Gyproc Handbok 10

GYPROC HANDBOK 10

SYSTEM FÖR LÄTTBYGGNADSTEKNIK

För att underlätta spridning och hantering av de redovisade ritningarna lämnar Gyproc sitt tillstånd till att ritningarna får reproduceras av Gyproc kunder under förutsättning att ursprungskällan framgår. Dock ska reproducerade ritningar och ritningstexter återges fullständigt och utan ändringar.

LICENS FÖR ANVÄNDANDE AV STANDARDER

Delar av texten i ljudguiden är återgiven från standard SS 25267:2015 samt SS 25268:2023 med vederbörligt tillstånd till Saint-Gobain Sweden AB, Gyproc från SIS. Licensen omfattar användning av texter från standarderna ovan i samband med Gyproc Handbok 10. Standardens text får inte kopieras, delas eller användas utanför Gyproc Handbok 10. Läs mer på: www.sis.se

Upplysningar och detaljer i denna handbok förutsätts vara korrekta men ska inte betraktas som garantier medförande ansvar för Gyproc.

Gyproc förbehåller sig rätten till ändringar. Via vår hemsida finner du alltid senaste uppdaterade informationen rörande våra system och produkter.

Tidigare utgåvor av Gyproc Handbok:

Gyproc Industrihandbok 1977 Gyproc Handbok 1978, 1982, 1986, 1991, 1997, 2003, 2007, 2010, 2019.

Gyproc Handbok, utgåva 10, upplaga 3

ISBN 91-975881-0-5

Copyright © Saint-Gobain Sweden AB, Gyproc 2024

Utgivningsadress:

Saint-Gobain Sweden AB, Gyproc Box 153 746 24 Bålsta www.gyproc.se

1.250 kr

INNEHÅLL

INLEDNING

5 Anvisningar för projektering och byggande

9 Gyproc SystemSäkring

11 Miljö – Hållbart byggande

LJUDGUIDE

15 Innerväggar

INNERVÄGGAR

32 Gyproc XR® Ljudreglar

34 Systemegenskaper

46 Datablad 3.1.1

58 Detaljer 3.1.1

100 Gyproc ER Standardreglar

102 Systemegenskaper

110 Datablad 3.1.6

124 Gyproc Duronomic® Förstärkningsreglar

126 Systemegenskaper

128 Datablad 3.1.15

130 Gyproc Acounomic® Akustisk tätning

130 Akustisk tätning

134 Gyproc GT Träreglar

136 Systemegenskaper

142 Datablad 3.1.51

154 Detalj 3.1.51

VÅTRUMSVÄGGAR

184 glasroc H ocean®

184 Systemegenskaper

187 Datablad 3.2.1

196 Detalj 3.2.1

SPECIALVÄGGAR

198 Arkivväggar

202 Inbrottsskydd

212 Röntgenskyddsväggar

225 Böjda väggar

229 Väggar med pelarstomme

YTTERVÄGGAR

236 Gyproc Thermonomic®

236 Systemegenskaper

246 Datablad 3.3.11

250 Detalj 3.3.11

257 Ytterväggar Trästomme

264 Datablad 3.3.51

268 Detalj 3.3.51

BJÄLKLAG

277 Gyproc Träbjälklag

277 Systemegenskaper

280 Datablad 3.4.51

286 Detalj

293 Gyproc Vindsbjälklag

293 Systemegenskaper

294 Datablad 3.4.61

298 Gyproc TRP bjälklag

298 Systemegenskaper

301 Systemegenskaper

304 Gyproc GK nedpendlade undertak

304 Datablad 3.5.1

308 Gyproc PS nedpendlade undertak

308 Datablad 3.5.6

312 Böjda undertak

312 Datablad 3.5.11

313 Fribärande undertak

317 Gyproc innertak med trästomme

317 Datablad 3.5.51

BRANDISOLERING

321 Brandisolering av bärande stål med glasroc F firecase®

340 Brandisolering av bärande stål med gyproc protect F®

INSTALLATIONER

349 Inklädnad av ventilationskanaler

355 Inspektionsluckor

358 Elektriska installationer

365 Ventilation

INFÄSTNINGAR

371 Infästningar

371 Infästning i Gyproc gipsskivor

375 Infästning av tunga dörrar

FOGNING OCH YTBEHANDLING

381 Fogning och ytbehandling

382 Akustisk tätning

384 Ytbehandling

BYGGNADSAKUSTIK

388 Byggnadsakustik

396 Gyproc vägglösningar

BRAND

400 Brandens uppkomst

402 Brand i byggnad

406 Brandmotstånd gipsskivor

STATIK

407 Skivverkan elastisk metod

423 Höga väggar

427 Dimensionering Gyproc Duronomic®

442 Dimensionering Gyproc Thermonomic®

FUKT

455 Fukt

458 Fukt i material

459 Fukttransportmekanismer

PRODUKTEGENSKAPER

460 Produktegenskaper skivor

465 Produktegenskaper stålprofiler

KLASSIFICERINGAR

466 BSAB-systemet AMA Hus

467 Typgodkännandebevis

467 Certifikat

SÖKBEGREPP OCH ORD

468 Gyproc Index

ANVISNINGAR FÖR PROJEKTERING OCH

BYGGANDE MED GYPROC® HANDBOK

Ett övergripande mål i allt byggande är att uppnå önskade funktioner till rimliga kostnader. Det kräver ett nära samspel mellan alla parter under hela byggprocessen från projektering via materialtillverkning till att byggnaden uppförs. På så sätt uppnår vi optimering av funktioner, kostnader och kvalitet.

FÖRUTSÄTTNINGAR

Funktionslösningar som finns redovisade i Gyproc Handbok och på gyproc.se säkerställer att konstruktionerna håller de funktionskrav som ställs avseende brandmotstånd, ljudreduktion och stomstabilisering. Gyproc-tekniken är utvecklad på vetenskapliga grunder och med tillämpning av långvarig, beprövad erfarenhet. Som stöd för beskrivna system och metoder finns provningsrapporter, utlåtanden och kvalificerade tekniska värderingar.

Det är viktigt att redan under projekteringsstadiet välja teknik och detaljlösningar som är anpassade till byggherrens krav och förväntningar. I det arbetet utgör Gyproc Handbok ett viktigt hjälpmedel, det är då även viktigt att följande fakta beaktas:

I Gyproc Handbok redovisas hela kedjan från produkt till färdig byggnadsdel/funktion. Gyproc bedriver en omfattande utveckling av byggnadstekniska applikationer, vilka redovisas i Gyproc Handbok och på gyproc.se. Bakom varje detalj ligger det ett omsorgsfullt utvecklingsarbete och en väl dokumenterad funktionsuppföljning.

I detaljerna är det alltid helheten, alltså detaljerna med samtliga ingående Gyproc-komponenter som utvecklats och kontrollerats. Därför går det inte att i någon funktionslösning hänvisa till Gyproc Handbok med mindre än att samtliga ingående komponenter verkligen är Gyproc-produkter.

Gyproc Handbok ger underlag för val av konstruktioner och exempel på detaljlösningar för olika funktionskrav avseende brandklass, ljudreduktion, väggars stabilitet etc.

FÖRÄNDRINGAR OCH NYHETER

Gyproc Handbok 10 är ett jubileumsnummer och har ett antal nyheter, här nämner vi några av dem. Ett återkommande önskemål från våra handboksanvändare är att boken ska vara lättare att hitta i. Så den största förändringen i Gyproc Handbok 10 är en helt ny disposition. Vi har gjort tydligare kapitel där vi endast använder textrubriker som namngivning och vi har så långt det varit möjligt samlat informationen om systemen i samma kapitel. Det innebär att du nu inte behöver växla mellan olika kapitel för att få all information om till exempel innerväggar utan all information om respektive innerväggssystem har samlats i ett kapitel som t.ex Systembeskrivning, Systemegenskaper, Datablad och Detaljer. Numreringen av Datablad och Detaljer är dock lika som tidigare.

Sedan utgivningen av Gyproc Handbok 9 har det tillkommit nya produkter och system som finns med i denna uppdaterade version. T.ex Gyproc ResistWall – inbrottsskyddande väggar, Gyproc SlimWall – väggar som ger mer golvyta, Gyproc X-Ray – väggar för röntgenskydd och uppdaterade vindsbjälklag samt arkivväggar som även uppfyller kraven för skyddsklass 1–3.

Det som kanske är mest intressant med handbok 10 är att den är uppdaterad efter den nya ljudstandarden för lokaler, SS 25268:2023, där kraven ställs i DnT,w istället för i R'w som i tidigare utgåva. Alla innerväggskonstruktioner redovisas med labvärde Rw och fältvärde DnT,w samt R'w Mer information om detta och skillnaden mellan de olika värdena finns att läsa i det helt omarbetade kapitlet Byggnadsakustik

Även teknikkapitlen Brand och Statik är helt omarbetade där framför allt kapitlet Statik bjuder på mycket ny information och beräkningsexempel. Några andra nyheter som har koppling till Statik är avsnittet om tunga dörrar i kapitlet Infästningar där vi har helt nya anvisningar för reglar vid dörrar, med beräkningsexempel. Missa inte heller det liknande avsnittet Håltagning och vad det får för effekt på reglar och skenor i kapitlet Installationer

Vid höga väggar är det vanligt att förstärka väggen med hjälp av stålpelare t.ex VKR. I avsnittet om Väggar med pelarstomme i kapitlet Specialväggar finns anvisningar med beräkningsexempel för utföranden med Gyproc stålprofiler som förstärkning i höga väggar som alternativ till VKRstommar.

Innerväggssystemet Gyproc GS med stålreglar R och ER, ersätts i denna utgåva av Gyproc Handbok med Gyproc ER, både som system- och produktbeteckning. Alla dimensioner av reglar ingående i systemet betecknas nu med ER, ER 45–ER 160.

Vi hoppas att brukare av Gyproc Handbok 10 finner den minst lika användbar som tidigare utgåvor, samt ser fram mot en fortsatt utveckling av innehållet även i framtida versioner av Gyproc Handbok.

MONTERING

Anvisningar för montering återfinns i Gyproc Monteringshandbok som redovisar alla förutsättningar för korrekt hantering av och montering av Gyproc produkter och system.

Det är mycket viktigt att anvisningarna i Gyproc Monteringshandbok följs för att angivna funktionskrav ska säkerställas.

INFORMATION

PÅ www.gyproc.se

Via Gyproc hemsida finner du alltid den senast uppdaterade informationen rörande våra system och produkter. Här erbjuder vi olika hjälpmedel för att snabbt hitta rätt systemlösningar, datablad, anslutningsdetaljer eller produkter. Du kan antigen ladda ner hela handboken eller välja att endast ladda ner enskilda filer. Registrera dig som prenumerant på Gyproc E-news för att inte missa några viktiga nyheter.

GYPROC SYSTEM

Kapitel Ljudguide – innerväggar innehåller rekommenderade väggtyper för olika byggnadstyper, vilket kan underlätta att välja rätt vägg för dina behov med utgångspunkt i ljudkrav.

I respektive systems underkapitel systemegenskaper finns beskrivningar av respektive system och upplysningar om konstruktionernas egenskaper bl.a ljudisolering och brandmotstånd. Efter respektive systembeskrivning återfinns tillhörande datablad och detaljer med egenskaper för anslutningar. Vi erbjuder dig lösningar för lättbyggnadsteknik som lever upp till dina krav och angivna specifikationer under hela byggnadens livstid.

Gyproc SystemSäkring omfattar samtliga våra produkter och system, som är specificerade och monterade enligt gällande Gyproc Handbok och Gyproc Monteringshandbok.

Läs mer om styrkan bakom Gyproc SystemSäkring på följande sidor eller på hemsidan.

STÅLSYSTEM

Gyproc stålsystem för inner- och ytterväggar kan användas tillsammans med alla Gyproc- och Glasroc-skivor.

• Gyproc ER är Gyproc standardstålsystem för icke bärande innerväggar.

• Gyproc XR är Gyproc system för hög ljudreduktion i lätta ej bärande innerväggar. Har förbättrade ljudisolerande egenskaper och vid vissa ljudkrav reducera användningen av mineralull, minska väggtjockleken eller antal skivlag jämfört med Gyproc ER.

• Gyproc Duronomic är Gyproc system med förstärkningsreglar för både bärande och ej bärande innerväggar. Används främst i högre väggar eller väggar med belastningar.

• För ytterväggar används Gyproc Thermonomic som består av slitsade stålprofiler som ger goda värmetekniska egenskaper och systemet har även god resistens mot mikrobiell påväxt.

SKIVBEKLÄDNAD

Val av skivbeklädnad och antalet skivlag påverkar den färdiga innerväggens funktionsegenskaper. Gemensamt för alla gipsbaserade skivor är att de har goda ljudisolerande och brandskyddande egenskaper.

Användningsområden för de vanligaste skivorna:

• gyproc GNE 13 normal används när det inte finns några extraordinära krav på ytans hårdhet eller fuktresistens. Har goda ljudisolerande och brandskyddande egenskaper.

• gyproc GEE 13 ergolite är en skiva med 25 % lägre vikt än en gyproc normal. Den låga vikten underlättar monteringen. En unik teknik gör skivan lika slagtålig och brandsäker som en gyproc normal. Eftersom gyproc ergolite är lättare än gyproc normal påverkas ljudisoleringen negativt. För mer information om ljudisolering och ergolite se respektive systems egenskaper med skivan. gyproc ergolite ska endast användas i ej bärande konstruktioner. Vid önskemål att använda gyproc ergolite, i fall där skivan saknas i aktuell systembeskrivning, kontakta Gyproc Teknisk Rådgivning.

• gyproc GFE 15 protect F används när det finns extra höga krav på brandskyddande egenskaper. Kan också användas i många konstruktioner för att uppnå samma brandklass som gyproc normal men med ett reducerat antal skivlag.

• gyproc GRE 13 robust används när det finns krav på ytans hårdhet i t.ex skolor och sjukhusmiljöer. Dessutom kan man i vissa konstruktioner uppnå en förbättrad ljudisolering jämfört med gyproc normal.

• gyproc GHE 13 habito används när man har krav på infästningsstyrka utan expander eller pluggar då infästning kan göras i skivan med vanlig träskruv. gyproc habito används även i lokaler där man har extra höga krav på ytans slagtålighet och hårdhet. Med gyproc habito uppnås även bättre ljud-och brandisolering jämfört gyproc normal.

• gyproc GPLE 13 planum används när det finns extra höga krav på estetik t.ex vid höga väggar med synliga vågräta skivskarvar. Skivan har samma ljudisolerande och brandskyddande egenskaper som Gyproc Normal.

• glasroc H GHOE 13 ocean våtrumsskiva används i bostäder och hotell samt andra lokaler med liknande fuktbelastning. Skivan är dokumenterat mögelresistent. Skivan har samma ljudisolerande egenskaper och minst lika brandskyddande egenskaper som gyproc normal.

LJUD I GYPROC HANDBOK

Gyproc Handbok visar hur olika nivåer av ljudisoleringskrav kan klaras med Gyproc system.

Lämplig Gyproc-konstruktion väljs ur Ljudguide – innerväggar eller respektive översikt över systemegenskaper (välj system) som ger information om bland annat ljudisolering för väggar, bjälklag etc. Figuren nedan visar några principiella vägar för ljudtransmission mellan två utrymmen, från ett sändarrum (S) till ett mottagarrum (M).

För att ljudisoleringen ska uppfyllas ställs således krav på både skiljekonstruktionen, utförande och ljudegenskaperna för alla övriga transmissionsvägar. I Gyproc Handbok redovisas datablad och anslutningsdetaljer för de vanligaste tillämpningarna. För mer information om ljud och akustik, se kapitel Byggnadsakustik

LUFTLJUDSISOLERING – TRANSMISSIONSVÄGAR

S = Sändarrum

M = Mottagarrum

1 = Ljudtransmission genom väggen

2 = Flanktransmission

3 = Överhörning

4 = Läckage

I Gyproc Handbok kapitel Byggnadsakustik och kapitel Ljudguide – innerväggar, ges underlag för val av kravnivå och konstruktioner liksom uttömmande information om definitioner och beräkningar. Förutsättningen för att ljudisolering enligt systemegenskaper ska kunna uppnås är bland annat att:

• Konstruktionernas uppbyggnad till exempel väggar och bjälklag stämmer med de datablad som redovisas i Gyproc Handbok. Exempel på viktiga frågor är: — c-avstånd mindre än angivna mått ger regelmässigt försämrad ljudisolering för enkelstommar.

— skivmaterialet måste ha rätt uppbyggnad; volymvikt, tjocklek, material etc.

• Styvare skivmaterial ger sämre ljudisolering – så även lättare skivmaterial.

• Det får inte finnas detaljer som ger stum kontakt mellan de båda sidorna utöver de ordinarie reglarna. Styva förbindningar mellan eldosor och förstärkningar för att klara tung inredning är exempel på sådana detaljer. På motsvarande sätt är ledningsdragning mellan vägghalvorna i väggar med dubbla regelkonstruktioner ett sådant exempel.

• Eldosor och andra installationer i väggen utförs så att det inte blir ljudläckage.

• Anslutande konstruktioner får inte föra ljud förbi skiljeväggen så att ljudisoleringen äventyras.

Exempel:

— ljudöverföring (flanktransmission) via den anslutande konstruktionen.

— korridoren, ytterväggen, bjälklaget etc.

— otätheter eller bristande ljudisolering via den anslutande konstruktionen – ventilationsanläggningen, elkanalen, undertaket etc.

• Alla anslutningar utförs med fullgod tätning.

Gyproc Handbok visar exempel på detaljlösningar för olika typfall. Avsteg från dessa måste förankras hos akustisk expertis.

I inledningen av varje kapitel med vägglösningar redovisas systemegenskaper.

För detaljprojektering återfinns i databladen materialspecifikation. Anslutningsdetaljer redovisas för anslutning till tunga respektive lätta flankerande konstruktioner liksom för installationer, infästningar etc i samband med Gyproc-konstruktioner.

Flertalet datablad och anslutningsdetaljer ger från ljudsynpunkt viktig information.

MINERALULL

• Med isolering av mineralull avses Isover glasull i form av skivor. Mineralull förutses ha densitet lägst 14 kg/m3

• Angiven mineralullstjocklek är minsta dimensionen för väggtypen.

För att förbättra brandisoleringen gäller följande:

• Anges isover ultimate eller stenull särskilt, förutsätts isover ultimate ha densitet lägst 18 kg/m3 och stenull ha densitet lägst 28 kg/m3 Isoleringsskivor ska vara fasthållna mot reglarna så, att de inte lossnar om skivbeklädnaden brinner bort.

Information om mineralull som absorbent i innerväggar finns i kapitel Byggnadsakustik

I kodnyckel för väggtyper beskrivs mineralull enligt följande:

M0 = Ingen mineralull

MR = Mineralullsremsa i skenor och reglar

M = Mineralull Isover glasull med densitet min 14 kg/m³

S = isover ultimate med densitet minst 18 kg/m³ eller stenull med densitet minst 28 kg/m³

STATIK

Maximal vägghöjd för innerväggar bygger på provmetoden i ”NT-build 062”. Kriteriet för Gyproc väggar är att de inte får ha en mittutböjning större än 1/300 av vägghöjden vid den horisontella linjelasten 0,5 kN/m mitt på väggen. Vid invändiga vindlaster ska dimensionering utföras enligt

SS-EN 1991-1-4. För mer information om statik se kapitel Statik

FÖRDJUPNING

Kapitel Byggnadsakustik, Brand, Statik samt Fukt innehåller fördjupande texter inom respektive område.

Kapitel Byggnadsakustik och Statik innehåller mycket värdefull information för dimensionering av lättbyggnadlösningar.

GYPROC SYSTEMSÄKRING

Gyproc SystemSäkring säkerställer att lösningar för lättbyggnadsteknik lever upp till angivna specifikationer och fungerar som avsett under byggnadens livslängd.

Saint-Gobain Sweden AB, Gyproc är marknadsledande inom gipsbaserad lättbyggnadsteknik och vi erbjuder Gyproc SystemSäkring för samtliga Gyproc system och produkter, som är specificerade och monterade enligt gällande utgåvor av Gyproc Handbok, Gyproc Monteringshandbok och övrig dokumentation enligt Gyproc. Gyproc SystemSäkring säkerställer att valda systemlösningar lever upp till följande kriterier:

• Ingående lösningar omfattar endast kvalitetsprodukter som är utvecklade för att fungera väl såväl enskilt som integrerade i system för att uppfylla estetiska, funktionella och hantverksmässiga krav.

• Gyproc system och produkter är baserade på teknisk expertis och på vår samlade erfarenhet som marknadsledande leverantör av lättbyggnadssystem.

• Gyproc system och produkter har dokumentation som baserar sig på tester och utvärderingar hos certifierade testinstitut i enlighet med gällande lagstiftning och myndighetskrav

• Gyproc system och produkter har provats och testats på byggarbetsplatser för att säkerställa optimala monteringsmetoder.

• Gyproc ger support med hjälp av kunnig teknisk personal under hela byggprocessen, från projekterings- och leveransfas till montering

• Efter byggnadens färdigställande fungerar Gyproc system och produkter som avsett under hela byggnadens livslängd.

STYRKAN BAKOM GYPROC SYSTEMSÄKRING

STORT UTBUD AV KVALITETSPRODUKTER

Gyproc produkter är speciellt utvecklade för att tillsammans bilda systemlösningar som ger rätt egenskaper till varje specifik del av byggnaden.

Gyproc systemlösningar innehåller kvalitetsprodukter inom varumärkena Gyproc gipsskivor, Gyproc stålprofiler, Gyproc skruvar och Glasroc gipsbaserade kompositskivor.

UTVECKLAT FÖR DAGENS BYGGANDE

Alla Gyproc systemlösningar utvecklas och testas av erfaren byggexpertis för att möta de krav som ställs på våra byggnader. Alla aspekter tas med i våra överväganden till exempel aktuella krav gällande funktion, montering, estetik, underhåll och säkerhet.

Men också ekonomiska krav spelar in och många av våra system är utvecklade för optimal byggoptimering för att hålla totalkostnaden nere.

Gyproc strävar efter att kontinuerligt minska resursförbrukningen i produktionsprocessen och arbetar i linje med ISO 14001.

Sist men inte minst har miljöaspekten en stor betydelse. Gips har använts i mer än 4000 år och är ett naturligt och miljövänligt byggmaterial. Genom en väl fungerande returhantering återvinner vi gipsspill från byggarbetsplatser som sedan används i tillverkningen av nya gipsskivor.

Gyproc strävar efter att kontinuerligt minska resursförbrukningen i produktionsprocessen och arbetar i linje med ISO 14001.

SÄKRA SYSTEMEGENSKAPERNA

Genom att använda Gyproc systemlösningar används endast väl testade produkter. De är provade och utvärderade såväl på våra egna laboratorier som på utomstående laboratorier och på byggarbetsplatser där produkterna är testade både som fristående produkter och som systemlösningar.

Vår koncerntillhörighet ger Gyproc tillgång till omfattande laboratorier runt om i världen och tillsammans har vi en mycket omfattande sakkunskap och erfarenhet som står bakom våra produkter och systemlösningar.

FULLSTÄNDIG SUPPORT UNDER BYGGPROJEKTETS SAMTLIGA FASER

Gyproc stödjer alla delar av byggprocessen och erbjuder våra kunder omfattande dokumentation via vår hemsida, Gyproc Handbok och Gyproc Monteringshandbok. Våra kompetenta rådgivare och säljare finns till hands under byggprojektets alla faser, från idé- och projekteringsfasen vidare under leverans och montering och slutligen för drift- och underhållsfrågor.

VARUMÄRKET BAKOM GYPROC

SYSTEMSÄKRING

Saint-Gobain Sweden AB, Gyproc har levererat gipsbaserade lösningar för lättbyggnadsteknik till svenska byggprojekt i över 60 år och Gyproc är en del av den världsomspännande Saint-Gobainkoncernen som är ledande producent av gipsbaserade lättbyggnadslösningar. Gyproc arbetar ständigt på att bli den bästa partnern för våra kunder. Vi tänker och agerar långsiktigt och vår integritet gentemot våra kunder är och har alltid varit ett av våra kärnvärden.

VAD KRÄVS FÖR ATT UPPNÅ GYPROC SYSTEMSÄKRING?

Allt som krävs för att uppnå Gyproc SystemSäkring är att Gyproc originalprodukter och systemlösningar används och monteras i enlighet med senast gällande utgåvor av Gyproc Handbok, Gyproc Monteringshandbok och övrig dokumentation enligt Gyproc.

Gyproc SystemSäkring är din säkerhet för att på ett optimalt sätt genomföra projekt med gipsbaserade lösningar för lättbyggnadsteknik.

MILJÖ – HÅLLBART BYGGANDE

Produktdesign och materialformulering

Byggoptimering och utveckling av cirkulära erbjudanden

Omställning av våra produktionsanläggningar

Åtgärder inom transportområdet

Källor: World Green Building Council, UNEP, CDP, Material Economics, ADEME

HÅLLBARHETSARBETE INOM SAINT-GOBAIN

Byggsektorn spelar en nyckelroll, 28 % av de årliga koldioxidutsläppen i hela världen kommer från driften av befintliga byggnader (driftsutsläpp relaterade till uppvärmning, luftkonditionering och varmvatten) och 12 % från uppförande av byggnader såsom produktion av byggmaterial och deras transporter, så kallad ”embodied carbon”. Det finns därför ingen väg till koldioxidneutralitet utan att byggsektorn förändras. Det är viktigt att hantera både befintliga och nya byggnader för att minimera koldioxidutsläppen. Befintliga byggnader kräver klimatinsatser genom renoveringsinitiativ som ger förbättrad energieffektivitet, eliminerad användning av fossila bränslen för uppvärmning och ökad användning av förnybara energikällor.

I Saint-Gobain Swedens arbete mot netto-noll-utsläpp 2045 använder vi oss inte av klimatkompensation utan vi hänvisar till effektivisering och utvecklingsprojekt, till exempel i våra fabriker (omställning till 100 % fossilfri energi i produktionen) och stora satsningar på innovationer och produktförbättringar. Läs mer om vårt hållbarhetsarbete i Saint-Gobain Hållbarhetsrapport.

Saint-Gobains Hållbarhetsarbete

Övergång till förnybar energi och elektrifiering

Åtgärder och samarbete med våra leverantörer

GIPS – ETT NATURLIGT BYGGMATERIAL UTIFRÅN ETT HÅLLBARHETSPERSPEKTIV

Saint-Gobain Sweden AB, Gyproc har under många år arbetat intensivt med att skapa lättbyggnadssystem som inte bara lever upp till gällande lagstiftning, marknads- och myndighetskrav, samt även till framtidens krav och utmaningar med hänsyn till resursförbrukning, klimat och hållbarhet. Vi strävar kontinuerligt efter att sänka miljöpåverkan från tillverkningsprocessen då hållbarhet står högt på agendan för Saint-Gobain.

En stor del av våra produkter är baserade på gips som är ett naturligt förekommande material i naturen. Gips innehåller inte några hälso- eller miljöskadliga ämnen och avger inga emissioner till inomhusluften. Gips är brandsäkert och har egenskaper som är väsentliga för ett hållbart byggmaterial och kan dessutom återvinnas i det oändliga.

LÄTTBYGGNADSTEKNIK REDUCERAR RESURSER OCH BYGGTID

Vi har under många år kontinuerligt förbättrat våra system som alla uppfyller krav på design, funktion, inomhusklimat, akustik, ljud- och brandisolering – parallellt har vi även arbetat med de miljömässiga aspekterna. Lättbyggnadsteknik

med våra system är optimerade för att reducera materialförbrukning och byggtid och är därför en av de byggformer som tillfredsställer kraven på hållbart byggande. Vi erbjuder kundanpassade längder av gipsskivor och stålprofiler för att minska spill och installationstid på byggarbetsplatsen som även reducerar miljöpåverkan vid transport. Tillsammans med övriga SaintGobain produkter erbjuder vi förstklassiga och säkra systemlösningar.

NYA GIPSSKIVOR BASERADE PÅ ÅTERVUNNET MATERIAL

Den gips som Gyproc använder i sin produktion kommer från två källor: återvunnen gips som är insamlat från byggarbetsplatser och återvinningsstationer samt naturgips från brott.

Gyproc ligger i framkant inom återvinning av gipsprodukter. Ett effektivt insamlings- och återvinningssystem för gips har reducerat behovet för nya råmaterial och har samtidigt kraftigt reducerat behovet för deponering.

Mer än en fjärdedel av ingående material i våra gipsskivor består av återvunnet material. Detta bidrar till en väsentlig reduktion av energiförbrukningen. Vi arbetar även kontinuerligt med att öka mängden returgips i våra gipsskivor.

Vår fabrik i Bålsta har även ett nära samarbete med E.ON som tar överskottsvärme från produktionen och återanvänder den som fjärrvärme i Bålsta. Överskottsvärmen hämtas från rökgaserna efter att Gyproc använt så mycket värmeenergi som möjligt.

BYGGVARUDEKLARATIONER – BVD

Byggvarudeklarationer är grunden för att kunna värdera hållbarheten och möjliggöra spårbarhet. Gyproc har i över 15 år publicerat byggvarudeklarationer för alla våra gipsprodukter för att göra det möjligt för föreskrivare och entreprenörer att utvärdera våra produkter utifrån ett innehålls- och miljömässigt perspektiv. eBVD är dagens byggvarudeklaration i elektroniskt format, därav namnet eBVD. Det är en branschstandard och utgör en samlad och överenskommen grund för att informera om en varas miljöaspekter i olika skeden av dess livscykel.

Vi har ett nära samarbete med Byggmaterialindustrierna och följer kontinuerligt utvecklingen av elektroniska byggvarudeklarationer, eBVD.

Våra byggvarudeklarationer kan laddas ned på: www.gyproc.se

EPD OCH LIVSCYKELANALYS – LCA

Vi har även ett nära samarbete med våra kartongleverantörer och våra gipsskivor är beklädda med 98–100 % återvunnet papper.

Vi på Saint-Gobain ställer höga krav på våra anläggningar och på våra leverantörer, inte minst ur ett miljöperspektiv. Gyproc fabrikerna har sedan 1990-talet dokumenterat miljöpåverkan från vagga till grav (Livscykelanalys) genom att ta fram transparent miljödokumentation i form av EPD, Environmental Product Declaration, enligt europeiska standarden EN 15804. En EPD kan man kortfattat säga är en miljödeklaration som beskriver en produkts miljöpåverkan under en livscykel. EPD:erna är tredjepartsverifierade av oberoende experter och följer branschstandarder.

Livscykelns olika faser är:

• Framställning av råvaror och produkttillverkning

• Distribution, transport och påverkan i projekterings- och byggprocessen

• Påverkan i användarfasen under byggnadens hela livslängd inkl förbrukning och underhåll

• Återvinning och bortforslande av material vid en renovering eller rivning.

MILJÖDATABASER

I Sverige har vi flera miljödatabaser (Byggvarubedömningen, Sunda Hus, BASTA etc) dit tillverkare kan skicka in miljöinformation om sina produkter och som därefter bedöms utifrån deras miljöpåverkan.

Samtliga våra produkter är registrerade i BASTA och förutom detta är vårt mål att merparten av våra produkter ska vara bedömda i Byggvarubedömningen och Sunda Hus. Vi följer hela tiden uppdateringar av miljödatabasernas kriterier.

Vi har ett stort antal produkter som är listade i Husproduktportalen och kan användas i Svanenmärkta byggnader. Önskar du använda produkter som inte finns registrerade får du gärna höra av dig till oss på Gyproc.

MILJÖCERTIFIERINGSSYSTEM

(MILJÖBYGGNAD, BREEAM, LEEDS ETC)

I Sverige finns flera system för att miljöcertifiera byggnader. Miljöcertifieringen är privat och inte ett myndighetskrav. De vanligaste certifieringssystemen Miljöbyggnad, Breeam och Leed innehåller alla någon form av krav på LCAberäkning.

I de internationella certifieringssystemen Breeam och Leed så premieras en mer omfattande LCA för fler byggnadsdelar och för fler miljöpåverkanskategorier. Medan i det svenska miljöcertifieringssystemet Miljöbyggnad är det obligatoriskt att utvärdera klimatpåverkan från byggnadsdelar.

I LCA-standarder som används i Europa för byggnader idag tar man hänsyn till följande miljöpåverkanskategorier:

• Klimatpåverkan växthusgaser (GWP – Global warming potential)

• Försurning (AP – Acidification potential)

• Övergödning (EP – eutrophication potential)

• Utarmning av icke-fossila resurser (ADPe –abiotic depletion potential-elements)

• Utarmning av fossila resurser (ADPf – abiotic depletion potential – fossil fuels)

• Ozonnedbrytning (ODP – ozone depletion potential)

• Marknära ozon (POCP – photochemical oxidant creation potential).

MILJÖBYGGNAD

Certifieringssystemet Miljöbyggnad är det mest använda systemet i Sverige. Det är utvecklat för den svenska marknaden och bygger på svenska bygg- och myndighetsregler samt svensk byggpraxis.

I Miljöbyggnad så finns just nu 15 indikatorer som bedöms, exempelvis Fuktsäkerhet, Termiskt klimat vinter, Loggbok med byggvaror, Utfasning av farliga ämnen, Stommens och grundens klimatpåverkan etc. Indikator 13 Loggbok med byggvaror och 14 Utfasning av farliga ämnen är de som främst berör våra produkter i Miljöbyggnad 3.0.

BREEAM

Det brittiska systemet BREEAM är det äldsta certifieringssystemet och används idag som en internationell standard som anpassas, förvaltas och tillämpas lokalt.

BREEAM 2017 bygger på flera områden som Energi, Transport, Vatten etc. I varje område finns flera indikatorer som kan ge ett visst antal poäng. Det området som är mest aktuell för våra produkter är Material där indikatorer som Mat 01 Livscykelpåverkan, Mat 03 Ansvarsfull anskaffning av byggvaror, Mat 07 Farliga ämnen etc bedöms.

I systemet BREEAM premieras LCA av yttertak, fönster, ytterväggar och bjälklag. LCA beräkningen ska innehålla flera skeden i livscykeln. Minst tre miljöpåverkanskategorier ska utvärderas, en av dem måste vara klimatpåverkan. Beräkningen ska utföras tidigt i projekteringen och för att få poäng så måste man påvisa att LCA-resultatet har påverkat de val man gjort i byggnaden.

Miljöbyggnad

Certifieringssystemet Miljöbyggnad har 15 indikatorer varav en behandlar LCAberäkning. De byggnadsdelar som ska beräknas är grund och stomme, och analysen görs på byggprodukterna och transporterna till byggplatsen. Det är miljöpåverkanskategorin klimatpåverkan som ska beräknas. Miljöbyggnad uppmuntrar till att använda EPD:er för de byggprodukter som används.

LEED

Leed är från början ett amerikanskt miljöcertifieringssystem utvecklat av U.S Green Building Counsil. Idag används Leed även globalt. Det finns olika Leed manualer beroende på vilken typ av byggnad projektet avser.

Poängen i Leeds fördelas utifrån sju prioriterade mål som exempelvis Klimatförändringar, Hälsa och välbefinnande, Vattenresurser etc.

Manualen för Leed är organiserad i olika kategorier som LT – Location & Transport, MR-Material & Resources etc. som ger olika poäng och skattas olika.

LCA beräkningen ska utföras i tidigt skede i projekteringen och visa på en minskning av miljöpåverkan med tio procent jämfört med en standardbyggnad. Detta gäller för minst tre av sex miljöpåverkanskategorier, varav en måste vara klimatpåverkan.

Breeam

Certifieringssystemet Breeam ger poäng för LCA av yttertak, fönster, ytterväggar och bjälklag. En LCA ska inkludera flera skeden i livscykeln. Minst tre miljöpåverkanskategorier ska utvärderas, varav en måste vara klimatpåverkan. LCA ska utföras tidigt i projekteringen, och för att få poäng måste man visa att LCAresultatet har påverkat de val man gjort i byggnaden.

Leed

Certifieringssystemet Leed premierar LCA av stomme, grund och klimatskal. LCA:n ska utföras tidigt i projekteringen och visa en minskad miljöpåverkan på 10 % jämfört med en standardbyggnad för minst tre av sex miljöpåverkanskategorier, varav en måste vara klimatpåverkan.

LJUDGUIDE – INNERVÄGGAR

För bostäder har Gyproc upprättat rekommendationer för att underlätta val av väggtyp.

För lokaler ger Gyproc Handbok vägledning hur valet av vägg ska ske med utgångspunkt i SS 25268:2023 som gäller för vårdlokaler, undervisningslokaler, förskolor och fritidshem, kontor, hotell och restauranger. SS 25268:2023 bygger på ett utökat samarbete mellan parterna i byggprocessen än i tidigare utgåva.

BYGGHERREN

Bestäm verksamhetsbehov, byggnadsförutsättningar

Bestäm om utökade krav ska tillämpas

Ange tillägg/avsteg mot krav i detta dokument (avtal)

Standard: SS 25268 (avsnitt 4 och 5)

PROJEKTÖRER

Dimensionera konstruktioner/produkter som sammansatta uppfyller ljudkrav i byggnad

Redovisa beräkningar och produktdokumentation

Standarder: SS 25267 / SS 25268

ENTREPRENÖRER

Följ bygghandlingar och monteringsanvisningar

Kontrollera att ändringar/tillägg ej försämrar

Utbilda personal och utför egenkontroller

Arbetsinstruktioner och checklistor för egenkontroll

Detta innebär att tabellerna i denna Handbok endast ska ses som en första vägledning i projekteringens tidiga skede.

Föreslagna väggtyper har valts med utgångspunkt från respektive ljudkrav. Det kan även förekomma övriga krav på väggarna som påverkar val av skiva som till exempel väggar med hård gipsskiva, gyproc robust eller gyproc habito, för extra slagtålighet och vägg med våtrumsskivan glasroc H ocean mot våtrum. För alternativa lösningar vid till exempel högre vägghöjder, se respektive väggsystems systemegenskaper. De lösningar som föreslås omfattar endast utföranden som bygger på skivbredd 900 mm och i huvudsak system Gyproc XR, med reglar c-avstånd 450 mm.

Rekommendationerna är primärt baserade på följande:

• För bostäder

Boverkets byggregler BFS 2011:6 med ändringar till och med BFS 2020:4 samt ljudklass B i ljudklassningsstandard, SS 25267:2024.

• För lokaler

Ljudkrav i SS 25268:2023. I kapitlet Byggnadsakustik finns fördjupande information om kravställning i DnT,w

VERIFIERING

Ange metoder Ange omfattning

Utse kontrollansvariga

Standard: SS 25268 (avsnitt 6)

VERIFIERING

Beräkna ljudegenskaper med projekterade konstruktioner

Bedömningar och erfarenheter

Standarder: SS-EN ISO 12354

VERIFIERING

Utförande i byggnad mot projekteringsförutsättningar

Besiktningar under byggtiden

Mätningar i färdig byggnad

Informationen i detta kapitel ska ses som vägledning i projekteringens tidiga skede.

För slutgiltig dimensionering av konstruktioner ska akustiker rådfrågas samt ovan nämnda källor ska användas i sin helhet.

Licens för användande av standarder

Delar av texten i ljudguiden är återgiven från standard SS 25267:2015 samt SS 25268:2023 med vederbörligt tillstånd till Saint-Gobain Sweden AB, Gyproc från SIS.

Licensens omfattning

Licensen omfattar användning av texter från standarderna ovan i samband med Gyproc Handbok 10. Standardens text får inte kopieras, delas eller användas utanför Gyproc Handbok 10. Läs mer på sis.se

LJUDGUIDE – INNERVÄGGAR BOSTÄDER

BBR, AVSNITT 7:21

Typ av utrymme

Rum (normalfallet)

Hygienutrymme

Hygienutrymme

Rum (mot närings- och serviceverksamhet samt mot gemensamma garage)

Rum (särskilda boendeformer)

Rum (särskilda boendeformer)

Rum (normalfallet)

Rum (särskilda boendeformer)

Rum (mot utrymme med exempelvis postfack eller hiss)

Rum (normalfallet)

Från utrymme utanför bostaden till utrymme i bostaden (Normalfallet)

Från utrymme utanför bostaden till dusch- /och eller badrum i bostaden.

Från dusch- /och eller badrum utanför bostaden till dusch- /och eller badrum i bostaden.

Från närings- och serviceverksamhet och gemensamma garage till bostad

Mellan bostäder, utan direktförbindelse, inom särskilda boendeformer för äldre

Mellan bostäder inom övriga behovsprövade särskilda boendeformer där höga ljudnivåer förekommer

Från loftgång, trapphus eller korridor med dörr eller fönster till utrymme för sömn, vila eller daglig samvaro

Från en gemensam och från övriga utrymmen avskild korridor med dörr till utrymme för sömn och vila i exempelvis boendeformer för studerande och i särskilda boendeformer för äldre

Från utrymme utanför bostad där betydande gångtrafik och höga ljudnivåer kan förekomma mer än tillfälligt (exempelvis vid postfack eller hiss) med dörr till utrymme för sömn vila eller daglig samvaro

Mellan schakt och bostadens övriga rum/kök

Lägsta vägda standardiserade ljudnivåskillnad (dB)

DnT,w +C50-3150 ≥ 52 dB

DnT,w +C50-3150 ≥ 52 dB

DnT,w +C50-3150 ≥ 52 dB

DnT,w +C50-3150 ≥ 56 dB

DnT,w +C100-3150 ≥ 52 dB

Väggtyp – regelavstånd c 450

Gyproc XR 70/70x2 NN-NN M140 a)

Gyproc XR 70/70x2 NN-VV M140 a)

Gyproc XR 70/70x2 VV-VV M140 a)

XR 70/70x2 NNN-NNN M140

Gyproc XR 95/95 NN-NN M95

DnT,w +C100-3150 ≥ 56 dB Gyproc XR 70/70x2 NN-NN M140 a)

DnT,w +C100-3150 ≥ 44 dB

DnT,w +C100-3150 ≥ 40 dB

DnT,w +C100-3150 ≥ 48 dB

Gyproc XR 70/70 NN-NN M45

Gyproc XR 70/70 NN-NN M0

Gyproc XR 70/70x2 NN-NN M140 a)

Gyproc XR 70/70 NN-0 M0

a) Om rummen på resp sida om väggen är symmetriska och har rumsmått 3,3–3,5 eller 6,6–7,0 m, flytta isär regelstommen minst 50 mm till väggtjocklek 255 mm alt väggtyper enligt ljudklass B.

b) Generellt gäller att resulterande ljudnivåskillnad för väggar med dörr och/eller andra delelement bestäms av: väggens och delelementens ljudisolering, den totala väggytan samt mottagarrummets storlek. Valet av dörr är således beroende av planlösningen i de utrymmen som väggen avgränsar. För ytterligare vägledning se Boverkets Handbok ”Bullerskydd i bostäder och lokaler”.

c) DnT,w vid 3,1 m rumsdjup i mottagarrummet. Vid andra rumsdjup i mottagarrummet se information i kapitel Byggnadsakustik

DnT,w c) (dB) DnT,w + C50-3150 c) (dB)

Med dörr i klass R'w 45 dB när dörrens andel av den totala väggytan är mindre än eller lika med 50%.

Med dörr i klass R'w 40 dB när dörrens andel av den totala väggytan är mindre än eller lika med 20%. 40 EI 60

Med dörr i klass R'w 40 dB när dörrens andel av den totala väggytan är mindre än eller lika med 50% och rumsdjupet är 3,1 meter eller mer. b)

56 EI 60 3750 min 205 3.1.1.110

Med dörr i klass R'w 45 dB när dörrens andel av den totala väggytan är mindre än eller lika med 50% och rumsdjupet är 3,4 meter eller mer. b)

Med dörr i klass R'w 45 dB när dörrens andel av den totala väggytan är mindre än eller lika med 20% och rumsdjupet är 2,0 meter eller mer. b)

25-30 EI 30 3750 95 3.1.1.101 BBR anger inget minsta värde avseende luftljudsisoleringen, Gyproc förslag: Beakta projektspecifika krav för brand- och ljudisolering. Vid schakt mellan lägenheter, se ljud- och brandkrav för lägenhetsskiljande vägg.

LJUDGUIDE – INNERVÄGGAR BOSTÄDER

KLASS B, SS 25267:2024

Typ av utrymme

Rum (normalfallet)

Hygienutrymme

Hygienutrymme

Rum (mot närings- och serviceverksamhet samt mot gemensamma garage)

Rum (särskilda boendeformer)

Rum (särskilda boendeformer)

Rum (normalfallet)

Från utrymme utanför bostaden till utrymme i bostaden (normalfallet)

Från utrymme utanför bostaden till dusch- /och eller badrum i bostaden.

Från dusch- /och eller badrum utanför bostaden till dusch- /och eller badrum i bostaden.

Från närings- och serviceverksamhet och gemensamma garage till bostad

Lägsta vägda standardiserade ljudnivåskillnad (dB)

DnT,w +C50-3150 ≥ 56 dB

DnT,w +C50-3150 ≥ 56 dB

DnT,w +C50-3150 ≥ 56 dB

DnT,w +C50-3150 ≥ 60 dB

Väggtyp – regelavstånd c 450

Gyproc XR 70/70x2 NNN-NNN M140

Gyproc XR 70/70x2 NNN-VVV M140

Gyproc XR 70/70x2 VVV-VVV M140

Rum (särskilda boendeformer)

Rum (mot utrymme med exempelvis postfack eller hiss)

Mellan rum i samma bostad

Mellan rum i samma bostad

Från hygienrum till sovrum

Från hygienrum till sovrum

Mellan bostäder, utan direktförbindelse, inom särskilda boendeformer för äldre

DnT,w +C100-3150 ≥ 56 dB

Mellan bostäder inom övriga behovsprövade särskilda boendeformer där höga ljudnivåer förekommer DnT,w +C100-3150 ≥ 60 dB

Från loftgång, trapphus eller korridor med dörr eller fönster till utrymme för sömn, vila eller daglig samvaro DnT,w +C100-3150 ≥ 48 dB

Från en gemensam och från övriga utrymmen avskild korridor till utrymme för sömn och vila i exempelvis boendeformer för studerande och i särskilda boendeformer för äldre

Från utrymme utanför bostad där betydande gångtrafik och höga ljudnivåer kan förekomma mer än tillfälligt (exempelvis vid postfack eller hiss) med dörr till utrymme för sömn vila eller daglig samvaro

Vägg utan dörr

Vägg med dörr till minst ett sovrum i bostad med fler än 2 bostadsrum

Vägg utan dörr

Vägg med dörr

Lägenhet Mellan schakt och bostadens övriga rum/kök

DnT,w +C100-3150

≥ 40 dB

DnT,w +C100-3150

≥ 52dB

XR 70/70x2 NN-NN M140 a)

XR 70/70x2 NNN-NNN M140

Gyproc XR 70/70 NN-NN M0

DnT,w +C100-3150

≥ 35 dB

DnT,w +C100-3150

≥ 30 dB (rekommendation, dock inget krav i klass B)

DnT,w +C100-3150

≥ 40 dB

DnT,w +C100-3150

≥ 30 dB (rekommendation, dock inget krav i klass B)

Gyproc XR 70/70x2 NNN-NNN M140

Gyproc XR 70/70 N-N MR

Gyproc XR 70/70 N-N M0

Gyproc XR 70/70 VV-NN M0

Gyproc XR 70/70 VV-N M45

Gyproc XR 70/70 NN-0 M0

a) Om rummen på resp sida om väggen är symmetriska och har rumsmått 3,3–3,5 eller 6,6–7,0 m, flytta isär regelstommen minst 50 mm till väggtjocklek 255 mm.

b) Generellt gäller att resulterande ljudnivåskillnad för väggar med dörr och/eller andra delelement bestäms av: väggens och delelementens ljudisolering, den totala väggytan samt mottagarrummets storlek. Valet av dörr är således beroende av planlösningen i de utrymmen som väggen avgränsar. För ytterligare vägledning se Boverkets Handbok ”Bullerskydd i bostäder och lokaler”.

c) DnT,w vid 3,1 m rumsdjup i mottagarrummet. Vid andra rumsdjup i mottagarrummet se information i kapitel Byggnadsakustik

DnT,w c) (dB)

DnT,w + C50-3150 c) (dB) Brandklass

vägghöjd (mm) Väggtjocklek (mm)

56 EI 90 4000 min 230 3.1.1.111

56 EI 90 4000 min 230

56 EI 90 4000 min 230

56 EI 60 3750 min 205 3.1.1.110

För dessa krav på standardiserad ljudnivåskillnad krävs att beräkning av samverkande byggnadselement utförs enligt

SS-EN 12354-1 (Luftljudsisolering mellan rum). Varvid bjälklagens inverkan särskilt beaktas.

För dessa krav på standardiserad ljudnivåskillnad krävs att beräkning av samverkande byggnadselement utförs enligt

SS-EN 12354-1 (Luftljudsisolering mellan rum). Varvid bjälklagens inverkan särskilt beaktas.

56 EI 90 4000 min 230 3.1.1.111 Med dörr i klass R'w 45 dB när dörrens andel av den totala väggytan är mindre än eller lika med 50% och rumsdjupet är 3,3 meter eller mer. b)

Med dörr i klass R'w 40 dB när dörrens andel av den totala väggytan är mindre än eller lika med 20% och rumsdjupet är 5 meter eller mer. b)

40 EI 60 4750

3.1.1.105 Med dörr i klass R'w 40 dB när dörrens andel av den totala väggytan är mindre än eller lika med 50%. b)

Med dörr i klass R'w 35 dB när dörrens andel av den totala väggytan är mindre än eller lika med 20%. b)

56 EI 90 3000 min 225 3.1.1.111 Med dörr i klass R'w 45 dB när dörrens andel av den totala väggytan är mindre eller lika med 50% av väggens totala yta och rumsdjupet är mer än 8,4 meter eller om dörrens andel av den totala väggytan är mindre eller lika med 20% och rumsdjupet är 4,5 meter eller mer. b)

35 EI 30 4400 95 3.1.1.103

30-35 EI 30 4400 95 3.1.1.102 Med dörr i klass R'w 30 dB. b)

40 EI 30 4750 120

35 EI 30 4400 108

25-30 EI 30 3750 95 3.1.1.101

Med dörr i klass R'w 30 dB. b)

SS 25267:2015 anger inget minsta värde avseende luftljudsisoleringen. Gyproc förslag: Beakta projektspecifika krav för brand och ljudisolering. Vid schakt mellan lägenheter, se ljud- och brandkrav för lägenhetsskiljande vägg.

LJUDGUIDE – INNERVÄGGAR

LOKALER

SS 25268:2023

I ljudstandarden för lokaler SS 25268:2023 har förändringar skett jämfört mot tidigare utgåva SS 25268:2007+T1:2017. Nedan beskriver vi några av förändringarna som gäller för innerväggar.

Vägt reduktionstal i byggnad R'w har ersatts av vägd standardiserad ljudnivåskillnad DnT,w

Ljudklass C ersätts med Grundläggande krav. Ljudklass B ersätts med Utökade krav.

Krav på ljudnivåskillnad ställs från ett sändarrum till ett mottagarrum.

Tre faktorer påverkar kraven i DnT,w i tabellerna

• Ljudnivån på aktiviteten i sändarrummet.

• Behovet av sekretess eller samtalsskydd i sändarrummet.

• Behovet av störningsskydd i mottagarrummet.

Mottagarrummets behov av störningsskydd delas in i fyra nivåer: lågt, normalt, förhöjt eller högt.

När ljudnivån i sändarrummet är hög och behovet av störningsskydd i mottagarrummet är högt i blir kravet på ljudisolering högt.

När det finns behov av sekretess i sändarrummet är kravet på ljudisolering högt.

Exempel på olika sändarrum och mottagarrum redovisas i tabellform.

För att besluta vilka krav som gäller mellan utrymmen börjar man med att fastställa utrymmesfunktionen i sändarrummet.

Exempel: Besluta krav för ljudisolering mellan två behandlingsrum i en sjukhusbyggnad.

1. Ta reda på ljudkällans kategori i sändarrummet i Tabell 3.

Exempel på olika rumsbeteckningar som är vanligt förekommande för de olika kategorierna återfinns i Tabell 3.

I Tabell 3 utläses att behandlingsrum är ett exempel på utrymme för samtal med behov av samtalsskydd, kategori 2B.

2. När ljudkällans kategori i sändarrum är beslutat är nästa steg att besluta behovet av störningsskydd i mottagarrummet.

I Tabell 4 återfinns exempel på rumsbeteckningar i vårdlokaler med olika behov av störningsskydd.

I Tabell 4 utläses att behandlingsrum är ett exempel på utrymme med normalt behov av störningsskydd.

När ljudkällans kategori i sändarrummet samt behovet av störningsskydd i mottagarrummet är fastställt används Tabell 2 för att utläsa krav på ljudnivåskillnad i DnT,w

För sändarrum i kategori 2B och mottagarrum med normalt behov av störningsskydd utläses att kravet är DnT,w 44 dB.

Kraven i Tabell 2 är grundläggande krav, för utökade krav finns kompletterande text.

För undervisningslokaler anges inga utökade krav, eftersom grundläggande krav för utbildningslokaler bedöms motsvara utökade krav för övriga lokaltyper.

Observera att exempel som finns i de tabeller som beskriver ljudkällans kategori och mottagarrummets känslighet endast är exempel på utrymmen. Det är den faktiska användningen av utrymmet och dess funktion som är styrande. Bestämning av krav ska alltid göras utifrån utrymmets funktion, inte rumsbeteckning. Till exempel om en del av en korridor i en skola används som grupprum ska det bedömas som grupprum och inte som korridor.

3. Med utgångspunkt i kraven för normalt behov av störningsskydd ger Gyproc förslag på väggtyper i tabell 2.

På följande sidor återfinns erforderliga tabeller för:

• Vårdlokaler

• Undervisningslokaler, förskolor och fritidshem

• Kontorslokaler, hotell och restauranger.

VÅRDLOKALER

SS 25268:2023

Starta med att bestämma rummets funktion och vilka aktiviteter som förekommer i rummet

Tabell 3 – Beskrivning av ljudkällans kategori

Utrymmets funktion

Exempel på rumsbeteckning

2A Behov av samtalssekretess Psykologiexpidition, mellan verksamheter, vissa chefsrum

2B Behov av samtalsskydd

2C Risk för höjda röster, skrik eller hög ljudnivå från verksamhet

2D Förstärkta röster eller sorl

Patientrum, vårdrum, behandlingsrum, vissa typer av chefsrum, mötesrum, samtalsrum, grupprum, föreläsningssal, telefonrum

Förlossning, undersökningsrum på akutmottagning, operationssal, bassängrum, sköljrum

Matsal, dagrum, fikarum, mötesrum utan behov av samtalsskydd

2E Normal ljudnivå från röster Kontorsrum, expedition, väntrum, kapprum, vårdtorg

2F Låg ljudnivå från röster

Kontorslandskap, korridor, bibliotek, vilrum för personal, jourrum

2G Hygien- eller omklädning WC, dusch, omklädningsrum

Tabell 4 – Beskrivning av mottagarrummets

känslighet

Utrymmets funktion Exempel på rumsbeteckning

Lågt behov av störningsskydd

Normalt behov av störningsskydd

Förhöjt behov av störningsskydd

Högt behov av störningsskydd

Korridor, WC, dusch, omklädningsrum, kapprum, matsal, dagrum, väntrum, fikarum, matberedning, bassängrum, sköljrum

Kontorsrum, mötesrum < 50 m2, samtalsrum, grupprum, telefonrum, expedition, bibliotek, kontorslandskap, undersökningsrum, behandlingsrum, vårdrum, väntrum, vårdtorg, förlossning, operationssal

Mötesrum ≥ 50 m2, patientrum för sömn och vila, vilrum för personal, psykologiexpedition, vissa typer av chefsrum

Jourrum, föreläsningssal, större aula, hörsal, mellan verksamheter

Anmärkning

Observera att exempel som finns i tabellerna 3 och 4 som beskriver ljudkällans kategori och mottagarrummets känslighet endast är exempel på utrymmen. Det är den faktiska användningen av utrymmet och dess funktion som är styrande. Bestämning av krav ska alltid göras utifrån utrymmets funktion, inte rumsbeteckning.

Tabell 2 – Lägsta vägd standardiserade ljudnivåskillnad, DnT,w (dB)

Utrymmesfunktion

Från sändande utrymme: ljudkällans kategori

2A Behov av samtalssekretess

2C Risk för höjda röster eller skrik eller hög ljudnivå från verksamhet

2D Förstärkta röster eller sorl

2E Normal ljudnivå från röster

2F Låg ljudnivå från röster

2G

2G Hygien- eller omklädning våtutrymmen

a) Förutsättningar för krav till respektive från annan verksamhet redovisas i SS 25268:2023 5.3.3.2.

b) Till korridor, gångstråk eller annat utrymme där människor endast passerar är lägst DnT,w = 40 dB tillåtet för skiljekonstruktion med dörr eller glasparti. Avsteget kan endast accepteras när risken för överhörning och röjande av sekretess är låg.

c) Till korridor, gångstråk eller annat utrymme där människor endast passerar är lägst DnT,w = 36 dB tillåtet för skiljekonstruktion med dörr eller glasparti.

d) 4 dB lägre ljudisolering accepteras för vägg med dörr eller glas till korridor/gångstråk.

e) Kravet gäller inte för vägg med dörr till omklädningsrum eller förrum samt mellan hygienrum.

f) För vägg med dörr mot annat utrymme är 4 dB lägre ljudisolering tillåten

g) DnT,w vid 3,1 m rumsdjup i mottagarrummet. Vid andra rumsdjup i mottagarrummet se information i kapitel Byggnadsakustik

h) Gäller ej våtutrymmen.

UTÖKANDE KRAV VÅRDLOKALER

För utökade krav gäller dessutom:

Att utrymme för stadigvarande enskilt arbete inom kategori 2E ska hanteras som utrymme för samtal med behov av samtalsskydd enligt kategori 2B.

Att fotnot e) ska inte tillämpas – krav ska vara uppfyllda för vägg med dörr från hygienrum till omklädningsrum eller förrum.

Att kontorslandskap ska anses generera normala ljudnivåer från röster enligt kategori 2E, och fotnot d) kan tillämpas till utrymme med förhöjt behov av störningsskydd, men inte till utrymme med normalt behov av störningsskydd.

Väggtyp vid normalt behov med 70 mm regelstomme

Notera

Förklaringar kodnyckel för väggtyper se kapitel Innerväggar systembeskrivning Gyproc XR

UNDERVISNINGSLOKALER,

SS 25268:2023

Starta med att bestämma rummets funktion och vilka aktiviteter som förekommer i rummet

Tabell 12 – Beskrivning av ljudkällans kategori

Utrymmets funktion

Exempel på rumsbeteckning

11A Behov av samtalssekretess Kurator, skolsköterska, rektor, mellan olika verksamheter

11B Behov av samtalsskydd

11C Risk för höjda röster eller skrik

11D Förstärkta röster eller sorl

Mötesrum, konferensrum, samtalsrum, rum för sömn och vila

Idrottshall

Matsal, fikarum, uppehållsrum, undervisningsrum, grupprum, föreläsningssal, utrymme för lek och pedagogisk verksamhet i förskola, korridor eller kapprum för elever, mötesrum utan behov av samtalsskydd, utrymme för digital undervisning

11E Normal ljudnivå från röster Kontorsrum, expedition, korridor eller kapprum för personal

11F Låg ljudnivå från röster Bibliotek

11G Högljudda instrument, eller annan högljudd verksamhet

Musiksal med högljudda eller basstarka instrument, exempelvis elektroniskt förstärkt musik, trummor, sång, vissa typer av bleckblås och ljud- och dansstudio. Trä- eller metallslöjd.

11H Måttligt ljudande instrument och bullrande utrustning Musiksal för normala akustiska instrument och sång, grupprum för musik, storkök

11I Hygien eller omklädning WC, dusch, omklädningsrum, skötrum

Anmärkning

Observera att exempel som finns i tabellerna 12 och 13 som beskriver ljudkällans kategori och mottagarrummets känslighet endast är exempel på utrymmen. Det är den faktiska användningen av utrymmet och dess funktion som är styrande. Bestämning av krav ska alltid göras utifrån utrymmets funktion, inte rumsbeteckning.

Tabell 13 – Beskrivning av mottagarrummets känslighet

Utrymmets funktion Exempel på rumsbeteckning

Lågt behov av störningsskydd

Normalt behov av störningsskydd

Förhöjt behov av störningsskydd

Högt behov av störningsskydd

Korridor, WC, dusch, omklädningsrum, skötrum, kapprum, matsal, fikarum, uppehållsrum, matberedning

Kontorsrum, expedition, mötesrum < 50 m2, samtalsrum, grupprum, träslöjd, idrottshall, utrymme för lek och pedagogiskt arbete i förskola, bibliotek

Undervisningsrum, lärosal, klassrum, hemvist, musikrum, mötesrum ≥ 50 m2, konferensrum, kurator, skolsköterska, rektor, vilrum, sovsal, utrymme för digital undervisning

Föreläsningssal, större aula, hörsal, mellan olika verksamheter

Utrymmesfunktion

Från sändande utrymme: ljudkällans kategori

11A Behov av samtalssekretess

11B Behov av samtalsskydd

11C Risk för höjda röster eller skrik

11D Förstärkta röster eller sorl

11E Normal ljudnivå från röster

11F Låg ljudnivå från röster

11G Högljudda instrument eller högljudd utrustning

11H Måttligt ljudande instrument och bullrande utrustning

11I Hygien eller omklädning

11I Hygien eller omklädning våtutrymmen

a) Förutsättningar för krav till respektive från annan verksamhet redovisas i SS 25268:2023 5.3.3.2.

b) Till korridor, gångstråk eller annat utrymme där människor endast passerar kan DnT,w = 40 dB accepteras för skiljekonstruktion med dörr eller glasparti. Avsteget kan endast accepteras när risken för överhörning och röjande av sekretess är låg.

c) Till korridor, gångstråk eller annat utrymme där människor endast passerar kan DnT,w = 36 dB accepteras för skiljekonstruktion med dörr eller glasparti. Till annat utrymme där verksamheten i sändande utrymme har rådighet över mottagande utrymme och behov av direktaccess föreligger DnT,w = 40 dB.

d) 4 dB lägre ljudisolering accepteras för vägg med dörr eller glas till korridor/gångstråk eller till rum där verksamheten i det sändande utrymmet har rådighet över verksamheten i det mottagande utrymmet och behov av direktaccess föreligger

e) Inom förskoleavdelning, till ett utrymme som används för barnens vila, kan ljudisoleringen för vägg med dörr väljas DnT,w = 32 dB. För övriga rum inom förskoleavdelning gäller kravet endast vägg utan dörr.

f) Under förutsättning att behovet av störningsskydd är lågt och att det finns dörr mellan utrymmena så kan kravet även tillämpas mellan utrymmen inom samma verksamhet, exempelvis mellan musikrum och övningsrum.

g) Kravvärdet avser vägd standardiserad ljudnivåskillnad med utvidgat frekvensområde 50 Hz till 3 150 Hz, DnT,w,50

h) Om det inte är särskilt angivet att krav för måttligt ljudande instrument måttligt bullrande utrustning ska gälla för musikrum så gäller krav enligt kategori 11G.

i) Kravet kan frångås för vägg med dörr till personalens omklädningsrum eller förrum, samt för vägg med dörr till WC avsedd för barnens bruk inom förskola.

j) För vägg med dörr mot annat utrymme accepteras 4 dB lägre ljudisolering.

k) DnT,w vid 3,1 m rumsdjup i mottagarrummet. Vid andra rumsdjup i mottagarrummet se information i kapitel Byggnadsakustik

l) Gäller ej våtutrymmen.

För undervisningslokaler, förskolor och fritidshem är utökade krav inkluderade i de grundläggande kraven.

Väggtyp vid normalt behov med 70 mm regelstomme

Dimensioneras av akustiker

Dimensioneras av akustiker

Notera

Förklaringar kodnyckel för väggtyper se kapitel Innerväggar systembeskrivning Gyproc XR

SS 25268:2023

Starta med att bestämma rummets funktion och vilka aktiviteter som förekommer i rummet

Tabell 21 – Beskrivning av ljudkällans kategori

Utrymmets funktion

Exempel på rumsbeteckning

20A Behov av samtalssekretess Gästrum, vissa chefsrum, mellan verksamheter

20B Behov av samtalsskydd Mötesrum, vissa typer av chefsrum, konferensrum, samtalsrum, telefonrum

20C Förstärkta röster eller sorl

Matsal, fikarum, föreläsningssal, mötesrum utan behov av samtalsskydd

20D Normal ljudnivå från röster Kontorsrum

20E Låg ljudnivå från röster Kontorslandskap, korridor, bibliotek

20F Hygien eller omklädning WC, dusch, omklädningsrum

Anmärkning

Observera att exempel som finns i tabellerna 21 och 22 som beskriver ljudkällans kategori och mottagarrummets känslighet endast är exempel på utrymmen. Det är den faktiska användningen av utrymmet och dess funktion som är styrande. Bestämning av krav ska alltid göras utifrån utrymmets funktion, inte rumsbeteckning.

Tabell – 22 Beskrivning av mottagarrummets känslighet

Utrymmets funktion Exempel på rumsbeteckning

Lågt behov av störningsskydd Korridor, WC, dusch, omklädningsrum, matsal, fikarum

Normalt behov av störningsskydd Kontorsrum, mötesrum < 50 m2, samtalsrum, telefonrum, kontorslandskap, motionssal, bibliotek

Förhöjt behov av störningsskydd Mötesrum ≥ 50 m2, konferensrum, rum för sömn och vila

Högt behov av störningsskydd Gästrum, föreläsningssal, mellan olika verksamheter

KONTORSLOKALER, HOTELL OCH RESTAURANGER

Tabell 20 – Lägsta vägd standardiserade ljudnivåskillnad, DnT,w (dB)

Utrymmesfunktion

Från sändande utrymme: ljudkällans kategori

20A Behov av samtalssekretess

20B

20C

20D Normal ljudnivå från röster

20E Låg ljudnivå från röster

20F Hygien- eller omklädning

20G Hygien- eller omklädning våtutrymmen

a) Förutsättningar för krav till respektive från annan verksamhet redovisas i SS 25268:2023 5.3.3.2.

b) Till korridor, gångstråk eller annat utrymme där människor endast passerar kan lägst DnT,w = 40 dB accepteras för skiljekonstruktion med dörr eller glasparti. Avsteget kan endast accepteras när risken för överhörning och röjande av sekretess är låg.

c) Till korridor, gångstråk eller annat utrymme där människor endast passerar kan lägst DnT,w = 36 dB accepteras för skiljekonstruktion med dörr eller glasparti.

d) 4 dB lägre ljudisolering accepteras för vägg med dörr eller glas till korridor/gångstråk, eller till utrymme där verksamheten i det sändande utrymmet har rådighet över verksamheten i det mottagande utrymmet och behov av direktaccess föreligger.

e) Kravet kan frångås för vägg med dörr till omklädningsrum eller förrum samt mellan hygienrum.

f) För vägg med dörr mot annat utrymme accepteras 4 dB lägre ljudisolering g) DnT,w vid 3,1 m rumsdjup i mottagarrummet. Vid andra rumsdjup i mottagarrummet se information i kapitel Byggnadsakustik h) Gäller ej våtutrymmen.

UTÖKADE KRAV

För utökade krav gäller dessutom:

Utrymme för stadigvarande enskilt arbete inom kategori 20E ska hanteras som utrymme för samtal med behov av samtalsskydd enligt kategori 20B.

Fotnot e) ska inte tillämpas – krav ska vara uppfyllt för vägg med dörr från hygienrum till omklädningsrum eller förrum.

Kontorslandskap ska anses generera normala ljudnivåer från röster enligt kategori 20E, och fotnot d) kan tillämpas till utrymme med förhöjt behov av störningsskydd, men inte till utrymme med normalt behov av störningsskydd.

Väggtyp vid normalt behov med 70 mm regelstomme

Notera

Förklaringar kodnyckel för väggtyper se kapitel Innerväggar systembeskrivning Gyproc XR

GYPROC XR

SYSTEMBESKRIVNING

Gyproc XR är ett system för hög ljudreduktion i lätta ej bärande innerväggar. Systemet är uppbyggt av 900 breda Gyproc gipsskivor på stålstomme bestående av gyproc XR-reglar c-avstånd 450 mm, som monteras i skenor gyproc SK, gyproc SKP eller i kantprofiler gyproc acounomic. Profilformen minskar väggens ljudöverföring på ett mycket effektivt sätt.

I systemet Gyproc XR finns det tre typer av vägguppbyggnader:

• Enkelväggar: enkel stålstomme, där XR-reglar och skenor har samma bredd.

• Saxade väggar: skenan är 25 mm bredare än regeln och reglarna monteras zick-zack på c-avstånd 225 mm.

• Dubbelväggar: dubbla stålstommar (med beteckningen ”x2”) – två parallella stålstommar, där XR-reglar och skenor har samma bredd.

SYSTEMETS FÖRDELAR

Systemet har följande fördelar i jämfört med Gyproc ER:

• Enkelstomme kan i vissa fall ersätta saxade väggar.

• gyproc XR ger tunnare väggar i vissa utföranden.

• Med mineralullsremsan gyproc MR kan isoleringsutförandet optimeras både gällande volym och miljöprestanda.

• gyproc XR har breda flänsar för att underlätta monteringsarbetet.

• Profilformen medför dessutom att flänsen har mindre benägenhet att böja undan för skruvspetsen jämfört med traditionella stålreglar.

• Med gyproc XR blir monteringen snabbare.

ISOLERINGSUTFÖRANDE GYPROC MR

Vid isoleringsutförande MR används gyproc MR mineralullsremsa. Remsan trycks in i samtliga profiltvärsnitt och hålls på plats genom övermått.

I övrigt monteras gyproc XR enligt monteringsanvisningar i Gyproc Monteringshandbok.

I systemegenskaper finns beskrivningar av respektive system och en övergripande information om systemens egenskaper. Efter redovisningen av systemegenskaper återfinns datablad och detaljer med egenskaper för anslutningar.

Informationen om ljudisolering i fält ska ses som vägledning i projektens tidiga skede. För slutgiltig dimensionering av konstruktioner bör beräkningsstandarden SS-EN 12354-1 användas.

1 3 4 2

1. Regel gyproc XR

2. Skena gyproc SK, SKP eller kantprofil gyproc acounomic

3. Beklädnad: 12,5 mm Gyproc gipsskivor, glasroc H ocean våtrumsskiva alt 15,4 mm gyproc protect F

4. Isoleringsutförande, läs om MR i texten intill (även andra isoleringsutförande förekommer, se översikt över systemegenskaper och/eller datablad)

UPPBYGGNAD AV SYSTEM GYPROC XR

FÖRKLARING

Beteckning för Gyproc XR väggtyper förmedlar följande information:

• Uppbyggnad av enkel, saxad eller dubbel regelstomme

• Bredd på skena eller kantprofil och bredd på reglar

• Centrumavstånd för reglar

• Antal lag skivor på var sida om stålstommen

• Isoleringsutförande med mineralullsskiva, mineralullsremsa (MR) i reglar och skenor, eller avsaknad av isolering.

En uttömmande förklaring ges nedan av Gyprocs beteckning för olika väggtyper med 3 exempel.

KODNYCKEL FÖR BETECKNING AV VÄGGTYPER – EXEMPEL

Gyproc XR med enkel regelstomme

Gyproc XR med saxad regelstomme

Gyproc XR med dubbel regelstomme

Gyproc XR 70/70 (450) N-N MR Gyproc XR 120/95 (450) HN-NH M120 Gyproc XR 70/70x2 (450) NN-VV

70 mm bred skena

mm bred skena

70 mm bred skena / Skiljetecken mellan beteckning för skena och regel / Skiljetecken mellan beteckning för skena och regel / Skiljetecken mellan beteckning för skena och regel

70 70 mm bred regel 95 95 mm bred regel

70 70 mm bred regel (450) Avstånd mellan reglar (450) Avstånd mellan reglar x2 Dubbelt regelverk med skenor och reglar

N 1 lag gyproc normal på den ena sidan av regelverket

Skiljetecken för skivor på väggens olika sidor

N 1 lag gyproc normal på den andra sidan av regelverket

MR

Isoleringsutförande med mineralullsremsa i reglar och skenor.

M0 = ingen mineralull

N gyproc normal

Nk gyproc normal klima

R gyproc robust

H gyproc habito

E gyproc ergolite

Ek gyproc ergolite klima

P gyproc protect F

V glasroc H ocean

C aquaroc

B glasroc F multiboard

L gyproc planum

X gyproc X-ray protection

HN

1 lag gyproc habito ytterst + 1 lag gyproc normal innerst på den ena sidan av regelverket (450) Avstånd mellan reglar

Skiljetecken för skivor på väggens olika sidor

NH

NN

1 lag gyproc habito ytterst + 1 lag gyproc normal innerst på den andra sidan av regelverket -

M120 120 mm tjock mineralull VV

2 lag gyproc normal på den ena sidan av regelverket

Skiljetecken för skivor på väggens olika sidor

2 lag glasroc H ocean på den andra sidan av regelverket

M140 140 mm tjock mineralull (70+70 mm)

Kod Isolering i regelstomme

M0 Ingen mineralull

MR Mineralullsremsa i skenor och reglar

M Mineralull isover glasull med densitet min 14 kg/m³

S isover ultimate med densitet minst 18 kg/m³ eller stenull med densitet minst 28 kg/m³

Kod Skiva

SYSTEMEGENSKAPER

GYPROC XR 450 MED GYPROC NORMAL

Ljudisolering [dB] som normalt kan påräknas om konstruktionen utförs enligt Gyproc Handbok och Gyproc övriga anvisningar.

25 30 35 40 45

Betongbjälklag tjocklek [mm] b)

a) DnT,w vid 3,1 m rumsdjup i mottagarrummet. Vid andra rumsdjup i mottagarrummet se information i kapitel Byggnadsakustik

b) Information för projektering i tidiga skeden. DnT,w och R'w-värden avser vägg i kombination med två betongbjälklag, av typen massiva fribärande betongbjälklag med lätt yttervägg och anslutande lätt innervägg. Se även anslutning av vägg mot betongplatta resp håldäck i Detaljer 3.1.1:207-208. För exakt dimensionering av vägg- och bjälklagstyper bör SS-EN 12354-1 användas. Vid andra bjälklagstyper, rådgör med stomleverantören.

c) R'w kan i en övergångsperiod, enligt SIS/TS 25261, användas för redovisning av förväntad ljudisolering av vägg monterad i byggnad.

2 december 2024

d) Laboratorievärde uppmätta i laboratorium eller beräknade, se vidare i kapitel Byggnadsakustik. Värdena är det som maximalt kan uppnås, utan inverkan av anslutande konstruktioner eller installationer.

e) Redovisade prisindex utgår från konstruktionen Gyproc ER 70/70 (450) N-N M0 = Prisindex 100.

f) Brandklassen gäller oavsett vilken sida som utsätts för brandpåverkan.

g) För väggar med dubbel regelstomme med två lag Gyproc gipsskivor samt krav på ljudisolering DnT,w +C50-3150 = 52 dB, se vidare i kapitel Byggnadsakustik om ”lika rum-problemet”.

SYSTEMEGENSKAPER

GYPROC XR 450 MED GYPROC ERGOLITE

Ljudisolering [dB] som normalt kan påräknas om konstruktionen utförs enligt Gyproc Handbok och Gyproc övriga anvisningar. Betongbjälklag tjocklek [mm] b)

25 30 35 40 45 50 56

a) DnT,w vid 3,1 m rumsdjup i mottagarrummet. Vid andra rumsdjup i mottagarrummet se information i kapitel Byggnadsakustik b) Information för projektering i tidiga skeden. DnT,w och R'w-värden avser vägg i kombination med två betongbjälklag, av typen massiva fribärande betongbjälklag med lätt yttervägg och anslutande lätt innervägg. Se även anslutning av vägg mot betongplatta resp håldäck i Detaljer 3.1.1:207-208. För exakt dimensionering av vägg- och bjälklagstyper bör SS-EN 12354-1 användas. Vid andra bjälklagstyper, rådgör med stomleverantören.

2 december 2024

c) R'w kan i en övergångsperiod, enligt SIS/TS 25261, användas för redovisning av förväntad ljudisolering av vägg monterad i byggnad.

d) Laboratorievärde uppmätta i laboratorium eller beräknade, se vidare i kapitel Byggnadsakustik. Värdena är det som maximalt kan uppnås, utan inverkan av anslutande konstruktioner eller installationer.

e) Redovisade prisindex utgår från konstruktionen Gyproc ER 70/70 (450) N-N M0 = Prisindex 100.

f) Brandklassen gäller oavsett vilken sida som utsätts för brandpåverkan.

SYSTEMEGENSKAPER

GYPROC XR 450 MED GYPROC HABITO OCH GYPROC ERGOLITE

Ljudisolering [dB] som normalt kan påräknas om konstruktionen utförs enligt Gyproc Handbok och Gyproc övriga anvisningar.

25 30 35 40 45 50 56

Betongbjälklag tjocklek [mm] b)

a) DnT,w vid 3,1 m rumsdjup i mottagarrummet. Vid andra rumsdjup i mottagarrummet se information i kapitel Byggnadsakustik

b) Information för projektering i tidiga skeden. DnT,w och R'w-värden avser vägg i kombination med två betongbjälklag, av typen massiva fribärande betongbjälklag med lätt yttervägg och anslutande lätt innervägg. Se även anslutning av vägg mot betongplatta resp håldäck i Detaljer 3.1.1:207-208. För exakt dimensionering av vägg- och bjälklagstyper bör SS-EN 12354-1 användas. Vid andra bjälklagstyper, rådgör med stomleverantören.

c) R'w kan i en övergångsperiod, enligt SIS/TS 25261, användas för redovisning av förväntad ljudisolering av vägg monterad i byggnad.

2 december 2024

d) Laboratorievärde uppmätta i laboratorium eller beräknade, se vidare i kapitel Byggnadsakustik. Värdena är det som maximalt kan uppnås, utan inverkan av anslutande konstruktioner eller installationer.

e) Redovisade prisindex utgår från konstruktionen Gyproc ER 70/70 (450) N-N M0 = Prisindex 100.

f) Brandklassen gäller oavsett vilken sida som utsätts för brandpåverkan.

g) För väggar med dubbel regelstomme med två lag Gyproc gipsskivor samt krav på ljudisolering DnT,w +C50-3150 = 52 dB, se vidare i kapitel Byggnadsakustik om ”lika rum-problemet”.

SYSTEMEGENSKAPER

GYPROC XR 450 MED GYPROC HABITO SAMT GYPROC HABITO OCH GYPROC NORMAL

Ljudisolering [dB] som normalt kan påräknas om konstruktionen utförs enligt Gyproc Handbok och Gyproc övriga anvisningar.

30 35 40 45 50 56

Betongbjälklag tjocklek [mm] b)

a) DnT,w vid 3,1 m rumsdjup i mottagarrummet. Vid andra rumsdjup i mottagarrummet se information i kapitel Byggnadsakustik

b) Information för projektering i tidiga skeden. DnT,w och R'w-värden avser vägg i kombination med två betongbjälklag, av typen massiva fribärande betongbjälklag med lätt yttervägg och anslutande lätt innervägg. Se även anslutning av vägg mot betongplatta resp håldäck i Detaljer 3.1.1:207-208. För exakt dimensionering av vägg- och bjälklagstyper bör SS-EN 12354-1 användas. Vid andra bjälklagstyper, rådgör med stomleverantören.

c) R'w kan i en övergångsperiod, enligt SIS/TS 25261, användas för redovisning av förväntad ljudisolering av vägg monterad i byggnad.

d) Laboratorievärde uppmätta i laboratorium eller beräknade, se vidare i kapitel Byggnadsakustik. Värdena är det som maximalt kan uppnås, utan inverkan av anslutande konstruktioner eller installationer.

e) Redovisade prisindex utgår från konstruktionen Gyproc ER 70/70 (450) N-N M0 = Prisindex 100.

f) Brandklassen gäller oavsett vilken sida som utsätts för brandpåverkan.

g) För väggar med dubbel regelstomme med två lag Gyproc gipsskivor samt krav på ljudisolering DnT,w +C50-3150 = 52 dB, se vidare i kapitel Byggnadsakustik om ”lika rum-problemet”.

k) Förutsätter mineralull isover ultimate alt. stenull med densitet lägst 28 kg/m3.

SYSTEMEGENSKAPER

Ljudisolering [dB] som normalt kan påräknas om konstruktionen utförs enligt Gyproc Handbok och Gyproc övriga anvisningar.

25 30 35 40 45 50 56

Betongbjälklag tjocklek [mm] b)

a) DnT,w vid 3,1 m rumsdjup i mottagarrummet. Vid andra rumsdjup i mottagarrummet se information i kapitel Byggnadsakustik

b) Information för projektering i tidiga skeden. DnT,w och R'w-värden avser vägg i kombination med två betongbjälklag, av typen massiva fribärande betongbjälklag med lätt yttervägg och anslutande lätt innervägg. Se även anslutning av vägg mot betongplatta resp håldäck i Detaljer 3.1.1:207-208. För exakt dimensionering av vägg- och bjälklagstyper bör SS-EN 12354-1 användas. Vid andra bjälklagstyper, rådgör med stomleverantören.

c) R'w kan i en övergångsperiod, enligt SIS/TS 25261, användas för redovisning av förväntad ljudisolering av vägg monterad i byggnad.

GYPROC XR 450 MED GYPROC ROBUST SAMT GYPROC ROBUST OCH GYPROC NORMAL 2 december 2024

d) Laboratorievärde uppmätta i laboratorium eller beräknade, se vidare i kapitel Byggnadsakustik. Värdena är det som maximalt kan uppnås, utan inverkan av anslutande konstruktioner eller installationer.

e) Redovisade prisindex utgår från konstruktionen Gyproc ER 70/70 (450) N-N M0 = Prisindex 100.

f) Brandklassen gäller oavsett vilken sida som utsätts för brandpåverkan.

g) För väggar med dubbel regelstomme med två lag Gyproc gipsskivor samt krav på ljudisolering DnT,w +C50-3150 = 52 dB, se vidare i kapitel Byggnadsakustik om ”lika rum-problemet”.

SYSTEMEGENSKAPER

GYPROC XR 450 MED GYPROC PROTECT F

Ljudisolering [dB] som normalt kan påräknas om konstruktionen utförs enligt Gyproc Handbok och Gyproc övriga anvisningar.

25 30 35 40

Betongbjälklag tjocklek [mm] b)

a) DnT,w vid 3,1 m rumsdjup i mottagarrummet. Vid andra rumsdjup i mottagarrummet se information i kapitel Byggnadsakustik

b) Information för projektering i tidiga skeden. DnT,w och R'w-värden avser vägg i kombination med två betongbjälklag, av typen massiva fribärande betongbjälklag med lätt yttervägg och anslutande lätt innervägg. Se även anslutning av vägg mot betongplatta resp håldäck i Detaljer 3.1.1:207-208. För exakt dimensionering av vägg- och bjälklagstyper bör SS-EN 12354-1 användas. Vid andra bjälklagstyper, rådgör med stomleverantören.

c) R'w kan i en övergångsperiod, enligt SIS/TS 25261, användas för redovisning av förväntad ljudisolering av vägg monterad i byggnad..

d) Laboratorievärde uppmätta i laboratorium eller beräknade, se vidare i kapitel Byggnadsakustik. Värdena är det som maximalt kan uppnås, utan inverkan av anslutande konstruktioner eller installationer.

e) Redovisade prisindex utgår från konstruktionen Gyproc ER 70/70 (450) N-N M0 = Prisindex 100.

f) Brandklassen gäller oavsett vilken sida som utsätts för brandpåverkan.

g) För väggar med dubbel regelstomme med två lag Gyproc gipsskivor samt krav på ljudisolering DnT,w +C50-3150 = 52 dB, se vidare i kapitel Byggnadsakustik om ”lika rum-problemet”.

h) Vid brandkrav EI 120 för arkivväggar se kapitel Specialväggar / Arkivväggar

SYSTEM GYPROC XR

3.1.1:101 DATABLAD

Gyproc XR 70/70 (450) NN-0 M0

Gyproc XR 70/70 (450) NNN-0 M0

Gyproc XR 70/70 (450) NNN-0 M70

Gyproc XR 70/70 (450) NN-0 M0

1. Skena gyproc SK 70 som kantprofil (i golv, vägg och tak)

2. Regel gyproc XR 70, c 450 mm

3. 2 x 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

Gyproc XR 70/70 (450) NNN-0 M0

1. Skena gyproc SKP 70 som kantprofil (i golv, vägg och tak)

2. Regel gyproc XR 70, c 450 mm

4. 3 x 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

Gyproc XR 70/70 (450) NNN-0 M70

1. Kantprofil gyproc AC 70/40 acounomic (i golv, vägg och tak)

2. Regel gyproc XR 70, c 450 mm

3. 3 x 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

4. 70 mm mineralull

SYSTEMEGENSKAPER

Hänvisning till Detalj

Anslutning mot tunga konstruktioner

3.1.1:201-206

Anslutning av vägg mot betongplatta 3.1.1:207

Anslutning av vägg mot håldäck 3.1.1:208

Anslutning av vägg mot betongvägg 3.1.1:209

Ytterhörn

T-hörn

3.1.1:212-214

3.1.1:215-218

Anslutning mot undertak 3.1.1:220-228

Anslutning mot yttervägg 3.1.1:240-243

Anslutning mot betongpelare 3.1.1:245

Rörelsefog 3.1.1:246

Teleskopanslutningar 3.1.1:250-254

Flanktransmission i Gyproc Träbjälklag 3.1.1:261-262

Anmärkning

Brandklasserna EI 30 resp EI 60 gäller oavsett vilken sida som utsätts för brandpåverkan.

För fler systemegenskaper samt systemegenskaper för övriga Gyproc skivor, se inledningen av kapitlet.

Gyproc XR 70/70 (450)

Gyproc XR 70/70 (450)

a) Laboratorievärden uppmätta i laboratorium eller beräknade, se vidare i kapitel Byggnadsakustik Värdena är det som maximalt kan uppnås, utan inverkan av anslutande konstruktioner eller installationer.

b) Vid brandklass EI 60, reglar max c-avstånd 450 mm.

3.1.1:102 DATABLAD

Gyproc XR 70/70 (450) N-N M0

1. Skena gyproc SKP 70 som kantprofil (i golv, vägg och tak)

2. Regel gyproc XR 70, c 450 mm

3. 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

Gyproc XR 95/95 (450) N-N M0

1. Skena gyproc SKP 95 som kantprofil (i golv, vägg och tak)

2. Regel gyproc XR 95, c 450 mm

3. 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

Gyproc XR 120/120 (450) N-N M0

1. Kantprofil gyproc AC 120/40 acounomic (i golv, vägg och tak)

2. Regel gyproc XR 120, c 450 mm

3. 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

Hänvisning till Detalj

Anslutning mot tunga konstruktioner 3.1.1:201-206

Anslutning av vägg mot betongplatta

3.1.1:207

Anslutning av vägg mot håldäck 3.1.1:208

Anslutning av vägg mot betongvägg 3.1.1:209 Ytterhörn 3.1.1:212-214 T-hörn 3.1.1:215-218

Anslutning mot undertak

Anslutning mot yttervägg

Anslutning mot betongpelare

3.1.1:220-228

3.1.1:240-243

3.1.1:245 Rörelsefog 3.1.1:246

Teleskopanslutningar

3.1.1:250-254

Flanktransmission i Gyproc Träbjälklag 3.1.1:261-262

OBS!

