionerad för att klara av hela vindlasten. Ursprunglig konstruktion antas ha ett U-värde om 0,55 W/m2K.
För beräkning av tjocklek och klimatavtryck ingår alla ingående produkter från och med isover bastion vindskydd och utåt.
22 mm Stående profilspontad träpanel
28 mm 28x70 spikregel, c enligt beklädnaden, skruvinfästning
290 mm isover plus+ regel 1 c 600
265 mm isover plus+ skiva 32
1 mm isover bastion vindskydd Befintlig konstruktion
Lösning
DIREKTVERKANDE EL
ELVÄRMEPUMP
FJÄRRVÄRME
Yttervägg med puts
LECA SKALMUR PÅ TRÄREGELSTOMME
Obrännbar och robust lösning med Leca skalmur och isover skalmursskiva 32 för ventilerad fasad. Konstruktionslösningen är lämplig för bostäder och andra byggnader. En fuktsäker lösning som monteras mot stomme med en isolertjocklek från 100 till 200 mm.
Lösningen monteras på befintlig regelstomme/ utfackningsvägg. Ursprunglig konstruktion antas ha ett U-värde om 0,55 W/m2K.
För beräkning av tjocklek och klimatavtryck ingår alla ingående produkter från och med befintligt vindskydd och utåt.
20 mm weberbase 132 utstockningsbruk
90 mm Leca skalmur
30 mm Luftspalt
50–200 mm isover skalmursskiva 32 och Leca skalmur kramla Befintlig stomme
9 mm Befintligt vindskydd
70 mm Regelstomme
0,2 mm Plast
20 mm Installationsskikt
13 mm Gipsskiva
Lösning
DIREKTVERKANDE EL
ELVÄRMEPUMP
FJÄRRVÄRME
Sockel med puts
WEBERTHERM 399 PÅ BETONGSTOMME
webertherm 399 EPS-skiva används som isoleringsskiva i sockelsystem som ingår i weber fasadsystem EF. Konstruktionslösningen är lämplig för bostäder och andra byggnader. En fuktsäker lösning som monteras mot stomme med en isolertjocklek från 30 till 200 mm.
Lösningen monteras på befintlig betongstomme. Ursprunglig konstruktion antas ha ett U-värde om 2,0 W/m2K.
För beräkning av tjocklek och klimatavtryck ingår alla ingående produkter från och med befintligt vindskydd och utåt.
10 mm webertherm 260 EF sockelbruk med webertherm 397 EF-nät
30–200 mm webertherm 399 EPS-skiva Befintlig konstruktion