Rw = labvärde

Söker du R'w se systemegenskaper

SYSTEMEGENSKAPER

För fler systemegenskaper samt systemegenskaper för övriga Gyproc skivor, se inledningen av kapitlet.

a) Laboratorievärden uppmätta i laboratorium eller beräknade, se vidare i kapitel Byggnadsakustik Värdena är det som maximalt kan uppnås, utan inverkan av anslutande konstruktioner eller installationer.

1 2

Gyproc XR 70/70 (450) N-N MR

1. Kantprofil gyproc AC 70/40 acounomic (i golv, vägg och tak) med mineralullsremsa

2. Regel gyproc XR 70, c 450 mm

3. 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

4. Mineralullsremsa gyproc MR 95/20

Gyproc XR 95/95 (450) N-N MR

1. Kantprofil gyproc AC 95/40 acounomic (i golv, vägg och tak) med mineralullsremsa

2. Regel gyproc XR 95, c 450 mm

3. 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

4. Mineralullsremsa gyproc MR 120/20

SYSTEMEGENSKAPER

3 4

Hänvisning till Detalj

Anslutning mot tunga konstruktioner 3.1.1:201-206

Anslutning av vägg mot betongplatta 3.1.1:207

Anslutning av vägg mot håldäck 3.1.1:208

Anslutning av vägg mot betongvägg 3.1.1:209

3.1.1:212-214 T-hörn

3.1.1:215-218

Anslutning mot undertak 3.1.1:220-228

Anslutning mot yttervägg 3.1.1:240-243

Anslutning mot betongpelare 3.1.1:245

Rörelsefog 3.1.1:246

Teleskopanslutningar 3.1.1:250-254

Flanktransmission i Gyproc Träbjälklag 3.1.1:261-262

För fler systemegenskaper samt systemegenskaper för övriga Gyproc skivor, se inledningen av kapitlet.

a) Laboratorievärden uppmätta i laboratorium eller beräknade, se vidare i kapitel Byggnadsakustik Värdena är det som maximalt kan uppnås, utan inverkan av anslutande konstruktioner eller installationer.

3.1.1:104A DATABLAD

Gyproc XR 70/70 (450) N-N M45

1. Kantprofil gyproc AC 70/40 acounomic (i golv, vägg och tak)

2. Regel gyproc XR 70, c 450 mm

3. 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

4. Min 45 mm mineralull

Gyproc XR 95/95 (450) N-N M45

1. Kantprofil gyproc AC 95/40 acounomic (i golv, vägg och tak)

2. Regel gyproc XR 95, c 450 mm

3. 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

4. Min 45 mm mineralull

Gyproc XR 120/120 (450) N-N M45

1. Kantprofil gyproc AC 120/40 acounomic (i golv, vägg och tak)

2. Regel gyproc XR 120, c 450 mm

3. 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

4. Min 45 mm mineralull

Hänvisning till Detalj

Anslutning mot tunga konstruktioner

Anslutning av vägg mot betongplatta

3.1.1:201-206

3.1.1:207

Anslutning av vägg mot håldäck 3.1.1:208 Anslutning av vägg mot betongvägg

Anslutning mot undertak 3.1.1:220-228

Anslutning mot yttervägg 3.1.1:240-243

Anslutning mot betongpelare

Rörelsefog

SYSTEMEGENSKAPER

För fler systemegenskaper samt systemegenskaper för övriga Gyproc skivor, se inledningen av kapitlet.

3.1.1:245

a) Laboratorievärden uppmätta i laboratorium eller beräknade, se vidare i kapitel Byggnadsakustik Värdena är det som maximalt kan uppnås, utan inverkan av anslutande konstruktioner eller installationer.

3.1.1:104B DATABLAD

Gyproc XR 70/70 (450) H-H M70

1. Kantprofil gyproc AC 70/40 acounomic (i golv, vägg och tak)

2. Regel gyproc XR 70, c 450 mm

3. 12,5 mm skiva gyproc GHE 13 habito

4. 70 mm mineralull

Gyproc XR 95/95 (450) H-H M95

1. Kantprofil gyproc AC 95/40 acounomic (i golv, vägg och tak)

2. Regel gyproc XR 95, c 450 mm

3. 12,5 mm skiva gyproc GHE 13 habito

4. 95 mm mineralull

SYSTEMEGENSKAPER

Hänvisning till Detalj

Anslutning mot tunga konstruktioner 3.1.1:201-206

Anslutning av vägg mot betongplatta 3.1.1:207

Anslutning av vägg mot håldäck 3.1.1:208

Anslutning av vägg mot betongvägg 3.1.1:209

Ytterhörn

T-hörn

3.1.1:212-214

3.1.1:215-218

Anslutning mot undertak 3.1.1:220-228

Anslutning mot yttervägg 3.1.1:240-243

Anslutning mot betongpelare 3.1.1:245

Rörelsefog 3.1.1:246

Teleskopanslutningar 3.1.1:250-254

Flanktransmission i Gyproc Träbjälklag 3.1.1:261-262 49–51 d

Anmärkning

S = isover ultimate densitet lägst 18 kg/m3 alt. stenull med densitet minst 28 kg/m3

För fler systemegenskaper samt systemegenskaper för övriga Gyproc skivor, se inledningen av kapitlet.

a) Laboratorievärden uppmätta i laboratorium eller beräknade, se vidare i kapitel Byggnadsakustik Värdena är det som maximalt kan uppnås, utan inverkan av anslutande konstruktioner eller installationer.

3.1.1:105 DATABLAD

Gyproc XR 70/70 (450) NN-NN M0

1. Kantprofil gyproc AC 70/40 acounomic (i vägg, tak och golv)

2. Regel gyproc XR 70, c 450 mm

3. 2 x 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

Gyproc XR 95/95 (450) NN-NN M0

1. Kantprofil gyproc AC 95/40 acounomic (i vägg, tak och golv)

2. Regel gyproc XR 95, c 450 mm

3. 2 x 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

Gyproc XR 120/120 (450) NN-NN M0

1. Kantprofil gyproc AC 120/40 acounomic (i vägg, tak och golv)

2. Regel gyproc XR 120, c 450 mm

3. 2 x 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

Hänvisning till Detalj

Anslutning mot tunga konstruktioner

Anslutning av vägg mot betongplatta

3.1.1:201-206

3.1.1:207

Anslutning av vägg mot håldäck 3.1.1:208 Anslutning av vägg mot betongvägg

Anslutning mot undertak 3.1.1:220-228

Anslutning mot yttervägg 3.1.1:240-243

Anslutning mot betongpelare

Rörelsefog

SYSTEMEGENSKAPER

För fler systemegenskaper samt systemegenskaper för övriga Gyproc skivor, se inledningen av kapitlet.

3.1.1:245

a) Laboratorievärden uppmätta i laboratorium eller beräknade, se vidare i kapitel Byggnadsakustik Värdena är det som maximalt kan uppnås, utan inverkan av anslutande konstruktioner eller installationer.

1

Gyproc XR 70/70 (450) NN-NN MR

1. Kantprofil gyproc AC 70/40 acounomic med mineralullsremsa (i golv, vägg och tak)

2. Regel gyproc XR 70, c 450 mm

3. 2 x 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

4. Mineralullsremsa gyproc MR 95/20

Gyproc XR 95/95 (450) NN-NN MR

1. Kantprofil gyproc AC 95/40 acounomic med mineralullsremsa (i golv, vägg och tak)

2. Regel gyproc XR 95, c 450 mm

3. 2 x 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

4. Mineralullsremsa gyproc MR 120/20

2

Hänvisning till Detalj

Anslutning mot tunga konstruktioner 3.1.1:201-206

Anslutning av vägg mot betongplatta 3.1.1:207

Anslutning av vägg mot håldäck 3.1.1:208

Anslutning av vägg mot betongvägg 3.1.1:209

Ytterhörn

T-hörn

3.1.1:212-214

3.1.1:215-218

Anslutning mot undertak 3.1.1:220-228

Anslutning mot yttervägg 3.1.1:240-243

Anslutning mot betongpelare 3.1.1:245

Rörelsefog 3.1.1:246

Teleskopanslutningar 3.1.1:250-254

Flanktransmission i Gyproc Träbjälklag 3.1.1:261-262

SYSTEMEGENSKAPER

För fler systemegenskaper samt systemegenskaper för övriga Gyproc skivor, se inledningen av kapitlet.

Väggtyp Rw a) (dB) Brandklass vid max 6000 mm vägghöjd Max vägghöjd

a) Laboratorievärden uppmätta i laboratorium eller beräknade, se vidare i kapitel Byggnadsakustik Värdena är det som maximalt kan uppnås, utan inverkan av anslutande konstruktioner eller installationer.

19 december 2024

3.1.1:107 DATABLAD

Gyproc XR 70/70 (450) NN-NN M45

1. Kantprofil gyproc AC 70/40 acounomic (i golv, vägg och tak)

2. Regel gyproc XR 70, c 450 mm

3. 2 x 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

4. Min 45 mm mineralull

Gyproc XR 95/95 (450) NN-NN M45

1. Kantprofil gyproc AC 95/40 acounomic (i golv, vägg och tak)

2. Regel gyproc XR 95, c 450 mm

3. 2 x 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

4. Min 45 mm mineralull

Gyproc XR 120/120 (450) NN-NN M45

1. Kantprofil gyproc AC 120/40 acounomic (i golv, vägg och tak)

2. Regel gyproc XR 120, c 450 mm

3. 2 x 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

4. Min 45 mm mineralull

Hänvisning till Detalj

Anslutning mot tunga konstruktioner

Anslutning av vägg mot betongplatta

Anslutning mot yttervägg 3.1.1:240-243

Anslutning mot betongpelare

3.1.1:245

Rörelsefog 3.1.1:246

Teleskopanslutningar

3.1.1:250-254

Flanktransmission i Gyproc Träbjälklag 3.1.1:261-262

SYSTEMEGENSKAPER

För fler systemegenskaper samt systemegenskaper för övriga Gyproc skivor, se inledningen av kapitlet.

a) Laboratorievärden uppmätta i laboratorium eller beräknade, se vidare i kapitel Byggnadsakustik Värdena är det som maximalt kan uppnås, utan inverkan av anslutande konstruktioner eller installationer.

2 1

Gyproc XR 70/70 (450) HN-NH M70

1. Kantprofil gyproc AC 70/40 acounomic (i golv, vägg och tak)

2. Regel gyproc XR 70, c 450 mm

3. 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

4. 12,5 mm skiva gyproc GHE 13 habito

5. 70 mm mineralull

Gyproc XR 95/95 (450) NN-NN M95

1. Kantprofil gyproc AC 95/40 acounomic (i golv, vägg och tak)

2. Regel gyproc XR 95, c 450 mm

3. 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

4. 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

5. 95 mm mineralull

SYSTEMEGENSKAPER

4 3

Hänvisning till Detalj

Anslutning mot tunga konstruktioner 3.1.1:201-206

Anslutning av vägg mot betongplatta 3.1.1:207

Anslutning av vägg mot håldäck 3.1.1:208

Anslutning av vägg mot betongvägg 3.1.1:209

Ytterhörn

3.1.1:212-214

T-hörn 3.1.1:215-218

Anslutning mot undertak 3.1.1:220-228

Anslutning mot yttervägg 3.1.1:240-243

Anslutning mot betongpelare 3.1.1:245

Rörelsefog 3.1.1:246

Teleskopanslutningar 3.1.1:250-254

Flanktransmission i Gyproc Träbjälklag 3.1.1:261-262

För fler systemegenskaper samt systemegenskaper för övriga Gyproc skivor, se inledningen av kapitlet.

Väggtyp

57 d B EI 60 EI 90 19 december 2024

a) Laboratorievärden uppmätta i laboratorium eller beräknade, se vidare i kapitel Byggnadsakustik Värdena är det som maximalt kan uppnås, utan inverkan av anslutande konstruktioner eller installationer.

Gyproc XR 120/95 (450) NN-NN M120

1. Kantprofil gyproc AC 120/40 acounomic (i golv, vägg och tak)

2. Regel gyproc XR 95, c 450 mm

3. 2 x 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

4. 120 mm mineralull

5. Väggklammer gyproc VK 25 (vid golv och tak)

Hänvisning till Detalj

Anslutning

SYSTEMEGENSKAPER

För fler systemegenskaper samt systemegenskaper för övriga Gyproc skivor, se inledningen av kapitlet.

a) Laboratorievärden uppmätta i laboratorium eller beräknade, se vidare i kapitel Byggnadsakustik Värdena är det som maximalt kan uppnås, utan inverkan av anslutande konstruktioner eller installationer.

/ 59 d B

Gyproc XR 70/70x2 (450) NN-NN M140

1. Kantprofil gyproc AC 70/40-X2 acounomic (i golv, vägg och tak)

2. Regel gyproc XR 70, c 450 mm

3. 2 x 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

4. 2 x 70 mm mineralull

Hänvisning till Detalj

Anslutning mot tunga konstruktioner 3.1.1:201-206

Anslutning av vägg mot betongplatta 3.1.1:207

Anslutning av vägg mot håldäck 3.1.1:208

Anslutning av vägg mot betongvägg 3.1.1:209

Ytterhörn 3.1.1:212-214

T-hörn 3.1.1:215-218

Anslutning mot undertak 3.1.1:220-228

Anslutning mot yttervägg 3.1.1:240-243

Anslutning mot betongpelare 3.1.1:245

Rörelsefog 3.1.1:246

Teleskopanslutningar 3.1.1:250-254

Flanktransmission i Gyproc Träbjälklag 3.1.1:261-262

SYSTEMEGENSKAPER

För fler systemegenskaper samt systemegenskaper för övriga Gyproc skivor, se inledningen av kapitlet.

a) Laboratorievärden uppmätta i laboratorium eller beräknade, se vidare i kapitel Byggnadsakustik

Värdena är det som maximalt kan uppnås, utan inverkan av anslutande konstruktioner eller installationer.

3.1.1:111 DATABLAD

Gyproc XR 70/70x2 (450) NNN-NNN M140

1. Kantprofil gyproc AC 70/40-X2 acounomic (i golv, vägg och tak)

2. Regel gyproc XR 70, c 450 mm

3. 3 x 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

4. 2 x 70 mm mineralull

Hänvisning till Detalj

Anslutning mot tunga konstruktioner

Anslutning av vägg mot betongplatta 3.1.1:207

Anslutning mot yttervägg 3.1.1:240-243

Anslutning

Flanktransmission i Gyproc Träbjälklag 3.1.1:261-262

SYSTEMEGENSKAPER

För fler systemegenskaper samt systemegenskaper för övriga Gyproc skivor, se inledningen av kapitlet.

a) Laboratorievärden uppmätta i laboratorium eller beräknade, se vidare i kapitel Byggnadsakustik Värdena är det som maximalt kan uppnås, utan inverkan av anslutande konstruktioner eller installationer.

ANSLUTNING MOT TUNGA KONSTRUKTIONER

1 3 2 2 1 3 A Horisontalsnitt B Vertikalsnitt

Konstruktionsdetaljer

1. Skena gyproc SK alt SKP eller gyproc AC acounomic som kantprofil

Rw < 33 dB, skena gyproc SK

Rw < 38 dB, skena gyproc SKP

Rw ≥ 38 dB, kantprofil gyproc AC-X2 Avståndet mellan infästningspunkterna för skenor får ej överstiga 400 mm

2. Regel gyproc XR alt gyproc ER eller gyproc GFR duronomic

3. Min tjocklek för betong, se Detalj 3.1.1:207–3.1.1:208

Anmärkning

Ljud- och brandklassning förutsätter att vägg och tung anslutning uppfyller kraven.

KLASSIFICERINGAR

Detalj Utförande

a) Laboratorievärde, se information i kapitel Byggnadsakustik

b) Brandklass enligt datablad för väggtypen.

c) Ljudisolering gäller för enkelvägg (schaktvägg).

3.1.1:202 DETALJ

ANSLUTNING MOT TUNGA KONSTRUKTIONER

Konstruktionsdetaljer

1. Skena gyproc SK alt SKP eller gyproc AC acounomic som kantprofil

Rw < 33 dB, skena gyproc SK

Rw < 38 dB, skena gyproc SKP

Rw ≥ 38 dB, kantprofil gyproc AC Avståndet mellan infästningspunkterna för kantprofiler eller skenor får ej överstiga 400 mm

2. Regel gyproc XR alt gyproc ER eller gyproc GFR duronomic

3. Min tjocklek för betong, se Detalj 3.1.1:207–3.1.1:208 1 2 3 1 2 3 A Horisontalsnitt B Vertikalsnitt

Anmärkning

Ljud- och brandklassning förutsätter att vägg och tung anslutning uppfyller kraven.

KLASSIFICERINGAR

Detalj Utförande

A/B kantprofil AC (1.), min tjocklek betong (3.)

a) Laboratorievärde, se information i kapitel Byggnadsakustik

b) Brandklass enligt datablad för väggtypen.

ANSLUTNING MOT TUNGA KONSTRUKTIONER

A Horisontalsnitt B Vertikalsnitt

Konstruktionsdetaljer

1. Kantprofil gyproc AC acounomic Avståndet mellan infästningspunkterna för kantprofiler får ej överstiga 400 mm

2. Regel gyproc XR alt gyproc ER

3. Min tjocklek för betong: se Detalj 3.1.1:207–3.1.1:208

Anmärkning

KLASSIFICERINGAR

Detalj Utförande

A/B skena AC (1.) 57 b) 3 1 2 3 1

Ljud- och brandklassning förutsätter att vägg och tung anslutning uppfyller kraven.

a) Laboratorievärde, se information i kapitel Byggnadsakustik

b) Brandklass enligt datablad för väggtypen.

3.1.1:204 DETALJ

ANSLUTNING MOT TUNGA KONSTRUKTIONER

4 1 2

4

3 1 A

Horisontalsnitt

Konstruktionsdetaljer

1. Kantprofil gyproc AC acounomic Avståndet mellan infästningspunkterna för kantprofiler får ej överstiga 400 mm

2. Regel gyproc XR alt gyproc ER eller gyproc GFR duronomic

3. Väggklammer gyproc VK 25 (i golv och takskena)

4. Min tjocklek för betong: se Detalj 3.1.1:207–3.1.1:208

B

Vertikalsnitt

Anmärkning

Ljud- och brandklassning förutsätter att vägg och tung anslutning uppfyller kraven.

KLASSIFICERINGAR

Detalj Utförande

a) Laboratorievärde, se information i kapitel Byggnadsakustik

b) Brandklass enligt datablad för väggtypen.

3.1.1:205 DETALJ

ANSLUTNING MOT TUNGA KONSTRUKTIONER

A Horisontalsnitt B Vertikalsnitt

Konstruktionsdetaljer

1. Kantprofil gyproc AC-X2 acounomic Avståndet mellan infästningspunkterna för kantprofiler får ej överstiga 400 mm

2. Regel gyproc XR alt gyproc ER eller gyproc GFR duronomic

3. Stomfog alt se Detalj 3.1.1:207–3.1.1:208 som visar min tjocklek för betong

Anmärkning

Ljud- och brandklassning förutsätter att vägg och tung anslutning uppfyller kraven.

KLASSIFICERINGAR

a) Laboratorievärde, se information i kapitel Byggnadsakustik

b) Brandklass enligt datablad för väggtypen.

Detalj Utförande

Lämplig

3.1.1:206 DETALJ

ANSLUTNING MOT TUNGA KONSTRUKTIONER

Horisontalsnitt

Konstruktionsdetaljer

1. Kantprofil gyproc AC-X2 acounomic Avståndet mellan infästningspunkterna för kantprofiler får ej överstiga 400 mm

2. Regel gyproc XR alt gyproc ER eller gyproc GFR duronomic

3. Stomfog alt se Detalj 3.1.1:207–3.1.1:208 som visar min tjocklek för betong

Vertikalsnitt

Anmärkning

Ljud- och brandklassning förutsätter att vägg och tung anslutning uppfyller kraven.

KLASSIFICERINGAR

Detalj Utförande

a) Laboratorievärde, se information i kapitel Byggnadsakustik

b) Brandklass enligt datablad för väggtypen.

3.1.1:207 DETALJ

ANSLUTNING AV VÄGG MOT BETONGPLATTA

Vid anslutning av lätt innervägg mot tung ytter- eller innervägg, där kravet på ljudisolering är upp till DnT,w 48 dB förutsätts den tunga väggens ljudreduktion vara 10 dB högre än den lätta väggens, alternativt utförs stomfog i den tunga väggen. Vid lättväggar och krav på ljudisolering DnT,w 48–56 dB kan i vissa fall den tunga flankens inverkan kompenseras genom högre ljudreduktion på lättväggen, men det kräver beräkning enligt nedan även i ett tidigt skede, alternativt utförs stomfog i den tunga väggen.

Observera

Konstruktionsdetaljer

1. Kantprofil gyproc acounomic som golvskena

Förutsättningar

• Fribärande homogent betongbjälklag i flervåningshus

• Betongplatta på mark, flytande på värmeisolering av cellplast eller mineralull, i enplansbyggnad. Takbjälklag och väggar byggda med lättbyggnadsteknik, utförs enligt Gyproc Handbok.

• Byggnadens väggar utformas så att flanktransmission förhindras. Anslutning mot lätt yttereller innervägg, utförs enligt Gyproc Handbok.

Anvisningen ska ses som vägledning vid projektering i tidigt skede och kompletterande beräkningar enligt SS-EN 12354-1 rekommenderas för aktuellt fall. Vid andra bjälklagstyper, rådgör med stomleverantören.

Anmärkning

Avståndet mellan infästningspunkterna för skenor och kantprofiler får inte överstiga 400 mm. Erforderlig bjälklagstjocklek och minsta ytvikt/m2. I nedanstående tabell redovisas krav på bjälklagstjocklek och minsta ytvikt för att uppnå ljudisoleringen horisontellt.

DnT,w = 40

DnT,w = 44

DnT,w = 48

DnT,w = 52

DnT,w = 56

b)

b)

DnT,w +C50-3150 = 52

mm (600 kg/m²) c)

DnT,w +C50-3150 = 56 250 mm (600 kg/m²) c)

a) DnT,w vid 3,1 m rumsdjup i mottagarrummet. Vid andra rumsdjup i mottagarrummet se information i kapitel Byggnadsakustik

b) Genomgående bjälklag belagd med stegljudsdämpad linoleummatta. Bjälklagets minsta vikt i kg/m² förutsätts vara 2,4 x tjockleken i mm. Heltäckande undertak av t.ex 20 mm mineraullsskivor i bärverk ökar säkerheten för att uppfylla önskad ljudisolering.

c) Genomgående bjälklag, med minsta vikt enligt tabell, belagd med parkett på tunn stegljudsdämpande underlagsmatta 2–3 mm foam (flytande skivgolv). Limmad ytbeläggning ger en viss förbättring.

d) Anslutning av vägg i enplanshus, mot platta på mark med isolering samt mot lätt yttervägg och takbjälklag med gipsskivor. Bjälklagets minsta vikt i kg/m² förutsätts vara 2,4 x tjockleken i mm. Utförande enligt Gyproc Handboks Detaljer för aktuell ljudisolering.

4 mars 2025

Platta

3.1.1:208 DETALJ

ANSLUTNING AV VÄGG MOT HÅLDÄCK

A, med pågjutning

Konstruktionsdetaljer

1. Kantprofil gyproc acounomic

2. Avståndet mellan infästningspunkterna för kantprofiler och skenor får inte överstiga 400 mm

3. Avjämning enligt tabell – erforderlig bjälklagstyp och minsta vikt

4. V-spåren på håldäckets undersida (vid montage av vägg tvärs HDF), ljudtätas längsgående och tätas lokalt vid vägg för både ljud- och brandkravet. Håldäckens yta spacklas för att utjämna fogsprång och skarvar mellan håldäcken före montering av gyproc acounomic.

Förutsättningar

• Fribärande håldäcksbjälklag i flervåningshus

• Byggnadens väggar utformas så att flanktransmission förhindras. Anslutning mot lätt yttereller innervägg, utförs enligt Gyproc Handbok.

Vid anslutning av lätt innervägg mot tung ytter- eller innervägg, där kravet på ljudisolering är upp till DnT,w 48 dB förutsätts den tunga väggens ljudreduktion vara 10 dB högre än den lätta väggens, alternativt utförs stomfog i den tunga väggen. Vid lättväggar och krav på ljudisolering DnT,w 48–56 dB kan i vissa fall den tunga flankens inverkan kompenseras genom högre ljudreduktion på lättväggen, men det kräver beräkning enligt nedan även i ett tidigt skede, alternativt utförs stomfog i den tunga väggen.

Observera

Anvisningen ska ses som vägledning vid projektering i tidigt skede och kompletterande beräkningar enligt SS-EN 12354-1 rekommenderas för aktuellt fall. Vid andra bjälklagstyper, rådgör med stomleverantören.

Anmärkning

Erforderlig bjälklagstyp, minsta ytvikt samt krav på undertak.

I nedanstående tabell redovisas krav på bjälklagstyp, minsta ytvikt och eventuellt undertak för att uppnå ljudisoleringen horisontellt.

Ljudisolering (dB) a) Ljudisolering (dB) a)

DnT,w = 40

DnT,w = 44

DnT,w = 48

DnT,w = 52

DnT,w = 56

DnT,w +C50-3150 = 52

Bjälklagstyp – HDF (vikt inkl avjämning) + undertak b)

HDF 200 (280 kg/m²)

HDF 200 (280 kg/m²)

HDF 200 (360 kg/m²)

HDF 265 (470 kg/m²)

HDF 265B (600 kg/m²)

Bjälklagstyp – HDF (vikt inkl avjämning) c)

HDF 265B (600 kg/m²)

a) DnT,w vid 3,1 m rumsdjup i mottagarrummet. Vid andra rumsdjup i mottagarrummet se information i kapitel Byggnadsakustik

b) Genomgående bjälklag belagd med stegljudsdämpad linoleummatta. Heltäckande undertak av t.ex 20 mm mineraullsskivor i bärverk krävs för att uppfylla DnT,w = 48 till 56 dB och ökar säkerheten för att uppfylla DnT,w = 40 och 44 dB.

c) Genomgående bjälklag belagd med parkett på tunn stegljudsdämpande underlagsmatta 2–3 mm foam (flytande skivgolv). Limmad ytbeläggning ger en viss förbättring.

19 december 2024

3.1.1:209 DETALJ

ANSLUTNING AV VÄGG MOT BETONGVÄGG

A, Anslutning mot betongvägg

Konstruktionsdetaljer

1. Kantprofil gyproc acounomic

Förutsättningar

• Vid anslutning mot tung ytter- eller innervägg, där den lätta väggens ljudreduktion är upp till Rw 53 dB förutsätts den tunga väggens ljudreduktion vara 10 dB högre än den lätta väggens, alternativt utförs stomfog i den tunga väggen. Vid lättväggar med ljudreduktion Rw 56–68 dB kan i vissa fall den tunga flankens inverkan kompenseras genom högre ljudreduktion på lättväggen men det kräver beräkning enligt nedan även i ett tidigt skede, alternativt utförs stomfog i den tunga väggen.

Observera

Anvisningen ska ses som vägledning eller tumregler vid projektering i tidigt skede. För val av lämpligt utförande på anslutande betongvägg rekommenderas beräkningar enligt SS-EN 12354-1.

Horisontalsnitt

Konstruktionsdetaljer

1. Hörnregel gyproc AC 60-HR acounomic

2. Hörnprofil gyproc H 50/50

3. Skena gyproc SK alt gyproc ER

4. Kantprofil gyproc AC acounomic

5. Springa 5–10 mm mellan skivorna

6. 1 alt 2 x 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

7. Min 45 mm mineralull i ett regelfack

KLASSIFICERINGAR

Detalj Utförande

A/B mineralull enligt väggtyp (7.) 44 A/B min 45 mm mineralull (7.) 53 2 7 6 1 3 7 4 5 6

Horisontalsnitt

Anmärkning

Ljud- och brandklassning förutsätter att väggtypen uppfyller kraven.

a) Laboratorievärde, se information kapitel Byggnadsakustik

Lämplig anslutning för vägg med Rw a) (dB)

62–73 d B

Horisontalsnitt

Konstruktionsdetaljer

1. Hörnprofil gyproc AC 60-HR acounomic

2. Hörnprofil gyproc H 50/50 alt Regel gyproc ER

3. 2 x 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

4. Full utfyllnad av mineralull i ett regelfack

Anmärkning

Ljud- och brandklassning förutsätter att väggtypen uppfyller kraven.

KLASSIFICERINGAR

Utförande

2 x 12,5 mm gipsskivor (4.)

a) Laboratorievärde, se information kapitel Byggnadsakustik

3.1.1:214 DETALJ

YTTERHÖRN, VARIABELT

44–57 d B

Konstruktionsdetaljer

1. Variabelt Plåtband gyproc VH 50/50

2. 1 alt 2 x 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

3. Min 45 mm mineralull i ett regelfack, alt full utfyllnad med mineralull vid hörn, vid ljudisolering Rw = 57 dB.

Anmärkning

Ljud- och brandklassning förutsätter att väggtypen uppfyller kraven.

KLASSIFICERINGAR

33–38 d B

3 1 2

B

Konstruktionsdetaljer

1. 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

2. Skena gyproc SK alt SKP som kantprofil

Vid vägg med Rw < 33 dB, skena gyproc SK

Vid vägg med Rw < 38 dB, skena gyproc SKP

3. Skruv gyproc QS 25 quick, c 400 mm alt infästning med metallexpander

Horisontalsnitt KLASSIFICERINGAR

Horisontalsnitt

Anmärkning

Ljud- och brandklassning förutsätter att väggtypen uppfyller kraven.

Alternativet med metallexpander är i första hand tillämpligt i de fall där flankväggen byggs färdig före rumsskiljande vägg.

a) Laboratorievärde, se information kapitel Byggnadsakustik

Konstruktionsdetaljer

1. 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

2. Hörnregel gyproc AC 60-HR acounomic

3. 2 x 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

4. Kantprofil gyproc AC acounomic

5. Skruv gyproc QS 38 quick, c 400 mm

Anmärkning

Ljud- och brandklassning förutsätter att väggtypen uppfyller kraven.

a) Laboratorievärde, se information kapitel Byggnadsakustik

48–53 d B

Horisontalsnitt

Konstruktionsdetaljer

1. 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

2. Hörnregel gyproc AC 60-HR acounomic

3. Minst ett regelfack fylls med mineralull

4. 2 x 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

5. Kantprofil gyproc AC acounomic

6. Skruv gyproc QS 38 quick, c 400 mm

7. Gipsskiveskarv eller slits vid regel

Horisontalsnitt

Anmärkning

Ljud- och brandklassning förutsätter att väggtypen uppfyller kraven.

12,5 mm gipsskivor (1.), hörnprofil AC-H (2.)

B 2 x 12,5 mm ergolite (4.), kantprofil AC (4.), slits + regel (7.)

B 2 x 12,5 mm gipsskivor (4.), kantprofil AC (5.), slits + regel (7.)

a) Laboratorievärde, se information kapitel Byggnadsakustik

Detalj Utförande

Horisontalsnitt

Konstruktionsdetaljer

1. 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

2. Hörnregel gyproc AC 60-HR acounomic

3. Regel gyproc XR erfordras för den akustiska tätningen och brandklassen

4. Hålrummet fylls med mineralull

5. Minst ett regelfack fylls med mineralull

6. 2 x 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal 3

KLASSIFICERINGAR

Horisontalsnitt Detalj Utförande

Anmärkning

Ljud- och brandklassning förutsätter att väggtypen uppfyller kraven.

a) Laboratorievärde, se information kapitel Byggnadsakustik

ANSLUTNING AV VÄGG MOT UNDERTAK – RIKTNINGSALTERNATIV

1

Obruten tvärprofil – vägg monteras tvärs

Obruten tvärprofil – vägg monteras längs

1

Bruten tvärprofil – vägg monteras tvärs

Konstruktionsdetaljer

1. Skruv gyproc QS 25 quick, skruvas i bärprofil gyproc GK 1 som tvärprofil, c 400 mm. Alternativt fästs takskenan med metallexpander i gipsskivan

2

Bruten tvärprofil – vägg monteras längs 1 februari 2023

Anmärkning

Utförande med riktningsalternativ enligt konstruktion 1 och 2 är likvärdiga. I Detalj 3.1.1:221–3.1.1:228 redovisas endast alternativ 1. I Detalj 3.1.1:221–3.1.1:228 förutsätts att undertaksutrymmet är avskilt i lägst samma brandtekniska klass som väggen (jmf BBR 5:535). Anslutningens brandklass begränsas av undertakets brandklass. Undertak med skiva gyproc GNE 13 normal uppfyller kravet på beklädnadsklass K₂10/A2-s1,d0. Alternativ till Gyproc GK system är Gyproc PS system.

ANSLUTNING MOT UNDERTAK

Konstruktionsdetaljer

1. Bärprofil gyproc GK 1

2. Bärprofil gyproc GK 1 som tvärprofil, c 400 mm

3. 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

4. Skruv gyproc QS 25 quick, skruvas i tvärprofilerna

5. Skena gyproc SK alt SKP som kantprofil Rw = 33 dB, skena gyproc SK Rw = 38 dB, skena gyproc SKP 3 2 5 4 1

Vertikalsnitt Utförande

Anmärkning

Ljud- och brandklassning förutsätter att väggtypen uppfyller kraven. Information om Gyproc GK i en alternativt två nivåer se datablad 3.5.1:101–3.5.1:102. Allmänna förutsättningar, se Detalj 3.1.1:220. Anslutningens brandklass begränsas av undertakets brandklass. Se BBR 5:535.

KLASSIFICERINGAR

12,5 mm ergolite (3), skena SK (5.)

12,5 mm gipsskivor (3.), skena SK (5.)

12,5 mm gipsskivor (3.), skena SKP (5.)

a) Laboratorievärde, se information kapitel Byggnadsakustik

b) Beklädnadsklass K₂10/A2-s1,d0.

ANSLUTNING MOT UNDERTAK

3 2 7 5 1 6

Vertikalsnitt

Konstruktionsdetaljer

1. Bärprofil gyproc GK 1

2. Bärprofil gyproc GK 1 som tvärprofil, c 400 mm

3. 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

4a. 2 x 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

4b. Brandklass EI 30: montera 2 x 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal med samtliga skivskarvar i inre lag underbyggda med GK 1 eller PB 100 plåtband

4c. Alt för brandklass EI 30: 1 x 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal (innerst) + 1 x 15,4 mm skiva gyproc GFE 15 protect F (ytterst)

5. Skruv gyproc QS 38 quick, skruvas i tvärprofiler

6 5 2 4 1

38–48 d B

B

Vertikalsnitt

6. gyproc SKP alt AC acounomic som kantprofil Rw = 38 dB, skena gyproc SKP Rw = 44 och 48 dB, kantprofil gyproc AC acounomic

7. Gipsskivorna slitsas

Anmärkning

Ljud- och brandklassning förutsätter att väggtypen uppfyller kraven. Information om Gyproc GK i en alternativt två nivåer se datablad 3.5.1:101–3.5.1:102. Allmänna förutsättningar, se Detalj 3.1.1:220. Anslutningens brandklass begränsas av undertakets brandklass. Se BBR 5:535.

KLASSIFICERINGAR

Detalj Utförande

A 12,5 mm ergolite (3.), skena SKP (6.)

(3.)

A 12,5 mm gipsskivor (3.)

B 2 x 12,5 mm ergolite (4a.)

B 2 x 12,5 mm gipsskivor (4a.)

B 2 x 12,5 mm ergolite (4b.)

B 2 x 12,5 mm gipsskivor (4b.)

B 12,5 mm ergolite (innerst) + 15,4 mm protect F (ytterst) (4c.)

B 12,5 mm gipsskivor (innerst) + 15,4 mm protect F (ytterst) (4c.)

a) Laboratorievärde, se information kapitel Byggnadsakustik

b) Beklädnadsklass K₂10/A2-s1,d0.

3.1.1:223 DETALJ

ANSLUTNING MOT UNDERTAK

Vertikalsnitt

Konstruktionsdetaljer

1. Bärprofil gyproc GK 1

1

4 2 3 6 8

5 1 2 6 9

2. Bärprofil gyproc GK 1 som tvärprofil, c 400 mm

3. Min 45 mm mineralull, 1200 mm på vardera sida om väggen

4. 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

5a. 2 x 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

5b. Brandklass EI 30: montera 2 x 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal med samtliga skivskarvar i inre lag underbyggda med GK 1 eller PB 100 plåtband

5c. Alt för brandklass EI 30: 1 x 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal (innerst) + 1 x 15,4 mm skiva gyproc GFE 15 protect F (ytterst)

6. Skruv gyproc QS 38 quick, skruvas i tvärprofiler

7. Kantprofil gyproc AC acounomic

8. Gipsskivor slitsas och tvärprofiler delas

9. Gipsskivor slitsas

Anmärkning

Ljud- och brandklassning förutsätter att väggtypen uppfyller kraven.

Information om Gyproc GK i en alternativt två nivåer se datablad 3.5.1:101–3.5.1:102. Allmänna förutsättningar, se Detalj 3.1.1:220. Anslutningens brandklass begränsas av undertakets brandklass. Se BBR 5:535.

KLASSIFICERINGAR

Detalj Utförande

A 12,5 mm ergolite (4.), 45 mm mineralull (3.), tvärprofiler delas (8.)

A 12,5 mm gipsskivor (4.), 45 mm mineralull (3.), tvärprofiler delas (8.)

B 2 x 12,5 mm ergolite (5a.)

B 2 x 12,5 mm gipsskivor (5a.)

B 2 x 12,5 mm ergolite (5b.)

x 12,5 mm gipsskivor (5b.)

B 12,5 mm ergolite (innerst) + 15,4 mm protect F (ytterst) (5c.)

B 12,5 mm gipsskivor (innerst) + 15,4 mm protect F (ytterst) (5c.)

a) Laboratorievärde, se information kapitel Byggnadsakustik

b) Beklädnadsklass K₂10/A2-s1,d0.

februari

ANSLUTNING MOT UNDERTAK

1 3 5 4 2

Vertikalsnitt

Konstruktionsdetaljer

1. Skena fästs in i angränsande konstruktion på max c 400 mm

2. Kantprofil gyproc AC-X2 acounomic

3. Bärprofil gyproc GK 1 som tvärprofil, c 400 mm

4. Min 45 mm mineralull, 1200 mm på vardera sida om väggen

5. 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

6a. 2 x 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

6b. Brandklass EI 30: montera 2 x 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal med samtliga skivskarvar i inre lag underbyggda med GK 1 eller PB 100 plåtband

6c. Alternativ för EI 30: 1 x 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal (innerst) + 1 x 15,4 mm skiva gyproc GFE 15 protect F (ytterst)

Anmärkning

Ljud- och brandklassning förutsätter att väggtypen uppfyller kraven. Information om Gyproc GK i en alternativt två nivåer se datablad 3.5.1:101–3.5.1:102. Allmänna förutsättningar, se Detalj 3.1.1:220. Anslutningens brandklass begränsas av undertakets brandklass. Se BBR 5:535.

KLASSIFICERINGAR

Detalj Utförande

A 12,5 mm ergolite (5.), 45 mm mineralull (4.)

A 12,5 mm gipsskivor (5.), 45 mm mineralull (4.)

B 2 x 12,5 mm ergolite (6a.)

B 2 x 12,5 mm gipsskivor (6a.)

B 2 x 12,5 mm ergolite (6b.)

B 2 x 12,5 mm gipsskivor (6b.)

B 12,5 mm ergolite (innerst) + 15,4 mm protect i (ytterst) (6c.)

B 12,5 mm gipsskivor (innerst) + 15,4 mm protect (ytterst) (6c.)

a) Laboratorievärde, se information kapitel Byggnadsakustik

b) Beklädnadsklass K₂10/A2-s1,d0.

3.1.1:225 DETALJ

ANSLUTNING MOT UNDERTAK

7 5 3 2 4 1

Vertikalsnitt

Konstruktionsdetaljer

1. Bärprofil gyproc GK 1

2. Bärprofil gyproc GK 1 som tvärprofil, c 400 mm

3. Min 45 mm mineralull, 1200 mm på vardera sida om väggen

4. Hörnprofil gyproc AC 50-H acounomic

5. 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

6a. 2 x 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

6b. Brandklass EI 30: monteras 2 x 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal med samtliga skivskarvar i inre lag underbyggda med GK 1 eller PB 100 plåtband

6 2 1 4

KLASSIFICERINGAR

6c. Alternativ för EI 30: 1 x 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal (innerst) + 1 x 15,4 mm skiva gyproc GFE 15 protect F (ytterst)

7. Tvärprofiler delas

Anmärkning

Ljud- och brandklassning förutsätter att väggtypen uppfyller kraven.

Information om Gyproc GK i en alternativt två nivåer se datablad 3.5.1:101–3.5.1:102. Allmänna förutsättningar, se Detalj 3.1.1:220. Anslutningens brandklass begränsas av undertakets brandklass. Se BBR 5:535.

12,5 mm gipsskivor (5.), 45 mm mineralull (3.), tvärprofiler delas (7.)

(6a.)

B 2 x 12,5 mm gipsskivor (6a.)

B 2 x 12,5 mm ergolite (6b.)

B 12,5 mm ergolite (innerst) + 15,4 mm protect i (ytterst) (6c.)

B 12,5 mm gipsskivor (innerst) + 15,4 mm protect (ytterst) (6c.)

a) Laboratorievärde, se information kapitel Byggnadsakustik

b) Beklädnadsklass K₂10/A2-s1,d0.

3.1.1:226 DETALJ

ANSLUTNING MOT UNDERTAK

Vertikalsnitt

Konstruktionsdetaljer

1. Skena fästs in i angränsande konstruktion på max c 400 mm

2. Kantprofil gyproc AC-X2 acounomic

3. Bärprofil gyproc GK 1 som tvärprofil, c 400 mm

4. Min 45 mm mineralull, 1200 mm på vardera sida om väggen

5a. 2 x 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

5b. Brandklass EI 30: montera 2 x 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal med samtliga skivskarvar i inre lag underbyggda med GK 1 eller PB 100 plåtband

5c. Alt för brandklass EI 30: 1 x 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal (innerst) + 1 x 15,4 mm skiva gyproc GFE 15 protect F (ytterst)

5d. Brandklass EI 60: 2 x 15,4 mm skiva gyproc GFE 15 protect F 6. 15,4 mm skiva gyproc GFE 15 protect F som yttre skivlag i vägg, som även isoleras fullt, vid brandklass EI 60 i tak

Anmärkning

Ljud- och brandklassning förutsätter att väggtypen uppfyller kraven.

Information om Gyproc GK i en alternativt två nivåer se datablad 3.5.1:101–3.5.1:102. Allmänna förutsättningar, se Detalj 3.1.1:220. Anslutningens brandklass begränsas av undertakets brandklass. Se BBR 5:535.

KLASSIFICERINGAR

2 x 12,5 mm ergolite (5a.)

2 x 12,5 mm

(5a.)

2 x 12,5 mm ergolite (5b.)

2 x 12,5

2 x 15,4 mm protect F (5d.), 15,4 mm protect F (vägg) (5d.)

a) Laboratorievärde, se information kapitel Byggnadsakustik

b) Beklädnadsklass K₂10/A2-s1,d0.

3.1.1:227 DETALJ

ANSLUTNING MOT UNDERTAK

Konstruktionsdetaljer

1. Bärprofil gyproc GK 1

2. Bärprofil gyproc GK 1 som tvärprofil, c 400 mm

3. Hörnprofil gyproc AC 50-H acounomic

4. Min 45 mm mineralull, 1200 mm på vardera sida om väggen

5a. 2 x 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

5b. Brandklass EI 30: monteras 2 x 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal med samtliga skivskarvar i inre lag underbyggda med GK 1 eller PB 100 plåtband

5c. Alt för brandklass EI 30: 1 x 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal (innerst) + 1 x 15,4 mm skiva gyproc GFE 15 protect F (ytterst)

5d. Brandklass EI 60: 2 x 15,4 mm skiva gyproc GFE 15 protect F 6. 15,4 mm skiva gyproc GFE 15 protect F i yttre skivlag i vägg, som även isoleras fullt, vid brandklass EI 60 i tak

Anmärkning

Ljud- och brandklassning förutsätter att väggtypen uppfyller kraven.

Information om Gyproc GK i en alternativt två nivåer se datablad 3.5.1:101–3.5.1:102. Allmänna förutsättningar, se Detalj 3.1.1:220. Anslutningens brandklass begränsas av undertakets brandklass. Se BBR 5:535.

KLASSIFICERINGAR

(5a.)

A/B 2 x 15,4 mm protect F (5d.), 15,4 mm protect F (vägg) (5d.)

a) Laboratorievärde, se information kapitel Byggnadsakustik

b) Beklädnadsklass K₂10/A2-s1,d0.

ANSLUTNING MOT UNDERTAK

Konstruktionsdetaljer

1. Skena fästs in i angränsande konstruktion på max c 400 mm

2. Kantprofil gyproc AC-X2 acounomic

3. Bärprofil gyproc GK 1 som tvärprofil, c 400 mm

4a. Min 45 mm mineralull, 1200 mm på vardera sida om väggen

4b. Min 70 mm mineralull, 2400 mm på vardera sida om väggen

5a. 2 x 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

5b. Brandklass EI 30: montera 2 x 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal med samtliga skivskarvar i inre lag underbyggda med GK 1 eller PB 100 plåtband

5c. Alt för brandklass EI 30: 1 x 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal (innerst) + 1 x 15,4 mm skiva gyproc GFE 15 protect F (ytterst)

KLASSIFICERINGAR

5d. Brandklass EI 60: 2 x 15,4 mm skiva gyproc GFE 15 protect F

6. 15,4 mm skiva gyproc GFE 15 protect F som yttre skivlag i vägg, som även isoleras fullt, vid brandklass EI 60 i tak

Anmärkning

Ljud- och brandklassning förutsätter att väggtypen uppfyller kraven.

Information om Gyproc GK i en alternativt två nivåer se datablad 3.5.1:101–3.5.1:102. Allmänna förutsättningar, se Detalj 3.1.1:220. Anslutningens brandklass begränsas av undertakets brandklass. Se BBR 5:535.

2 x 12,5 mm ergolite (5a.), 45 mm mineralull/1,2 m (4a.)

2 x 12,5 mm gipsskivor (5a.), 45 mm mineralull/1,2 m (4a.)

2 x 12,5 mm ergolite (5b.), 45 mm mineralull/1,2 m (4a.)

2 x 12,5 mm gipsskivor (5b.), 45 mm mineralull/1,2 m (4a.)

12,5 mm ergolite + 15,4 mm protect F (5c.), 45 mm mineralull/1,2 m (4a.)

12,5 mm gipsskivor + 15,4 mm protect F (5c.), 45 mm mineralull/1,2 m (4a.)

2 x 15,4 mm protect F (5d.), 45 mm mineralull/1,2 m (4a.)

a) Laboratorievärde, se information kapitel Byggnadsakustik

b) Beklädnadsklass K₂10/A2-s1,d0.

Konstruktionsdetaljer

1. Skena fästs in i angränsande konstruktion på max c 400 mm

2. Kantprofil gyproc AC-X2 acounomic

3. Bärprofil gyproc GK 1 som tvärprofil, c 400 mm

4a. Min 45 mm mineralull, 1200 mm på vardera sida om väggen

4b. Min 70 mm mineralull, 2400 mm på vardera sida om väggen

5a. 2 x 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

5b. Brandklass EI 30: montera 2 x 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal med samtliga skivskarvar i inre lag underbyggda med GK 1 eller

PB 100 plåtband

5c. Alt för brandklass EI 30: 1 x 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal (innerst) + 1 x 15,4 mm skiva gyproc GFE 15 protect F (ytterst)

KLASSIFICERINGAR

Utförande

2 x 12,5 mm ergolite (5a.), 70 mm mineralull/2,4 m (4b.)

2 x 12,5 mm gipsskivor (5a.), 70 mm mineralull/2,4

x 12,5 mm ergolite (5b.), 70 mm mineralull/2,4 m (4b.)

2 x 12,5 mm gipsskivor (5b.), 70 mm mineralull/2,4 m (4b.)

12,5 mm ergolite + 15,4 mm protect F (5c.), 70 mm

ralull/2,4 m (4b.)

mm gipsskivor + 15,4 mm protect F (5c.),

ralull/2,4 m (4b.)

x 15,4

5d. Brandklass EI 60: 2 x 15,4 mm skiva gyproc GFE 15 protect F

6. 3 x 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal (alt. skiva gyproc GEE 13 ergolite), med regelavstånd max c 450 mm, vid brandklass EI 60 i tak

Anmärkning

Ljud- och brandklassning förutsätter att väggtypen uppfyller kraven.

Information om Gyproc GK i en alternativt två nivåer se datablad 3.5.1:101–3.5.1:102. Allmänna förutsättningar, se Detalj 3.1.1:220. Anslutningens brandklass begränsas av undertakets brandklass. Se BBR 5:535.

Lämplig anslutning för vägg med Rw a) (dB) Lämplig anslutning för vägg med Rw + C50-3150

a) Laboratorievärde, se information kapitel Byggnadsakustik

b) Beklädnadsklass K₂10/A2-s1,d0.

ANSLUTNING MOT YTTERVÄGG

33–44 d B

Konstruktionsdetaljer

1. Väggregel alt kortling c 600 mm

2. 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

3. 9,5 mm skiva glasroc X GXUE 9 storm

4. Skena SK alt SKP eller gyproc AC acounomic som kantprofil

5. Skruv gyproc QS 38 alt QT 41 quick, c 600 mm

Anmärkning

Ljud- och brandklassning förutsätter att väggtypen uppfyller kraven.

a) Laboratorievärde, se information kapitel Byggnadsakustik

b) Med väggregel (1.) placerad enligt ritning, med minsta tjocklek 45 mm, erhålls brandklass EI 60.

3.1.1:240 B DETALJ

ANSLUTNING MOT YTTERVÄGG

Konstruktionsdetaljer

1. Liggande väggreglar 45x45 mm c 600 mm

2. 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

3. 9,5 mm skiva glasroc X GXUE 9 storm

4. Skena SK alt SKP eller gyproc acounomic som kantprofil

5. Skruv gyproc QS 38 alt QT 41 quick, c 600 mm

Anmärkning

Ljud- och brandklassning förutsätter att väggtypen uppfyller kraven.

Med 2 lag gyproc normal (2.) alt gyproc ergolite erhålls brandklassen EI

KLASSIFICERINGAR

Utförande

12,5 mm ergolite (2.), skena SK (4.)

12,5 mm gipsskivor (2.), skena SKP (4.)

12,5 mm ErgoLite (2.), skena SKP (4.), gips slitsas

12,5 mm gipsskivor (2.), kantprofil AC (4.), gips slitsas

2 x 12,5 mm ergolite (2.), skena SKP (4.)

2 x 12,5 mm gipsskivor (2.), kantprofil AC (4.)

2 x 12,5 mm ergolite (2.), kantprofil AC (4.), gips slitsas

2 x 12,5 mm gipsskivor (2.), kantprofil AC (4.), gips slitsas

a) Laboratorievärde, se information kapitel Byggnadsakustik

anslutning för vägg med

ANSLUTNING MOT YTTERVÄGG

Konstruktionsdetaljer

1. Väggregel alt kortling c 600 mm

2. 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

3. 9,5 mm skiva glasroc X GXUE 9 storm

4. Kantprofil gyproc AC acounomic

5. Skruv gyproc QS 38 alt QT 41 quick, c 600 mm

6. Gipsskivor slitsas vid utförande med 1 lag skivor

Anmärkning

Ljud- och brandklassning förutsätter att väggtypen uppfyller kraven. 44–53 d B

KLASSIFICERINGAR

2 x 12,5 mm ergolite (2.), utan slits (6.)

2 x 12,5 mm gipsskivor (2.), utan slits (6.)

12,5 mm ergolite (2.), med slits (6.), väggregel (1.)

12,5 mm gipsskivor (2.), med slits (6.), väggregel (1.)

12,5 mm ergolite (2.), med slits (6.)

12,5 mm gipsskivor (2.), med slits (6.)

a) Laboratorievärde, se information kapitel Byggnadsakustik

b) Med 2 lag skiva gyproc GNE 13 normal i ytterväggen erfordras ingen slits (6.) för att uppnå önskad ljudisolering.

c) Med väggregel (1.) placerad enligt ritningen, med minsta tjocklek 45 mm eller vid 2 lag skiva gyproc GNE 13 normal (2.) erhålls brandklass EI 60.

4 mars 2025

3.1.1:241 B DETALJ

ANSLUTNING MOT YTTERVÄGG MED INSTALLATIONSSKIKT

Konstruktionsdetaljer

1. Liggande väggreglar 45x45 mm c 600 mm, delas vid anslutning mot innerväggar

2. 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

3. 9,5 mm skiva glasroc X GXUE 9 storm

4. Kantprofil gyproc AC acounomic

5. Skruv gyproc QS 38 alt QT 41 quick, c 600 mm

6. Gipsskivor slitsas vid utförande med 1 lag skivor

Anmärkning

KLASSIFICERINGAR

Med 2 lag gyproc normal (2.) alt gyproc ergolite erhålls brandklassen EI 60. 44–53 d B

Ljud- och brandklassning förutsätter att väggtypen uppfyller kraven.

a) Laboratorievärde, se information kapitel Byggnadsakustik

3.1.1:242 DETALJ

ANSLUTNING MOT YTTERVÄGG

Horisontalsnitt

Konstruktionsdetaljer

1. Väggregel

2. 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

3. Hörnprofil gyproc AC 60-HR acounomic

Anmärkning

53–73 d B

KLASSIFICERINGAR

4. 9,5 mm skiva glasroc X GXUE 9 storm Utförande

12,5 mm ergolite (2.), 1 st väggregel (1.)

12,5 mm gipsskiva (2.), 1 st väggregel (1.)

12,5 mm ergolite (2.), 2 st väggregel (1.)

12,5 mm gipsskiva (2.), 2 st väggreglar (1.)

2 x 12,5 mm ergolite (2.), 1 st väggregel (1.)

2 x 12,5 mm gipsskivor (2.), 1 st väggregel (1.)

2 x 12,5 mm ergolite (2.), 2 st väggregel (1.)

2 x 12,5 mm gipsskivor (2.), 2 st väggregel (1.)

Ljud- och brandklassning förutsätter att väggtypen uppfyller kraven. Med 2 st väggregel (1.) placerad enligt ritning, med minsta tjocklek 45 mm eller vid 2 lag gyproc normal (2.) erhålls brandklass EI 60.

a) Laboratorievärde, se information kapitel Byggnadsakustik

b) Ljudisolering Rw = 73 dB och Rw+C50–3150 = 69 dB förutsätter en innervägg som klarar samma ljudisolering, samt att ytterväggens syll och hammarband är delade vid anslutande vägg. glasroc X storm vindskyddsskiva skarvas vid anslutande vägg.

februari 2025

3.1.1:243 DETALJ

ANSLUTNING MOT YTTERVÄGG MED INSTALLATIONSSKIKT

Horisontalsnitt

Konstruktionsdetaljer

1. Väggregel

2. 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

3. Liggande väggreglar 45x45 mm avslutas mot regel (4.)

4. Regel 45x45 mm, spikas på stående väggregel (1.)

5. Hörnprofil gyproc AC 50-H

6. 9,5 mm skiva glasroc X GXUE 9 storm

Anmärkning

Ljud- och brandklassning förutsätter att väggtypen uppfyller kraven.

Med 2 st väggregel (1.) placerad enligt ritning, med minsta tjocklek 45 mm eller vid 2 lag gyproc normal (2.) erhålls brandklass EI 60.

KLASSIFICERINGAR

Utförande

12,5 mm

(2.), 1 st väggregel (1.)

mm gipsskivor (2.), 1 st väggregel (1.)

12,5 mm ergolite (2.), 2 st väggregel (1.)

12,5 mm gipsskivor (2.), 2 st väggreglar (1.)

2 x 12,5 mm ergolite (2.), 1 st väggregel (1.)

2 x 12,5 mm gipsskivor (2.), 1 st väggregel (1.)

2 x 12,5 mm ergolite (2.), 2 st väggregel (1.)

2 x 12,5 mm gipsskivor (2.), 2 st väggregel (1.)

a) Laboratorievärde, se information kapitel Byggnadsakustik

b) Vid vägg med Rw = 73 dB och Rw +C50–3150 = 69 dB förutsätter en innervägg som klarar samma ljudisolering, samt att ytterväggens syll och hammarband är delade vid anslutande vägg. glasroc X storm vindskyddsskiva skarvas vid anslutande vägg.

februari

ANSLUTNING AV VÄGG MOT BETONGPELARE

A Horisontalsnitt

Konstruktionsdetaljer

1. Hörnprofil gyproc H 50/50

2. Akustisk tätmassa gyproc G 55, ej nödvändig vid kantprofil gyproc AC acounomic

3. Skena gyproc SKP alt kantprofil gyproc AC acounomic

4. Detalj A gäller i princip även för anslutning av vägg mot betongvägg Detalj Utförande

B Horisontalsnitt

Anmärkning

12,5 mm skiva gyproc ergolite ger lägre ljudisolering.

a) Laboratorievärde, se information kapitel Byggnadsakustik

b) Vid dubbelstomme kan Rw = 73 dB och Rw +C50-3150 = 69 dB uppnås.

Horisontalsnitt

Konstruktionsdetaljer

1. Regel gyproc XR

2. Mineralull

3. Profilen gyproc control joint fästs till gipsskivan med 12 mm rostfri klammer c 150 mm, samt spacklas mot skivan med skarvspackel

4. Skruv gyproc QS 25 quick

5. Skruv gyproc QS 38 quick

Anmärkning

Lösningen kan användas i väggar upp till Rw 48 dB och brandklass EI 60, var 10:e meter eller enligt konstruktörs anvisning.

Observera dock att lösningen ger en bedömd försämring av väggens ljudisolering med 2–5 dB. Samt att skena/kantprofil måste slitsas i lösningen.

3.1.1:250 DETALJ

TELESKOPANSLUTNING MAX 40 mm NEDBÖJNING

53–68 d B

Konstruktionsdetaljer

1. gyproc TSK 80 teleskopskena, infästning c 450 mm

2. gyproc TSKD 80 teleskopskena, infästning c 450 mm

3. Översta skruven, 40 mm till underkant skena

4. Regeln monteras 40–60 mm från teleskopskenans botten

5. Mineralull med densitet ca 14 kg/m3 för att vara komprimerbar

6. 12,5 mm remsor av skiva gyproc GNE 13 normal, h = min 170 mm, skruvas i gyproc TSK 80 teleskopskena

a. 1 x 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal (EI 30) alt

b. 1 x 15,4 mm skiva gyproc GFE 15 protect F (EI 60) alt

c. 2 x 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal (EI 60) Detalj Utförande

Vertikalsnitt

7. 2 x 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal (EI 60)

8. gyproc G 55 tätmassa, för akustikfog mot tak 9. 4 mm polyetenduk gyproc GPD

Anmärkning

Ljud- och brandklassning förutsätter att väggtypen uppfyller kraven.

För väggar med 3 x 12,5 mm gipsskivor används gyproc TSK-3 80 (enkelstomme) resp gyproc TSKD-3 80 (dubbelstomme).

Alternativt (för Detalj A) används TSK 150 (godstjocklek 2,0 mm) vid nedböjning 40–80 mm och för väggar med horisontell belastning, t.ex invändig vindlast. Se Detalj 3.1.1:251 med TSK 150.

a) Laboratorievärde, se information kapitel Byggnadsakustik

TELESKOPANSLUTNING MAX 80 mm NEDBÖJNING

Vertikalsnitt

Konstruktionsdetaljer

1. gyproc TSK 150 teleskopskena, infästning c 450 mm

2. Översta skruven, 80 mm till underkant skena

3. Regeln ska monteras 80–100 mm från teleskopskenans botten

4. Mineralull med densitet ca 14 kg/m3 för att vara komprimerbar

5. 12,5 mm remsor av skiva gyproc GNE 13 normal, h = min 210 mm skruvas i gyproc TSK 150 teleskopskena

a. 1 x 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal (EI 30) alt

b. 1 x 15,4 mm skiva gyproc GFE 15 protect F (EI 60) alt

c. 2 x 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal (EI 60)

KLASSIFICERINGAR

6. 2 x 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal (EI 60)

7. gyproc G 55 tätmassa, för akustikfog mot tak

8. 4 mm polyetenduk gyproc GPD

Anmärkning

Ljud- och brandklassning förutsätter att väggtypen uppfyller kraven.

TSK 150 används normalt vid nedböjning 40–80 mm och för väggar med horisontell belastning, t.ex invändig vindlast.

3.1.1:252 DETALJ

TELESKOPANSLUTNING MAX 80 mm NEDBÖJNING MOT TRP

Konstruktionsdetaljer

1. gyproc TSK 150 teleskopskena, infästning c 450 mm

2. Översta skruven, 80 mm till underkant skena

3. Regeln ska monteras 80–100 mm från teleskopskenans botten

4. Mineralull med densitet ca 14 kg/m3 för att vara komprimerbar

5. Remsor av gipsskivor, h = min 210 mm skruvas i gyproc TSK 150 teleskopskena

a. 1 x 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal (EI 30) alt

b. 1 x 15,4 mm skiva gyproc GFE 15 protect F (EI 60) alt

c. 2 x 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal (EI 60)

6. 2 x 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal (EI 60)

7. 4 mm polyetenduk gyproc GPD

8. 15,4 mm skiva gyproc GFE 15 protect F, min 600 mm bredd, sätts i hela väggens längd och skruvas mot TRP-plåten c 200 mm i långkanten

9. Mineralullsstavar isover robust ultimate, min 600 mm långa i både uppåt- och nedåtvända rillor. b)

Anmärkning

Brandklass förutsätter att väggen uppfyller klassen. Anslutningens ljudisolering begränsas av TRP plåten.

TSK 150 används normalt vid nedböjning 40–80 mm och för väggar med horisontell belastning, t.ex invändig vindlast.

Detalj Utförande Lämplig anslutning för vägg med Rw a)

A/B 12,5 mm gipsskiva, 210 mm (5a.)

A/B 15,4 mm protect F, 210 mm (5b.)

2 x 12,5 mm gipsskiva, 210 mm (5c.)

a) Laboratorievärde, se information kapitel Byggnadsakustik b) Vid anslutning längs TRP-tak krävs inte mineralullsstavar på ovansidan av plåten. För mer information, se Stålbyggnadsinstitutets (SBI) publikation 125.

3.1.1:253 DETALJ

TELESKOPANSLUTNING MAX 40 mm NEDBÖJNING

Konstruktionsdetaljer

1. Kantprofil gyproc AC-T acounomic alt skena gyproc GFS duronomic + tätlist gyproc GT

2. Mineralull isover fasadskiva 30, h=100 mm (vid ljudkrav)

3. Översta skruven i regel 40 mm till överkant skena

4. Skena gyproc GFS duronomic

5. Hörnprofil gyproc H 50/50 infästs c 400 mm i bjälklag (alt gyproc L 12/50)

6. Remsor av 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal, h = min 120 mm, skruvas i gyproc H hörnprofil

7. Mjukfog

8. Mineralull

9. 4 mm polyetenduk gyproc GPD

10. Eventuell gyproc J 13-L avslutningslist

Anmärkning

Krav på plåttjocklek i skena i Detalj A vid vägg med Rw:

38 dB: t = 0,70 mm, max vägghöjd = 3 m

44 dB: t = 1,2 mm

48 dB: t = 1,2 mm

KLASSIFICERINGAR

A kantprofil AC-T max vägghöjd 3 m b) (1.), isolering 120 mm (2.)

A skena GFS + tätlist GT (1.), isolering 120 mm (2.)

B skena GFS (1.), 4 mm GPD (10.), mjukfog (7.), (enkelstomme)

C skena GFS (1.), 4 mm GPD (10.), mjukfog (7.), (dubbelstomme)

a) Laboratorievärde, se information kapitel Byggnadsakustik

b) Vid vägghöjder högre än 3,0 meter eller när väggen är horisontellt belastad, ska gyproc GFS 45–GFS 120 duronomic användas.

c) För brandklassad teleskopanslutning, se Detalj 3.1.1:254-A, konstruktionsdetalj (4.)

Detalj Utförande

3.1.1:254 DETALJ

TELESKOPANSLUTNING MAX 40 mm NEDBÖJNING

Anslutning mot betongbjälklag

Vertikalsnitt

Konstruktionsdetaljer

1. Skena gyproc GFS duronomic infästs c 400 mm

2. Hörnprofil gyproc H 50/50 infästs c 400 mm i bjälklag (alt gyproc L 12/50)

3. Mineralull med densiteten ca 14 kg/m3 för att vara komprimerbar

4a. 1 x 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal (EI 30) remsor, h = min 120 mm, skruvas i hörnprofil

4b. 1 x 15,4 mm skiva gyproc GFE 15 protect F alt 2 x 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal (EI 60) remsor, h = min 120 mm, skruvas i hörnprofil

5 4 mm polyetenduk gyproc GPD

6. Översta skruven i regel 40 mm till överkant skena

7. Mineralullsstavar, isover robust ultimate, min. 600 mm i både uppåt- och nedåtvända rillor b)

8. 15,4 mm skiva gyproc GFE 15 protect F (EI 60), b = 600 mm sätts i hela väggens längd och skruvas mot TRP-plåt c 200 mm i långkanten A

KLASSIFICERINGAR

Detalj Utförande

A 12,5 mm gipsskiva, 120 mm (4a.)

B

Anslutning tvärs mot TRP-tak a) Vertikalsnitt

C

Anslutning längs mot TRP-tak a) b) Vertikalsnitt

Anmärkning

Generellt gäller att innerväggen förutsätts klara brandklassen.

A 2 x 12,5 mm gipsskiva, 120 mm (4b.) alt 1 x 15,4 mm protect F, 120 mm (4b.)

B/C 12,5 mm gipsskivor, 120 mm (4a.), 15,4 mm protect F, tak (5.), stenull (6.)

B/C 2 x 12,5 mm gipsskivor, 120 mm (4b.), 15,4 mm protect F, tak (5.), stenull (6.) alt 15,4 mm protect F, 120 mm (4b.), 15,4 mm protect F, tak (5.), stenull (6.)

a) Anslutningens brandklass begränsas av TRP-taket.

b) Vid anslutning längs TRP-tak krävs inte mineralullsstavar på ovansidan av plåten. För mer information, se Stålbyggnadsinstitutets (SBI) publikation 125.

3.1.1:261 DETALJ

FLANKTRANSMISSION I GYPROC TRÄBJÄLKLAG

Väggen parallellt med golvbjälklag

Konstruktionsdetaljer

1. Ljudisolerande vägg

2. Akustiskt dämplim

3. 1 c) alt 2 x 12,5 mm skiva gyproc GG 13 golvgips d)

KLASSIFICERINGAR A

4. 22 mm spånskiva eller likvärdig Detalj

Väggen vinkelrätt med golvbjälklag

Anmärkning

Ljudisoleringen och stegljudsnivå gäller normalstora rum. Påverkan av rumsstorlek kräver akustiska beräkningar.

a) Laboratorievärde, se information kapitel Byggnadsakustik

b) Stegljudsisoleringen L'nT,w = 68 dB kräver att gyproc GG 13 golvgips limmas mot spånskivan med akustiskt dämplim. Med skivlim gyproc G 46 erhålls L'nT,w = 73 dB.

c) 1 lag gyproc GG 13 golvgips kräver skruvlimning mot underlaget samt helspackling av golvgipsskivorna för vissa mattyper.

d) Golvgipsskivorna kan monteras före väggen utan att ljudisoleringen försämras.

3.1.1:262 DETALJ

FLANKTRANSMISSION I GYPROC TRÄBJÄLKLAG

48–66 d B

A Väggen parallellt med golvbjälklag

Konstruktionsdetaljer

1. Ljudisolerande vägg

2. Akustiskt dämplim

3. 1 alt 2 x 12,5 mm skiva gyproc GG 13 golvgips

4. 22 mm spånskiva eller likvärdig

5. Slits i spånskivan

6. Dubbla golvbjälkar

7. Kortling 70x45 mm

KLASSIFICERINGAR

Detalj Utförande

A 12,5 mm GG 13 golvgips (3.)

A 2 x 12,5 mm GG 13 golvgips (3.)

Väggen vinkelrätt med golvbjälklag

Anmärkning

Ljudisoleringen och stegljudsnivå gäller normalstora rum. Påverkan av rumsstorlek kräver akustiska beräkningar.

Lämplig anslutning för vägg med Rw a) (dB) Stegljud L'nT,w (dB)

B enbart spånskiva (4.) 48

B 12,5 mm GG 13 golvgips (3.)

B 2 x 12,5 mm GG 13 golvgips (3.)

a) Laboratorievärde, se information kapitel Byggnadsakustik

b) Detaljens ljudisolering begränsas av väggens ljudisolering samt eventuella ljudbryggor vid bjälklagets underkant. L'nT,w < 58 dB förutsätter helt delat undertak.

c) Ljudisoleringen gäller både vid 1 och 2 lag golvgipsskivor. 1 lag gyproc GG 13 golvgips kräver skruvlimning samt helspackling av golvgipsskivorna för vissa mattyper. Golvgipsskivorna kan monteras före väggen om mellanrum lämnas vid (5.).

d) L'nT,w = 68 dB uppfylls endast i gynnsamma fall.

SYSTEMBESKRIVNING

Gyproc ER innerväggar med stålstomme är ett system för ej bärande innerväggar. Systemet är uppbyggt av 900 mm breda Gyproc gipsskivor på en stålstomme bestående av reglar gyproc ER c-avstånd 450 mm, som monteras i skenor gyproc SK, SKP eller i kantprofil gyproc acounomic.

I systemet Gyproc ER finns det tre typer av vägguppbyggnader:

• Enkelväggar: enkel stålstomme, där reglar och skenor har samma bredd

• Saxade väggar: skenan är 25 mm bredare än regeln och reglarna monteras zick-zack på c-avstånd 225 mm.

• Dubbelväggar: dubbla stålstommar – två parallella stålstommar, där reglar och skenor har samma bredd.

Som alternativt system vid väggar med ljudkrav se Gyproc XR.

SYSTEMETS FÖRDELAR

Konstruktionerna ger följande fördelar jämfört med regelstomme av trä:

• Raka, formstabila och lätta konstruktioner

• Enkelt, snabbt montage

• Fuktsäker regelstomme

• Enklare logistik genom möjlighet till samlastning och packning tillsammans med Gyproc gipsskivor

• Mindre spill vid leveranser av exakta längder

• Bättre ljudisolering med enkelstomme.

I systemegenskaper finns beskrivningar av respektive system och en övergripande information om systemens egenskaper. Efter redovisningen av systemegenskaper återfinns datablad och detaljer med egenskaper för anslutningar.

Informationen om ljudisolering i fält ska ses som vägledning i projektens tidiga skede. För slutgiltig dimensionering av konstruktioner bör beräkningsstandarden SS-EN 12354-1 användas.

UPPBYGGNAD AV SYSTEM GYPROC ER

1

3 4 2

1. Regel gyproc ER

2. Skena gyproc SK, SKP eller kantprofil gyproc acounomic

3. Beklädnad med 12,5 mm Gyproc gipsskivor; glasroc H ocean våtrumsskiva alt 15,4 mm gyproc protect F

4. Mineralull krävs vid vissa ljudkrav, se översikt över systemegenskaper och/eller datablad.

FÖRKLARING

Beteckning för Gyproc ER väggtyper förmedlar följande information:

• Uppbyggnad av enkel, saxad eller dubbel regelstomme

• Bredd på skena eller kantprofil och bredd på reglar

• Centrumavstånd för reglar

• Antal lag skivor på var sida om stålstommen

• Isoleringsutförande med mineralullsskiva, eller avsaknad av isolering.

KODNYCKEL FÖR BETECKNING AV VÄGGTYPER – EXEMPEL

En uttömmande förklaring ges nedan av Gyprocs beteckning för olika väggtyper med 3 exempel. gyproc ER med

ER med

ER System Gyproc ER ER System Gyproc ER ER System Gyproc ER

70 70 mm bred skena 120 120 mm bred skena 70 70 mm bred skena / Skiljetecken mellan beteckning för skena och regel /

Skiljetecken mellan beteckning för skena och regel / Skiljetecken mellan beteckning för skena och regel

70 70 mm bred regel 95 95 mm bred regel

70 70 mm bred regel (450) Avstånd mellan reglar (450) Avstånd mellan reglar x2 Dubbelt regelverk med skenor och reglar N

1 lag gyproc normal på den ena sidan av regelverket

1 lag gyproc habito ytterst + 1 lag gyproc normal innerst på den ena sidan av regelverket (450) Avstånd mellan reglar –

Skiljetecken för skivor på väggens olika sidor -

Skiljetecken för skivor på väggens olika sidor NN

2 lag gyproc normal på den ena sidan av regelverket N

1 lag gyproc normal på den andra sidan av regelverket

N gyproc normal

Nk gyproc normal klima

R gyproc robust

H gyproc habito

E gyproc ergolite

Ek gyproc ergolite klima

P gyproc protect F

V glasroc H ocean

C aquaroc

B glasroc F multiboard

L gyproc planum

X gyproc X-ray protection

1 lag gyproc habito ytterst + 1 lag gyproc normal innerst på den andra sidan av regelverketSkiljetecken för skivor på väggens olika sidor

2 lag glasroc H ocean på den andra sidan av regelverket

M140 140 mm tjock mineralull (70+70 mm)

Kod Isolering i regelstomme

M0 Ingen mineralull

MR Mineralullsremsa i skenor och reglar

M Mineralull isover glasull med densitet min 14 kg/m³

S isover ultimate med densitet minst 18 kg/m³ eller stenull med densitet minst 28 kg/m³

M0

Kod Skiva

SYSTEMEGENSKAPER

GYPROC ER 450 MED GYPROC NORMAL

Ljudisolering [dB] som normalt kan påräknas om konstruktionen utförs enligt Gyproc Handbok och Gyproc övriga anvisningar.

25 30 35 40 45 50 56

Betongbjälklag tjocklek [mm] b)

a) DnT,w vid 3,1 m rumsdjup i mottagarrummet. Vid andra rumsdjup i mottagarrummet se information i kapitel Byggnadsakustik

b) Information för projektering i tidiga skeden. DnT,w och R'w-värden avser vägg i kombination med två betongbjälklag, av typen massiva fribärande betongbjälklag med lätt yttervägg och anslutande lätt innervägg. Se även anslutning av vägg mot betongplatta resp håldäck i Detaljer 3.1.1:207-208. För exakt dimensionering av vägg- och bjälklagstyper bör SS-EN 12354-1 användas. Vid andra bjälklagstyper, rådgör med stomleverantören.

c) R'w kan i en övergångsperiod, enligt SIS/TS 25261, användas för redovisning av förväntad ljudisolering av vägg monterad i byggnad.

d) Laboratorievärde uppmätta i laboratorium eller beräknade, se vidare i kapitel Byggnadsakustik. Värdena är det som maximalt kan uppnås, utan inverkan av anslutande konstruktioner eller installationer.

e) Redovisade prisindex utgår från konstruktionen Gyproc ER 70/70 (450) N-N M0 = Prisindex 100.

f) Brandklassen gäller oavsett vilken sida som utsätts för brandpåverkan.

g) För väggar med dubbel regelstomme med två lag Gyproc gipsskivor samt krav på ljudisolering DnT,w +C50-3150 = 52 dB, se vidare i kapitel Byggnadsakustik om ”lika rum-problemet”.

GYPROC ER 450 MED GYPROC ERGOLITE

Ljudisolering [dB] som normalt kan påräknas om konstruktionen utförs enligt Gyproc Handbok och Gyproc övriga anvisningar. Betongbjälklag tjocklek [mm] b)

25 30 35 40 45 50 56

a) DnT,w vid 3,1 m rumsdjup i mottagarrummet. Vid andra rumsdjup i mottagarrummet se information i kapitel Byggnadsakustik b) Information för projektering i tidiga skeden. DnT,w och R'w-värden avser vägg i kombination med två betongbjälklag, av typen massiva fribärande betongbjälklag med lätt yttervägg och anslutande lätt innervägg. Se även anslutning av vägg mot betongplatta resp håldäck i Detaljer 3.1.1:207-208. För exakt dimensionering av vägg- och bjälklagstyper bör SS-EN 12354-1 användas. Vid andra bjälklagstyper, rådgör med stomleverantören.

december 2024

c) R'w kan i en övergångsperiod, enligt SIS/TS 25261, användas för redovisning av förväntad ljudisolering av vägg monterad i byggnad.

d) Laboratorievärde uppmätta i laboratorium eller beräknade, se vidare i kapitel Byggnadsakustik. Värdena är det som maximalt kan uppnås, utan inverkan av anslutande konstruktioner eller installationer.

e) Redovisade prisindex utgår från konstruktionen Gyproc ER 70/70 (450) N-N M0 = Prisindex 100.

f) Brandklassen gäller oavsett vilken sida som utsätts för brandpåverkan.

SYSTEMEGENSKAPER

GYPROC ER 450 MED GYPROC HABITO OCH GYPROC ERGOLITE

Ljudisolering [dB] som normalt kan påräknas om konstruktionen utförs enligt Gyproc Handbok och Gyproc övriga anvisningar.

Brandklass upp till 6000 mm vägghöjd 25 30 35 40 45 50 56 DnT,w a), b) / R' w b), c) Rw d)

Betongbjälklag tjocklek [mm] b)

a) DnT,w vid 3,1 m rumsdjup i mottagarrummet. Vid andra rumsdjup i mottagarrummet se information i kapitel Byggnadsakustik

b) Information för projektering i tidiga skeden. DnT,w och R'w-värden avser vägg i kombination med två betongbjälklag, av typen massiva fribärande betongbjälklag med lätt yttervägg och anslutande lätt innervägg. Se även anslutning av vägg mot betongplatta resp håldäck i Detaljer 3.1.1:207-208. För exakt dimensionering av vägg- och bjälklagstyper bör SS-EN 12354-1 användas. Vid andra bjälklagstyper, rådgör med stomleverantören.

c) R'w kan i en övergångsperiod, enligt SIS/TS 25261, användas för redovisning av förväntad ljudisolering av vägg monterad i byggnad.

2 december 2024

d) Laboratorievärde uppmätta i laboratorium eller beräknade, se vidare i kapitel Byggnadsakustik. Värdena är det som maximalt kan uppnås, utan inverkan av anslutande konstruktioner eller installationer.

e) Redovisade prisindex utgår från konstruktionen Gyproc ER 70/70 (450) N-N M0 = Prisindex 100.

f) Brandklassen gäller oavsett vilken sida som utsätts för brandpåverkan.

g) För väggar med dubbel regelstomme med två lag Gyproc gipsskivor samt krav på ljudisolering DnT,w +C50-3150 = 52 dB, se vidare i kapitel Byggnadsakustik om ”lika rum-problemet”.

SYSTEMEGENSKAPER

GYPROC ER 450 MED GYPROC HABITO OCH GYPROC NORMAL

Ljudisolering [dB] som normalt kan påräknas om konstruktionen utförs enligt Gyproc Handbok och Gyproc övriga anvisningar.

Betongbjälklag tjocklek [mm] b)

a) DnT,w vid 3,1 m rumsdjup i mottagarrummet. Vid andra rumsdjup i mottagarrummet se information i kapitel Byggnadsakustik

b) Information för projektering i tidiga skeden. DnT,w och R'w-värden avser vägg i kombination med två betongbjälklag, av typen massiva fribärande betongbjälklag med lätt yttervägg och anslutande lätt innervägg. Se även anslutning av vägg mot betongplatta resp håldäck i Detaljer 3.1.1:207-208. För exakt dimensionering av vägg- och bjälklagstyper bör SS-EN 12354-1 användas. Vid andra bjälklagstyper, rådgör med stomleverantören.

c) R'w kan i en övergångsperiod, enligt SIS/TS 25261, användas för redovisning av förväntad ljudisolering av vägg monterad i byggnad.

d) Laboratorievärde uppmätta i laboratorium eller beräknade, se vidare i kapitel Byggnadsakustik. Värdena är det som maximalt kan uppnås, utan inverkan av anslutande konstruktioner eller installationer.

e) Redovisade prisindex utgår från konstruktionen Gyproc ER 70/70 (450) N-N M0 = Prisindex 100.

f) Brandklassen gäller oavsett vilken sida som utsätts för brandpåverkan.

g) För väggar med dubbel regelstomme med två lag Gyproc gipsskivor samt krav på ljudisolering DnT,w +C50-3150 = 52 dB, se vidare i kapitel Byggnadsakustik om ”lika rum-problemet”.

k) Förutsätter mineralull isover ultimate alt. stenull med densitet lägst 28 kg/m3.

SYSTEM GYPROC ER

3.1.6:101 DATABLAD

Gyproc ER 70/70 (450) NN-0 M0

Gyproc ER 70/70 (450) NNN-0 M0

Gyproc ER 70/70 (450) NNN-0 M70

Gyproc ER 70/70 (450) NN-0 M0

1. Skena gyproc SK 70 som kantprofil (i golv och tak)

2. Regel gyproc ER 70, c 450 mm

3. 2 x 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

Gyproc ER 70/70 (450) NNN-0 M0

1. Skena gyproc SKP 70 som kantprofil (i golv och tak)

2. Regel gyproc ER 70, c 450 mm

3. 3 x 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

Gyproc ER 70/70 (450) NNN-0 M70

1. Kantprofil gyproc AC 70/40 acounomic (i golv, vägg och tak)

2. Regel gyproc ER 70, c 450 mm

3. 3 x 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

4. 70 mm mineralull

32–39 d B EI 30

Hänvisning till Detalj i kapitel XR

Anslutning mot tunga konstruktioner 3.1.1:201-206

Anslutning av vägg mot betongplatta 3.1.1:207

Anslutning av vägg mot håldäck 3.1.1:208

Anslutning av vägg mot betongvägg 3.1.1:209

Ytterhörn

T-hörn

3.1.1:212-214

3.1.1:215-218

Anslutning mot undertak 3.1.1:220-228

Anslutning mot yttervägg 3.1.1:240-243

Anslutning mot betongpelare 3.1.1:245

Rörelsefog 3.1.1:246

Teleskopanslutningar 3.1.1:250-254

Flanktransmission i Gyproc Träbjälklag 3.1.1:261-262

Anmärkning

Detaljer i detta kapitel är beskrivna för Gyproc XR system, men kan utföras på motsvarande sätt för Gyproc ER system. Brandklasserna EI 30 resp EI 60 gäller oavsett vilken sida som utsätts för brandpåverkan.

SYSTEMEGENSKAPER

För fler systemegenskaper samt systemegenskaper för övriga Gyproc skivor, se inledningen av kapitlet.

a) Laboratorievärde, se information kapitel Byggnadsakustik. Värdena är det som maximalt kan uppnås, utan inverkan av anslutande konstruktioner eller installationer.

b) Vid brandklass EI 60, reglar max c-avstånd 450 mm.

december 2024

Gyproc ER 45/45 (450) N-N M0

1. Skena gyproc SK 45 som kantprofil (i golv och tak)

2. Regel gyproc ER 45, c 450 mm

3. 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

Gyproc ER 70/70 (450) N-N M0

1. Skena gyproc SKP 70 som kantprofil (i golv och tak)

2. Regel gyproc ER 70, c 450 mm

3. 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

Gyproc ER 95/95 (450) N-N M0

1. Skena gyproc SKP 95 som kantprofil (i golv och tak)

2. Regel gyproc ER 95, c 450 mm

3. 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

Hänvisning till Detalj i

Anslutning mot tunga konstruktioner 3.1.1:201-206

Anslutning av vägg mot betongplatta

SYSTEMEGENSKAPER

T-hörn

Anslutning mot undertak

Anslutning mot yttervägg

Anslutning mot betongpelare

3.1.1:215-218

3.1.1:220-228

3.1.1:240-243

3.1.1:245 Rörelsefog 3.1.1:246

Teleskopanslutningar 3.1.1:250-254 Flanktransmission i Gyproc Träbjälklag

Anmärkning

3.1.1:261-262

Detaljer i detta kapitel är beskrivna för Gyproc XR system, men kan utföras på motsvarande sätt för Gyproc ER system.

För fler systemegenskaper samt systemegenskaper för övriga Gyproc skivor, se inledningen av kapitlet.

a) Laboratorievärde, se information kapitel Byggnadsakustik. Värdena är det som maximalt kan uppnås, utan inverkan av anslutande konstruktioner eller installationer.

3.1.6:103A DATABLAD

Gyproc ER 45/45 (450) N-N M45

1. Skena gyproc SKP 45 som kantprofil (i golv, vägg och tak)

2. Regel gyproc ER 45, c 450 mm

3. 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

4. min 45 mm mineralull

Gyproc ER 70/70 (450) N-N M45

1. Kantprofil gyproc AC 70/40 acounomic (i golv, vägg och tak)

2. Regel gyproc ER 70, c 450 mm

3. 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

4. min 45 mm mineralull

Gyproc ER 95/95 (450) N-N M45

1. Kantprofil gyproc AC 95/40 acounomic (i golv, vägg och tak)

2. Regel gyproc ER 95, c 450 mm

3. 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

4. min 45 mm mineralull

SYSTEMEGENSKAPER

Hänvisning till Detalj i kapitel XR

Anslutning mot tunga konstruktioner 3.1.1:201-206

Anslutning av vägg mot betongplatta 3.1.1:207

Anslutning av vägg mot håldäck 3.1.1:208

Anslutning av vägg mot betongvägg 3.1.1:209

Ytterhörn

T-hörn

3.1.1:212-214

3.1.1:215-218

Anslutning mot undertak 3.1.1:220-228

Anslutning mot yttervägg 3.1.1:240-243

Anslutning mot betongpelare 3.1.1:245

Rörelsefog 3.1.1:246

Teleskopanslutningar 3.1.1:250-254

Flanktransmission i Gyproc Träbjälklag 3.1.1:261-262 38–42 d B EI

Anmärkning

Detaljer i detta kapitel är beskrivna för Gyproc XR system, men kan utföras på motsvarande sätt för Gyproc ER system.

För fler systemegenskaper samt systemegenskaper för övriga Gyproc skivor, se inledningen av kapitlet.

a) Laboratorievärde, se information kapitel Byggnadsakustik. Värdena är det som maximalt kan uppnås, utan inverkan av anslutande konstruktioner eller installationer.

Gyproc ER 45/45 (450) H-H M45

1. Kantprofil gyproc AC 45/40 acounomic (i golv, vägg och tak)

2. Regel gyproc ER 45, c 450 mm

3. 12,5 mm skiva gyproc GHE 13 habito

4. 45 mm mineralull

Gyproc ER 70/70 (450) H-H M70

1. Kantprofil gyproc AC 70/40 acounomic (i golv, vägg och tak)

2. Regel gyproc ER 70, c 450 mm

3. 12,5 mm skiva gyproc GHE 13 habito

4. 70 mm mineralull

Gyproc ER 95/95 (450) H-H M95

1. Kantprofil gyproc AC 95/40 acounomic (i golv, vägg och tak)

2. Regel gyproc ER 95, c 450 mm

3. 12,5 mm skiva gyproc GHE 13 habito

4. 95 mm mineralull

SYSTEMEGENSKAPER

Hänvisning till Detalj i kapitel XR

Anslutning av vägg mot betongplatta

Anslutning av vägg mot håldäck

Anslutning av vägg mot betongvägg

Anslutning mot undertak 3.1.1:220-228

Anslutning mot yttervägg

3.1.1:240-243

Anslutning mot betongpelare 3.1.1:245 Rörelsefog 3.1.1:246

Teleskopanslutningar

Anmärkning

Detaljer i detta kapitel är beskrivna för Gyproc XR system, men kan utföras på motsvarande sätt för Gyproc ER system.

För fler systemegenskaper samt systemegenskaper för övriga Gyproc skivor, se inledningen av kapitlet.

a) Laboratorievärde, se information kapitel Byggnadsakustik. Värdena är det som maximalt kan uppnås, utan inverkan av anslutande konstruktioner eller installationer.

Gyproc ER 45/45 (450) NN-NN M0

1. Skena gyproc SKP 70 som kantprofil (i golv, vägg och tak)

2. Regel gyproc ER 45, c 450 mm

3. 2 x 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

Gyproc ER 70/70 (450) NN-NN M0

1. Kantprofil gyproc AC 70/40 acounomic (i golv, vägg och tak)

2. Regel gyproc ER 70, c 450 mm

3. 2 x 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

Gyproc ER 95/95 (450) NN-NN M0

1. Kantprofil gyproc AC 95/40 acounomic (i golv, vägg och tak)

2. Regel gyproc ER 95, c 450 mm

3. 2 x 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

Gyproc ER 120/120 (450) NN-NN M0

1. Kantprofil gyproc AC 120/40 acounomic (i golv, vägg och tak)

2. Regel gyproc ER 120, c 450 mm

3. 2 x 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

Hänvisning till Detalj i kapitel XR

Anslutning mot tunga konstruktioner

3.1.1:201-206

Anslutning av vägg mot betongplatta 3.1.1:207

Anslutning av vägg mot håldäck 3.1.1:208

Anslutning av vägg mot betongvägg 3.1.1:209

Ytterhörn

T-hörn

3.1.1:212-214

3.1.1:215-218

Anslutning mot undertak 3.1.1:220-228

Anslutning mot yttervägg 3.1.1:240-243

Anslutning mot betongpelare 3.1.1:245

Rörelsefog

3.1.1:246

Teleskopanslutningar 3.1.1:250-254

Flanktransmission i Gyproc Träbjälklag 3.1.1:261-262

Anmärkning

Detaljer i detta kapitel är beskrivna för Gyproc XR system, men kan utföras på motsvarande sätt för Gyproc ER system.

SYSTEMEGENSKAPER

För fler systemegenskaper samt systemegenskaper för övriga Gyproc skivor, se inledningen av kapitlet.

a) Laboratorievärde, se information kapitel Byggnadsakustik. Värdena är det som maximalt kan uppnås, utan inverkan av anslutande konstruktioner eller installationer.

d B

Gyproc ER 45/45 (450) NN-NN M45

1. Kantprofil gyproc AC 45/40 acounomic (i golv, vägg och tak)

2. Regel gyproc ER 45, c 450 mm

3. 2 x 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

4. min 45 mm mineralull

Gyproc ER 70/70 NN-NN M45

1. Kantprofil gyproc AC 70/40 acounomic (i golv, vägg och tak)

2. Regel gyproc ER 70, c 450 mm

3. 2 x 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

4. min 45 mm mineralull

Gyproc ER 95/95 NN-NN M45

1. Kantprofil gyproc AC 95/40 acounomic (i golv, vägg och tak)

2. Regel gyproc ER 95, c 450 mm

3. 2 x 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

4. min 45 mm mineralull

Gyproc ER 120/120 (450) NN-NN M45

1. Kantprofil gyproc AC 120/40 acounomic (i golv, vägg och tak)

2. Regel gyproc ER 120, c 450

3. 2 x 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

4. min 45 mm mineralull

SYSTEMEGENSKAPER

Hänvisning till Detalj i kapitel XR

Anslutning mot tunga konstruktioner

Anslutning av vägg mot betongplatta

3.1.1:201-206

3.1.1:207

Anslutning av vägg mot håldäck 3.1.1:208

Anslutning av vägg mot betongvägg

Ytterhörn

T-hörn

Anslutning mot undertak

Anslutning mot yttervägg

Anslutning mot betongpelare

Rörelsefog

Teleskopanslutningar

Flanktransmission i Gyproc Träbjälklag

Anmärkning

3.1.1:209

3.1.1:212-214

3.1.1:215-218

3.1.1:220-228

3.1.1:240-243

3.1.1:245

3.1.1:246

3.1.1:250-254

3.1.1:261-262

Detaljer i detta kapitel är beskrivna för Gyproc XR system, men kan utföras på motsvarande sätt för Gyproc ER system.

För fler systemegenskaper samt systemegenskaper för övriga Gyproc skivor, se inledningen av kapitlet.

a) Laboratorievärde, se information kapitel Byggnadsakustik. Värdena är det som maximalt kan uppnås, utan inverkan av anslutande konstruktioner eller installationer.

Gyproc ER 70/70 (450) EH-HE M70

1. Kantprofil gyproc AC 70/40 acounomic (i golv, vägg och tak)

2. Regel gyproc ER 70, c 450 mm

3. 12,5 mm skiva gyproc GHE 13 habito

4. 12,5 mm skiva gyproc GEE 13 ergolite

5. 70 mm mineralull

Gyproc ER 95/95 (450) EH-HE M95

1. Kantprofil gyproc AC 95/40 acounomic (i golv, vägg och tak)

2. Regel gyproc ER 95, c 450 mm

3. 12,5 mm skiva gyproc GHE 13 habito

4. 12,5 mm skiva gyproc GEE 13 ergolite

5. 95 mm mineralull

Gyproc ER 120/120 (450) EH-HE M120

1. Kantprofil gyproc AC 120/40 acounomic (i golv, vägg och tak)

2. Regel gyproc ER 120, c 450 mm

3. 12,5 mm skiva gyproc GHE 13 habito

4. 12,5 mm skiva gyproc GEE 13 ergolite

5. 120 mm mineralull

SYSTEMEGENSKAPER

Hänvisning till Detalj i kapitel XR

Anslutning mot tunga konstruktioner 3.1.1:201-206

Anslutning av vägg mot betongplatta 3.1.1:207

Anslutning av vägg mot håldäck 3.1.1:208

Anslutning av vägg mot massiv betongvägg 3.1.1:209

Ytterhörn

T-hörn

3.1.1:212-214

3.1.1:215-218

Anslutning mot undertak 3.1.1:220-228

Anslutning mot yttervägg 3.1.1:240-243

Anslutning mot betongpelare 3.1.1:245

Rörelsefog 3.1.1:246

Teleskopanslutningar 3.1.1:250-254

Flanktransmission i Gyproc Träbjälklag 3.1.1:261-262

Anmärkning

Detaljer i detta kapitel är beskrivna för Gyproc XR system, men kan utföras på motsvarande sätt för Gyproc ER system.

För fler systemegenskaper samt systemegenskaper för övriga Gyproc skivor, se inledningen av kapitlet.

a) Laboratorievärde, se information kapitel Byggnadsakustik. Värdena är det som maximalt kan uppnås, utan inverkan av anslutande konstruktioner eller installationer.

Gyproc ER 95/70 (450) NN-NN M45

1. Kantprofil gyproc AC 95/40 acounomic (i golv, vägg och tak)

2. Regel gyproc ER 70, c 450 mm

3. 2 x 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

4. 45 mm mineralull

5. Väggklammer gyproc VK 25

Gyproc ER 120/95 (450) NN-NN M45

1. Kantprofil gyproc AC 120/40 acounomic (i golv, vägg och tak)

2. Regel gyproc ER 95, c 450 mm

3. 2 x 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

4. 45 mm mineralull

5. Väggklammer gyproc VK 25

Hänvisning till Detalj i kapitel XR

Anslutning mot yttervägg

Anslutning mot betongpelare

Rörelsefog

Teleskopanslutningar

Flanktransmission i Gyproc Träbjälklag

Anmärkning

3.1.1:240-243

3.1.1:245

3.1.1:246

3.1.1:250-254

3.1.1:261-262

Detaljer i detta kapitel är beskrivna för Gyproc XR system, men kan utföras på motsvarande sätt för Gyproc ER system.

SYSTEMEGENSKAPER

För fler systemegenskaper samt systemegenskaper för övriga Gyproc skivor, se inledningen av kapitlet.

a) Laboratorievärde, se information kapitel Byggnadsakustik. Värdena är det som maximalt kan uppnås, utan inverkan av anslutande konstruktioner eller installationer.

Gyproc ER 95/70 (450) NN-NN M95

1. Kantprofil gyproc AC 95/40 acounomic (i golv, vägg och tak)

2. Regel gyproc ER 70, c 450 mm

3. 2 x 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

4. 95 mm mineralull

5. Väggklammer gyproc VK 25

Gyproc ER 120/95 NN-NN M120

1. Kantprofil gyproc AC 120/40 acounomic (i golv, vägg och tak)

2. Regel gyproc ER 95, c 450 mm

3. 2 x 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

4. 120 mm mineralull

5. Väggklammer gyproc VK 25

Hänvisning till Detalj i kapitel XR

Anslutning mot tunga konstruktioner 3.1.1:201-206

Anslutning av vägg mot betongplatta 3.1.1:207

Anslutning av vägg mot håldäck 3.1.1:208

Anslutning av vägg mot betongvägg 3.1.1:209

Ytterhörn

T-hörn

3.1.1:212-214

3.1.1:215-218

Anslutning mot undertak 3.1.1:220-228

Anslutning mot yttervägg 3.1.1:240-243

Anslutning mot betongpelare 3.1.1:245

Rörelsefog 3.1.1:246

Teleskopanslutningar 3.1.1:250-254

Flanktransmission i Gyproc Träbjälklag 3.1.1:261-262

Anmärkning

Detaljer i detta kapitel är beskrivna för Gyproc XR system, men kan utföras på motsvarande sätt för Gyproc ER system.

SYSTEMEGENSKAPER

För fler systemegenskaper samt systemegenskaper för övriga Gyproc skivor, se inledningen av kapitlet.

Väggtyp

a) Laboratorievärde, se information kapitel Byggnadsakustik. Värdena är det som maximalt kan uppnås, utan inverkan av anslutande konstruktioner eller installationer.

Gyproc ER 70/70x2 (450) NN-NN M140

1. Kantprofil gyproc AC 70/40-X2 acounomic (i golv, vägg och tak)

2. Regel gyproc ER 70, c 450 mm

3. 2 x 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

4. 2 x 70 mm mineralull

Hänvisning till Detalj i kapitel XR

Anslutning mot tunga konstruktioner

3.1.1:201-206

Anslutning av vägg mot betongplatta 3.1.1:207

Anslutning av vägg mot håldäck 3.1.1:208

Anslutning av vägg mot betongvägg

Ytterhörn

T-hörn

Anslutning mot undertak

Anslutning mot yttervägg

Anslutning mot betongpelare

Rörelsefog

Teleskopanslutningar

Flanktransmission i Gyproc Träbjälklag

Anmärkning

3.1.1:209

3.1.1:212-214

3.1.1:215-218

3.1.1:220-228

3.1.1:240-243

3.1.1:245

3.1.1:246

3.1.1:250-254

3.1.1:261-262

Detaljer i detta kapitel är beskrivna för Gyproc XR system, men kan utföras på motsvarande sätt för Gyproc ER system.

SYSTEMEGENSKAPER

För fler systemegenskaper samt systemegenskaper för övriga Gyproc skivor, se inledningen av kapitlet.

a) Laboratorievärde, se information kapitel Byggnadsakustik. Värdena är det som maximalt kan uppnås, utan inverkan av anslutande konstruktioner eller installationer.

Gyproc ER 70/70x2 (450) NNN-NNN M140

1. Kantprofil gyproc AC 70/40-X2 acounomic (i golv, vägg och tak)

2. Regel gyproc ER 70, c 450 mm

3. 3 x 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

4. 2 x 70 mm mineralull

Hänvisning till Detalj i kapitel XR

Anslutning

Anslutning av vägg mot betongplatta 3.1.1:207

Anslutning av vägg mot håldäck 3.1.1:208

Anslutning av vägg mot betongvägg 3.1.1:209

Ytterhörn 3.1.1:212-214

T-hörn 3.1.1:215-218

Anslutning mot undertak 3.1.1:220-228

Anslutning mot yttervägg 3.1.1:240-243

Anslutning mot betongpelare 3.1.1:245

Rörelsefog 3.1.1:246

Teleskopanslutningar 3.1.1:250-254

Flanktransmission i Gyproc Träbjälklag 3.1.1:261-262

Anmärkning

Detaljer i detta kapitel är beskrivna för Gyproc XR system, men kan utföras på motsvarande sätt för Gyproc ER system.

SYSTEMEGENSKAPER

För fler systemegenskaper samt systemegenskaper för övriga Gyproc skivor, se inledningen av kapitlet.

Gyproc ER 70/70x2 (450) NNN-NNN M140

a) Laboratorievärde, se information kapitel Byggnadsakustik. Värdena är det som maximalt kan uppnås, utan inverkan av anslutande konstruktioner eller installationer.

SLIMWALL

Gyproc ER 45/45x2 (450) HN-NH M90

1. Kantprofil gyproc AC 45/40 acounomic (i golv, vägg och tak)

2. Regel gyproc ER 45, c 450 mm

3. 12,5 mm skiva gyproc GHE 13 habito

4. 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

5. 2 x 45 mm mineralull

Hänvisning till Detalj i kapitel XR

Anslutning

Anslutning

Flanktransmission i Gyproc Träbjälklag 3.1.1:261-262

SYSTEMEGENSKAPER

För fler systemegenskaper samt systemegenskaper för övriga Gyproc skivor, se inledningen av kapitlet.

a) Laboratorievärde, se information kapitel Byggnadsakustik. Värdena är det som maximalt kan uppnås, utan inverkan av anslutande konstruktioner eller installationer.

Gyproc ER 45/45x2 (450) HNN-NNH M90

1. Kantprofil gyproc AC 45/40 acounomic (i golv, vägg och tak)

2. Regel gyproc ER 45, c 450 mm

3. 12,5 mm skiva gyproc GHE 13 habito

4. 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

5. 2 x 45 mm mineralull

Hänvisning till Detalj i kapitel XR

Anslutning mot tunga konstruktioner 3.1.1:201-206

Anslutning

Anslutning av vägg mot håldäck 3.1.1:208

Anslutning av vägg mot betongvägg 3.1.1:209

Ytterhörn

T-hörn

3.1.1:212-214

3.1.1:215-218

Anslutning mot undertak 3.1.1:220-228

Anslutning mot yttervägg 3.1.1:240-243

Anslutning mot betongpelare 3.1.1:245

Rörelsefog 3.1.1:246

Teleskopanslutningar 3.1.1:250-254

Flanktransmission i Gyproc Träbjälklag 3.1.1:261-262

SYSTEMEGENSKAPER

För fler systemegenskaper samt systemegenskaper för övriga Gyproc skivor, se inledningen av kapitlet.

a) Laboratorievärde, se information kapitel Byggnadsakustik. Värdena är det som maximalt kan uppnås, utan inverkan av anslutande konstruktioner eller installationer.

SLIMWALL

GYPROC DURONOMIC®

SYSTEMBESKRIVNING

Gyproc Duronomic är ett system med förstärkningsreglar till innerväggar. Systemet används huvudsakligen till högre väggar och väggar med belastningar. Systemet ger underlag för 900 mm breda Gyproc gipsskivor där förstärkningsreglarna monteras på c-avstånd 450 mm.

Duronomic-systemet består av gyproc GFR duronomic förstärkningsreglar som är avsevärt kraftigare än vanliga reglar i systemet Gyproc ER och Gyproc XR. Väggar där de vanliga reglarna ersätts av förstärkningsreglar blir därför mycket starka och stabila.

I väggar där förstärkningsreglar används är det lämpligt, om än inte alltid nödvändigt, att använda gyproc GFS duronomic förstärkningsskenor.

I väggar där t.ex gyproc ER önskas ersättas med gyproc GFR för att få en tunnare vägg, är det möjligt att välja skena alt. kantprofil gyproc SK, SKP alt. AC.

SYSTEMETS FÖRDELAR

• Optimal lösning för höga väggar

• God stabilitet

• Förstärkningsreglar är idealiska för montering av tunga dörrar

• Låg totalkostnad för hel vägg

• Snabb hantering och montering

• Förberedd för kabeldragning (gäller ej GFR 45)

• Hög hållfasthet

• Bärande väggar kan byggas i upp till brandklass REI 90.

Obs! att styvare reglar påverkar ljudisoleringen vid enkelstomme, se Systemegenskaper.

Se även systemegenskaper för gyproc XR vid väggar med max vägghöjd upp till 7000 mm (ej bärande) och ljudkrav Rw = 44–57 dB.

ÖVRIG ANVÄNDNING

Förstärkningsreglar gyproc GFR duronomic kan användas som primärer i fribärande undertak. Se kapitel Byggnadsakustik

I systemegenskaper finns beskrivningar av respektive system och en övergripande information om systemens egenskaper. Efter redovisningen av systemegenskaper återfinns datablad.

Informationen om ljudisolering i fält ska ses som vägledning i projektens tidiga skede. För slutgiltig dimensionering av konstruktioner bör beräkningsstandarden SS-EN 12354-1 användas.

UPPBYGGNAD AV SYSTEM GYPROC DURONOMIC

1 3 4 2

1. Förstärkningsregel gyproc GFR duronomic

2. Förstärkningsskena gyproc GFS duronomic

3. Beklädnad: 12,5 mm Gyproc gipsskivor, glasroc H ocean våtrumsskiva alt. 15,4 mm gyproc protect F 4. Mineralull krävs vid vissa ljudkrav, se översikt över systemegenskaper och/eller datablad.

Reglarna har ett osymmetriskt tvärsnitt och är därför lätta att skarva genom omlottläggning. Skarven ska dimensioneras för aktuella snittkrafter. Portar fästs i reglarna eller i speciella portomfattningar, enligt portleverantörens anvisningar. Gångdörrar monteras i väggfälten enligt kapitel Infästningar / infästning av tunga dörrar.

GFR-reglarna ska beställas fabrikskapade i rätta längder. För information om dimensionering, skarvning m.m se kapitel Statik

FÖRKLARING

Beteckning för Gyproc Duronomic väggtyper förmedlar följande information:

• Uppbyggnad av enkel, saxad eller dubbel regelstomme

• Bredd på skena eller kantprofil och bredd på reglar

• Centrumavstånd för reglar

• Antal lag skivor på var sida om stålstommen

• Isoleringsutförande med mineralullsskiva, eller avsaknad av isolering.

En uttömmande förklaring ges nedan av Gyprocs beteckning för olika väggtyper med 3 exempel.

KODNYCKEL FÖR BETECKNING AV VÄGGTYPER – EXEMPEL

Gyproc Duronomic med enkel regelstomme

(450)

System Gyproc

Gyproc Duronomic med saxad regelstomme

Gyproc Duronomic med dubbel regelstomme

70 70 mm bred skena 120 120 mm bred skena 70 70 mm bred skena / Skiljetecken mellan beteckning för skena och regel / Skiljetecken mellan beteckning för skena och regel / Skiljetecken mellan beteckning för skena och regel

70 70 mm bred regel 95 95 mm bred regel

70 70 mm bred regel (450) Avstånd mellan reglar (450) Avstånd mellan reglar x2 Dubbelt regelverk med skenor och reglar

N 1 lag gyproc normal på den ena sidan av regelverket

2 lag gyproc normal på den ena sidan av regelverket (450) Avstånd mellan reglar

Skiljetecken för skivor på väggens olika sidorSkiljetecken för skivor på väggens olika sidor NN

N 1 lag gyproc normal på den andra sidan av regelverket NN

M0 Ingen isolering

N gyproc normal

R gyproc robust

H gyproc habito

E gyproc ergolite a)

P gyproc protect F

V glasroc H ocean

C Aquaroc

B Glasroc F multiboard

L gyproc planum

X gyproc X-ray protection

2 lag gyproc normal på den andra sidan av regelverket -

M120 120 mm tjock mineralull VV

2 lag gyproc normal på den ena sidan av regelverket

Skiljetecken för skivor på väggens olika sidor

2 lag glasroc H ocean på den andra sidan av regelverket

M140 140 mm tjock mineralull (70+70 mm)

Kod Isolering i regelstomme

M0 Ingen mineralull

MR Mineralullsremsa i skenor och reglar

M Mineralull isover glasull med densitet min 14 kg/m³

S isover ultimate med densitet minst 18 kg/m³ eller stenull med densitet minst 28 kg/m³

a) Vid bärande väggar med vertikalkrafter eller vid större horisontalkrafter t.ex invändiga vindslaster, så ska gyproc ergolite inte användas, förutom vid flerlagsbeklädnad tillsammans med tyngre Gyproc gipsskivor.

Kod Skiva

SYSTEMEGENSKAPER

Ljudisolering [dB] som normalt kan påräknas om konstruktionen utförs enligt Gyproc Handbok och övriga anvisningar.

Betongbjälklag tjocklek [mm] b)

Brandklass upp till 6000 mm vägghöjd

Brandklassen gäller för icke bärande väggar

a) DnT,w vid 3,1 m rumsdjup i mottagarrummet. Vid andra rumsdjup i mottagarrummet se information i kapitel Byggnadsakustik

b) Information för projektering i tidiga skeden. DnT,w och R'w-värden avser vägg i kombination med två betongbjälklag, av typen massiva fribärande betongbjälklag med lätt yttervägg och anslutande lätt innervägg. Se även anslutning av vägg mot betongplatta resp håldäck i Detaljer 3.1.1:207-208. För exakt dimensionering av vägg- och bjälklagstyper bör SS-EN 12354-1 användas. Vid andra bjälklagstyper, rådgör med stomleverantören.

c) R'w kan i en övergångsperiod, enligt SIS/TS 25261, användas för redovisning av förväntad ljudisolering av vägg monterad i byggnad.

Gyproc GD

Väggtypbeteckning

(450) NN-0 M0

(450) NN-0 M0

GD 70/70 (450) NNN-0 M0

(450) NNN-0 M70

(450) N-N M0

(450) N-N M0

(450) NN-NN M45

GD 70/70X2 (450) NN-NN M140

Gyproc GD 70/70X2 (450) NNN-NNN M140

illustration

Gyproc GD 45/45X2 (450) HN-NH M90

Gyproc GD 45/45X2 (450) HNN-NNH M90

d) Laboratorievärde uppmätta i laboratorium eller beräknade, se vidare i kapitel Byggnadsakustik. Värdena är det som maximalt kan uppnås, utan inverkan av anslutande konstruktioner eller installationer.

e) Redovisade prisindex utgår från konstruktionen Gyproc ER 70/70 (450) N-N M0 = Prisindex 100.

f) Brandklassen gäller oavsett vilken sida som utsätts för brandpåverkan.

g) För väggar med dubbel regelstomme med två lag Gyproc gipsskivor samt krav på ljudisolering DnT,w +C50-3150 = 52 dB, se vidare i kapitel Byggnadsakustik om ”lika rum-problemet”.

SYSTEM GYPROC DURONOMIC

3.1.15:111 DATABLAD

Bärande väggar utan krav på brandmotstånd

Konstruktionsdetaljer

1. Förstärkningsskena gyproc GFS duronomic

2. Förstärkningsregel gyproc GFR duronomic, c 450 mm

3. 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

Krav på golv och överliggande bjälklag

Golv: Toleranskrav enligt AMA HUS 21 tabell 43.DC/1 klass A ska uppfyllas.

Bjälklag: Nedböjning av nyttig last ska ej överstiga 1/400 av spännvidden.

Användningsområde Bärande vägg i korrosivitetsklass C2.

Anmärkning

Brand och ljudisolerande egenskaper, se inledning av kapitlet.

GFR-reglarna ska beställas fabrikskapade i rätta längder.

För information om dimensionering, skarvning m.m se kapitel Statik

3.1.15:114 DATABLAD

Avskiljande och bärande väggar, brandklassade

1 23 4

Konstruktionsdetaljer

1. Förstärkningsskena gyproc GFS duronomic

2. Förstärkningsregel gyproc GFR duronomic, c 450 mm

3. 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

4. 15,4 mm skiva gyproc GFE 15 protect F

Avskiljande och bärande väggar av 900 mm breda gipsskivor på stålstomme

Brandklass REI 60 erhålls med Gyproc GD 70/70 (450) PN-NP M0

Brandklass REI 90 erhålls med Gyproc GD 70/70 (450) PP-PP M0.

Eftersom gipsskivorna på den brandutsatta sidan kalcinerar innan 60 respektive 90 minuter, ska reglarna dimensioneras med endast en stagad fläns.

Krav på golv och överliggande bjälklag

Golv: Toleranskrav enligt AMA HUS 21 tabell 43.DC/1 klass A ska uppfyllas.

Bjälklag: Nedböjning av nyttig last ska ej överstiga 1/400 av spännvidden.

Användningsområde Bärande vägg i korrosivitetsklass C2.

Anmärkning

Brand och ljudisolerande egenskaper, se inledning av kapitlet.

GFR-reglarna ska beställas fabrikskapade i rätta längder.

För information om dimensionering, skarvning m.m se kapitel Statik

GYPROC ACOUNOMIC®

SYSTEMBESKRIVNING

Gyproc Acounomic är en samlande beteckning för ett sortiment stålprofiler med akustisk tätning för innerväggar och innertak. Den akustiska tätningen mot anslutande konstruktioner består av en kantprofil med pålimmade tätningslister av EPDM-gummi. gyproc acounomic kantprofil används i såväl golv och tak som mot väggar. Exempel på anslutande konstruktioner där produkterna är lämpliga att använda är betong, lättbetong, slätputsade ytor, slät plåt och olika typer av byggskivor.

I sortimentet ingår även hörnprofiler som är avsedda att användas i vissa hörnlösningar.

Produkterna ersätter andra akustiska tätningsmetoder av t.ex typen fogmassa. Användningsområde för produkterna är ljudisolerande väggar från 40 dB.

AKUSTISK TÄTNING

Den akustiska tätningen åstadkoms genom att tätningslisterna på kantprofilens liv förhindrar läckage mellan gipsskiva och kantprofilen vid anslutande konstruktioner.

Tätningslisternas egenskaper och placering är noggrant utprovade för att ge bästa möjliga ljudisolering.

Kantprofilen finns med flänshöjd 40 och 55 mm. Vid infästning av golvsockel kan det vara en fördel att använda en kantprofil med flänshöjden 55 mm. Detta gäller särskilt vid flytspacklade golv eller vid tjockare golvbeläggningar, t.ex parkett. Om flytspacklingen av golv utförs före innerväggsmontaget uppnås stor flexibilitet att framöver ändra planlösningarna.

ENKELT ATT MONTERA

Produkterna innehåller en rad detaljer som underlättar montaget.

Det utåtbockade vecket 1 på flänsen gör det lätt att skruva gipsskivorna till kantprofilen eftersom flänsen blir styv.

Det blir även en bra anliggning mellan kantprofil och gipsskiva och risken för ljudläckage via flänsen är liten.

Rillorna 2 på livet säkerställer att tätningslisterna får rätt komprimering. Dessutom minskar risken för att kantprofilens fläns blir ojämn.

Infästningssanvisningar 3 i kantprofilens liv på c-avstånd 100 mm underlättar vid infästning i underlaget och medverkar till att säkerställa att infästningen kommer på rätt c-avstånd. För att underlätta montaget av gipsskivorna och reglarna är kantprofilens fläns 4 40 resp. 55 mm hög.

Systemet med gyproc acounomic bibehåller sina egenskaper upp till brandklass EI 60 även om gipsskivorna mot golv lyfts maximalt 10 mm för att öka säkerhet mot vattenuppsugning. Detta gäller dock inte schaktväggar. För mer information se Gyproc Monteringshandbok.

KVALITETSSÄKRING

Tätningen kan garanteras genom att monteringen säkerställer ett gott resultat. Produkten tillverkas med mycket höga krav på produktkvalitet. Tätningslisterna limmas på ett sätt som säkerställer att listerna inte lossnar. Produkterna skyddas genom ett funktionellt emballagesystem.

Utåtbockat veck

2 Rillor

3 Infästningsanvisning löpande c 100 mm

4 Tätningslist av EPDM-gummi

Direkt ljudtransmission

Flanktransmission

M 1 2 S 3 4 2 2 4 2 2 4 S M 1 3 3

Överhörning

LJUD

gyproc acounomic kantprofiler är lämpliga att använda i väggar med ljudisolering Rw 44–73 dB respektive Rw +C 50-3150 59-69 För väggar med ljudisolering Rw = 38 dB, är det lämpligt att använda skenor med polyetenbeklädnad på livet (gyproc SKP). Vid lägre ljudisolering erfordas ingen tätning (gyproc SK). Se även kapitel Fogning och ytbehandling

Väggens ljudisolering bestäms av konstruktionens ljudisolering (direkt transmission) flanktransmission, överhörning och läckage. Mer information om ljudisolering finns i kapitel Byggnadsakustik

Vid anslutningar mellan olika konstruktioner är det av avgörande betydelse att läckage förhindras. För att förhindra läckage måste anslutningarna vara lufttäta. Ju högre krav på ljudisolering väggen har desto viktigare är det att anslutningarna är täta. Mycket små springor kan vara tillräckligt för att läckaget ska försämra ljudisoleringen kraftigt.

Läckage

Sändarrum

Mottagarrum

För en vägg som är 2,5 m x 3,6 m och som har ett fältvärde = 60 dB, kan försämringen på grund av läckaget av en springa runt väggens hela omkrets bli ungefär följande vid olika springstorlekar:

Springa (mm)

Försämring av som har ett fältvärde (dB)

0,1 9

0,5 22 1 29

2,5 m 3,6 m

För att säkerställa ett så litet läckage som möjligt har gyproc acounomic kantprofiler utvecklats. Kantprofilen är utformad på ett sådant sätt att ljudtätningen är mycket effektiv, och att kvaliteten vid montaget blir mycket hög. Stor vikt har lagts vid att säkerställa kvaliteten i alla led, dvs produktion, transport, montage och färdig vägg.

Jämfört med en absolut helt tät vägg har följande maximala differenser uppmätts med gyproc acounomic kantprofiler för olika väggtyper. Avvikelsen avser skillnad i reduktionstalsindex vid fältvärden. Jämförelsen avser en rå vägg (ej spacklad och målad). Typ av stomme

AKUSTISK TÄTNING MED GYPROC G 55

TÄTMASSA

Ett alternativt sätt att uppnå en akustisk tätning är att applicera akustisk tätmassa typ gyproc G 55 tätmassa mellan gipsskivan och anslutande konstruktioner.

För ett bra slutresultat är det viktigt att det andra laget med gipsskivor monteras med 7–10 mm springa mot anslutande konstruktioner samt att tätmassan appliceras med rätt mängd längs anslutande konstruktioner. Metoden att täta med fogmassa kräver ett mycket noggrant montage på arbetsplatsen för att rätt kvalitet ska kunna uppnås.

Detta innebär att för enkla och dubbla stommar uppnås i fält den ljudisolering som anges i Gyproc Handbok utan några krav på ytbehandling av väggen.

För väggar med enkel skena (saxad regelstomme eller gyproc XR) och fältvärde = 52 dB, är det nödvändigt att gipsskivorna är spacklade mot anslutande ytor för att ljudisoleringn enligt Gyproc Handbok ska kunna uppnås. Det är tillräckligt att ena sidan av väggen spacklas.

Redovisad ljudisolering gäller under förutsättning att anslutande ytor ej har för stora ytojämnheter.

Ytorna måste uppfylla AMA HUS tabell ES/1 klass

A krav på toleranser. Bl.a följande krav gäller:

• Porer med diameter över 10 mm får inte förekomma

• Porer får inte vara djupare än 5 mm.

Samt att buktighet inte får överstiga 5 mm på en mätlängd av 2,0 m.

BRANDTEKNISK KLASS

Kantprofilerna kan användas utan att konstruktionernas brandtekniska klass förändras jämfört med Gyproc Handbok.

BESTÄNDIGHET

Produkternas redovisade akustiska egenskaper beräknas bestå i minst 40 år.

TOTALKOSTNADER

Systemet bygger på principen att en industriell förädling är mer kostnadseffektiv att utföra än motsvarande arbetsmoment på arbetsplatsen.

Produkterna är utformade med en rad detaljer som ska underlätta monteringen. Eftersom tätningen är inbyggd i produkten kan ett arbetsmoment elimineras jämfört med om tätningen utförs på arbetsplatsen. Detta ger goda förutsättningar för lägsta möjliga totalkostnad.

GT

SYSTEMBESKRIVNING

Gyproc GT innerväggar med trästomme är ett system för bärande och ej bärande innerväggar. Systemet är uppbyggt av 900 mm breda Gyproc gipsskivor på en trästomme bestående av reglar c-avstånd 450 mm alt c-avstånd 600 mm, som monteras mellan kantreglar.

I systemet Gyproc GT innerväggar på trästomme finns det tre typer av vägguppbyggnader:

• Enkelväggar, enkel trästomme där reglar och kantreglar har samma bredd

• Enkel trästomme, med horisontellt monterade gyproc AP profil på ena sidan av väggen

• Dubbelväggar, dubbla trästommar – två parallella trästommar, där reglar och kantreglar har samma bredd.

SYSTEMETS FÖRDELAR

• Traditionellt och välkänt system

• Trästomme av reglar med standarddimensioner.

STABILITET

Träregelväggar kan med 45 x 95 mm reglar byggas upp till 4 m höjd utan speciella arrangemang. Max-höjden är satt mer av praktiska än av stabilitetsmässiga skäl, beroende på träreglarnas egenskaper och max standardlängder. Då icke bärande avskiljande väggar monteras mellan bärande bjälklag, kommer dessa i viss utsträckning att belastas av egenvikt och nyttig last från ovanförliggande bjälklag. Om inte extremt höga laster beräknas uppkomma behöver inte några särskilda åtgärder vidtas.

ALLMÄN BESKRIVNING

Stålprofiler kan med fördel användas som ett komplement till trä för att få en tekniskt och ekonomiskt bättre lösning.

Lämpliga stålprofiler är hörnprofilerna gyproc H 50/50, gyproc HR 60/60 samt gyproc AP profil.

Profiler i systemet Gyproc Acounomic ersätter akustisk tätmassa.

I systemegenskaper finns beskrivningar av respektive system och en övergripande information om systemens egenskaper. Efter redovisningen av systemegenskaper återfinns datablad och detaljer med egenskaper för anslutningar.

Informationen om ljudisolering i fält ska ses som vägledning i projektens tidiga skede. För slutgiltig dimensionering av konstruktioner bör beräkningsstandarden SS-EN 12354-1 användas.

3

1

4 2

1. Regel 45 mm och bredare till gyproc GT innerväggar med trästomme

2. Kantregel 45 mm och bredare; alt. gyproc SK, SKP eller kantprofil gyproc AC acounomic

3. Beklädnad: 12,5 mm Gyproc gipsskivor, glasroc H ocean våtrumsskiva alt. 15,4 mm gyproc protect F

4. Mineralull krävs vid vissa ljudkrav, se översikt över systemegenskaper.

UPPBYGGNAD AV SYSTEM GYPROC GT

FÖRKLARING

Beteckning för Gyproc GT väggtyper förmedlar följande information:

• System (Gyproc GT) – som förmedlar vilken typ av regel som ska användas

• Uppbyggnad av trästomme (enkel, med AP profil eller dubbel)

• Bredd på kantregel/kantprofil

• Centrumavstånd för reglar

• Antal lag skivor på var sida om trästommen

• Isoleringsutförande med mineralullsskiva, eller avsaknad av isolering.

En uttömmande förklaring ges nedan av Gyprocs beteckning för olika väggtyper med 3 exempel.

KODNYCKEL FÖR BETECKNING AV VÄGGTYPER – EXEMPEL

Gyproc GT med enkel trästomme

Gyproc GT med enkel trästomme och AP profil

Gyproc GT med dubbel trästomme

Gyproc GT 70/70 (450) N-N M0 Gyproc GT 70/70-A (600) NN-NN M45 Gyproc GT 70/70x2

mm bred kantprofil / Skiljetecken mellan beteckning för skena och regel / Skiljetecken mellan beteckning för skena och regel / Skiljetecken mellan beteckning för skena och regel

70 70 mm bred regel

70 mm bred regel

70 mm bred regel

(450) Avstånd mellan reglar -A gyproc AP profil x2 Dubbelt regelverk med kantprofil och reglar

N 1 lag gyproc normal på den ena sidan av regelverket (600) Avstånd mellan reglar (450) Avstånd mellan reglar

–

Skiljetecken för skivor på väggens olika sidor NN

N 1 lag gyproc normal på den andra sidan av regelverket -

M0 Ingen isolering NN

N gyproc normal

R gyproc robust

H gyproc habito

E gyproc ergolite a)

P gyproc protect F

V glasroc H ocean

C aquaroc

B glasroc F multiboard

L gyproc planum

X gyproc X-ray protection

2 lag gyproc normal på den ena sidan av regelverket

NN

Skiljetecken för skivor på väggens olika sidor -

2 lag gyproc normal på den andra sidan av regelverket VV

M45 45 mm tjock mineralull

2 lag gyproc normal på den ena sidan av regelverket

Skiljetecken för skivor på väggens olika sidor

2 lag glasroc H ocean på den andra sidan av regelverket

M140 140 mm tjock mineralull (70+70 mm)

Kod Isolering i skivor

M0 Ingen mineralull

MR Mineralullsremsa i skenor och reglar

M Mineralull isover glasull med densitet min 14 kg/m³

S isover ultimate med densitet minst 18 kg/m³ eller stenull med densitet minst 28 kg/m³

a) Vid bärande väggar med vertikalkrafter eller vid större horisontalkrafter t.ex invändiga vindslaster, så ska gyproc ergolite inte användas, förutom vid flerlagsbeklädnad tillsammans med tyngre Gyproc gipsskivor.

Kod Skiva

SYSTEMEGENSKAPER

GYPROC GT 450 MED GYPROC NORMAL

Ljudisolering [dB] som normalt kan påräknas om konstruktionen utförs enligt Gyproc Handbok och Gyproc övriga anvisningar.

35 40 45 50

Betongbjälklag tjocklek [mm] b)

a) DnT,w vid 3,1 m rumsdjup i mottagarrummet. Vid andra rumsdjup i mottagarrummet se information i kapitel Byggnadsakustik

b) Information för projektering i tidiga skeden. DnT,w och R'w-värden avser vägg i kombination med två betongbjälklag, av typen massiva fribärande betongbjälklag med lätt yttervägg och anslutande lätt innervägg. Se även anslutning av vägg mot betongplatta resp håldäck i Detaljer 3.1.1:207-208. För exakt dimensionering av vägg- och bjälklagstyper bör SS-EN 12354-1 användas. Vid andra bjälklagstyper, rådgör med stomleverantören.

c) R'w kan i en övergångsperiod, enligt SIS/TS 25261, användas för redovisning av förväntad ljudisolering av vägg monterad i byggnad.

december 2024

d) Laboratorievärde uppmätta i laboratorium eller beräknade, se vidare i kapitel Byggnadsakustik. Värdena är det som maximalt kan uppnås, utan inverkan av anslutande konstruktioner eller installationer.

e) Redovisade prisindex utgår från konstruktionen Gyproc ER 70/70 (450) N-N M0 = Prisindex 100.

f) Brandklassen gäller oavsett vilken sida som utsätts för brandpåverkan.

g) För väggar med dubbel regelstomme med två lag Gyproc gipsskivor samt krav på ljudisolering DnT,w +C50-3150 = 52 dB, se vidare i kapitel Byggnadsakustik om ”lika rum-problemet”.

m) Klassificering gäller för brand mot den beklädda sidan.

n) Kortling för knäckavstyvning rekommenderas. Bärförmåga i brandlastfallet beräknas av ansvarig konstruktör. Samt full utfyllnad med isover ultimate vid REI 60.

SYSTEMEGENSKAPER

GYPROC GT 600 MED GYPROC NORMAL

Ljudisolering [dB] som normalt kan påräknas om konstruktionen utförs enligt Gyproc Handbok och Gyproc övriga anvisningar.

Betongbjälklag tjocklek [mm] b)

till 6000 mm vägghöjd 25 30 35 40 45 50 56 DnT,w a), b) /

a) DnT,w vid 3,1 m rumsdjup i mottagarrummet. Vid andra rumsdjup i mottagarrummet se information i kapitel Byggnadsakustik

b) Information för projektering i tidiga skeden. DnT,w och R'w-värden avser vägg i kombination med två betongbjälklag, av typen massiva fribärande betongbjälklag med lätt yttervägg och anslutande lätt innervägg. Se även anslutning av vägg mot betongplatta resp håldäck i Detaljer 3.1.1:207-208. För exakt dimensionering av vägg- och bjälklagstyper bör SS-EN 12354-1 användas. Vid andra bjälklagstyper, rådgör med stomleverantören.

c) R'w kan i en övergångsperiod, enligt SIS/TS 25261, användas för redovisning av förväntad ljudisolering av vägg monterad i byggnad.

d) Laboratorievärde uppmätta i laboratorium eller beräknade, se vidare i kapitel Byggnadsakustik. Värdena är det som maximalt kan uppnås, utan inverkan av anslutande konstruktioner eller installationer. 2 december 2024

e) Redovisade prisindex utgår från konstruktionen Gyproc ER 70/70 (450) N-N M0 = Prisindex 100.

f) Brandklassen gäller oavsett vilken sida som utsätts för brandpåverkan.

g) För väggar med dubbel regelstomme med två lag Gyproc gipsskivor samt krav på ljudisolering DnT,w +C50-3150 = 52 dB, se vidare i kapitel Byggnadsakustik om ”lika rum-problemet”.

m) Klassificering gäller för brand mot den beklädda sidan.

n) Kortling för knäckavstyvning rekommenderas. Bärförmåga i brandlastfallet beräknas av ansvarig konstruktör. Samt full utfyllnad med isover ultimate vid REI 60.

SYSTEMEGENSKAPER

GYPROC GT 600 MED GYPROC PROTECT F

Ljudisolering [dB] som normalt kan påräknas om konstruktionen utförs enligt Gyproc Handbok och Gyproc övriga anvisningar.

30 35 40 45 50 56 DnT,w

Betongbjälklag tjocklek [mm] b)

a) DnT,w vid 3,1 m rumsdjup i mottagarrummet. Vid andra rumsdjup i mottagarrummet se information i kapitel Byggnadsakustik

b) Information för projektering i tidiga skeden. DnT,w och R'w-värden avser vägg i kombination med två betongbjälklag, av typen massiva fribärande betongbjälklag med lätt yttervägg och anslutande lätt innervägg. Se även anslutning av vägg mot betongplatta resp håldäck i Detaljer 3.1.1:207-208. För exakt dimensionering av vägg- och bjälklagstyper bör SS-EN 12354-1 användas. Vid andra bjälklagstyper, rådgör med stomleverantören.

c) R'w kan i en övergångsperiod, enligt SIS/TS 25261, användas för redovisning av förväntad ljudisolering av vägg monterad i byggnad.

d) Laboratorievärde uppmätta i laboratorium eller beräknade, se vidare i kapitel Byggnadsakustik. Värdena är det som maximalt kan uppnås, utan inverkan av anslutande konstruktioner eller installationer.

Väggtypbeteckning

e) Redovisade prisindex utgår från konstruktionen Gyproc ER 70/70 (450) N-N M0 = Prisindex 100.

f) Brandklassen gäller oavsett vilken sida som utsätts för brandpåverkan.

g) För väggar med dubbel regelstomme med två lag Gyproc gipsskivor samt krav på ljudisolering DnT,w +C50-3150 = 52 dB, se vidare i kapitel Byggnadsakustik om ”lika rum-problemet”.

m) Klassificering gäller för brand mot den beklädda sidan.

n) Kortling för knäckavstyvning rekommenderas. Bärförmåga i brandlastfallet beräknas av ansvarig konstruktör. Samt full utfyllnad med isover ultimate vid REI 60.

SYSTEM GYPROC GT

3.1.51:101 A DATABLAD

GYPROC GT 70/70 (450) NN-0 M0

1. Kantregel 45 x 70 mm

2. Väggregel 45 x 70 mm, c 450 mm

3. 2 x 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

Hänvisning till Detalj

Anslutning mot tunga konstruktioner 3.1.51:201-207

Anslutning mot tunga och lätta konstruktioner 3.1.51:208

Anslutning av vägg mot betongplatta 3.1.51:209

Anslutning av vägg mot håldäck 3.1.51:210

Anslutning av vägg mot massiv betongvägg 3.1.51:211

Ytterhörn 3.1.51:213-216

T-hörn 3.1.51:217-220

Anslutning mot träbjälklag (tak) 3.1.51:221

Anslutning mot träbjälklag 3.1.51:222-224

Anslutning av vägg träbjälklag – gyproc AP profil 3.1.51:226-227A

Anslutning av vägg mot vindsbjälklag 3.1.51:227B

Anslutning av vägg mot vindsbjälklag –

Radhusskiljande vägg 3.1.51:228

Anslutning av vägg mot yttervägg 3.1.51:230-233

Rörelsefog 3.1.51:234

Anmärkning

Brandklassen gäller för brandpåverkan från den beklädda sidan.

SYSTEMEGENSKAPER

För fler systemegenskaper, se inledningen av kapitlet.

Väggtyp

(450) NN-0 M0

a) Laboratorievärden uppmätta i laboratorium eller beräknade, se vidare i kapitel Byggnadsakustik Värdena är det som maximalt kan uppnås, utan inverkan av anslutande konstruktioner eller installationer.

3.1.51:101 B DATABLAD

1 2 3

GYPROC GT 70/70 (450) NNN-0 M0

1. Kantregel 45 x 70 mm

2. Väggregel 45 x 70 mm, c 450 mm

3. 3 x 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

Hänvisning till Detalj

Anslutning mot tunga konstruktioner 3.1.51:201-207

Anslutning mot tunga och lätta konstruktioner 3.1.51:208

Anslutning av vägg mot betongplatta 3.1.51:209

Anslutning av vägg mot håldäck 3.1.51:210

Anslutning av vägg mot massiv betongvägg 3.1.51:211 Ytterhörn 3.1.51:213-216 T-hörn 3.1.51:217-220

Anslutning mot träbjälklag (tak) 3.1.51:221

Anslutning mot träbjälklag 3.1.51:222-224

Anslutning av vägg träbjälklag – gyproc AP profil 3.1.51:226-227A

Anslutning av vägg mot vindsbjälklag 3.1.51:227B

Anslutning av vägg mot vindsbjälklag –Radhusskiljande vägg 3.1.51:228

Anslutning av vägg mot yttervägg 3.1.51:230-233 Rörelsefog 3.1.51:234

Anmärkning

Brandklassen gäller för brandpåverkan från den beklädda sidan.

SYSTEMEGENSKAPER

För fler systemegenskaper, se inledningen av kapitlet.

Väggtyp

(450) NNN-0 M0

GT 70/70 (600) NNN-0 M0

a) Laboratorievärden uppmätta i laboratorium eller beräknade, se vidare i kapitel Byggnadsakustik Värdena är det som maximalt kan uppnås, utan inverkan av anslutande konstruktioner eller installationer.

GYPROC GT 45/45 (450) N-N M0

1. Kantregel 45 x 45 mm

2. Väggregel 45 x 45 mm, c 450 mm

3. 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

GYPROC GT 70/70 (450) N-N M0

1. Kantregel 45 x 70 mm

2. Väggregel 45 x 70 mm, c 450 mm

3. 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

GYPROC GT 95/95 (450) N-N M0

1. Kantregel 45 x 95 mm

2. Väggregel 45 x 95 mm, c 450 mm

3. 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

Hänvisning till Detalj

Anslutning mot tunga konstruktioner 3.1.51:201-207

Anslutning mot tunga och lätta konstruktioner 3.1.51:208

Anslutning av vägg mot betongplatta 3.1.51:209

Anslutning av vägg mot håldäck 3.1.51:210

Anslutning av vägg mot massiv betongvägg 3.1.51:211

Ytterhörn 3.1.51:213-216 T-hörn 3.1.51:217-220

Anslutning mot träbjälklag (tak) 3.1.51:221

Anslutning mot träbjälklag 3.1.51:222-224

Anslutning av vägg träbjälklag – gyproc AP profil 3.1.51:226-227A

Anslutning av vägg mot vindsbjälklag 3.1.51:227B

Anslutning av vägg mot vindsbjälklag –

Radhusskiljande vägg 3.1.51:228

Anslutning av vägg mot yttervägg 3.1.51:230-233

Rörelsefog 3.1.51:234

Anmärkning

Brandklass för bärande och avskiljande/ bärande (R & REI) se funktionsnyckel i början av kapitlet. Vid ljudkrav, se ljudtätning för resp vägg i kapitel Fogning och ytbehandling

SYSTEMEGENSKAPER

För fler systemegenskaper, se inledningen av kapitlet.

a) Laboratorievärden uppmätta i laboratorium eller beräknade, se vidare i kapitel Byggnadsakustik Värdena är det som maximalt kan uppnås, utan inverkan av anslutande konstruktioner eller installationer.

4 mars 2025

GYPROC GT 45/45 (450) N-N M45

1. Kantregel 45 x 45 mm

2. Väggregel 45 x 45 mm, c 450 mm

3. 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

4. min 45 mm mineralull

GYPROC GT 70/70 (450) N-N M45

1. Kantregel 45 x 70 mm

2. Väggregel 45 x 70 mm, c 450 mm

3. 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

4. min 45 mm mineralull

GYPROC GT 95/95 (450) N-N M45

1. Kantregel 45 x 95 mm

2. Väggregel 45 x 95 mm, c 450 mm

3. 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

4. min 45 mm mineralull

SYSTEMEGENSKAPER

För fler systemegenskaper, se inledningen av kapitlet.

Hänvisning till Detalj

Anslutning mot tunga konstruktioner

3.1.51:201-207

Anslutning mot tunga och lätta konstruktioner 3.1.51:208

Anslutning av vägg mot betongplatta 3.1.51:209

Anslutning av vägg mot håldäck 3.1.51:210

Anslutning av vägg mot massiv betongvägg

Ytterhörn

3.1.51:211

3.1.51:213-216 T-hörn

3.1.51:217-220

Anslutning mot träbjälklag (tak) 3.1.51:221

Anslutning mot träbjälklag 3.1.51:222-224

Anslutning av vägg träbjälklag – gyproc AP profil 3.1.51:226-227A

Anslutning av vägg mot vindsbjälklag 3.1.51:227B

Anslutning av vägg mot vindsbjälklag –Radhusskiljande vägg

3.1.51:228

Anslutning av vägg mot yttervägg 3.1.51:230-233

Rörelsefog 3.1.51:234

Anmärkning

Brandklass för bärande och avskiljande/ bärande (R & REI) se funktionsnyckel i början av kapitlet. Vid ljudkrav, se ljudtätning för resp vägg i Fogning och ytbehandling

a) Laboratorievärden uppmätta i laboratorium eller beräknade, se vidare i kapitel Byggnadsakustik Värdena är det som maximalt kan uppnås, utan inverkan av anslutande konstruktioner eller installationer.

4 mars 2025

GYPROC GT 45/45 (450) NN-NN M0

1. Kantregel 45 x 45 mm

2. Väggregel 45 x 45 mm, c 450 mm

3. 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

GYPROC GT 70/70 (450) NN-NN M0

1. Kantregel 45 x 70 mm

2. Väggregel 45 x 70 mm, c 450 mm

3. 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

4. Kortlingar på regelns halva höjd vid bärande vägg med brandklassning

GYPROC GT 95/95 (450) NN-NN M0

1. Kantregel 45 x 95 mm

2. Väggregel 45 x 95 mm, c 450 mm

3. 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

4. Kortlingar på regelns halva höjd vid bärande vägg med brandklassning

Hänvisning till Detalj

Anslutning mot tunga konstruktioner 3.1.51:201-207

Anslutning mot tunga och lätta konstruktioner 3.1.51:208

Anslutning av vägg mot betongplatta 3.1.51:209

Anslutning av vägg mot håldäck 3.1.51:210

Anslutning av vägg mot massiv betongvägg 3.1.51:211

Ytterhörn 3.1.51:213-216

T-hörn 3.1.51:217-220

Anslutning mot träbjälklag (tak) 3.1.51:221

Anslutning mot träbjälklag 3.1.51:222-224

Anslutning av vägg träbjälklag – gyproc AP profil 3.1.51:226-227A

Anslutning av vägg mot vindsbjälklag 3.1.51:227B

Anslutning av vägg mot vindsbjälklag –

Radhusskiljande vägg 3.1.51:228

Anslutning av vägg mot yttervägg 3.1.51:230-233

Rörelsefog 3.1.51:234

Anmärkning

Brandklass för bärande och avskiljande/ bärande (R & REI) se funktionsnyckel i början av kapitlet. Vid ljudkrav, se ljudtätning för resp vägg i kapitel Fogning och ytbehandling

SYSTEMEGENSKAPER

För fler systemegenskaper, se inledningen av kapitlet.

a) Laboratorievärden uppmätta i laboratorium eller beräknade, se vidare i kapitel Byggnadsakustik. Värdena är det som maximalt kan uppnås, utan inverkan av anslutande konstruktioner eller installationer.

GYPROC GT 45/45 (450) NN-NN M45

1. Kantregel 45 x 45 mm

2. Väggregel 45 x 45 mm, c 450 mm

3. 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

4. min 45 mm mineralull

GYPROC GT 70/70 (450) NN-NN M45

1. Kantregel 45 x 70 mm

2. Väggregel 45 x 70 mm, c 450 mm

3. 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

4. min 45 mm mineralull

5. Kortlingar på regelns halva höjd vid bärande vägg med brandklassning

GYPROC GT 95/95 (450) NN-NN M45

1. Kantregel 45 x 95 mm

2. Väggregel 45 x 95 mm, c 450 mm

3. 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

4. min 45 mm mineralull

5. Kortlingar på regelns halva höjd vid bärande vägg med brandklassning

Hänvisning till Detalj

Anslutning mot tunga konstruktioner 3.1.51:201-207

Anslutning mot tunga och lätta konstruktioner 3.1.51:208

Anslutning av vägg mot betongplatta

Anslutning av vägg mot håldäck

Anslutning av vägg mot massiv betongvägg

3.1.51:217-220

Anslutning mot träbjälklag (tak) 3.1.51:221

Anslutning mot träbjälklag 3.1.51:222-224

Anslutning av vägg träbjälklag – gyproc AP profil 3.1.51:226-227A

Anslutning av vägg mot vindsbjälklag 3.1.51:227B

Anslutning av vägg mot vindsbjälklag –Radhusskiljande vägg

3.1.51:228

Anslutning av vägg mot yttervägg 3.1.51:230-233 Rörelsefog 3.1.51:234

Anmärkning

Brandklass för bärande och avskiljande/ bärande (R & REI) se funktionsnyckel i början av kapitlet. Vid ljudkrav, se ljudtätning för resp vägg i kapitel Fogning och ytbehandling

SYSTEMEGENSKAPER

För fler systemegenskaper, se inledningen av kapitlet.

a) Laboratorievärden uppmätta i laboratorium eller beräknade, se vidare i kapitel Byggnadsakustik Värdena är det som maximalt kan uppnås, utan inverkan av anslutande konstruktioner eller installationer.

4 mars 2025

GYPROC GT 95/95-A (600) NN-NN M45

1. Kantregel 45 x 95 mm

2. Väggregel 45 x 95 mm, c 600 mm

3. Profil gyproc AP 25, c 400 mm b)

4. 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

5. min 45 mm mineralull

6. Kortlingar på regelns halva höjd vid bärande vägg med brandklassning

GYPROC GT 120/120-A (600) NN-NN M120

1. Kantregel 45 x 120 mm

2. Väggregel 45 x 120 mm, c 600 mm

3. Profil gyproc AP 25, c 400 mm b)

4. 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

5. min 120 mm mineralull

6. Kortlingar på regelns halva höjd vid bärande vägg med brandklassning

Hänvisning till Detalj

Anslutning mot tunga konstruktioner 3.1.51:201-207

Anslutning mot tunga och lätta konstruktioner 3.1.51:208

Anslutning av vägg mot betongplatta 3.1.51:209

Anslutning av vägg mot håldäck 3.1.51:210

Anslutning av vägg mot massiv betongvägg 3.1.51:211

Ytterhörn 3.1.51:213-216

T-hörn 3.1.51:217-220

Anslutning mot träbjälklag (tak) 3.1.51:221

Anslutning mot träbjälklag 3.1.51:222-224

Anslutning av vägg träbjälklag – gyproc AP profil 3.1.51:226-227A

Anslutning av vägg mot vindsbjälklag 3.1.51:227B

Anslutning av vägg mot vindsbjälklag –Radhusskiljande vägg 3.1.51:228

Anslutning av vägg mot yttervägg 3.1.51:230-233

Rörelsefog 3.1.51:234

Anmärkning

Brandklass för bärande och avskiljande/ bärande (R & REI) se funktionsnyckel i början av kapitlet. Vid ljudkrav, se ljudtätning för resp vägg i kapitel Fogning och ytbehandling

SYSTEMEGENSKAPER

För fler systemegenskaper, se inledningen av kapitlet.

a) Laboratorievärden uppmätta i laboratorium eller beräknade, se vidare i kapitel Byggnadsakustik Värdena är det som maximalt kan uppnås, utan inverkan av anslutande konstruktioner eller installationer.

b) Väggsida med gyproc AP profil blir något eftergivlig. Observera att akustikprofilens egenskaper försämras kraftigt om man monterar inredning på väggsidan med gyproc AP, dessutom reduceras bärförmågan.

3.1.51:107 DATABLAD

GYPROC GT 70/70X2 (600) NN-NN M45

1. Kantregel 45 x 70 mm

2. Väggregel 45 x 70 mm, c 600 mm

3. 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

4. min 45 mm mineralull

5. Kortlingar på regelns halva höjd vid bärande vägg med brandklassning

Hänvisning till Detalj

Anslutning mot tunga konstruktioner

Anslutning mot tunga och lätta konstruktioner

Anslutning av vägg mot massiv betongvägg

Ytterhörn

SYSTEMEGENSKAPER

3.1.51:211

3.1.51:213-216 T-hörn

3.1.51:217-220

Anslutning mot träbjälklag (tak) 3.1.51:221

Anslutning mot träbjälklag 3.1.51:222-224

Anslutning av vägg träbjälklag – gyproc AP profil 3.1.51:226-227A

Anslutning av vägg mot vindsbjälklag 3.1.51:227B

Anslutning av vägg mot vindsbjälklag –Radhusskiljande vägg 3.1.51:228

Anslutning av vägg mot yttervägg 3.1.51:230-233 Rörelsefog 3.1.51:234

Anmärkning

Brandklass för bärande och avskiljande/ bärande (R & REI) se funktionsnyckel i början av kapitlet. Vid ljudkrav, se ljudtätning för resp vägg i kapitel Fogning och ytbehandling

Observera att väggens ljudisolering inte gäller vid Rw +C50-3150

För fler systemegenskaper, se inledningen av kapitlet.

Väggtyp

a) Laboratorievärden uppmätta i laboratorium eller beräknade, se vidare i kapitel Byggnadsakustik Värdena är det som maximalt kan uppnås, utan inverkan av anslutande konstruktioner eller installationer.

GYPROC GT 70/70X2 (450) NN-NN M140

1. Kantregel 45 x 70 mm

2. Väggregel 45 x 70 mm, c 450 mm

3. 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

4. 2 x 70 mm mineralull

5. Kortlingar på regelns halva höjd vid bärande vägg med brandklassning

Hänvisning till Detalj

Anslutning mot tunga konstruktioner 3.1.51:201-207

Anslutning mot tunga och lätta konstruktioner 3.1.51:208

Anslutning av vägg mot betongplatta 3.1.51:209

Anslutning av vägg mot håldäck 3.1.51:210

Anslutning av vägg mot massiv betongvägg 3.1.51:211

Ytterhörn

3.1.51:213-216

T-hörn 3.1.51:217-220

Anslutning mot träbjälklag (tak) 3.1.51:221

Anslutning mot träbjälklag 3.1.51:222-224

Anslutning av vägg träbjälklag – gyproc AP profil 3.1.51:226-227A

Anslutning av vägg mot vindsbjälklag 3.1.51:227B

Anslutning av vägg mot vindsbjälklag –

Radhusskiljande vägg 3.1.51:228

Anslutning av vägg mot yttervägg 3.1.51:230-233

Rörelsefog 3.1.51:234

Anmärkning

Brandklass för bärande och avskiljande/ bärande (R & REI) se funktionsnyckel i början av kapitlet. Vid ljudkrav, se ljudtätning för resp vägg i kapitel Fogning och ytbehandling

SYSTEMEGENSKAPER

För fler systemegenskaper, se inledningen av kapitlet. Väggtyp

a) Laboratorievärden uppmätta i laboratorium eller beräknade, se vidare i kapitel Byggnadsakustik

Värdena är det som maximalt kan uppnås, utan inverkan av anslutande konstruktioner eller installationer.

3.1.51:110 DATABLAD

GYPROC GT 70/70X2 (450) NNN-NNN M140

1. Kantprofil 45 x 70 mm

2. Väggregel 45 x 70 mm, c 450 mm

3. 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

4. 2 x 70 mm mineralull. Full utfyllnad med isover ultimate vid brandklass REI 60

5. Kortlingar på regelns halva höjd vid bärande vägg med brandklassning

Hänvisning till Detalj

Anslutning

konstruktioner

Anslutning mot tunga och lätta konstruktioner

Anslutning av vägg mot betongplatta

3.1.51:217-220

Anslutning mot träbjälklag (tak) 3.1.51:221

Anslutning mot träbjälklag 3.1.51:222-224

Anslutning av vägg träbjälklag – gyproc AP profil 3.1.51:226-227A

Anslutning av vägg mot vindsbjälklag 3.1.51:227B

Anslutning av vägg mot vindsbjälklag –Radhusskiljande vägg 3.1.51:228

Anslutning av vägg mot yttervägg 3.1.51:230-233 Rörelsefog 3.1.51:234

Anmärkning

Brandklass för bärande och avskiljande/ bärande (R & REI) se funktionsnyckel i början av kapitlet. Vid ljudkrav, se ljudtätning för resp vägg i kapitel Fogning och ytbehandling

SYSTEMEGENSKAPER

För fler systemegenskaper, se inledningen av kapitlet.

Konstruktionsdetaljer

1. Väggregel c 900 mm

2. Kortlingsprofil gyproc EPT 900, max c 900 mm

3. 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

4. Syll och hammarband kan med fördel bytas mot stålskena gyproc SK, gyproc SKP alt gyproc acounomic

Regelstomme c 900 mm

– ger minst likvärdig ljudisolering som regelstomme c-avstånd 600 mm. – ger en likvärdig brandklassning som regelstomme c-avstånd 600 mm (Gyprocs bedömning). Gäller inte vid schaktväggar.

Utförande vid ett lag Gyproc gipsskivor (bredd 900 mm) på 2 sidor av regelstomme c 600 mm

Utförande vid två lag Gyproc gipsskivor (bredd 900 mm) på 2 sidor av regelstomme c 600 mm

Skivskarv på T-kortling

300 mm

Förskjutning mellan yttre och inre skivskarv.

Konstruktionsdetaljer

1. Väggregel c 600 mm

2. Kortlingsprofil gyproc EPT 600, c 900 mm (endast vid ett lag gipsskivor)

3. T-kortling gyproc T 60/9 i vart tredje regelfack

4. 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

Ljud- och brandklassning är likvärdig regelstomme c-avstånd 600 mm med skiva gyproc normal (bredd 1200 mm). Gäller inte brandklassning schaktväggar. Vid ljudkrav, se ljudtätning för resp. vägg i kapitel Fogning och ytbehandling

Anslutning mot tunga konstruktioner SCHAKTVÄGG

B Vertikalsnitt

Konstruktionsdetaljer

1. Polyetenduk gyproc GPD används vid ljudisolering Rw a) 38 dB

Anmärkning

Ljud- och brandklassning förutsätter att väggtyp och tung anslutning uppfyller kraven. A Horisontalsnitt

2. Akustisk tätmassa gyproc G 55

3. Avståndet mellan infästningspunkterna för kantreglarna får ej överstiga 600 mm

4. min tjocklek för betong, se Detalj 3.1.51:209–3.1.51:211

KLASSIFICERINGAR

Detalj Utförande

Lämplig anslutning för vägg med Rw a) (dB) Brandklass

A/B polyetenduk GPD (1.) 38 b)

a) Laboratorievärde, se information i kapitel Byggnadsakustik

b) Brandklass enligt datablad för väggtypen.

Anslutning mot tunga konstruktioner

Horisontalsnitt

Vertikalsnitt

Konstruktionsdetaljer

1. Polyetenduk gyproc GPD används vid ljudisolering Rw a) 38 dB

2. Avståndet mellan infästningspunkterna för kantreglarna får ej överstiga 600 mm

3. min tjocklek för betong, se Detalj 3.1.51:209–3.1.51:211

Anmärkning

Ljud- och brandklassning förutsätter att väggtyp och tung anslutning uppfyller kraven.

a) Laboratorievärde, se information i kapitel Byggnadsakustik

b) Brandklass enligt datablad för väggtypen.

Anslutning mot tunga konstruktioner

A Horisontalsnitt

B Vertikalsnitt

Konstruktionsdetaljer

1. Polyetenduk gyproc GPD används vid ljudisolering Rw a) 38 dB

2. Akustisk tätmassa gyproc G 55 används vid ljudisolering Rw a) 48 dB GPD + akustisk tätmassa

3. Avståndet mellan infästningspunkterna för kantreglarna får ej överstiga 600 mm

4. min tjocklek för betong, se Detalj 3.1.51:2093.1.51:211

Anmärkning

Ljud- och brandklassning förutsätter att väggtyp och tung anslutning uppfyller kraven.

KLASSIFICERINGAR

Detalj Utförande

Lämplig anslutning för vägg med Rw a) (dB)

Brandklass

A/B polyetenduk GPD (1.) 38 b)

A/B polyetenduk GPD (1.), akustisk tätmassa G 55 (2.) 48 b)

a) Laboratorievärde, se information i kapitel Byggnadsakustik

b) Brandklass enligt datablad för väggtypen.

Anslutning mot tunga konstruktioner

Konstruktionsdetaljer

1. Akustisk tätmassa gyproc G 55

2. Polyetenduk gyproc GPD

Ljud- och brandklassning förutsätter att väggtyp och tung anslutning uppfyller kraven. A Horisontalsnitt B

3. Avståndet mellan infästningspunkterna för kantreglarna får inte överstiga 600 mm

4. Profil gyproc AP max c 400 mm infästs med skruv gyproc QT 41 quick

5. L-profil gyproc L 12/50

6. min tjocklek för betong, se Detalj 3.1.51:209–3.1.51:211

7. min 10 mm. Gipsskivorna får inte ha kontakt med golvet

Vertikalsnitt

Anmärkning

A/B AP profil skruvas i underkant c)

a) Laboratorievärde, se information i kapitel Byggnadsakustik

b) Brandklass enligt datablad för väggtypen.

c) För att angiven ljudisolering ska uppfyllas krävs att Gyproc gipsskivor monteras enligt (7.) samt att gyproc AP profil skruvas i underkant.

KLASSIFICERINGAR 4 mars 2025

Anslutning mot tunga konstruktioner

Konstruktionsdetaljer

1. Akustisk tätmassa gyproc G 55

2. Polyetenduk gyproc GPD

Ljud- och brandklassning förutsätter att väggtyp och tung anslutning uppfyller kraven. A Horisontalsnitt

3. Avståndet mellan infästningspunkterna för kantreglarna får inte överstiga 600 mm

4. min tjocklek för betong, se Detalj 3.1.51:209–3.1.51:211

5. Uppfyller betongen ej min tjocklek enligt (4), måste en stomfog läggas in.

6. min 45 mm mineralull

Vertikalsnitt

Anmärkning

KLASSIFICERINGAR

Detalj Utförande

a) Laboratorievärde, se information i kapitel Byggnadsakustik

b) Brandklass enligt datablad för väggtypen.

Anslutning mot tunga konstruktioner

Konstruktionsdetaljer

1. Akustisk tätmassa gyproc G 55

2. Polyetenduk gyproc GPD

Vertikalsnitt

Ljud- och brandklassning förutsätter att väggtyp och tung anslutning uppfyller kraven. A Horisontalsnitt

3. Avståndet mellan infästningspunkterna för kantreglarna får inte överstiga 600 mm

4. Stomfog alt se Detalj 3.1.51:209–3.1.51:211 angående min tjocklek för betong.

Anmärkning

b) KLASSIFICERINGAR

Detalj Utförande

enligt Detalj

a) Laboratorievärde, se information i kapitel Byggnadsakustik

b) Brandklass enligt datablad för väggtypen.

Anslutning mot tunga och lätta konstruktioner

ALTERNATIV AKUSTISK TÄTNING

A Horisontalsnitt

Konstruktionsdetaljer

1. Väggregel med påhäftad tätlist gyproc GT 45

Akustisk fogtätning Är väggen inte bärande kan syll, hammarband och kantregel bytas ut mot kantprofil gyproc acounomic. För innerhörn se Detalj 3.1.51:214.

B Vertikalsnitt

3.1.51:209 DETALJ

Anslutning av vägg mot betongplatta

A

Konstruktionsdetaljer

1. Kantregel med tätlist gyproc GT 45

Förutsättningar

• Fribärande homogent betongbjälklag i flervåningshus.

• Betongplatta på mark, flytande på värmeisolering av cellplast eller mineralull, i enplansbyggnad. Takbjälklag och väggar byggda med lättbyggnadsteknik, utförs enligt Gyproc Handbok.

Ljudisolering (dB) a)

DnT,w = 40

DnT,w = 44

DnT,w = 48

DnT,w = 52

DnT,w = 56

Ljudisolering (dB) a)

• Byggnadens väggar utformas så att flanktransmission förhindras. Anslutning mot lätt ytter- eller innervägg, utförs enligt Gyproc Handbok. Vid anslutning av lätt innervägg mot tung ytter- eller innervägg, där kravet på ljudisolering är upp till DnT,w 48 dB förutsätts den tunga väggens ljudreduktion vara 10 dB högre än den lätta väggens, alternativt utförs stomfog i den tunga väggen. Vid lättväggar och krav på ljudisolering DnT,w 48–56 dB kan i vissa fall den tunga flankens inverkan kompenseras genom högre ljudreduktion på lättväggen, men det kräver beräkning enligt nedan även i ett tidigt skede, alternativt utförs stomfog i den tunga väggen.

Observera

Anvisningen ska ses som vägledning vid projektering i tidigt skede och kompletterande beräkningar enligt SS-EN 12354-1 rekommenderas för aktuellt fall. Vid andra bjälklagstyper, rådgör med stomleverantören.

Anmärkning

Avståndet mellan infästningspunkterna för kantregel får ej överstiga 400 mm. Erforderlig bjälklagstjocklek och minsta ytvikt. I nedanstående tabell redovisas krav på bjälklagstjocklek och minsta ytvikt för att uppnå ljudkraven horisontellt.

Bjälklagstyp i flervåningshus. Massiv fribärande betong (mm)

Platta på mark av massiv betong i enplanshus med minsta tjocklek (mm) d)

b)

DnT,w + C50-3150 = 52 250 mm (600 kg/m²) c)

DnT,w + C50-3150 = 56 250 mm (600 kg/m²) c)

a) DnT,w vid 3,1 m rumsdjup i mottagarrummet. Vid andra rumsdjup i mottagarrummet se information i kapitel Byggnadsakustik

b) Genomgående bjälklag belagd med stegljudsdämpad linoleummatta. Bjälklagets minsta vikt i kg/m² förutsätts vara 2,4 x tjockleken i mm. Heltäckande undertak av t.ex 15 mm mineraullsskivor i bärverk ökar säkerheten för att uppfylla önskad ljudisolering.

c) Genomgående bjälklag, med minsta vikt enligt tabell, belagd med parkett på tunn stegljudsdämpande underlagsmatta 2–3 mm foam (flytande skivgolv). Limmad ytbeläggning ger en mindre förbättring.

d) Anslutning av vägg i enplanshus, mot platta på mark med isolering samt mot lätt yttervägg och takbjälklag med gipsskivor. Bjälklagets minsta vikt i kg/m² förutsätts vara 2,4 x tjockleken i mm. Utförande enligt Gyproc Handboks detaljer för aktuell ljudisolering.

4 mars 2025

Anslutning av vägg mot håldäck

A, med pågjutning

Konstruktionsdetaljer

1. Kantregel med tätlist gyproc GT 45

2. Avståndet mellan infästningspunkterna för kantregel får ej överstiga 400 mm

3. Avjämning enligt tabell – erforderlig bjälklagstyp och minsta vikt

4. V-spåren på håldäckets undersida (vid montage av vägg tvärs HDF), ljudtätas längsgående och tätas lokalt vid vägg för både ljud- och brandkravet. Håldäckens yta spacklas för att utjämna fogsprång och skarvar mellan håldäcken före montering av gyproc AC.

Förutsättningar

• Fribärande håldäcksbjälklag i flervåningshus.

• Byggnadens väggar utformas så att flanktransmission förhindras. Anslutning mot lätt ytter- eller innervägg, utförs enligt Gyproc Handbok. Vid anslutning av lätt innervägg mot tung ytter- eller innervägg, där kravet på ljudisolering är upp till DnT,w 48 dB förutsätts den tunga väggens ljudreduktion vara 10 dB högre än den lätta väggens, alternativt utförs stomfog i den tunga väggen. Vid lättväggar och krav på ljudisolering DnT,w 48–56 dB kan i vissa fall den tunga flankens inverkan kompenseras genom högre ljudreduktion på lättväggen, men det kräver beräkning enligt nedan även i ett tidigt skede, alternativt utförs stomfog i den tunga väggen.

Observera

Anvisningen ska ses som vägledning vid projektering i tidigt skede och kompletterande beräkningar enligt SS-EN 12354-1 rekommenderas för aktuellt fall. Vid andra bjälklagstyper, rådgör med stomleverantören.

Anmärkning

Erforderlig bjälklagstyp, minsta ytvikt samt krav på undertak.

I nedanstående tabell redovisas krav på bjälklagstyp, minsta ytvikt och eventuellt undertak för att uppnå ljudkraven horisontellt.

Ljudisolering (dB) a)

DnT,w = 40

DnT,w = 44

DnT,w = 48

DnT,w = 52

DnT,w = 56

Ljudisolering (dB) a)

Bjälklagstyp – HDF (vikt inkl avjämning) + undertak b)

HDF 200 (280 kg/m²)

HDF 200 (280 kg/m²)

HDF 200 (360 kg/m²)

HDF 265 (470 kg/m²)

HDF 265 bostad (600 kg/m²)

Bjälklagstyp – HDF (vikt inkl avjämning) c)

DnT,w + C50-3150 = 52

HDF 265 bostad (600 kg/m²)

a) DnT,w vid 3,1 m rumsdjup i mottagarrummet. Vid andra rumsdjup i mottagarrummet se information i kapitel Byggnadsakustik

b) Genomgående bjälklag belagd med stegljudsdämpad linoleummatta. Heltäckande undertak av t.ex 20 mm mineraullsskivor i bärverk krävs för att uppfylla DnT,w = 48 till 56 dB och ökar säkerheten för att uppfylla DnT,w = 40 och 44 dB.

c) Genomgående bjälklag belagd med parkett på tunn stegljudsdämpande underlagsmatta 2–3 mm foam (flytande skivgolv). Limmad ytbeläggning ger en viss förbättring.

19 december 2024

Anslutning av vägg mot massiv betongvägg

A, Anslutning mot betongvägg

Konstruktionsdetaljer

1. Kantprofil gyproc acounomic

Förutsättningar

• Vid anslutning mot tung ytter- eller innervägg, där den lätta väggens ljudreduktion är upp till Rw 53 dB förutsätts den tunga väggens ljudreduktion vara 10 dB högre än den lätta väggens, alternativt utförs stomfog i den tunga väggen. Vid lättväggar med ljudreduktion Rw 53–68 dB kan i vissa fall den tunga flankens inverkan kompenseras genom högre ljudreduktion på lättväggen men det kräver beräkning enligt nedan även i ett tidigt skede, alternativt utförs stomfog i den tunga väggen.

Observera

Anvisningen ska ses som vägledning eller tumregler vid projektering i tidigt skede. För val av lämpligt utförande på anslutande betongvägg rekommenderas beräkningar enligt SS-EN 12354-1.

Anmärkning

Avståndet mellan infästningspunkterna för skenor och kantprofiler får ej överstiga 400 mm.

Ytterhörn

Konstruktionsdetaljer

1. Väggreglarna spikas ihop

2. Hörnregel gyproc HR 60/60 som alt till väggreglar vid innerhörn

3. Hörnskydd gyproc HS 29 alt. hörnskydd gyproc GAB 90 aquabead

Anmärkning

Ljud- och brandklassning förutsätter att väggtyp uppfyller kraven.

KLASSIFICERINGAR

Detalj Utförande Lämplig anslutning för vägg med Rw a) (dB) Brandklass

a) Laboratorievärden uppmätta i laboratorium eller beräknade, se vidare i kapitel Byggnadsakustik Värdena är det som maximalt kan uppnås, utan inverkan av anslutande konstruktioner eller installationer.

24 februari 2025

Ytterhörn

Konstruktionsdetaljer

1. Akustisk tätmassa gyproc G 55 b)

2. Väggreglarna spikas ihop

3. Hörnregel gyproc HR 60/60 alt hörnprofil gyproc AC 60-HR acounomic

4. Hörnskydd gyproc HS 29 alt. hörnskydd gyproc GAB 90 aquabead

Anmärkning

Ljud- och brandklassning förutsätter att väggtyp uppfyller kraven.

KLASSIFICERINGAR

a) Laboratorievärden uppmätta i laboratorium eller beräknade, se vidare i kapitel Byggnadsakustik Värdena är det som maximalt kan uppnås, utan inverkan av anslutande konstruktioner eller installationer.

Ytterhörn

Konstruktionsdetaljer

1. Akustisk tätmassa gyproc G 55 b)

2. Hörnprofil gyproc H 50/50 alt gyproc AC 50-H acounomic skruvas mot AP profil

3. Profil gyproc AP

4. Väggreglarna spikas ihop

5. Distansklots

6. Hörnregel gyproc HR alt hörnprofil AC 60-HR acounomic som alt till väggreglar och distansklots vid innerhörn (jmf Detalj 3.1.51:214B)

7. Mineralull mellan reglarna (vid ljudkrav)

Anmärkning

Ljud- och brandklassning förutsätter att väggtyp uppfyller kraven.

KLASSIFICERINGAR

a) Laboratorievärden uppmätta i laboratorium eller beräknade, se vidare i kapitel Byggnadsakustik Värdena är det som maximalt kan uppnås, utan inverkan av anslutande konstruktioner eller installationer.

b) Akustisk tätmassa är ej nödvändig vid alternativ gyproc AC 60-HR acounomic.

Ytterhörn

Konstruktionsdetaljer

1. Akustisk tätmassa gyproc G 55 b)

2. Sista facket fylls med mineralull

3. Hörnregel gyproc HR 60/60 alt hörnprofil gyproc AC 60-HR acounomic som alternativ till väggreglarna vid innerhörn

Anmärkning

Ljud- och brandklassning förutsätter att väggtyp uppfyller kraven.

Utförande

a) Laboratorievärden uppmätta i laboratorium eller beräknade, se vidare i kapitel Byggnadsakustik Värdena är det som maximalt kan uppnås, utan inverkan av anslutande konstruktioner eller installationer.

b) Akustisk tätmassa är ej nödvändig vid alternativ gyproc AC 60-HR acounomic.

Konstruktionsdetaljer

1. 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

2. Väggregel alt kortling b)

3. 4 mm polyetenduk gyproc GPD vid Rw = 33 dB krävs ingen ljudtätning vid Rw = 38 dB används gyproc GPD

4. Akustisk tätmassa gyproc G 55 Vid Rw ≥ 44 dB används G 55 + GPD se (3.)

Anmärkning

Ljud- och brandklassning förutsätter att väggtyp uppfyller kraven.

KLASSIFICERINGAR

a) Laboratorievärden uppmätta i laboratorium eller beräknade, se vidare i kapitel Byggnadsakustik Värdena är det som maximalt kan uppnås, utan inverkan av anslutande konstruktioner eller installationer.

b) Med väggregel (2.) placerad enligt ritningen uppnås brandklass EI 60.

februari 2025

Konstruktionsdetaljer

1. 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

2. 2 x 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

3. Väggregel

4. 4 mm polyetenduk gyproc GPD

5. Akustisk tätmassa gyproc G 55

6. Gipsskivorna slitsas, alt skivskarv

Anmärkning

Ljud- och brandklassning förutsätter att väggtyp uppfyller kraven.

KLASSIFICERINGAR

Detalj Utförande

A 12,5 mm gipsskivor (1.), slits (6.)

B 2 x 12,5 mm gipsskivor (2.)

a) Laboratorievärden uppmätta i laboratorium eller beräknade, se vidare i kapitel Byggnadsakustik. Värdena är det som maximalt kan uppnås, utan inverkan av anslutande konstruktioner eller installationer.

b) Detalj A: Med väggregel (3.) placerad enligt ritningen erhålls brandklass EI 60.

T-hörn

Konstruktionsdetaljer

1. 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

2. 2 x 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

3. Väggregel

4. Akustisk tätmassa gyproc G 55

5. Gipsskivorna slitsas

6. 4 mm polyetenduk gyproc GPD

7. Profil gyproc AP

8. L- profil gyproc L 12/50 i Detalj A, skruvad mot AP profilen

9. Hörnprofil gyproc H 50/50

10. Gipsskivorna skruvas mot hörnprofilen efter att övrig fullskruvning utförts. Hörnprofilen och AP profilen får inte skruvas ihop

Anmärkning

Ljud- och brandklassning förutsätter att väggtyp uppfyller kraven.

KLASSIFICERINGAR

A 12,5 mm gipsskivor (1.) + slits vid regel

B 2 x 12,5 mm gipsskivor (2.) + slits vid

a) Laboratorievärden uppmätta i laboratorium eller beräknade, se vidare i kapitel Byggnadsakustik Värdena är det som maximalt kan uppnås, utan inverkan av anslutande konstruktioner eller installationer.

b) Ljudisolering Rw = 57 dB uppnås om hörnlösningen utförs med stor noggrannhet.

A B

T-hörn

Konstruktionsdetaljer

1. 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

2. 2 x 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

3. Hålrummet fylls med mineralull

4. Minst ett regelfack fylls med mineralull

5. Hörnregel gyproc HR 60/60 alt hörnprofil gyproc AC 60-HR acounomic

6. Akustisk tätmassa gyproc G 55 b)

Anmärkning

Ljud- och brandklassning förutsätter att väggtyp uppfyller kraven.

KLASSIFICERINGAR

Detalj Utförande

A 12,5 mm gipsskivor (1.), mineralull (3.), mineralull/regelfack (4.)

B 2 x 12,5 mm gipsskivor (2.), mineralull (3.)

B 2 x 12,5 mm gipsskivor (2.), mineralull + delad syll/hammarband (3.)

a) Laboratorievärden uppmätta i laboratorium eller beräknade, se vidare i kapitel Byggnadsakustik Värdena är det som maximalt kan uppnås, utan inverkan av anslutande konstruktioner eller installationer.

b) Akustisk tätmassa är ej nödvändig vid alt gyproc AC 60-HR acounomic.

c) Ljudisolering Rw +C50–3150 = 69 dB förutsätter en vägg som klarar önskad ljudisolering samt att syll och hammarband i flankväggen är delade mitt för väggen med dubbelstomme.

Anslutning mot träbjälklag (tak)

PRINCIP FÖR MONTERING AV VÄGG TVÄRS RESP LÄNGS GLESPANEL/LÄKT

1 Obruten glespanel/läkt

A

Vertikalsnitt

Montering av vägg tvärs glespanel/läkt

B

Vertikalsnitt

Montering av vägg längs glespanel/läkt

2 Bruten glespanel/läkt (Detaljen gäller även för 1 lag gipsskivor i taket)

A

Vertikalsnitt

Montering av vägg tvärs glespanel/läkt

Konstruktionsdetaljer

1. Glespanel/läkt slitsas

2. Dubbel glespanel/läkt

B

Vertikalsnitt

Montering av vägg längs glespanel/läkt

Anmärkning

Konstruktion A och B är likvärdiga. Val av konstruktion är avhängt helhetslösningen. I detaljerna visas endast konstruktion A.

Anslutning mot träbjälklag

Konstruktionsdetaljer

1. 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

2. Glespanel eller läkt

3. Akustisk tätning vid Rw = 38 dB används polyetenduk gyproc GPD

Anmärkning

Ljud- och brandklassning förutsätter att väggtyp uppfyller kraven.

Beträffande montering av vägg tvärs resp längs glespanel/läkt: se Detalj 3.1.51:221.

KLASSIFICERINGAR

Vertikalsnitt Detalj Utförande

a) Laboratorievärden uppmätta i laboratorium eller beräknade, se vidare i kapitel Byggnadsakustik Värdena är det som maximalt kan uppnås, utan inverkan av anslutande konstruktioner eller installationer.

Anslutning mot träbjälklag

Vertikalsnitt

Konstruktionsdetaljer

1. 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

2. 2 x 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal b)

3. Akustisk tätmassa gyproc G 55

4. 4 mm polyetenduk gyproc GPD

5. Glespanel eller läkt

6. Gipsskivorna slitsas

Vertikalsnitt

Detalj Utförande

A 12,5 mm gipsskivor (1.), slits (6.)

B 2 x 12,5 mm gipsskivor (2.)

Anmärkning

Ljud- och brandklassning förutsätter att väggtyp uppfyller kraven.

Beträffande montering av vägg tvärs resp längs glespanel/läkt, se Detalj 3.1.51:221.

60 b)

a) Laboratorievärden uppmätta i laboratorium eller beräknade, se vidare i kapitel Byggnadsakustik. Värdena är det som maximalt kan uppnås, utan inverkan av anslutande konstruktioner eller installationer.

b) Vid brandklass EI 60 fullskruvas båda lagen med gipsskivor i tak (Detalj B).

KLASSIFICERINGAR 24 februari 2025

Anslutning mot träbjälklag

Vertikalsnitt B

Vertikalsnitt

Konstruktionsdetaljer

1. 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

2. 2 x 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal b)

3. Akustisk tätmassa gyproc G 55

4. 4 mm polyetenduk gyproc GPD

Anmärkning

Ljud- och brandklassning förutsätter att väggtyp uppfyller kraven.

5. Glespanel eller läkt

Beträffande montering av vägg tvärs resp längs glespanel/läkt, se Detalj 3.1.51:221. A

6. Glespanel och gipsskivor slitsas

7. Gipsskivorna slitsas

KLASSIFICERINGAR

Detalj Utförande Lämplig anslutning för vägg med Rw a) (dB) Brandklass

A 12,5 mm gipsskivor (1.), glespanel slitsas (6.) 48 EI 30

B 2 x 12,5 mm gipsskivor (2.) 48 EI 60 b)

a) Laboratorievärden uppmätta i laboratorium eller beräknade, se vidare i kapitel Byggnadsakustik. Värdena är det som maximalt kan uppnås, utan inverkan av anslutande konstruktioner eller installationer. b) Vid brandklass EI 60 fullskruvas båda lagen med gipsskivor i tak (Detalj B).

februari 2025

3.1.51:226 DETALJ

Anslutning av vägg mot träbjälklag – gyproc AP profil

Vertikalsnitt

Konstruktionsdetaljer

1. 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

2. 2 x 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal b)

3. Akustisk tätmassa gyproc G 55

4. 4 mm polyetenduk gyproc GPD

5. Glespanel eller läkt

6. Glespanel och gipsskivor slitsas

Vid ljudisolering Rw = 57 dB placeras slitsen enligt Detalj B

7. min 45 mm mineralull, 1200 mm på vardera sida om väggen

8. Profil gyproc AP, c 400 mm

9. Hörnprofil gyproc H 50/50 alt gyproc AC 50-H acounomic

10. Gipsskivorna skruvas mot hörnprofilen efter det att övrig fullskruvning utförts. Hörnprofil och AP profil får ej skruvas ihop

KLASSIFICERINGAR

Detalj Utförande

A 12,5 mm gipsskivor (1.)

A 2 x 12,5 mm gipsskivor (2.)

B 2 x 12,5 mm gipsskivor (2.), slits vid AP profil (6.)

Vertikalsnitt

Anmärkning

Ljud- och brandklassning förutsätter att väggtyp uppfyller kraven.

a) Laboratorievärden uppmätta i laboratorium eller beräknade, se vidare i kapitel Byggnadsakustik. Värdena är det som maximalt kan uppnås, utan inverkan av anslutande konstruktioner eller installationer.

b) Vid brandklass EI 60 fullskruvas båda lagen gipsskivor i tak.

c) Vid ljudisolering Rw = 57 dB kan väggen endast monteras tvärs glespanelen (enligt fig). Vid montering tvärs takbjälkarna ersätts glespanelen med gyproc AP profil och min 45 mm mineralull läggas över hela taket på var sida om väggen.

3.1.51:227A DETALJ

Anslutning av vägg mot träbjälklag

Vertikalsnitt

Konstruktionsdetaljer

1. 2 x 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

2. Akustisk tätmassa gyproc G 55

3. 4 mm polyetenduk gyproc GPD

4. Glespanel eller läkt, c 400 mm

5. Glespanel och gipsskivor slitsas

6. min 45 mm mineralull, 1200 mm på vardera sidan av väggen

Anmärkning

Vägg med anslutning håller brandklass EI 60. Vindsbjälklaget klarar EI 30 med heltäckande mineralull. Krävs EI 60 även för vindsbjälklaget måste taket utföras enligt datablad 3.4.51:107.

KLASSIFICERINGAR

Detalj Utförande

tvärs glespanel

tvärs takbjälkar: gles ersätts av AP

70 mm mineralull, 2,4 m/sida

Lämplig anslutning för vägg med Rw a) (dB)

Lämplig anslutning för vägg med Rw +C50-3150 a) (dB)

a) Laboratorievärden uppmätta i laboratorium eller beräknade, se vidare i kapitel Byggnadsakustik Värdena är det som maximalt kan uppnås, utan inverkan av anslutande konstruktioner eller installationer.

b) Vid Rw = 66–73 dB och Rw +C50–3150 = 59 dB kan väggen endast monteras tvärs glespanelen (enligt fig). Vid montering tvärs takbjälkarna ersätts glespanelen med gyproc AP profil och min 45 mm mineralull läggas över hela taket på var sida om väggen.

c) Kräver 70 mm mineralull (6.), 2,4 m ut på var sida om väggen.

d) Brandklassen erfordrar fullskruvning av båda lagen gipsskivor i tak.

Anslutning av vägg mot vindsbjälklag

Vertikalsnitt

Konstruktionsdetaljer

1. 15,4 mm skiva gyproc GFE 15 protect F monteras längs glespanelen och med kortkanterna underbyggda med plåtband, t.ex gyproc PB 100

2. Spacklad fog

3. Glespanel, läkt eller sekundärprofiler c 400–450 mm c)

4. min 200 mm obrännbar mineralull i form av skivor eller lösull

Anmärkning

Ljud- och brandklassning förutsätter att väggtyp uppfyller kraven. Konstruktionen är endast möjlig att utföra parallellt med takstolarna.

KLASSIFICERINGAR

Detalj Utförande

Lämplig anslutning för vägg med Rw a) (dB)

Lämplig anslutning för vägg med Rw +C50-3150 a) (dB) Brandklass enligt Detalj 73 b) 59 till 69 b) EI 60 c)

a) Laboratorievärden uppmätta i laboratorium eller beräknade, se vidare i kapitel Byggnadsakustik Värdena är det som maximalt kan uppnås, utan inverkan av anslutande konstruktioner eller installationer.

b) Rw = 73 dB resp Rw +C50–3150 = 69 dB, under förutsättning att väggtypen klarar ljudkravet.

c) c-avstånd anpassas till skivbredden (max c-avstånd 450 mm). Alla skivskarvar underbyggs med glespanel eller gyproc PB plåtband. Vägg med anslutning håller brandklass EI 60. Vindsbjälklaget klarar EI 30, med min 200 mm mineralull (4.). Krävs EI 60 även för vindsbjälklaget måste taket utföras enligt datablad 3.4.51:107.

3.1.51:228 DETALJ

Anslutning av vägg mot vindsbjälklag – Radhusskiljande vägg

Vertikalsnitt

Konstruktionsdetaljer

1. 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal b)

2. Spacklad fog

3. 22 x 95 mm glespanel eller sekundärprofiler c 300 mm

4. 12,5 + 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal ansluten tätt mot underkant takpanel

5. Alternativt kan väggen ovanför bjälklaget utföras med brandklass EI 60 (2+2 lag gyproc normal). Då ställs inget krav på vindsbjälklagets brandklass

6. min 250 mm obrännbar isolering

Anmärkning

För sammanbyggda småhus gäller brandklass EI 60. Brandklassen erhålls genom summan av vindsbjälklaget och den avskiljande väggen ovanför bjälklaget. Detta förutsätter att vindsutrymmet inte kan inredas för bostadsändamål. Väggen ansluts till yttertak av exempelvis råspont eller spontade träskivor.

Enligt ”Brandskydd i Boverkets byggregler BBR 23, Svenska Brandskyddsföreningen” är lämplig anslutning 12,5 mm Gyproc gipsskiva med bredd min 600 mm (väggutförande enligt 4.). Ljud- och brandklass förutsätter att väggtyp uppfyller kraven.

a) Laboratorievärden uppmätta i laboratorium eller beräknade, se vidare i kapitel Byggnadsakustik Värdena är det som maximalt kan uppnås, utan inverkan av anslutande konstruktioner eller installationer.

b) Vid brandklass EI 60 monteras gipsskivorna längs glespanelen och med kortkanterna underbyggda med t.ex gyproc PB 100 plåtband. Vid alternativ lösning se (5.).

Anslutning av vägg mot yttervägg

Horisontalsnitt

Konstruktionsdetaljer

1. Väggregel alt kortling, c 600 mm b)

2. 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

3. 9,5 mm skiva glasroc X GXUE 9 storm

4. 4 mm polyetenduk gyproc GPD används vid vägg med Rw = 38 dB

5. Akustisk tätmassa gyproc G 55 och GPD se (4.) används vid vägg med Rw 38 dB

6. Fasadmaterial.

Anmärkning

Ljud- och brandklassning förutsätter att väggtyp uppfyller kraven.

KLASSIFICERINGAR

Detalj Utförande

GPD (4.) eller GPD (4.) och akustisk tätmassa G 55 (5.)

30 väggregel (1.), alt 2 x 12,5 mm gipsskivor (2.)

EI 60 b)

a) Laboratorievärden uppmätta i laboratorium eller beräknade, se vidare i kapitel Byggnadsakustik Värdena är det som maximalt kan uppnås, utan inverkan av anslutande konstruktioner eller installationer.

b) Med träregel (1.) placerade enligt ritningen, uppnås brandklass EI 60. Alternativt kan 2 x 12,5 mm gyproc normal (2.) användas.

februari 2025

3.1.51:231 DETALJ

Anslutning av vägg mot yttervägg

Horisontalsnitt

Konstruktionsdetaljer

1. Väggregel alt kortling, c 600 mm c)

2. 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

3. 9,5 mm skiva glasroc X GXUE 9 storm

4. 4 mm polyetenduk gyproc GPD

5. Akustisk tätmassa gyproc G 55

6. Gipsskivorna slitsas b)

7. Fasadmaterial. Påverkar ej ljudisoleringsklassen

Anmärkning

Ljud- och brandklassning förutsätter att väggtyp uppfyller kraven.

KLASSIFICERINGAR

Detalj Utförande

mm gipsskivor (2.), slits (6.), väggregel (1.)

a) Laboratorievärden uppmätta i laboratorium eller beräknade, se vidare i kapitel Byggnadsakustik Värdena är det som maximalt kan uppnås, utan inverkan av anslutande konstruktioner eller installationer.

b) Med 2 lag gipsskivor i ytterväggen erfordras ej slits (6.) för ljudisolering Rw = 48 dB

c) Med träregel (1.) placerade enligt ritning erhålls brandklass EI 60.

februari 2025

Anslutning av vägg mot yttervägg

Horisontalsnitt

Konstruktionsdetaljer

1. Väggregel

2. 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

3. 9,5 mm skiva glasroc X GXUE 9 storm

4. Hörnprofil gyproc H 50/50. Väggregel 45x70 mm underlättar montering av gipsskiva (2.)

5. Profil gyproc AP

6. Gipsskivorna skarvas eller slitsas

7. Akustisk tätmassa gyproc G 55

8. 4 mm polyetenduk gyproc GPD

9. Gipsskivorna skruvas mot hörnprofilen efter det att övrig fullskruvning utförts. Hörnprofil och AP profil får ej skruvas ihop

Anmärkning

Ljud- och brandklassning förutsätter att väggtyp uppfyller kraven.

KLASSIFICERINGAR

a) Laboratorievärden uppmätta i laboratorium eller beräknade, se vidare i kapitel Byggnadsakustik Värdena är det som maximalt kan uppnås, utan inverkan av anslutande konstruktioner eller installationer.

b) Ljudisolering Rw = 57 dB kan erhållas om hörnlösningarna utförs med stor noggrannhet.

c) Med väggregel (1.) placerad enligt ritningen erhålls brandklass EI 60.

februari 2025

3.1.51:233 DETALJ

Anslutning av vägg mot yttervägg

Horisontalsnitt

Konstruktionsdetaljer

1. Väggregel, tmin = 38 mm b) erfordras vid vägg med Rw = 66 dB, Rw +C50–3150 = 59 dB: 1 st Rw = 73 dB, Rw +C50–3150 = 69 dB: 2 st

2. 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

3. 9,5 mm skiva glasroc X GXUE 9 storm

4. Hörnregel gyproc HR 60/60 alternativt gyproc

AC 60-HR acounomic

5. Akustisk tätmassa gyproc G 55 används vid alternativet gyproc HR 60/60 (4).

6. Fasadmaterial

KLASSIFICERINGAR

Detalj Utförande

12,5 mm gipsskivor (2.), 1 st väggregel (1.)

12,5 mm gipsskivor (2.), 2 st väggreglar (1.)

2 x 12,5 mm gipsskivor (2.), 1 st väggregel (1.)

Anmärkning

Ljud- och brandklassning förutsätter att väggtyp uppfyller kraven.

Lämplig anslutning för vägg med Rw a) (dB)

Lämplig anslutning för vägg med Rw +C50-3150 a) (dB) Brandklass

a) Laboratorievärden uppmätta i laboratorium eller beräknade, se vidare i kapitel Byggnadsakustik Värdena är det som maximalt kan uppnås, utan inverkan av anslutande konstruktioner eller installationer.

b) Rw +C50–3150 = 69 dB förutsätter att ytterväggens syll och hammarband delas vid anslutande vägg.

Vidare rekommenderas att glasroc X storm vindskyddsskiva skarvas vid anslutande vägg.

VÅTRUMSVÄGGAR

INLEDNING

Gyproc Våtrumsväggar omfattar både inneroch ytterväggar. Systemet är uppbyggt av våtrumsskivan glasroc H ocean och en stomme av stål- eller träreglar. Gyproc rekommenderar stålreglar med tanke på att trä är känsligare ur fuktsynpunkt. Skivan rekommenderas för användning i bostäder och hotell, samt andra lokaler med liknande fuktbelastning.

Vid krav på hög slagtålighet eller i miljöer med långvarigt hög luftfuktighet ska gyproc aquaroc ersätta glasroc H ocean.

GLASROC H OCEAN VÅTRUMSSKIVA

glasroc H ocean våtrumsskiva är Gyproc rekommenderade lösning för våtrumsväggar i bostäder, hotell eller andra lokaler med liknande fuktbelastning. Skivan har mycket god mögelresistens, vilket ger betydligt säkrare lösningar än med gyproc normal standardgipsskiva. Därmed är Gyprocs rekommendation säkrare än lösningar som är accepterade i branschreglerna BKR och GVK.

glasroc H ocean uppfyller högsta klass gällande låg vattenabsorption GM-H1, vilket är bästa klass för skivor monterade i väggar som utsätts för vattenspolning, vattenspill eller utläckande vatten. Skivan uppfyller kriterierna i BKR (Byggkeramikrådets) och GVKs (Golvbranschens våtrumskontroll) egenskapsredovisning. I kompabilitetstest för våtrumsskivor är skivan klassad som sugande vilket innebär att den har en öppentid för tätskiktslim på max 20 minuter.

Huvudbeståndsdelarna i glasroc H ocean är gips och glasfiber. Skivorna har en yta av ytbelagda glasfibermattor och en kärna av impregnerad och glasfiberarmerad gips. Skivan har glasfiberbeklädda försänkta långkanter och sågade raka kortkanter.

glasroc H ocean våtrumsskiva fungerar utmärkt som underlag till följande ytskikt:

• Kakel (inkl. tätskikt)

• PVC-väggmatta

• Målningsbehandling (inkl bredspackling)

Maximal vikt för keramisk beklädnad vid vertikala väggar är 50 kg/m2. Detta under förutsättningen att plattornas mått maximalt är 600x600 mm samt maximal vägghöjd 6000 mm. Väggens reglar måste dimensioneras för aktuell last och maximalt tillåten deflektion. Se kapitel Statik

glasroc H ocean kan ersätta gyproc normal i samtliga sammanställningar av systemegenskaper i Gyproc Handbok utan avkall på den ursprungliga lösningens brand- och ljudegenskaper.

För produktdata se kapitel Produktegenskaper

GYPROC AQUAROC CEMENTBASERAD SKIVA

gyproc aquaroc rekommenderas för våtrumsväggar med krav på hög slagtålighet eller i miljöer med långvarigt hög luftfuktighet till exempel: Våtutrymmen i offentliga miljöer samt badhus och spa-anläggningar. Skivan är även lämplig i garage, parkeringshus och soprum.

gyproc aquaroc består av en glasfiberarmerad kärna av cement och polystyren. Skivan har ett gråaktigt utseende, framsidan är hård och slät samt behandlad för att minska porositet. Både lång- och kortkanterna är sågade raka.

Skivan uppfyller kriterierna i BKR (Byggkeramikrådets) och GVKs (Golvbranschens våtrumskontroll) egenskapsredovisning. I kompabilitetstest för våtrumsskivor är skivan klassad som ej sugande vilket innebär att den har en öppentid för tätskiktslim på 20–40 minuter.

gyproc aquaroc fungerar utmärkt som underlag till följande ytskikt:

• Kakel (inkl. tätskikt)

• PVC-väggmatta

• Målningsbehandling (inkl bredspackling)

Maximal vikt för keramisk beklädnad vid vertikala väggar är 50 kg/m2. Detta under förutsättning att plattornas mått maximalt är 600x600 mm och maximal vägghöjd är 6000 mm. Väggens reglar måste dimensioneras för aktuell last och maximalt tillåten deflektion. Se kapitel Statik

gyproc aquaroc kan ersätta gyproc normal i samtliga sammanställningar av systemegenskaper i Gyproc Handbok utan avkall på den ursprungliga lösningens brand- och ljudegenskaper.

För produktdata se kapitel Produktegenskaper

TÄTSKIKT

En våtrumsvägg ska alltid skyddas mot fukt med ett vattentätt skikt. Godkända konstruktioner/ system för kakelsättning redovisas i BBV, Byggkeramikrådets branschregler för våtrum.

GVK/GBR redovisar godkända tätskikt av plastmattor, och målningsbehandling utförs med av MVK godkända ytsystem i klass VT (vattentät).

TÄTSKIKT I YTTERVÄGGAR

I våtrumsväggar som även utgör ytterväggar kan fuktackumulering uppstå i skivan pga dess placering mellan våtrumsväggens vattentäta skikt och ytterväggens ångspärr. I BBR 26, 6:5331

Vattentäta skikt, anges att ”Ånggenomgångsmotstånd hos det vattentäta skiktet bör vara större än 1 x 10⁶ s/m (1,35 x 1011 m² • s • Pa/kg) om man inte vid fuktsäkerhetsprojekteringen påvisat att annat ånggenomgångsmotstånd kan användas”.

Gyproc rekommenderar som huvudalternativ att ångspärren ersätts med isover vario xtra variabel ångbroms. Ett alternativ till detta är ett utförande utan ångspärr. På väggens varma sida måste man vid utförandet utan ångspärr eller isover vario xtra variabel ångbroms säkerställa konstruktionens lufttäthet. Detta kan utföras med hjälp av att glasroc H ocean belagd med vattentät våtrumsbehandling i sig är lufttät och att ångspärren från angränsande delar (ytterväggar och tak) omsorgsfullt ansluts till våtrumsdelen av ytterväggen enligt nedan.

Viktigt är att väggens kalla sida är relativt diffusionsöppen t.ex genom att använda vindskyddsskivan glasroc X storm.

INFÄSTNINGAR I VÅTUTRYMME

Generellt gäller att man ska undvika att göra hål i tätskiktet. Limsystem finns som ersätter de flesta skruvinfästningar i våtrum. Där så krävs lokalt vid tyngre infästningar använd kortlingsbeslag gyproc gypfix tillsammans med kortling av träregel eller 15 mm konstruktionsplywood kvalitet 20/70 enligt EN 636. Dock måste väggen och kortlingar dimensioneras för den aktuella belastningen. Branschregler för installationer i våtutrymme redovisas av Säker Vatteninstallation.

Yttervägg

Våtrum

100 mm

Fuktspärr

Ångspärr

SYSTEMBESKRIVNING

Glasroc våtrumsvägg är uppbyggt med 1 eller 2 lag 12,5 mm glasroc H ocean våtrumsskivor i något av Gyproc stålsystem Gyproc XR, Gyproc ER alt Gyproc Duronomic för innerväggar resp Gyproc Thermonomic för ytterväggar.

glasroc H ocean våtrumsskiva kan även monteras på träreglar, men Gyproc rekommenderar stålreglar till våtrumsväggar då trä är känsligare ur fuktsynpunkt.

SYSTEMETS FÖRDELAR

• Mycket god mögelresistens

• Små fuktbetingade rörelser i skivan

• Skivan är enkel att montera och bearbeta

• Goda brand- och ljudisolerande egenskaper.

VÄGGUPPBYGGNADER

På följande datablad redovisas några vanliga våtrumsväggar.

För fler varianter hänvisar vi till systemegenskaper för respektive innerväggssystem till exempel Gyproc XR. glasroc H ocean våtrumsskiva kan ersätta gyproc normal gipsskiva utan avkall på den ursprungliga lösningens brand- och ljudegenskaper.

På våtrumssidan av väggen ersätts 12,5 mm gyproc normal av glasroc H ocean våtrumsskiva.

I väggkoden anges V för våtrumsskiva glasroc H ocean och C för gyproc aquaroc cementbaserad skiva.

Minsta rekommenderade regeldimension är 70 mm vid stålreglar resp 45x70 mm vid träreglar.

KODNYCKEL FÖR BETECKNING AV VÄGGTYPER – EXEMPEL

Gyproc XR med enkelstomme

Gyproc XR 70/70 (450) VV-NN M0

XR System Gyproc XR

70 70 mm breda skenor / Skiljetecken mellan beteckning för skenor och reglar

70 70 mm breda reglar (450) Avstånd mellan reglar

VV 2 lag 12,5 mm glasroc H ocean – Skiljetecken för skivor på väggens olika sidor

NN 2 lag gyproc normal på den andra sidan av regelverket

M0 Ingen mineralull

Kod Skiva

N gyproc normal

R gyproc robust

H gyproc habito

E gyproc ergolite

P gyproc protect F

V glasroc H ocean

C aquaroc

B glasroc F multiboard

L gyproc planum

X gyproc X-ray protection

Kod Isolering i regelstomme

M0 Ingen mineralull

MR Mineralullsremsa i skenor och reglar

M Mineralull Isover glasull med densitet min 14 kg/m³

S isover ultimate med densitet minst 18 kg/m³ eller stenull med densitet minst 28 kg/m³

3.2.1:101 DATABLAD

Schaktvägg våtrum

3 1

Gyproc XR 70/70 (450) VV-0 M0

1. Skena gyproc SK 70 som kantprofil (i golv vägg och tak)

2. Regel gyproc XR 70, c 450 mm

3. 12,5 mm skiva glasroc H GHOE 13 ocean

Hänvisning till Detalj i kapitel XR

Anslutning mot tunga konstruktioner

Anslutning av vägg mot betongplatta

Anslutning av vägg mot håldäck 3.1.1:208

Anslutning av vägg mot betongvägg

Anslutning mot undertak 3.1.1:220-228

Anslutning mot yttervägg

Anslutning mot betongpelare

Rörelsefog

Teleskopanslutningar

3.1.1:240-243

3.1.1:245

3.1.1:246

3.1.1:250-254

Flanktransmission i Gyproc Träbjälklag 3.1.1:261-262

Anmärkning

Tillkommande träbaserade skivor eller kortling ger inte upphov till försämrade brand- eller ljudegenskaper förutsatt att samtliga skivlag skruvas till regelstommen. Men vid utbyte av gipsbaserad skiva till träbaserad skiva försämras väggens brand- och ljudegenskaper.

Gyproc tar totalansvar för lösningar där samtliga ingående komponenter är Gyprocprodukter.

SYSTEMEGENSKAPER

a) DnT,w vid 3,1 m rumsdjup i mottagarrummet. Vid andra rumsdjup i mottagarrummet se information i kapitel Byggnadsakustik.

b) Laboratorievärden uppmätta i laboratorium eller beräknade, se vidare i kapitel Byggnadsakustik Värdena är det som maximalt kan uppnås, utan inverkan av anslutande konstruktioner eller installationer.

Schaktvägg våtrum

Gyproc XR 70/70 (450) VVV-0 M0

1. Skena gyproc SKP 70 som kantprofil (i golv vägg och tak)

2. Regel gyproc XR 70, c 450 mm

3. 12,5 mm skiva glasroc H GHOE 13 ocean

Hänvisning till Detalj i kapitel XR

Anslutning mot tunga konstruktioner 3.1.1:201-206

Anslutning av vägg mot betongplatta 3.1.1:207

Anslutning av vägg mot håldäck 3.1.1:208

Anslutning av vägg mot betongvägg

Ytterhörn

T-hörn

3.1.1:209

3.1.1:212-214

3.1.1:215-218

Anslutning mot undertak 3.1.1:220-228

Anslutning mot yttervägg 3.1.1:240-243

Anslutning mot betongpelare 3.1.1:245

Rörelsefog 3.1.1:246

Teleskopanslutningar 3.1.1:250-254

Flanktransmission i Gyproc Träbjälklag 3.1.1:261-262

Anmärkning

Tillkommande träbaserade skivor eller kortling ger inte upphov till försämrade brand- eller ljudegenskaper förutsatt att samtliga skivlag skruvas till regelstommen. Men vid utbyte av gipsbaserad skiva till träbaserad skiva försämras väggens brand- och ljudegenskaper.

Gyproc tar totalansvar för lösningar där samtliga ingående komponenter är Gyprocprodukter.

SYSTEMEGENSKAPER

a) DnT,w vid 3,1 m rumsdjup i mottagarrummet. Vid andra rumsdjup i mottagarrummet se information i kapitel Byggnadsakustik.

b) Laboratorievärden uppmätta i laboratorium eller beräknade, se vidare i kapitel Byggnadsakustik Värdena är det som maximalt kan uppnås, utan inverkan av anslutande konstruktioner eller installationer.

3.2.1:105 DATABLAD

Enkelsidigt våtrum

Gyproc XR 70/70 (300) V-N M0

1. Skena gyproc SKP 70 som kantprofil (i golv vägg och tak)

2. Regel gyproc XR 70, c 300 mm

3. 12,5 mm skiva glasroc H GHOE 13 ocean

4. 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

Egenskaper för alternativa regeldimensioner redovisas i systemegenskaper för respektive innerväggssystem till exempel Gyproc XR. glasroc H ocean våtrumsskiva kan ersätta gyproc normal gipsskiva i samtliga sammanställningar av systemegenskaper utan avkall på den ursprungliga lösningens brand- och ljudegenskaper. Dock är minsta regeldimension för våtrumsväggar 70 mm.

Hänvisning till Detalj i kapitel XR

Anslutning mot tunga konstruktioner

Anslutning av vägg mot betongplatta

T-hörn 3.1.1:215-218

Anslutning mot undertak

Anslutning mot yttervägg

Anslutning mot betongpelare

Rörelsefog

Teleskopanslutningar

3.1.1:220-228

3.1.1:240-243

3.1.1:245

3.1.1:246

3.1.1:250-254

Flanktransmission i Gyproc Träbjälklag 3.1.1:261-262

Anmärkning

Tillkommande träbaserade skivor eller kortling ger inte upphov till försämrade brand- eller ljudegenskaper förutsatt att samtliga skivlag skruvas till regelstommen. Men vid utbyte av gipsbaserad skiva till träbaserad skiva försämras väggens brand- och ljudegenskaper.

Gyproc tar totalansvar för lösningar där samtliga ingående komponenter är Gyprocprodukter.

SYSTEMEGENSKAPER

a) DnT,w vid 3,1 m rumsdjup i mottagarrummet. Vid andra rumsdjup i mottagarrummet se information i kapitel Byggnadsakustik.

b) Laboratorievärden uppmätta i laboratorium eller beräknade, se vidare i kapitel Byggnadsakustik Värdena är det som maximalt kan uppnås, utan inverkan av anslutande konstruktioner eller installationer.

3.2.1:110 DATABLAD

Enkelsidigt våtrum

Gyproc XR 70/70 (450) VV-NN M0

1. Skena gyproc AC 70 som kantprofil (i golv vägg och tak)

2. Regel gyproc XR 70, c 450 mm

3. 12,5 mm skiva glasroc H GHOE 13 ocean

4. 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

Egenskaper för alternativa regeldimensioner redovisas i systemegenskaper för respektive innerväggssystem till exempel Gyproc XR. glasroc H ocean våtrumsskiva kan ersätta gyproc normal gipsskiva i samtliga sammanställningar av systemegenskaper utan avkall på den ursprungliga lösningens brand- och ljudegenskaper. Dock är minsta regeldimension för våtrumsväggar 70 mm.

Hänvisning till Detalj i kapitel XR

Anslutning mot tunga konstruktioner 3.1.1:201-206

Anslutning av vägg mot betongplatta 3.1.1:207

Anslutning av vägg mot håldäck 3.1.1:208

Anslutning av vägg mot betongvägg 3.1.1:209

Ytterhörn

T-hörn

3.1.1:212-214

3.1.1:215-218

Anslutning mot undertak 3.1.1:220-228

Anslutning mot yttervägg 3.1.1:240-243

Anslutning mot betongpelare 3.1.1:245

Rörelsefog 3.1.1:246

Teleskopanslutningar 3.1.1:250-254

Flanktransmission i Gyproc Träbjälklag 3.1.1:261-262

Anmärkning

Tillkommande träbaserade skivor eller kortling ger inte upphov till försämrade brand- eller ljudegenskaper förutsatt att samtliga skivlag skruvas till regelstommen. Men vid utbyte av gipsbaserad skiva till träbaserad skiva försämras väggens brand- och ljudegenskaper.

Gyproc tar totalansvar för lösningar där samtliga ingående komponenter är Gyprocprodukter.

SYSTEMEGENSKAPER

a) DnT,w vid 3,1 m rumsdjup i mottagarrummet. Vid andra rumsdjup i mottagarrummet se information i kapitel Byggnadsakustik.

b) Laboratorievärden uppmätta i laboratorium eller beräknade, se vidare i kapitel Byggnadsakustik Värdena är det som maximalt kan uppnås, utan inverkan av anslutande konstruktioner eller installationer.

3.2.1:115 DATABLAD

Enkelsidigt våtrum

1 3 2 5 4

Gyproc XR 70/70x2 (450) VV-NN M140

1. Kantprofil gyproc AC 70/40-x2 acounomic (i golv vägg och tak)

2. Regel gyproc XR 70, c 450 mm

3. 12,5 mm skiva glasroc H GHOE 13 ocean

4. 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

5. 2 x 70 mm mineralull

Egenskaper för alternativa regeldimensioner redovisas i systemegenskaper för respektive innerväggssystem till exempel Gyproc XR. glasroc H ocean våtrumsskiva kan ersätta gyproc normal gipsskiva i samtliga sammanställningar av systemegenskaper utan avkall på den ursprungliga lösningens brand- och ljudegenskaper. Dock är minsta regeldimension för våtrumsväggar 70 mm.

Hänvisning till Detalj i kapitel XR

Anslutning

tunga konstruktioner

3.1.1:201-206

Anslutning av vägg mot betongplatta 3.1.1:207

Anslutning av vägg mot håldäck 3.1.1:208

Anslutning av vägg mot betongvägg 3.1.1:209

Anslutning mot undertak 3.1.1:220-228

Anslutning mot yttervägg

Anslutning mot betongpelare

Rörelsefog

Teleskopanslutningar

Flanktransmission i Gyproc Träbjälklag

Anmärkning

3.1.1:240-243

3.1.1:245

3.1.1:246

3.1.1:250-254

3.1.1:261-262

Tillkommande träbaserade skivor eller kortling ger inte upphov till försämrade brand- eller ljudegenskaper förutsatt att samtliga skivlag skruvas till regelstommen. Men vid utbyte av gipsbaserad skiva till träbaserad skiva försämras väggens brand- och ljudegenskaper.

Gyproc tar totalansvar för lösningar där samtliga ingående komponenter är Gyprocprodukter.

SYSTEMEGENSKAPER

a) DnT,w vid 3,1 m rumsdjup i mottagarrummet. Vid andra rumsdjup i mottagarrummet se information i kapitel Byggnadsakustik.

b) Laboratorievärden uppmätta i laboratorium eller beräknade, se vidare i kapitel Byggnadsakustik Värdena är det som maximalt kan uppnås, utan inverkan av anslutande konstruktioner eller installationer.

3.2.1:120 DATABLAD

Enkelsidigt våtrum

1 2 3 4

Gyproc XR 70/70 (300) C-N M0

1. Skena gyproc SKP 70 som kantprofil (i golv vägg och tak)

2. Regel gyproc XR 70, c 300 mm

3. 12,5 mm skiva gyproc GAE 13 aquaroc

4. 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

Egenskaper för alternativa regeldimensioner redovisas i systemegenskaper för respektive innerväggssystem till exempel Gyproc XR. gyproc aquaroc cementbaserad skiva kan ersätta gyproc normal gipsskiva utan avkall på den ursprungliga lösningens brand- och ljudegenskaper. Dock är minsta regeldimension för våtrumsväggar 70 mm.

Hänvisning till Detalj i kapitel XR

Anslutning mot tunga konstruktioner 3.1.1:201-206

Anslutning av vägg mot betongplatta 3.1.1:207

Anslutning av vägg mot håldäck 3.1.1:208

Anslutning av vägg mot betongvägg 3.1.1:209

Ytterhörn

T-hörn

3.1.1:212-214

3.1.1:215-218

Anslutning mot undertak 3.1.1:220-228

Anslutning mot yttervägg 3.1.1:240-243

Anslutning mot betongpelare 3.1.1:245

Rörelsefog 3.1.1:246

Teleskopanslutningar 3.1.1:250-254

Flanktransmission i Gyproc Träbjälklag 3.1.1:261-262

Anmärkning

Tillkommande träbaserade skivor eller kortling ger inte upphov till försämrade brand- eller ljudegenskaper förutsatt att samtliga skivlag skruvas till regelstommen.

Men vid utbyte av gipsbaserad skiva till träbaserad skiva försämras väggens brand- och ljudegenskaper.

Gyproc tar totalansvar för lösningar där samtliga ingående komponenter är Gyprocprodukter.

SYSTEMEGENSKAPER

a) DnT,w vid 3,1 m rumsdjup i mottagarrummet. Vid andra rumsdjup i mottagarrummet se information i kapitel Byggnadsakustik.

b) Laboratorievärden uppmätta i laboratorium eller beräknade, se vidare i kapitel Byggnadsakustik Värdena är det som maximalt kan uppnås, utan inverkan av anslutande konstruktioner eller installationer.

3.2.1:125 DATABLAD

Enkelsidigt våtrum

1 2 3 4

Gyproc XR 70/70 (450) CC-NN M0

1. Skena gyproc AC 70 som kantprofil (i golv vägg och tak)

2. Regel gyproc XR 70, c 450 mm

3. 12,5 mm skiva gyproc GAE 13 aquaroc

4. 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

Egenskaper för alternativa regeldimensioner redovisas i systemegenskaper för respektive innerväggssystem till exempel Gyproc XR. gyproc aquaroc cementbaserad skiva kan ersätta gyproc normal gipsskiva utan avkall på den ursprungliga lösningens brand- och ljudegenskaper. Dock är minsta regeldimension för våtrumsväggar 70 mm.

Hänvisning till Detalj i kapitel XR

Anslutning mot tunga konstruktioner

Anslutning av vägg mot betongplatta

Anslutning av vägg mot håldäck

mot undertak

3.1.1:220-228

Anslutning mot yttervägg 3.1.1:240-243

Anslutning mot betongpelare 3.1.1:245

Rörelsefog 3.1.1:246

Teleskopanslutningar 3.1.1:250-254 Flanktransmission i Gyproc Träbjälklag 3.1.1:261-262

Anmärkning

Tillkommande träbaserade skivor eller kortling ger inte upphov till försämrade brand- eller ljudegenskaper förutsatt att samtliga skivlag skruvas till regelstommen. Men vid utbyte av gipsbaserad skiva till träbaserad skiva försämras väggens brand- och ljudegenskaper.

Gyproc tar totalansvar för lösningar där samtliga ingående komponenter är Gyprocprodukter.

SYSTEMEGENSKAPER

a) DnT,w vid 3,1 m rumsdjup i mottagarrummet. Vid andra rumsdjup i mottagarrummet se information i kapitel Byggnadsakustik.

b) Laboratorievärden uppmätta i laboratorium eller beräknade, se vidare i kapitel Byggnadsakustik Värdena är det som maximalt kan uppnås, utan inverkan av anslutande konstruktioner eller installationer.

3.2.1:151 DATABLAD

Våtrum mot yttervägg

Gyproc TH 195/195-Z (600E) U-0-V M195+45

1. Fasadskikt

2. 9,5 mm skiva glasroc X GXUE 9 storm

3. 195 mm slitsad skena gyproc THS thermonomic

4. 195 mm slitsad regel gyproc THR thermonomic, c 600 mm

5. 195 mm mineralull, λ < 0,0037 W/mK

6. isover vario xtra variabel ångbroms

7. 45 mm Z-profil gyproc THZ thermonomic, c 300 mm

8. 45 mm mineralull, λ < 0,0037 W/mK

9. T-kortling gyproc T 60/9 vid vertikal skivskarv 10 12,5 mm skiva glasroc H GHOE 13 ocean

Egenskaper redovisas i kapitel Ytterväggar / Gyproc

Thermonomic. glasroc H ocean våtrumsskiva kan ersätta gyproc normal gipsskiva utan avkall på den ursprungliga lösningens brand- och ljudegenskaper.

Hänvisning till Detalj i kapitel XR

Anslutning mot tunga konstruktioner 3.1.1:201-206

Anslutning av vägg mot betongplatta 3.1.1:207

Anslutning av vägg mot håldäck 3.1.1:208

Anslutning av vägg mot betongvägg 3.1.1:209

Ytterhörn

T-hörn

3.1.1:212-214

3.1.1:215-218

Anslutning mot undertak 3.1.1:220-228

Anslutning mot yttervägg 3.1.1:240-243

Anslutning mot betongpelare 3.1.1:245

Rörelsefog 3.1.1:246

Teleskopanslutningar 3.1.1:250-254

Flanktransmission i Gyproc Träbjälklag 3.1.1:261-262

Anmärkning

Tillkommande träbaserade skivor eller kortling ger inte upphov till försämrade brand- eller ljudegenskaper förutsatt att samtliga skivlag skruvas till regelstommen. Men vid utbyte av gipsbaserad skiva till träbaserad skiva försämras väggens brand- och ljudegenskaper.

Gyproc tar totalansvar för lösningar där samtliga ingående komponenter är Gyprocprodukter.

3.2.1:154 DATABLAD

Våtrum mot yttervägg

Gyproc TH 195/195-Z (600E) U-0-VV M195+45

1. Fasadskikt

2. 9,5 mm skiva glasroc X GXUE 9 storm

3. 195 mm slitsad skena gyproc THS thermonomic

4. 195 mm slitsad regel Gyproc THR thermonomic, c 600 mm

5. 195 mm mineralull, λ < 0,0037 W/mK

6. isover vario xtra variabel ångbroms

7. 45 mm Z-profil gyproc THZ thermonomic, c 450 mm

8. 45 mm mineralull, λ < 0,0037 W/mK

9. T-kortling gyproc T 60/9 vid vertikal skivskarv 10 12,5 mm skiva glasroc H GHOE 13 ocean

Egenskaper redovisas i kapitel Ytterväggar / Gyproc

Thermonomic. glasroc H ocean våtrumsskiva kan ersätta gyproc normal gipsskiva utan avkall på den ursprungliga lösningens brand- och ljudegenskaper.

Hänvisning till Detalj i kapitel XR

Anslutning av vägg mot håldäck

Anslutning mot undertak 3.1.1:220-228

Anslutning mot yttervägg

Anslutning mot betongpelare

Rörelsefog

Teleskopanslutningar

3.1.1:240-243

3.1.1:245

3.1.1:246

3.1.1:250-254

Flanktransmission i Gyproc Träbjälklag 3.1.1:261-262

Anmärkning

Tillkommande träbaserade skivor eller kortling ger inte upphov till försämrade brand- eller ljudegenskaper förutsatt att samtliga skivlag skruvas till regelstommen. Men vid utbyte av gipsbaserad skiva till träbaserad skiva försämras väggens brand- och ljudegenskaper.

Gyproc tar totalansvar för lösningar där samtliga ingående komponenter är Gyprocprodukter.

WC-montage

För installation av WC med horisontell avloppsdragning i väggen

Konstruktionsdetaljer

1. 2 x 12,5 mm skiva glasroc H GHOE 13 ocean

2. Regel gyproc ER 45 a) alt gyproc GFR 45 förstärkningsregel

3. Regel gyproc XR 160 a)

4. Förstärkning av gyproc primär P45, monteras efter avloppsröret och omsluter regelns fläns

5. Avloppsrör Ø 110 mm

6. Kortling av träregel alt plywoodskiva

7. Fixtur enligt VVS projektör

Vid tyngre laster eller om fixtur infästs i regel, monteras förstärkningsregel GFR på var sida om fixturen (pos 2).

Med regel gyproc XR 160 i pos (3.) skruvad till 45 mm stommen är Rw bedömt till 53 dB utan mineralull i väggen och 57 dB med 45 mm mineralull i väggen. Observera att detta gäller vägg utan tillkommande installationer som t.ex fixturer m.m.

Väggen kan uppnå brandklass EI 60.

a) Reglarna inbördes förbundna med skruv c-avstånd 300 mm.

3.2.1:231 DETALJ

WC-montage

För installation av WC med horisontell avloppsdragning i väggen, möjlighet för dubbelsidigt montage

Konstruktionsdetaljer

1. 2 x 12,5 mm skiva glasroc H GHOE 13 ocean

2. Regel gyproc ER 45 alt gyproc GFR 45 förstärkningsregel

3. Förbindningar av 200 mm gipsskiva a)

Max c 1200 mm, skruvas med 2 x 3 st skruv gyproc QS 25

4. Avloppsrör Ø 110 mm

Vid tyngre laster eller om fixtur infästs i regel, monteras förstärkningsregel GFR på var sida om fixturen (pos 2).

Med regel gyproc XR 160 som mellanliggande förbindning skruvad till 45 mm stommarna är Rw bedömt till 53 dB utan mineralull i väggen och 57 dB med 45 mm mineralull i väggen. Observera att detta gäller vägg utan tillkommande installationer som t.ex fixturer m.m.

Väggen kan uppnå brandklass EI 60.

a) Alternativa förbindningar är mellanliggande 160 mm stålregel.

ARKIVVÄGGAR

Redovisade arkivväggar är avsedda att ge ett skydd som motsvarar kraven på arkivbeständighet enligt Riksarkivets författningssamling (RA-FS 2013:4).

Systemet är byggt som en trippelkonstruktion med gipsskivor i tre skikt, samt dubbla regelstommar. Stålstommarna är värmeisolerade med mineralull som ytterligare skydd mot höga temperaturer i arkivet. På väggens arkivsida, mellan gipsskivorna, monteras ångspärr som skydd för hög luftfuktighet vid brand.

Temperaturen ska begränsas under hela skyddstiden. Gränsvärden är 55°C för dataarkiv och 50°C för pappersarkiv. Det är även viktigt att ta hänsyn till temperaturhöjningen under avkylningsfasen. Denna kan pågå under lång tid efter en eventuell brand på utsidan av arkivet. Föreslagna lösningar i följande datablad uppfyller temperaturkraven även under avkylningsfasen.

Kravet på att temperaturen ska begränsas kan även motivera tilläggsisolering av anslutande betongväggar och/eller bjälklag. Det kan även förekomma krav på skydd mot brandspridning inifrån och ut vid arkiv med stor mängd brännbart

material. Vid dessa tillfällen kan datablad 3.2.6:102 vara en lösning. I de fall där det ställs högre krav på inbrottsskydd än vad som nämns i RA-FS 2013:4, hänvisar vi till lösningarna i Datablad 3.2.6:102-103 vilka uppfyller kraven för skyddsklass 2 respektive 3 enligt SSF 1047-2.

Undvik att dra ventilationskanaler genom arkivet, eftersom brand- och värmeisoleringsbehovet kan skapa krav på komplicerande åtgärder. Observera också att temperaturen i arkivet även beror på utformning av tak, golv, väggar samt arkivets storlek och antal brandutsatta väggar. För exakt dimensionering krävs beräkningar.

3.2.6:101 DATABLAD

Data- och pappersarkiv

Exempel på utformning av konstruktioner kring arkivlokaler enligt Riksarkivets författningssamling

RA-FS 2013:4

Konstruktionsdetaljer

1. 2 x 15,4 mm skiva gyproc GFE 15 protect F

2. 45 mm gyproc GFR 45 duronomic, c 450 mm

3. 45 mm isover ultimate

4. 30 mm isover fireprotect 150, mekaniskt infäst c 300 mm till 70 mm duronomic stomme (6)

5. 2 x 12,5 mm skiva gyproc normal, skruvade till 70 mm duronomic stomme

6. 70 mm gyproc duronomic stomme, GFR 70 reglar, c 450 mm och GFS 70 skena, samt 4 mm gyproc GPD polyetenduk

7. 70 mm isover ultimate

8. 12,5 mm skiva gyproc normal

9. 1 mm gyproc IBS plåt

10. 0,2 mm plastfolie PE-folie, monteras mot plåten mot insida arkiv

11. 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

Egenskaper

Skydd mot brand oavsett vilken sida som utsätts för brandpåverkan: EI 120

Skydd mot skadlig upphettning under hela brandförloppet samt även under avsvalningsfasen. (brandbelastning utifrån < 800 MJ/m²): ≤ 50°C

Skydd mot vattenånga: 0,2 mm PE-folie

Skydd mot skadegörelse, tillgrepp och obehörig

åtkomst: Krävs normalt stålplåt

Max vägghöjd: 3500 mm

Väggtjocklek: 227 mm

Anmärkning

Ventilationskanaler genom arkivet bör undvikas. Anslutande väggar och bjälklag av betong kan behöva tilläggsisoleras (brandkonsult bör anlitas). Extra omsorg bör läggas på rökgastätning vid väggens anslutning mot tak.

Om krav ställs på inbrottsskydd enligt SSF Stöldskyddsföreningen, se 3.2.6:102–103.

Utsida arkiv

Insida arkiv

3.2.6:102 DATABLAD

Data- och pappersarkiv

SSF SKYDDSKLASS 2

Exempel på utformning av konstruktioner kring arkivlokaler enligt Riksarkivets författningssamling

RA-FS 2013:4. Denna lösning uppfyller krav på inbrottsskydd för skyddsklass 2 enligt SSF 1047-2. Samt utökat brandskydd vid brand i arkivlokalen.

Konstruktionsdetaljer

1. 2 x 15,4 mm skiva gyproc GFE 15 protect F

2. 45 mm gyproc GFR 45 duronomic, c 450 mm

3. 45 mm isover ultimate

4. 30 mm isover fireprotect 150, mekaniskt infäst c 300 mm till 70 mm duronomic stomme (6)

5. 2 x 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal, skruvade till 70 mm duronomic stomme

6. 70 mm gyproc duronomic stomme, boxade reglar GFR 70, c 225 mm och skena GFSB 70, samt 4 mm gyproc GPD polyetenduk

7. 70 mm isover ultimate

8. 2 x 12,5 mm skiva gyproc GHE 13 habito

9. 0,2 mm plastfolie PE-folie, monteras mellan 12,5 mm skiva gyproc GHE 13 habito

Egenskaper

Skydd mot brand oavsett vilken sida som utsätts för brandpåverkan: EI 240

Skydd mot skadlig upphettning under hela brandförloppet samt även under avsvalningsfasen. (brandbelastning utifrån < 800 MJ/m²): ≤ 50°C

Skydd mot vattenånga: 0,2 mm PE-folie

Skydd mot inbrott: Skyddsklass 2

Max vägghöjd: 3500 mm

Väggtjocklek: 227 mm

Anmärkning

Punkterna 6–8 monteras enligt monteringsanvisning för Schaktvägg skyddsklass 2 i Gyproc Monteringshandbok.

Ventilationskanaler genom arkivet bör undvikas. Anslutande väggar och bjälklag av betong kan behöva tilläggs-isoleras (brandkonsult bör anlitas). Extra omsorg bör läggas på rökgastätning vid väggens anslutning mot tak.

Utsida arkiv

Insida arkiv

3.2.6:103 DATABLAD

Data- och pappersarkiv

SSF SKYDDSKLASS 3

1 3 4 2 5 7 6 8 9

Exempel på utformning av konstruktioner kring arkivlokaler enligt Riksarkivets författningssamling

RA-FS 2013:4. Denna lösning uppfyller krav på inbrottsskydd för skyddsklass 3 enligt SSF 1047-2. Samt utökat brandskydd vid brand i arkivlokalen.

Konstruktionsdetaljer

1. 2 x 15,4 mm skiva gyproc GFE 15 protect F

2. 45 mm gyproc GFR 45 duronomic, c 450 mm

3. 45 mm isover ultimate

4. 30 mm isover fireprotect 150, mekaniskt infäst c 300 mm till 70 mm duronomic stomme (6)

5. 2 x 12,5 mm gyproc GHE 13 habito, skruvade till 70 mm duronomic stomme

6. 70 mm gyproc duronomic stomme, boxade reglar GFR 70, c 225 mm och skena GFSB 70, samt 4 mm gyproc GPD polyetenduk

7. 70 mm isover ultimate

8. 2 x 12,5 mm skiva gyproc GHE 13 habito

9. 0,2 mm plastfolie PE-folie, monteras mellan 12,5 mm skiva gyproc GHE 13 habito

Egenskaper

Skydd mot brand oavsett vilken sida som utsätts för brandpåverkan: EI 240

Skydd mot skadlig upphettning under hela brandförloppet samt även under avsvalningsfasen. (brandbelastning utifrån < 800 MJ/m²): ≤ 50°C

Skydd mot vattenånga: 0,2 mm PE-folie

Skydd mot inbrott: Skyddsklass 3

Max vägghöjd: 3500 mm

Väggtjocklek: 227 mm

Anmärkning

Punkterna 5–8 monteras enligt monteringsanvisning för enkelstomme skyddsklass 3 i Gyproc Monteringshandbok.

Ventilationskanaler genom arkivet bör undvikas. Anslutande väggar och bjälklag av betong kan behöva tilläggsisoleras (brandkonsult bör anlitas). Extra omsorg bör läggas på rökgastätning vid väggens anslutning mot tak.

Utsida arkiv

Insida arkiv

INBROTTSSKYDD

Till grund för dessa rekommendationer ligger tester enligt SSF 1047 samt tillämpningar av SSF Stöldskyddsföreningens Norm, Regler för Inbrottsskydd – Byggnader och Lokaler, SSF 200 maj 2024.

OMSLUTNINGSYTA OCH SKYDDSKLASSER

Omslutningsytan ska ge ett skydd mot inbrott och försvåra bortförandet av stöldgods. Kraven som anges i SSF 200 är minimikrav.

Det mekaniska skyddet i lokalens omslutningsyta är indelat i skyddsklasser. Kraven i varje skyddsklass avser att ge en lämplig skyddsnivå för respektive verksamhet. Det finns 3 st skyddsklasser, där skyddsklass 3 är den högsta. Skyddsklasserna beskrivs av SSF Stöldskyddsföreningen som att de kan gälla för följande verksamheter:

• Skyddsklass 1 – Verksamhet med ingen eller ringa stöldbegärlig egendom/tillgångar eller annat skyddsvärde

• Skyddsklass 2 – Verksamhet med större mängd stöldbegärlig egendom/tillgångar eller annat skyddsvärde än skyddsklass 1

• Skyddsklass 3 – Verksamhet med i huvudsaklig inriktning på stöldbegärlig egendom/tillgångar eller annat skyddsvärde

Kraven för det mekaniska inbrottsskyddet i omslutningsytan gäller upp till 4 m över markplan eller ståplan. Ett ståplan är en fast yta som sticker ut mer än 300 mm från omslutningsytan (väggen) från vilken angrepp mot lokalen kan göras. Åtkomlig angreppsyta är 1 m åt vardera sidan från ståplanet.

Samtliga väggar i omslutningsytan ska ansluta tätt till golv och takbjälklag. Varje lokal/verksamhet står för sitt skydd. Väggkonstruktioner ska egenkontrolleras och dokumenteras enligt bilaga B i normen SSF 200.

I detta kapitel redovisar vi lösningar med gyproc habito på regelstomme av gyproc XR ljudreglar alternativt gyproc GFR duronomic förstärkningsreglar samt föreslagna lösningar för flerskiktsväggar från SSF Stöldskyddsföreningen.

GYPROC RESISTWALL XR

Inbrottsskyddande flerskiktsväggar med system Gyproc XR, Gyproc ER och skiva gyproc habito, i skyddsklass 1 och 2. Lösningarna nedan är testade av RISE och uppfyller kraven i SSF 1047-2 utgiven av SSF Stöldskyddsföreningen Oktober 2004.

Det är mycket viktigt att angivna produkter används. Samt att monteringsanvisningar på www.gyproc.se för aktuellt utförande följs.

Lösningarna Gyproc Resistwall är certifierade av RISE med certifikat nummer C900869, se www.gyproc.se/dokumentation.

För ett utökat skydd utöver kraven i SSF 1047-2 kan lösningarna kompletteras med sågskydd gyproc wallkeeper. Detta ger ett skydd mot sågande och roterande elverktyg t.ex batteridriven tigersåg, cirkelsåg samt kedjesåg och motorkap med tandad klinga.

UTFÖRANDE MED ENKELSTOMME

Regelvägg med beklädnad av två lag gyproc GHE 13 habito på varje sida av regelstomme med gyproc XR stålreglar, regelbredd 70, 95, 120, 145 eller 160 mm.

UTFÖRANDE MED DUBBELSTOMME

Regelvägg med beklädnad av två lag gyproc GHE 13 habito på varje sida av regelstomme gyproc ER 45 alt. ER 70 reglar eller med gyproc XR 70 reglar.

Regelstommen består av gyproc XR reglar monterade c-avstånd 225 mm med kantprofil gyproc SKP mot samtliga angränsande konstruktioner.

Stommen isoleras fullt med isover piano ljudskiva.

Vid ljudkrav högre än 35 dB kompletteras väggens anslutningar med gyproc G 55 tätmassa enligt anvisningar i Gyproc Monteringshandbok eller Gyproc Handbok kapitel Fogning och ytbehandling

Vid behov av tjockare väggkonstruktion kan större regeldimension användas.

Regelstommen består av SKP som kantprofil mot samtliga angränsande konstruktioner och gyproc ER eller gyproc XR reglar monterade c-avstånd 450 mm. Reglarna förskjuts ett halvt regelfack i förhållande till motstående vägghalva dvs så att avståndet mellan reglarna blir 225 mm i zick-zack.

Stommen isoleras fullt med isover piano ljudskiva.

Vid ljudkrav högre än 35 dB kompletteras väggens anslutningar med gyproc G 55 tätmassa enligt anvisningar i Gyproc Monteringshandbok eller Gyproc Handbok kapitel Fogning och ytbehandling

3.2.11:101 DATABLAD

Gyproc Resistwall XR

SKYDDSKLASS 2

53–57 d B EI 90

Gyproc XR 70/70 (225) HH-HH M70

1. Skena gyproc SKP 70 som kantprofil (i golv, vägg och tak) fogas med gyproc G 55 tätmassa

2. Regel gyproc XR 70, c 225 mm

3. 12,5 mm skiva gyproc GHE 13 habito

4. 70 mm mineralull isover piano

5. Eventuellt sågskydd gyproc wallkeeper 8/220 mellan reglarna på angreppssidan, ej krav i skyddsklass 1 och 2

Anmärkning

Certifierad för skyddsklass 1 och 2 av RISE 1002 med certifikat nummer

C9000869

Förutsättningar se kapitel Gyproc XR Ljudreglar / Systemegenskaper

Monteras enligt anvisningar i Gyproc Monteringshandbok eller på gyproc.se

CERTIFIERAD

SYSTEMEGENSKAPER

a) DnT,w vid 3,1 m rumsdjup i mottagarrummet. Vid andra rumsdjup i mottagarrummet se information i kapitel Byggnadsakustik

b) Laboratorievärden uppmätta i laboratorium eller beräknade, se vidare i kapitel Byggnadsakustik Värdena är det som maximalt kan uppnås, utan inverkan av anslutande konstruktioner eller installationer.

24 februari 2025

3.2.11:102 DATABLAD

Gyproc Resistwall ER

SKYDDSKLASS 2

Gyproc ER 45/45x2 (450) HH-HH M90

1. Skena gyproc SKP 45 som kantprofil (i golv, tak och vägg) fogas med gyproc G 55 tätmassa

2. Regel gyproc ER 45, c 450 mm monteras i zick-zack

3. 12,5 mm skiva gyproc GHE 13 habito

4. 45+45 mm mineralull isover piano

5. Eventuellt sågskydd gyproc wallkeeper 8/445 mellan regler på angreppssidan, ej krav i skyddsklass 1 och 2

Anmärkning

Certifierad för skyddsklass 1 och 2 av RISE 1002 med certifikat nummer C9000869

Förutsättningar se kapitel Gyproc XR Ljudreglar / Systemegenskaper

Det är tillåtet att byta regelstomme till annan dimension i systemen ER, XR eller GD.

Monteras enligt anvisningar i Gyproc Monteringshandbok eller på gyproc.se

CERTIFIERAD

SYSTEMEGENSKAPER

a) DnT,w vid 3,1 m rumsdjup i mottagarrummet. Vid andra rumsdjup i mottagarrummet se information i kapitel Byggnadsakustik

b) Laboratorievärden uppmätta i laboratorium eller beräknade, se vidare i kapitel Byggnadsakustik Värdena är det som maximalt kan uppnås, utan inverkan av anslutande konstruktioner eller installationer.

Inbrottsskyddande flerskiktsväggar med system Gyproc Duronomic och skiva gyproc habito, i skyddsklass 3 och schaktvägg i skyddsklass 2.

Lösningarna nedan är testade av RISE och uppfyller kraven i SFF 1047-2 utgiven av SSF Stöldskyddsföreningen Oktober 2004. Det är mycket viktigt att angivna produkter används. Samt att monteringsanvisningar på www.gyproc.se för aktuellt utförande följs.

Lösningarna Gyproc Resistwall är certifierade av RISE med certifikat nummer C900869, se www.gyproc.se/dokument.

För ett utökat skydd utöver kraven i SSF 1047-2 kan lösningarna med enkelstomme kompletteras med sågskydd gyproc wallkeeper. Detta ger ett skydd mot sågande och roterande elverktyg t.ex batteridriven tigersåg, cirkelsåg samt kedjesåg och motorkap med tandad klinga.

UTFÖRANDE MED DUBBELSTOMME

Regelvägg med beklädnad av två lag gyproc GHE 13 habito på varje sida av regelstommen.

Regelstommen består av gyproc GFSB 70 extra bred förstärkningsskena mot angränsande konstruktioner och gyproc GFR 70 förstärkningsreglar som boxas c-avstånd 450 mm.

Vid behov av tjockare väggkonstruktion kan större regeldimension användas.

Reglarna förskjuts ett halvt regelfack i förhållande till motstående vägghalva dvs så att avståndet mellan reglarna blir 225 mm i zick-zack.

Stommen isoleras med isover pianol judskiva.

SCHAKTVÄGG

SKYDDSKLASS 2

Regelvägg med beklädnad av två lag gyproc GHE 13 habito på ena sidan av regelstomme med förstärkningsreglar gyproc GFR som boxas c-avstånd 225 mm, regelbredd 70, 95, 120 mm. Mot angränsande konstruktioner monteras förstärkningsskena gyproc GFSB.

Vid ljudkrav högre än 35 dB kompletteras väggens anslutningar med gyproc G 55 tätmassa enligt anvisningar i Gyproc Monteringshandbok eller Gyproc Handbok kapitel Fogning och ytbehandling

SKYDDSKLASS 3

UTFÖRANDE MED

ENKELSTOMME

Regelvägg med beklädnad av två lag gyproc GHE 13 habito på varje sida av regelstommen. Regelstommen består av gyproc GFSB extra bred förstärkningsskena mot angränsande konstruktioner samt förstärkningsreglar gyproc GFR som boxas c-avstånd 225 mm, regelbredd 70, 95, 120 mm.

Stommen isoleras med isover piano ljudskiva.

3.2.11:110 DATABLAD

Gyproc Resistwall Duronomic

SKYDDSKLASS 2

Gyproc GD 70/70B (225) HH-0 M0

1. Förstärkningsskena gyproc GFSB 70 som kantprofil (i golv, vägg och tak)

2. Boxade förstärkningsreglar gyproc GFR 70, c 225 mm

3. 12,5 mm skiva gyproc GHE 13 habito

Anmärkning

Certifierad för skyddsklass 2 oavsett angreppssida av RISE 1002 med certifikat nummer C9000869

Förutsättningar se kapitel Gyproc Duronomic / Systemegenskaper

Monteras enligt anvisningar i Gyproc Monteringshandbok eller på gyproc.se

SYSTEMEGENSKAPER

a) DnT,w vid 3,1 m rumsdjup i mottagarrummet. Vid andra rumsdjup i mottagarrummet se information i kapitel Byggnadsakustik

b) Laboratorievärden uppmätta i laboratorium eller beräknade, se vidare i kapitel Byggnadsakustik Värdena är det som maximalt kan uppnås, utan inverkan av anslutande konstruktioner eller installationer.

24 februari 2025

3.2.11:115 DATABLAD

Gyproc Resistwall Duronomic SKYDDSKLASS 3

38 d B EI 90

Gyproc GD 70/70B (225) HH-HH M70

1. Förstärkningsskena gyproc GFSB 70 + polyetenduk gyproc GPD 70 som kantprofil (i golv, vägg och tak) fogas med gyproc G 55 tätmassa

2. Boxade förstärkningsreglar gyproc GFR 70, c 225 mm

3. 12,5 mm skiva gyproc GHE 13 habito

4. 70 mm mineralull isover piano

5. Eventuellt sågskydd gyproc wallkeeper 8/175 mellan reglar på angreppssidan, ej krav i skyddsklass 3 1 2 3 4 5

Anmärkning

Certifierad för skyddsklass 3 av RISE 1002 med certifikat nummer

C9000869

Förutsättningar se kapitel Gyproc Duronomic / Systemegenskaper

Monteras enligt anvisningar i Gyproc Monteringshandbok eller på gyproc.se

CERTIFIERAD

SYSTEMEGENSKAPER

a) DnT,w vid 3,1 m rumsdjup i mottagarrummet. Vid andra rumsdjup i mottagarrummet se information i kapitel Byggnadsakustik

b) Laboratorievärden uppmätta i laboratorium eller beräknade, se vidare i kapitel Byggnadsakustik Värdena är det som maximalt kan uppnås, utan inverkan av anslutande konstruktioner eller installationer.

24 februari 2025

3.2.11:120 DATABLAD

Gyproc Resistwall Duronomic

SKYDDSKLASS 3

62 d B EI

Gyproc GD 70/70Bx2 (450) HH-HH M140

1. Förstärkningsskena gyproc GFSB 70 + polyetenduk gyproc GPD 70 som kantprofil (i golv, vägg och tak) fogas med gyproc G 55 tätmassa

2. Boxade förstärkningsreglar gyproc GFR 70, c 450 mm monteras i zick-zack

3. 12,5 mm skiva gyproc GHE 13 habito

4. 70+70 mm mineralull isover piano 1

Anmärkning

Certifierad för skyddsklass 3 av RISE 1002 med certifikat nummer C9000869

Förutsättningar se kapitel Gyproc Duronomic / Systemegenskaper

Monteras enligt anvisningar i Gyproc Monteringshandbok eller på gyproc.se

CERTIFIERAD

SYSTEMEGENSKAPER

3 Gyproc GD 70/70Bx2 (450) HH-HH M140

a) DnT,w vid 3,1 m rumsdjup i mottagarrummet. Vid andra rumsdjup i mottagarrummet se information i kapitel Byggnadsakustik

b) Laboratorievärden uppmätta i laboratorium eller beräknade, se vidare i kapitel Byggnadsakustik Värdena är det som maximalt kan uppnås, utan inverkan av anslutande konstruktioner eller installationer.

ENLIGT

SSF 200 MAJ 2024

Informationen i detta kapitel ska ses som övergripande information samt förslag på Gyproc lösningar för inbrottsskydd enligt SSF 200 Regler för inbrottsskydd – Byggnader och lokaler utgåva 6. För fler lösningar, detaljer och montering se normen SSF 200 utgåva 6 i sin helhet.

Reglar och skenor ska vara förstärkningsprofiler reglar gyproc GFR duronomic och skenor gyproc GFS duronomic med minsta dimension 70 mm. Alternativt kan träreglar med minsta dimension 45 x 70 klass C14 användas. Infästningar av skena, syll och hammarband ska ske med max c-avstånd 300 mm. Eventuella kortlingar ska vara av samma

typ som reglar. Reglar monteras med maximalt c-avstånd 450 mm.

Stålplåt ska vara av typen gyproc IBS med en sträckgräns på lägst 350 N/mm2. IBS-plåten monteras vertikalt mellan två konstruktionsplywoodskivor. Skarvning av stålplåt ska ske tätt kant i kant och skruvas i regel och eventuella kortlingar med c-avstånd 50 mm. Alla skarvar ska monteras över regel eller kortling. Inbrottsskyddet ska monteras på den sidan av reglarna som är in mot lokalen som ska skyddas.

Konstruktionsplywood ska vara uppbyggd av ett ojämnt antal sammanlimmande faner klassad enligt SS-EN 12369-2 samt vara CE-märkt. OSB-skivor är inte tillåtna. Första skiktet skruvas på c-avstånd 200 mm, andra skiktet skruvas på c-avstånd 300 mm. Samtliga lag konstruktionsplywoodskivor ska monteras vertikalt samt med förskjutna skarvar och skruvade mot reglar, skenor samt eventuella kortlingar.

Väggarna bekläs med valfria gipsskivor. I tabellen

3.2.11:01 redovisas ljudisolering och brandklass för inbrottsskyddade väggar med skydd av stålplåt och konstruktionsplywood beklädda med 12,5 mm gyproc normal.

Tabell 3.2.11:01

Vid ljudkrav krävs normalt dubbelstomme fr.o.m R w 48 dB. En saxad regelstomme kan vanligtvis inte användas då kortlingen inte får plats vid den horisontella plåtskarven.

Beteckningar:

• N = 12,5 mm Gyproc normalgips

• I1 resp. I2 = 1 mm gyproc IBS 1/900 resp. 2 mm gyproc IBS 2/900

• K = 12 mm Konstruktionsplywood (kryssfaner)

• GD = Gyproc Duronomic, system med förstärkningsreglar och förstärkningsskenor

Gyproc tar ej totalansvar för väggkonstruktionerna ovan då de innehåller träbaserade skivor. Alternativa lösningar utan stålplåt och konstruktionsplywood, se datablad 3.2.11:101-120.

b) Laboratorievärden uppmätta i laboratorium eller beräknade, se vidare i kapitel Byggnadsakustik Värdena är det som maximalt kan uppnås, utan inverkan av anslutande konstruktioner eller installationer.

RÖNTGENSKYDDSVÄGGAR

GYPROC X-RAY PROTECTION

gyproc X-ray protection är ett system för vägglösningar där det ställs krav på skydd mot röntgenstrålning. Det är 100 % blyfritt och består av gipsskivor och spackel med bariumsulfat.

Systemet är uppbyggt av 600 mm breda röntgenskyddsskivor gyproc GXS 13 X-ray protection som monteras horisontellt på gyproc XR-reglar c-avstånd 450 mm samt acounomic kantprofiler.

Skivskarvarna i samtliga skivlag ska spacklas med gypfill X-ray joint mix.

För att uppnå föreskrivna nivåer av strålskydd, är man beroende av korrekt montering av hela röntgenskärmen, inklusive skydd av övriga delar som golv, dörrar och fönster samt områden där röntgenläckage kan uppstå. Saint-Gobain Sweden AB, Gyproc garanterar prestandan av blyekvivalenter som specificeras i denna handbok, men kan inte ta totalansvar för det slutliga strålskyddet inklusive installationen. Detta ansvar åligger montören av systemet.

Det är viktigt att röntgenskyddet är dimensionerat och föreskrivet på rätt sätt, och monterat av kvalificerade montörer enligt monteringsanvisningar i Gyproc Monteringshandbok.

Tabell 3.2.13:01

FAKTISKA BLYEKVIVALENSVÄRDEN

I byggprojekt med skydd mot röntgenstrålning krävs att en strålskyddsexpert upprättar en beskrivande rapport med krav för respektive område, beroende på vilket röntgenutrustning som används. Rapporten anger information om vilken blyekvivalens som ska användas.

För att konvertera föreskriven blyekvivalens till gyproc X-ray protection-systemet används tabell 3.2.13:01. I tabellen avläses antal skivlag som krävs för att uppnå korrekt nivå av strålskyddet. Det är dock nödvändigt att känna till rörspänning i kV för den aktuella röntgenutrustningen.

X-ray protection-systemet är testat och certifierat för blyekvivalensprestanda enligt IEC 61331 1: 2014-standard för Radiation Metrology Group of Public Health England.

Röntgenskyddsvärdet (mmPb) har testats och beräknats av HPA enligt IEC 61331-1: 2014.

Antalet skivlag kan placeras på samma sida eller på vardera sidan av regelstommen.

Skivorna bearbetas som traditionella gipsskivor och de har ergonomiskt format vilket innebär en vikt mindre än 20 kg/skiva. gyproc GXS 13 X-ray protection kan återvinnas på samma sätt som normalgipsskivor. Skivorna monteras mot XRreglar med gyproc QSTR-skruvar.

Antal lag gyproc GXS 13 X-ray protection

Vid apparatur med varierande rörspänning se till att högsta antal skivlag som krävs inom arbetsområdet används.

3.2.13:101 DATABLAD

Gyproc X-Ray Protection

Gyproc XR 70/70 (450) XX-0 M0

1. Skena gyproc SK 70 som kantprofil (i golv, vägg och tak)

2. Regel gyproc XR 70, c 450 mm

3. 12,5 mm skiva gyproc GXS 13 X-ray protection

Hänvisning till Detalj

SYSTEMEGENSKAPER

Blyekvivalensvärde (mmpb) beroende på rörspänning

a) DnT,w vid 3,1 m rumsdjup i mottagarrummet. Vid andra rumsdjup i mottagarrummet se information i kapitel Byggnadsakustik.

b) Laboratorievärden uppmätta i laboratorium eller beräknade, se vidare i kapitel Byggnadsakustik Värdena är det som maximalt kan uppnås, utan inverkan av anslutande konstruktioner eller installationer.

Gyproc X-Ray Protection

3 1 2 4

Gyproc XR 70/70 (450) X-X M45

1. Kantprofil gyproc AC 70 acounomic (i golv, vägg och tak)

2. Regel gyproc XR 70, c 450 mm

3. 12,5 mm skiva gyproc GXS 13 X-ray protection

4. Min 45 mm mineralull

Hänvisning till Detalj

Anslutning mot tunga konstruktioner

SYSTEMEGENSKAPER

a) DnT,w vid 3,1 m rumsdjup i mottagarrummet. Vid andra rumsdjup i mottagarrummet se information i kapitel Byggnadsakustik.

b) Laboratorievärden uppmätta i laboratorium eller beräknade, se vidare i kapitel Byggnadsakustik Värdena är det som maximalt kan uppnås, utan inverkan av anslutande konstruktioner eller installationer.

3.2.13:106 DATABLAD

Gyproc X-Ray Protection

Gyproc XR 70/70 (450) NX-XN M70

1. Kantprofil gyproc AC 70 acounomic (i golv, vägg och tak)

2. Regel gyproc XR 70, c 450 mm

3. 12,5 mm skiva gyproc GXS 13 X-ray protection

4. 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

5. 70 mm mineralull

SYSTEMEGENSKAPER

Blyekvivalensvärde (mmpb) beroende på rörspänning

a) DnT,w vid 3,1 m rumsdjup i mottagarrummet. Vid andra rumsdjup i mottagarrummet se information i kapitel Byggnadsakustik.

b) Laboratorievärden uppmätta i laboratorium eller beräknade, se vidare i kapitel Byggnadsakustik Värdena är det som maximalt kan uppnås, utan inverkan av anslutande konstruktioner eller installationer.

3.2.13:120 DATABLAD

Gyproc X-Ray Protection

Gyproc XR 70/70 (450) XX-XX M45

3 1 2 4

1. Kantprofil gyproc AC 70 acounomic (i golv, vägg och tak)

2. Regel gyproc XR 70, c 450 mm

3. 2 x 12,5 mm skiva gyproc GXS 13 X-ray protection

4. Min 45 mm mineralull

SYSTEMEGENSKAPER

Hänvisning till Detalj

Blyekvivalensvärde (mmpb) beroende på rörspänning

a) DnT,w vid 3,1 m rumsdjup i mottagarrummet. Vid andra rumsdjup i mottagarrummet se information i kapitel Byggnadsakustik.

b) Laboratorievärden uppmätta i laboratorium eller beräknade, se vidare i kapitel Byggnadsakustik Värdena är det som maximalt kan uppnås, utan inverkan av anslutande konstruktioner eller installationer.

24 februari 2025

3.2.13:121 DATABLAD

Gyproc X-Ray Protection

Gyproc XR 70/70 (450) NXX-XXN M70

1. Kantprofil gyproc AC 70 acounomic (i golv, vägg och tak)

2. Regel gyproc XR 70, c 450 mm

3. 2 x 12,5 mm skiva gyproc GXS 13 X-ray protection

4. 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

5. Min 70 mm mineralull

SYSTEMEGENSKAPER

Hänvisning till Detalj

Anslutning mot tunga konstruktioner 3.2.13:201

Blyekvivalensvärde (mmpb) beroende på rörspänning

a) DnT,w vid 3,1 m rumsdjup i mottagarrummet. Vid andra rumsdjup i mottagarrummet se information i kapitel Byggnadsakustik.

b) Laboratorievärden uppmätta i laboratorium eller beräknade, se vidare i kapitel Byggnadsakustik Värdena är det som maximalt kan uppnås, utan inverkan av anslutande konstruktioner eller installationer.

Gyproc X-Ray Protection

ANSLUTNING MOT TUNGA KONSTRUKTIONER

Vertikalsnitt

Konstruktionsdetaljer

1. Kantprofil gyproc AC acounomic

2. Mineralull enligt väggtyp

3. Regel gyproc XR

4. 12,5 mm skiva gyproc GXS 13 X-ray protection

5. 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

6. Spackel gypfill X-ray joint mix

Antal skivlag dimensioneras efter rörspänning och blyekvivalens.

Klassificeringar: Se motsvarande detalj i kapitel Innerväggar / Gyproc XR A Horisontalsnitt

3.2.13:202 DETALJ

Gyproc X-Ray Protection

T-HÖRN

Horisontalsnitt

Konstruktionsdetaljer

1. Hörnregel gyproc AC 60-HR acounomic

2. Hörnprofil gyproc H 50/50

3. Kantprofil gyproc AC acounomic

4. Mineralull enligt väggtyp

5. 12,5 mm skiva gyproc GXS 13 X-ray protection

6. 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

Antal skivlag dimensioneras efter rörspänning och blyekvivalens.

Klassificeringar: Se motsvarande detalj i kapitel Innerväggar / Gyproc XR

Gyproc X-Ray Protection

YTTERHÖRN

Horisontalsnitt

5 1 4 5 2 3 4

Konstruktionsdetaljer

1. Kantprofil gyproc AC acounomic

2. Hörnprofil gyproc H 50/50

3. Full utfyllnad av mineralull i ett regelfack

4. 12,5 mm skiva gyproc GXS 13 X-ray protection

5. 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

Antal skivlag dimensioneras efter rörspänning och blyekvivalens.

Klassificeringar: Se motsvarande detalj i kapitel Innerväggar / Gyproc XR

3.2.13:204 DETALJ

Gyproc X-Ray Protection

YTTERHÖRN, VARIABELT

Horisontalsnitt

Konstruktionsdetaljer

1. Variabelt plåtband gyproc VH 50/50

2. Regel gyproc XR, c 450

3. Min 45 mm mineralull i ett regelfack vid hörn, för ljudisolering Rw = 48 dB resp 53 dB, alt full utfyllnad med mineralull vid hörn, för ljudisolering Rw = 57 dB

4. 12,5 mm skiva gyproc GXS 13 X-ray protection

5. 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

6. Spackel gypfill X-ray joint mix

Antal skivlag dimensioneras efter rörspänning och blyekvivalens.

Klassificeringar: Se motsvarande detalj i kapitel Innerväggar / Gyproc XR

Gyproc X-Ray Protection

ELDOSOR

Horisontalsnitt

Konstruktionsdetaljer

1. 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

2. 12,5 mm skiva gyproc GXS 13 X-ray protection

3. Gyproc stålregel

4. Eldosa, monteras enligt leverantörs anvisning

5. Mineralull enligt väggtyp

Antal skivlag dimensioneras efter rörspänning och blyekvivalens.

Gyproc X-Ray Protection

ELDOSOR, INSTALLATIONSVÄGG

3 1 2 4 5

Horisontalsnitt

Konstruktionsdetaljer

1. 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

2. 12,5 mm skiva gyproc GXS 13 X-ray protection

3. Eldosa, monteras enligt leverantörsanvisning

4. Regel gyproc XR, c 450

5. Mineralull enligt väggtyp

Antal skivlag dimensioneras efter rörspänning och blyekvivalens.

Gyproc X-Ray Protection

ELDOSOR

1 2 3 4 5 6

Horisontalsnitt

Konstruktionsdetaljer

1. 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

2. 12,5 mm skiva gyproc GXS 13 X-ray protection

3. gyproc blykåpa 2,0 mm

4. Eldosa, monteras enligt leverantörs anvisning

5. Regel gyproc XR, c 450

6. Mineralull enligt väggtyp

Antal skivlag dimensioneras efter rörspänning och blyekvivalens.

BÖJDA VÄGGAR

BÖJNING AV SKIVA GLASROC GFM 6 –

MULTIBOARD SYSTEM CURVE

glasroc GFM 6 multiboard består av en impregnerad och glasfiberarmerad gipskärna samt har glasfibermattor inbäddade i ytan kärnan innehåller dessutom en mindre mängd cellulosafibrer. Tjockleken är 6,5 mm. Skivan har raka lång- och kortkanter.

GFM multiboard ska böjas torr längs skivan.

Gyproc Curve system är utvecklat för att bygga böjda konstruktioner ner till en radie på 600 mm.

2 lag GFM 6 ger samma brandskydd som 1 lag GNE 13.

BÖJNING AV TORR GIPSSKIVA GSE 6

6,5 mm gyproc GSE 6 ytskiva kan enkelt böjas i radier ner till 1500–1200 mm direkt mot regelverket.

TORRBÖJDA GIPSSKIVOR GENERELLT

Vid så kallad torrböjning är skivan mer eller mindre lätt att böja, beroende på hur fuktig eller torr skivan är. Med andra ord kan gipsskivans kärna innehålla en viss fuktighet. Denna förhöjs lättast genom att lagra gipsskivorna i en lokal med hög relativ luftfuktighet.

Observera att gipsskivan är svår att böja i avslutande regelfack. Därför bör skivan avslutas ett fack ut på rak anslutande vägg. Vid relativt höga krav på jämnhet och där avslutning enligt ovan inte är möjlig är därför våtböjning över mall att rekommendera. Med längsböjning kan problemet undvikas om skivan är tillräckligt lång för att undvika skivskarv i den böjda delen.

BÖJNING AV FUKTAD GIPSSKIVA GSE 6

Fuktad 6,5 mm gyproc GSE 6 ytskiva kan böjas över en mall och metoden används vid radier under 1200 mm. Skivan kan böjas i radier ner till 900–600 mm.

FUKTNING OCH VÄNTETIDER

Väntetiden efter fuktning av skivan är avhängig av hur torra skivorna är och med vilken radie de ska böjas. Ju mindre radie desto längre väntetid. Väntetiden kan förkortas genom att tillsätta lite vanligt diskmedel i vattnet. Gipsskivor som ska böjas över en mall med en radie på ca 600 mm har en väntetid på 0,5 timme.

Gipsskivorna ska bara fuktas på den tryckta sidan, det vill säga på den sida som blir konkavt böjd –med andra ord insidan. Lämplig mängd vatten är 0,5 liter vatten per kvadratmeter. Kartongen på den sträckta sidan måste hållas torr så att den inte spricker under böjningen.

BÅGLÄNGD

Båglängden beräknas med hjälp av följande formel:

Båglängd

Vinkel

Längd Radie

Båglängden = 2 · π · r · v 360

r = radie

v = böjningens vinkel

VÄGGSTOMME

Konstruktionsdetaljer

1. 6,5 mm skiva glasroc GFM 6 multiboard 6,5 mm skiva gyproc GSE 6 ytskiva eller 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal.

2. Reglar placeras med c-avstånd i enlighet med tabellen på nästa sida. Min 70 mm breda stålreglar vid böjning av skivor direkt mot regelstommen.

3. Böjbar skena gyproc SKB 70/70 alternativt dubbla ggyproc SKB 40/30 för övriga regeldimensioner. Monteras vid golv och tak.

4. Plåtband gyproc PB 100 monteras horisontellt per 900–1200 mm, vid böjning av skivor direkt mot regelstommen.

Tvärs Längs

GLASROC MULTIBOARD 6 mm

Böjningsmetod

Multiboard Torr skiva

Regelavstånd mm

Böjning direkt mot regelverk

GYPROC YTSKIVA 6 mm

Ytskiva

Torr skiva

Ytskiva Fuktig skiva

Regelavstånd mm

Förböjda skivor

Böjning direkt mot regelverk

GYPROC NORMAL 13 mm

Böjningsmetod

Normal Torr skiva

Normal Fuktig skiva

Tvärs 12,5 mm gyproc normal kan torrböjas i radier ned till 6000 mm

Längs 12,5 mm gyproc normal kan torrböjas i radier ned till 6000 mm

Regelavstånd mm

Förböjda skivor

Mot stomme böjd gipsskiva

Torrböjd gipsskiva

Våtböjd gipsskiva

Mot mall förböjd gipsskiva

Våtböjd gipsskiva

Radie (mm)

Radie (mm)

Radie (mm)

ALLMÄN INFORMATION

• Bästa resultat uppnås med längsböjning (liggande montage) med två lag glasroc GFM 6 multiboard.

• 6,5 mm gyproc GSE 6 ytskiva är mycket lättare att böja än 12,5 mm Gyproc gipsskivor. Vid montering mot regelstomme måste minst två lag skiva gyproc GSE 6 användas.

• 12,5 mm skiva gyproc ergolite kan böjas lika som skiva gyproc normal

• 12,5 mm skiva glasroc H ocean kan torrböjas lika som skiva gyproc normal

• Skiva gyproc robust, gyproc protect F och gyproc habito är inte lämplig att böja.

• Ljudisoleringen försämras av att skivan är böjd och vid minskat regelavstånd.

VÄGGSTOMME

Väggstommen utgörs av Gyproc stålreglar med c-avstånd enligt tabell. Vid golv och tak monteras dubbla gyproc SKB 40/30 alternativt enkla gyproc SKB 70/70.

TAKSTOMME

Takstommen utgörs av förböjda takprofiler gyproc HB 40/30 och sekundärprofiler gyproc

S 25/85, se typdetalj 3.5.11:201.

c-avstånd: Primärer max 1 200 mm Sekundärer max 300 mm

Gipsskivorna till takstommen förböjs över mall och monteras tvärs regelstommen.

VÄGGAR MED PELARSTOMME

PELARE

Pelarna kan utföras av varmvalsade smidesprofiler eller kallformade tunnplåtsprofiler. Valet styrs ofta av väggens tjocklek. Tunnplåtsprofiler kräver större tvärsnittshöjd än varmvalsade smidesprofiler, men med tunnplåtsprofiler underlättas bland annat sammanfogningen med anslutande profiler som kan utföras med självborrande skruv.

Avståndet mellan pelarna väljs som en multipel av regelavståndet. Med reglar c-avstånd 450 mm kan c-avstånd mellan pelare väljas till t.ex 2,70 m, 3,15 m eller 3,60 m. Stora avstånd kan komplicera utförandet av horisontalerna och små avstånd begränsar möjligheterna till stora håltagningar. Kontrollera eventuella brand- och ljudkrav med projektets brandkonsult och akustiker då dessa lösningar inte ingår i sedvanliga Gyproc vägglösningar.

STATISK DIMENSIONERING AV PELARE

Här behandlas endast dimensionering av pelare för ej bärande väggar av tunnplåtsprofiler. Pelare av smidesprofiler dimensioneras av konstruktör.

Om taket kan röra sig i vertikalled ska pelarna fästas med teleskopanslutning. Väggen dimensioneras efter de horisontella lasterna.

Horisontella laster kan orsakas av invändig vindlast, påkörning eller av infästning av t.ex vajrar för armaturupphängning.

Det finns inga normer för tillåtna utböjningar hos innerväggar utan projektören måste bedöma vilka krav väggarna ska uppfylla. Förutsättningar för detta kapitels tabeller är ytlast 0,3 kN/m 2 tillsammans med deformationskravet L/200. Lasten 0,3 kN/m2 motsvarar den inre vindlasten som kan förväntas för en byggnad där referensvindhastigheten är 25 m/s, formfaktorn är 0,3 och med terrängklass 1. Vid andra laster eller deformationskrav bör pelarnas c-avstånd ökas eller minskas i förhållande till kravet.

PELARSTOMME AV SMIDESPROFILER

Om pelarna är av smidesprofiler är det lämpligt att öka väggens styvhet genom att ge pelarna fast inspänning i golvet.

PELARSTOMME AV TUNNPLÅTSPROFILER

Pelarstommen består av boxade gyproc C 250/2,0. gyproc C 250/2,0 är tunnplåtsprofiler med tvärsnittshöjden 250 mm och godstjockleken 2 mm. Väggarna kan byggas upp till 11 m höga och byggs med två eller tre väggfält.

Det är även möjligt att komplettera en befintlig smidesstomme med stora c-avstånd med en pelarstomme av boxade gyproc C 250/2,0.

VÄGGFÄLT

Väggfälten består av Gyproc gipsskivor på stålstomme. Reglarna placeras förskjutna till pelarna så att de vertikala gipsskarvarna inte hamnar i linje med pelarna. Portar och dörrar placeras i det understa väggfältet. I det översta väggfältet placeras håltagningar för installationer.

Om det inte förväntas någon inre vindlast kan reglarna i väggfälten dimensioneras med hjälp av kapitel Statik / Höga väggar

Tabell 1 max vägghöjd Gyproc ER (450) NN-0 vid lasten 0,3 kN/m2 (m)

ER 45 2,55

ER 70 3,45 ER 95 4,4

ER 120 5

Tabell 2 max vägghöjd Gyproc GFR (450) NN-0 vid lasten 0,3 kN/m2 (m)

GFR 45 3,5

GFR 70 5,75

GFR 95 6

GFR 120 6

SMIDESSTOMME

Erforderliga regeldimensioner hämtas ur Tabell 1 eller Tabell 2, alternativt ur kapitel Statik / Höga väggar.

PELARSTOMME AV BOXADE GYPROC C 250/2,0

TVÅ VÄGGFÄLT

Om väggen byggs med två väggfält kan pelarnas c-avstånd ökas genom att flytta de horisontella profilerna som delar upp väggfälten bort från väggens mitt.

Tabell 3, c-avstånd boxade gyproc C 250/2,0. Två väggfält (m)

Höjd (m)

9,50

H ≤ 10,50 2,70 2,70 2,70

H ≤ 11 2,25 2,25

Avstånd x 0 m 0,50 m 0,75 m 1 m 1,50 m Spännvidd

Centerlinje x

Pelarstomme med två väggfält, x avstånd från centerlinjen

TRE VÄGGFÄLT

Då väggen byggs med tre väggfält kan de två horisontalerna som delar upp väggfältet placeras var som helt på väggen.

Tabell 4, c-avstånd boxade gyproc C 250/2,0. Tre väggfält

Höjd (m) Lastbredd (m)

H ≤ 9,50 3,60

H ≤ 10 3,15

H ≤ 10,50 2,70

H ≤ 11 2,25

HORISONTALER

Horisontalerna har två uppgifter:

1. De utgör över- och underkantsskena för väggfälten.

2. De för belastningen från väggfälten till pelarna.

Horisontalerna utförs lämpligen av två sammanfogade förstärkningsskenor. Vid långa spännvidder och lastbredder kan två gyproc GFS förstärkningsskenor sammanfogas till boxade GFR förstärkningsreglar.

Avgörande för vilka profiler som används som horisontaler är horisontalernas spännvidd och deras lastbredd. Tabell 5 ger styvhetsvärden för olika profiler. Summan av deras styvhetsvärden ska vara större än de erforderliga styvhetsvärdena i tabell 6.

SMIDESPELARE

Horisontalerna fästs normalt med hjälp av vinklar. Avståndet mellan horisontalernas längd och lastbredd samt vinklar dimensioneras av konstruktör.

TUNNPLÅTSPELARE

Horisontalerna placeras med 10 mm förskjutning mot pelarstommen. Detta görs för att öka ljudisoleringen och för att endast få in punktlaster i pelarna.

Horisontalerna fästs till boxade gyproc C 250/2,0 med erforderliga vinklar.

Tabell 5 styvhetsvärden

Styvhetsvärden skenor

GFS 45 18

GFS 70 44

GFS 95 84

GFS 120 141

Styvhetsvärden reglar

GFR 45 14

GFR 70 37

GFR 95 74

GFR 120 127

Spännvidd (m)

Tabell

Lastbredd

PORTAR

SMIDESPELARE

Portomfattningen kan fästas till pelarna.

TUNNPLÅTSPELARE

Om portar används som är bredare än max c-avstånd för pelarstommen, bör c-avstånd till nästa pelare anpassas så att pelarnas lastbredd inte överstiger de angivna värdena i Tabell 3 eller Tabell 4.

Detta ger då skiftande centrummått med samma centrummått för varannan pelare. Detta kan byggas bort genom att placera en pelare något närmare pelaren närmast porten, vilket kan underlätta dimensioneringen av horisontaler.

HÅL

Utrymmet närmast tak utnyttjas oftast för installationer. Det är lämpligt att placera en horisontal omedelbart under denna zon för att hålla ned spännvidden på reglarna i det väggfältet.

SMIDESPELARE

De horisontella avväxlingarna ovan och under hålen kan om detta är gynnsamt ansluta till pelarstommen.

TUNNPLÅTSPELARE

De horisontella avväxlingarna ovan och under hålet ska inte ansluta till tunnplåtspelare av boxade gyproc C 250/2,0, extra reglar kan behövas i väggfältet.

GÅNGDÖRRAR

Gångdörrar monteras i det nedre väggfältet. Dörreglarna kontrolleras enligt kapitel Infästningar

TELESKOPANSLUTNINGAR

I de fall taket kan röra sig vertikalt bör reglarna i det översta väggfältet anslutas med teleskopskena. Se kapitel Innerväggar / Gyproc XR.

SMIDESPELARE

I de fall smidespelarna inte är bärande bör dessa ansluta till taket med en teleskoplösning enligt projektets konstruktör.

TUNNPLÅTSPELARE

Då vertikala rörelser i taket kan uppkomma bör teleskopanslutning användas. Teleskopanslutningen utförs med erfoderliga vinklar som dimensioneras av projektets konstruktör placerade i pelarens invändiga hörn.

Teleskopanslutning, tunnplåtspelare

Konstruktionsdetaljer

1. Teleskopskena för reglar i det översta väggfältet. Skenan avslutas och börjas 15 mm från boxade gyproc C 250/2,0

2. Gyproc regel

3. Vinklar placerade i hörnen till gyproc C 250/2,0

4. Boxad gyproc C 250/2,0

Centrummått pelare Spännvidd horisontaler

Gyproc ER (450)

Gyproc GD (450)

Pelarstomme av smidesstål

Väggfält 1

Lastbredd övre skena

Väggfält 2

Vägg höjd

Lastbredd undre skena

Väggfält 3

Portomfattning kan fästas till pelare

Detalj 1

Detalj 2

Konstruktionsdetaljer

1. Gyproc reglar. Dimension bestäms från väggfackens höjd se Tabell 1 och Tabell 2

2. Horisontaler av gyproc GFS förstärkningsskenor. Dimension bestäms ur tabell 5 och 6

3. Vinkel, skjutspikas till smidespelare

4. Smidespelare, dimensioneras av konstruktör

Detalj 1 Detalj 1

Detalj 2

Detalj 2

Pelarstomme med tunnplåtspelare, två väggfält

Lastbredd pelare

Lastbredd pelare

Profiler intill håltagning se kapitel Installationer

3

3

3

3

Profiler intill håltagning se kapitel Installationer

Gyproc GD (450)

väggfält 1 6000

Centrummått pelare Spännvidd skenor

Gyproc GD (450)

Centrummått pelare Spännvidd skenor

1

1

2

Gyproc C 250 / 2,0 boxade Detalj 2

1

Dimensionering dörr se kapitel Infästningar

Gyproc C 250 / 2,0 boxade

Gyproc ER (450)

Dimensionering dörr se kapitel Infästningar

Gyproc ER (450)

Portomfattning byggs inspänd i golv

Portomfattning byggs inspänd i golv

1

Detalj 1

Konstruktionsdetaljer

1. Gyproc reglar

2. Horisontal

3. Vinkel

4. Boxade gyproc C 250/2,0

5. Teleskopskena

6. Vinkel placerad i hörn till boxad gyproc C 250/2,0

STEG 1. BESTÄM C-AVSTÅND (LASTBREDD) PELARE

Väggen är 9,5 m hög och horisontalen är flyttad 1,25 m från väggens centrumlinje. Pelarnas maximala lastbredd är därför 3,6 m se Tabell 3.

STEG 2. DIMENSIONERA HORISONTALERNA

Skenornas erforderliga styvhet beräknas med avseende på dess längd och lastbredd och hämtas ur Tabell 6. Därefter dimensionernas

Detalj 2

Detalj 2 Detalj 2

väggfält 2 3500 1250 lastbredd skena 4750 Vägghöjd 9500

Detalj 3

horisontalerna ur Tabell 5 så att dess styvhet överskrider den erforderliga styvheten.

Horisontal

Horisontalens spännvidd är 3,6 m och lastbredden är 4,75 m.

Ur tabell 6 och genom interpolation beräknas horisontalernas erforderliga styvhetsvärde till 260.

gyproc GFS 95 + boxade gyproc GFR 95 + gyproc GFS 70 = 84 + 74 + 74 + 44 = 276

3.2.20:203 DETALJ

Pelarstomme med tunnplåtspelare, tre väggfält

Profiler intill håltagning se kapitel Installationer

Centrummått pelare Spännvidd skenor

Gyproc ER (450)

Profiler intill håltagning se kapitel Installationer

Dimensionering dörr se kapitel Infästningar

Gyproc ER (450)

Lastbredd pelare

Centrummått pelare Spännvidd skenor

Gyproc C 250 / 2,0 boxade

Dimensionering dörr se kapitel Infästningar

Gyproc ER (450)

1

Utjämnat pelaravstånd pelaravstånd med varannat mått samma

2

3

2

2

Portomfattning byggs inspänd i golv

Konstruktionsdetaljer

1. Gyproc reglar

320 mm

2. Horisontal

3. Vinkel

4. Boxade gyproc C 250/2,0

5. Teleskopskena

6. Vinkel placerad i hörn till boxad gyproc C 250/2,0

STEG 1. BESTÄM C-AVSTÅND

(LASTBREDD) PELARE

Väggen är 10,5 m hög pelarnas maximala lastbredd är därför 2,25 m se Tabell 3.

På grund av porten måste pelarna förskjutas. På vänster sida av porten jämnas centrummåtten ut och på höger sida fås centrummått där vartannat mått är samma.

STEG 2. DIMENSIONERA HORISONTALERNA

Skenornas erforderliga styvhet beräknas med avseende på dess längd och lastbredd och hämtas ur Tabell 6. Därefter dimensionernas horisontalerna ur Tabell 5 så att dess styvhet överskrider den erforderliga styvheten. Skenornas längd är 1,35 m, 2,25 m och 3,15 m.

Övre horisontal

Skenornas lastbredd är 3,2 m, vilket efter interpolering ger följande styvhetsvärden:

1,35 m – erforderligt styvhetsvärde = 10

gyproc GFS 95 + gyproc SK 45 = 84

2,25 m – erforderligt styvhetsvärde = 44

gyproc GFS 95 + gyproc GFS 45 = 4,02 + 0,84 = 4,86

3,15 m – erforderligt styvhetsvärde = 121

gyproc GFS 95 + boxad gyproc GFR 45 + gyproc GFS 45 = 84 + 14 + 14 + 18 = 130

Undre horisontal

Skenornas lastbredd är 4,25 m, vilket efter interpolering ger följande styvhetsvärden:

1,35 m – erforderligt styvhetsvärde = 12

gyproc GFS 95 + gyproc SK 95 = 84

2,25 m – erforderligt styvhetsvärde = 57

gyproc GFS 95 + gyproc SK 95 = 84

3,15 m – erforderligt styvhetsvärde = 156

gyproc GFS 95 + gyproc GFS 95 = 84 + 84 = 168

Detalj 1

Detalj 2

Detalj 3

GYPROC THERMONOMIC

SYSTEMBESKRIVNING

Gyproc Thermonomic är ett ytterväggssystem med regelstomme av slitsade stålprofiler. Systemet är uppbyggt av glasroc X storm vindskyddsskiva, Gyproc gipsskivor, gyproc THR och THS thermonomic reglar och skenor. Utöver skenor och reglar ingår ett flertal komponenter som tillsammans gör systemet till ett komplett stomsystem för ytterväggar. Som utvändig beklädnad kan till exempel träpanel, stålpåt eller tegel användas.

Gyproc Thermonomic har följande uppbyggnad:

• glasroc X storm vindskyddsskiva och Gyproc gipsskivor på insida vägg

• Enkelstomme, med reglar och skenor av samma bredd

• Enkelstomme, med korslagda Z-profiler på insida vägg vid behov av extra isolering.

SYSTEMETS FÖRDELAR

• Mycket god mögelresistens

• Låg vattenuppsugning

• Små fuktrelaterade rörelser

• Goda termiska egenskaper

• Goda brandtekniska egenskaper

• Snabb och torr montering.

FÖRKLARING TILL ÖVERSIKT ÖVER SYSTEMEGENSKAPER

Ljudisoleringsvärden är laboratorievärden, värden som uppmätts i laboratorium eller beräknade. Det innebär att det är värden utan fönster eller andra försvagningar och värden gäller för 1,2 mm plåttjocklek. Gällande ljudisoleringsvärden för ytterväggar i Gyproc Handbok 10 är det projektets ansvarige akustiker som ska beräkna konstruktionens totala ljudreduktion samt hantera marginaler. Dimensioneringstabeller till Gyproc Thermonomic finns i kapitel Statik

GLASROC X STORM VINDSKYDDSSKIVA glasroc X storm är en gipsbaserad vindskyddsskiva som säkerställer ett effektivt skydd mot vind och fukt. Skivan har en impregnerad glasfiberförstärkt gipskärna och är ytbelagd med en hydrofoberande glasfibermatta som ger ett utmärkt skydd mot fukt och UV-strålning. Mögelresistenstest enligt SP metod 2899 visar klassificering 0 – Ingen påväxt.

UPPBYGGNAD AV SYSTEM GYPROC THERMONOMIC

1 3 4 2 6 5 7

1. glasroc X storm vindskyddsskiva

2. Slitsad regel gyproc THR thermonomic

3. Slitsad skena gyproc THS alt THSP thermonomic

4. Polyetenremsa gyproc THP thermonomic

5. Mineralull

6. Ångspärr alt. ångbroms

7. Beklädnad: 12,5 mm Gyproc gipsskivor alt glasroc H ocean våtrumsskiva

Väggen ska kompletteras med tryckfördelningsplåt gyproc THT thermonomic samt Kopplingsbeslag gyproc THK thermonomic.

SKIVANS FÖRDELAR

• Dokumenterad god mögelresistens

• God fuktbeständighet

• Lufttät

• God formstabilitet

• Klarar exponeringstider på upp till 12 månader under normala svenska väderförhållanden

• Lätt att hantera, montera och bearbeta. Görs på samma enkla sätt som med gipsskivor

• Restprodukter av nya eller gamla glasroc storm kan återanvändas till framställning av nya skivor.

FUKTSÄKRA KONSTRUKTIONER

Det är viktigt att försäkra sig mot vatteninträngning och fuktanhopning ytterväggskonstruktioner. Därför ska skarvar, anslutningar och det valda fasadskiktet utföras med tillräcklig täthet. Hänsyn till detta ska tas såväl i projekteringsstadiet som i genomförandefasen.

ALLMÄNT

System Gyproc Thermonomic är lämpligt att använda i såväl bärande som ej bärande konstruktioner. Exempel på användningsområden för ej bärande väggar är:

• utfackningsväggar i flerbostadshus och kontor

• utfackningsväggar vid komplettering av befintliga bostadshus med takvåningar.

Typiska användningsområden för bärande väggar är:

• 1–2 vånings bostads- och kontorshus. Ytterväggar med slitsade profiler kan antingen monteras på byggplats eller förtillverkas som element.

En yttervägg måste uppfylla följande byggnadstekniska basfunktioner:

• Regnskydd

• Vindskydd

• Lufttäthet

• Fuktskydd

• Ljudisolering

• Brandskydd

• Värmeisolering

• Eventuellt bärförmåga.

Nedan följer kortfattad beskrivning av basfunktioner, se även under kapitel Ytterväggar med trästomme för ytterligare information.

REGNSKYDD

En yttervägg i lättbyggnadsteknik kan i stort sett utföras med vilket fasadmaterial som helst t.ex tegel, träpanel, glas eller plåt. Fasadtegel fästs till de slitsade profilerna med hjälp av murverksskenor och kramlor enligt fabrikantens anvisningar.

Fasadskiktets viktigaste tekniska funktion är att ge erforderligt skydd mot regn och annan nederbörd. Det är lämpligt att förutsätta att regnvatten kan tränga igenom fasadskiktet, t.ex genom fogöppningar och nedfukta baksidan. För att väggen inte ska skadas av utifrån kommande vatten rekommenderas en luftspalt bakom fasadskiktet.

I ytterväggar med fasadtegel rekommenderas 50 mm mineralull (och fingerspalt) i luftspalten. Mineralull förhindrar också att bruksspill från murningen kommer i kontakt med vindskyddsskivan. Bruksspill kan leda vatten in i väggen. Vidare skapar mineralullen ett gynnsammare klimat ur fuktsynpunkt för bakomliggande vägg och ger ett tillskott till värmeisoleringen.

VINDSKYDD

Vindskyddets viktigaste uppgift är att hindra vindpåverkade luftrörelser som nedsätter värmeisoleringens funktion. Vindskyddets funktion beror dels på själva materialets lufttäthet, dels på skarvarnas och anslutningarnas lufttäthet. glasroc X storm vindskyddsskiva har mycket god lufttäthet. Skarvarna blir normalt tillräckligt lufttäta om skivorna skruvas i reglarna enligt Gyproc Monteringshandbok. Saknas understöd vid skivskarvarna uppnås tillräckligt vindskydd med glasroc G 9 vindskyddsprofil i skarvarna. Den mest lufttäta lösningen uppnås med gyproc T 60/9 profil och glasroc X sealing tape, denna lösning krävs även för att uppnå maximal exponeringstid innan fasadmaterial monteras.

Det är väsentligt att anslutningar mellan vindskyddet och anslutande konstruktioner tätas så att läckage via slitsarna i profilerna förhindras, se vidstående figur. gyproc F 9 flex samt gyproc G 55 tätmassa bör användas så att läckage via slitsarna förhindras.

Fukt inifrån kan komma ut genom konstruktionen till luftspalten

Slagregn och annan nederbörd avvisas av regnskyddet

Genomblåsning i isoleringen hindras av glasroc X storm vindskyddsskiva

Insida Utsida

GLASROC X STORM VINDSKYDDSSKIVA

Gyproc rekommenderar glasroc X storm som vindskyddsskiva. glasroc X storm är en säker skiva både under byggskedet och under byggnadens hela livslängd. Skivan klarar exponeringstider på upp till 12 månader under normala svenska väderförhållanden och har dokumenterad god mögelresistens.

Det är viktigt att försäkra sig mot vatteninträngning och fuktanhopning i ytterväggskonstruktioner. Därför ska skarvar, anslutningar och det valda fasadskiktet utföras med tillräcklig täthet. Hänsyn till detta ska tas såväl i projekteringsstadiet som i genomförandefasen.

LUFTTÄTHET

Det lufttätande skiktet ska förhindra luftläckage genom väggen inifrån och ut respektive utifrån och in. Att förhindra luftläckage genom konstruktionen är mycket viktigt för att det värmeisolerande skiktet ska fungera och för att förhindra fuktskador pga fuktkonvektion.

Det vanligaste sättet att åstadkomma lufttätning är att ångspärren alternativt ångbromsen utformas som ett lufttätt skikt. En väggkonstruktion med vindskydd av glasroc X storm vindskyddsskiva får en extra säkerhet mot luftläckage.

FUKTSKYDD

Fuktskyddet ska förhindra att fukt i inomhusluften skadar ytterväggskonstruktionen. Vattenånga transporteras dels genom diffusion och dels genom konvektion.

För att förhindra diffusionen används en ångspärr alternativt en ångbroms. Ångspärren alternativt ångbromsen monteras mot profilen med dubbelhäftande skarvband typ Terostat 81 eller likvärdigt. I tvålagsmontage monteras plastfolien mellan skivorna.

Drivkraften för fuktkonvektion är skillnader i utvändigt och invändigt lufttryck. Fukten transporteras med luften genom t.ex hål i det lufttätande skiktet. Kännetecknande för fuktkonvektion är att det lokalt kan transporteras betydande mängder fukt som tämligen ofta ger upphov till fuktskador. Det säkraste sättet att förhindra fuktkonvektion är att göra väggen absolut lufttät.

LJUDISOLERING

Det är väsentligt att anslutningarna mellan de slitsade profilerna och anslutande konstruktioner tätas.

I översikt över systemegenskaper framgår följande:

• Luftljudsisolering Rw

• Vägt reduktionstal för stadstrafikbuller Rw +Ctr 50-3150

Ljudisoleringsvärden gäller för slitsade profiler med plåttjockleken 1,2 mm. För profiler med plåttjockleken 0,7 mm kan något högre värde förväntas men för profiler med plåttjockleken 1,5 mm och 2,0 mm kan något lägre värde förväntas. Värdena är laboratorievärden, värden som uppmätts i laboratorium eller beräknade. Det innebär att det är värden utan fönster eller andra försvagningar.

För väggar med träfasad ökar Rw och Rw +Ctr 50-3150 med ca 2 dB om väggarna kompletteras med ytterligare ett lag glasroc X storm vindskyddsskiva.

BRANDSKYDD

I översikt över systemegenskaper framgår den brandtekniska klassen för ett antal ytterväggskonstruktioner. Konstruktionerna är dimensionerade för brand mot väggens insida.

Kontrollera eventuella krav på horisontella brandavskiljande åtgärder i ytterväggskonstruktionen.

VÄRMEISOLERING

För god isolerfunktion krävs en vägg med bra vindskydd och mycket god lufttäthet. Det är viktigt att mineralullen monteras mycket omsorgsfullt så att inga springor eller spalter uppkommer. Om mineralull omsluts av två skikt skivmaterial, kommer den att bli något komprimerad och därigenom kan springor och spalter till viss del elimineras.

Pga risken för köldbryggor är det mycket olämpligt att:

• använda stålprofiler utan slitsar

• montera två reglar liv mot liv utan mellanliggande mineralull

• skarva genom omlottläggning

• montera profilerna på tätare c-avstånd än 600 mm (gäller ej avslutningsfack).

Principen för att minska köldbryggan genom regelstommen är:

• effektiv slitsning av stålprofilerna som förlänger värmeflödets väg

• använd så tunn plåt som möjligt

• så få reglar som möjligt i väggen

• genomtänkta anslutningsdetaljer

• noggrann utfyllnad av mineralull inuti de slitsade profilerna.

GYPROC THERMONOMIC VÄRMEISOLERING

GENOMSNITTLIG VÄRMEGENOMGÅNGSKOEFFICIENT U m

För att kunna genomföra en beräkning av en byggnads energiprestanda, enl. BBR, måste bl.a Um, den genomsnittliga värmegenomgångskoefficienten beräknas. Denna term tar hänsyn till alla värmeförluster genom byggnadens klimatskal. En komplett beräkning av U m innehåller både värmegenomgångskoefficienterna för byggnadsdelarna (Ui) och värmegenomgångskoefficienterna för linjära och punktformiga köldbryggor (ψk resp χj).

U-VÄRDEN I GYPROC HANDBOK

Kompletta Ui-värden för olika Gyproc Thermonomic väggtyper finns redovisade i översikt över systemegenskaper. U i -värdet representerar värmegenomgångskoefficienten för en idealisk kvadratmeter vägg (inklusive effekten av slitsade stålreglar gyproc THR thermonomic, c-avstånd 600 mm). Tabellerna redovisar dock inte effekten av linjära köldbryggor som uppstår vid konstruktionsanslutningar (anslutningar mellan väggar, bjälklagskanter etc) och innehåller därmed inte effekten av stålskenor gyproc THS thermonomic. Dessa värmeförluster orsakas av tvådimensionella värmeflöden. Enligt BBR har kraven förtydligats: effekten av linjära köldbryggor, ψk måste tas med i beräkningen av byggnadens totala värmeförluster.

Tabellerna på följande sidor redovisar värmegenomgångskoefficienter, ψ (W/mK) för linjära köldbryggor av några konstruktionsanslutningar som är vanligt förekommande vid Gyproc Thermonomic ytterväggar.

VÄRMEGENOMGÅNGSKOEFFICIENTER FÖR LINJÄRA KÖLDBRYGGOR, Ψ

Värmegenomgångskoefficienterna är bestämda enligt SS-EN ISO 13789:2007 och är beräknade med hjälp av programmet HEAT2. Dessa värden ska multipliceras med tillhörande omkrets eller längd och ingå i beräkningen av byggnadens genomsnittliga värmegenomgångskoefficient, Um

De redovisade ψ-värden är ψoi gjort för invändigt helmått i energiberäkningar.

1. KANTBALK VID PLATTA PÅ MARK

Godstjocklek väggreglar och skenor: 1.0 mm. Polyetenremsa 4 mm gyproc THP thermonomic ingår i ψ-värdet. λmineralull, cellplast = 0,037 (W/mK).

Värden i tabell 1.1 avser vertikalt stående reglar. Tabellen kan även användas vid korslagd stomme med Z-profiler, vilket medför en förbättring av nedan angivna värden.

Tabell 1.1 Profilbredd (mm) Värmegenomgångskoefficient ψ (W/mK)

2. FÖNSTER-

2.1 Värmegenomgångskoefficient för Gyproc

Thermonomic yttervägg vid fasadskikt av trä

Träkarm med djup 100 mm. Drevning: 20 mm.

λmineralull, drevning = 0,037 (W/mK), λglas=1 (W/mK).

2.2 Värmegenomgångskoefficient för Gyproc

Thermonomic yttervägg med korsande Z-profiler vid fasadskikt av trä

Träkarm med djup 100 mm. Drevning: 20 mm. λmineralull, drevning = 0,037 (W/mK), λglas=1 (W/mK).

Värden i tabell 2.1 är angivna för godstjocklek

1,0 mm, men kan med tillräckligt god noggrannhet

även användas för 0,7 mm och 1,2 mm gods.

Tabell 2.1

Väggtjocklek, t1 (mm)

Värmegenomgångskoefficient, ψ (W/mK)

Värden i tabell 2.2 är angivna för godstjocklek 1,0 mm, men kan med tillräckligt god noggrannhet även användas för 0,7 mm och 1,2 mm gods.

Tabell 2.2 t2 (mm)

Värmegenomgångskoefficient, ψ

Värmegenomgångskoefficienten för den linjära köldbryggan vid fönster för fasadskikt av trä kan med tillräckligt god noggrannhet användas för ytterväggar med fasadskikt av tegel.

3. YTTERVÄGG OCH MELLANVÄGG ELLER

BJÄLKLAG

3.1 Mellanvägg eller bjälklag av betong Väggtjocklek: 195 mm, godstjocklek väggreglar och skenor: 1,0 mm. Polyetenremsa 4 mm gyproc THP thermonomic ingår i ψ-värdet. λ mineralull = 0,037 (W/mK).

Tabell 3.1

Bjälklagstjocklek, d (mm)

Värmegenomgångskoefficient, ψ (W/mK)

Isolertjocklek, t1 (mm) 50 75 100 150

3.2 Stålbalk eller stålpelare

Väggtjocklek: 195 mm, godstjocklek väggreglar och skenor: 1,0 mm. λmineralull = 0,037 (W/mK).

Balk-/ pelarhöjd, d (mm)

Värmegenomgångskoefficient, ψ (W/mK)

Isolertjocklek, t1 (mm)

4. YTTERVÄGGSHÖRN

Väggtjocklek: 195 mm, godstjocklek väggreglar: 1,0 mm. Yttersta THR-regel samt hörnprofil ingår i ψ-värdet. Övriga THR-reglar ingår i väggens U-värde. λmineralull = 0,037 (W/mK). Detalj enligt datablad 3.3.11:204. Värmegenomgångskoefficient, ψ = 0,028 (W/mK). Observera att vid en extra genomgående THR-regel placerad vid hörn bör värmegenomgångskoefficienten öka med minimum 0,1 (W/mK).

Tabell 3.2

FÖRKLARING

Beteckning för Gyproc Thermonomic väggtyper förmedlar följande information:

• Uppbyggnad av stålstomme,

Gyproc Thermonomic yttervägg

• Bredd på skenor och reglar

• Centrumavstånd för reglar

• Antal lag skivor a) på var sida av stålstommen

• Isoleringsutförande med mineralull eller avsaknad av isolering

En uttömmande förklaring ges nedan av Gyprocs beteckning av olika väggtyper med två exempel.

KODNYCKEL FÖR BETECKNING AV VÄGGTYPER – EXEMPEL

TH System Gyproc Thermonomic TH System Gyproc Thermonomic

195 195 mm bred skena

195 195 mm bred skena / Skiljetecken mellan beteckning för skena och regel / Skiljetecken mellan beteckning för skena och regel 195 195 mm bred regel 195 195 mm bred regel (600E) Avstånd mellan reglar. Vid 1200 mm breda skivor utelämnas E (600). -Z

Tvärgående Z-profiler THZ c 450 mm

M50 50 mm tjock mineralull på utsidan av vindskyddsskivan (600E) Avstånd mellan reglar. Vid 1200 mm breda skivor utelämnas E (600).

U 1 lag glasroc X storm vindskyddsskiva på utsidan av regelverket

U 1 lag glasroc X storm vindskyddsskiva på utsidan av regelverket –Skiljetecken för skivor på väggens olika sidor –

NP 1 lag Gyproc gipsskivor + 1 lag gyproc protect F på insidan av regelverket 0

M195 195 mm tjock mineralull

a) I väggkoder får skivor följande beteckning:

N = gyproc normal

P = gyproc protect F

U = glasroc X storm vindskyddsskiva

Skiljetecken för skivor på väggens olika sidor

Ingen mellanliggande gipsskiva. Vid ändrad beteckning från 0 till 1 = 1 lag Gyproc gipsskivor mellan stålstomme och Z-profiler

Skiljetecken för skivor på väggens olika sidor

P 1 lag gyproc protect F på insidan av regelverket

M195 195 mm tjock mineralull

+45 45 mm mineralull mellan Z-profiler

Till exempel anger U–P dels glasroc X storm vindskyddsskiva på utsidan av regelverket, dels gyproc protect F brandgipsskiva på insidan.

SYSTEMEGENSKAPER

GYPROC THERMONOMIC – AVSKILJANDE

EJ BÄRANDE YTTERVÄGGAR

Ljudisolering dB Brandklass c) Väggtypbeteckning Rw Tegel e) Rw + Ctr 50-3150 Tegel e) Rw Trä a) Rw + Ctr 50-3150 Trä a)

1 43 32 EI 30/EI 60 f) Gyproc TH 145/145 (600E) U-N M145

2 60 48 EI 30/EI 60 f) Gyproc TH 145/145 (600E) M50 U-N M145 e)

3 44 32 EI 30/EI 60 f) Gyproc TH 170/170 (600E) U-N M170

4 61 48 EI 30/EI 60 f) Gyproc TH 170/170 (600E) M50 U-N M170 e)

5 44 35 EI 30/EI 60 f) Gyproc TH 195/195 (600E) U-N M195

6 61 49 EI 30/EI 60 f) Gyproc TH 195/195 (600E) M50 U-N M195 e)

7 45 33 EI 60 Gyproc TH 145/145 (600E) U-P M145

8 61 50 EI 60 Gyproc TH 145/145 (600E) M50 U-P

TH 245/245-Z (600E) U-0-P M245+95

a) Väggar med träfasad: Rw och Rw +Ctr 50-3150 förbättras med ca 2 dB om väggen kompletteras med ytterligare 1 lag glasroc X storm vindskyddsskiva.

b) Ui-värdet anger värmegenomgångskoefficienten för en kvadratmeter vägg inkl effekten av gyproc THR thermonomic reglar c-avstånd 600 mm (mineralull λ = 0,037 W/mK). Vid beräkning av byggnadens totala värmeförlust, Um ska effekten av köldbryggor beaktas enligt BBR, t.ex värmeförlusten vid väggens anslutningar. Värmegenomgångskoefficienter för några typiska köldbryggor (anslutningar) med Gyproc Thermonomic-systemet, redovisas på nästkommande sidor.

Systemillustration

Praktisk tillämpbar värmegenomgångskoefficient b) Ui(W/m²K) Plåttjocklek mm

c) Brandklassen avser brand från väggens insida.

d) Den angivna tjockleken är exkl hålrum och fasadbeklädnad.

e) Vid fasad av tegel förutsätts minst 50 mm mineralullsskiva mellan tegel och utvändig vindskyddsskiva samt en ventilerad fingerspalt mellan fasadtegel och mineralull.

f) EI 60 vid isolering med isover ultimate, densitet lägst 18 kg/m3 alt. stenull, densitet lägst 28 kg/m³.

3.3.11:101 DATABLAD

Avskiljande ej bärande väggar

GYPROC TH 145/145 600E U-N M145

1. Fasadskikt a)

2. 9,5 mm skiva glasroc X GXUE 9 storm och glasroc G 9 profil c)

3. Slitsad skena gyproc THS thermonomic

4. Slitsad regel gyproc THR thermonomic

5. Mineralull (full utfyllnad), λ ≤ 0,037 W/mK

6. Ångspärr alt. Ångbroms

7. T-kortling gyproc T 60/9 i var tredje regelfack b)

8. Kortlingsprofil gyproc EPT 600 b), max c 900 i vart tredje regelfack

9. 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

Hänvisning till Detalj

Golv

3.3.11:201

Tak 3.3.11:202

Bjälklag

Hörn

Fönster

Pelare

SYSTEMEGENSKAPER

Gyproc TH 145/145 (600E) U-N M145

Gyproc TH 145/145 (600E) M50 U-N M145 a)

Gyproc TH 170/170 (600E) U-N M170

Gyproc TH 170/170 (600E) M50 U-N M170 a)

Gyproc TH 195/195 (600E) U-N M195

Gyproc TH 195/195 (600E) M50 U-N M195 a)

3.3.11:203

3.3.11:204

3.3.11:205

Användningsområde Ej bärande vägg i miljöklass M0 och M1, enligt StBKN4.

Klassificeringar

Brandklass avser brand inifrån.

Brandklass: EI 30

Brandklass EI 60 erhålls om mineralullen utgörs av isover ultimate, densitet lägst 18 kg/m3 alternativt stenull med densitet lägst 28 kg/m³.

a) Vid fasad av tegel och 50 mm mineralull (utsida lättvägg) förutsätts en ventilerad fingerspalt mellan fasadtegel och mineralull.

b) Används vid ej understödd skivskarv. Vid 1200 mm breda skivor används inte kortlingsprofil EPT 600 (7) eller T-kortling gyproc T 60/9 (8). Väggbeteckningen ändras från (600E) till (600) vid 1200 mm breda gipsskivor.

c) Används vid ej understödd vertikal skivskarv (900 mm bred stående skiva monterad på reglar c-avstånd 600 mm). Profilen monteras på kortlingsprofil gyproc EPT 600, max c-avstånd 900 mm.

3.3.11:206 20 november 2023

3.3.11:102 DATABLAD

Avskiljande ej bärande väggar

GYPROC TH 145/145 600E U-P M145

1. Fasadskikt a)

2. 9,5 mm skiva glasroc X GXUE 9 storm och glasroc G 9 profil c)

3. Slitsad skena gyproc THS thermonomic

4. Slitsad regel gyproc THR thermonomic

5. Mineralull (full utfyllnad), λ ≤ 0,037 W/mK

6. Ångspärr alt. Ångbroms

7. T-kortling gyproc T 60/9 b)

8. Kortlingsprofil gyproc EPT 600 b), max c 900 i vart tredje regelfack

9. 15,4 mm skiva gyproc GFE 15 protect F

Hänvisning till Detalj

3.3.11:201

3.3.11:202

3.3.11:203

3.3.11:205

3.3.11:206

Användningsområde Ej bärande vägg i miljöklass M0 och M1, enligt StBKN4.

Klassificeringar

Brandklass avser brand inifrån.

Brandklass: EI 60

SYSTEMEGENSKAPER

Gyproc TH 145/145 (600E) U-P M145

(600E) M50

Gyproc TH 170/170 (600E) U-P M170

Gyproc TH 170/170 (600E) M50 U-P M170 a)

Gyproc TH 195/195 (600E) U-P M195

Gyproc TH 195/195 (600E) M50 U-P M195

a) Vid fasad av tegel och 50 mm mineralull (utsida lättvägg) förutsätts en ventilerad fingerspalt mellan fasadtegel och mineralull.

b) Används vid ej understödd skivskarv. Vid 1200 mm breda skivor används inte kortlingsprofil EPT 600 (7) eller T-kortling gyproc T 60/9 (8). Väggbeteckningen ändras från (600E) till (600) vid 1200 mm breda gipsskivor.

c) Används vid ej understödd vertikal skivskarv (900 mm bred stående skiva monterad på reglar c-avstånd 600 mm). Profilen monteras på kortlingsprofil gyproc EPT 600, max c-avstånd 900 mm.

november 2023

3.3.11:103 DATABLAD

Avskiljande ej bärande väggar

GYPROC TH 145/145-Z 600E U-0-P M145+45

1. Fasadskikt

2. 9,5 mm skiva glasroc X GXUE 9 storm och glasroc G 9 profil a)

3. Slitsad skena gyproc THS thermonomic

4. Slitsad regel gyproc THR thermonomic

5. Mineralull (full utfyllnad), λ ≤ 0,037 W/mK

6. Ångspärr alt. Ångbroms

7. Z-profil gyproc THZ thermonomic, c 450 mm b)

8. 45, 70 alt 95 mm mineralull, λ ≤ 0,037 W/mK

9. T-kortling gyproc T 60/9 vid vertikal skivskarv

10. 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

Hänvisning till Detalj

Golv

3.3.11:201 Tak 3.3.11:202

Bjälklag

3.3.11:203

Hörn 3.3.11:204

Fönster

3.3.11:205

Pelare 3.3.11:206

Klassificeringar

Brandklass avser brand inifrån.

Brandklass: EI 30

Brandklass EI 60 erhålls om mineralullen utgörs av isover ultimate, densitet lägst 18 kg/m3 alternativt stenull med densitet lägst 28 kg/m³.

SYSTEMEGENSKAPER

a) Används vid ej understödd vertikal skivskarv (900 mm bred stående skiva monterad på reglar c-avstånd 600 mm). Profilen monteras på kortlingsprofil gyproc EPT 600, max c-avstånd 900 mm.

b) Vid golv- och takanslutningar används skena gyproc THU.

3.3.11:104 DATABLAD

Avskiljande ej bärande väggar

GYPROC TH 145/145-Z 600E U-0-P M145+45

1. Fasadskikt

2. 9,5 mm skiva glasroc X GXUE 9 storm och glasroc G 9 profil a)

3. Slitsad skena gyproc THS thermonomic

4. Slitsad regel gyproc THR thermonomic

5. Mineralull (full utfyllnad), λ ≤ 0,037 W/mK

6. Ångspärr alt. Ångbroms

7. Z-profil gyproc THZ thermonomic, c 450 mm b)

8. 45, 70 alt 95 mm mineralull, λ ≤ 0,037 W/mK

9. T-kortling gyproc T 60/9 vid vertikal skivskarv

10. 15,4 mm skiva gyproc GFE 15 protect F

Hänvisning till Detalj

Klassificeringar

Brandklass avser brand inifrån.

Brandklass: EI 60

3.3.11:201

3.3.11:203

SYSTEMEGENSKAPER

a) Används vid ej understödd vertikal skivskarv (900 mm bred stående skiva monterad på reglar c-avstånd 600 mm). Profilen monteras på kortlingsprofil gyproc EPT 600, max c-avstånd 900 mm.

b) Vid golv- och takanslutningar används skena gyproc THU.

Vertikalsnitt

Vertikalsnitt

Konstruktionsdetaljer

1. Fasadtegel/Fasadskikt

2. Var tredje stötfog lämnas öppen

3. Syllpapp

4. 38 mm luftspalt, vid tegelfasad min 50 mm mineralull och fingerspalt (t.ex 15 mm)

5. 9,5 mm skiva glasroc X GXUE 9 storm

6. Slitsad skena gyproc THS thermonomic

7. Polyetenremsa gyproc THP thermonomic

8. Slitsad regel gyproc THR thermonomic, c 600 mm

9. Mineralull (full utfyllnad)

10. Tätmassa gyproc G 55

11. Ångbroms

12. 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

13. 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal alt 15,4 mm skiva gyproc GFE 15 protect F

14. gyproc F9 flex

Vertikalsnitt B

Vertikalsnitt

Konstruktionsdetaljer

1. Fasadskikt

2. 38 mm luftspalt

3. 9,5 mm skiva glasroc X GXUE 9 storm

4. Slitsad skena gyproc THS thermonomic

5. Slitsad regel gyproc THR thermonomic, c 600 mm

6. Mineralull (full utfyllnad)

7. Ångspärr alt. Ångbroms

8. 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

9. 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal alt 15,4 mm skiva gyproc GFE 15 protect F

10. gyproc F 9 flex

11. Träbalk

Anmärkning

Denna typdetalj förutsätter att projektets konstruktör har dimensionerat ytterväggen som bärande.

Takstolar ska monteras rakt ovanför de slitsade reglarna (A). Alternativt placeras en balk (11.) under takstolarna (B), se Detalj 3.3.11:207.

Bjälklag

A Vertikalsnitt

Konstruktionsdetaljer

1. Fasadskikt

2. Luftspalt

3. 9,5 mm skiva glasroc X GXUE 9 storm

4. Slitsad skena gyproc THS thermonomic

5. Slitsad regel gyproc THR thermonomic, c 600 mm

6. Mineralull (full utfyllnad)

7. Polyetenremsa gyproc THP thermonomic

8. Tätmassa gyproc G 55

9. Ångspärr alt. Ångbroms

10. gyproc F 9 flex

11. 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

12. 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal alt 15,4 mm skiva gyproc GFE 15 protect F

13. Bjälklag

Hörn

6 8 10 9 1 2 5 3 4 7 1 3

A Horisontalsnitt

Konstruktionsdetaljer

1. Fasadskikt

2. Luftspalt

3. 9,5 mm skiva glasroc X GXUE 9 storm

4. Slitsad skena gyproc THS thermonomic

5. Slitsad regel gyproc THR thermonomic, c 600 mm

6. Mineralull (full utfyllnad)

7. Hörnregel, gyproc HR 60/60 alt gyproc H 50/50

8. Ångspärr alt. Ångbroms

9. 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

10. 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal alt 15,4 mm skiva gyproc GFE 15 protect F

B Horisontalsnitt

Horisontalsnitt

Konstruktionsdetaljer

1. Fasadskikt

2. Luftspalt

3. 9,5 mm skiva glasroc X GXUE 9 storm

4. Slitsad skena gyproc THS thermonomic

5. Slitsad regel gyproc THR thermonomic, c 600 mm

6. Mineralull (full utfyllnad)

7. Ångspärr alt. Ångbroms

8. 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

9. 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal alt 15,4 mm skiva gyproc GFE 15 protect F

10. Infästningsplåt Gyproc THI thermonomic

11. Drevning med mineralull

12. gyproc F 9 flex

13. Hörnprofil gyproc H 50/50

B Vertikalsnitt

A Horisontalsnitt B Horisontalsnitt 5 4 3 2 1 6 9 7 8 10 11 5 4 3 2 1 6 9 7 8 10

Konstruktionsdetaljer

1. Fasadskikt

2. Luftspalt

3. 9,5 mm skiva glasroc X GXUE 9 storm

4. Slitsad skena gyproc THS thermonomic

5. Slitsad regel gyproc THR thermonomic, c 600 mm

6. Mineralull (full utfyllnad)

7. Ångspärr alt. Ångbroms

8. 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

9. 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal alt 15,4 mm skiva gyproc GFE 15 protect F

10. Drevning med mineralull

11. Hörnprofil gyproc H 50/50

Bärande vägg – anslutning till golv och bjälklag

Elevation

Konstruktionsdetaljer

1. Slitsad skena gyproc THS thermonomic

2. Slitsad regel gyproc THR thermonomic

3. Skruv gyproc QPB 13 quick för sammanfogning av regel och skena

4. Infästning i golv c 600 mm

5. Infästning i bjälklag c 600 mm

6. Avväxlingsbalkar, C-profiler

7. Polyetenremsa gyproc THP thermonomic

8. Slitsad skena gyproc THS thermonomic, l = 150 mm alt längsgående, för infästning av karm

9. Skruv gyproc QPB 13 quick för sammanfogning av avväxlingsbalk och skena, c 300 mm

10. Skruv gyproc QPB 25 quick för sammanfogning av reglar, c 400 mm i båda sidorna

Anmärkning

Vertikalsnitt, 1-1 C Horisontalsnitt, 3-3 D Horisontalsnitt, 3-3 F

Denna typdetalj förutsätter att projektets konstruktör har dimensionerat ytterväggen som bärande. Regel ska monteras utan glapp mot takskenan och golvskenan.

Vertikalsnitt, 2-2 7 10 E

Vertikalsnitt, 2-2

YTTERVÄGGAR MED TRÄSTOMME

SYSTEMBESKRIVNING

Gyproc Ytterväggar med trästomme är ett ytterväggssystem uppbyggt av glasroc X storm vindskyddsskiva och Gyproc gipsskivor monterade på träreglar och horisontella kantreglar av trä.

Som utvändig beklädnad kan de vanligaste fasadmaterial användas, som till exempel träpanel, puts eller tegel.

Gyproc Ytterväggar trästomme har följande väggkonstruktioner:

• glasroc X storm vindskyddsskiva och Gyproc gipsskivor på insida vägg

• Enkelstomme, med vertikala och horisontella reglar med samma bredd

• Enkelstomme, med korslagda reglar, för möjlighet till extra värmeisolering.

SYSTEMETS FÖRDELAR

• Välkänd byggmetod

• Goda thermiska egenskaper

• Goda brandtekniska egenskaper

• Enkel längdanpassning.

FUKTSÄKRA KONSTRUKTIONER

Det är viktigt att försäkra sig mot vatteninträngning och fuktanhopning ytterväggskonstruktioner.

Därför ska skarvar, anslutningar och det valda fasadskiktet utföras med tillräcklig täthet. Hänsyn till detta ska tas såväl i projekteringsstadiet som i genomförandefasen.

GLASROC X STORM VINDSKYDDSSKIVA

glasroc X storm är en gipsbaserad vindskyddsskiva som säkerställer ett effektivt skydd mot vind och fukt. Skivan har en impregnerad glasfiberförstärkt gipskärna och är ytbelagd med en hydrofoberande glasfibermatta som ger ett utmärkt skydd mot fukt och UV-strålning. Mögelresistenstest enligt SP metod 2899 visar klassificering 0 – Ingen påväxt.

UPPBYGGNAD AV GYPROC YTTERVÄGGAR MED TRÄSTOMME

1 3 4 2 6 5

1. glasroc X storm vindskyddsskiva

2. Träregel

3. Träsyll

4. Mineralull

5. Ångspärr alt ångbroms

6. Beklädnad: 12,5 mm Gyproc gipsskivor alt glasroc H ocean våtrumsskiva

SKIVANS FÖRDELAR

• Dokumenterad god mögelresistens

• God fuktbeständighet

• Lufttät

• God formstabilitet

• Klarar exponeringstider på upp till 12 månader under normala svenska väderförhållanden.

• Lätt att hantera, montera och bearbeta. Görs på samma enkla sätt som med gipsskivor

• Restprodukter av nya eller gamla Glasroc Storm kan återanvändas till framställning av nya skivor.

ALLMÄNT

En yttervägg är en komplicerad konstruktion som består av flera olika produkter och material med olika funktioner i väggen. Ytterväggar ska uppfylla följande byggnadstekniska basfunktioner.

• Regnskydd

• Vindskydd

• Lufttäthet

• Fuktskydd

• Värmeisolering

• Brandskydd

• Ljudisolering

• Bärförmåga.

REGNSKYDD

En yttervägg i lättbyggnadsteknik kan i stort sett ha vilket fasadmaterial som helst t.ex tegel, träpanel, glas, plåt. Fasadskiktets viktigaste tekniska funktion är att ge nödvändigt skydd mot regn och annan nederbörd. De olika fasadmaterialen kan i detta avseende fungera något olika. En del har viss kapacitet att magasinera vatten t.ex tegel medan andra är mer eller mindre vattentäta men har öppna fogar.

Fasadskiktet utformas med hänsyn till materialets egenskaper. Det är lämpligt att förutsätta att regnvatten kan tränga igenom fasadskiktet t.ex genom fogöppningar och fukta ned baksidan. För att väggen inte ska skadas av utifrån kommande vatten rekommenderas en luftspalt bakom fasadskiktet. Uttorkning av fasaden efter regn påskyndas om luftspalten ventileras.

I ytterväggar med fasadtegel med gipsskivor som vindsskydd rekommenderas 50 mm mineralull (och fingerspalt) i luftspalten. Mineralull skapar ett gynnsammare klimat ur fuktsynpunkt för bakomliggande vägg och ger ett tillskott till värmeisoleringen.

Mineralull förhindrar dessutom att bruksspill från murningen kommer i kontakt med vindskyddsskivan. Bruksspill kan leda vatten in i väggen.

VINDSKYDD

Vindskyddets viktigaste uppgift är att hindra vindpåverkande luftrörelser som nedsätter värmeisoleringens funktion. Vanligen används mineralull av vid värmeisolering i lättkonstruktioner. För att uppnå god isolerfunktion måste mineralullen skyddas mot vindpåverkan med ett fullgott vindskydd. Vindskyddets funktion beror dels av själva materialets lufttäthet dels av skarvarnas och anslutningarnas lufttäthet. glasroc X storm vindskyddsskiva har mycket god lufttäthet. Skarvarna blir tillräckligt lufttäta för att uppfylla vindskyddskravet om skivorna fästs till reglar enligt monteringsanvisningar från Gyproc. Saknas understöd vid skivskarvar uppnås tillräckligt vindskydd med glasroc G 9 profil i skarvarna. Den mest lufttäta lösningen uppnås med gyproc T 60/9 profil och glasroc X sealing tape. Den höga isolergrad som numera krävs i ytterväggar medför att vindskyddet kommer att utsättas för ett klimat, vad gäller temperatur och fuktighet, som är nästan detsamma som uteklimatet. Det är viktigt att fasaden utformas på sådant sätt att glasroc X storm vindskyddsskiva inte utsätts för fritt vatten under bruksskedet, eftersom uttorkningsmöjligheterna är begränsade.

GLASROC X STORM

VINDSKYDDSSKIVA

Gyproc rekommenderar glasroc X storm som vindskyddsskiva. glasroc X storm vindskyddsskiva är en säker skiva såväl under byggskedet som under byggnadens hela livslängd. Skivan klarar exponeringstider på upp till 12 månader under normala svenska väderförhållanden, och har dokumenterad god mögelresistens.

Det är viktigt att försäkra sig mot vatteninträngning och fuktanhopning i ytterväggskonstruktioner. Därför ska skarvar, anslutningar och det valda fasadskiktet utföras med tillräcklig täthet. Hänsyn till detta ska tas såväl i projekteringsstadiet som i genomförandefasen.

LUFTTÄTHET

Det lufttätande skiktet ska förhindra luftläckage genom väggen inifrån och ut respektive utifrån och in. Att förhindra luftläckage genom konstruktionen är mycket viktigt, dels för att det värmeisolerande skiktet ska fungera, dels för att förhindra fuktskador pga fuktkonvektion. Lufttätningen måste vara mycket god. Redan ett litet hål eller en otät skarv kan medföra skador. Det vanligaste sättet att åstadkomma lufttätning inifrån är att ångspärren utformas som ett lufttätt skikt.

En väggkonstruktion med glasroc X storm vindskyddsskiva får ett bra skydd mot luftläckage utifrån och in under förutsättning att arbetet utförs med omsorg, se Gyproc Monteringshandbok.

FUKTSKYDD

Fuktskyddet ska förhindra att fukt i inomhusluften kan skada ytterväggskonstruktionen. Fukt i ångfas transporteras dels genom diffusion dels genom konvektion.

Drivkraften för ångdiffusionen är skillnaden i ånghalt på konstruktionens båda sidor. I vanliga ytterväggskonstruktioner är ångtransporten genom diffusion långsam och den transporterade fuktmängden liten. Fuktskador i en ytterväggskonstruktion till följd av endast ångdiffusion är ovanligt. För att förhindra diffusionen används vanligen en ångspärr alternativt ångbroms (nedan benämnd som ångspärr). En huvudregel är att skiktet bör placeras så nära den varma sidan av väggen som möjligt. En mindre andel av väggens värmeisolering kan vanligen placeras innanför ångspärren. Det är utomordentligt viktigt att ångspärren monteras utan skador och att den väl ansluter till olika byggnadsdelar såsom vägggolv, vägg-tak, vägg-fönster, vägg-dörr och att skarvar mellan skikten överlappar varandra väl och tätas genom t.ex klämning i överlappsskarven. Installationer bör ej placeras så att de passerar ångspärren. För att skydda ångspärren mot punkteringar av i första hand elledningar kan den förläggas något ”indragen” i väggen. Ångspärren läggs t.ex mellan en stående träregelstomme och en invändig liggande läktning. På så sätt åstadkoms ett utrymme där elledningar och eldosor kan förläggas utan att ångspärren behöver punkteras.

För att fukt inte ska kondensera i väggen eller för att den relativa ånghalten i konstruktionen inte ska bli för stor ska vindskyddet ha lågt ångmotstånd i förhållande till ångspärren.

Drivkraften för fuktkonvektion är lufttrycksskillnader mellan inne och ute. Fukten transporteras med luften genom t.ex hål i det lufttätande skiktet (vanligen ångspärren). Kännetecknande för fuktkonvektion är att det lokalt kan transporteras betydande mängd fukt som då ger upphov till fuktskador. Det säkraste sättet att förhindra fuktkonvektion är att väggen är absolut lufttät.

VÄRMEISOLERING

God energihushållning innebär att ytterväggar måste vara mycket väl isolerade. Med vanliga isolermaterial av mineralull erfordras en betydande isolertjocklek. Tjocklekar upp till ca 300 mm är vanliga. För god isolerfunktion krävs en vägg med bra vindskydd och mycket god lufttäthet. Vidare måste isoleringen monteras mycket omsorgsfullt så att inga springor eller spalter uppkommer. Om mineralull omsluts av två skikt av skivmaterial blir den något komprimerad och därigenom kan springor och spalter elimineras till viss del. Brister i arbetsutförandet betyder relativt sett mer ju tjockare isolerskiktet är. För att underlätta bra isolerutförande erfordras att regelavstånd, fönster med mera anpassas till tillgängliga isolerformat. Det är också lika angeläget att så långt möjligt minska andelen reglar i själva ytterkonstruktionen för att på så sätt minska inverkan av de köldbryggor som reglarna utgör. Det kan ibland vara motiverat att dela upp värmeisoleringsskiktet i flera lager. I avsnittet om fuktskydd anvisades en lösning som innebär att ett värmeisolerande skikt monteras invändigt ångspärren. På liknande sätt är det också möjligt att montera ett isolerskikt utvändigt om det egentliga vindskyddet. Vilken materialkvalitet som då ska väljas beror bl.a på fasadmaterialet och fasadens utformning. Följ anvisningar från Isover.

KÖLDBRYGGOR

Köldbryggor ska så långt möjligt elimineras eller minimeras. Köldbryggor ger ökade energiförluster och kan ge lokalt låga yttemperaturer. Låg yttemperatur kan ge lokal nedsmutsning och i värsta fall kondens.

BRANDSKYDD

I Tabell 3.3.51:01 redovisas brandtekniska klassen för ett antal ytterväggstyper. Brandklasserna gäller vid brandpåverkan inifrån. De angivna konstruktionerna är ”minimikonstruktioner” dvs ökning av isolertjocklek, ökning av regeldimensioner eller ökat antal vindskyddsskivor ger minst samma brandtekniska klass som den angivna.

Kontrollera eventuella krav på horisontella brandavskiljande åtgärder i ytterväggskonstruktionen.

DIMENSIONERING AV BÄRFÖRMÅGA

Gyproc redovisar ytterväggar som kan användas såväl bärande som enbart avskiljande. Den lätta ytterväggen lämpar sig också mycket väl som yttervägg till lätta industrihallar m.m. För dimensioneringen av ytterväggar med träbaserade reglar med avseende på vertikalbärande last och vindlast hänvisar vi till respektive leverantörs anvisningar.

Ett lag 9,5 mm glasroc X storm vindskyddsskiva skruvat c-avstånd 200 mm längs regeln utgör en tillräcklig avstyvning mot utknäckning i den svaga riktningen av en regel.

Konstruktioner med glasroc X storm vindskyddsskiva kan genom skivverkan föra horisontella vindlaster på väggar och tak ner till grunden.

LJUDISOLERING MOT UTOMHUSBULLER

Ljudisolering mot utomhusbuller i följande sammanställning redovisas egenskaper för några vanliga ytterväggar.

Ljudisoleringsvärden är laboratorievärden, värden som uppmätts i laboratorium eller beräknade. Det innebär att det är värden utan fönster eller andra försvagningar.

Gällande ljudisoleringsvärden för ytterväggar i Gyproc Handbok 10 är det projektets ansvarige akustiker som ska beräkna konstruktionens totala ljudreduktion samt hantera marginaler.

För mer information om laboratorievärde och projektering av ljudisolering i ytterväggar, se kapitel Byggnadsakustik

• Rw vägt reduktionstal för luftljudsisolering

• Rw +Ctr 50-3150 vägt reduktionstal för stadstrafikbuller

När väggen innehåller fönster kan det vara ekonomiskt att välja väggens ljudisolering minst 10 dB bättre än det resulterande klassvärde som krävs. Detta för att medge något enklare fönsterkonstruktioner.

YTTERVÄGGAR MED TRÄSTOMME

Brandtekniska klasser

TABELL 3.3.51:01

Enbart avskiljande väggar

9,5 mm skiva glasroc X storm

Min 45 x 95 mm träreglar

Min 95 mm Isover glasull 12,5 mm skiva gyproc normal

9,5 mm skiva glasroc X storm

Min 45 x 95 mm träreglar

Min 95 mm isover ultimate 12,5 mm skiva gyproc normal

9,5 mm skiva glasroc X storm

Min 45 x 145 mm träreglar

Brandklass avser brand inifrån Kommentar

EI 30 Gyproc bedömning.

60 Isover Brandmatrisen IT:81

Min 145 mm Isover glasull 15,4 mm skiva gyproc protect F EI 60 Isover Brandmatrisen YT:80

9,5 mm skiva glasroc X storm

Min 45 x 120 mm träreglar

Min 120 mm isover ultimate 15,4 mm skiva gyproc protect F

Bärande och avskiljande väggar a)

Min 22 mm tät fasad t.ex lockpanel

Min 20 mm spalt med spikläkt

9,5 mm skiva glasroc X storm

Min 45 x 120 mm träreglar

Min 120 mm Isover glasull

12,5 mm skiva gyproc normal

Min 22 mm tät fasad t.ex lockpanel

Min 20 mm spalt med spikläkt

9,5 mm skiva glasroc X storm

Min 45 x 145 mm träreglar

Min 145 mm Isover glasull

15,4 mm skiva gyproc protect F

Min 22 mm tät fasad t.ex lockpanel

Min 20 mm spalt med spikläkt

Min 30 mm isover fasadskiva

9,5 mm skiva glasroc X storm

Min 45 x 170 mm träreglar

Min 170 mm Isover glasull

Min 45 x 45 mm träreglar

Min 45 mm isover ultimate

2 x 12,5 mm skiva gyproc normal

Min 22 mm tät fasad t.ex lockpanel

Min 20 mm spalt med spikläkt

9,5 mm skiva glasroc X storm

Min 45 x 170 mm träreglar

Min 170 mm Isover glasull

2 x 15,4 mm skiva gyproc protect F

90 Isover

IT:82

a) Förutsättningar: maximal vägghöjd 3000 mm samt virkesklass C24.

TABELL 3.3.51:02

Fasadtegel

Konstruktion utifrån och in

1. ≥ 120 mm fasadtegel

2. Fingerspalt (t.ex 15 mm)

3. 80 mm mineralullsskiva

4. 9,5 mm skiva glasroc X GXUE 9 storm

5. Massiva träreglar c 600 mm

6. Mineralullsskiva

7. Ångbroms

8. 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

8. 2 x 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

TABELL 3.3.51:03

Träfasad

Konstruktion utifrån och in

1. Min 22 mm tät fasad ex lockpanel

2. 20–38 mm spalt med spikläkt c 600

3. 9,5 mm skiva glasroc X GXUE 9 storm

4. Massiva träreglar c 600 mm

5. Mineralullsskiva

6. Ångspärr alt. ångbroms

TABELL 3.3.51:05

Plåtfasad

1. Min 0,56 mm korrugerad stålplåt

2. 0–22 mm spalt

3. 9,5 mm skiva glasroc X GXUE 9 storm

4. Massiva träreglar c 600 mm

5. Mineralullsskiva

6. Ångspärr alt. ångbroms

a) Ljudisoleringsvärden är laboratorievärden, värden som uppmätts i laboratorium eller beräknade. Det innebär att det är värden utan fönster eller andra försvagningar.

b) Vägt reduktionstal för stadstrafikbuller.

PRINCIPER FÖR

YTTERVÄGGSDETALJER

Ytterväggsdetaljerna här har utformats så att de ska vara kompletta, funktionsdugliga och praktiskt möjliga att utföra. Följande principer har varit vägledande:

LUFTTÄTNING

Lufttätning åstadkoms med heltäckande ångspärr alternativt ångbroms. Andra system är möjliga (t.ex gyproc normal med spacklade skarvar) men redovisas inte här.

Skarvar i ångspärren eller ångbromsen samt anslutningar mot andra byggnadsdelar tätas.

VINDSKYDD

Alla väggtyper förses med glasroc X storm vindskyddsskiva. Vid tegelfasader rekommenderas ett isoleringsskikt mellan fasaden och vindskyddsskivan.

FUKTSKYDD

Fasadtegelmur dras ner minst ett skift förbi ytterväggssyllen. Mark lutar från huset. Mark börjar minst 300 mm under fasadskikt. Närmast fasad ska ej vara öppen jord, t.ex rabatter. Konstruktioner med träsyll mot platta på mark utförs så att syllen skyddas mot fukt i betongen av ett ångtätt och kapillärbrytande skikt. Vidare ska anslutningen vara lufttät.

KÖLDBRYGGOR

Bjälklagsanslutningar m.m utformas så att temperatursänkningen hos t.ex betongbjälklag begränsas.

Enkel regelstomme med utvändigt obrutet isolerskikt och tegelfasad

KONSTRUKTIONSDETALJER

1. 120 mm fasadtegel

2. Fingerspalt (t.ex 15 mm)

3. 45–100 mm mineralullsskiva, mekaniskt infäst

4. 9,5 mm skiva glasroc X GXUE 9 storm med glasroc G 9 profil b)

5. 95–195 mm väggreglar c 600 mm (b = 45 mm)

6. 95–195 mm mineralullsskiva

7. Kortlingsprofil gyproc EPT 600 a), max c 900 i vart tredje regelfack

8. Ångbroms

9. T-kortling gyproc T 60/9 a)

10. 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

KLASSIFICERINGAR

Brand- och ljudisolering, se tabell 3.3.51:01–3.3.51:05.

Anmärkning

a) Används vid ej understödd skivskarv. Vid 1200 mm breda skivor används inte kortlingsprofil EPT 600 (7.) eller T-kortling gyproc T 60/9 (9).

b) Används vid ej understödd vertikal skivskarv (900 mm bred stående skiva monterad på reglar c-avstånd 600 mm). Profilen monteras på kortlingsprofil gyproc EPT 600, max c-avstånd 900 mm.

Här redovisas ett stort intervall för isoleringstjockleken. Vissa detaljlösningar kan begränsa intervallet. 1 februari 2023

3.3.51:103

DATABLAD

Korsande regelstommar och tegelfasad

KONSTRUKTIONSDETALJER

1. 120 mm fasadtegel

2. Fingerspalt (t.ex 15 mm)

3. 45–100 mm mineralullsskiva, mekaniskt infäst

4. 9,5 mm skiva glasroc X GXUE 9 storm med glasroc G 9 profil a)

5. 95–195 mm väggreglar c 600 mm (b = 45 mm)

6. 95–195 mm mineralullsskiva

7. Ångbroms

8. 45–95 mm horisontella väggreglar c 600 mm (b = 45 mm)

9. 45–95 mm mineralullsskiva

10. 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

11. T-kortling gyproc T 60/9 i skivskarv

KLASSIFICERINGAR

Brand- och ljudisolering, se tabell 3.3.51:01–3.3.51:05.

Anmärkning

Här redovisas ett stort intervall för isoleringstjockleken. Vissa detaljlösningar kan begränsa intervallet.

a) Används vid ej understödd vertikal skivskarv (900 mm bred stående skiva monterad på reglar c-avstånd 600 mm). Profilen monteras på kortlingsprofil gyproc EPT 600, max c-avstånd 900 mm.

3.3.51:105 DATABLAD

Enkel regelstomme med träfasad

KONSTRUKTIONSDETALJER

1. 22 x 120 mm lockpanel

2. 38 a) mm spikläkt, c 600 mm

3. 9,5 mm skiva glasroc X GXUE 9 storm med glasroc G 9 profil c)

4. 95-195 mm väggreglar c 600 mm (b = 45 mm)

5. 95-195 mm mineralullsskiva

6. Kortlingsprofil gyproc EPT 600, max c 900 i vart tredje regelfack

7. Ångspärr alt. ångbroms

8. T-kortling gyproc T 60/9 b)

9. 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

KLASSIFICERINGAR

Brand- och ljudisolering, se tabell 3.3.51:01–3.3.51:05.

a) Vid elementtillverkning kan 20 mm spikläkt användas.

b) Används vid ej understödd skivskarv. Vid 1200 mm breda skivor används inte kortlingsprofil EPT 600 (6) eller T-kortling gyproc T 60/9 (8).

c) Används vid ej understödd vertikal skivskarv (900 mm bred stående skiva monterad på reglar c-avstånd 600 mm). Profilen monteras på kortlingsprofil gyproc EPT 600, max c-avstånd 900 mm.

3.3.51:106 DATABLAD

Korsande regelstomme och träfasad

KONSTRUKTIONSDETALJER

1. 22 x 120 mm lockpanel

2. 38 a) mm spikläkt, c 600 mm

3. 9,5 mm skiva glasroc X GXUE 9 storm med glasroc G 9 profil c)

4. 45–95 mm träregel c 600 mm (b = 45 mm)

5. 45–95 mm mineralull

6. 95–195 mm väggregel, c 600 mm (b = 45 mm)

7. 95–195 mm mineralullsskiva

8. Kortlingsprofil gyproc EPT 600 b), max c 900 i vart tredje regelfack

9. Ångspärr alt. ångbroms

10. T-kortling gyproc T 60/9 b)

11. 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

KLASSIFICERINGAR

Brand- och ljudisolering, se tabell 3.3.51:01–3.3.51:05.

a) Vid elementtillverkning kan 20 mm spikläkt användas.

b) Används vid ej understödd skivskarv. Vid 1200 mm breda skivor används inte kortlingsprofil EPT 600 (8) eller T-kortling gyproc T 60/9 (10).

c) Används vid ej understödd vertikal skivskarv (900 mm bred stående skiva monterad på reglar c-avstånd 600 mm). Profilen monteras på kortlingsprofil gyproc EPT 600, max c-avstånd 900 mm.

Anslutning mot kryprumsbjälklag

KONSTRUKTIONSDETALJER

1. Sylltätning. Heltäckande, kapillärbrytande, diffusionstät och lufttätande

2. Bjälklag

3. Åldringsbeständig tätningslist

Anslutning mot platta på mark

KONSTRUKTIONSDETALJER

1. Sylltätning. Heltäckande, kapillärbrytande, diffusionstät och lufttätande

2. Var tredje stötfog lämnas öppen

3. Vattenutledande papp eller plåt. Dras upp till maximalt syllens halva höjd

4. Kantelement

5. Golvbeläggning

6. Betongplatta

7. Kapillärbrytande markisolering

Anslutning mot träbjälklag

Vertikalsnitt

KONSTRUKTIONSDETALJER

1. Hörnprofil gyproc H 50/50

2. Ångspärr alt. ångbroms skarvas genom att den dras ut över lättbalken och kläms med spånskivan

3. Lättbalk

4. 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

5. 28 x 70 mm glespanel

Ytterhörn

A

Vertikalsnitt Platsbyggd vägg

KONSTRUKTIONSDETALJER

1. 22 x 35 mm läkt

2. 22 x 120 mm lockpanel monteras på byggplatsen

3. EPDM-gummilist

4. Hörnprofil gyproc H 50/50 monteras på byggplatsen sticks in mellan gipsskiva och plastfolie

5. 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal. I yttersta facket appliceras denna på byggplatsen

6. Väggelementen fixeras genom skråspikning

B

Vertikalsnitt Förtillverkade element

Anslutning mot mellanbjälklag och yttertak

KONSTRUKTIONSDETALJER

1. 25 mm distansläkt

2. 20 mm takfotsskiva

3. Träfiberskiva

4. Insektsnät

5. 22 x 45 mm spikläkt

6. 38 x 45 mm spikläkt, c 600 mm

7. 9,5 mm skiva glasroc X GXUE 9 storm

8. Glespanel

9. 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

10. Ångspärrens alt. ångbromsens skarv vägg-tak kläms mellan träregel och spånskiva

11. 45 x 45 mm regel

12. Träregel (Hammarband)

13. Ångspärr alt. ångbroms

Detaljer vid fönster

Vertikalsnitt

Horisontalsnitt

KONSTRUKTIONSDETALJER

1. Plåtbeslag

2. Fönsterbleck

3. Ångspärr viks ut i smygen och kompletteras vid hörn

4. Tätning

5. Trälist

Exempel på detalj vid fönster – trävägg

A Vertikalsnitt

Alternativt utförande ök fönster

KONSTRUKTIONSDETALJER

1. Plåtbeslag

2. Fönsterbleck

3. Ångspärr alt. ångbroms viks ut i smygen och kompletteras vid hörn

4. Tätning

5. Trälist

B Horisontalsnitt

Exempel på detalj vid fönster – trävägg

Vertikalsnitt

Horisontalsnitt

KONSTRUKTIONSDETALJER

1. Plåtbeslag

2. Fönsterbleck

3. Ångspärr alt. ångbroms viks ut i smygen och kompletteras vid hörn

4. Tätning

5. Trälist

6. Träregel

GYPROC TRÄBJÄLKLAG

SYSTEMBESKRIVNING

Gyproc Träbjälklag är ett system för horisontalt bärande byggnadsdelar. Genom att välja typ av uppbyggnad kan ljud- och brandisoleringen varieras efter behov. Exempel på brandmotstånd kan vara REI 30 och REI 60 (bärande och avskiljande).

Vid högre krav på ljudisolering krävs dels att nedläktning av trä på undersidan ersätts med gyproc AP profil, och i vissa fall att översidan kompletteras med 2 lag gyproc golvgips.

Undertaket under bjälklaget byggs oftast som en slät yta. Till detta används 12,5 mm skiva gyproc planum. För vissa brandklasser krävs 15,4 mm skiva gyproc protect F. Ljud- och brandklass vid val av gyproc planum är detsamma som för gyproc normal. Skivor med protect F ska alltid monteras ytterst från bjälklaget räknat, eftersom skivan har speciella brandskyddande egenskaper som ska skydda bakomliggande konstruktion.

För till exempel villor, är det vanligt att använda skivor med fasade kanter som alternativ till skivor med försänkt kant. Det finns två typer: 12,5 mm gyproc plank eller gyproc kortplank. Dessa ger synliga V-fogar i skivskarvarna och kostnaden för spackling blir lägre samtidigt som risken för ytsprickor (pga rörelser i stommen) minskar.

SYSTEMETS FÖRDELAR

Jämfört med tunga bjälklag har detta system följande fördelar:

• Torr byggprocess

• Material i standardiserade och lagerförda dimensioner

• Låg egenvikt

• Traditionell byggmetod

• Litet behov av tung maskinell utrustning.

UPPBYGGNAD AV GYPROC TRÄBJÄLKLAG

1. Nedläktning med glespanel eller ev stålprofiler t.ex gyproc AP profil

2. Bjälkar

3. 12,5 mm skiva gyproc GPLE 13 planum b)

4. Mineralull

5. 22 mm spånskiva, ev med tillägg av gyproc golvgips.

a) Med gipsskiva 12,5 mm gyproc planum, som har försänkta kanter runt om, skapas förutsättningar för helt slätt målat undertak. I annat fall kan 12,5 mm gyproc normal, gyproc kortplank eller gyproc plank väljas.

SYSTEMEGENSKAPER GYPROC TRÄBJÄLKLAG

Ljudisolering Luftljud DnT,w dB a)

Ljudisolering Stegljud L'nT,w dB Brandklass Väggtypbeteckning 30 35 40 44 48 52 56 60 78 73 68 63 56

1 REI 15/REI 30

2 REI 15/REI 30

3 REI 30

4 REI 30/REI 60

5 REI 60

6 REI 60

Gyproc träbjälklag Typ 1 Glespanel

Gyproc träbjälklag Typ 2 gyproc AP-profil

Gyproc träbjälklag Typ 3 gyproc AP-profil

Gyproc träbjälklag Typ 4 gyproc AP-profil

Gyproc träbjälklag Typ 5 b), c) gyproc AP-profil

Gyproc träbjälklag Typ 6 b), c) gyproc AP-profil

a) DnT,w vid 3,1 m rumshöjd i mottagarrummet. Vid andra rumshöjder i mottagarrummet se information i kapitel Byggnadsakustik b) Lägenhetsskiljande.

c) Beträffande krav på balkhöjder, se datablad 3.4.51:105–3.4.51:106 med hänsyn till ljudkrav för lägenhetsskiljande bjälklag. Gäller brand från undersidan, se datablad 3.4.51:104. Med 1 lag 12,5 mm gyproc golvgipsskiva uppfylls brandklass REI 60 även från ovansidan.

1 februari 2023

GYPROC TRÄBJÄLKLAG

3.4.51:101 DATABLAD

Glespanel – 1 lag gyproc normal

Typ 1

Konstruktionsdetaljer

1. Glespanel av trä, c max 400 mm

2. 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal alt 15,4 mm skiva gyproc GFE 15 protect F

3. min 22 mm golvspånskiva

4. min 45 x 170 bärande bjälkar, c 600 mm

5. min 45 mm mineralull vid ljudisoleringskrav

Klassificeringar

Brandklass:

REI 15 med 12,5 mm gyproc normal

REI 30 med 15,4 mm gyproc protect F

Ljudisolering

Luftljud DnT,w a) = 35 dB

Stegljud L'nT,w = 78 dB

Anmärkning

Beträffande luft- och stegljudsisoleringen gäller:

Mineralull i spalten ger ingen mätbar förbättring vad avser stegljudsisolering.

2 lag gyproc normal ger en ringa förbättring (1 à 2 dB).

Glespanel av trä ersatt med stålprofiler av typ gyproc AP profil eller gyproc S 25/85 sekundär ger:

• Förbättrad isolering i sig, speciellt med gyproc AP profil.

• Ytterligare förbättrad isolering med mineralull i spalten och/eller två lag gyproc normal i position (2). Beträffande genomtrampningsskydd se Gyproc Monteringshandbok.

a) DnT,w vid 3,1 m rumshöjd i mottagarrummet. Vid andra rumshöjder i mottagarrummet se information i kapitel Byggnadsakustik

3.4.51:102 DATABLAD

gyproc AP profil – 1 lag gyproc normal

Typ 2

Konstruktionsdetaljer

1. Profil gyproc AP, c 400 mm

2. 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal eller 15,4 mm skiva gyproc GFE 15 protect F

3. min 22 mm golvspånskiva

4. min 45 x 170 mm bärande bjälkar, c 600 mm

5. Mineralull vid ljudisoleringskrav b)

Klassificeringar Brandklass:

REI 15 med 12,5 mm gyproc normal REI 30 med 15,4 mm gyproc protect F

Ljudisolering

Luftljud DnT,w a) = 40–44 dB

Stegljud L'nT,w = 73–68 dB

a) DnT,w vid 3,1 m rumshöjd i mottagarrummet. Vid andra rumshöjder i mottagarrummet se information i kapitel Byggnadsakustik

b) Med min 30 mm mineralull i luftspalten erhålls luftljudsisolering DnT,w = 44 dB.

gyproc AP profil – 2 lag gyproc normal

Typ 3

Konstruktionsdetaljer

1. Profil gyproc AP, c 400 mm

2. 2 x 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal b)

3. min 22 mm golvspånskiva

4. min 45 x 170 mm bärande bjälkar, c 600 mm

Klassificeringar Brandklass: REI 30

Ljudisolering

Luftljud DnT,w a) = 44 dB Stegljud L'nT,w = 73–68 dB

Anmärkning

Brandklass REI 30 gäller även med gyproc S 25/85 sekundär eller glespanel. Ljudisoleringen försämras om AP-profilen byts ut.

a) DnT,w vid 3,1 m rumshöjd i mottagarrummet. Vid andra rumshöjder i mottagarrummet se information i kapitel Byggnadsakustik

b) Vid brandklass REI 30 fullskruvas båda lagen gyproc normal.

3.4.51:104 DATABLAD

gyproc AP profil – 2 lag gyproc normal och mineralull

Typ 4

Konstruktionsdetaljer

1. Profil gyproc AP, c 400 mm

2. 2 x 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal eller 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal + 15,4 mm skiva gyproc GFE 15 protect F (nederst)

3. min 22 mm golvspånskiva

4. min 45 x 170 mm bärande bjälkar, c 600 mm

5. min 45 mm mineralull

För brandklass REI 60: min 95 mm mineralull

6. 1 x 12,5 mm skiva gyproc GG 13 golvgips vid brandkrav, REI 60, ovanifrån

Klassificeringar

Brandklass:

REI 30

vid 2 x 12,5 mm gyproc normal b)

REI 60 c)

vid 12,5 mm gyproc normal b) + 15,4 mm gyproc protect F och 95 mm mineralull

Ljudisolering

Luftljud DnT,w a) = 48 dB

a) DnT,w vid 3,1 m rumshöjd i mottagarrummet. Vid andra rumshöjder i mottagarrummet se information i kapitel Byggnadsakustik

b) Båda lagen gipsskivor fullskruvas. gyproc AP profil kan bytas ut mot gyproc S 25/85 sekundär eller glespanel. Ljudisoleringen försämras vid detta materialbyte.

c) Klassificeringen gäller brand från undersidan, vid brandkrav ovanifrån krävs 1 lag 12,5 mm gyproc GG 13 golvgips. Vid tunna ytbeläggningar, t.ex linoleummatta, bör 2 lag gyproc GG 13 golvgips väljas.

Stegljud L'nT,w = 68–63 dB 13 december 2023

3.4.51:105 DATABLAD

gyproc AP profil – 2 + 2 lag gyproc normal och mineralull

Typ 5

Konstruktionsdetaljer

1. 2 x 12,5 mm skiva gyproc GG 13 golvgips. Om golvbeläggningen kräver att golvgipsskivorna ska limmas, ska akustiskt dämplim användas

2. 22 mm golvspånskiva

3. 300 mm masonitebalk, c 600 mm

4. Utrymmet fullisoleras med mineralull (t.ex lösull) c)

5. Profil gyproc AP, c 400 mm

6. 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal som fullskruvas

7. 15,4 mm skiva gyproc GFE 15 protect F

Klassificeringar Brandklass: REI 60

Ljudisolering

Luftljud DnT,w a) = 56 dB resp DnT,w +C50–3150 = 52 dB

Stegljud L' nT,w = ≤ 56 dB och L' nT,w + CI,50–2500 ≤ 56 dB b)

a) DnT,w vid 3,1 m rumshöjd i mottagarrummet. Vid andra rumshöjder i mottagarrummet se information i kapitel Byggnadsakustik

b) För att uppnå krav på stegljudsnivå för lägenhetsskiljande bjälklag enligt BBR, L’nT,w,50 ≤ 56 dB, rekommenderas att kompletterande stegljudsminskande åtgärder vidtas i rum mindre än 15 m² med bärande gipsskiveväggar exponerade i rummet.

c) Alternativa isoleringsutförande kan förekomma, se resp leverantörs dokumentation.

Vikt Ca 80 kg/m² 13 december 2023

Brand TG 3552/82 RISE 1002

3.4.51:106 DATABLAD

gyproc AP profil – 2 + 2 lag gyproc normal och mineralull

Typ 6

Konstruktionsdetaljer

1. 2 x 12,5 mm skiva gyproc GG 13 golvgips Om golvbeläggningen kräver att golvgipsskivorna ska limmas, ska akustiskt dämplim användas

2. 22 mm golvspånskiva

3. min 45 x 300 mm träbjälkar, c 600 mm

4. Hålrummet fullisoleras med mineralull (t.ex lösull) c)

5. Profil gyproc AP, c 400 mm

6. 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal som fullskruvas

7. 15,4 mm skiva gyproc GFE 15 protect F

Klassificeringar Brandklass: REI 60

Ljudisolering

Luftljud DnT,w a) = 56 dB resp DnT,w +C50–3150 = 52 dB Stegljud L'nT,w = ≤ 56 dB och L'nT,w +CI,50–2500 ≤ 56 dB b)

a) DnT,w vid 3,1 m rumshöjd i mottagarrummet. Vid andra rumshöjder i mottagarrummet se information i kapitel Byggnadsakustik

b) För att uppnå krav på stegljudsnivå för lägenhetsskiljande bjälklag enligt BBR, L´nT,w,50 ≤ 56 dB, rekommenderas att kompletterande stegljudsminskande åtgärder vidtas i rum mindre än 15 m² med bärande gipsskiveväggar exponerade i rummet.

c) Alternativa isoleringsutförande kan förekomma, se resp leverantörs dokumentation.

Vikt Ca 80 kg/m² 13 december 2023

Till bärande yttervägg och Gyproc träbjälklag typ 5 och 6

Konstruktionsdetaljer

1. 2 x 12,5 mm skiva gyproc GG 13 golvgips

2. 22 mm golvspånskiva

3. 300 mm masonitebalk, c 600 mm

4. Hålrummet fullisoleras med mineralull, t.ex lösull

5. Profil gyproc AP, c 400 mm

6. 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal a)

7. Ångspärr alt ångbroms

8. min 170 mm mineralull, mht väggens brandklass

9. 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

10. 15,4 mm skiva gyproc GFE 15 protect F a)

11. 9,5 mm skiva glasroc X GXUE 9 storm b)

12. Hörnprofil gyproc H 50/50

13. Kortling 45 x 45 mm

14. Stående kloss kan erfordras under bärande väggar

15. Akustisk tätmassa gyproc G 55

Klassificeringar

Brandklass bjälklag: REI 60 Bärande yttervägg: REI 60 (bärande och avskiljande)

Ljudisolering, bjälklag: Se bjälklag typ 5 och 6, datablad 3.4.51:105 och 3.4.51:106.

a) Vid krav på ljudisolering får skivorna i tak endast skruvas mot gyproc AP profil (5.) samt mot hörnprofil (12.).

b) Om väggen även ska kunna klara brand från utsidan måste den kompletteras med ytterligare skivlag av glasroc X storm vindskyddsskiva och/eller en fasadbeklädnad med tillräckligt brandmotstånd.

Till yttervägg och Gyproc träbjälklag typ 5 och 6

Konstruktionsdetaljer

1. 2 x 12,5 mm skiva gyproc GG 13 golvgips

2. 22 mm golvspånskiva

3. 300 mm masonitebalk, c 600 mm

4. Hålrummet fullisoleras med mineralull, t.ex lösull

5. Profil gyproc AP, c 400 mm

6. 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal a)

7. Ångspärr alt ångbroms

8. 2 x 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal vid brandklass alt A 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal + 15,4 mm skiva gyproc GFE 15 protect F vid brandklass alt B

9. 9,5 mm skiva glasroc X GXUE 9 storm b)

10. Hörnprofil gyproc H 50/50

11. 15,4 mm skiva gyproc GFE 15 protect F a)

12. min 170 mm mineralull, mht väggens brandklass

13. Akustisk tätmassa gyproc G 55

Klassificeringar

Brandklass bjälklag: REI 60

Brandklass icke bärande

A) yttervägg: EI 60 (avskiljande)

B) Brandklass bärande yttervägg: REI 60 (bärande och avskiljande)

Ljudisolering, bjälklag: Se bjälklag typ 5 och 6, datablad 3.4.51:105 och 3.4.51:106.

a) Vid krav på ljudisolering får skivorna i tak endast skruvas mot gyproc AP profil (5.) samt mot hörnprofil (10.)

b) Om väggen även ska kunna klara brand från utsidan måste den kompletteras med ytterligare skivlag av glasroc X storm vindskyddsskiva och/eller en fasadbeklädnad med tillräckligt brandmotstånd.

Till bärande innervägg och Gyproc träbjälklag typ 5 och 6

Konstruktionsdetaljer

1. 2 x 12,5 mm skiva gyproc GG 13 golvgips

2. 22 mm golvspånskiva

3. 300 mm masonitebalk, c 600 mm

4. Hålrummet fullisoleras med mineralull, t.ex lösull

5. Profil gyproc AP, c 400 mm

6. 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal a)

7. 15,4 mm skiva gyproc GFE 15 protect F a)

8. 45 x 70–120 mm, väggregel avstyvad på halva höjden med kortling min 45 x 70 mm

9. Hörnprofil gyproc H 50/50

10. Akustisk tätmassa gyproc G 55

Klassificeringar

Brandklass bjälklag: REI 60 Brandklass bärande innervägg: R 60 (bärande), tvåsidig brandpåverkan.

Ljudisolering, bjälklag: Se bjälklag typ 5 och 6, Datablad 3.4.51:105 och 3.4.51:106.

a) Vid krav på ljudisolering får gipsskivorna i tak endast skruvas mot gyproc AP profil (5.) och hörnprofil (9.)

Till ej bärande innervägg och Gyproc träbjälklag typ 5 och 6

Konstruktionsdetaljer

1. 2 x 12,5 mm skiva gyproc GG 13 golvgips

2. 22 mm golvspånskiva

3. 300 mm masonitebalk, c 600 mm

4. Hålrummet fullisoleras med mineralull, t.ex lösull

5. Profil gyproc AP, c 400 mm

6. 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal a)

7. 15,4 mm skiva gyproc GFE 15 protect F a)

8. Skruv gyproc QS 25 quick skruvas i AP-profilen c 400 mm

9. Skena gyproc SK

10. Akustisk tätmassa gyproc G 55

Klassificeringar Brandklass bjälklag: REI 60 Ljudisolering, bjälklag: Se bjälklag typ 5 och 6, Datablad 3.4.51:105 och 3.4.51:106.

a) Vid krav på ljudisolering får gipsskivorna i tak endast skruvas mot gyproc AP profil (5.) Reglar i innervägg ska vara 10–15 mm kortare än vägghöjden, för att säkerställa AP-profilernas fjädrande funktion.

1 februari 2023

Till bärande lägenhetsskiljande innervägg och Gyproc träbjälklag typ 5 och 6

Konstruktionsdetaljer

1. 2 x 12,5 mm skiva gyproc GG 13 golvgips

2. 22 mm golvspånskiva

3. 300 mm masonitebalk, c 600 mm

4. Hålrummet fullisoleras med mineralull, t.ex lösull

5. Profil gyproc AP, c 400 mm

6. 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal b)

7. 15,4 mm skiva gyproc GFE 15 protect F b)

8. 45 x 70 mm väggregel avstyvad på halva höjden med kortling 45x70 mm, min 2x70 mm mineralull

9. Hörnprofil gyproc H 50/50

10. Akustisk tätmassa gyproc G 55

11. Stommen/balk är delad (isoleringen bör vara kontinuerlig som brandblockerare)

Klassificeringar

Brandklass bjälklag: REI 60 Brandklass bärande lägenhetsskiljande innervägg: REI 60 (bärande och avskiljande)

Ljudisolering, bjälklag: Se bjälklag typ 5 och 6, Datablad 3.4.51:105 och 3.4.51:106.

Ljudisolering bärande lägenhetsskiljande innervägg:

Luftljud DnT,w a) = 56 dB resp DnT,w +C50–3150 = 52 dB

a) DnT,w vid 3,1 m rumshöjd i mottagarrummet. Vid andra rumshöjder i mottagarrummet se information i kapitel Byggnadsakustik

b) Vid krav på ljudisolering får gipsskivorna i tak endast skruvas mot gyproc AP profil (5.) och hörnprofil (9.).

3.4.51:206 DETALJ

Till ej bärande lägenhetsskiljande innervägg och Gyproc träbjälklag typ 5 och 6

Konstruktionsdetaljer

1. 2 x 12,5 mm skiva gyproc GG 13 golvgips

2. 22 mm golvspånskiva

3. 300 mm masonitebalk, c 600 mm

4. Hålrummet fullisoleras med mineralull, t.ex lösull

5. Profil gyproc AP, c 400 mm

6. 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal b)

7. 15,4 mm skiva gyproc GFE 15 protect F b)

8. Akustisk tätmassa gyproc G 55

9. isover ultimate som brandblockering

Klassificeringar

Brandklass bjälklag: REI 60

Brandklass icke bärande lägenhetsskiljande innervägg: EI 60 (icke bärande och avskiljande)

Ljudisolering, bjälklag: Se bjälklag typ 5 och 6, Datablad 3.4.51:105 och 3.4.51:106.

Ljudisolering bärande lägenhetsskiljande innervägg:

Luftljud DnT,w a) = 56 dB resp DnT,w +C50–3150 = 52 dB

a) DnT,w vid 3,1 m rumshöjd i mottagarrummet. Vid andra rumshöjder i mottagarrummet se information i kapitel Byggnadsakustik

b) Vid krav på ljudisolering får gipsskivorna i tak endast skruvas mot gyproc AP profil (5.)

Till schaktvägg och Gyproc träbjälklag typ 5 och 6

Konstruktionsdetaljer

1. 2 x 12,5 mm skiva gyproc GG 13 golvgips

2. 22 mm golvspånskiva

3. 300 mm masonitebalk, c 600 mm

4. Hålrummet fullisoleras med mineralull, t.ex lösull

5. Profil gyproc AP, c 400 mm

6. 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal a)

7. 15,4 mm skiva gyproc GFE 15 protect F a)

8. 45 x 70 mm väggregel, utfylld

9. Akustisk tätmassa gyproc G 55

Klassificeringar

Brandklass bjälklag: REI 60 Brandklass schaktvägg: EI 60 (avskiljande) b)

Ljudisolering, bjälklag: Se bjälklag typ 5 och 6, Datablad 3.4.51:105 och 3.4.51:106.

a) Vid krav på ljudisolering får gipsskivorna i tak endast skruvas mot gyproc AP profil (5.).

b) Brandklassen gäller för brandbelastning mot den skivklädda sidan.

1 februari 2023

GYPROC VINDSBJÄLKLAG

SYSTEMBESKRIVNING

Mot vindsutrymme kan Gyproc gipsskivor i kombination med mineralull, bjälkar/takstolar, ångspärr alt ångbroms m.m skapa ett bjälklag med god värmeisolering, ev brandklass EI 30 eller EI 60 och en invändig jämn yta. I nedläktningen mellan skivor och bjälkar/takstolar skapas ett särskilt ägnat utrymme för elkablar etc.

Med gipsskiva 12,5 mm gyproc planum, som har försänkta kortkanter, skapas förutsättningar för helt slätt målat undertak. Spacklingen underlättas genom att skivans alla fyra kanter är försänkta.

SYSTEMETS FÖRDELAR

Jämfört med tunga bjälklag har detta system följande fördelar:

• Torr byggprocess

• Material i standardiserade och lagerförda dimensioner

• Låg egenvikt

• Traditionell byggmetod

• Litet behov av tung maskinell utrustning.

UPPBYGGNAD AV GYPROC VINDSBJÄLKLAG

1. Läkt av glespanel ev. stålprofiler

2. Bjälkar i takstolens underram

3. 12,5 mm skiva gyproc GPL 13 planum a)

4. Ångspärr alt. ångbroms

5. Mineralull

a) Vid höga krav på slätt tak, i annat fall kan 12,5 mm skiva gyproc normal, gyproc kortplank eller gyproc plank väljas.

GYPROC VINDSBJÄLKLAG

3.4.61:100 DATABLAD

1 lag gyproc normal

Konstruktionsdetaljer

1. 22x70 mm glespanel eller sekundärprofil gyproc S 25/85, c 450 mm

2. 45x95 mm hanbjälke, underram eller bjälkar, max c 1200 mm

3. 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal monteras längs glespanelen och med kortkanterna underbyggda med (1) eller plåtband gyproc

PB 100.

4. Ångspärr alt ångbroms

5. min 200 mm mineralull isover insulsafe 1 2 3 4

Klassificeringar Beklädnadsklass: K210/A2-s1,d0

3.4.61:101 DATABLAD

1 lag gyproc protect F

1 2 3 4 5

Konstruktionsdetaljer

1. 22x70 mm glespanel eller sekundärprofil gyproc S 25/85, c 300 mm

2. min 45x95 mm hanbjälke, underram eller bjälkar, max c 1200 mm. Vid last se tabell nedan för tillåtet moment

3. 15,4 mm skiva gyproc GFE 15 protect F monteras längs glespanelen och med kortkanterna underbyggda med (1) eller plåtband gyproc PB 100

4. Ångspärr alt ångbroms

5. min 300 mm mineralull isover insulsafe

Klassificeringar Brandklass: REI 30

gyproc normal samt gyproc protect F

Konstruktionsdetaljer

1. 22x70 mm glespanel eller sekundärprofil gyproc S 25/85, max c 300 mm

2. min 45x95 mm hanbjälke, underram eller bjälkar, max c 1200 mm. Vid last se tabell nedan för tillåtet moment.

3. 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal, fullskruvas

4. Ångspärr alt ångbroms

5. min 250 mm mineralull isover insulsafe

6. 15,4 mm skiva gyproc GFE 15 protect F

Klassificeringar

Brandklass: REI 60

Anmärkning

Båda lag fullskruvas.

Skivorna monteras längs glespanelen och med kortkanterna underbyggda med (1) eller plåtband gyproc PB 100. Hänvisning till information om anslutande väggar se: Detalj 3.1.51:227A, 227B och 228.

3.4.61:103 DATABLAD

gyproc protect F samt gyproc ergolite

Konstruktionsdetaljer

1. 28x70 mm glespanel eller sekundärprofil gyproc S 25/85, max c 300 mm

2. min 45x95 mm hanbjälke, underram eller bjälkar, max c 1200 mm. Vid last se tabell nedan för tillåtet moment.

3. 15,4 mm skiva gyproc GFE 15 protect F, fullskruvas

4. Ångspärr alt ångbroms

5. min 250 mm mineralull isover insulsafe

6. 12,5 mm skiva gyproc GEE 13 ergolite 1 2 3

Klassificeringar Brandklass: REI 60

Anmärkning

Angiven monteringsordning av skivor gäller endast för detta datablad. Generell monteringsordning är att gyproc GFE 15 protect F monteras ytterst. Båda lag fullskruvas.

Utbyte av gyproc GEE 13 ergolite är inte möjligt.

Skivorna monteras längs glespanelen och med kortkanterna underbyggda med (1) eller plåtband gyproc PB 100.

Hänvisning till information om anslutande väggar se: Detalj 3.1.51:227A, 227B och 228.

GYPROC TRP BJÄLKLAG

BJÄLKLAG MED GOLVGIPSSKIVA PÅ PROFILERAD PLÅT

ALLMÄN BESKRIVNING

gyproc TRP bjälklag är en obrännbar konstruktion med låg egenvikt. Bjälklaget består av 2 lag gyproc golvgips, monterade vinkelrätt mot den bärande TRP-plåtens profilering. Plåtens undersida täcks med ett undertak av ett eller flera lag skiva gyproc normal. Dessa kan monteras direkt mot plåtens underflänsar eller i ett bärverk av stålprofiler.

Om brand- eller ljudisolering krävs kompletteras undertakskonstruktionen med mineralull. Den bärande stommen utförs av pelare och balkar i stål eller av t.ex limträ. Maximal spännvidd för plåten är 4,0 m.

Bjälklaget kan användas i t.ex:

• kontor

• studie- och föreningslokaler

• affärslokaler

• lager och förrådsutrymme

• fläktrum.

Konstruktionen kommer speciellt till sin rätt vid renovering och ombyggnad då befintliga byggnader kompletteras med ytterligare bjälklagsplan. Bjälklagstypen är ej lämplig för bostäder. T.ex påbyggnad av flervåningshus eller delning av lokaler med stor rumshöjd i flera plan.

Ett annat exempel i renoveringssammanhang är upphöjning av befintlig bjälklagsnivå för att bereda plats för installationer. Tack vare konstruktionens låga vikt, ca 60–80 kg/m2, undviks i många fall förstärkningsarbete av befintlig grundläggning. Montaget är torrt och utförs rationellt med traditionell lättbyggnadsteknik.

Även vid nyproduktion är konstruktionen många gånger en god lösning. Den låga vikten kan t.ex vara avgörande för att en enkel och billig grundläggning ska kunna väljas.

VAL AV PLÅT

TRP-plåten svarar ensam för bjälklagets bärförmåga och dimensioneras för detta. Dock är det plåtens styvhetsegenskaper som oftast styr valet av profil. En böjstyv plåt är nödvändig för att ge bjälklaget en total stor styvhet som minskar risken för svikt och svängningar.

Plåten måste även ha tillräcklig lokal styvhet för att fungera som ett fullgott underlag för golvgipsskivorna.

Detta innebär att:

• det fria avståndet mellan plåtens överflänsar inte får överstiga 165 mm. Om detta inte är möjligt måste t.ex en 22 mm golvspånskiva monteras ovanpå plåten för att skapa ett fullgott underlag.

• plåttjockleken ska vara minst 1,0 mm

• profilhöjden ska vara minst 110 mm.

Då plåtens spännvidd inte bör överstiga 4 m blir den statiska utnyttjandegraden låg vid dimensionerande lastfall. Den outnyttjade kapaciteten ger bjälklaget en lastflexibilitet som kan utnyttjas vid nya verksamheter med större laster än de ursprungliga. Den låga utnyttjandegraden är även en fördel vid den brandtekniska dimensioneringen. Bärförmågereserven medger en höjning av den kritiska ståltemperaturen vilket ger konstruktionen ett ökat brandmotstånd. Dimensionering med hänsyn till svikt och svängningar. Jämfört med en tung konstruktion är TRP bjälklaget känsligare för stötar och dunsar som kan ge upphov till svängningar. Vid dimensioneringen måste detta beaktas. Gångtrafik eller vibrationer från t.ex fläktar får inte orsaka störande eller obehagliga svängningar för de som vistas på bjälklaget eller i angränsande utrymmen.

I de objekt där konstruktionen har använts med ett gott resultat har plåten monterats kontinuerligt över flera fack. Spännvidderna har som störst varit 3,5–4,0 m. Konstruktionerna har givits tillräcklig styvhet genom att styvheten hos plåtens upplagsbalkar och plåt har vägts samman i ett spännviddsrelaterat kriterium.

Wp / Lp + Wb / Lb = 1 / 400

Wp = bjälklagets (plåtens) mittnedböjning vid dimensionerande last i bruksstadiet.

W b = upplagsbalkens mittnedböjning vid dimensionerande last i bruksstadiet.

L p , L b = plåtens respektive upplagsbalkens spännvidd.

Även tvärs plåtens profilering dvs i veka riktningen är det viktigt att skapa stor böjstyvhet. Golvgipsskivorna samverkar med plåten och medverkar på så vis till en ökad total styvhet. Väsentligt för samverkanseffekten är att montaget av golvgipsskivor utförs omsorgsfullt enligt anvisningarna så att infästningen i plåten blir tillräckligt styv.

Bjälklagets tvärstyvhet kan ökas ytterligare genom tvärgående profiler som skruvas mot plåtens undersida. Som tidigare nämnts bör spännvidden för plåten inte överstiga 4 meter. Plåten bör läggas kontinuerligt över flera fack.

BRANDISOLERING

Bjälklaget klassificeras som obrännbart med en bärande stomme av stål.

För brand underifrån skyddas bjälklaget av undertaket som kan vara monterat direkt mot plåten eller nedpendlat.

Om den bärande stålkonstruktionen täcks in av undertaket uppfylls även brandkraven för denna. I tabellen nedan anges konstruktionens brandklass med olika utformning av undertaket. Brandklasserna är beräknade utifrån en kritisk ståltemperatur av +450°C.

Brandklassningen avser bärande och avskiljande funktion.

Brandklass Antal skivlag

Minsta erforderliga stenullskvalitet och tjocklek (mm) 100 kg/m3 70 kg/m3 30 kg/m3

REI 30 1 x GN 13 30 40 50

REI 30 2 x GN 13 – – –

REI 60 2 x GF 15 – – –

REI 90 2 x GF 15 40 60 100

GN 13 = 12,5 mm skiva gyproc normal GF 15 = 15,4 mm skiva gyproc protect F

För konstruktionerna med stenull ska undertaksskivorna monteras på sekundärreglar placerade med inbördes avstånd max 300 mm. Båda skivlagen fullskruvas vid två lag skivor.

Observera att ovan angivna brandklasser enbart gäller för TRP-plåtar med minsta plåttjocklek 1,0 mm och en profilhöjd på minst 110 mm.

I samtliga fall förutsätts att plåtens ovansida är försedd med 2 lag gyproc golvgipsskiva. Täcks plåten med andra golvmaterial kan brandisoleringen försämras.

För brand ovanifrån skyddas plåten av golvgipsskivorna. Beräkningar visar att brandmotståndet vid brandpåverkan ovanifrån är minst 90 minuter.

LJUDISOLERING

Liksom för brandisoleringen är bjälklagets vertikala ljudisolering beroende av undertakets uppbyggnad. Tabellen nedan visar index för stegljudsnivå ( L' nT,w ) och luftljudsisolering (DnT,w) vid olika undertakskonstruktioner.

Grundstommen är alltid 2 lag gyproc GG 13 golvgips på TRP-plåt. Stegljudsvärdena avser golv utan matta eller golv med tunn matta med låg stegljudsdämpande inverkan.

Förses golvet med en mjuk heltäckningsmatta förbättras stegljudsisoleringen. Tabellen är baserad på enstaka fältmätningar.

Undertak

2 x 12,5 mm skiva gyproc normal direkt mot plåtens underfläns

73

2 x 12,5 mm skiva gyproc normal med 100 mm mineralull i nedpendlat bärverk 56 58

2 x 12,5 mm skiva gyproc normal på fribärande stomme 280 mm mineralull 60 48

För bjälklagets horisontella ljudisolering har plåtens profilering betydelse. I plåtens styva riktning dvs längs rillorna leds ljudet bättre än tvärs. Detta förklarar skillnaderna mellan de värde som redovisade här.

MONTERING

Montering av TRP-plåt. Plåten fästs in i varje profilbotten vid upplagen med fästdonstyp och antal enligt tillverkarens anvisningar. Sammanfogningen längs plåtarna utförs med nit eller skruv enligt tillverkarens anvisningar, min avstånd c-avstånd 400 mm.

Plåtarnas ändöverlapp utförs momentstyva. Lämpligen uppnås detta genom en plåtöverlappning på 800–1000 mm. Plåtarna fästs ihop med skruv eller nit i erforderligt antal. För undvikande av stora språng i höjdled mellan plåtarna klipps den yttre profilbotten bort på två av de fyra plåtarna som delvis överlappar varandra vid ändskarvarna. Urklippet görs lika långt som överlappet.

Språnget mellan överflänsarna på två intilliggande profiler får inte överstiga 3 mm. Vid behov pressas plåtarna samman med en blindnit placerad i topprillan.

Längs rillorna

68

Tvärs rillorna 44 63

Stegljudsindex (L'nT,w) avser golv utan matta eller golv med tunn matta utan stegljudsdämpande inverkan.

a) DnT,w vid 3,1 m rumshöjd i mottagarrummet. Vid andra rumshöjder i mottagarrummet se information i kapitel Byggnadsakustik

UNDERTAK

INLEDNING

Gyproc Undertak är en samlande benämning för

flera system med Gyproc gipsskivor monterade på stål- eller trästomme. Systemen är normalt horisontala och plana, men alternativ finns för böjda former.

Bärverket kan vara av typen:

• Nedpendlade

• Fribärande

• Fasta/direktmonterade.

Konstruktionen kan ha flera syften:

• Förbättra ljudisoleringen (se nedan och kapitel Byggnadsakustik)

• Förbättra brandskyddet

• Sänka takhöjden

• Dölja installationer

• Öka värmeisoleringen (används endast mot kalla yttertak).

FÖRBÄTTRAD LJUDISOLERING

Nedpendlat undertak förbättrar ljudisoleringen, och blir mest effektivt vid minsta möjliga antal förbindelser mellan det nedpendlade undertaket och bjälklaget (min 100 mm), min 45 mm mineralull ovanför undertaket, minst 2 lag 12,5 mm Gyproc gipsskivor, och akustisk tätning vid anslutningar.

SYSTEMBESKRIVNING

Till horisontella nedpendlade undertak används 1, 2 eller 3 lag gipsskivor, som skarvspacklas till ett tak utan synliga skarvar. För bästa resultat rekommenderas 12,5 mm skiva gyproc planum som yttre skivlag. Skivan har försänkta kanter runt om, vilket ger bäst förutsättningar för att åstadkomma helt släta målade undertak. För mer information om spackling, se kapitel Fogning och ytbehandling. Använd:

• 12,5 mm skiva gyproc planum alt 12,5 mm skiva gyproc normal alt 15,4 mm skiva gyproc protect F.

Ljud- och brandklass vid val av gyproc planum är detsamma som för gyproc normal. Följ alltid angiven monteringsordning av skivor gällande montering i yttre eller inre lag.

För t.ex villor eller flerfamiljshus med trästomme, är det vanligt att använda gipsskivor med fasade kanter som alternativ till skivor med försänkt kant. Det finns två typer:

• 12,5 mm gyproc plank

• 12,5 mm gyproc kortplank.

Dessa skivor ger synliga V-fogar i taket (skarvarna spacklas ej). Med skivor med fasad kant blir kostnaden för spackling lägre och risken för sprickor (pga rörelser i trästommen) minskas.

I följande systembeskrivningar anges kortfattat uppbyggnad av systemen, med ingående komponenter och användningsområden.

För detaljer och fullständig information, se följande sidor i detta kapitel.

Båda systemen Gyproc GK samt Gyproc PS uppfyller kravet på ringa brandpåverkan. Det vill säga 300 grader i 10 minuter utan att varken gipsskivor eller bärverk faller ner under en brands tidiga skede.

GYPROC GK SYSTEM

Gyproc GK system är ett bärverk för nedpendlat undertak med snabb ”klick-montering” bestående av stålprofiler som ”klickas” på plats utan verktyg eller skruv. Systemet består av bärprofiler, tvärprofiler, anslutningsprofiler, skarvbleck, kopplingsbeslag och olika typer av infästningar som justerbara pendlar samt vibrationsdämpande upphängning. Se även Datablad 3.5.1:101–3.5.1:102.

Längdskarvning av profiler, montage av tvärprofiler till bärprofiler samt montage av justerbara pendlar i bärprofiler sker med olika kopplingsbeslag. Infästningarna är dels för fast infästning vid direktmontage mot bjälklaget eller olika typer av hängstag/pendlar som är justerbara för att förenkla monteringen. Profilerna kan justeras i sidled efter montering, och systemet kan justeras, vid behov, före eller i samband med skivmonteringen. Gyproc GK-profilerna är 60 mm breda vilket underlättar skruvningen och ger god anliggningsyta.

Med gyproc GK 40 och GK 41 som upphängare förbättras undertakets ljudisolering. GK 41 ger förbättringar även i låga frekvenser.

En nivå

Gyproc GK system kan användas med bärprofiler och tvärprofiler (sekundärprofiler) i samma nivå, vilket ger en lägre konstruktionshöjd. Montering i en nivå gör att alla kanter på skivorna blir understödda vilket är en fördel vid montering av 1 lag gipsskivor, samt rekommenderas vid 2 lag gipsskivor vid brandklass EI 30. Se Datablad 3.5.1:101.

Gyproc GK system med bärprofiler och tvärprofiler i två nivåer ger ett extra snabbt montage då det är samma typ och längd på bärprofilen i båda nivåerna, se datablad 3.5.1:102. Gyproc GK system i en eller två nivåer kan utföras med brandmotstånd EI 30–EI 60 med Gyproc gipsskivor utan mineralull och med krav på liten risk för nedböjning. Vid brandklass EI 30 rekommenderas alternativet med gyproc GK i en nivå.

GYPROC PS, UNDERTAK MED STÅLSTOMME

Gyproc PS system med primär/sekundär är det traditionella undertaket med nedpendlade primärprofiler, gyproc P 45 och sekundärprofiler, t.ex gyproc S 25/85. Pendeln kan vara av typen hålband. Alla delar fästs i varandra med gyproc quick skruv. Undertaket kan utföras med brandmotstånd EI 30–EI 60. Systemet kan användas för att klara ev krav på brandmotstånd ovanifrån, vid begränsad brandpåverkan. Stommen kan göras beträdbart med tryckfördelning, enligt Gyproc Monteringshandbok.

Två nivåer

BÖJDA UNDERTAK MED

STÅLBÄRVERK

Välvda undertak skapas dels genom böjning av Gyproc gipsskivor direkt mot bärverket. Bärverket består av förböjda (konkava eller konvexa) takprofiler gyproc HB 40/30 och sekundärprofiler gyproc S 25/85. Primärprofilerna hängs upp i ovanliggande konstruktion med bandstål. Vid böjning direkt mot regelstommen används t.ex ett eller flera lag 6,5 mm glasroc GFM multiboard – böjskiva med sekundärprofilerna monterade på c-avstånd 150–300 mm, tätast vid mindre radier. 6,5 mm gyproc ytskiva och 12,5 mm gyproc normal kan också i vissa fall användas vid böjda undertak.

FRIBÄRANDE UNDERTAK MED

STÅLBÄRVERK

Genom att bygga undertak som fribärande konstruktioner undviks infästning i ovanförliggande bjälklag eller takkonstruktion. Detta är särskilt intressant i samband med höga krav på ljudisolering, stor nedpendlingshöjd, stora rörelser – t.ex nedböjning för snölaster – i ovanförliggande konstruktioner eller om stag till nedpendlat bärverk inte får plats på grund av installationer i utrymmet ovanför undertaket.

Undertaket utformas med primärreglar av Gyproc reglar. I kapitel Statik / Fribärande undertak finns dimensioneringstabeller för de olika utförandena. Under reglarna monteras sedan det antal lag Gyproc gipsskivor som krävs. Undertaket bärs upp av innerväggar t.ex Gyproc innerväggar med stålstomme, typ gyproc XR.

Gipsskivornas underlag kan utgöras av fribärande eller nedhängda bjälkar, läkt, glespanel eller spontad panel. Skivorna monteras direkt mot bjälkarna, eller mer vanligt mot glespanel monterade under bjälkarna. Glespanel av trä kan med fördel bytas ut mot sekundär gyproc S 25/85 eller S 45/80 alt. gyproc AP profil.

UNDERTAK

3.5.1:101 DATABLAD

Nedpendlade undertak gyproc GK i en nivå

Konstruktionsdetaljer

1. Bärprofil gyproc GK 1, c 900 mm (c-avstånd: se tabell 1)

2. Tvärprofil gyproc GK 3, c 300-400 mm (se tabell 1)

3. Skarvbeslag gyproc GK 20

4. Kopplingsbeslag gyproc GK 21

5. Kantskena gyproc GK-C a)

6. Justerbar upphängning bas gyproc GK 26-25, för upphängartråd (pendel) GK 25 alt gyproc GK 26-27 bas för upphängning topp GK 27 b) För c-avstånd: se tabell 1

7. Pendel gyproc GK 25 upphängartråd alt GK 27 justerbar upphängning topp

8. 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal, 1–3 lag (gipsskivetyp: se tabell 1)

Klassificeringar

Brandklass: Beklädnadsklass: K210/A2-s1,d0 resp. EI 30 och EI 60. För krav på max c-avstånd, se tabell 1.

Egenskaper

Höjd GK profiler (27 mm) och skiva gyproc normal exkl. nedpendling: 40–65 mm (se tabell 1) Vikt per m²: 11–28 kg.

Tillåten belastning: Punktlast max 2 kg per m² kan hängas i skiva gyproc normal när annan punkteller linjelast mot bärprofil inte förekommer. För annan belastning, se Tabell 1.

a) Vid ljudkrav ska kantskena gyproc GK-C ersättas med kantprofil gyproc AC 70-X2 acounomic.

b) Tillbehör till GK 27: 2 st GK 29 fjädersprint per pendel.

För ytterligare alt. med justerbar upphängning av bärskenor, se gyproc GK 23 och GK 28 resp. vibrationsdämpande upphängning med gyproc GK 40 och GK 41.

1 februari 2023

3.5.1:101 DATABLAD

Tabell 1

c-avstånd för Gyproc GK System – en nivå med brandklass EI 30 och EI 60 för brand från undersidan. Alt till skiva GNE 13 normal är gyproc GEE 13 ergolite eller GPLE 13 planum

Datablad Gyproc gipsskivor

3.5.1:101A

3.5.1:101B

3.5.1:101D

3.5.1:101E

Vid krav på brandklass EI 30 och EI 60 krävs det att bägge skivlag fullskruvas.

Vid 1 skivlag kan punktlast max 5 kg/1,2 m eller linjelast max 5 kg/m hängas från bärprofiler gyproc GK 1. Punkt- och linjelast får inte förekomma samtidigt. Vid högre belastning eller 2–3 skivlag och belastning: Montera bärprofilerna med tätare c-avstånd. Minska c-avstånd proportionellt till lastökningen. Bedömning av c-avstånd kan göras enligt tabell 1, alt kontakta Gyproc Teknisk Rådgivning.

Höjd för skivlag och bärverk exkl pendel och upphängningstråd.

Brandgipsskiva gyproc GFE 15 protect F monteras längst ut från bärverket.

Beklädnadsklass: K 2 10/A2-s1,d0. Skivor monteras med långkanter mot GK 1 och kortkanter mot GK 3. Alla skivkanter ska vara understödda av gyproc GK 1, GK 3 alt. PB 100 plåtband.

För brandklass EI 30 krävs att alla skivkanter i inre lag ska vara understödda och GK 3 monteras med max c-avstånd 400 mm. Montage av inre lag med långkanter mot GK 1 c-avstånd 900 mm och kortkanter underbyggda med GK 3 rekommenderas.

För brandklass EI 30 krävs att de två yttre skivlagen fullskruvas

Notera

Monteras enligt anvisningar i Gyproc Monteringshandbok

3.5.1:102 DATABLAD

Nedpendlade undertak gyproc GK i två nivåer

Konstruktionsdetaljer

1. Bärprofil gyproc GK 1, c 850–1200 mm (c-avstånd: se tabell 2)

2. Tvärprofil gyproc GK 1, c 400 mm. (se tabell 2)

3. Skarvbeslag gyproc GK 20

4. Kopplingsbeslag gyproc GK 22

5. Kantskena gyproc GK-C a)

6. Justerbar upphängning bas gyproc GK 26-25, för upphängartråd (pendel) GK 25 alt GK 26-27 bas för upphängning topp GK 27 b) För c-avstånd: se tabell 2

7. Pendel GK 25 upphängartråd alt GK 27 Justerbar upphängning topp

8. gyproc normal, 1–3 lag (gipsskivetyp: se tabell 2)

Klassificeringar

Brandklass: K210/A2-s1,d0 resp. EI 30 och EI 60. För krav på max c-avstånd, se tabell 2.

Egenskaper

Höjd GK profiler (2 x 27 mm) och skiva gyproc normal exkl. nedpendling: 67–92 mm (se tabell 2). Vikt per m²: 11–30 kg.

Tillåten belastning: Punktlast max 2 kg per m² kan hängas i skiva gyproc normal när annan punkteller linjelast mot bärprofil inte förekommer. För annan belastning, se Tabell 2.

a) Vid ljudkrav ska kantskena gyproc GK-C ersättas med kantprofil gyproc AC 70-X2 acounomic.

b) Tillbehör till GK 27: 2 st GK 29 fjädersprint per pendel.

För ytterligare alt. med justerbar upphängning av bärskenor, se gyproc GK 23 och GK 28 resp. vibrationsdämpande upphängning med gyproc GK 40 och GK 41.

3.5.1:102

DATABLAD

Tabell 2

c-avstånd för GK-system – två nivåer med brandklass EI 30 och EI 60 för brand från undersidan. Alt till GNE 13 normal är gyproc GEE 13 ergolite eller GPLE 13 planum

Datablad Gyproc gipsskivor

per m² (kg) c-avstånd för komponenter (mm)

Bärprofil gyproc GK 1 Pendel gyproc GK 25 alt. GK 27

Tvärprofil

3.5.1:102A GNE 13

3.5.1:102B 2 x GNE 13

3.5.1:102C 2 x GNE 13 EI 30 79 22

3.5.1:102D 3 x GNE 13

3.5.1:102E GNE 13 x GFE 15

3.5.1:102F 2 x GFE 15

Vid krav på brandklass EI 30 och EI 60 krävs det att bägge skivlag fullskruvas.

Vid 1 skivlag kan punktlast max 5 kg/1,2 m eller linjelast max 5 kg/m hängas från bärprofiler gyproc GK 1. Punkt- och linjelast får inte förekomma samtidigt. Vid högre belastning eller 2–3 skivlag och belastning: Montera bärprofilerna med tätare c-avstånd. Minska c-avstånd proportionellt till lastökningen. Bedömning av c-avstånd kan göras enligt tabell 2, alt kontakta Gyproc Teknisk Rådgivning.

Höjd för skivlag och bärverk exkl mineralull, pendel och upphängningstråd. gyproc GFE 15 monteras längst ut från bärverket.

Beklädnadsklass: K210/A2-s1,d0. Vid 1 lag gyproc normal ska alla skivkanter vara underbyggda av gyproc GK 1 alt. PB 100 plåtband. Montage längs GK 1 c-avstånd 450 mm och kortkanter underbyggda med PB 100 rekommenderas.

För brandklass EI 30 krävs att alla skivkanter ska vara understödda i inre lag och GK 1 max c-avstånd 400 mm. Montage av inre lag med långkanter mot GK 1 c-avstånd 300 mm och kortkanter underbyggda med PB 100 plåtband rekommenderas.

För brandklass EI 30 krävs att de två yttre skivlagen fullskruvas

Notera

Monteras enligt anvisningar i Gyproc Monteringshandbok

gyproc PS typ 01 – Beklädnadsklass: K 210/A2-s1,d0

Konstruktionsdetaljer

1. Primär gyproc P 45, c 1200 mm

2. Sekundär gyproc S 25/85, c 450 alt c 300 mm

3. 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal b)

4. Hängstag, 1 x 20 mm hålband med hål Ø 4 och 7 mm, c 1800 mm

5. Skruv gyproc QPB 13 quick 2 st skruv per knutpunkt hålband/primär 2 st skruv per knutpunkt primär/sekundär

6. Skena gyproc SK 70 Vid krav på akustisk tätning: Skena gyproc SKP 70 alt kantprofil gyproc AC 70/40-X2 acounomic

Bärverk

För detta undertak finns även bärverk gyproc GK datablad 3.5.1:101-102

Klassificeringar

Brandklass: Beklädnadsklass: K210/A2-s1,d0. a)

Egenskaper

a) Vid 1 lag 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal ska alla skivkanter vara underbyggda av gyproc S 25/85 sekundär alt. gyproc PB 100 plåtband. Montage längs S 25/85 c-avstånd 450 mm alt c-avstånd 300 mm och kortkanter underbyggda med PB 100 rekommenderas.

b) Exempel på alt till gyproc GNE 13 normal är gyproc GEE 13 ergolite eller gyproc GPLE 13 planum.

Höjd (exkl hålband): 83 mm. Vikt per m²: 11 kg. 20 november 2023

3.5.6:102A DATABLAD

Konstruktionsdetaljer

1. Primär gyproc P 45, c 1200 mm

2. Sekundär gyproc S 25/85, c 300 a) mm

3. 2 x 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal b) c)

4. Hängstag, hålband 1x20 mm med hål Ø 4 och 7 mm, c 1200 mm

5. Skruv gyproc QPB 13 quick 2 st skruv per knutpunkt hålband/primär 2 st skruv per knutpunkt primär/sekundär

6. Skena gyproc SK 70 Vid krav på akustisk tätning: Skena gyproc SKP 70 alt kantprofil gyproc AC 70/40-X2 acounomic

Bärverk

För EI 30 undertak finns även bärverk gyproc GK, datablad 3.5.1:101-102.

Klassificeringar

Brandklass: EI 30.

Egenskaper

Höjd (exkl hålband): 95 mm.

Vikt per m²: 23 kg.

BRAND OVANIFRÅN

I de fall konstruktionen ska klara EI 30 för brand ovanifrån, dvs en brand i hålrummet mellan undertaket och bjälklaget ovanför, krävs en starkare och tätare upphängning av undertaket. Primär gyproc P 45 ska då fästas i bjälklaget ovanför med hålband 2x25 mm (Sima eller likvärdigt) på c-avstånd 900 mm. Vid förankring av hålband till ovanförliggande konstruktion kan befintligt 5 mm hål borras upp till max 11 mm för att anpassas till aktuellt fästdon.

Vid ett bedömt brandkrav på EI 20 för brand ovanifrån räcker det att byta ut hålbandet mot ett grövre (Simas 2 x 25 mm eller likvärdigt) och behålla avståndet c-avstånd 1200 mm. Detta val kan göras när bränslemängden i brandcellen bedöms otillräcklig för en 30 minuter brand; en 20 minuter brand kräver bränsle motsvarande ca 8 kg trä eller ca 5 kg plast per m² undertaksyta.

Vid brandkrav både under- och ovanifrån anges utförande enligt brandpåverkan ovanifrån. Aktuellt utförande ska anges på ritning.

a) Om inget brandavskiljande krav förekommer kan måttet ökas till c-avstånd 450 mm.

b) Exempel på 12,5 mm gipsskiva lämpliga för gyproc PS undertak är gyproc GNE 13 normal, gyproc GEE 13 ergolite alt. gyproc GPLE 13 planum.

c) Monteras enligt anvisningar i Gyproc Monteringshandbok. Båda lag fullskruvas.

Konstruktionsdetaljer

1. Primär gyproc P 45, c 1200 mm

2. Sekundär gyproc S 25/85, c 300 mm

3. 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal a)

4. 15,4 mm skiva gyproc GFE 15 protect F a)

5. Hängstag, hålband 1x20 mm med hål Ø 4 och 7 mm, c 1200 mm

6. Skruv gyproc QPB 13 quick 2 st skruv per knutpunkt hålband/primär 2 st skruv per knutpunkt primär/sekundär

7. Skena gyproc SK 70 Vid krav på akustisk tätning: Skena gyproc SKP 70 alt kantprofil gyproc AC 70/40-X2 acounomic

Bärverk

För EI 30 undertak finns även bärverk gyproc GK datablad 3.5.1:101-102

Klassificeringar

Brandklass: EI 30.

Egenskaper

Höjd (exkl hålband): 98 mm. Vikt per m²: 25 kg.

BRAND OVANIFRÅN

I de fall konstruktionen ska klara EI 30 för en brand ovanifrån, dvs en brand i hålrummet mellan undertaket och bjälklaget ovanför, krävs en starkare och tätare upphängning av undertaket. Primär gyproc P 45 ska då fästas i bjälklaget ovanför med hålband 2x25 mm (Sima eller likvärdigt) på c-avstånd 900 mm. Vid förankring av hålband till ovanförliggande konstruktion kan befintligt 5 mm hål borras upp till max 11 mm för att anpassas till aktuellt fästdon.

Vid ett bedömt brandkrav på EI 20 för brand ovanifrån räcker det att byta ut hålbandet mot ett grövre (Simas 2x25 mm eller likvärdigt) och behålla avståndet c-avstånd 1200 mm. Detta val kan göras när bränslemängden i brandcellen bedöms otillräcklig för en 30 minuter brand; en 20 minuter brand kräver bränsle motsvarande ca 8 kg trä eller ca 5 kg plast per m² undertaksyta.

Vid brandkrav både under- och ovanifrån anges utförande enligt brandpåverkan ovanifrån. Aktuellt utförande ska anges på ritning.

a) Monteras enligt anvisningar i Gyproc Monteringshandbok. Båda lag fullskruvas.

3.5.6:103 DATABLAD

Konstruktionsdetaljer

1. Primär gyproc P 45, c 1200 mm

2. Sekundär gyproc S 25/85, c 300 mm

3. 2 x 15,4 mm skiva gyproc GFE 15 protect F a)

4. Hängstag, hålband 1 x 20 mm med hål Ø 4 och 7 mm, c 1200 mm

5. Skruv gyproc QPB 13 quick 2 st skruv per knutpunkt hålband/primär 2 st skruv per knutpunkt primär/sekundär

6. Skena gyproc SK 70. Vid krav på akustisk tätning: Skena gyproc SKP 70 alt kantprofil gyproc AC 70/40-X2 acounomic

Bärverk

För EI 60 undertak finns även bärverk gyproc GK datablad 3.5.1:101-102.

Klassificeringar

Brandklass: EI 60.

Egenskaper

Höjd (exkl hålband): 101 mm.

Vikt per m²: 31 kg.

BRAND OVANIFRÅN

I de fall konstruktionen ska klara EI 60 för en brand ovanifrån, dvs en brand i hålrummet mellan undertaket och bjälklaget ovanför, krävs en starkare och tätare upphängning av undertaket.

• Primär gyproc P 45, c-avstånd 900 mm

• Sekundär gyproc S 25/85/0,7 (tjockare gods), c-avstånd 300 mm

• Hängstag, hålband 2x25 mm (Sima eller likvärdigt), c-avstånd 600 mm.

Vid förankring av hålband till ovanförliggande konstruktion kan befintligt 5 mm hål borras upp till max 11 mm för att anpassas till aktuellt fästdon. Vid ett bedömt brandkrav på EI 20 för brand ovanifrån räcker det att byta ut hålbandet mot ett grövre (Simas 2x25 mm eller likvärdigt) och behålla avståndet c-avstånd 1200 mm. Detta val kan göras när bränslemängden i brandcellen bedöms otillräcklig för en 60 minuter brand; en 20 minuter brand kräver bränsle motsvarande ca 8 kg trä eller ca 5 kg plast per m² undertaksyta.

Vid brandkrav både under- och ovanifrån anges utförande enligt brandpåverkan ovanifrån. Aktuellt utförande ska anges på ritning.

a) Monteras enligt anvisningar i Gyproc Monteringshandbok. Båda lag fullskruvas.

Nedpendlat undertak med förböjda primär- och sekundärprofiler

REGELVERK

ANSLUTNING

Konstruktionsdetaljer

1. Primärprofil gyproc HB 40/30 böjd takprofil (konkav/konvex), c 1200 mm

2. Hålband 1 x 20, c 1200 mm b)

3. Sekundär gyproc S 25/85 med max c 300 mm

4. Gipsbaserade skivor kan torrböjas i längsriktning till följande minsta radier:

a. glasroc F GFM 6 multiboard – 600 mm

b. gyproc GSE 6 super – 1200 mm

c. gyproc GPL 13 planum – 6000 mm a)

d. gyproc GNE 13 normal – 6000 mm

5. Variabelt plåtband gyproc VPB 50/50 mot vägg

6. Byggvinkel

a) gyproc planum har försänkta kortkanter och rekommenderas vid krav på släta tak.

b) Vid små radier kan det vara lämpligt att används styva hängare istället för hålband, för att undvika risk för lyftning av bärverket vid torrböjning mot stommen. Vid vägganslutning med böjda skivor, utförs montaget mot gyproc SKB 40/30 böjbar skena.

FRIBÄRANDE UNDERTAK

Fribärande undertak kan användas som alternativ lösning till nedpendlade undertakslösningar gyproc GK eller gyproc PS. Vid fribärande undertak undviks infästningar i ovanliggande bjälklag vilket är önskvärt vid höga krav på ljudisolering.

Fler exempel på när fribärande undertak kan vara en alternativ lösning:

• Vid stora deformationer i ovanliggande konstruktion till exempel vid snölast.

• Vid tillfällen då det krävs fritt utrymme ovan undertak för installationer.

Förutsättningar för tabellerna 1-5 är lasten av undertakets egenvikt samt maximal nedböjning 1/400 av spännvidden. Redovisade undertakstyper ska inte utsättas för belastning utöver dess egenvikt. Minskas egenvikten genom färre gipsskivor än som redovisats kan en motsvarande egenvikt påföras. Lasten måste dock påföras jämnt fördelad. Vid punktlaster eller laster som överskrider tabellvärdena bör Gyproc Teknisk Rådgivning kontaktas. Fribärande undertak kan byggas med primärbalkar av reglarna gyproc XR, ER eller med gyproc GFR förstärkningsreglar.

UPPLAGSFÖRHÅLLANDEN

Reglarna gyproc XR, ER fästs till skenor gyproc SK, SKP. Reglarna gyproc GFR fästs till skenor gyproc GFS och boxade gyproc GFR fästs till skenor gyproc GFSB.

Det är viktigt att undertaken byggs med rätt upplagsförhållanden då brott i upplagen ofta kan vara dimensionerande.

Spännvidderna i tabellerna är markerade med antingen u eller u ö.

u innebär att regeln ska skruvas fast till skenan med en skruv i skenans underfläns.

u ö innebär att regeln skruvas till skenans under och överflänsar.

Förankring av skenor i angränsande väggar ska dimensioneras efter rådande last och materialslag i väggen.

u = Regel skruvas till skenans underfläns

u ö = Regel skruvas till skenans under och överfläns

STAGNING

Då en regel belastas av en dragande punktlast kommer regeln att vrida sig vilket sänker momentbärförmågan och ökar deformationerna betydligt. Detta gäller framför allt regeltyperna gyproc ER och gyproc GFR. Detta kan undvikas genom att antingen staga reglarnas överflänsar med sekundärprofiler eller genom att boxa reglarna till vridstyva lådor.

Vid boxning av reglarna gyproc ER och gyproc XR ska reglarna sammanfogas med skruvar gyproc QP 14 i överflänsens kantveck c-avstånd 600 mm, underflänsarna skruvas ihop via infästningen av gipsskivor eller sekundärprofilen gyproc S 25/85. Reglarna gyproc GFR boxas samman med 2 + 2 skruvar gyproc QPBT 16 i över- och underflänsen enligt kapitel Statik /Dimensionering Gyproc Duronomic.

BRAND

Fribärande undertak i Gyproc Handbok är inte brandklassade. För brandklassade undertak, se de nedpendlade undertakssystemen Gyproc GK alternativt Gyproc PS.

Boxning av ER och XR

Stagning med sekundärprofiler

Tabell 1

Maximal spännvidd (mm) för primärbalkar av regeltyperna gyproc XR, ER och förstärkningsreglar gyproc GFR. Gipsbeklädnad monterad direkt mot

Undertakstyp

1 lag gyproc normal

Regeltyp c 300 c 400/450

95

primärbalk. Gäller oskarvade reglar. Dock kan GFR skarvas med skarvstycke se vidare i kapitel Statik / Dimensionering Gyproc Duronomic.

Ostagad i övre flänsen

2 lag gyproc normal alt.

1 lag gyproc normal +

1 lag gyproc protect F

3 lag gyproc normal alt.

2 lag gyproc protect F Regelavstånd (mm)

XR 120 4500 u 4200 u 3750 u ö 3300 u ö 3600 u ö 3200 u ö

XR 145 4700 u 4250 u ö 3850 u ö 3500 u ö

XR 160

GFR 45 3800 u 3350 u 2800 u 2300 u 2250 u 2100 u

GFR 70 5250 u 4750 u 4100 u 3450 u 3700 u 3100 u

GFR 95 6600 u 6000 u 5200 u 4500 u 4750 u 4150 u

GFR 120 6950 u 6500 u 5950 u 5450 u 5600 u 5050 u

GFR 145 7250 u 6750 u 6200 u 5700 u 5900 u 5300 u

GFR 160 7450 u 6900 u 6250 u 5750 u 6000 u 5500 u

u = Regel skruvas till skenans underfläns med skruv gyproc QPBT 16 (gyproc GFR), gyproc QP 14 (gyproc XR och ER).

u ö = Regel skruvas till skenans under- och överflänsar med skruv gyproc QPBT 16 (gyproc GFR), gyproc QP 14 (gyproc XR och ER).

Tabell 2

Maximal spännvidd (mm) för primärbalkar av regeltyperna gyproc ER och förstärkningsreglar gyproc GFR. Gipsbeklädnad monterad direkt mot

Undertakstyp

primärbalk. Stagade i överflänsen av sekundärer. Gäller oskarvade reglar. Dock kan GFR skarvas med skarvstycke se vidare i kapitel Statik/ Dimensionering Gyproc Duronomic.

Stagade i överfläns max c 600 mm

1 lag gyproc normal

Regeltyp c 300 c 400/450

ER 45 2650 u 2300 u

ER 70 3550 u 3200 u

2 lag gyproc normal alt.

1 lag gyproc normal +

1 lag gyproc protect F

Regelavstånd (mm)

3 lag gyproc normal alt.

2 lag gyproc protect F

ER 95 4400 u 3900 u 3450 u 3100 u 3250 u

120 5100 u 4600 u

ER 145 5750 u 5150 u ö

GFR

u ö

GFR 70 5250 u 4800 u 4400 u 3950 u 4100 u 3700 u

GFR 95 6700 u 6100 u 55000 u 4950 u 5200 u 4600 u

GFR 120 7800 u 7200 u 6500 u 5800 u 6150 u 5500 u

GFR 145 9000 u 8250 u 7500 u 6750 u 7100 u 6350 u

GFR 160 9750 u 8900 u 8100 u 7300 u 7650 u 6850 u

u = Regel skruvas till skenans underfläns med skruv gyproc QPBT 16 (gyproc GFR), gyproc QP 14 (gyproc XR och ER).

Tabell 3

Maximal spännvidd (mm) för boxade primärbalkar av regeltyperna gyproc XR, ER och förstärknings-

Undertakstyp

1 lag gyproc normal

u ö = Regel skruvas till skenans under- och överflänsar med skruv gyproc QPBT 16 (gyproc GFR), gyproc QP 14 (gyproc XR och ER).

reglar gyproc GFR. Gipsbeklädnad monterad direkt mot primärbalk. Gäller oskarvade reglar

Boxade reglar

2 lag gyproc normal alt. 1 lag gyproc normal + 1 lag gyproc protect F

Regelavstånd (mm)

3 lag gyproc normal alt. 2 lag gyproc protect F

Regeltyp c 300 c 400/450 c 300 c 400/450 c 300 c 400/450 ER 45 3250 u

70

XR 95 5500 u 5000 u 4500 u 4000 u 4200 u 3750 u

XR 120 6450 u 5900 u 5250 u 4750 u 5000 u 4400 u ö

XR 145 7250 u 6750 u 6000 u ö 5350 u ö 5650 u ö 5100 u ö

XR 160 7750 u 7100 u 6300 u ö 5750 u ö

GFR

GFR

GFR 95 7500 u 7150 u 6500 u 6000 u 6250 u 5600 u

GFR 120 8600 u 8350 u 7700 u 7000 u 7350 u 6700 u

GFR 145 8600 u 8600 u 8600 u 8100 u 8500 u 7750 u

GFR 160 8600 u 8600 u 8600 u 8600 u 8600 u 8250 u

u = Regel skruvas till skenans underfläns med skruv gyproc QPBT 16 (gyproc GFR), gyproc QP 14 (gyproc XR och ER).

u ö = Regel skruvas till skenans under- och överflänsar med skruv gyproc QPBT 16 (gyproc GFR), gyproc QP 14 (gyproc XR och ER).

Tabell 4

Maximal spännvidd (mm) för primärbalkar av regeltyperna gyproc ER och förstärkningsreglar gyproc GFR. Gipsbeklädnad monterad mot

Undertakstyp

sekundärprofil. Gäller oskarvade reglar. Dock kan GFR skarvas med skarvstycke se vidare i kapitel Statik/Dimensionering Gyproc Duronomic.

Reglar stagade i underflänsen av sekundärer max c 450 mm

1 lag gyproc normal

2 lag gyproc normal alt.

1 lag gyproc normal + 1 lag gyproc protect F

Regelavstånd (mm)

3 lag gyproc normal alt. 2 lag gyproc protect F

Regeltyp c 300 c 400/450 c 300 c 400/450 c 300 c 400/450

ER 45 1900 u 1650 u 1400 u - - -

ER 70 2750 u 2400 u 2100 u

ER 95 3550 u 3100 u 2700 u 2350 u 2600 u 2200 u

ER 120 4950 u 4250 u 3750 u 3150 u ö 3350 u ö 2900 u ö

ER 145 5150 u 4500 u 4000 u ö 3500 u ö 3750 u ö 3300 u ö

ER 160 5500 u ö 4800 u ö 4300 u ö - 4100 u ö -

GFR 45 3600 u 3150 u 2750 u 2300 u 2500 u 2050 u

GFR 70 6000 u 5250 u 4200 u 3500 3800 u 3150 u

GFR 95 6400 u 5750 u 5050 u 4350 u 4750 u 4000 u

GFR 120 7550 u 6900 u 6100 u 5300 u 5750 u 4900 u

GFR 145 8750 u 8000 u 7200 u 6250 u 6750 u 5750 u

GFR 160 9500 u 8550 u 7750 u 6800 u 7250 u 6300 u

u = Regel skruvas till skenans underfläns med skruv gyproc QPBT 16 (gyproc GFR), gyproc QP 14 (gyproc XR och ER).

u ö = Regel skruvas till skenans under och överflänsar med skruv gyproc QPBT 16 (gyproc GFR), gyproc QP 14 (gyproc XR och ER).

Tabell 5

Maximal spännvidd (mm) för boxade primärbalkar av förstärkningsreglar gyproc GFR med utökat

c-avstånd. Gipsbeklädnad monterad direkt mot primärbalk. Gäller oskarvade reglar.

1 lag gyproc normal 2 lag gyproc normal alt. 1 lag gyproc normal + 1 lag gyproc protect F 3 lag gyproc normal alt. 2 lag gyproc protect F Regelavstånd

Regeltyp Boxade reglar med ökat c-avstånd

GFR

GFR

GFR 95 5050 u 4500 u

GFR 120 6700 u 5300 u

GFR 145 6900 u 5550 u 5200 u 1800 b)

GFR 160 7500 u 5950 u 5600 u 1800 b)

u = Regel skruvas till skenans underfläns med skruv gyproc QPBT 16 (gyproc GFR).

a) Mellan primärbalk och gipsbeklädnad monteras gyproc S 25/85–0,56 på

b) Mellan primärbalk och gipsbeklädnad monteras gyproc S

GYPROC INNERTAK MED TRÄSTOMME OCH

GYPROC NORMAL

TAKSTOMME OCH MONTERINGSSÄTT

TAKSTOMME AV BJÄLKAR

Skiva gyproc normal kan monteras direkt mot bjälkar under förutsättning att dessa utgör tillräckligt plant underlag. Krysskolvning är oftast nödvändigt om bjälkarna inte är stagade på ovansidan.

Tvärsmontering Kortkantsfogar läggs över bjälke. 1–2 lag gyproc normal på undersidan av stommen.

Max c-avstånd underlag:

12,5 mm gyproc normal = 400 mm.

Längsmontering Kräver kortlingar under skivans kortkantsfogar. Kortlingar a) mellan bjälkar ska vara av min 34x45 mm virke. 1–2 lag gyproc normal på undersidan av stommen.

Max c-avstånd underlag:

12,5 mm gyproc normal, 1200 mm breda = 400 mm. 12,5 mm gyproc normal, 900 mm breda = 450 mm.

TAKSTOMME AV LÄKT ELLER

GLESPANEL

Tvärsmontering Kortkantsfogar läggs över läkt. 1–2 lag gyproc normal på undersidan av stommen.

Max c-avstånd underlag:

12,5 mm gyproc normal = 400 mm.

Längsmontering Kräver kortlingar a) under skivans kortkantsfogar. 1–2 lag gyproc normal på undersidan av stommen.

Max c-avstånd underlag:

12,5 mm gyproc normal, 1200 mm breda = 400 mm. 12,5 mm gyproc normal, 900 mm breda = 450 mm.

OBSERVERA

Glespanel av trä kan med fördel bytas ut mot sekundär gyproc S 25/85 eller gyproc S 45/80, alt profil gyproc AP 25 (bjälkar c-avstånd 600 mm med AP 25).

a) Som kortling kan plåtband gyproc PB 100 användas.

GYPROC NORMAL

UNDERLAG

Gipsskivornas underlag kan utgöras av bjälkar, läkt, glespanel, stålprofiler (sekundär gyproc S 25/85 eller gyproc S 45/80, alt gyproc AP profil) eller spontad panel.

Underlaget ska vara så fast att det inte sviktar. Underlaget ska ha behövlig planhet. Läkt eller brädor ska vara jämntjocka. Under gipsskivornas fogar ska skruvunderlaget ha en bredd av min 45 mm.

gyproc GKP 13 kortplank skruvas med skruv gyproc QSTR 35 alt QSTR 41 quick i trästomme, och skruv gyproc QSTR 25 alt QSTR 41 quick i stålstomme.

Se skruvanvisningar i Gyproc Monteringshandbok för övriga skivtyper.

Tabell 1

Rekommenderade dimensioner i mm för läkt, glespanel och stålprofiler som skruvunderlag för skiva gyproc normal. Tabellen avser gyproc normal och gyproc plank.

C-avstånd för träbjälkar (mm)

Dimensioner på läkt,

I tabellen angivna dimensioner på läkt och glespanel ska betraktas som riktvärden. Dimensionerna är i viss mån baserade på att inte alltför starka vibrationer ska uppstå vid uppspikning av skiva gyproc normal. Vid skruvning kan klenare dimensioner användas.

a) För mer information, se anvisningar i Gyproc Monteringshandbok. b) Alt sekundär gyproc S 25/85, gäller dock ej vid ljudkrav.

Dimensioner för skydd mot

GYPROC INNERTAK MED TRÄSTOMME OCH

TAKSTOMME OCH MONTERINGSSÄTT

GYPROC PLANK

Takstomme av läkt eller glespanel a)

Tvärsmontering Plank bör ej längdskarvas, eventuella nödvändiga kortkantsfogar förläggs över läkt.

Max c-avstånd underlag:

12,5 mm gyproc GP 13 plank = 400 mm.

Längsmontering Plank bör ej längdskarvas, eventuella nödvändiga kortkantsfogar förläggs över kortling.

Max c-avstånd underlag: 12,5 mm gyproc GP 13 plank = 300 mm.

GYPROC KORTPLANK

Takstomme av läkt eller glespanel a)

Tvärsmontering Kortkantsfogar förläggs över läkt.

Max c-avstånd underlag: 12,5 mm gyproc GKP 13 kortplank = 400 mm.

Längsmontering

Max c-avstånd underlag: 12,5 mm gyproc GKP 13 kortplank = 300 mm.

a) Glespanel av trä kan med fördel bytas ut mot sekundär gyproc S 25/85 eller gyproc S 45/80, alt profil gyproc AP.

Beklädnadsklass: K210/A2-s1,d0

Brandklass El 30

Brandklass El 30

Brandklass El 60

Konstruktionsdetaljer

1. Glespanel, c 300 mm

2. 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal

3. 2 x 12,5 mm skiva gyproc GNE 13 normal b)

Båda lag fullskruvas

4. 15,4 mm skiva gyproc GFE 15 protect F

5. 2 x 15,4 mm skiva gyproc GFE 15 protect F

Båda lag fullskruvas

6. Bärande stomme

Klassificeringar Brandklass enligt ovan.

a) C-avstånd för glespanel kan ökas till max c-avstånd 450 mm vid beklädnadsklass K210/A2-s1,d0. Alla skivkanter ska vara underbyggda med glespanel alt PB 100 plåtband.

b) Inre lag skivor monteras med plåtband alt glespanel under lång- och kortkanter.

1 februari 2023

BRANDISOLERING AV BÄRANDE KONSTRUKTIONER

GLASROC F FIRECASE

SYSTEMBESKRIVNING

Med glasroc F firecase erbjuds ett effektivt system för inklädnad av bärande stålstomme utan monteringsprofiler.

Systemet omfattar brandskydd för pelare upp till 150 minuter och 120 minuter för balkar samt är dokumenterat enligt standarden EN 13381-4:2013.

Inklädnadens tjocklek minimeras genom att skivor finns i tjockleksintervall om 5 mm mellan 15–30 mm. Genom montering utan luftspalt till stålstommen ger skivorna dessutom ett effektivare brandskydd än gipsskivor monterade på 25 mm breda plåtprofiler.

För t.ex en stålpelare VKR 100 x 100 x 4,0 mm i brandklass R 60 (4-sidig inklädnad) kan 20 mm glasroc F firecase användas, jämfört med 2 lag 15,4 mm gyproc protect F.

Pelarens mått inkl brandskydd blir mindre, 140x140 mm jämfört med 172x212 mm.

Montering görs med speciellt framtagna skruvar alternativt med stålklamrar för ett snabbt montage. I vissa fall används även stålspik vid dikt montage av glasroc F firecase till stålkonstruktioner.

Inklädnad med glasroc F firecase erbjuder en slät och stöttålig yta, som i vissa miljöer är lämplig att lämnas utan ytbehandling.

SYSTEMFÖRDELAR

• Effektivt brandskydd av bärande stålkonstruktioner

• Konstruktionens mått efter inklädnad minimeras

• Slät och fin yta med hög tryckhållfasthet

• Enkelt och snabbt montage

• Alternativt montage med stålklamrar för snabbare installation.

A 4-sidigt inklädd pelare för brandskydd upp till 150 min

3-sidigt inklädd pelare med hörnprofil för brandskydd upp till 150 min

C 3-sidigt inklädd pelare med fläns vinkelrätt mot vägg för brandskydd upp till 150 min

KONSTRUKTIONSDETALJER

1. Bärande stålstomme

2. glasroc F firecase skivor sammanfogas med glasroc F GFFS skruvar eller klammer, c 150 mm samt monteras mot glasroc F GFFP hörnprofil med glasroc F GFFS skruvar c 150 mm

3. Horisontella skarvar vid hörn förskjuts minimum 600 mm a)

4. glasroc F GFFP hörnprofil monteras på stålpelarens fläns, c 600 mm med obrännbart fästdon t.ex stålspik

5. glasroc F firecase fästs i pelarens fläns intill vägg, med stålspik c 300 mm

a) Vid pelare med livhöjd 600-1200 mm ska skivskarvar underbyggas med samma princip som för balkar, se konstruktionsdetalj J.

22 januari 2025

D 4-sidigt inklädd pelare för brandskydd upp till 150 min.

KONSTRUKTIONSDETALJER

1. Bärande stålstomme

2. glasroc F firecase skivor sammanfogas med glasroc F GFFS skruvar eller klammer, c 150 mm

3. Horisontella skarvar vid hörn förskjuts minimum 600 mm a)

4. Upplagsskivor med glasroc F firecase, max c 1200 mm (dubbla lag vid skivskarvar)

a) Vid pelare med livhöjd 600-1200 mm ska skivskarvar underbyggas med samma princip som för balkar, se konstruktionsdetalj J.

januari

F 3-sidigt inklädd balk med hörnprofil för brandskydd upp till 120 min, för livhöjd upp till 600 mm

H 3-sidigt inklädd balk med hörnprofil och dubbla skivlag 15+20 mm glasroc F firecase för brandskydd 90 och 120 minuter.

KONSTRUKTIONSDETALJER

1. Bärande stålstomme

2. glasroc F firecase sammanfogas samt monteras mot glasroc F GFFP hörnprofil resp. gyproc GK profiler med glasroc F GFFS skruvar, min c 150 mm

3. Skarvar vid hörn förskjuts minimum 600 mm.

4. glasroc F GFFP hörnprofil monterade på stålbalkens fläns, c 600 mm med obrännbart fästdon t.ex stålspik

5. 60 mm bred glasroc F firecase remsa vid skarv av första lag

I Inklädnad vid korsande pelare och balk J 3-sidigt inklädd balk med livhöjd 600 mm till 1200 mm

KONSTRUKTIONSDETALJER

1. Bärande stålstomme

2. glasroc F firecase sammanfogas samt monteras mot glasroc F GFFP hörnprofil resp. gyproc GK profiler med glasroc F GFFS skruvar, min c 150 mm

3. Skarvar vid hörn förskjuts minimum 600 mm

4. Balkinklädnad monteras tätt mot pelarinklädnad

6. Regel gyproc GK 1, monteras max c 600 samt vid skarvar

7. Skena gyproc GK-C, monteras på stålbalkens fläns, c 600 mm, med obrännbart fästdon t.ex stålspik

SYSTEMEGENSKAPER

Vi redovisar här tre olika sätt att dimensionera brandisoleringen.

• Tabellmetoden

• F/A – metoden

• Dimensionerande ståltemperaturmetoden

TABELLMETODEN

Vid beräkning med tabellmetoden används följande ingångsdata:

• Brandklass

• Stålets tvärsnitt

• Profilens funktion, som balk eller pelare

• 3- eller 4-sidig inklädnad enligt konstruktionsdetaljer, A-B, D-H samt J

Tabell 1

BRANDSKYDDSINKLÄDNAD AV HEA-PROFILER

HEA 3-sidig inklädnad 4-sidig inklädnad Balkar Pelare Balkar Pelare

Brandklass (R) i minuter 30 60 90 120 150 30 60 90 120 150 30

HEA 100 15 20 30 - - 15 15 25 30 - 15 20 35 - - 15 15 30 30 -

HEA 120 15 20 30 - - 15 15 25 30 - 15 20 35 - - 15 15 30 30 -

HEA 140 15 20 30 - - 15 15 25 30 - 15 20 30 - - 15 15 25 30 -

HEA 160 15 20 25 - - 15 15 25 30 - 15 20 30 - - 15 15 25 30 -

HEA 180 15 15 25 - - 15 15 20 30 - 15 20 30 - - 15 15 25 30 -

HEA 200 15 15 25 - - 15 15 20 30 - 15 20 30 - - 15 15 25 30 -

HEA 220 15 15 25 - - 15 15 20 30 - 15 20 30 - - 15 15 25 30 -

HEA 240 15 15 25 - - 15 15 20 30 30 15 20 25 - - 15 15 25 30 -

HEA 260 15 15 25 - - 15 15 15 30 30 15 20 25 - - 15 15 20 30 -

HEA 280 15 15 25 - - 15 15 15 30 30 15 15 25 - - 15 15 20 30 -

HEA 300 15 15 25 - - 15 15 15 25 30 15 15 25 - - 15 15 20 30 -

HEA 320 15 15 25 - - 15 15 15 25 30 15 15 25 - - 15 15 20 30 -

HEA 340 15 15 20 - - 15 15 15 25 30 15 15 25 - - 15 15 20 30 -

HEA 360 15 15 20 - - 15 15 15 25 30 15 15 25 - - 15 15 20 30 30

HEA 400 15 15 20 - - 15 15 15 25 30 15 15 25 - - 15 15 15 30 30

HEA 450 15 15 20 - - 15 15 15 25 30 15 15 25 - - 15 15 15 25 30

HEA 500 15 15 20 35 - 15 15 15 25 30 15 15 25 - - 15 15 15 25 30

HEA 550 15 15 20 - - 15 15 15 25 30 15 15 25 - - 15 15 15 25 30

HEA 600 15 15 20 - - 15 15 15 25 30 15 15 25 - - 15 15 15 25 30

HEA 650 15 15 20 - - 15 15 15 25 30 15 15 25 - - 15 15 15 25 30

HEA 700 15 15 20 35 - 15 15 15 25 30 15 15 25 - - 15 15 15 25 30

HEA 800 15 15 20 - - 15 15 15 25 30 15 15 25 - - 15 15 15 25 30

HEA 900 15 15 20 35 - 15 15 15 25 30 15 15 25 - - 15 15 15 25 30

HEA 1000 15 15 20 - - 15 15 15 25 30 15 15 25 - - 15 15 15 25 30

Från Tabell 1-9 väljs lämplig tjocklek med glasroc F firecase för aktuell brandklass. Alternativ 35 mm, som endast gäller för balkar, utförs med 15+20 mm glasroc F. Dessa tabeller är gjorda för en dimensionerande ståltemperatur på 500°C, vilket innebär att brandfallet normalt inte är dimensionerande. Konstruktören bör dock alltid kontrollera att konstruktionens bärförmåga vid lastfallet är tillräcklig.

Exempel: Balk, brandklass R 60, profil HEB 180, 3-sidig inklädnad. Ur Tabell 2, kan utläsas att det krävs 15 mm glasroc F firecase.

Tabell 2

BRANDSKYDDSINKLÄDNAD AV HEB-PROFILER

inklädnad 4-sidig inklädnad Balkar Pelare Balkar Pelare Brandklass (R) i minuter

Tabell 3

BRANDSKYDDSINKLÄDNAD AV IPE-PROFILER

IPE 3-sidig inklädnad

15

200 15 20 35 - - 15 15 25 30 - 15 25 35 - - 15 15 30 30 -

IPE 220 15 20 30 - - 15 15 25 30 - 15 25 35 - - 15 15 30 30 -

IPE 240 15 20 30 - - 15 15 25 30 - 15 20 35 - - 15 15 30 30 -

IPE 270 15 20 30 - - 15 15 25 30 - 15 20 35 - - 15 15 25 30 -

IPE 300 15 20 30 - - 15 15 25 30 - 15 20 30 - - 15 15 25 30 -

IPE 330 15 20 30 - - 15 15 25 30 - 15 20 30 - - 15 15 25 30IPE 360 15 20 25 - - 15 15 25 30 - 15 20 30 - - 15 15 25 30IPE 400 15 20 25 - - 15 15 20 30 - 15 20 30 - - 15 15 25 30IPE 450 15 15 25 - - 15 15 20 30 - 15 20 30 - - 15 15 25 30 -

IPE 500 15 15 25 - - 15 15 20 30 - 15 20 25 - - 15 15 25 30 -

IPE 550 15 15 25 - - 15 15 20 30 - 15 15 25 - - 15 15 20 30

Tabell 5

BRANDSKYDDSINKLÄDNAD AV UPE-PROFILER

UPE 3-sidig inklädnad 4-sidig inklädnad Balkar Pelare Balkar Pelare Brandklass (R) i minuter

UPE 80 15 30 35 - - 15 25 35 - - 15 30 35 - - 15 30 35 - -

UPE100 15 25 35 - - 15 25 35 - - 15 25 35 - - 15 25 35 - -

UPE120 15 25 35 - - 15 25 35 - - 15 25 35 - - 15 25 35 - -

UPE140 15 25 35 - - 15 20 35 - - 15 25 35 - - 15 25 35 - -

UPE160 15 25 35 - - 15 20 35 - - 15 25 35 - - 15 25 35 - -

UPE180 15 25 35 - - 15 20 30 - - 15 25 35 - - 15 25 35 - -

UPE200 15 25 35 - - 15 20 30 - - 15 25 35 - - 15 25 35 - -

UPE220 15 20 35 - - 15 20 30 - - 15 20 35 - - 15 20 35 - -

UPE240 15 20 30 - - 15 20 30 - - 15 20 30 - - 15 20 30 - -

UPE270 15 20 30 - - 15 20 30 - - 15 20 30 - - 15 20 30 - -

UPE300 15 20 30 - - 15 20 25 - - 15 20 30 - - 15 20 30 - -

UPE330 15 20 25 - - 15 15 25 - - 15 20 25 - - 15 20 25 - -

UPE360 15 20 25 - - 15 15 25 - - 15 20 25 - - 15 20 25 - -

UPE400 15 15 25 - - 15 15 25 - - 15 15 25 - - 15 15 25 - -

Tabell 4

BRANDSKYDDSINKLÄDNAD AV U-PROFILER

U 3-sidig inklädnad 4-sidig inklädnad Balkar Pelare Balkar Pelare Brandklass (R) i minuter

3

5

6

februari

rektangulära t, mm 3-sidig

rektangulära

BRANDSKYDDSINKLÄDNAD AV KKR-PROFILER, KVADRATISKA

5

8

kvadratisk

KKR rektangulära t, mm

rektangulära

F/A-METODEN

Denna metod används för stålprofiler som inte finns med i tabellmetoden eller vid andra inklädnadsalternativ än 3- eller 4-sidig inklädnad.

Med ingångsdata för sektionsfaktor F/A (enhet: m -1) för stålprofilen och dess inklädnad samt aktuell brandklass, kan ur diagram A och B utläsas beklädnadens tjocklek: 15, 20, 30 eller 35 mm glasroc F firecase.

Diagram A gäller för balkar. Diagram B gäller för pelare.

Dessa diagram är gjorda för en dimensionerande ståltemperatur på 500°C, vilket innebär att brandfallet normalt inte är dimensionerande. Ansvarig konstruktör bör dock alltid kontrollera att förutsättningarna gäller i aktuellt projekt.

Exempel: Brandklass R 60, profil VKR 100 x 100 x 5, 4-sidig inklädnad av en pelare. Stålets tvärsnittsarea A = 0,00187 m2. Inklädnadens inre omkrets F = 4 x 100 mm ger F/A = 0,400/0,00187 = 214 m-1 Ur Diagram B, kan utläsas att det vid brandskydd i 60 minuter krävs 15 mm glasroc F.

Diagram A

F/A [m-1] balkar

Diagrammen anger total beklädnadstjocklek: 15, 20, 25, 30 eller 35 mm och avser total tjocklek av glasroc F.

Diagram B

F/A [m-1] pelare

a) Alternativet 35 mm gäller endast för balkar och utförs med 15+20 mm glasroc F, se diagram A, 90 och 120 minuter. 20 mm monteras som yttre lag.

DIMENSIONERANDE

STÅLTEMPERATURMETODEN

Dimensionerande ståltemperatur, som är beroende av brandförlopp och utnyttjandegraden i brandfallet tas fram enligt gällande normer; EKS samt Eurocode SS-EN 1991-1-2.

DIAGRAM 1-4 GÄLLER FÖR BALKAR

Diagram 1 – Brandklass R 30

Med ingångsdata för sektionsfaktor F/A i diagram 1–8 för aktuell brandklass utläses vilken maximal ståltemperatur som uppnås om profilen kläs in med 15–35 mm glasroc F firecase. För 35 mm, som endast gäller för balkar, väljs 2 st skivor 15+20 mm glasroc F firecase.

Diagram 1–4 gäller för balkar, och diagram 5–8 gäller för pelare. Total inklädnadstjocklek väljs så att temperaturen inte överstiger den dimensionerande ståltemperaturen.

Diagram 2 – Brandklass R 60

Diagram 3 – Brandklass R 90

Diagram 4 – Brandklass R 120

Exempel: Brandklass R 120, profil HEA 140, 4-sidig inklädnad av en pelare. Dimensionerande ståltemperatur räknas fram till 550°C, F/A=175 m-1

Ur diagram 8, som gäller för brandklass R 120 min, kan utläsas att ståltemperaturen efter 120 min är ca 470°C vid inklädnad med 30 mm glasroc F firecase. Inklädnaden med 30 mm glasroc F firecase ger en ståltemperatur efter 120 minuter som inte överskrider den dimensionerande ståltemperaturen (550°C).

DIAGRAM 5–9 GÄLLER FÖR PELARE

Diagram 6 – Brandklass R 60

Diagram 5 – Brandklass R 30

Diagram 8 – Brandklass R 120

Diagram 7 – Brandklass R 90

februari

Diagram 9 – Brandklass R 150

F = Glasroc-skivornas inre omkrets (m)

A = Stålets tvärsnittsarea (m²)

PELARE

Fristående pelare

F = 2 a + 2 b

A = pelartvärsnittet

DUBBLA FRISTÅENDE

PELARE

F = 2 a + 2 b

A = summan av pelartvärsnitten

BALKAR

Balk som bär betongbjälklag

F = a + 2 b

A = balktvärsnittet

BALK MED BETONGKASSETTER PÅ

NEDRE FLÄNSEN

F = a + 2 b

A = tvärsnittsarean för balkens nedre fläns

PELARE VID FASAD b)

F = a + 2 b

A = pelartvärsnittet

PELARE VID YTTERHÖRN I FASAD b)

F = a + b

A = pelartvärsnittet

PELARE INBYGGD I VÄGG AV GYPROC GIPSSKIVOR a)

F = a + 2 b

A = pelartvärsnittet

a) Gäller avskiljande vägg (brand från en sida) som håller minst samma brandklass som pelarens inklädnad. Inklädnaden av pelaren görs på fyra sidor.

b) Under förutsättning att fasadväggens brandmotstånd är tillräckligt för att skydda stålprofilen mot brandpåverkan.

BRANDISOLERING AV BÄRANDE KONSTRUKTIONER

GYPROC PROTECT F BRANDGIPSSKIVOR

SYSTEMBESKRIVNING

gyproc protect F (15,4 mm) är en brandgipsskiva, som har bättre brandskyddande egenskaper än en vanlig 12,5 mm gyproc normal standardgipsskiva.

Eftersom gyproc protect F är tjockare och har en annan sammansättning än normalskivan, tar det längre tid för det kemiskt bundna vattnet i skivan att förångas, dvs den tid då temperaturen på skivans baksida inte överskrider 100°C. När allt vattnet har förångats fungerar gyproc protect F som ett 15,4 mm tjockt isoleringsskikt, till skillnad från gyproc normal som spricker upp och faller ner.

Brandklassen för en viss isoleringsutformning är beroende dels av isoleringens material och omslutningsarea och dels av stålkonstruktionens värmekapacitet. Detta uttrycks i en sektionsfaktor F/A.

FÖRKLARINGAR TILL KONSTRUKTIONSEXEMPEL

1. gyproc BFL balkflänsprofil

2. gyproc HA 25/35 avslutningsprofil

3. gyproc H 50/50 hörnprofil

4. gyproc L 12/50 L-profil

5. gyproc PHL pelarhörnprofil

6. 5 mm luftspalt mellan stålyta och gipsskiva.

Obs! 5 mm luftspalt mellan stålyta och gipsskiva (fig 3.8.6:03).

DIMENSIONERING

Brandklassen för brandmotståndet i en given brandisolerande inklädnad är avhängigt av:

• Det valda inklädnadsmaterialet

• Stålkonstruktionens värmekapacitet

• Inklädnadens omslutande yta.

Detta uttrycks med en sektionsfaktor F/A. Den dimensionerande ståltemperaturen beror på stålprofilernas utnyttjandegrad, och är 450°C vilket är på säkra sidan för alla utnyttjandegrader av stålprofilerna. Vid lägre utnyttjandegrad tillåts högre dimensionerande ståltemperatur.

Figur 3.8.6:01 Fristående pelare

Figur 3.8.6:02 Balk

Figur 3.8.6:03 Fristående pelare

SYSTEMEGENSKAPER

Vi redovisar här två olika sätt att dimensionera brandisoleringen.

• Tabellmetoden

• F/A-metoden

TABELLMETODEN

Gäller för skiva gyproc GF 15 / GFE 15 protect F.

Med ingångsdata brandklass, stålprofil och om profilen ska kläs in 3-sidigt eller 4-sidigt, enligt figur 3, kan i 3.8.6 Tabell 1–9 utläsas hur många skivlag

gyproc GF 15 / GFE 15 protect F som profilen ska kläs in med för att brandklassen ska uppnås. Dessa tabeller är gjorda för dimensionerande ståltemperatur 450°C, som är på säkra sidan för alla utnyttjandegrader av stålprofilen.

T.ex: Brandklass R 60, profil VKR 100 x 100 x 6,3, 4-sidig inklädnad. I 3.8.6 Tabell 6 framgår det att det krävs 2 lag gyproc GF 15 / GFE 15 för att klara brandklassen.

GF = 15,4 mm gyproc protect F (GF 15/GFE 15)

Tabell 1

BRANDSKYDDSINKLÄDNAD AV

HEA-PROFILER

HEA 3-sidig inklädnad 4-sidig inklädnad 30 60 90 120 30 60 90 120

Tabell 2

BRANDSKYDDSINKLÄDNAD AV

HEB-PROFILER

Tabell 3 Tabell 4

BRANDSKYDDSINKLÄDNAD AV IPE-PROFILER

BRANDSKYDDSINKLÄDNAD AV U-PROFILER

Tabell 5

BRANDSKYDDSINKLÄDNAD AV UPE-PROFILER

UPE 3-sidig inklädnad 4-sidig inklädnad

Kvad t

30

1

1 2 3 3 1 2 3 3

5.6 1 2 2 3 1 2 3 3

6.3 1 2 2 3 1 2 3 3

120x60 3.6 1 2 3 3 1 2 3 3

4 1 2 3 3 1 2 3 3 5 1 2 3 3 1 2 3 3

6.3 1 2 2 3 1 2 3 3 120x80 5 1 2 2 3 1 2 3 3 6.3 1 2 2 3 1 2 3 3 8 1 1 2 3 1 2 2 3 140x70 4 1 2 3 3 1 2 3 3 5 1 2 2 3 1 2 3 3

6.3 1 2 2 3 1 2 3 3 140x80 4 1 2 3 3 1 2 3 3

6.3 1 2 2 3 1 2 3 3 150x100 5 1 2 2 3 1 2 3 3

6.3 1 2 2 3 1 2 2 3

8 1 1 2 3 1 2 2 3

1 1 2 3 1 1 2 3 Rekt. t 3-sidig inklädnad 4-sidig inklädnad

Kvad. t 3-sidig inklädnad

t 3-sidig inklädnad 4-sidig inklädnad

30

2.5 1 2 3 3 1 2 3 3 3 1 2 3 3 1 2 3 3 4 1 2 3 3 1 2 3 3 5 1 2 3 3 1 2 3 3 90x50 3 1 2 3 3 1 2 3 3

4 1 2 3 3 1 2 3 3 5 1 2 3 3 1 2 3 3 100x40 3 1 2 3 3 1 2 3 3 4 1 2 3 3 1 2 3 3 5 1 2 3 3 1 2 3 3 100x50 3 1 2 3 3 1 2 3 3 4 1 2 3 3 1 2 3 3 5 1 2 3 3 1 2 3 3 6.3 1 2 2 3 1 2 3 3

3 1 2 3 3 1 2 3 3 4 1 2 3 3 1 2 3 3 5 1 2 3 3 1 2 3 3 6.3 1 2 2 3 1 2 3 3

Rekt. t 3-sidig inklädnad 4-sidig inklädnad

1 2 3 3

F/A-METODEN

GÄLLER FÖR GYPROC PROTECT F (GF 15, GFE 15)

Denna metod används för stålprofiler som inte finns med i tabellmetoden eller vid annat inklädnadsalternativ än 3- eller 4-sidig inklädnad.

Med ingångsdata sektionsfaktor F/A (enhet: m–1) för stålprofilen och dess inklädnad kan i Diagram 1 utläsas brandmotståndstid för 1–3 lag 15,4 mm gyproc protect F (GF 15, GFE 15) vid varierande värde på sektionsfaktorn F/A.

Dimensionerande ståltemperatur i diagrammet är 450°C, vilket är på säkra sidan för alla utnyttjandegrader av stålprofilerna.

Ex: Brandkrav R 60, profil VKR 100 x 100 x 6,3. Stålets tvärsnittsarea = A = 0,00234 m2

Inklädnadens inre omkrets = F F = 2 (100 + 5 + 5) + 2 (100 + 25 + 25) = 0,520 m F/A = 0,52 m / 0,00234 m2 = 222 m–1

I Diagram 1 framgår det att 1 lag protect F ger brandskydd i 50 minuter och att 2 lag protect F ger brandskydd i 88 minuter. Profilen måste alltså kläs in med 2 skivlag för att klara brandskyddskravet 60 minuter.

Diagram 1

Tid till 450°C (min)

PELARE

Fristående pelare

F = 2 a + 2 b

A = pelartvärsnittet

DUBBLA FRISTÅENDE

PELARE

F = 2 a + 2 b

A = summan av pelartvärsnitten

F = Gipsskivornas inre omkrets (m)

A = Stålets tvärsnittsarea (m2)

Observera att det krävs en luftspalt (min 5 mm)

mellan gipsskiva och balkyta (se konstruktionsexempel 3.8.6 figur 1).

BALKAR

Balk som bär betongbjälklag

F = a + 2 b

A = balktvärsnittet

PELARE VID FASAD b)

F = a + 2 b

A = pelartvärsnittet

BALK MED BETONG KASSETTER PÅ NEDRE FLÄNSEN

F = a + 2 b

A = tvärsnittsarean för balkens nedre fläns

PELARE VID

YTTERHÖRN I FASAD b)

F = a + b

A = pelartvärsnittet

PELARE INBYGGD I

VÄGG AV GYPROC

GIPSSKIVOR a)

F = a + 2 b

A = pelartvärsnittet

a) Gäller avskiljande vägg (brand från en sida) som håller minst samma brandklass som pelarens inklädnad. Inklädnaden av pelaren görs på fyra sidor.

b) Under förutsättning att fasadväggens brandmotstånd är tillräckligt för att skydda stålprofilen mot brandpåverkan.

INSTALLATIONER

INKLÄDNAD AV

VENTILATIONSKANALER

Anvisningarna för inklädnad av ventilationskanaler eller liknande är framtaget för att uppfylla ev krav på brandklass EI 30 eller EI 60. Beroende på konstruktionens yttre mått har konstruktionen två alternativa uppbyggnader:

Kanalbredd max 400 mm och -höjd max 600 mm. gyproc ER 70 monteras vid skivskarvar c-avstånd 2400 mm med regelns liv mot skivskarvarna. Vid anslutningar och hörn monteras gyproc H 50/50 hörnprofil.

Kanalbredd över 400 mm och/eller -höjd över 600 mm. gyproc ER 45 eller ER 70 monteras c-avstånd 600 mm vertikalt och c-avstånd 400 mm horisontellt på traditionellt sätt med flänsen mot skivskarvarna. Vid anslutningar monteras skena gyproc SK 45 alt SK 70. Vid hörn monteras gyproc H 50/50 hörnprofil.

Vid ljudkrav används gyproc G 55 tätmassa eller kantprofil gyproc AC 45 eller AC 70 acounomic.

Inklädnad av ventilationskanaler

BRANDKLASS EI 30 – EI 60 KANALBREDD < 400 mm OCH -HÖJD < 600 mm

Konstruktionsdetaljer

1. Regel gyproc ER 70 vid skivskarv, c 2400 mm

2. Hörnprofil gyproc H 50/50

3. Hörnprofil gyproc H 50/50. Skarvas omlott

4. Gipsskivebeklädnad, se Klassificeringar

5. Skruv gyproc QPB 13 quick

6. Skruv alt stålspik. Avståndet mellan infästningspunkterna får inte överstiga 400 mm

7. Eventuell tätning

Sektion A–A Utförande

Anmärkning

Gipsskivorna skruvas c-avstånd 200 mm längs samtliga kanter. Båda skivlag fullskruvas (ej krav för vertikal yta).

Inklädnad av ventilationskanaler

BRANDKLASS EI 30 – EI 60 KANALBREDD > 400 mm OCH -HÖJD > 600 mm

Konstruktionsdetaljer

1. Regel gyproc ER 45 alt gyproc ER 70, c 600 mm vertikalt och c 400 mm horisontellt

2. Skena gyproc SK 45 alt SK 70

3. Gipsskivebeklädnad, se Klassificeringar

4. Hörnprofil gyproc H 50/50 reglarna skruvas i denna profil

5. Skruv alt stålspik. Avståndet mellan infästningspunkterna får inte överstiga 400 mm

6. Eventuell tätning

7. Skruv gyproc QPB 13 quick

Anmärkning

Gipsskivorna skruvas c-avstånd 200 mm längs samtliga kanter och c-avstånd 300 mm längs reglar (1.) i fält.

Båda skivlag fullskruvas (ej krav för vertikala ytor). Kanalbredd får ej överstiga en skivbredd (900 alt 1200 mm).

1 x 12,5 mm Gyproc gipsskivor

2 x 12,5 mm Gyproc gipsskivor

2 x 15,4 mm gyproc protect F

HÅLTAGNING

Vid stora håltagningar kan det vara nödvändigt att förstärka väggen med kraftigare profiler. Dessa placeras på var sida av hålet och/eller som avväxling över och under hålet.

Tabellerna i detta kapitel kan användas för att dimensionera profiler runt håltagningar i innerväggar. Dimensioneringen av profilerna runt hålen görs genom att först beräkna vilken erforderlig styvhet profilerna runt hålen kräver. Därefter väljs profiler vars styvhet är större än de erforderliga styvheterna.

Dimensioneringen av profilerna bygger på provmetoden i ”NT-build 062”. Kriteriet för Gyproc

Tabell 1 Erf,temp

Den erforderliga styvheten fås sedan av Erfstyv = Erf,temp Erf,korr

I de fall hålet skär väggens centerlinje är

Erfstyv = Erf,temp

Tabell 2 Erf,korr Hålets bredd (m)

0,75 0,98 0,92 0,83 0,72 1 0,97 0,89 0,76 0,61

1,25 0,96 0,87 0,72 0,55

1,50 0,96 0,85 0,70 0,51

1,75 0,96 0,85 0,68 0,48

2 0,96 0,84 0,67 0,45

2,25 0,96 0,83 0,65 0,44

2,50 0,95 0,83 0,65 0,42 2,75 0,95 0,83 0,64 0,41

3 0,95 0,82 0,63 0,40 0,10 0,20 0,30 0,40 x/Höjd vägg (m)

väggar är att de inte får ha en mittutböjning större än 1/300 av vägghöjden vid den horisontella linjelasten 0,5 kN/m mitt på väggen.

REGLAR

På grund av hålet kommer en del av linjelasten att belasta profilerna intill hålet som punktlaster vid x. Avgörande för profilernas erfoderliga styvhet är bredden på hålet och vägghöjden. Detta ger temporär erforderlig styvhet (erf,temp) som hämtas från Tabell 1. Den erforderliga styvheten är också beroende av var på väggen hålet är placerat (erf,korr) som hämtas från Tabell 2 och uttrycks som

Reglarna måste spänna från golv till tak, samt vara skruvade till kantprofiler/skenor för att deras styvhetsvärden ska gälla.

Regel intill hål

Övre skena

bredd

Undre skena

Centerlinje vägg

Regel intill hål

Höjd vägg x

SKENOR

Skenornas erforderliga styvhet hämtas från

Tabell 3. Hålets bredd är avgörande för skenornas erforderliga styvhet.

Tabell 3 Erforderliga styvhetsvärden (skenor)

STYVHETSVÄRDEN

Välj regel/skena i tabell 4/5 närmast över ditt framräknade styvhetsvärde. Det går att addera två reglar för att uppnå erforderligt styvhetsvärde.

Tabell 4 Styvhetsvärden reglar

Standardregel

ER 45 6

ER/XR 70 14

ER/XR 95 28

ER/XR 120 49

ER/XR 145 75

ER/XR 160 95

Förstärkningsregel

GFR 45 14

GFR 70 37

GFR 95 74

GFR 120 127

GFR 145 197

GFR 160 248

Träregel C14

45x45 2

45x70 9

45x160

Skenorna ska skruvas till reglar för att deras styvhetsvärde ska gälla.

Tabell 5 Styvhetsvärden skenor

Standardskena

SK/AC 45/55 6

SK/AC 70/55 14

SK/AC 95/55 28

SK/AC 120/55 48

SK/AC 145/55 74

SK/AC 160/55 95

Förstärkningsskena

GFS 45 18

GFS 70 44

GFS 95 84

GFS 120 141

GFS 145 216

GFS 160 269

Träregel C14

45x45 2

45x70 9

45x95 23

45x120 45

45x145 80

45x160 108

TILLÄMPNINGSEXEMPEL

Dimensionera profilerna runt hålet till ventilationskanalen nedan.

REGLAR

Erf,temp = 44. Utläses ur Tabell 1

(Höjd vägg = 4 m och bredd = 1,75 m)

Erf,korr = 0,85. Utläses ur Tabell 2

(x/Höjd vägg = 0,8/4 = 0,2, bredd = 1,75 m)

Erfstyv = Erf,temp Erf,korr

Erfstyv = 44 • 0,85 = 37,4

Välj t.ex GFR 70 + träregel 45x70 alt. XR 95 + träregel 45x95

SKENOR

Erfstyv = 10,5 Tabell 3

Välj SK/AC 70/55 bredd = 1,75 m

Övre skena Undre skena Regel intill hål Regel intill hål

x = 0,8 m

Centerlinje vägg

Höjd vägg = 4 m

INSPEKTIONSLUCKOR

3.9.16:201 DETALJ

Inspektionslucka gyproc GPG gipslucka

gyproc GPG planex är en gipslucka som genom sin design blir ”osynlig” i vägg eller tak. Den består av fyra individuella aluminiumprofiler som är fast förbundna med varandra med dolt hörnbeslag. Gipsskivan är fastsatt i en aluminiumram med en patenterad teknik som gör att du slipper skruvskallar i ytan. Luckan behöver därför inte spacklas.

Den enkla installationen i tak eller på väggen garanteras av den medföljande mallen som finns på varje emballagekartong.

Av säkerhetsskäl är luckan försedd med en dubbelsidig fångmekanism.

En omgivande gummitätning ligger mellan monteringsram och luckan.

Luckans låsmekanism öppnas eller stängs när du trycker på luckan. Vid specialformat levereras luckan med synliga skruvar och dessa ska spacklas.

Beteckning

3.9.16:204

Inspektionslucka gyproc ineo brandklass EI 30

Inspektionslucka i vitlackerad, galvaniserad plåt med brandskyddande fyllning. Luckan uppfyller brandklassen i vägg- och takkonstruktioner. Brandklassen gäller oavsett vilken sida som utsätts för brandpåverkan.

Ramen fästs i vägg och tak med bifogade klämfästen anpassade för 2 st gyproc GNE 13 normal alternativt 2 st gyproc GFE 15 protect F.

Konstruktionsdetaljer

1. Ram

2. Klämfäste

3. Gångjärn

4. Lucka med brandskyddande fyllning

5. Vridlås

6. Svällande brandtätlist mellan lucka och ram samt mellan ram och gipsskiva

Klassificeringar Brandklass EI 30.

Standardformat

155 x 155 mm

155 x 205 mm a)

200 x 200 mm

200 x 300 mm a)

300 x 300 mm

300 x 400 mm a)

400 x 400 mm

500 x 500 mm

500 x 600 mm a)

600 x 600 mm

a) Gångjärnet placerat på längsta måttet.

Anmärkning

Håltagningsmått: 5 mm övermått på angiven luckstorlek.

Färg: Vit, (NCS 0500-N GL30)

3.9.16:205 DETALJ

Inspektionslucka gyproc ineo brandklass EI 60

Inspektionslucka i vitlackerad, galvaniserad plåt med brandskyddande fyllning. Luckan uppfyller brandklassen i vägg- och takkonstruktioner. Brandklassen gäller oavsett vilken sida som utsätts för brandpåverkan.

Ramen fästs i vägg och tak med bifogade klämfästen anpassade för 3 st gyproc GNE 13 normal alternativt 2 st gyproc GFE 15 protect F.

Konstruktionsdetaljer

1. Ram

2. Klämfäste

3. Gångjärn

4. Lucka med brandskyddande fyllning

5. Vridlås

6. Svällande brandtätlist mellan lucka och ram samt mellan ram och gipsskiva

Klassificeringar Brandklass EI 60.

Standardformat

155 x 155 mm

155 x 205 mm a)

200 x 200 mm

200 x 300 mm a)

300 x 300 mm

300 x 400 mm a)

400 x 400 mm

500 x 500 mm

500 x 600 mm a)

600 x 600 mm

a) Gångjärnet placerat på längsta måttet.

Anmärkning

Håltagningsmått: 5 mm övermått på angiven luckstorlek.

Färg: Vit, (NCS 0500-N GL30)

ELEKTRISKA INSTALLATIONER

Elektriska installationer kan, korrekt utförda, installeras utan större reducering av ljudisolerande och brandskyddande egenskaper för väggar och bjälklag.

Likväl är det viktig att följa respektive leverantörs anvisningar och utlåtanden. Särskilda åtgärder för att säkra kravet på ljudisolering krävs speciellt om det är eldosor på bägge väggsidor. Eldosor bör undvikas i lägenhetsskiljande bostadsväggar, eller med krav på ljudisolering över Rw = 57 dB. Principer för genomföringar av elkanaler visas för max Rw = 53 dB

I kapitel Produktegenskaper ”Gipsskivorna får inte kontinuerligt utsättas för temperaturer över ca 50°C, då detta bryter ner gipskärnan.” Se även kapitel Brand. Tre områden där denna maxgräns kan överskridas är:

• Väggar bakom el-radiatorer

• Takytor bakom lysrörsarmaturer

• Väggar kring eldstäder med hög yttertemperatur.

EL-RADIATORER

Enligt SEMKOs anvisningar får temperaturstegringen på väggytan bakom en el-radiator uppgå till max 60°C, dvs temperatur på 80–85°C. Detta är en för hög temperatur för gipsskivor med avseende på kalcineringsrisken.

Kalcineringen behöver inte innebära något problem om:

• radiatorerna är infästa i kortlingar mellan reglar eller motsvarande förstärkt infästning

• radiatorerna är så dimensionerade att den normala driftstemperaturen ligger på en acceptabel nivå. En gynnsam faktor är att gipsskivor och gipsskivebaserade produkter har en viss förmåga att ”återhämta sig” –återbilda gips-vattenkristaller.

ÅTGÄRDER

El-radiatorer av paneltyp, dvs sådana där ingen luft passerar genom radiatorn, ger ofta oacceptabelt höga väggtemperaturer, när radiatorn går för full effekt.

Radiatorer av genomströmningstyp torde inte ge några problem.

Det bästa är därför att använda genomströmnings-radiatorer. Om el-radiatorer med för höga temperaturer utan olägenheter ska kunna användas tillsammans med gipsskivor kan väggen bakom elradiatorn kläs med strålnings-reflekterande material, t.ex Skultuna Elementfolie från Gränges Essem eller V-reflektor från Värmereflektor, Stenstorp. Denna åtgärd minskar värmetransmissionen genom bakomvarande del av väggen kraftigt, vilket medför viss minskning av energiförbrukningen. Dessutom skyddas den luft- och diffusionstäta plastfolien i väggen.

LYSRÖRSARMATURER

SEMKOs anvisningar avseende tillåten maxtemperatur på takytan bakom belysningsarmaturen är 85°C.

Det stora flertalet lysrörsarmaturer har en likartad uppbyggnad med en slät horisontell plåtyta 5 mm från takytan (min-mått enligt SEMKO).

Reaktorerna (drosslarna) är monterade på plåten som vetter mot taket. Fästpunkterna – nästan alltid två – ligger nära gavlarna. Bländskydden kan vara täta, typ prismaskiva, eller öppna, vilka ventilerar armaturen.

Med normalt montage blir temperaturerna genomgående för höga i taket över de dominerande värmealstrarna, drosslarna, på en yta med 100–200 mm radie.

Plåtytor som har kontakt med takytan överför värme direkt genom ledning, t.ex en bygel för infästning i taket som sitter nära en drossel. Den släta plåtytan som ska ha 5 mm distans till taket, är på vissa armaturer så vek att den oavsiktligt kan dras upp mot takytan vid infästningspunkterna. Värme leds då över så att taktemperaturen blir för hög.

ÅTGÄRDER

Vid montage av täta armaturer med bländskydd, typ prismaskiva eller motsvarande, är den bästa och enklaste åtgärden att öka den normala luftspalten från 5 mm till 10 mm med ett mellanlägg med låg värmeledningsförmåga, t.ex en bit av en plastprofil. Alternativt kan en aluminiumfolie limmas över armaturens baksida med den blanka sidan mot taket, dock under förutsättning att infästningspunkterna inte leder över värme från drosslarna.

Foliens läge fixeras med distansmaterial mot taket.

Väl ventilerade armaturer – med öppna bländskydd – kan som regel monteras på normalt sätt.

Eldosor i schaktvägg

BRANDKLASS EI 30

Konstruktionsdetaljer

1. Eldosa, monteras enligt tillverkarens anvisning

2. Full utfyllnad med min 70 mm stenull (min 28 kg/m³) i regelfack med eldosor

3. 2 x 12,5 mm Gyproc gipsskivor, monteras obrutna mellan bjälklagen

4. Elrör

5. Genomföringar tätas med godkänd brandtätning

Anmärkning

Brandklassningen kräver min 70 mm regelstomme.

Vid eldosor i väggar med gipsskivebeklädnad på båda sidor av regeln ska brandklassade eldosor användas och monteras enligt leverantörens anvisningar.

Eldosor i schaktvägg

BRANDKLASS EI 60

Konstruktionsdetaljer

1 2 3 4 5

1. Eldosa, monteras enligt tillverkarens anvisning

2. Full utfyllnad med min 70 mm stenull (min 28 kg/m³) i regelfack med eldosor

3. 2 x 15,4 mm gyproc protect F monteras obrutna mellan bjälklagen

4. Elrör

5. Genomföringar tätas med godkänd brandtätning

Anmärkning

Vid eldosor i väggar med gipsskivebeklädnad på båda sidor av regeln ska brandklassade eldosor användas och monteras enligt leverantörens anvisningar.

Eldosor på bägge väggsidor – inbördes förskjutna

LJUDISOLERING LÄMPLIG FÖR VÄGG MED Rw 38–59 d B

min 100mm vid mineralull i spalten a) b) 1 1 2

min 600mm vid dubbel regelstomme

Konstruktionsdetaljer

1. Eldosa. Monteras enligt tillverkarens anvisning

2. Eventuell mineralull i luftspalten a)

3. Min 600 x 1000 x 45 mm mineralull i luftspalten oberoende av ljudisolering a)

A Eldosorna placeras i olika regelfack. B

Eldosorna förskjutna i vertikalled inom samma regelfack.

a) Vid full utfyllnad av mineralull i spalten kan min avstånd mellan dosor minskas till 100 mm. Ljudisolering vid vägg med Rw 59 dB kan försämras pga dist. fästen (1 dB vid i genomsnitt 1 dosa per m2 vägg).

b) Gäller även vid eldosor inom samma regelfack. Vid vägg med Rw = 48 dB eller högre måste elrör som dras mellan dosorna tätas med fogmassa. Vid formellt strängt sekretesskrav (byggherrens krav) tillåts inga eldosor i väggen. Eldosor bör undvikas i lägenhetsskiljande bostadsväggar.

30 december 2024

Eldosor på bägge väggsidor – motstående

LJUDISOLERING LÄMPLIG FÖR VÄGG MED Rw 38–53 d B

A

Lämplig för vägg med Rw 38–48 dB

B

Lämplig för vägg med Rw 53 dB

Konstruktionsdetaljer

1. Eldosa. Monteras enligt tillverkarens anvisning

2. Tätning med gipsbruk gyproc G 66 eller tätmassa gyproc G 55

3. Eventuell mineralullsfyllning i väggen

4. Tätning med gipsbruk gyproc G 66 Minst 10 mm tjockt lager över hela dosan

Vid vägg med Rw = 48 dB eller högre måste elrör som dras mellan dosorna tätas med fogmassa. Vid formellt strängt sekretesskrav (byggherrens krav) tillåts inga eldosor i väggen. 1 2 3 5

5. Hålrum (luftspalt) minimum 95 mm

Vid vägg med Rw 53 dB krävs 45 mm mineralull mellan dosorna

Anmärkning

Elkanaler

LJUDISOLERING LÄMPLIG FÖR VÄGG MED Rw 38–53 d B

Genomföring med elkanal

Genomföring med VP-rör

Konstruktionsdetaljer

1. Elkanal avslutas utanför vägg

2. VP rör genom vägg

3. Tätning med tätmassa gyproc G 55

4. Ljudtätningsstavar

5. Genomgående elkanal med avbrott inne i vägg

6. Håltagning med 15 mm övermått

7. Elkablar etc A

VENTILATION

Genombrott av brandcellsbegränsade byggnadsdel enligt Boverkets Byggregler BBR krävs att luftbehandlingsinstallationer som går igenom brandavskiljande byggnadsdelar ska utformas så att den brandavskiljande förmågan upprätthålls.

GENOMBROTT AV LJUDISOLERANDE

BYGGNADSDEL

Noggrant tätade genomföringar påverkar normalt inte konstruktionens ljudisolering. Däremot kan själva ventilationskanalen överföra ljud. Detta sker dels via luften i ventilationskanalen och dels via ljudtransmission i själva kanalväggen.

I figurer till detta avsnitt visas exempel på isoleringsåtgärder vid olika ljudisoleringar. När dessa åtgärder inte är tillräckliga rekommenderas inklädnad av kanalen. Undertak med Gyproc gipsskivor kan också komplettera isoleringsåtgärderna.

BRANDTÄTNINGSSYSTEM

Det finns flera olika sätt att brandtäta genomföringar på, här följer en generell beskrivning av dessa samt datablad med några olika typer av genomföringar.

BRANDFOG

Denna metod är bäst lämpad vid små spalter (<20 mm) mellan genomgående installation och gipsskivan, eller i vägg/takvinkel i de fall då gipsskivan inte sluter tätt mot betongbjälklag. En brandfog kan antingen bestå av ett brandklassat drev med en brandfogmassa eller en gipsbaserad brandtätningsmassa.

HÅRD BRANDTÄTNING

Den hårda brandtätningen är en gipsbaserad brandskyddsmassa som inte kräver någon drevning. Den är bäst lämpad för mindre och mellanstora tätningar (< 0,5 m²) och sätts mellan genomföringen och gipsskivan. Då denna tätning används bibehåller man normalt även ljudisoleringen.

MJUK BRANDTÄTNING

En mjuk brandtätning är uppbyggd av en brandskyddsmålad stenullsskiva som fogas fast och generellt behövs brandklassad drevning i spalten mellan skivan och genomföringen, som sedan fogas. Denna brandtätningsmetod är bäst lämpad vid större tätningar (> 0,5 m²). Den mjuka tätningen ljudtätar dock inte lika bra som den hårda tätningen.

EXPANDERANDE FOGMASSA

En expanderande brandskyddsmassa är oftast ett krav då man tätar runt plaströr. Efter att röret smält så expanderar fogmassan. Vilken typ av tätning det ska vara beror på vilken typ av plaströr det är. För mer detaljerad information om produkter och specifika lösningar kontakta leverantör av brandtätningar.

TÄTNING AV KANALGENOMFÖRINGAR

En förutsättning för att föreskrivna brandoch ljudisoleringsklasser ska uppfyllas är att genomföringarna noggrant tätas.

Genomföring av ventilationskanal i brand- och/ eller ljudisolerande vägg

BRANDKLASS EI 30 – EI 120 2 1 3 4

Konstruktionsdetaljer

1. Ventilationskanal

2. Gyproc gipsskivor

3. Isolering

4. Brandtätning

Klassificeringar

Brandklass: Enligt leverantör av brandtätningssystem

Ljudisolering: Begär Dn,e,w värde av aktuell leverantör brandtätning.

Inbyggnad av deplacerande ventilationsdon

Konstruktionsdetaljer

1. Ventilationsdon max area 0,6 m2

2. Tätning med tätmassa gyproc G 55

3. Min 45 mm mineralull

Klassificeringar Ljudisolering lämplig för vägg med Rw 44 dB.

Anmärkning

Vid vägg med Rw 38–44 dB behövs enbart tätning enl (2.).

Inbyggnad av deplacerande ventilationsdon

Konstruktionsdetaljer

1. Ventilationsdon, max area 0,6 m2

2. Tätning med tätmassa gyproc G 55

3. 12,5 mm Gyproc gipsskivor

4. Min 45 mm mineralull

5. Min 70 mm mineralull

Klassificeringar

Ljudisolering lämplig för vägg med Rw 53 dB.

Anmärkning

Lokal ljudisoleringsförsämring uppstår vilket ger risk vid krav på sekretess.

RÖRLEDNINGAR

Genombrott av brandcellsbegränsande byggnadsdel. För genomföring av vissa rörtyper i regelväggar med Gyproc gipsskivor finns på marknaden ett antal olika tätningssystem.

BRANDTÄTNING

Det finns flera olika sätt att brandtäta genomföringar på, här följer en generell beskrivning av dessa samt datablad med några olika typer av genomföringar.

BRANDFOG

Denna metod är bäst lämpad vid små spalter (<20 mm) mellan genomgående installation och gipsskivan, eller i vägg/takvinkel i de fall då gipsskivan inte sluter tätt mot betongbjälklag. En brandfog kan antingen bestå av ett brandklassat drev med en brandfogmassa eller en gipsbaserad brandtätningsmassa.

HÅRD BRANDTÄTNING

Den hårda brandtätningen är en gipsbaserad brandskyddsmassa som inte kräver någon drevning. Den är bäst lämpad för mindre och mellanstora tätningar (< 0,5 m²) och sätts mellan genomföringen och gipsskivan. Då denna tätning används bibehåller man normalt även ljudisoleringen.

MJUK BRANDTÄTNING

En mjuk brandtätning är uppbyggd av en brandskyddsmålad stenullsskiva som fogas fast och generellt behövs brandklassad drevning i spalten mellan skivan och genomföringen, som sedan fogas. Denna brandtätningsmetod är bäst lämpad vid större tätningar (> 0,5 m²). Den mjuka tätningen ljudtätar dock inte lika bra som den hårda tätningen.

EXPANDERANDE FOGMASSA

En expanderande brandskyddsmassa är oftast ett krav då man tätar runt plaströr. Efter att röret smält så expanderar fogmassan. Vilken typ av tätning det ska vara beror på vilken typ av plaströr det är. För mer detaljerad information om produkter och specifika lösningar kontakta leverantör av brandtätningar.

Genomföring av rör i brand- och/eller ljudisolerande vägg

BRANDKLASS EI 30 – EI 120

4

Konstruktionsdetaljer

1. Rör

2. Gyproc gipsskivor

3. Isolering

4. Brandtätning

Klassificeringar

Brandklass: Enligt leverantör av brandtätningssystem

Ljudisolering: Begär Dn,e,w värde av aktuell leverantör brandtätning.

INFÄSTNINGAR

INFÄSTNING I GYPROC GIPSSKIVOR

INLEDNING

Väggar och tak av Gyproc gipsskivor är bra underlag för infästning av inredning. Det finns lämpliga infästningsmetoder för alla typer av lastriktningar och laststorlekar.

Vid dimensionering av infästning ska såväl hållfasthet som styvhet beaktas dvs att infästningen håller och att den sitter tillräckligt stabilt.

1 lag Gyproc gipsskivor ger möjlighet till stora infästningslaster. 2 lag skivor ger ännu mer stabilt och hållfast underlag. gyproc habito, ger med sin hårdhet, styrka, skruvfasthet och styvhet extra stabilt och hållfast underlag för infästningar.

Vid särskilt stora laster eller koncentrerade punktlaster byggs väggar och tak med speciell hänsyn till att vara lastupptagande. Kantreglar kan behöva förankras med tätare infästningsavstånd i byggnadsstommen. Regelstommen kan göras kraftigare genom att använda grövre tunnplåtsprofiler (gyproc duronomic) eller tätare regelindelning. Inskruvning av gipsskivorna i sin stomme kan göras med tätare skruvindelning.

Vid korta väggkonsoler kan det krävas att fler hål tas upp i konsolen så att det blir tillräckligt många infästningar in i gipsskivorna.

Yttre förstärkningar i form av väggskenor, konsoler och lastfördelande ramar och plattor kan också användas. Tungt infästningsgods som ger stora påfrestningar i form av dragkrafter och moment, särskilt i kombination med dynamisk belastning, ska alltid konstrueras med tillräckliga bärsystem så att lasterna på varje enskild infästningspunkt blir rimliga.

Limning är också en användbar metod för infästning i Gyproc gipsskivor.

INFÄSTNINGSTYPER

En indelningsgrund för infästningar kan vara hur kraften förankras i gipsskivekonstruktionen.

INFÄSTNING DIREKT I GIPSSKIVAN –GYPROC HABITO

Hög bärkapacitet gör det möjligt att hänga upp till 40 kg med en 5 mm träskruv i gyproc habito.

INFÄSTNING DIREKT I GIPSSKIVAN –ÖVRIGA GIPSSKIVOR

Lätta föremål kan fästas med nål, häftstift eller skruv direkt i gipsskivan. Skruv ska ha breda gängor ända upp till skruvhuvudet.

Det finns ett stort antal olika typer av specialkrokar för gipsskivor där krok och spik samverkar.

X-krok finns med ett, två eller tre spik för olika lastnivåer.

Det finns även fler infästningsalternativ som inte kräver förborrning. Samtliga dessa typer av infästningar ger minsta möjliga åverkan på ytan vid demontering.

Det är viktigt att borra med skarp borr i rätt dimension enligt anvisning för resp infästningsdon. Ankarinfästningar kan ibland behöva demonteras genom att fästet borras sönder och resterna av infästningen trycks in i väggens hålrum. Borrhålet lagas med gips eller spackelmassa.

INFÄSTNING I REGLAR OCH BÄRVERK

Plastplugg i borrat hål ger möjlighet till infästning av skruv som kan ta upp både normalkrafter och tvärkrafter.

Denna typ av plugg fungerar genom att skruven pressar plastmaterialet mot hålkanterna. Det är viktigt att borra hålet noggrant med rätt diameter så att det verkligen blir presskraft mot hålkanterna.

Där det fodras plugg som kan ta upp vibrationer och/eller är tätande bör gummiexpander användas. Denna expander kan lämpligen användas i våtutrymmen där kravet enbart är vattenavvisande ytor.

På marknaden finns lättmetallinfästningar, som är självborrande och som består av en kraftigt gängad skruv som fästs in i gipsskivan. Infästningen har hål för skruv.

Plugg är lätta att demontera. Hål efter pluggen fylls igen med gips eller spackelmassa.

INFÄSTNING MED ANKARINFÄSTNING I BORRAT HÅL

Bärverket av trä eller tunnplåt, som gipsskivorna är fästade i, kan användas för infästning när större laster ska bäras upp. För träbärverk används träskruv och för bärverk av tunnplåt används plåtskruv eller ankar-infästningar.

INFÄSTNING I SPECIELLA FÖRSTÄRKNINGAR

Ankarinfästningar är speciellt utformade för att fungera i skivväggar med hålrum där ankaret kan expandera eller fällas ut. Denna infästningstyp kan ta stora laster såväl parallellt som vinkelrätt mot skivytan.

Exempel på fixtur för handfat

Hålrummet bakom gipsskivorna kan utnyttjas för montering av kortlingar, infästningsplåtar, förstärkningsskivor, fixturer m.m som ger möjlighet att breda ut koncentrerade laster över större yta.

Liknande förstärkningar kan också anbringas utvändigt i form av konsoler, bärskenor, bärläkt etc.

TABELL ÖVER INFÄSTNINGSHÅLLFASTHETER

Nedan ges rekommenderade belastningsvärden samt erhållna brottvärden för olika typer av infästningar i min 12,5 mm Gyproc gipsskivor.

Infästningslaster (brukslast/riktvärde för brottlast)

Enhet: N (10 N motsvarar last från 1 kg) Last parallellt med skivan – Skjuvkraft. Last vinkelrätt mot skivan (t.ex last från lampa i tak) – Dragkraft.

infästning

AVSTÅND MELLAN FÄSTPUNKTER

Erforderligt antal fästpunkter för olika infästningar beräknas med hjälp av tabellen ovan. Beträffande erforderliga avstånd mellan fästpunkterna gäller följande anvisningar.

Fästanordningar gällande gyproc normal och gyproc robust med en rekommenderad maxlast av 300 N för 1 lag gipsskivor och 500 N för 2 lag får inte sättas närmare varandra än 20 cm om maxlasterna ska gälla. När avstånden mellan fästpunkterna är mindre än 20 cm reduceras den tillåtna maxlasten per infästningspunkt så, att belastningen på en yta med 20 cm diameter blir högst 300 resp 500 N för 1 resp 2 lag gipsskivor.

BERÄKNINGSEXEMPEL MED HABITOBERÄKNINGSVERKTYG

Väggskåpets storlek (hxbxl) 1200x600x1000 mm och skåpet beräknas bära en last om 50 kg vilket ger en total belastning på 60 kg.

För gyproc habito gäller dock att ett minsta avstånd mellan fästpunkterna är 20 mm. Beakta att maximal rekommenderad belastning per regel typ gyproc XR alt ER är 150 kg/regel.

Lasten beräknas vara centrerad 400 mm ut från väggen. Väggskåpet monteras i 1 lag gyproc habito. På gyproc.se finns ett beräkningsverktyg för vilket detta kan beräknas enligt följande:

INFÄSTNING AV TUNGA DÖRRAR

FÖRUTSÄTTNINGAR

Tunga dörrar som till exempel ljudklassade, brandklassade och säkerhetsklassade dörrar kan då de är öppna ge upphov till deformationer av regeln de är infästa i. Dessa deformationer kan i sin tur orsaka snedställning av dörrbladet.

Deformationens storlek och snedställningen av dörrbladet styrs av parametrarna:

• Vägghöjd

• Dörrbladets vikt

• Dörrbladets bredd

I Tabell 2 hämtas väggregelns erforderliga styvhet enligt ovan nämnda förutsättningar. Tabell 1

Tabell 1 styvhetsvärden

Standard och ljudreglar

ER 45 6

ER/XR 70 14

DR 70 14

ER/XR 95 28

ER/XR 120 49

ER/XR 145 75

ER/XR 160 95

Förstärkningsreglar

GFR 45 14

GFR 70 37

GFR 95 74

GFR 120 127

GFR 145 197

GFR 160 248

Träreglar C14

45x45 2

45x70 9

45x95 23

45x120 45

45x145 80

45x160 108

Dörregelns totala styvhet är summan av styvheten hos de reglar som kombineras och sammanfogas genom skruvning.

ger styvhetsvärden för olika reglar. Om regelns styvhetsvärde är större än det erforderliga styvhetsvärdet ges en snedställning av dörrbladet som max är 2 mm. Boxade förstärkningsreglar bör användas till dörrar med hög erforderlig styvhet. Det är även möjligt att kombinera gyproc ER reglar med träreglar för att öka styvheten och skruvbarheten. Reglarna måste spänna från golv till tak samt vara skruvade till kantprofiler/skenor för att deras styvhetsvärde ska gälla.

Reglar och skenor vid dörren ska även kontrolleras enligt avsnitt Håltagning. Infästningen av lätta, oklassade dörrar behöver normalt inte kontrolleras.

Dörrbladets bredd

DEFORMATION VID GÅNGJÄRN

PUNKTLAST P

Dörrbladets tyngd

SNEDSTÄLLNING AV DÖRR

Dörrbladets vikt (kg)

50

Tabell 2, Erforderligt styvhetsvärde

225

250

275

300 22,5 49,0 120,0 206,4 302,5 405,0

Vägghöjd (m)

De erfoderliga styvhetsvärdena i Tabell 1 utgår från ett dörrblad med bredden 1 m.

För att ta hänsyn till andra dörrbladsbredder multipliceras ξ med ξb där ξb är (dörrbladets bredd i meter)2 Det nya värdet som fås av att multiplicera ξ med ξb jämförs sedan med styvhetsvärdena i tabell 1.

Infästning av dörrautomatik till överstycke gyproc GHE 13 habito

Detalj DR

Detalj träregel

Detalj gyproc ER och träregel

gyproc GFR och träregel Detalj boxad gyproc GFR

gyproc GFR 95 som dörregel

Väggar med 1 lag gipsskivor – lätta dörrar

Reglar för infästning av lätta dörrar med max erfoderliga styvhetsvärden på 10, kan vara träreglar

eller standardreglar med plywoodremsor för att underlätta infästningen.

Sektion genom dörr

KONSTRUKTIONSDETALJER

Elevation av dörr

1. Dörregel av hyvlad träregel, t min 45 mm, alt gyproc DR eller gyproc ER med plywoodremsa

2. Skena gyproc SK alt. gyproc SKU 70 fästs i dörregel med skruv gyproc QT 41 alt gyproc QPBT 16

3. Regel gyproc XR alt. gyproc ER, placeras med hänsyn till gipsskivans skarv

4. Dörrkarm, fästs enligt AMA HUS 21 NSC 222 alt. 2211

5. Bör drevas med mineralull eller likvärdigt

6. För att minska spillet kan skivskarvarna i vissa fall förläggas över dörregeln. Se Gyproc Monteringshandbok

Detalj träregel

Detalj gyproc DR

Eventuella ytterligare åtgärder för att uppnå önskad brandklass kontrolleras med dörrleverantören.

3.10.11:202

Väggar med 2 lag gipsskivor – tunga dörrar med brandkrav

Om regelns styvhet behöver ökas så mycket att de krävs en regel med större tvärsnitt än övriga reglar, kan det inre laget gips avslutas innan för att ge plats åt regeln. Dessa reglar förankras till

bjälklaget med hjälp av vinklar. För att detta inte ska leda till en försvagning av brandskyddet bör träreglar eller förstärkningsreglar fyllda med Isover Ultimate användas som dörreglar.

Sektion genom dörr Elevation av dörr

KONSTRUKTIONSDETALJER

1. Dörregel av gyproc GFR förstärkningsregel sammansatt med träregel alt. gyproc GFR förstärkningsregel sammansatt med boxade gyproc GFR förstärkningsreglar

2. Skena gyproc SK alt. gyproc SKU 70 fästs i dörregel med gyproc QT 41 alt. gyproc QPBT 16

3. Regel gyproc XR alt. gyproc ER placeras med hänsyn till gipsskivans skarv

4. Dörrkarm, fästs enligt AMA HUS 21 NSC 222 alt. 2211

5. Bör drevas med mineralull eller likvärdigt

6. För att minska spillet kan skivskarvarna i vissa fall förläggas över dörregeln. Se Gyproc Monteringshandbok

7. Dörregel med större tvärsnittsmått än övrig väggreglar fästs till bjälklaget med vinklar

Detalj gyproc GFR och träregel

Detalj boxad gyproc GFR

Eventuella ytterligare åtgärder för att uppnå önskad brandklass kontrolleras med dörrleverantören.

Väggar med 2 lag gipsskivor – tunga dörrar med undertak

För att minska deformationerna i regeln vid dörr, kan diagonaler mot bjälklaget användas. Detta

leder till att våningshöjden kan anges till nivån där diagonalen ansluter till väggen. Diagonalerna döljs av undertaket.

Sektion genom dörr

KONSTRUKTIONSDETALJER

Elevation av dörr

1. Dörregel av gyproc GFR förstärkningsregel sammansatt med träregel alt. gyproc GFR förstärkningsregel sammansatt med boxade gyproc GFR förstärkningsreglar

2 Skena gyproc SK alt. gyproc SKU 70 fästs i dörregel med gyproc QT 41 alt. gyproc QPBT 16

3 Regel gyproc XR alt. gyproc ER, placeras med hänsyn till gipsskivans skarv

4 Träkarm, fästs enligt AMA HUS 21 NSC 222 alt. 2211 Detalj med gyproc GFR och träregel

5 Bör drevas med mineralull eller likvärdigt

6 För att minska spillet kan skivskarvarna i vissa fall förläggas över dörregeln. Se Gyproc Monteringshandbok

7 Dörregel med större tvärsnittsmått fästs till bjälklaget med vinklar

8 Diagonal av SK 120/55. Flänsarna klipps, viks och skruvas ihop med 2 st gyproc QPBT 16 per sida

Detalj gyproc GFR och träregel

Detalj boxad gyproc GFR

Eventuella ytterligare åtgärder för att uppnå önskad brandklass kontrolleras med dörrleverantören.

BERÄKNINGSEXEMPEL

En brandpardörr där varje dörrblad väger 110 kg och har bredden 0,9 m ska fästas till väggen med beteckningen Gyproc XR 70/70 (450) NN-NN M45. Våningshöjden är 3,5 m. Välj lämpliga dörrreglar till dörrarna.

LÖSNING

Eftersom dörren är en pardörr kommer väggreglarna på bägge sidorna av dörren behöva förstärkas. Erforderlig styvhet hämtas ur tabell 1. Med en vikt på 110 kg och med en våningshöjd på 3,5 m ges ξ = 75,7. För att ta hänsyn till dörrbladets bredd multipliceras ξ med dörrbladets bredd i meter

ξb = 0,9 x 0,9 = 0,81

ξ x ξb = 75,70 x 0,81 = 61,32

Välj GFR 95 med styvhetsvärdet 74.

Elevation av dörr

Detalj gyproc GFR 95 som dörregel

FOGNING OCH YTBEHANDLING

INLEDNING

AKUSTISK TÄTNING OCH FOGNING

FOGBEHANDLING OCH SPACKLING

Akustisk tätning är det samma som att skapa en lufttät konstruktion. Det är av avgörande betydelse att det utförs en korrekt ljudtätning vid samtliga anslutningar och genomföringar för att uppnå ljudisoleringsklassen för byggnadsdelen. Tillräcklig tätning kan uppnås på olika sätt beroende på kraven på väggens ljudisoleringsegenskaper.

Vid ljudisoleringskrav 35 dB krävs polyetenduk t.ex genom användning av skena gyproc SKP med pålimmad 4 mm polyetenduk.

Vid ljudisolering 40–65 dB krävs ytterligare ljudtätning antingen genom komplettering med gyproc G 55 tätmassa eller användning av kantprofiler ur system Gyproc Acounomic.

Fördelen med gyproc acounomic kantprofiler med tätningslister av EPDM-gummi, är att arbetsmomentet med fogning utgår. gyproc acounomic ger därför en lägre totalkostnad och säkrar samtidigt kvaliteten på ljudtätningen, dels genom profilernas utformning, dels genom att produkternas akustiska egenskaper beräknas bestå i minst 40 år. Metoden att täta med fogmassa kräver ett mycket noggrant montage av både gipsskivor och fogmassa på arbetsplatsen för att rätt kvalitet ska kunna uppnås.

Där det finns behov av fogar som ska kunna ta upp mindre rörelser mellan byggnadsdelarna, bör det göras så kallade rörelsefogar.

Gyprocs konstruktioner ska byggas lufttäta och fungerar då för de flesta tekniska funktioner utan att fogar och fästdon måste spacklas. En rätt utförd konstruktion som byggs lufttät klarar Gyproc ljud- och brandklasser utan att fogarna ges särskild behandling. Ett undantag är randzonen i de ljudklassade väggarna som måste tätas med hjälp av kantprofiler i system Gyproc Acounomic eller med gyproc G 55 tätmassa.

Med hänvisning till YBG (Yrkesmässig Behandling av Gipsskivor) så uppfyller en riktig utförd fogbehandling och spackling enhetliga och släta ytor a) enligt gällande kvalitetsklasser och en försäkring om att det inte skapas sprickor vid fogar, hörn eller anslutningar mot andra konstruktioner. Gyproc rekommenderar användande av Dalapro Joint, ett spackelsystem som är optimerat för att möta kravspecifikationen i YBG tillsammans med bland annat pappersremsa.

Vid utvändiga hörn, fönstersmyg m.m rekommenderas hörnlist gyproc aquabead som skyddar hörn från skador och varken lossnar eller deformeras vid slag.

a) För bästa resultat rekommenderas 12,5 mm gyproc planum som yttre skivlag (kan ersätta gyproc normal). Skivan har försänkta kanter runt om, vilket ger bäst förutsättningar för att åstadkomma helt släta målade undertak och höga väggar.

AKUSTISK TÄTNING

LJUD- OCH TÄTNINGSFOGAR

Det är av avgörande betydelse för att uppnå en byggnadsdels ljudisoleringsklasser att en korrekt

ljudtätning utförs vid samtliga anslutningar. Fogen säkrar att det inte uppstår ett luftläckage pga öppningar eller springor.

Stålprofiler

Träreglar

Rw = 0–33 dB

Rw = 34–38 dB

Rw = 39–57 dB

Rw = 66–73 dB

Rw +C50-3150 = 59–69 dB

4 mm POLYETENDUK

Skena gyproc SKP har en pålimmad 4 mm polyetenduk för ljudsäkring av innervägg.

För innerväggar med trästomme kan istället polyetenduk gyproc GPD på rulle användas. Denna tätning används vid ljudisolering upp till Rw = 38 dB. Se figur A.

Skenorna monteras mot såväl horisontella som vertikala byggnadsdelar.

AKUSTISK TÄTMASSA

Akustisk tätmassa gyproc G 55 och polyetenduk används i byggnadsdelar med både träregel och stålskena där det ställs krav på ljudisolering från och med Rw = 39 dB.

Vid ljudkrav upp till Rw = 48 dB är det tillräckligt att foga på den ena sidan av väggen. Se figur B.

Vid ljudisolering över Rw 48 dB och vid Rw +C50–3150 ska det fogas på båda sidor om väggen. Se figur C.

FOGSTORLEK OCH PLACERING

En korrekt utförd ljudfog har en bredd på 7–10 mm och ett djup av 12–15 mm avhängigt av den aktuella skivtjockleken.

Den akustiska tätmassan kan placeras i såväl innersta som yttersta skivlag, men för eventuell senare tillsyn är det en fördel att placera fogen i det yttersta skivlaget. Se figur D.

GYPROC ACOUNOMIC

Gyproc Acounomic är ett system för torr fogtätning som används vid ljudisolering från och med 40 dB. Acounomic kantprofiler har pålimmade tätningslister av EPDM-gummi på profilernas flänsar och liv. De säkrar optimal tätning i byggnadsdelens hela livstid. Systemet bygger på principen att det är mer kostnadseffektivt att göra en industriell förädling istället för att göra motsvarande arbete på själva arbetsplatsen. Se avsnitt Gyproc Acounomic. Se figur E.

BRAND & FUKT

Gällande väggar med brandkrav samt montering mot golv med hänsyn till säkerhet mot vattenuppsugning. Se Gyproc Monteringshandbok Kapitel 1.4.

RÖRELSEFOGAR

Där det finns behov av fogar som ska kunna ta upp mindre rörelser mellan byggnadsdelarna, så ska dessa utföras som rörelsefogar. Rörelsefogar ska kunna fästas på två motstående sidor. För att hindra att fogen fäster på den tredje sidan ska maskeringstejp användas eller rund tätningslist i botten av fogen. Se fig. F.

Vid risk för större rörelser som ställer krav på rörelsefogar, se typdetaljer för innerväggar med stålstomme och trästomme, Detalj 3.1.51:234 resp 3.1.1:246.

YTBEHANDLING

INLEDNING

Före montaget av Gyproc gipsskivor ska planering för den fortsatta behandlingen av fogarna och förbehandling av skruv- och spikhuvuden göras utifrån branschrådets YBG olika klassningar för vägg/innertak:

• Fogar mellan gipsskivor

• Fogar mellan gipsskivor i hörn

• Fogar mellan gipsskivor och anslutande material

• Fogar mellan gipsskivor och installationer som eldosor och rörgenomgångar

• Behandling av skruv- och spikhuvuden.

YRKESMÄSSIG BEHANDLING AV GIPSSKIVOR

Branschrådet YBG är en ekonomisk förening som består av aktörer inom branschområdet Yrkesmässig Behandling av Gipsskivor, YBG, och ska verka för en bredare kunskap och högre kvalitet genom råd och rekommendationer i samverkan. Målet är att anvisningarna ska verka som branschrekommendationer i alla led i byggprocessen som ett komplement till AMA HUS 21 för att nå ett fullgott slutresultat.

YBG-klass innebär ett enkelt sätt att uttrycka vilket slutresultat man vill uppnå på den färdiga ytan. Klassen avser både stommens konstruktion, utförande och ytbehandling. För väggar finns det 4 klasser, QV 4-1, där 4 är klassen med högsta kvalitet. För innertak finns 2 klasser, QT 4 och 3, där 4 är klassen med högsta kvalitet. Index V och T står för vägg respektive tak.

QV3

Uppfyller kraven på ytor som har extra höga krav på ytjämnhet så som t.ex släpljusväggar när man endast ska målningsbehandla gipsskivorna eller vid tunn tapet.

Uppfyller kraven på en målad standardyta, normala krav på ytjämnhet, skarvar kan vara synliga i släpljus, t.ex målade ytor eller tunn tapet i utrymmen utan direkt dagsljus på väggen.

QV2

QV1

QT4

QT3

Uppfyller kraven på yta avsedd för grövre tapet eller glasfiberväv.

Uppfyller kraven på en målad sekundäryta.

Uppfyller kraven på yta vid extra höga krav på ytjämnhet (t.ex släpljusyta) i innertak.

Uppfyller kraven på målad standardyta i innertak.

Det ska föreskrivas samma kvalitetsklass för regelverk och gipsskivor som för spackling och målning,

YBGklass Krav

QV4

QV3

QV2

QV1

QT4

Regelstomme minst 70 mm och 2 lag kartongklädda gipsskivor

Regelstomme minst 70 mm och minst 1 lag kartongklädda gipsskivor eller regelstomme minst 45 mm och minst 2 lag kartongklädda gipsskivor

Regelstomme minst 45 mm och minst 1 lag kartongklädda gipsskivor

Regelstomme minst 45 mm och minst 1 lag kartongklädda gipsskivor

Regelverk max c 450 mm och 2 lag kartongklädda gipsskivor, 1:a lag monteras längs reglarna och 2:a lag tvärs reglarna med kortkantsskarvar understödda.

QT3

Tvärmontage: Regelverk max c 400 mm och minst 1 lag kartongklädda gipsskivor, alla kortkantsskarvar understödda. Längsmontage: Regelverk max c 300 mm och minst 1 lag kartongklädda gipsskivor.

För detaljerad information kring projektering av YBG-klass, se YBG-branschrådets anvisning: Yrkesmässig behandling av gipsskivor som finns att ladda ned på www.ybg.nu.

YBGklass Krav

QV4

MONTERING MED SYNLIGA FOGAR OCH

FÄSTDON

Gyproc-konstruktioner ska byggas lufttäta och fungerar då för de flesta tekniska funktioner utan att det krävs spackling av fogar och fästdon. Ljud- och brandklasser uppnås normalt utan att fogarna ges särskild behandling. Ett undantag är randzonen i de ljudklassade väggarna som måste tätas med hjälp av kantprofiler i system Gyproc Acounomic eller med gyproc G 55 tätmassa. Skivkonstruktioner kan göras helt demonterbara genom att arbete med obehandlade fogar och fästdon och t.ex endast målning av ytan. Gipsskivorna kan då demonteras och återanvändas.

Skivskarvar kan alternativt täckas med läkt eller lister som döljer skivfogar och ev även skruvhuvuden.

GIPSSKIVA MED RAK KANT

Synlig skruv bör fästas med noggrannhet och jämna avstånd så att montaget ser snyggt ut. Om skruvhuvuden avses att förbli synliga rekommenderas att skruv gyproc QU quick används. Denna skruv har utanpåliggande huvud och ger ett snyggt monteringsresultat. Skruv gyproc QU quick kan användas även för infästning i industrioch lantbruksmiljö. Skruven har tillräcklig korrosionshärdighet för att användas även i montage som inte målas. Flera typer av Gyproc gipsskivor kan levereras med rak kant (utan försänkning), vilket kan vara lämpligaste kantform vid montering med synliga fogar.

FASAD KANT

gyproc plank och gyproc kortplank har fasad kant och är avsedda att monteras utan speciell fogbehandling. Två sammanstötande fasade kanter bildar en v-formad ränna. Efter målning kan det bildas en fin spricka i fogen. Denna spricka göms i v-fogen. Skruvning kan antingen göras synlig eller med överspacklade skruvhuvuden. Skruv kan alternativt döljas med speciell täckbricka av vit plast.

SPACKLING AV SPIK- OCH SKRUVHUVUDEN

Gyproc gipsskivor kan fästas in med skruv, spik, klammer eller limmas fast. Fästdon som senare ska överspacklas ska försänkas ca en halv mm under kartongytan så att det blir utrymme för spackelmassa över huvudet. Utstickande skruv ska skruvas i ordentligt eller tas bort före spacklingsarbetet. Fästdon som senare ska täckas med list behöver inte spacklas över.

SPACKLING AV FOGAR

Avsikten med att spackla fogen är att åstadkomma en slät och osprucken kontinuerlig yta. Fogningen ska därför inte bara vara en igenfyllning av en ojämnhet utan också en kraft- och deformationsupptagande fog som hindrar att ytskiktet ska spricka upp. Observera att en skarv mellan gipsskivor är synlig i släpljus om inte extra behandling utförs enligt YBG anvisningar. Synlig skarv ger ej rätt till ersättningskrav mot Gyproc. Avsikten med spackling kan också vara att skapa lufttäta väggar och tak. Springor bredare än tre mm och skador bör gipsfyllas före spacklingen med gyproc G 66. Fogar kan göras mera stumma och starka genom att de medvetet görs med större spalt och därefter gipsfylls före spacklingsarbetet. Denna metod rekommenderas speciellt för tvärfogar i tak eller vägg, där det inte finns försänkt kant att spackla i. Som skivspackel rekommenderas fingraderad spackelmassa som binder väl till gipskartongen, som har god vidhäftning mot fogremsan. Gyproc gipsskivor kan spacklas med färdigblandat spackel. För ytterligare information, se YBG-branschrådets anvisning: Yrkesmässig behandling av gipsskivor.

GIPSSKIVA MED FÖRSÄNKT KANT

Till skarvspackling på gipsskivor ska enligt AMA HUS 21 alltid pappersremsa användas. Pappersremsan har en bredd av ca 50 mm och kan vara perforerad. Remsan ska ha de egenskaper som krävs enligt EN-13963: för iläggning och armering av spackelfogen främst med avseende på brottsstyrka och dimensionsstabilitet. Vid ett dragtest ska remsans vidhäftning mot underlaget vara så stark att den delaminerar.

SKARVSPACKLING/FOGAR MED FÖRSÄNKNING

Pappersremsan fästs genom att den bakas in i spackelmassa. Skarvspacklingen utförs så att försänkningen utfylls i sin helhet och pappersremsan läggs i det våta spacklet och trycks ner så att den får vidhäftning över hela ytan. Använd pappersremsa som är finperforerad och därför inte bildar luftbubblor under remsan. Spackla sedan ett tunt lager över remsan innan den har torkat. Sedan spacklet torkat och avslipats görs en till två spacklingar upp till helt slät yta beroende på YBG-klass. Spacklingens bredd ökas till 250 mm. Efter torkning och slipning är fogen färdigbehandlad. Vid speciellt höga krav på ytjämnhet görs ytterligare en tredje påspackling, varvid skarvspacklingens bredd ökas med ytterligare ca 100 mm. Behandlingar enligt AMA-kod. Vid släp-

ljusväggar bör en bredspackling utföras. Slipning ska göras med fingraderat sandpapper nr 120-180 så att inte gipsskivans kartong ruggas upp runt spackelfogen. Ytterhörn kan med fördel förstärkas och riktas med hörnskydd gyproc aquabead.

SKARVSPACKLING AV INNERHÖRN

Hörnen tätspacklas och får torka. Efter en lätt avslipning monteras pappersremsan med vävlim. Alternativt utförs spackling med remsa lika skarvspackling. Skarvremsan är förberedd för att kunna vikas och anpassas till hörn. Efter tork överspacklas fogen som vid skarvspackling. Vid anslutning mot betong ska remsan monteras stumt mot betongen. Dubbla lag skivor visar mindre risk för fogsprickning än vid enkla lag. Innerhörn kan med fördel förstärkas och riktas med hörnskydd.

SKARVSPACKLING/FOGAR MED SKURNA KANTER

Skurna kanter ska vara preparerade genom fasning bredd och djup om 2–3 mm. Första spacklingen utförs så att fasen utfylls. Efter tork och avslipning läggs pappersremsan i vävlim (vävlimmet ska ha en torrhalt på minst 20 % enligt YBG). Efter tork spacklas skarven erforderligt antal gånger beroende på YBG-klass.

MAXIMAL VIKT FÖR KERAMISK BEKLÄDNAD

Maximal vikt för keramisk beklädnad inomhus vid vertikala väggar.

Förutsättningar:

Plattornas mått maximalt 600x600 mm. Maximal vägghöjd 6000 mm. Väggens reglar måste dimensioneras för aktuell last och maximalt tillåten deflektion. Se kapitel Statik

Tabell 3.11.11:101

Typ av skiva

Gyproc gipsskivor (endast i torra utrymmen)

gyproc habito (endast i torra utrymmen)

glasroc H ocean gipsbaserad kompositskiva

gyproc aquaroc cementbaserad skiva

AMA HUS

För att uppnå ett bra resultat är det viktigt att samtliga inblandade entreprenörer genom kontroller säkerställer att material och arbetsutförande överensstämmer med ställda krav enligt beskrivningar, AMA HUS 21 och anvisningar från leverantören. Innan ytan lämnas vidare till ny entreprenör ska dokumenterad ”kvalitetsrond” utföras, där det klart framgår att eventuella avvikelser är åtgärdade och att ytan är färdig till 100%. Nästa entreprenör som utför arbeten på ytan säkerställer genom dokumenterad ”avsyning innan start” att hans förutsättningar överensstämmer med handlingar och kontrakt. Genom dessa kontroller undviks att i efterhand konstatera om ett bristfälligt resultat beror på gipsskivemontaget eller målningsförfarandet.

Ytbehandlingar kan klassas och beskrivas på två olika sätt. Det första är enligt YBG:s olika klasser för vägg eller innertak med avseende på yta och konstruktion. Det andra beskrivningssättet är enligt ett i AMA HUS beskrivet, sjusiffrigt beteckningssystem. Den första siffran betecknar därvid underlag, den andra målningsmaterial eller motsvarande, den tredje eventuella förbehandlingar, den fjärde och femte underbehandlingar och den sjätte och sjunde slutligen betecknar färdigbehandlingar. Dessutom kan efter siffergruppen placeras en bokstavsbeteckning som anger material (t.ex PP = pappersburen plast) eller påföringsförfarande (t.ex S = stöppling). De för gipsskivor mest aktuella beteckningarna är följande:

Första siffran, underlag:

5 skivor

Andra siffran, målningsmaterial:

1 tapet m.m

6 latexfärg, emulsionsfärg

Tredje siffran, förbehandling:

Maximal vikt keramisk beklädnad

32 kg/m2

50 kg/m2

50 kg/m2

50 kg/m2

a) Remsa ska läggas i spackelmassa (AMA HUS).

0 ingen (vid nymålning)

Fjärde och femte siffran, underbehandling:

25 2 ggr spackling skruvhål

27 spackling skruvhål, 2 ggr skarvspackling

28 2 ggr spackling skruvhål, 2 ggr skarvspackling

32 spackling skruvhål, iläggning remsa a) , skarvspackling

34 2 ggr spackling skruvhål, iläggning remsa a) , skarvspackling

35 2 ggr spackling skruvhål, iläggning remsa a) , 2 ggr skarvspackling

b) Remsa ska läggas i spackelmassa eller i klister (AMA HUS).

april 2023

37 spackling skruvhål, skarvspackling,klistring av remsa b), skarvspackling

39 2 ggr spackling skruvhål, skarvspackling, klistring av remsa b), skarvspackling

40 2 ggr spackling skruvhål, skarvspackling, klistring av remsa b), 2 ggr skarvspackling

Sjätte och sjunde siffran, färdigbehandling:

02 uppsättning

04 limning, uppsättning

05 grundning, uppsättning

06 strykning, uppsättning

10 2 ggr strykning

13 3 ggr strykning

19 vävklistring, 2 ggr strykning

23 limning, vävklistring, 2 ggr strykning

24 limning, vävklistring, grundning, 2 ggr strykning

Tilläggsbeteckningar

T Tapet

TT Textiltapet

PP Pappersburen plast

VP Vävburen plast

S Stöppling

SP Sprutning

BEHANDLINGSFÖRSLAG YBG

4.5.1 QV 4 Väggar – Målad släpljusyta vid extra höga krav på ytjämnhet

AMA HUS 21 LCS.2212 Kod 56-04313

Fogar med skurna och fasade kanter ska före spackling grundas med patentfärg för att förhindra inträngning av fukt och kantresning.

4.5.2 QV 3 Väggar – Målad standardyta

AMA HUS 21 LCS.2212 Kod 56-03510

4.5.3 QV 2 Väggar – Glasfiberväv och tapet

AMA HUS 21 LCS.2212 Kod 56-03524 Glasfiberväv.

Alternativt förslag 56-03519.

AMA HUS 21 LCS.2212 Kod 51-03504 Tapet

Alternativt förslag 51-03502

4.5.4 QV 1 Väggar – Målad sekundäryta

Utan underbehandling

AMA HUS 21 LCS.2212 Kod 56-00010.

AMA HUS 21 LCS.2212 Kod 56-03210.

Med underbehandling

4.5.5 QT 4 Innertak – Målad släpljusyta vid extra höga krav på ytjämnhet

AMA HUS 21 LCS.2213 Kod 56-04313

Fogar med skurna och fasade kanter ska före spackling grundas med patentfärg för att förhindra inträngning av fukt och kantresning.

4.5.6 QT 3 Innertak – Målad standardyta

AMA HUS 21 LCS.2213 Kod 56-03510

Innertak av standardgipsskiva.

Fogar med skurna och fasade kanter ska före spackling grundas med patentfärg för att förhindra inträngning av fukt och kantresning.

AMA HUS 21 LCS.2213 Kod 56-02510

Innertak av gipsplank.

AMA HUS 21 LCS.2213 Kod 56-02510

Innertak av kortplank (fasade på alla sidor).

a) Remsa ska läggas i spackelmassa (AMA HUS).

b) Remsa ska läggas i spackel massa eller i klister (AMA HUS).

BYGGNADSAKUSTIK

Detta kapitel är en generell beskrivning för att skapa bra ljudmiljöer i byggnader.

För projektspecifika frågor, bör akustiker kontaktas. Vid frågor om akustikprestanda gällande Gyproc system kontakta Gyproc Teknisk Rådgivning.

LJUD OCH MÄNNISKOR

Under tusentals år har vårt hörselsinne utvecklats utomhus, i en miljö fylld av naturliga ljud som porlande bäckar, fågelkvitter, vindsus från trädkronor och mänskliga röster.

Idag befinner vi oss i miljöer med väldigt få naturliga ljud. Trafikbuller och lågfrekventa ljud från ventilationsanläggningar gör oss trötta. Stegljud från lägenheten ovanför och musik från grannens bashögtalare är ljud som ofta skapar irritation.

Eftersom vi tillbringar en stor del av vår tid inomhus är det viktigt att ljudmiljön är bra i våra byggnader.

Därför ska 5 ljudparametrar beaktas.

• Luftljudsisolering – luftburet ljud ska inte spridas till andra rum.

• Stegljudsnivå – ljud som uppstår när någon går på ett golv ska inte spridas till andra rum.

• Rumsakustik – rummen ska ha lämplig ljuddämpning för att skapa en bra rumsakustik.

• Ljud från installationer – byggnadens installationer som exempelvis hissar och ventilation ska inte störa.

• Ljud från trafik och andra ljud utanför byggnaden – byggnadens skal ska skydda mot ljud utifrån.

LUFTLJUDSISOLERING

Luftljudsisolering handlar om att förhindra luftburet ljud som röster och ljud från högtalare att spridas till andra rum i byggnaden. Behovet av ljudisolering beror på vilka ljudkällor som finns i ”sändarrummet” och behovet av tystnad och störfrihet i ”mottagarrummet”. Tabellen nedan visar sambandet mellan ljudet från en aktivitet i sändarrummet, byggnadens ljudisolering och störningsgrad i mottagarrummet.

Tabellen nedan visar att ett högröstat samtal hörs om ljudisoleringen mellan rummen är 40 dB. Om ljudisoleringen höjs till 48 dB kan man inte uppfatta vad som sägs. För att skrik inte ska höras krävs en ljudisolering på 56 dB.

Luftljudsisoleringskraven i Boverkets byggregler, BBR, SS 25267 och SS 25268 är så kallade fältvärden och betecknas DnT,w

Fältvärdet mäts i den färdiga byggnaden och ska inte förväxlas med laboratorievärdet. En väggs faktiska ljudisolering redovisas med ett Rw värde. Rw är ett laboratorievärde som visar väggens ljudisolering när väggen mäts i ett laboratorium under mycket gynnsamma förhållanden.

Laboratoriet har ett sändarrum och ett mottagarrum. Rummen skiljs åt av en vägg med arean ca 10 m2. En rundstrålande högtalare sänder ut ljud i sändarrummet. Ljudnivån mäts i sändarrummet och mottagarrummet. Stommen i labbet är ”ljudsäkrad” så att ljudet som går förbi väggen via stommen är försumbart. Rw-värdet är ett vägt entalsvärde som visar hur mycket ljud som går igenom väggen.

Diagram 1 visar ljudisoleringen för en vägg mätt i laboratorium.

Ljudisoleringen redovisas i tersband från 50 Hz till 5000 Hz. För att ange väggens ljudisolering med ett entalsvärde används en referenskurva (röd linje). Referenskurvan innefattar tersbanden mellan 100 Hz och 3150 Hz. Referenskurvan anpassas mot resultatkurvan (blå linje), så att den totala negativa avvikelsen mellan mätkurvan och referenskurvan (summan av de röda streckade linjerna) inte överstiger 32 dB. Förflyttningen av referenskurvan sker i 1 dB steg.

När anpassningen är gjord, läser man av referenskurvans värde vid 500 Hz. För denna vägg blir resultatet Rw 45 dB.

Rw värdet redovisar väggens ljudisoleringsförmåga mellan 100 Hz och 3150 Hz.

I vissa byggnadstyper ställs krav på ljudisolering mellan 50–3150 Hz. För att redovisa väggens ljudisolering mellan dessa frekvenser används en annan vägningskurva som innefattar tersbanden mellan 50–3150 Hz. När denna vägningskurva anpassats mot resultatkurvan redovisas ett värde som betecknas Rw +C50-3150. Detta redovisar väggens ljudisoleringsförmåga mellan 50–3150 Hz när väggen mäts i laboratorium. För denna vägg blir resultatet: Rw 45 dB och Rw +C50-3150 40 dB.

I den tekniska specifikationen SIS-TS 25261:2024

Byggnadsakustik - redovisning av ljudkrav kapitel 6.2.1 framgår att krav på reduktionstal för byggnadsdelar till exempel innerväggar ska anges i Rw eller Rw +C50-3150

1

Referenskurva Rw

Negativ avvikelse

Referenskurvans värde vid 500 Hz

Diagram

FÄLTVÄRDE

Fältvärdet betecknas DnT,w eller R'w och påverkas förutom av väggens ljudisolering också av flanktransmissioner, läckage och överhörning.

Exempel på hur luftburet ljud kan spridas från ett rum till ett annat.

S: sändarrum.

M: mottagarrum.

1 visar ljudtransmissionen genom väggen, väggens Rw-värde.

2, 3 och 4 visar exempel på andra vägar som ljudet kan ta, flanktransmission, överhörning och läckage.

Kraven på luftljudsisolering i BBR, SS 25267 och SS 25268 är fältvärden och gäller i både horisontell och vertikal riktning. Kraven varierar beroende på byggnadstyp och verksamhet.

En ljudisoleringsmätning går till på följande sätt:

1. Efterklangstiden (T) mäts i mottagarrummet. Genom att mäta rummets volym (V) kan man med hjälp av Sabines formel beräkna ljudabsorptionsmängden (A) i mottagarrummet.

2. Man startar en högtalare i sändarrummet och mäter ljudnivån i rummet (L1).

3, Med högtalaren igång mäts ljudnivån i mottagarrummet (L2).

4. Mätning av skiljeväggens area (S).

R'w beräknas på följande sätt.

R'w OCH DnT,w

Det finns två sätt att redovisa fältvärdet när det gäller luftljudsisolering; R'w och DnT,w. Båda sätten utgår från ljudnivåskillnaden mellan sändarrummet och mottagarrummet, det som skiljer är hur man utvärderar ”ljuddämpningen” i mottagarrummet och skiljeväggens area.

L1 är ljudnivån i sändarrummet (dB), L2 är ljudnivån i mottagarrummet (dB). S är skiljearean mellan rummen (m 2 ) A är ljudabsorptionsmängden i mottagarrummet (m2S).

När ljudisoleringen utvärderas med DnT,w görs samma mätningar 1-3.

DnT,w beräknas på följande sätt.

L1 ljudnivån i sändarrummet. L2 ljudnivån i mottagarrummet. T är den uppmätta efterklangstiden i mottagarrummet. T0 = 0,5 sekunder.

Bild 1

SKILLNADEN MELLAN R'w OCH DnT,w

Vid utvärdering med DnT,w är mätriktningen viktig eftersom resultatet påverkas av mottagarrummets rumsdjup. (Rumsdjupet = rummets volym / skiljeväggens area).

Nedan visas hur en skiljekonstruktion får olika resultat beroende på hur ljudisoleringen utvärderas.

När rumsdjupet i mottagarrummet är 3,1 m blir

DnT,w och R'w lika

3,1 m

6 m Rum 1 Rum 2

Rum 1:

3 m 5 m

2,5 m

Bredd 6 m, Djup 3 m, Höjd 2,5 m. Volym 45 m3

Rum 2:

Bredd 6 m, Djup 5 m, Höjd 2,5 m. Volym 75 m3

Skiljearea mellan rummen 15 m2

Ofta väljs det mindre rummet som sändarrum eftersom det är lättare att skapa en hög ljudnivå i små rum. När rum 1 väljs som sändarrum blir rum 2 mottagarrum.

Utvärdering med R'w

Efterklangstiden i mottagarrummet är 0,5 sekunder. Volymen är 75 m3

Med Sabines formel blir absorptionsmängden (A) i mottagarrummet 24 m2 Sabine

Skiljearea (S) mellan rummen är 15 m2 (6 m x 2,5 m)

L1 (ljudnivån i sändarrummet) 110 dB.

L2 (ljudnivån i mottagarrummet) 50 dB.

R'w = L1 - L2 + 10 log S/A

R'w = 110 - 50 + 10 log 15/24

R'w = 58 dB

Utvärdering med DnT,w från rum 1 till rum 2.

Efterklangstiden i mottagarrummet = 0,5 sekunder.

T0 = 0,5 sek

L1 (ljudnivån i sändarrummet) 110 dB.

L2 (ljudnivån i mottagarrummet) 50 dB.

DnT,w = L1 - L2 + 10 log T/T0

DnT,w = 110 - 50 + 10 log 0,5/0,5

DnT,w = 60 dB

Anledningen till att DnT,w blir 2 dB högre än R'w är att rumsdjupet i mottagarrummet är 5 m.

När rumsdjupet i mottagarrummet är större än 3,1 m blir DnT,w högre än R'w

5 m

När rumsdjupet i mottagarrummet är mindre 3,1 m blir DnT,w lägre än R'w

2 m

När mottagarrummet är 2 m djupt blir

DnT,w 2 dB lägre än R'w

Om mottagarrummet är 5 m djupt blir

DnT,w 2 dB högre än R'w (se exempel ovan)

BBR och SS 25267:2015 ställer krav på ljudisolering i bostäder med DnT,w

SS 25268 2007 + T1:2017 ställer krav på ljudisolering i lokaler med R'w

SS 25268:2023 ställer krav på ljudisolering i lokaler med DnT,w

Sambandet mellan DnT,w och R'w är följande:

DnT,w = R'w + 10 log (0,32 • mottagarrummets rumsdjup)

R' w = DnT,w - 10 log (0,32 • mottagarrummets rumsdjup)

Rumsdjupet beräknas i meter.

Vid projektering av väggar måste mottagarrummets djup beaktas när kravet på luftljudsisolering

är ställt med DnT,w

STOMLJUD

Stomljud är ljudvågor som i form av vibrationer fortplantar sig i en byggnadsstomme. Stomljud kan uppkomma av vibrationer från en roterande fläkt som är fast inspänd i byggnadsstommen. Stomljud blir hörbara genom att vibrationerna från stommen når våra öron via luften i mottagarrummet. Stomljudsisolering är isolering av stomljudet någonstans mellan störkällan och mottagarens öra. Stomljudsisolering kan vara vibrationsisolering av en vibrerande fläkt som monteras på vibrationsdämpande gummikuddar. Eller genom att minska utstrålningen från stommen i mottagarrummet. Detta kan utföras med en så kallad strålningshämmande beklädnad, till exempel en regelstomme beklädd med gipsskivor som är frikopplad från den vibrerande stommen.

STEGLJUD

Stegljud är en typ av stomljud som kan fortplantas via byggnadens stomme. Stegljudsnivån mäts med en standardiserad hammarapparat som placeras på golvet i sändarrummet. När hammarapparaten ”hamrar” på golvet mäts ljudnivån i ett angränsande rum (mottagarrummet). Ju lägre stegljudsnivå desto bättre stegljudsisolering. Kravet på stegljudsnivå betecknas L'nT,w och är ett fältvärde som mäts i den färdiga byggnaden. Beroende på byggnadstyp och verksamhet ställs olika krav. Stegljud kan spridas både vertikalt och horisontellt.

RUMSAKUSTIK

När man lyssnar på en människa som pratar i ett rum hör man rösten och rummets ljudreflexer. Beroende på aktiviteten i rummet vill man ha mer eller mindre reflexer. En sångare vill ha mycket reflexer så att sången blir klangfull. En lärare vill att klassrummet ska vara mer dämpat så att eleverna kan uppfatta vad hen säger. BBR ställer krav på rumsakustiken med måttet efterklangstid.

Vid en efterklangstidsmätning används en högtalare som skapar en ljudnivå i rummet (ca 100 dB). Efter att högtalaren stängts av mäts hur lång tid det tar för ljudnivån att sjunka 60 dB. Denna tid kallas efterklangstid.

Efterklangstiden påverkas av rummets volym, ljudabsorptionsmängden i rummet, absorbenternas placering och hur mycket diffusion (ljudspridande ytor, möbler och inredning) som finns i rummet. Sabines formel beskriver sambandet mellan efterklangstid (T), rummets volym (V) och rummets ljudabsorptionsmängd (A).

Rummets ljudabsorptionsmängd (A) är summan av golvets, väggarnas, takets samt möblernas och inredningens ljudabsorption. Behovet av ljudabsorbenter varierar beroende på aktiviteten i rummet. Absorbenter klassificeras i olika absorptionsklasser från A till E, där absorptionsklass A absorberar mest. Ett vanligt problem är att rummet har lång efterklangstid i de låga frekvenserna (125 Hz). Gipsväggar har en viss absorberande effekt vid 125 Hz till skillnad från väggar i sten och betong.

LJUD FRÅN INSTALLATIONER

Ljud från byggnadens installationer ska inte vara hörbara. Lågfrekventa ljud gör människor trötta. Därför ska ljudnivån från installationerna vara låg, speciellt i de lägre frekvenserna.

BBR ställer normalt två krav på ljudnivån från installationer, dBA och dBC.

När ljudnivån mäts i dBA filtreras stora delar av de lågfrekventa ljuden bort.

Vid en mätning i dBC filtreras inte de lågfrekventa ljuden bort. Det är därför viktigt att mäta ljudnivån från installationer i både dBA och dBC.

LJUD FRÅN TRAFIK OCH ANDRA LJUD UTANFÖR BYGGNADEN

Om byggnaden är placerad nära trafikleder eller om det finns andra ljudkällor i närheten är det viktigt att byggnadens skal har tillräcklig ljudisolering så att ljuden utifrån inte stör människorna i byggnaden. Fönster och tilluftsdon är ofta den ”svaga” länken i en fasad. Beroende på de yttre ljudkällornas styrka och avstånd till byggnaden är det viktigt att rådfråga akustiker om hur ytterväggar och tak ska utformas.

LJUDSTYRKA OCH FREKVENS

LJUDSTYRKA (dB)

Ljudvågor sprids som en longitudinell våg i luften genom att luftpartiklar rör sig fram och tillbaka i den riktning som ljudet strålar. Resultatet av denna rörelse blir en liten skillnad i lufttrycket jämfört med det statiska atmosfärstrycket. Tryckskillnaden gör att trumhinnan trycks in och sugs ut. Ju högre ljudnivån (dB-nivån) är desto mer rör sig trumhinnan. Eftersom vår hörsel spänner över ett stort omfång när det gäller tryckskillnader används en logaritmisk skala när det gäller ljudtrycksnivåer. Detta gör att summering och subtraktion av ljudkällor får följande resultat.

60 dB + 60 dB blir inte 120 dB. 60 dB + 60 dB blir 63 dB.

10 ljudkällor på 60 dB blir 70 dB. 100 ljudkällor på 60 dB blir 80 dB.

Ett exempel: 80 dB + 70 dB blir 80 dB. Detta innebär att om ljudkällan på 70 dB stängs av blir ljudnivån fortfarande 80 dB.

En halvering av energin (ljudkällorna) innebär en ljudnivåsänkning med 3 dB. En höjning/sänkning av ljudnivån med 10 dB upplevs som en fördubbling/halvering (gäller för ljud vid 1000 Hz).

Avståndet till ljudkällan påverkar ljudnivån. Nära ljudkällan är ljudnivån högre.

FREKVENS (Hz)

Frekvensen mäts i Hertz och anger hur ofta tryckskillnaderna inträffar per sekund. ”Pipiga” ljud har hög frekvens, dova ljud har låg frekvens.

TERSBAND, OKTAVBAND, dBA OCH dBC

Ljudnivån från en ljudkälla kan redovisas på olika sätt; inom byggnadsakustiken används tersband, oktavband, dBA och dBC.

TERSBAND

För att analysera ljudnivån med tersband delas x-axeln i 24 delar. Varje del är ett tersband. En tersbandsanalys är relativt finmaskig eftersom tersbanden är smala. När man anger ljudnivån i tersband måste även tersbandet anges. I diagram

2 framgår att ljudnivån är 86 dB för tersbandet 80 Hz, och 36 dB för tersbandet 10000 Hz .

OKTAVBAND

Ett oktavband består av tre intilliggande tersband, så 24 tersband ersätts av 8 oktavband. Eftersom oktavbanden är bredare är en oktavbandsanalys lite ”trubbigare” än en tersbandsanalys. För att ange ljudnivån måste även oktavbandet anges. I diagram 3 framgår att ljudnivån för oktavbandet 250 Hz är 77 dB, och 42 dB för oktavbandet 8000 Hz.

Diagram 2 visar hur ljudnivån varierar med frekvensen.

Diagram 3

dBA OCH dBC

För att ange ljudnivån med ett entalsvärde används ”vägda” värden; dBA och dBC.

Vår förmåga att uppfatta nivåskillnader mellan olika frekvenser varierar med ljudets styrka.

Därför används så kallade vägningsfilter som filtrerar ljudet på olika sätt. Det finns flera olika vägningsfilter, inom byggnadsakustiken används A-filtret och C-filtret.

Diagram 4 visar hur ljudnivåerna reduceras med vägningsfilter A (blå linje) och C (röd linje).

När ljudnivån redovisas i dBA reduceras ljudnivå under 1000 Hz enligt den blå linjen.

Vid en dBA mätning reduceras den uppmätta ljudnivån vid oktavbandet 63 Hz med 26,2 dB, vid oktavbandet 125 Hz reduceras ljudnivån med 16,1 dB, vid 250 Hz är reduktionen 8,6 dB och vid 500 Hz reduceras det uppmätta värdet med 3,2 dB. När reduktionen är gjord summeras alla oktavband (63 Hz–8000 Hz) till ett entalsvärde.

När ljudnivån mäts i dBC sker en väldigt liten reduktion under 1000 Hz. Se röd linje.

Skillnaden mellan dBA och dBC är att dBA filtrerar bort mycket ljud under 1000 Hz.

För att ange ljudnivån med ett vägt värde måste vägningsfiltret anges.

När mätningen i diagram 2 och 3 redovisas med vägda värden blir resultaten 75 dBA och 90 dBC.

Diagram 4 visar hur ljudnivåerna reduceras med vägningsfilter A (blå linje) och C (röd linje).

5

- 20 - 10 0 - 30 - 15 - 5 - 25

Gyproc innerväggssystem består av en regelstomme och gipsskivor.

Om en högtalare till vänster om väggen sänder ut ett ljud kommer ljudet att försöka gå genom väggen på flera olika sätt.

När ljudvågen träffar gipsskivan kommer skivan att börja vibrera. När skivan till vänster vibrerar kommer ljudvågen att gå vidare inuti väggen via luften mellan skivorna.

När ljudvågen träffar den högra gipsskivan kommer den att börja vibrera och ljudvågen kommer att nå luften på andra sidan väggen. Ljudet går genom väggen via vänstra gipsskivan, luften i väggen och högra gipsskivan.

Om skivorna är sammankopplade med en styv träregel kommer mycket ljudenergin att gå genom väggen via reglarna.

Ljudenergin går genom väggen via skivorna och luften i väggen, och via de styva träreglarna.

Genom att sätta in glasull (mineralull) i väggen blir det svårare för ljudvågen att nå den andra gipsskivan via luften i väggen eftersom stora delar av ljudenergin absorberas av glasullen.

Med absorberande glasull i väggen minskar möjligheten för ljudvågorna att nå den andra skivan vi luften. Störst effekt får man genom att fylla hela utrymmet med glasull.

För att hindra att ljudet går via regelstommen kan den styva träregeln bytas ut mot en fjädrande akustikregel gyproc XR.

Ett annat sätt att hindra transmissionen via regelstommen är att bygga väggen med dubbla regelstommar. På så sätt bryts ljudbryggan via regelstommen mellan gipsskivorna. Med en dubbelstomme är det viktigt att luftspalten mellan regelstommarna är tillräckligt stor så att ingen fysisk koppling uppstår. Om det är montagemässigt möjligt kan säkerheten ökas genom att montera reglarna förskjutna och därmed minimera risken för koppling mellan regelstommarna.

GIPSVÄGGAR

4

Blå linje visar ljudisolering för en schaktvägg/ enkelvägg, 70 mm stålregelstomme (c-avstånd 450 mm) med tre gipsskivor på en sida. Grå linje visar en dubbelvägg, 70 mm XR-regel (c-avstånd 450 mm) med en gipsskiva på varje sida.

Svart linje visar en dubbelvägg, 95 mm XR-regel (c-avstånd 450 mm) med två gipsskivor på varje sida och 45 mm absorberande mineralull i väggen.

Alla tre väggar har en dipp vid ca 3000 Hz, denna kallas kritisk koincidensfrekvensen. Den kritiska koincidensfrekvensen påverkas av skivornas ytvikt och böjmotstånd.

Dubbelväggarna har förutom dippen vid den kritiska koincidensfrekvensen även en dipp som uppstår på grund av dubbelväggsresonansen.

Dubbelväggsresonansen bildas av ett massafjäder-massa–system där massorna är ytvikten hos gipsskivorna och fjädern är den styvhet som uppstår pga luften i kaviteten samt reglarnas styvhet och c-avstånd. Skivornas ytvikt och avståndet mellan skivorna påverkar dubbelväggsresonansen. När avståndet mellan skivorna ökar blir luftfjäder vekare.

Mellan dubbelväggsresonansfrekvensen och den kritiska koincidensfrekvensen ligger massområdet.

Inom massområdet lyfts ljudisoleringskurvan när väggens massa (ytvikt) ökar. Inom massområden ökar ljudisoleringen när frekvensen blir högre, kurvorna i Diagram 4 visar att ökningen inom massområdet är större för dubbelväggarna än för enkelväggen då frekvensen blir högre.

Om störningskällan i sändarrummet har hög ljudnivå i en frekvens där väggens ljudisolering är låg kommer mycket ljud att gå igenom väggen. Därför är det viktigt att väggens ljudisolering är hög vid de frekvenser där störkällans ljudnivå är hög.

Störkällorna genererar ofta ljud över flera frekvenser och därför krävs det att väggen har bra ljudisolering över ett brett frekvensområde.

EXEMPEL PÅ OLIKA STÖRKÄLLOR

En bashögtalare (röd linje) kan sända ut höga nivåer av lågfrekvent ljud. Mänskligt tal (blå linje) är starkast vid ca 500 Hz medan fågelkvitter (grön linje) är starkast i de högre frekvenserna.

5

En vägg mellan två kontorsrum ska primärt hindra ljud från röster att spridas mellan rummen.

En lägenhetsskiljande vägg ska hindra både röster och ljud från högtalare. Eftersom bashögtalare kan sända ut mycket lågfrekventa ljud är det viktigt att den lägenhetsskiljande väggen har bra ljudisolering i de låga frekvenserna.

HÖG LJUDISOLERING ÖVER ETT BRETT FREKVENSOMRÅDE

Genom att sänka frekvensen för dubbelväggsresonansen och höja den kritiska koincidensfrekvensen blir massområdet bredare.

För att sänka dubbelväggresonansen ska skivorna ha hög ytvikt och avståndet mellan skivorna ska vara stort. Med andra ord ska skivorna vara tunga och väggen vara tjock.

För att höja den kritiska koincidensfrekvensen för ska skivorna ha hög ytvikt och låg böjstyvhet.

Elasticitetsmodulen påverkar böjstyvheten och därför är det en fördel om skivmaterialet har en låg elasticitetsmodul. Skivor med hög ytvikt gör att ljudisoleringen inom massområdet blir högre. Tunga skivor med låg elacticitetsmodul har tre positiva effekter på ljudisoleringen för en dubbelvägg:

• Ljudisoleringen inom massområdet blir högre.

• Dubbelväggsresonansen inträffar vid en lägre frekvens.

• Den kritiska koincidensfrekvensen inträffar vid en högre frekvens.

Diagram

Diagram

LIKA-RUM-PROBLEMET

Om det finns hårda plana parallella väggar i ett rum kommer ljudvågorna att reflekteras mellan ytorna, det uppstår en så kallad "stående ljudvåg".

Stående vågor uppstår när rummets dimensioner överensstämmer med ljudvågens halva våglängd och multiplar av halva våglängden. (1/2 våglängd, 2/2 våglängd, 3/2 våglängd osv.) De frekvenser där stående vågor uppstår kallas rummets resonansfrekvenser.

Om rummen på båda sidor av en vägg är identiska kommer resonansfrekvenserna i rummen att sammanfalla. Om resonansfrekvensen i rummen sammanfaller med skiljeväggens dubbelväggsresonans kommer mycket ljud att passera genom väggen.

Våglängden för ett ljud med frekvensen 50 Hz är 6,8 m (340 m/s/50 Hz) Halva våglängden blir 3,4 m.

Om rummen har dimensioner på 3,4 m är det viktigt att skiljeväggens dubbelväggsresonans inte ligger vid 50 Hz. Här är det viktigt att välja en vägg vars dubbelväggsresonans är lägre än 50 Hz.

ÄNDRING AV SKIVMATERIAL

Väggarna i denna Handbok, uppfyller angivna ljudegenskaper under förutsättningen att de redovisade produkterna används och att de monteras enligt Gyprocs anvisningar. Om komponenter i väggen byts ut förändras väggens prestanda.

Om man exempelvis byter ut en 12,5 mm gipsskiva mot en 12 mm konstruktionsplywood kommer ljudisolering att försämras då plywooden är styvare och har lägre ytvikt.

• Den lägre ytvikten försämrar ljudisoleringen inom massområdet.

• Den lägre ytvikten gör att dubbelväggsresonansen inträffar vid en högre frekvens.

• Den lägre ytvikten och högre styvheten gör att koincidensfrekvensen inträffar vid en lägre frekvens.

• Detta leder till att massområdet blir smalare.

För väggen Gyproc XR 95/95 (450) NN-NN M0 sjunker Rw med 2 dB om man byter ut en gyproc normal mot en 12 mm konstruktionsplywood på båda sidor av regeln. Observera att försämringen kan variera för andra typer av vägguppbyggnader.

LIMNING AV GYPROC GIPSSKIVOR

Det är viktigt att använda ett elastiskt akustiklim (dämplim) vid limning av gipsskivor.

Används ett stumt lim blir de sammanlimmade skivorna styva vilket leder till att koincidensfrekvensen inträffar vid en lägre frekvens.

Om Gyproc gipsskivor monteras mot en vägg med gipsbruk gyproc G 66 för att rikta upp en befintlig vägg med ojämn yta ska detta ske med hellimning (ej sträng- eller punktlimning) för att undvika att en tunn luftspalt bildas. En tunn luftspalt ger försämrad ljudisolering på grund av den resonans som bildas i luftspalten. Problemet med resonans kan även uppstå vid skruvning av gipsskivor i en 25 mm läkt som monterats på en befintlig gipsvägg eller en murad vägg.

REGELSTOMME

Centrumavståndet mellan väggreglarna och reglarnas styvhet påverkar ljudisoleringen för gipsskivebeklädda väggar med enkel regelstomme. (Jämför exempelvis ljudisoleringen för gyproc XR, gyproc ER och gyproc duronomic i respektive systems systemegenskaper.)

FLERA SKIVLAG

Genom att skruva ett extra lag Gyproc gipsskivor på ena sidan av väggen uppnås en förbättring av ljudisoleringen eftersom väggens massa ökar. Skruvning av ett extra lag på båda sidorna ökar ljudisoleringen ytterligare. Effekten varierar beroende på typ av regel, skiva och väggkonstruktion.

ABSORBERANDE MINERALULL

Mineralullen inne i en regelvägg med gipsskivor är en absorbent som ökar ljudisoleringen genom att skapa ett dämpat rum inne i väggen. Ju mer absorption som finns inne i väggen desto bättre blir väggens ljudisolering. Effekten av absorbenten blir större när man går från oisolerad regelstomme till 45 mm isolering än från 45 mm isolering till full utfyllnad. Full utfyllnad är givetvis bättre men det höjer inte ljudisoleringen i den mån man önskar. I regelväggar med mineralull har typ av regel större påverkan på ljudisoleringen.

FÖRBÄTTRAD LJUDISOLERING – TUNG

STOMME

Vid påbyggnad av en tung vägg (massiv vägg med ytvikt minst 80 kg/m²) för att förbättra ljudisoleringen, bör detta ske genom en tilläggsisolering av minst dubbla lag Gyproc gipsskivor, 70 mm mineralull och en 70 mm regelstomme med kantprofiler gyproc acounomic som monteras minst 15 mm från väggen så att regelstommen inte har kontakt med den befintliga väggen.

FÖRBÄTTRAD LJUDISOLERING – LÄTT VÄGG

Om en befintlig vägg med skivor på reglar med enkelstomme har bristande ljudisolering ska den inte byggas på med ytterligare regel och gipsskivor. Såga istället bort skivorna på den ena sidan av den befintliga väggen, och bygg en ny vägg på separat regelstomme utanför den befintliga (15 mm spalt). Ett alternativ till att såga bort skivorna är att perforera skivorna så att minst 40 % av skivornas yta tas bort.

Exemplet nedan visar en vägg efter ombyggnad. Figur c) visar vägg med otillräcklig ljudisolering. Figur d) visar en lösning där gipsskivorna på högra sidan sågats ut mellan reglarna och limmats mot den vänstra gipsskivan med akustiskt dämplim. Figur e) visar 70 mm regelstomme med kantprofiler gyproc acounomic som monteras minst 15 mm från befintlig vägg. Hela utrymmet fylls med en glasull isover piano. Undvik att skapa väggar som består av skivor-reglar-skivor-reglar-skivor då dessa kan få resonanser i känsliga frekvensområden.

a) Förbättrad tung vägg

Förbättring av ljudisoleringen för ett tungt massivt bjälklag (ytvikt minst 80 kg/m²) kan göras med en påbyggnad på undersidan med dubbla lag Gyproc gipsskivor som monteras på 25 mm gyproc AP profil (c-avstånd 400 mm). gyproc AP 25-profilen monteras i sin tur tvärs mot en 45 mm träregel (c-avstånd 600 mm) mot taket. Luftspalten mellan reglarna fylls med glasull isover piano.

b) Förbättrat tungt bjälklag

c) Befintlig lätt vägg

d) Befintlig lätt vägg

e) Förbättrad lätt vägg

BRAND

BRANDENS UPPKOMST OCH SPRIDNING

BRANDENS UPPKOMST

ELD ELLER BRAND

Eld är en förbränningsprocess som sker under utveckling av ljus och värme, under kontrollerade former. Brand är ”eld som kommit lös” och brinner utan kontroll.

BRANDENS VILLKOR

En brand förutsätter tre samtidigt uppträdande faktorer:

a) bränsle (brännbara ämnen)

b) luft (syre)

c) värme (antändningstemperatur)

BRÄNSLE

Brännbara ämnen är sådana som vid förening med syre utvecklar mera värme än som behövs för den kemiska reaktionen. Brännbarheten kan indelas efter antändlighetsgrad:

a) Självtändande ämnen – ämnen som kan börja brinna utan medverkan av yttre värmekälla (t.ex linoljeindränkt trasa)

b) Lättantändliga ämnen – ämnen som vid tillräcklig finfördelning kan antändas med en tändsticka och förmår brinna vidare i luft (t.ex papper, trä (i stickor), de flesta textilier).

c) Svårantändliga ämnen, som vid lokal upphettning visserligen kan antändas och brinna så länge upphettningen fortfar men inte förmår av sig självt brinna vidare i luft sedan upphettningen avslutats (t.ex vissa isoleringsmaterial och vissa plaster).

d) Obrännbara ämnen är bl.a de vanliga byggnadsmaterialen betong, gips, glasull och tegel.

LUFT

Det för förbränningen erforderliga syret kommer i allmänhet från luften. En brands intensitet är beroende av syretillförseln. Sänkning av syrehalten kan släcka eller dämpa en brand.

VÄRME

När temperaturen hos ett brännbart ämne höjs till sin antändningstemperatur startar en hastig förbränning. Den för antändning erforderliga värmen kan erhållas genom öppen eld (t.ex tändsticka), upphettad kropp (t.ex svetsloppa), optiska fenomen (t.ex brännglas), elfenomen (t.ex ljusbåge) eller friktion (t.ex varmgång). Den brandtemperatur som uppnås beror på många olika faktorer, bl.a värmevärdet hos de brinnande ämnena (kJ/kg), förbränningshastigheten (bl.a beroende av finfördelningen), lufttillförseln och mängden utvecklade förbränningsgaser.

BRÄNSLE

BRANDENS SPRIDNING

En brand kan spridas genom strålning, ledning och konvektion.

STRÅLNING

En värmestrålning sker alltid från varmare kroppar till kallare. Värmestrålningen är huvudsakligen osynlig (infraröda strålar). Strålningsintensiteten avtar med kvadraten på avståndet från strålningskällan. En brandspridning genom strålning orsakas alltså av att temperaturen i ett material blir så hög att det når sin antändningstemperatur. Obrännbara material minskar risken för brandspridning genom strålning t.ex gips och glasull.

LEDNING

Värmeledning äger rum inuti ett ämne (fast kropp, vätska eller gas) eller från ett föremål till ett annat vid direkt kontakt. Metallerna är de bästa värmeledarna. Vätskor har liten ledningsförmåga och gaser ännu mindre. Vid brand kan värme spridas genom ledning även genom obrännbara material och konstruktioner.

STRÅLNING

En tunn vägg av t.ex betong är inget säkert hinder mot brandspridning. Eftersom metaller är goda värmeledare kan ledningsrör och liknande som genombryter väggar utgöra spridningsrisk.

KONVEKTION

Vid en brand uppvärms de bildade förbränningsgaserna och den omgivande luften. Eftersom varma gaser är lättare än kalla, uppstår en konvektion eller värmeströmning av heta gasblandningar. Speciellt vid inomhusbränder kan sådana värmeströmmar vålla sekundära bränder på stora avstånd från brandhärden, dels genom antändning pga att brännbara ämnen upphettas till sin antändningstemperatur, dels därför att pga syrebrist oförbrända, brännbara gaser antänds då syretillgången blir tillräcklig. Sekundära bränder, efter brandspridning genom ventilationskanaler, korridorer etc, kan lättare begränsas om obrännbara och tändskyddande material används till väggar och tak.

Avskiljande vägg

Trägolv

Järnbalk

LEDNING KONVEKTION

Brand i en byggnad kan få allvarliga konsekvenser. För att förhindra att en brand uppstår och sprids behövs goda kunskaper om brandförloppet, och hur olika material och byggnadskonstruktioner påverkar branden.

Den kanske viktigaste kunskapen är att kunna skilja på de två begreppen ”brandreaktion” och ”brandmotstånd”, som enkelt delar in fasen före övertändning och fasen efter övertändning. Båda är avgörande för brandens utveckling, men i olika faser av brandförloppet.

BRANDREAKTION

Möjligheten för en brand att utvecklas

BRANDREAKTION

BRANDMOTSTÅND

Hur väl en konstruktion står emot en fullt utvecklad brand

ANTÄNDNINGSFAS FLAMFAS AVSVALNINGSFAS TID

Brandreaktion beror på materialen. Under den första fasen från det att något material i byggnaden antänds fram till övertändning, är det endast materialet, byggnads såväl som inredningsmaterialet som påverkar brandens utveckling. I denna första fas är det viktigaste kriteriet att snabbt kunna utrymma lokalen.

För detta krävs följande:

• Att materialen utvecklar minimalt med rök så att byggnaden kan utrymmas och människor inte blir förgiftade.

• Att flamspridningen är långsam eller obefintlig. Hur materialens yta beter sig vid en brand, s.k ”brandreaktion”, är alltså av central betydelse i denna fas.

Euroklass

Beskrivning

A1 Högsta brandtekniska klassen, kan inte kombineras med någon tilläggsklass. Obrännbart

A2 Obrännbart, ska kombineras med tilläggsklass

Exempel

Betong, glasroc F firecase

De flesta obehandlade gipsskivor t.ex gyproc normal

Obehandlad Gyproc golvgipsskiva

C Gipsskiva med normal papperstapet

B Brännbara material i fallande skala, ska kombineras med tilläggsklass

D Träpanel

E Lägsta nivå som finns angiven i BBR

Vissa typer av cellplast

F – –

Klasserna A2, B, C, D kombineras alltid med någon av följande tilläggsklasser:

– s1 byggnadsdelen får avge mycket begränsad mängd med brandgaser.

– s2 byggnadsdelen får avge begränsad mängd med brandgaser.

– s3 inget krav på begränsad produktion av brandgaser.

– d0 brinnande droppar eller partiklar får inte avges från byggnadsdelen.

– d1 brinnande droppar eller partiklar får avges i begränsad mängd.

– d2 inget krav på begränsning av brinnande droppar och partiklar.

Tänk dock på att tillkommande ytskikt kan förändra klassningen.

Skiva gyproc GNE 13 normal: A2-s1,d0

Normal målningsbehandling på skiva gyproc GNE 13 normal: B-s1,d0

Vanlig papperstapet med ytvikt 175 g/m2 på skiva gyproc GNE 13 normal: C-s2,d0.

K210/B-s1,d0 är beklädnadsklassen som tidigare benämndes tändskyddande beklädnad. Beklädnaden ska under 10 minuter förhindra bakomliggande brännbart material från antändning.

Våra produkters klassningar hittar du i kapitel Produktegenskaper

BRANDMOTSTÅND

BRANDMOTSTÅND GÄLLER

KONSTRUKTIONEN

I de fall branden får chans att utvecklas så att en övertändning sker, går det inte längre att rädda utrymmet där branden uppstod (i brandcellen). Istället är det viktigt att förhindra att branden sprider sig till angränsande utrymmen. Det är nu man använder begreppet så kallat ”brandmotstånd” som helt och hållet är kopplat till konstruktionen. Kraven regleras i BBR, där olika byggnadstyper ska klara olika långa brandmotståndstider. När det gäller konstruktionens brandmotstånd hjälper det inte att titta på ytskiktsegenskaperna eller temperaturtåligheten för enstaka produkter.

Här handlar det istället om hur hela kombinationen av material fungerar tillsammans i de olika konstruktionerna: väggar, golv, tak osv. Förståelsen för hur material samverkar i en konstruktion är ytterst viktig när det gäller att förhindra brandspridning. Då material ändrar form; vissa sväller och ökar i volym, medan andra krymper och brännbart material förkolnas vid upphettning, är det viktigt att se till hela konstruktionen. Konstruktionen måste testas i sin helhet och den blir inte brandsäker enbart för att ett material som tål höga temperaturer placeras i en godtycklig konstruktion.

KLASSBETECKNINGAR

Byggnadsdelar delas in beroende på funktion i följande klasser:

– R bärförmåga,

– RE bärförmåga och integritet (täthet),

– REI bärförmåga, integritet och isolering,

– E integritet,

– EI integritet och isolering,

– EI1 eller EI2 integritet och isolering för brandavskiljande fönster (som endast kan öppnas med verktyg, nyckel eller liknande) eller för branddörrar,

– EW integritet och begränsad strålning.

Beteckningarna åtföljs av ett tidskrav: 15, 30, 45, 60, 90, 120, 180, 240 eller 360 minuter. Klasserna kan kombineras med tilläggsbeteckningarna

– M mekanisk påverkan,

– Sa eller S200 brandgastäthet för dörrar,

– C dörrar med dörrstängare i någon av klasserna C1–C5.

Betydelsen av brandklasser framgår i SS-EN 13501 del 1–6.

Exempel på klassbeteckningar: R 120, RE 60, REI 30, EI 130, EI 215/EW 30, EI 30, EI 60-C, E 15 och REI 60-M.

Observera att krav på brandskydd för arkiv är högre än vid normal brandklassning. Se mer information i kapitel Specialväggar

Väggar som har krav med tillägget M för mekanisk påverkan måste förstärkas med ytterligare materialslag. Till exempel KLT-skivor, kontakta aktuell leverantör för mer information.

Beträffande relationer mellan EI och REI gäller att EI får ersättas med REI. Om byggnadsdelen har olika tidskrav för avskiljande EI resp bärande R gäller det högre kravet för den gemensamma klassen bärande och avskiljande REI.

Exempel för en yttervägg som bär ett lägenhetsavskiljande bjälklag. Om kravet är EI 30 för väggen men R 60 för bjälklaget, betyder detta att ytterväggen ska byggas i klass REI 60.

Figuren visar exempel på brandkrav – bärande och avskiljande samt enbart avskiljande byggnadsdelar – för ett fyra våningar högt bostadshus, kraven är kopplade till byggnadens våningsantal.

BÄRFÖRMÅGA – R

Den bärande byggnadsdelen ska vara utformad och dimensionerad så att materialbrott och instabilitet (knäckning, vippning, buckling o.dyl) undviks i händelse av brand.

INTEGRITET – E

Byggnadsdelen ska bibehålla sin integritet under brandförloppet. Detta innebär att inga heta brandgaser eller lågor tillåts tränga igenom byggnadsdelen via sprickor, hål eller andra öppningar.

ISOLERING – I

Temperaturen på den oexponerade sidan av byggnadsdelen får inte överskrida gällande krav på temperaturgränser.

BRANDKRAV PÅ BYGGNADER

Byggnader delas in i fyra olika byggnadsklasser och sex olika verksamhetsklasser. Genom att ställa brandkrav på bärande konstruktionsdelar kan byggnaden motstå brand under en viss tid utan att kollapsa. För att hindra branden från att sprida sig inom en byggnad eller till andra byggnader ställs krav på brandavskiljande byggnadsdelar.

För att ta reda på vilka brandtekniska krav som ställs på en byggnad måste först byggnadsklass och verksamhetsklass bestämmas. Den fastställs med hänsyn till antal våningar, verksamheter och byggnadsyta.

Eftersom antalet våningar kan styra byggnadsklassen är det viktigt att utreda när exempelvis vind eller källare bör räknas som en våning. När byggnadens klass har bestämts, kan kraven på ytskikt i olika utrymmen, bärande och avskiljande förmåga, hämtas ur BBR, Boverkets byggregler kapitel 5 Brandskydd.

VINDS- OCH UNDERTAKSUTRYMMEN

Vinds- och undertaksutrymmen ska utformas så att skyddet mot brandspridning mellan brandceller upprätthålls. De ska dessutom utformas så att omfattande brandspridning begränsas.

Undertaksutrymmen som sträcker sig över flera brandceller ska vara avskilda i samma omfattning och i lägst samma brandtekniska klass som krävs för underliggande brandcellsskiljande väggar.

För att upprätthålla skyddet mot brandspridning mellan brandceller, bör särskild hänsyn tas till behovet av skydd mot brandspridning till och på vinden, och takkonstruktionens bärförmåga vid brand.

Risken för brandspridning från fönster via takfot till vind, som utgör en annan brandcell bör begränsas. Detta kan exempelvis ske genom att takfoten utförs med avskiljande förmåga i lägst klass EI 30. Dock finns det tillfällen då takfoten måste utföras tät, t.ex vid risk för horisontell brandspridning till annan brandcell.

Om vind och underliggande plan utgör skilda brandceller bör vinden delas in i brandceller om högst 400 m2 med brandcellsgränser i lägst klass EI 30. Därutöver bör vindar i Br1-byggnader under samma förutsättning delas upp i delar om högst 1200 m2 med brandcellsgränser i lägst klass EI 60. Uppdelning behöver inte göras om isole -

ringen i vindsbjälklaget är av klass A2-s1,d0 eller bättre och det endast finns en begränsad mängd brännbart material eller brännbara byggnadsdelar ovanför vindsbjälklaget. Byggnadsdelar bör då vara av lägst klass B-s1,d0.

VÄGGAR I TRAPPHUS SOM UTRYMNINGSVÄG BBR ställer normalt krav på att bostäder och lokaler ska ha minst två utrymningsvägar, t.ex trapphus. I vissa fall accepteras ändå ett trapphus men då krävs att det utförs med speciellt brandskydd i klass Tr1 eller Tr2. För höga byggnader krävs det alltid brandskyddande trapphus, läs mer om detta i på Boverkets hemsida och i BBR.

I trapphus som klassats Tr1 eller Tr2 och som utgör den enda utrymningsvägen så påverkas uppbyggnaden av de omslutande väggarna.

I EKS 11 kan man läsa som allmänt råd att:

• I byggnader med högst 8 våningsplan bör väggarna dimensioneras för 4 kN/m2

• I byggnader med fler än 8 våningsplan bör väggarna dimensioneras för 6 kN/m2

Mer information finns i BBR respektive EKS 11

För att dimensionera Gyproc väggar för angivna laster se kapitel Statik / Dimensionering Gyproc Duronomic förstärkningsreglar.

BRANDSTOPP

Brandstopp har till uppgift att förhindra brandspridning genom krypbränder i de håligheter som finns i lätta konstruktioner. Brandstopp placeras i byggnadsdelar och knutpunkter så att brandspridning till andra brandceller förhindras t.ex en luftspalt ovan fönster i en fasad eller en knutpunkt mellan bjälklag.

Brandstopp kan vara:

• Massiva brandstopp (lufttäta) t.ex trä eller gipsskivor

• Ventilerade brandavskiljande. Ofta av brandsvällande material och verifierade enligt gällande standarder.

GENOMFÖRINGAR

När installationer dras genom brandcellsskiljande byggnadsdelar är det viktigt att genomföringen utförs så att brandklassen bibehålls. Det valda brandtätningssystemet ska vara anpassat till den avskiljande konstruktionen.

GIPSKÄRNAN

Gipsskivans kärna består huvudsakligen av gipskristaller (kalciumsulfat med kristallbundet vatten) enligt formeln CaSO4x2H2O. Vid upphettning av gipsen frigörs det kristallbundna vattnet och avgår som vattenånga. Denna process kallas kalcinering och kräver stora mängder energi. Då en gipsskiva utsätts för brandpåverkan från ena sidan kalcineras den långsamt efterhand som energi avges från branden. Framför kalcineringsfronten överstiger temperaturen inte 10O °C.

Kalcingeringsprocessen för en gyproc normalgipsskiva pågår i ca 15–18 min och för en gyproc protect F i ca 23–26 min. Även kalcinerad gips ger ett visst skydd vid brand och man måste beakta att det är många fler faktorer som spelar in för en konstruktions brandklassning.

Det är alltså det inbyggda vattnet som ger gipskärnan dess goda brandisolerande egenskaper.

KARTONGSKIKTEN

Gipskärnan i en gipsskiva är gjuten mellan två kartongskikt, som ger gipsskivan styrka och styvhet. Kartongens samverkan med gipskärnan hindrar den från att medverka till flamspridningen vid en brand. Den sprider alltså inte själv eld vidare över tak eller väggytor.

Skiva gyproc normal har därför materialklassen A2 och skiva glasroc F firecase som inte har någon kartong har högsta möjliga materialklass A1.

GIPSSKIVAN

Gipsskivan får sina brandisolerande egenskaper av gipskärnan, medan kartongskikten på ömse sidor om kärnan huvudsakligen ger de erforderliga hållfasthetsegenskaperna. Det brandfördröjande skyddet består av två var för sig viktiga faktorer.

Gipsskivan kan under viss tid - hindra brandens genomträngning

- hindra stor temperaturökning hos material bakom skivan.

STATIK

SKIVVERKAN ELASTISK METOD

ALLMÄNT

Byggnader uppförda med lättbyggnadsteknik stabiliseras vanligtvis mot horisontella laster, såsom vind- eller snedställningslaster genom att utnyttja skivverkan. Trä- eller stålstommar beklädda med Gyproc- eller Glasroc-skivor kommer att fungera som i bjälklagen inspända styva skivor. Gyproc- och Glasroc-skivor monterade på inneroch ytterväggar kan medräknas som kraftupptagande enligt redovisad dimensioneringsmetod. Den utvändiga skivan glasroc X storm kan med fördel användas som provisorisk vindavstyvning av stommen under byggnadsskedet.

BERÄKNINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

Beräkningsmodellen som redovisas är en elastisk modell med fullt förankrade skjuvväggar.

Förbandsvärdena är framtagna genom testning och väggarnas horisontella bärförmåga bestäms enligt Eurocode 5 Dimensionering av träkonstruktioner del 1-1. I Eurocode används en elastisk metod för att beräkna skjuvkrafterna i hörnförbanden. Den elastiska modellen underskattar väggarnas bärförmåga då förbanden i praktiken kan plasticera, vilket i sin tur leder till att övriga skivregelförband upptar mer last. Bärförmågan som fås av den elastiska modellen kan därför ses som det lägsta värdet av horisontalkraftsbärförmågan.

DEFINITIONER OCH BEGREPP

FRONTREGEL

Den första regeln i en väggdel sett från den sidan där vindlasten angriper (lovartsidan).

SLUTREGEL

Den sista regeln i en väggdel sett från den sida där vindlasten angriper (läsidan).

SKJUVFLÖDE

Skjuvkraft per längdenhet.

VÄGGSKIVA

En hel vägg uppbyggd av väggdelar t.ex en yttervägg.

VÄGGDEL

En väggdel avgränsas av väggslut eller öppningar. En väggskivas horisontella bärförmåga är summan av väggdelarnas horisontella bärförmåga.

VÄGGENHET

Omfattar en våningshög skiva skruvad till stående reglar. En väggenhets bärförmåga styrs av förhållandet mellan väggenhetens höjd och bredd, skivregelförbandens bärförmåga och antal förbindare.

FÖRBINDARE

Skruv mellan gipsskiva och regel som upptar horisontell last genom skjuvning.

BETECKNINGAR OCH SYMBOLER

Fd = Skivregelförbandens, elastiska kapacitet (kN)

Htotal = Total horisontallast verkande mot ett våningsplan (kN)

L = Väggskivans längd (m)

HeEk = Väggenhetens horisontella belastning (kN)

HdEk = Väggdelens horisontella belastning (kN)

HvEk = Väggskivans horisontella belastning (kN)

HeRd = Väggenhetens bärförmåga vid horisontallast (kN)

HdRd = Väggdelens bärförmåga vid horisontallast (kN)

HvRd = Väggskivans bärförmåga vid horisontallast (kN)

HvRd,tot = Samtliga väggskivornas bärförmåga vid horisontallast i ett våningsplan (kN)

RT = Reaktionskraft tryck (kN)

RL = Reaktionskraft lyft (kN)

b = Bredd av väggenhet, upp till full skivbredd (m)

e = Excentricitet (m)

f = Skjuvflöde (kN/m)

h = Väggskivans höjd (m)

l = Väggdelens längd (m)

p = Avståndet mellan aktuell väggskiva (i) och samtliga stabiliserande väggskivors resultant (m)

s = Skruvavstånd (mm)

v = Avståndet mellan origo och aktuell vägg (i) vid beräkning av resultant eller aktuell last vid beräkning av TP.laster

QEk = Total yttre horisontallast verkande mot ett våningsplan (kN)

EKVATIONER

EKVATION 1

Beräkning av väggelements horisontella bärförmåga. Används även vid beräkning av preliminär bärförmåga.

EKVATION 2

Beräkning av skjuvflöde som används för att beräkna preliminär bärförmåga för en vägg.

Där:

EKVATION 3

Beräkning av de yttre horisontella lasternas tyngdpunkt. I detta kapitel används inte denna ekvation. TP sammanfaller med våningsplanets centrumlinjer. För tillämpning se beräkningsexempel: Hus i tre våningar.

EKVATION 4

Beräkning av väggarnas resultant (tyngdpunkten för väggarnas bärförmåga).

EKVATION 5

Beräknings av excentriciteten e.

EKVATION 6

Beräkning av tilläggsmoment från ovanförliggande väggar som är vinkelräta till den yttre horisontella lasten. Denna ekvation används inte i detta exempel. För tillämpning se beräkningsexempel: Hus i tre våningar.

EKVATION 7

Horisontallast mot vägg. - +

EKVATION 8

Beräkning av lyft och tryckkraft i front och slutreglar. Där:

FÖRUTSÄTTNINGAR

För att kunna nyttja beräkningsmodellen för Gyproc gipsskivor och Glasroc-skivor som stabiliserande element gäller följande förutsättningar:

1. Bjälklag och tak måste genom skivverkan kunna överföra horisontalkrafter till de väggar som är stabiliserande exempel på konstruktioner som fungerar som styva skivor är i tak: panel och takskivor och i bjälklag: Gyproc gipsskivor på glespanel och spånskivor.

2. Horisontalkraften måste kunna överföras från bjälklagen till väggarna och tvärtom. I bjälklagen måste krafterna kunna föras från golv till träbalkar som i sin tur för kraften vidare till undertak ev. via glespanel som sedan för kraften vidare till hammarband och vägg.

3. Om hammarbandet skarvas ska skarven utföras så att kraften kan överföras i längdled.

4. Frontreglarna ska vara förankrade för hela den lyftande kraften.

5. Slutreglarna vid öppningarna och väggslut ska kontrolleras för knäckning. Slutreglar i fasad kontrolleras för böjknäckning. Slutreglar ska vara av typen gyproc GFR (förstärkningsregel), gyproc THR (thermonomic) eller träregel.

6. Trycket vinkelrätt fibrerna i träsyllen ska kontrolleras. Gäller inte då stålskena används som syll.

7. Minsta fästdonsavstånd i samtliga skivlag får inte underskrida angivna värden.

Bjälklag våning 2

Vindsug verkandes på tvärgående väggskivor

Vindsug verkandes på tvärgående väggskivor

Väggskiva Våning 2

Skjuvkrafter från väggskiva till Bjälkag

Skjuvkrafter från Bjälklag till Väggskiva

Väggskiva Våning 1

Tryckkraft

Skjuvkrafter från väggskiva till grunden

Kraftspel i byggnad

8. En vägg kan ta upp last i skivor monterade på båda sidor om regelstommen.

9. Skivor som monteras till stålstommar bestående av gyproc XR eller gyproc ER ska monteras symmetriskt så att lasten fördelas lika på resp. väggsida för att undvika kraftiga vriddeformationer av reglarna. Det vill säga samma antal skivor och samma typer av skivor på bägge sidor av regelstommen. På övriga regelstommar kan skivlagen monteras osymmetriskt, detta innebär dock att max 75 % av bärförmågan får användas från den sida vars bärförmåga är lägst.

ÖVERGRIPANDE KRAFTFÖRDELNING INOM BYGGNADEN

När en byggnad påverkas av vindlast leder tak och ytterväggar som är vinkelräta till vindriktningen vindlasten vidare till takskivan och bjälklagen. Bjälklagen kan ses som höga I-balkar upplagda på väggskivorna. Belastade bjälklag och tak för vindlasten vidare till underliggande väggskivor, parallella till vindriktningen. Vindlasten per våningsplan summeras med ovanförliggande våningsplan vilket leder till att de sammanlagda horisontella krafterna i byggnaden ökar desto längre ner i byggnaden beräkningarna görs.

Observera att vindlasten mot huset fås av Zon D (lovart, tryck) + Zon E (läsidan, sug) + eventuella friktionskrafter.

Last till Bjälklag från tvärgående väggskivor

Förankringskraft

Last till Bjälklag från tvärgående väggskivor Bjälklag våning 1

Vindtryck verkandes på tvärgående väggskivor Vindtryck verkandes på tvärgående väggskivor

Lasten till de stabiliserande väggarna fås av ekvation 7, som består av tre termer. - +

Den horisontella lasten går från bjälklagen vidare till de stabiliserande väggarna. Bjälklagen antas vara oändligt styva i förhållande till väggskivorna, vilket innebär att lasten sprids till väggarna utifrån deras styvhet. Den första termen i ekvation 7 beskriver hur den horisontella lasten sprids till stabiliserande väggarna som är parallella till lasten.

Om resultanten till de stabiliserande väggarna som är parallella med den yttre lasten inte sammanfaller med de horisontella lasternas tyngdpunkt uppkommer ett vridande momentet, som tas upp av våningsplanets samtliga väggar enligt term 2.

Momentets rotationscentrum sammanfaller med resultanternas skärningspunkt. Resultanternas postition beräknas med hjälp av ekvation 4 där v är avståndet till vägg ifrån origo.

Excentriciteten e fås av ekvation 5 och är avståndet mellan den yttre lastens tyngdpunkt och resultanten till de stabiliserande väggarna som är parallella till den yttre lasten.

p är avståndet mellan resultanten och vägg i

Ju större detta avstånd är, desto större andel av lasten från det vridande momentet kommer att tas upp av vägg i

Längre ner i huset kommer en del av den horisontella lasten som är parallell till de stabiliserande väggarna att föras in i linje med väggarna i den ovanförliggande våningen. Detta kan skifta läget för TP-laster. Den tredje termen i ekvation 7 beskriver hur lasten från ovanförliggande väggar som är vinkelräta till den yttre lasten ger upphov till ett moment som sprids till samtliga väggar.

Om resultanten ligger under T.P. Laster beräknas p positivt för alla väggar under resultanten och negativt för alla väggar ovanför resultanten vid last från X är resultanten ovanför gäller det omvända. Vid last från last Y räknas p positivt för alla väggar till vänster om resultanten ifall resultanten ligger till vänster T.P. Laster. Det omvända gäller ifall resultanten ligger till höger om T.P. Laster.

v Vägg2,Vägg4

vLångsida2

vLångsida1

Gavel 1

v

Långsida 1

Vägg 3

T.P Laster

Resultant Y

X

Vägg 2

Vägg 4

Vägg 1

Gavel 1

Origo X = 0, Y = 0

pLångsida1 pLångsida2

pVägg2,Vägg4

Långsida 2

pvägg3 pvägg4

pvägg1

pGavel1

Resultant Y Resultant X

T.P Laster

Last till väggar som är parallella till den yttre lasten QEXk e

20 januari 2025

Last från det vridande momentet

vGavel1

vägg1

v vägg3

vGavel2

OCH VÄGGDELAR

Antalet väggdelar i en väggskiva styrs av antalet öppningar. I vissa fall kan väggskivans sidor behöva delas upp i separata delar. Detta bör göras då väggskivan innehåller slitsar för flanktransmission eller om väggskivan är en yttervägg där den utvändiga sidan är längre än den invändiga sidan vid t.ex ytterhörn.

En väggdels bärförmåga är summan av bärförmågan hos dess väggenheter.

Varje väggdel kan ses som en inspänd konsol där lasten kommer in via hammarbandet från ovanförliggande bjälklag (3). Frontregeln tar upp lyftkrafter (2), slutregeln tar upp tryckkrafter (1) och syllen skjuvar lasten vidare till golvet och nästa bjälklag (3). Den karakteristiska lasten som verkar mot respektive väggdel (i) fås av väggdelens bärförmåga multiplicerat med den karakteristiska utnyttjandegraden för väggskivan.

1. Knäckning av slutregeln och stämpeltryck

Slutregelns knäckningslast från horisontallaster verkande på väggdelen fås av.

För väggdelarna är det ett antal kontroller som ska göras för att säkerställa bärförmågan.

Tryckkraften förs in via skivregelförbanden vilket leder till en triangulär lastfördelning. Längre ner i huset bör all tryckande normalkraft ses som last placerad ovanpå reglarna.

För träreglar kan regelns bärförmåga kontrolleras enligt kapitel 6.3 i SS-EN 1995-1-1.

Används träsyll kan dess bärförmåga vid stämpeltryck beräknas enligt kapitel 6.1.5 i SS-EN 1995-1-1.

2. Förankring av frontregeln

Förankringskraften är omvänt den samma som knäckningslasten. Förankringsbeslagens bärförmåga hämtas från leverantör.

3. Skjuvning syll golv och hammarband bjälklag

Hela syllen eller hammarbandets längd kan beräkningsmässigt användas till att ta upp horisontallaster och skjuva dessa vidare. Skjuvflödet som uppstår i syll och hammarband kan beräknas enligt ekvationen nedan. Bärförmågan är avhängig material i syll, fästmaterial och skruvdiameter.

Väggskiva och väggenhet

VÄGGENHET

Då en väggenhet belastas av en horisontallast uppstår en förskjutning mellan skivan och reglarna vilket leder till att förbanden tar upp potentiell energi genom att deformera. Summan av den potentiella energin i väggenhetens förband ger belastning per väggenhet. Hörnförbanden kommer att deformera mest och det är kraften i hörnförbanden som beräkningsmässigt jämförs med förbandsvärderna då bärförmågan kontrolleras.

Bärförmågan för en väggenhet fås av ekvation 1, som är hämtas ur Eurokod del 5.

STÅENDE REGLAR MED STÅENDE SKIVOR

Bärförmågan per väggenhet fås av ekvation

Ekvation 7

Där:

min

b0 = h / 2

HVäggenhet belastad av horisontallast s s b h

Skruvavstånd s gäller längs skivans kanter

Hörnskruv ersätts med två skruvar

Skruv förskjuts till sidan av mittregeln

Vid stålregelstommar uppstår en lokal förtätning av skruvavståndet då en tänkt hörnskruv måste flyttas för att undvika infästning i dubbla plåtar, då detta annars kan leda till sprickbildning i gipsskivan och hörnsläpp som följd.

Denna förtätning är acceptabel och hörnskruven ska då ersättas med två skruvar där den ena fästs i regeln ca 20 mm över skenan och en andra i skenan strax bredvid regeln. Vid eventuell mittregel ska skruv i skenan förskjutas strax till sidan om regeln. Denna får inte flyttas upp och i stället fästas i regeln. Denna anvisning bör införas på konstruktionsritningen vid stålstomme.

DIMENSIONERINGSVÄRDEN PER FÖRBAND

Förbandsvärden nedan är framtagna enligt metoden i SS-EN 1990 Bilaga D för karakteristiska bärförmågor genom provning. Värdena motsvarar bärförmågans 5 % fraktil för ett skivregelförband skruvat 15 mm från skivkanten.

Eftersom det är många förband och väggenheter som samverkar kan bärförmågan höjas med 20 % då sannolikheten för att alla dessa förband skulle motsvara 5 % fraktilen är låg.

Det dimensionerande förbandsvärdet Fd har beräknats enligt följande

Tabell 1 gyproc XR, gyproc ER och gyproc THR thermonomic t = 0,7 mm

Skivtyp

Där:

Kmod = 1,0 (klimatklass 1 och 2 vid korttidslast eller momentanlast)

γm = 1,3 partialkoefficient för materialegenskaper och bärförmåga (förband)

Tabell 2 gyproc THR thermonomic, t =

13

Tabell 3 gyproc THR thermonomic och gyproc GFR duronomic, t = 1,2 mm

lag QSB 38

9 Inre lag QSBW 25

Tabell 4 Träregel

13 Inre lag QT 32

lag QT 41

GR 13 Inre lag QSTR 35

lag QSTR 41

GH 13 Inre lag GTX-F4 38

lag GTX-F4 55

GF 15 Inre lag QT 41

lag QT 57

GHOE 13 Inre lag QT 32

lag QT 41

GXU Inre lag QSBW 25

MINSTA

TILLÅTNA FÄSTDONSAVSTÅND

Antalet fästdon är avgörande för hållfastheten varför det är lämpligt att föreskriva både fästdonsavstånd och antalet fästdon för skivan direkt på konstruktionsritningen.

Det är viktigt att inte skruva eller spika tätare än det minsta tillåtna avståndet för varje skivtyp, se tabellerna nedan, då detta ger lägre hållfasthet.

MINSTA TILLÅTNA SKRUVAVSTÅND VID

ETT SKIVLAG

Nedan angivna värden gäller som minimiavstånd

Tabell 5 minsta skruvavstånd vid ett skivlag

Skivtyp Minsta skruvavstånd (mm)

gyproc GN 13 normal 70 gyproc GR 13 robust 80

gyproc GH 13 habito 80

gyproc GF 15 protect F 80 glasroc X 9 storm 80 glasroc H 13 ocean 80

MINSTA TILLÅTNA SKRUVAVSTÅND VID

TVÅ SKIVLAG

När två skivor monteras på samma sida regelstommen kommer fästdon i yttre lag även att perforera inre skivlag. Det är därför viktigt att nedan angivna minimiavstånd följs. Skivor i yttre lag ska inte fästas glesare än c-avstånd 225 mm respektive 200 mm för 900 alt 1200 skivor, men kan fästas tätare enligt tabellerna nedan. Observera att det är bredden på skivan som styr fästdonsavståndet.

Tabell 6 minsta skruvavstånd vid två skivlag 900 mm breda skivor

Skruvavstånd, inre skivlag Antal skruv i kort-kant, inre skivlag

skruv i kort-kant, yttre skivlag

Tabell 7 minsta skruvavstånd vid två skivlag 1200 mm breda skivor

Skruvavstånd, inre skivlag

Antal skruv i kort-kant, inre skivlag

Antal skruv i kort-kant, yttre skivlag

skruvavstånd, yttre skivlag

MINSTA TILLÅTNA SKRUVAVSTÅND VID TRE SKIVLAG

För att bl.a klara vissa ljudkrav utförs en del väggar med tre skivlag på samma sida regelstommen. Om dessa väggar dessutom ska användas som stabiliserande kan endast de inre och mellersta skivlagen användas som lastupptagande. Tabellerna nedan gäller endast för skivlag när den yttre skivan (lag tre) fästs med c-avstånd 225 mm resp. 200 mm.

Tabell 8 minsta skruvavstånd vid tre skivlag 900 mm breda skivor

Skruvavstånd, inre skivlag

Antal skruv i kort-kant, inre skivlag

Antal skruv i kort-kant, yttre skivlag

Tabell 9 minsta skruvavstånd vid tre skivlag 1200 mm breda skivor

Skruvavstånd, inre skivlag

Antal skruv i kort-kant, inre skivlag

Antal skruv i kort-kant, yttre skivlag

stånd, yttre skivlag

a) Infästning av 900 mm breda skivor görs c-avstånd 225 mm längs kortkant men c-avstånd 200 mm längs långkant.

I flödesschemat nedan redovisas en lämplig beräkningsgång. Beräkningsgången kan sammanfattas med fem övergripande steg.

1 2

Ta fram vind, snedställningslaster, egentyngder, snölaster och nyttiga laster. Summera lasterna för våningsplanen.

I detta steg kan även byggnaden kontrolleras för glidning och stjälpning.

Kontrollera att bjälklagen är styva i förhållande till väggarna, vilket de i normalfallet är.

Gör överslagsberäkningar genom att beräkna antal löpmeter stabiliserande vägg.

Exempel på förstärkningsåtgärder:

• Addera väggar

• Använd gipsskivor med högre förbandshållfasthet

• Tätare mellan infästningarna

• Omfördela/slopa öppningar

• Ändra planlösning.

Globala förstärkningsåtgärder vid glidning och stjälpning:

• Ändra plattans geometri

• Komplettera med glidningsförhindrandeanordningar i grunden.

Exempel på förstärkningsåtgärder:

• Addera väggar

• Använd gipsskivor med högre förbandshållfasthet

• Tätare mellan infästningarna

• Omfördela/slopa öppningar

• Ändra planlösning.

OK! OK!

3

Gör genomgående beräkningar för väggskivornas bärförmåga.

4

Beräkna hur mycket horisontallast som går till de olika väggarna. Detta görs genom att beräkna våningsplanets rotationscentrum och läget för lasternas tyngdpunkt.

5

Gör lastkombinationer och kontrollera väggarnas bärförmåga.

EJ OK! OK!

TILLÄMPNINGSEXEMPEL

Detta är en förenklad och förkortad uppgift som visar hur väggarnas bärförmåga, belastningen till väggarna samt storleken på lyft- och tryckkrafterna beräknas. Ett utförligt exempel finns via denna länk www.gyproc.se/stomstabilisering där bärförmågan och lastfördelningen utförligt beräknas för ett trevåningshus.

STEG 1, TA FRAM LASTER

Våningsplanet nedan belastas av vindlast. Mot långsidorna (X-riktningen) belastas våningen av en karakteristisk vindlast med lastintensiteten 26,63 kN och mot gavlarna (Y-riktningen) belastas våningen av en karakteristisk vindlast med lastintensiteten 16,64 kN. Våningshöjden är 2,4 m. Skivorna skruvas med c-avstånd 600 mm i första lag och med c-avstånd 200 mm i andra lag.

2

1

Slits insida Långsida 1

Vägg 1 Vägg 4 (identisk till vägg 2)

Slits insida Långsida 2

Origo X = 0, Y = 0 Vägg 2 Vägg 3

Långsida 2

Gavel

(identisk till Gavel 1)

Långsida

STEG 2, ÖVERSLAGSBERÄKNINGAR

Nedan görs överslagsberäkningar för väggarna. Som exempel visas hur detta görs för Gavel 1. I Tabell 1 finns samtliga antagna bärförmågorna.

Väggen består av skivor som är 1,2 m breda. På utsidan sitter ett lag glasroc X storm, skruvad med c-avstånd 200 mm och på insidan sitter två lag gyproc normal, där den inre skivan är skruvad med c-avstånd 600 mm och den yttre är skruvad med c-avstånd 200 mm. Skivorna är skruvade till gyproc THR 1,0. För att beräkna väggens bärförmåga per meter används ekvation 2.

Eftersom sidan bestående av vindskyddsskiva är svagare än skiktet med två normalgips reduceras bärförmågan på vindskyddssidan med 25 %.

Förbandens bärförmågor ökas med 20 %. Väggens längd är 11 m. Öppningarnas sammanlagda längd är 2,43 m. Insida vägghörn räknas bort för skivorna på ytterhörnens insida. Detta gäller för alla ytterväggar. Desto fler öppningar en vägg har desto större skillnad kommer det att vara mellan överslagsberäkningen och de genomgående beräkningarna. Som tumregel bör överslagsberäkningarnas bärförmåga ligga minst 30% över den dimensionerande horisontella lasten för att väggarna med stor säkerhet ska klara de genomgående beräkningarna. I detta fall är bärförmågan så pass mycket högre än lasten att några ändringar av väggen inte behövs.

Väggar i Y-riktningen

Vägg Långsida 1 Långsida 2 Vägg 2 Vägg 4 Uppbyggnad THR

STEG 3, GENOMGÅENDE BERÄKNINGAR Väggarnas bärförmåga för horisontella laster beräknas med hjälp av ekvation 7.

I denna uppgift visas hur bärförmågan för vägg 1 beräknas. De andra väggarnas genomgående bärförmågor listas i Tabell 3.

Elevation av vägg 1

Elevation av skivor inre lag

1. 12,5 mm skiva gyproc GN 13 normal

2. 12,5 mm skiva gyproc GN 13 normal

3. Regel gyproc XR 70, c 600 mm

Elevation av skivor yttre lag 1 A - A 3 2

Tabell 2 Bärförmåga vägg 1

Vägg 1

1,2 • HdRd1 (kN) 1,2 • (0,67 + 1,43 + 0,67 + 1,43) = 5,04 Bredd Del 2 / m 2,23 Skivor antal

HdRd2/kN 1,2 • (0,76 + 1,43 + 0,76 + 1,43) = 5,26 (HdRd1 + HdRd2) = HvRd1/kN 10,30

Tabell 3 Bärförmågor

Väggar i X-riktningen

Vägg Gavel 1 Gavel 2 Vägg 1 Vägg 3

Inre/yttre skivlag (mm)

Väggar i Y-riktningen

Vägg Långsida 1 Långsida 2 Vägg 2 Vägg 4 Uppbyggnad

Jämför med värdena som räknades fram i Tabell 1 För väggar i X-riktningen sjönk bärförmågan med 8,49 %. För väggar i Y-riktningen sjönk bärförmågan med 13,61 %. Skillnaden beror på antalet hål.

STEG 4, BERÄKNING AV HORISONTALLAST

TILL VÄGGARNA

Den yttre horisontellalasten sammanfaller med väggarna våningsplanets centrumlinjer.

BERÄKNING AV VÄGGARNAS RESULTANT OCH EXCENTRICITETEN

Tabell 4 Beräkning av excentricitet

Resultant (m) = Σ((HvRdi • vi) / HvRd,tot)

ekvation 4

[(21,98 • 0,13) + (21,98 • 17,77) + (10,3 • 3,45) + (39,84 • 8,95)]/94,1 = 8,35 m ovanför origo

e (m) = Resultant – TP laster 8,35 m - 8,95 m = -0,6 m Vägg

Resultant (m) = Σ((HvRdi • vi) / HvRd,tot)

ekvation 4

e (m) = Resultant – TP laster

[(31,97 • 0,13) + (22,26 • 10,87) + (22,76 • 5,5) + (22,76 • 5,5)]/99,75 = 4,98 m höger om origo

Hur mycket horisontell last som påförs de olika väggarna styrs av väggarnas styvhet i förhållande till varandra. Last från direkt vindlast går till de väggar som är parallella med vindlasten. De excentriska momentet ger upphov till en vridning av våningsplanet, som sprids till samtliga väggar.

BERÄKNING BELASTNING PER VÄGG

Då excentricitet är beräknad kan belastningen per vägg beräknas. Detta görs enligt ekvation 3. I tabellen nedan beräknas belastningen till vägg 1 och belastningen till övriga väggar redovisas.

Tabell 5 Beräkning av horisontallast till väggarna

Vindlast mot Långsida, X-riktning -

Last från direkt vindlast

Last från moment pga excentricitet

Vindlast mot Gavlar, Y-riktning -

Last från direkt vindlast

Last från moment pga excentricitet

Långsida 1

Långsida 1

Gavel 2

Vägg 4 (identisk till vägg 2)

Vägg 3

Laster

Vägg 2

Vägg 1

Origo X = 0, Y = 0

Gavel 1

Gavel 2

Vägg 4 (identisk till vägg 2)

Vägg 3

Vägg 1

Origo X = 0, Y = 0

Vägg 2

Långsida 2

Långsida 2

Gavel 1

STEG 4 BERÄKNING AV KARATÄRISTISKA

LYFT- OCH TRYCKKRAFTER I FRONT OCH SLUTREGLAR

Lyft- och tryckkrafterna i front- och slutreglarna beräknas enligt ekvation 4 och 5 där lyft- och tryckkrafterna till de olika väggdelarna är proportionerligt till väggdelarnas horisontella bärförmåga. Tryck- och lyftkrafterna i väggdelarnas front- och slutreglar är numerärt lika.

HEk,vägg1 = 2,77 kN

2400 HRd,del1 = 5,04 kN

I steg 4 ska även de olika kontrollerna för väggdelarna göras. Dessa kontroller görs inte fullt ut i detta beräkningsexempel, se istället det utförliga beräkningsexemplet som finns enligt länken nedan: www.gyproc.se/stomstabilisering

Del 1 = 2060

HRd,del2 = 5,26 kN

Del 2 = 2225

RTEk,del1 = 1,58 kN RLEk,del1 = 1,58 kN RTEk,del2 = 1,50 kN RLEk,del2 = 1,50 kN

VÄGGARNAS STABILITET

En vägg måste ha tillräcklig styvhet och hållfasthet för att kunna fylla sin funktion. Detta innebär att väggen ska stå emot olika typer av belastningar under små och rimliga deformationer och vid dynamisk påverkan måste eventuella vibrationer eller svängningar vara begränsade. Någon risk för brott i form av t.ex icke återgående deformationer eller sprickbildning får inte finnas.

Laster som kan förväntas påverka en vägg vid normala betingelser dvs i bruksstadiet, kan vara av flera olika slag med varierande storlek och varaktighet. Lasterna kan vara statiska eller dynamiska. Några exempel är:

• tyngd från i väggen infäst inredning

• påverkan från anslutande konstruktioner

• stötar från dörrar som slås igen

• tryck och dunsar från personer

• invändig vindlast.

Att kvantitativt ge uttryck för acceptabla deformationer och vibrationer/svängningar låter sig inte på ett enkelt sätt göras för de olika lasterna eller kombinationerna därav. I EKS 10 ges följande generella kvalitativa beskrivning:

Byggnadsverk och byggnadsverksdelar ska ha tillräcklig stadga. (BFS 2015:6).

ALLMÄNT RÅD

Ett byggnadsverk eller en byggnadsverksdel i det färdiga byggnadsverket har tillräcklig stadga när besvärande

• ranglighet

• svajning (svängningar)

• vibrationer

• sprickbildning

• deformationer och

• liknande företeelser förekommer endast i acceptabel omfattning.

Beräkning av deformationer och svängningar bör utföras enligt elasticitetsteorin med en beräkningsmodell som på ett rimligt sätt beskriver konstruktionens styvhet, massa, dämpning och randvillkor. (BFS 2015:6).

KRITERIER FÖR MAXIMALT TILLÅTEN VÄGGHÖJD

Böjstyvheten hos en gipsskivevägg avspeglas direkt mot den högsta höjd som den kan byggas. Ju högre en vägg byggs desto slankare blir den och vid en viss höjd uppfyller konstruktionen inte kraven avseende deformationer och rörelser vid normala förhållanden. För Gyprocs väggar anges denna höjd som maximalt tillåten vägghöjd och betecknas Hmax. Hmax har fastställts för de olika väggtyperna genom provningar och beräkningar. Vid provningarna belastas väggen med en horisontell linjelast på halva vägghöjden. Provmetoden beskrivs i ”NT-BUILD 062”. Kriteriet för Gyprocs väggar är att de inte får ha en mittutböjning större än 1/300 av vägghöjden vid lasten 0,5 kN/m. Detta gäller för vägghöjder över 3,0 m. För väggar under 3,0 är kravet max 10 mm utböjning vid samma last.

I vissa fall bestäms den maximala vägghöjden av en övre ”praktisk” höjd. För t.ex N-N-väggar med reglar typ gyproc XR eller gyproc ER, dvs väggar med ett skivlag på vardera sidan av stommen, är den övre gränsen 6,0 m.

SAMVERKANSKONSTRUKTION

Den belastade väggen fungerar statiskt som en samverkanskonstruktion. Dvs reglar och skivor medverkar tillsammans till den totala böjstyvheten. Graden av samverkan och därmed storleken på böjstyvheten avgörs av skruvförbandens styvhet och skruvtätheten. Det är således viktigt att skivorna monteras enligt Gyprocs anvisningar för att avsedd styvhet och hållfasthet ska uppnås.

Böjstyvheten och därmed även tillåten vägghöjd, H max, kan på flera olika sätt ökas för Gyprocs väggtyper.

Exempel på åtgärder är:

• minskat regelavstånd

• ökat antal skivlag

• sammansatta reglar

• gyproc robust eller gyproc habito ersätter gyproc normal

• mindre skruvavstånd.

De olika varianterna kan sedan givetvis kombineras med varandra till ett stort antal väggkonstruktioner.

LJUD

Om väggens styvhet ökas genom tätare regelavstånd eller tätare skruvavstånd kan ljudisoleringen försämras.

BRAND

Brandklassning enligt respektive systems egenskaper gäller upp till 6000 mm

HÖGSTA TILLÅTNA VÄGGHÖJDER

Högsta tillåtna vägghöjd, Hmax (mm). I tabellerna 1–5 redovisas Hmax för grundvarianterna i Gyproc väggsystem.

FÖRUTSÄTTNINGAR

• Regelavstånd c-avstånd 450 mm alt. c-avstånd 300 mm

• Beteckningen för antal skivlag och skivtyp följer samma system som i översikter över systemegenskaper.

• För saxad och dubbel regelstomme används tabellerna för schaktväggar.

SCHAKTVÄGGAR MED TVÅ SKIVLAG

Tabell 1

GFR

SCHAKTVÄGGAR MED TRE SKIVLAG

Tabell 2

VÄGGAR MED ETT SKIVLAG

Tabell 3

Tabell 4

VÄGGAR MED TRE SKIVLAG

Tabell 5

DIMENSIONERING

ALLMÄNNA FÖRUTSÄTTNINGAR

Gyproc Duronomic är ett system för bärande väggar och undertakskonstruktioner. Systemet består av förstärkningsreglar gyproc GFR och förstärkningsskenor gyproc GFS med dimensionerna 45, 70, 95, 120 och specialdimensionerna 145 och 160 mm. Zinkviktklassen är Z275 vilket motsvarar korrosivitetsklass C2. Total godstjocklek är 1,2 mm och stålets sträckgräns är 350 MPa.

I detta kapitel ges Momentbärförmågor MRd, Normalkraftsbärförmågor NRd, Tvärkraftsbärförmågor VRd, Upplagsbärförmågor Rw,Rd, samt styvhetsvärden för beräkningar av deformationer.

Reglarna har ett asymmetriskt tvärsnitt vilket gör att profilerna kan läggas omlott i varandra och på så sätt skarvas och boxas. Se avsnitt Skarvning och Boxade reglar. För exempeluppgifter se avsnitt Exempeluppgifter.

DIMENSIONERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

Bärförmågan för Gyproc Duronomic är bestämt enligt Eurocode 3 Dimensionering av stålkonstruktioner framförallt del 1-3, samt 1-1, 1-5.

Samverkan mellan reglar och gipsskivor är inte medräknad i bärförmågan. Reglarna anses stagade på så vis att de är vridningsförhindrade och sidostagade av gipsskivorna.

Eftersom tvärsnittsdelarna är slanka reduceras alltid bärförmågan för tryckta tvärsnittsdelar med avseende på lokal instabilitet. Dessa är buckling av plana tvärsnittsdelar och knäckning av flänsveck. På grund av detta används en effektiv Area Aeff och ett effektivt böjmotstånd Weff då bärförmågan för normalkraft och moment beräknas. Värden för dessa redovisas i avsnittet Tvärsnittsdata.

Bärförmågan för tryckta ostagade profiler reduceras ytterligare på grund av globala instabilitetsbrott. Dessa kan vara knäckning, vippning, knäckning av ostagad fläns samt kombinationer av dessa.

Buckling av plana tvärsnittsdelar

Knäckning av flänsveck

STAGNING

För att höja bärförmågan bör reglarna stagas. För fullständig stagning skruvas 12,5 mm gyproc normal eller styvare Gyproc gipsskiva till reglarnas flänsar med skruvavstånd max c-avstånd 300 mm alternativt monteras primärprofil gyproc P 45 eller sekundärprofil gyproc S 25/85 med c-avstånd max c-avstånd 600 mm tvärs reglarna.

I stagningspunkten för reglarna, är det viktigt att infästningen kan bära stagningskraften. 2 st ø 4,8 mm skruv gyproc QPBT 16 per stagningspunkt är tillräckligt för alla dimensioner av gyproc GFR. De stagande profilerna ska förankras till en fast punkt t.ex en anslutande tvärgående vägg.

BÅDA FLÄNSAR STAGADE

Hela bärförmågan för profilens effektiva tvärsnitt kan utnyttjas.

ENA FLÄNSEN STAGAD

Genom att staga en fläns ses regeln som vridningsförhindrad och sidostagad.

Vid belastning riktad från den stagade regelflänsen blir den ostagade flänsen tryckt. Bärförmågan reduceras därför med avseende på vippning och knäckning av den tryckta flänsen. Infästningen utsätts därutöver av en dragande punktlast som kan vara dimensionerande.

Denna typ av belastning gäller normalt för fribärande undertak. Även för väggar finns det fall där den tryckta flänsen är ostagad, se avsnitt Dimensioneringsvärden för transversallast. S

Regel med båda flänsarna stagade. Hela den effektiva bärförmågan kan utnyttjas oberoende av lastriktning.

Ena flänsen stagad med last riktad från regeln. Den ostagade flänsen är tryckt. Bärförmågan reduceras och är den lägsta av regeln eller infästningens bärförmåga.

UPPLAGSFÖRHÅLLANDEN

Reglarnas båda flänsar ska vara vridningsförhindrande vid upplagen. Detta uppnås enklast genom att skruva båda regelns flänsar till skenan. Flänsarna kan även vridningsförhindras vid upplagen med hjälp av primärprofil gyproc P 45 eller med byggvinkel. Lösning med byggvinkel kan även fungera som en livavstyvning, se avsnitt Tvärkraft.

Regelfläns skruvas till skena.

Fläns skruvad till primärprofil gyproc P 45.

Fläns stagad med byggvinkel.

I diagram 1 och tabellerna 1–4 ges reglarnas dimensionerade momentbärförmågor uttryckt som utbredd last qRd. Dessa kan enkelt räknas om till en dimensionerande momentbärförmåga MRd enligt formeln nedan och vice versa.

Där:

M Rd = dimensionerade momentbärförmågan (kNm)

qRd = momentbärförmågan uttryckt som utbredd last (kN/m)

L = regelns spännvidd (m)

vilket ger qRd = MRd = qRd·L2 8 8·MRd L2

GYPROC GFR REGEL MED BÅDA FLÄNSARNA STAGADE

Hela profilens effektiva böjmotstånd kan användas.

1

Bä rförmå g a qRd (kN/m), vid utbredd last i regelns styva riktning

Tabell 1

GFR 45 0,89

GFR 70 1,53

GFR 95 2,25

GFR 120 2,99

GFR 145 3,61

GFR 160 3,98

Momentbärförmåga MRd böjning i styva riktningen

Diagram

Profil MRd (kNm)

GYPROC GFR REGLAR MED ENA FLÄNSEN

STAGAD

För enkelsidigt stagade reglar är infästningsbärförmågan dvs brott i skruvförbanden dimensionerande för korta reglar och instabilitetsbrott är dimensionerande för längre reglar.

GYPROC GFR REGLAR STAGADE AV

GYPROC NORMAL

Det är möjligt att höja bärförmågan för reglar stagade av gipsskivor genom att skruva tätare.

Tabell 2

qRd,100 (kN/m), vid skruvavstånd s 100 mm

L (m) 45 70 95 120 145 160

2 0,93

2,5

3

3,5

4

4,5 0,31 0,51 0,69 0,84 0,96 1,03

5 0,26 0,43 0,59 0,73 0,86 0,93

5,5 0,21 0,36 0,50 0,64 0,76 0,83

6 0,18 0,31 0,43 0,56 0,68 0,74

7 0,14 0,23 0,33 0,44

Tabell 3

qRd,300 (kN/m), vid skruvavstånd s 300 mm

2 0,31 0,35 0,38 0,40 0,42 0,43

2,5 0,27 0,33 0,36 0,39 0,41 0,42

Tabell 4

Det är möjligt att interpolera fram en infästningsbärförmågan för skruvavstånd mellan 100 och 300 mm. Det slutliga dimensioneringsvärdet för infästningsbärförmågan blir:

Där:

qRd,100 = Bärförmåga vid s 100 mm skruvavstånd qRd,300 = Bärförmåga vid s 300 mm skruvavstånd qRd,Regel = Regelns bärförmåga s = Valt skruvavstånd mellan 100 och 300 mm · (qRd,100 – qRd,300) ∶ qRd,Regel)] qRd = min [(qRd,300 + 150 mm – 0.5 s ( )

Stagning utförs med gyproc S 25/85 sekundärprofiler.

Tabell 5 qRd,Regel

Tabell 6

0,18

0,15 0,20 0,23 0,26 0,29 0,31

0,11 0,15 0,18 0,20 0,22 0,23 8 0,11 0,13 0,15 0,17 0,18 9 0,11 0,12 0,13 0,14

GYPROC GFS SKENOR MED BÅDA

FLÄNSARNA STAGADE

Skenorna stagas genom infästningar till reglarna. Detta innebär att hela det effektiva böjmotstån-

det kan användas för skenor ovan och under öppningar.

Diagram 2

Bä rförmå g a qRd (kN/m), vid utbredd last i skenans styva riktning

Lastfördelningen ska beaktas för bärande väggar

så att toppskenan inte bär last. Skenans momentbärförmåga är låg i dess veka riktning. Istället bör skenan avväxlas vid utbredd last. Se avsnitt Tvärsnittsdata för skenor och reglarnas momentbärförmåga i veka riktningen. Last som förs in

GFS 45 0,76

GFS 70 1,23

GFS 95 1,62

GFS 120 2,00

GFS 145 2,36

GFS 160 2,56

Momentbärförmåga MRd böjning i styva riktningen

Spä nnvi dd, L(m)

som punktlaster t.ex bjälklagsbalkar placeras ovan reglarna. I de fall då väggen belastas av mindre laster och då väggen är beklädd med styva skivor kan lasten anses gå via skenan till reglarna via skivorna. OBS! gäller inte vid brandkrav.

Avväxlad skena

Detalj A - A

Punktlaster placerade på reglarna

Profil MRd (kNm)

Tabell 7

MOMENT OCH NORMALKRAFT

Då en vägg är bärande kan reglarna påverkas av moment- och normalkraft samtidigt.

Utöver enskilda kontroller för påverkan av moment- och normalkraft ska ett interaktionsvillkor användas för att kontrollera tvärsnittet.

Bärförmåga för moment- och normalkraft hämtas från avsnitt Dimensioneringsvärden för transversallast och avsnitt Dimensioneringsvärden för axiallast.

NEd + MEd ≤ 1,0 NRd MRd ( )0,85 ( )0,85

MOMENT OCH KONCENTRERAD LAST

Intill t.ex öppningar i väggar kan reglar påverkas av moment- och koncentrerade laster samtidigt.

Utöver enskilda kontroller för påverkan av moment- och tvärkraft från koncentrerade laster ska ett interaktionsvillkor användas för att kontrollera tvärsnittet.

MEd + FEd ≤ 1,25 MRd Rw,Rd

Bärförmåga för moment- och koncentrerad last hämtas från avsnitt Dimensioneringsvärden för transversallast.

DEFORMATIONER

Reglarnas och skenornas deformationer fås av uttrycket nedan, där ζ hämtas ur diagrammen.

Umax = ζ·q·0,1·L4

GYPROC GFR REGLAR

Tabell 8 för reglar, med en fläns stagad

Umax = Deformation i mm

ζ = Tabellvärde

q = Last kN/m

L = Spännvidd i m

GYPROC GFS SKENOR

Tabell 9

för skenor, med båda flänsar stagade

(m)

2 9,22 3,45 1,73 1,02 0,66 0,52

2,5 9,00 3,38 1,70 1,00 0,65 0,51

3 8,77 3,32 1,67 0,98 0,64 0,51

3,5 8,55 3,25 1,64 0,97 0,63 0,50

4 8,35 3,19 1,62 0,95 0,62 0,49

4,5 8,17 3,13 1,59 0,94 0,61 0,49

5 8,00 3,08 1,57 0,93 0,60 0,48

5,5 7,86 3,03 1,55 0,92 0,60 0,48

6 7,73 2,99 1,53 0,91 0,59 0,47

7 7,53 2,93 1,50 0,89 0,58 0,46

8 7,37 2,87 1,47 0,88 0,57 0,46

9 7,24 2,83 1,46 0,87 0,57 0,45

7,15

10

reglar, med båda flänsar stagade

Deformationen av väggar bestående av tunnplåtsprofiler bör inte vara större än L/200 enligt EKS 11.

Deformationskraven kan vara strängare och ska bestämmas projektspecifikt.

Då reglarna utsätts för en eller flera punktlaster kan deformationerna beräknas genom att först beräkna det moment som punktlasterna ger upphov till och att sedan räkna om detta till en utbredd last enligt ekvationen i avsnitt Dimensioneringsvärden för transversallast.

Tabell

DIMENSIONERINGSVÄRDEN FÖR AXIALLAST

Normalkraftsbärförmågor för reglar med en knäckningslängd som är densamma som den verkliga längden.

Diagram 3

G FR 45 G FR 70 G FR 95 G FR 120 G FR 145 G FR 160

Bärf örmåga NRd (kN), vi d kons ta nt a xi a l l a s t och bå da fl ä ns a r s ta g a de

0 0 5 0 10 0

Diagram 4

Bärf örmåga NRd (kN), vid konstant axiallast och ena flänsen stagad

nnvi dd, L(m)

Spä nnvi dd, L(m)

Spä

TVÄRKRAFT

Bärförmågan med hänseende till skjuvbrott är sällan dimensionerande för gyproc GFR reglar. Bärförmågan vid upplagen kan vara dimensionerande för reglar med höga tvärsnitt och kort spännvidd.

SKJUVBROTT

Tabell 11

Bärförmågan VRd (kN) med hänseende till skjuvbrott

GFR och GFS 45 70 120 145 160

Tvärkraftsbärförmåga 10,3 16,0 15,4 12,8 11,6

BÄRFÖRMÅGA FÖR KONCENTRERAD LAST I FÄLT OCH VID ÄNDUPPLAG

Koncentrerade laster kan förekomma vid ändstöd och vid innerstöd.

Innerstöd

Koncentrerad last och moment bör kontrolleras enligt interaktionsformeln tidigare i detta kapitel.

Tabell 12

Bärförmåga Rw,Rd (kN) vid koncentrerad last i fält GFR och GFS 45

Tvärkraftsbärförmåga 10,3 16,0 15,4 12,8 11,6

Ändstöd

Ändstödens bärförmåga styrs av upplagsförhållandet. I de fall regeln skruvas till skenan sätts upplagsbärförmågan till den lägsta bärförmågan mellan regeln och skenans bärförmåga.

Tabell 13

Bärförmåga Rw,Rd (kN) vid koncentrerad last vid ändupplag

Ändstöd

Ändstöd med vinkel Enkel

Skruvning båda flänsar

Enkel regel 4,41 4,06 3,77 3,51 3,29 3,16 Boxad regel 8,82 8,12 7,54 7,03 6,57 6,32

Skena 6,20 6,20 6,20 6,20 6,20 6,20

Då boxade reglar ansluts till skenor med vinklar används en vinkel per regel.

Vinkel fästs med 3st skruvar gyproc QPB quick

Gyproc GFS

Gyproc GFS

Regel skruvad till skenans båda flänsar Upplag med vinkel skruvad till regelns liv

SKARVNING

gyproc GFR-reglar har ett asymmetriskt tvärsnitt och kan skarvas genom omlottläggning. Skarvade reglar får inte utsättas för axiallast.

Vid skarvning upptas momentet genom kontakttryck mellan reglarnas flänsar. För att hela momentet ska tas upp måste reglarna skarvas med skarvlängder enligt Tabell 14.

Montaget utförs med 4+4 st montageskruvar ø 4,8 mm gyproc QPBT 16 placerade 25 mm från regelände och max 8 mm från boxens hörn.

Skarvning kan utföras med eller utan skarvstycke. Den totala skarvlängden och antalet skruv blir det dubbla vid användning av skarvstycke.

Dubbelsidigt stagade reglar kan utföras utan skarvstycke. Skarven blir då jämnstark med profilen.

Sekundärprofil gyproc S 25/85 ska placeras i anslutning till de skarvade reglarna då konstruktionen är stagad av sekundärer. Dessa sekundärer placeras intill anslutningen utöver övriga sekundärer. Profilerna monteras med 1+1 st skruv gyproc QPBT 16 per knutpunkt.

Endast 80 % av momentbärförmågan kan utnyttjas då enkelsidigt stagade reglar skarvas utan skarvstycke.

Skruvning i kantveck och regelns liv

Skarvning med skarvstycke

Skarvning utan skarvstycke

Skruvning regelns flänsar

Tabell 14 Skarvlängder

BOXADE REGLAR

Reglar kan boxas över hela dess längd samt skruvas samman c-avstånd 600 mm vid flänsomviken. Reglar som boxas får ett slutet tvärsnitt. Tvärsnittsformen gör att de globala instabilitetsbrotten som vippning, vridning och knäckning av fläns inte förekommer. Montaget utförs med fyra st skruv gyproc QPBT 16 c-avstånd 600 mm på motsvarande sätt som vid skarvning av reglar i avsnitt Skarvning.

MOMENT

Båda reglarnas effektiva böjmotstånd kan användas. Momentbärförmågan kan sättas till två gånger regelns momentbärförmåga enligt avsnitt Dimensioneringsvärden för transversallast, oavsett om den boxade regeln är ensidigt eller tvåsidigt stagad.

NORMALKRAFT

Båda reglarnas effektiva Area kan användas. Normalkraftsbärförmågan kan sättas till två gånger regelns normalkraftsbärförmågan enligt avsnitt Dimensioneringsvärden för axiallast, oavsett om den boxade regeln är ensidigt eller tvåsidigt stagad.

Tabell 15

Tvärsnittsvärden för bruttotvärsnitt

1,2 48 60 60

70 1,2 73 60 60 18,5 -24,7

GFS 95 1,2 98 60 60

120 1,2 123 60 60

GFS 145 1,2 148 60 60

GFS 160 1,2 163 60 60 12,6 -20,4

Tabell 16

Tvärsnittsvärden för effektiva tvärsnitt

Profilmått Brutto Effektivt tvärsnitt

It = Vridstyvhetens tvärsnittsfaktor

Iw = Välvstyvhetens tvärsnittsfaktor

Anom = Tvärsnittsarea baserad på nominell tjocklek

Agr = Tvärsnittsarea baserad på tjocklek exklusive zink

Aeff = Tvärsnittsarea för effektivt tvärsnitt

Wy,eff = Effektivt böjmotstånd

Wz,fält = Effektivt böjmotstånd vek riktning fältmoment

Wz,stöd = Effektivt böjmotstånd vek riktning stödmoment

Tvärsnittsmått

EXEMPELUPPGIFTER

TILLÄMPNINGSEXEMPEL 1

En 4,0 m hög vägg belastas av en invändig vindlast med det karaktäristiska lastvärdet 0,5 kN/m2

Väggen stagas av ett lag 12,5 mm gyproc normal gipsskivor på vardera sidan om förstärkningsreglarna som är monterad på c-avstånd 0,45 m. Regelns båda flänsar skruvas till skenans flänsar.

Säkerhetsklass 2, γd = 0,91, γQ = 1,5.

Transversallasterna utgörs av:

• Vindlast qk = 0,5 kN/m2

Lösning

gyproc GFR 70 duronomic testas

qEd = γd • γQ • qk • c (c = reglarnas c-avstånd)

qEd = 0,91 • 1,5 • 0,5 • 0,45 = 0,31 kN/m

(I brottgränstillståndet)

MEd = qEd • L2 / 8 = 0,61 kNm ≤ MRd = 1,53 kNm

Rw,Ed = qEd • L / 2 = 0,62 kN ≤ Rw,Rd = 4,41 kN

(koncentrerad last vid ändupplag GFR 70)

Rw,Rd = 6,18 kN

(vid koncentrerad last i fält GFS 70)

MRd är enligt avsnitt Dimensioneringsvärden för transversallast

Rw,Rd är enligt avsnitt Tvärkraft.

I bruksgränstillståndet kontrolleras lastkombinationen enligt 6.14a EN 1990

qEd = qk • c

qEd = 0,5 kN/m2 • 0,45 m = 0,23 kN/m (I bruksgränstillståndet)

Ur avsnitt Deformationer erhålls deformationen

Umax = ζ • qEd • 10-3 • L4 < L / 200 (ζ erhålls ur tabell 10)

Umax = 3,04 • 0,23 • 0,1 • 44 = 17,5 mm 17,5 mm ≤ L / 200 = 20 mm

Välj gyproc GFR 70 duronomic

TILLÄMPNINGSEXEMPEL 2

I övrigt samma förutsättningar som i tillämpningsexempel 1, men väggen belastas med normalkraft.

Säkerhetsklass 2, γd = 0,91, γQ = 1,5 och γG = 1,35

Transversallasterna utgörs av:

• Vindlast qk = 0,5 kN/m2

Axiallasterna utgörs av:

• Egentyngd gk = 5 kN/m

• Snölast qk = 15 kN/m

Lösning

gyproc GFR 70 duronomic testas

Vindlast och snölast jämförs för att bestämma

vilken last som är huvudlast. Egentyngden kontrolleras inte som huvudlast då den är förhållandevis låg.

ψ0 vind = 0,3

ψ0 snö = 0,6

Vind som huvudlast:

MEd,vind = 0,61 kNm (se tillämpningsuppgift 1)

NEd = γd (qk • c • γQ • ψ0 snö + γG • ξ • Gk • c)

NEd = 0,91 (15 kN/m • 0,45 m • 1,5 • 0,6 + 1,35 • 0,89

• 5 kN/m • 0,45 m) = 7,99 kN

Bärförmågan för samtida moment- och normalkraft kontrolleras enligt interaktionsformeln

NRd är enligt avsnitt Dimensioneringsvärden för axiallast

(NEd/NRd)0,85 + (MEd/MRd)0,85 ≤ 1,0

(7,99/18)0,85 + (0,61/1,53)0,85 = 0,96 ≤ 1,0

Snö som huvudlast:

MEd,vind = 0,61 kNm • 0,3 = 0,18 kNm

NEd = 0,91 (15 kN/m • 0,45 m • 1,5 + 1,35 • 0,89 • 5 kN/m • 0,45 m) = 11,67 kN

(11,67/18)0,85 + (0,18/1,53)0,85 = 0,86 ≤ 1,0

Vind som huvudlast är den dimensionerande lastkombinationen. gyproc GFR 70 duronomic är 96 % utnyttjad.

Välj gyproc GFR 70 duronomic.

TILLÄMPNINGSEXEMPEL 3

Väggarna till ett trapphus som är den enda utrymningsvägen i en byggnad med 7 våningar ska dimensioneras för en horisontell olyckslast. Väggen bär en del av ett bjälklag och belastas av en nyttig last och egentyngd. Väggarna är 2,8 m höga. Förstärkningsreglarna är tvåsidigt stagade och c-avstånd är 0,45 m.

Regelns båda flänsar skruvas till skenans flänsar.

Transversallasterna utgörs av:

• Olyckslast Ad = 4 kN/m2

Axiallasterna utgörs av:

• Egentyngd gk =3 kN/m

• Nyttig last qk = 8 kN/m

Lösning

Testa regel gyproc GFR 95 duronomic

Endast lastkombinationen 6.11a för olyckslaster kontrolleras.

ψ1 (bjälklag kategori A) = 0,5

qEd = Ad • c (c = reglarnas c-avstånd)

qEd = Ad • c = 4 • 0,45 = 1,8 kN/m

MEd = qEd • L2 / 8 = 1,76 kNm ≤ MRd =2,25 kNm

Rw,Ed = qEd • L / 2 = 2,52 kN ≤ Rw,Rd = 3,77 kN

(koncentrerad last vid ändupplag)

NEd = gk • c + qk • c • ψ1 = 3,15 kN ≤ NRd = 43 kN

MRd är enligt avsnitt Dimensioneringsvärden för transversallast

Rw,Rd är enligt avsnitt Tvärkraft

NRd är enligt avsnitt Dimensioneringsvärden för axiallast

Bärförmågan för samtida moment och normalkraft kontrolleras enligt interaktionsformeln i början av detta kapitel.

(NEd/NRd)0,85 + (MEd/MRd)0,85 ≤ 1,0 (3,15/43)0,85 + (1,76/2,25)0,85 = 0,92 ≤ 1,0

Välj regel gyproc GFR 95 duronomic samt skena gyproc GFS 95 duronomic

TILLÄMPNINGSEXEMPEL 4

Väggarna till ett trapphus som är den enda utrymningsvägen i en byggnad med över 8 våningar ska dimensioneras för en horisontell olyckslast.

Väggen är 4,1 m hög och reglarna dubbelsidigt stagade.

Transversallasterna utgörs av: • Olyckslast Ad = 6 kN/m2

Lösning

Två olika lösningar föreslås, en lösning med boxade reglar med c-avstånd 0,45 m och en lösning med enkla reglar med c-avstånd 0,3 m. (Båda lösningarna fungerar bra till skivor med bredden 900 mm).

Vid c-avstånd c = 0,45 m och boxade reglar

qEd = Ad • c = 6 • 0,45 = 2,7 kN/m

MEd = qEd • L2 / 8 = 5,67 kNm

Välj boxade gyproc GFR 120 duronomic med MRd = 2 • 2,99 = 5,98 kNm

Rw,Ed = qEd • L / 2 = 5,54 kN ≤ Rw,Rd = 7,03 kN

Rw,Rd = 7,03 kN

Vid c-avstånd c = 0,3 m och enkla reglar

qEd = Ad • c = 6 • 0,3 = 1,8 kN/m

MEd = qEd • L2 / 8 = 3,78 kNm

Välj gyproc GFR 160 duronomic med MRd = 3,98 kNm

Rw,Ed = qEd • L / 2 = 3,76 kN ≥ Rw,Rd =3.16 kN

MRd är enligt avsnitt Dimensioneringsvärden för transversallast

Rw,Rd är enligt avsnitt Tvärkraft

Välj boxade reglar gyproc GFR 120 duronomic c = 0,45 m

Beräkningsexemplen är inte fullständigt genomförda utan endast exempel på kontroller. Det förutsätts att regeln är infäst i förstärkningsskena vid golv och tak.

ALLMÄNNA

FÖRUTSÄTTNINGAR

Gyproc Thermonomic är ett system med slitsade profiler för bärande och ej bärande ytterväggskonstruktioner med avsikt att minska värmeförlusterna. Systemet kan byggas både mellan bjälklag och kontinuerligt. Systemet består av reglarna gyproc THR och skenorna gyproc THS med profilhöjderna 120, 145, 150, 170, 195, 200, 220, 245, 250 och med godstjocklekarna 0.7, 1.0, 1.2, 1.5, 2.0.

Stålets sträckgräns är 350 MPa och zinkviktklassen är Z275 vilket motsvarar ett zinkskikt på 0,02 mm och korrosivitetsklass C2. Reglarna har ett asymmetriskt tvärsnitt som gör att reglarna kan läggas omlott i varandra med andra ord boxas.

Reglar monteras stående med ett c-avstånd på 600 eller 450 mm. Skenor monteras i tak och golv samt ovan och under öppningar.

DIMENSIONERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

Bärförmågan för Gyproc Thermonomic är bestämt enligt Eurocode 3 Dimensionering av stålkonstruktioner samt formler för balkar med skjuveftergivligt förband däremellan.

Det slitsade livet medför ökade skjuvdeformationer. Detta leder till en förskjutning av flänsarna i längdled och ökade spänningar i flänsarnas ytterkanter. På grund av detta har reglarna olika momentbärförmågor och böjstyvhet vid olika spännvidder. Samverkan mellan reglar och skivor är inte medräknad i bärförmågan.

STAGNING

Tvärsnittet till gyproc THR kan beskrivas som två U-profiler i form av flänsarna, flänsvecket och den oslitsade delen av livet sammanbundna av det slitsade livet som på grund av slitsningen ger en låg stagande förmåga.

gyproc THR byggs antingen dubbelsidigt eller enkelsidigt stagad.

Vid dubbelsidig stagning ska regeln stagas av antingen Gyproc gipsskivor med skruvavstånd max 300 mm på båda sidor av regeln eller med Gyproc gipsskivor på ena sidan av regeln och tvärgående gyproc THZ med c-avstånd max 450 mm på motstående sida av regeln.

Brottmoder blir då instabilitetsbrott mellan de stagande skruvinfästningarna. Dessa är sidoknäckning av tryckta flänsar och knäckning av flänsveck i fält.

Profilen kan även byggas ensidigt stagad med Gyproc gipsskivor. Brottet sker då i den ostagade flänsen som knäcker som en slank stång med en viss stagning från det slitsade livet.

U-del

Slitsat liv

U-del

UPPDELNING AV TABELLER

Ett antal kontroller ska göras för en fasad som belastas med vindlast. I brottgränstillståndet ska fasaden kontrolleras för moment- och tvärkraft.

Är fasaden bärande ska den även kontrolleras för samtidigt verkande moment- och normalkraft. I bruksgränstillståndet ska fasaden kontrolleras för deformationer.

Nedan är en anvisning till vilka tabeller som hör ihop med vilka kontroller.

MOMENT

Till skillnad från oslitsade profiler där momentbärförmågan är oberoende av profilens längd varierar momentbärförmågan med profillängden för slitsade profiler.

Tabell 1 ger momentbärförmågor för tvåsidigt stagade gyproc THR reglar. Tabell 2 ger momentbärförmågor för ensidigt stagade gyproc THR reglar och Tabell 3 ger momentbärförmågor för gyproc THS skenor då dessa används som bröstningsprofiler ovan och under öppningar.

DEFORMATIONER AV TRANSVERSALLAST

Profilernas deformation v av transversallast beräknas enligt uttrycket nedan v = ζ • qd • l4

Där: qd = dimensionerad utbredd last kN/m ζ = tabellvärde l = regelns eller skenans spännvidd (m) v = deformationen (mm)

För tvåsidigt stagade gyproc THR reglar hämtas ζ ur Tabell 4, för ensidigt stagade gyproc THR reglar hämtas ζ ur Tabell 5 och för gyproc THS skenor hämtas ζ ur Tabell 6.

TVÄRKRAFT

Till skillnad från oslitsade profiler är tvärkraftsbärförmågan ofta dimensionerande för slitsade profiler. Livavstyvning i form av gyproc THK eller gyproc THV krävs alltid.

Det är vanligt att en gyproc THR regel ansluts till en gyproc THS skena med mindre godstjocklek. I dessa fall behövs ofta THV-vinklar för att undvika tvärkraftsbrott i skenorna.

Tabell 7 ger tvärkraftsbärförmågor för gyproc THR reglar och gyproc THS skenor.

NORMALKRAFT

Det som avgör om en last blir centrisk eller excentrisk är hur den påförs regeln. Påförs lasten på ett sätt som leder till att båda u-delarna belastas, och tar lika mycket last kan lasten ses som centrisk. Exempel på detta är en styv takbalk eller takstol placerad ovan reglarna, eller reaktionskraften från en betongplatta där hela regeln är understödd. Bärförmågor för tvåsidigt stagade centriskt belastade reglar hittas i Tabell 8, bärförmågor för ensidigt stagade centriskt belastade reglar hittas i Tabell 9.

Påförs lasten på endast en u-del är lasten excentrisk. Exempel på detta är t.ex en takbalk som inte är helt utdragen över regeln. En regel som inte är helt underbyggd av betongplatta eller då ett bjälklag eller tak ansluts till ena sidan av en regel. Bärförmågor för tvåsidigt stagade excentriskt belastade reglar hittas i Tabell 10, bärförmågor för ensidigt stagade centriskt belastade reglar hittas i Tabell 11.

Reglar som belastas av normalkraft och moment ska kontrolleras enligt interaktionssambandet nedan.

NEd NRd( )0,85 + MEd MRd( )0,85 ≤ 1,0

Observera att regeln inte får belastas direkt mot slitsarna.

Observera att ensidigt stagade reglar inte får belastas excentriskt på den ostagade delen av regeln.

BOXADE REGLAR

När reglar boxas, ändras tvärsnittsformen från ett halvsymmetriskt tvärsnitt till ett helsymmetriskt. På grund av detta kan reglarnas bärförmåga sättas till densamma som reglar som är tvåsidigt stagad även om den boxade profilen är ensidigt stagad.

Anmärkning

För att få tillgång till tabellerna 1-11. Kontakta din Gyproc säljare på respektive distrikt.

BERÄKNINGSEXEMPEL

Två olika beräkningsexempel redovisas nedan. Det första exemplet är en utfackningsvägg där reglarna endast belastas av vindlast. Det andra exemplet är ett fläkthus som belastas av både vindlast och vertikala normalkrafter av snö och egentyngd.

1. UTFACKNINGSVÄGG

En utfackningsvägg byggs med Gyproc Thermonomic. Väggen belastas av en vindlast. Väggen är reglad på c-avstånd 600 mm och reglarna är tvåsidigt stagade. Deformationsgränsen är satt till L/300. Våningshöjderna är enligt nedan.

Väggen består av regel gyproc THR 220, välj lämplig godstjocklek för reglarna och skenorna.

Koefficienter

Säkerhetsklass 1: γd = 0,83, γQ = 1,5 Väggens uppbyggnad är enligt nedan.

Balkongdörr och fönster våning 3

3 m

3 m

Dörr våning 1 4 m

Balkongdörr och fönster våning 2

Fönster våning 3

Fönster våning 2

Elevation fasad

Fönster våning 1

Fönster våning 1

Balkongdörr och fönster våning 2 och 3 mått

Fönster våning 2 och 3 mått

Dörr våning 1

Kontroller som genomförs

Brottgränsberäkningar

1. Moment reglar c 600 mm

2. Tvärkraft reglar c 600 mm samt skenor

3. Moment reglar intill öppningar

4. Moment skenor ovan och under öppningar

5. Tvärkraft reglar intill öppningar.

6. Tvärkraft skenor ovanför och under öppningar.

Bruksgränsberäkningar

7. Deformation reglar c 600 mm

8. Deformation reglar intill öppningar

9. Deformation skenor ovanför och under öppningar

Horisontallast

Wk = 1,24 kN/m2 (våning 1)

Wk = 1,54 kN/m2 (våning 2)

Wk = 1,66 kN/m2 (våning 3)

m 2,0 m 1,1 m

Fönster våning 1

Brottgränsberäkningar

Dimensionerande vindlast fås av: (våning 1)

Wd = Wk • γQ • γd = 1,24 • 1,5 • 0,83 = 1,54 kN/m2 qEd = 1,54 kN/m2 • 0,60 m = 0,93 kN/m (våning 2)

Wd = Wk • γQ • γd = 1,54 • 1,5 • 0,83 = 1,92 kN/m2

qEd = 1,92 kN/m2 • 0,60 m = 1,15 kN/m

(våning 3)

Wd = Wk • γQ • γd = 1,66 • 1,5 • 0,83 = 2,07 kN/m2 qEd = 2,07 kN/m2 • 0,60 m = 1,24 kN/m

Kontroll 1 och 2 Moment reglar c 600 mm (våning 1)

MEd = qEd • l2 / 8 = 0,93 kN/m • 42 m / 8 = 1,85 kNm

VEd = 0,5 • qEd • l = 0,5 • 0,93 kN/m • 4 = 1,85 kN

(våning 2)

MEd = qEd • l2 / 8 = 1,92 kN/m • 32 m / 8 = 1,29 kNm

VEd = 0,5 • qEd • l = 0,5 • 1,15 kN/m • 3 = 1,73 kN

(våning 3)

MEd = qEd • l2 / 8 = 1,24 kN/m • 32 m / 8 = 1,40 kNm

VEd = 0,5 • qEd • l = 0,5 • 1,24 kN/m • 3 = 1,86 kN

Kontroll 3, 4, 5 och 6 görs för att bestämma moment och tvärkraft för profiler intill fasadens öppningar.

Områden markerade med blått är lastytan mot reglarna. Områden markerade med rött är lastytan mot skenorna.

Skenor och reglar vid balkong våning 2 och 3. Dörren placeras intill fönstret, detta leder till att det inte går att få in en regel mellan dörren och

fönstret. Den undre skenans upplag består därför av en VKR-stubbe inspänd i bjälklaget.

V:Vänster, H:Höger, Ö:Övre, U:Undre

4.18 m² 4.83 m² 3 m

Balkongdörr och fönster våning 2 och 3, belastning reglar

REGLAR

Reglarnas lastbredd fås genom lastarean / I

qEdV = Wd • 4,18 m2 / 3 m = 2,07 kN/m2 • 4,18 m2 / 3 m = 2,88 kN/m (våning 3), 2,68 kN/m (våning 2)

VEdv = 0,5 • qEdv • l = 0,5 • 2,88 kN/m • 3 m = 4,32 kN (våning 3), 4,01 (våning 2)

MEdv = qEdv • l2 / 8 = 2,88 kN/m • 32 m / 8 = 3,24 kNm (våning 3), 3,01 kNm (våning 2)

qEdH = Wd • 4,83 m2 / 3 m = 2,07 kN/m2 • 4,83 m2 / 3 m = 3,33 kN/m (våning 3), 3,09kNm (våning 2)

VEdH = 0,5 • qEdH • l = 0,5 • 3,33 kN/m • 3 m = 5,00 kN (våning 3), 4,64 kN (våning 2)

MEdH = qEdH • l2 / 8 = 3,33 kN/m • 32 m / 8 = 3,75 kNm (våning 3), 3,47 kNm (våning 2)

Balkongdörr och fönster våning 2 och 3, belastning skenor

SKENOR

qEdÖ = Wd • 1,2m = 2,07 kN/m2 • 1,2m = 2,48 kN/m (våning 3), 2,30 kN/m (våning 2)

VEdÖ = 0,5 • qEdÖ • l = 0,5 • 2,48 kN/m • 3 m = 3,72 kN (våning 3), 3,45 kN (våning 2)

MEdÖ = qEdÖ • l2 / 8 = 2,48 kN/m • 32 m / 8 = 2,79 kNm (våning 3), 2,59 kNm (våning 2)

qEdU = Wd • 1,1m = 2,07 kN/m2 • 1,1m = 2,27 kN/m (våning 3), 2,11 kN/m (våning 2)

VEdU = 0,5 • qEdU • l = 0,5 • 2,28 kN/m • 2 m = 2,28 kN (våning 3), 2,11 kN (våning 2)

MEdU = qEdÖ • l2 / 8 = 2,28 kN/m • 22 m / 8 = 1,14 kNm (våning 3), 1,06 kNm (våning 2)

Fönster våning 2 och 3, belastning reglar

REGLAR

qEd = Wd • 1,3 m = 2,07 kN/m2 • 1,3 m = 2,69 kN/m (våning 3), 2,49 kN/m (våning 2)

VEd = 0,5 • qEd • l = 0,5 • 2,69 kN/m • 3 m = 4,03 kN (våning 3), 3,74 kN (våning 2)

MEd = qEdV • l2 / 8 = 2,69 kN/m • 32 m / 8 = 3,02 kNm (våning 3), 2,80 kNm (våning 2)

Fönster våning 2 och 3, belastning skenor

SKENOR

qEdÖ = Wd • 1,2 m = 2,07 kN/m2 • 1,2 m = 2,48 kN/m (våning 3), 2,30 kN/m (våning 2)

VEdÖ = 0,5 • qEd • l = 0,5 • 2,69 kN/m • 2 m = 2,48 kN (våning 3), 2,30 kN (våning 2)

MEdÖ = qEdÖ • l2 / 8 = 2,48 kN/m • 22 m / 8 = 1,24 kNm (våning 3), 1,15 kNm (våning 2)

qEdU = Wd • 1,1 m = 2,07 kN/m2 • 1,1 m = 2,27 kN/m (våning 3), 2,11 kN/m (våning 2)

VEdU = 0,5 • qEd • l = 0,5 • 2,28 kN/m • 2 m = 2,27 kN (våning 3), 2,11 kN (våning 2)

MEdU = qEdU • l2 / 8 = 2,28 kN/m • 32 m / 8 = 1,14 kNm (våning 3), 1,06 kNm (våning 2)

0,8 m 0,8 m

REGLAR

qEd = Wd • 0,8 m = 1,54 kN/m2 • 0,8 m = 1,23 kN/m (våning 1)

VEd = 0,5 • qEd • l = 0,5 • 1,23 kN/m • 4 m = 2,46 kN (våning 1)

MEd = qEd • l2 / 8 = 1,23 kN/m • 42 m / 8 = 2,46 kNm (våning 1)

SKENOR

qEd = Wd • 1,2 m = 1,54 kN/m2 • 2 m = 3,08 kN/m (våning 1)

VEd = 0,5 • qEd • l = 0,5 • 3,08 kN/m • 1 m = 1,54 kN (våning 1)

MEd = qEd • l2 / 8 = 3,08 kN/m • 12 m / 8 = 0,39 kNm (våning 1)

Fönster våning 1 belastning reglar

REGLAR

qEd = Wd • 1,3 m = 1,54 kN/m2 • 1,3 m = 2,00 kN/m (våning 1)

VEd = 0,5 • qEd • l = 0,5 • 2,00 kN/m • 4 m = 4,01 kN (våning 1)

MEd = qEd • l2 / 8 = 2,00 kN/m • 42 m / 8 = 4,01 kNm (våning 1)

Fönster våning 1 belastning skenor

SKENOR

qEdÖ = Wd • 1,6 m = 1,54 kN/m2 • 1,6 m = 2,47 kN/m (våning 1)

VEdÖ = 0,5 • qEdÖ • l = 0,5 • 2,47 kN/m • 2 m = 2,47 kN (våning 1)

MEdÖ = qEdÖ • l2 / 8 = 2,47 kN/m • 22 m / 8 = 1,24 kNm (våning 1)

qEdU = Wd • 1,5 m = 1,54 kN/m2 • 1,5 m = 2,32 kN/m (våning 1)

VEdU = 0,5 • qEdU • l = 0,5 • 2,32 kN/m • 2 m = 2,32 kN (våning 1)

MEdU = qEdU • l2 / 8 = 2,32 kN/m • 22 m / 8 = 1,16 kNm (våning 1)

SAMMANSTÄLLNING

BROTTGRÄNSKONTROLLER

Profilerna består av gyproc THR 220. Nedan listas, momentbärförmågan, tvärkraftsbärförmågan för gyproc THR 220 med olika godstjocklekar.

VÅNING 3:

Reglar c 600 mm

MEd = 1,40 kNm, VEd = 1,86 kN (Välj gyproc THR 220/1,0 och gyproc THS 220/1,0 som syll och lejd)

Reglar vid balkong

MEdV = 3,24 kNm, MEdH =3,75 kNm, VEdV = 4,32 kN, VEdH = 5,00 kN (Välj gyproc THR 220/1,5 alt. boxade gyproc THR 1,0)

Skenor vid balkong

MEdÖ = 2,79 kNm , MEdU = 1,14 kNm, VEdÖ = 3,72 kN, VEdU = 2,28 kN (Välj gyproc THS 220/1,5 och 1,0)

Reglar vid fönster

MEd = 3,02 kNm, VEd = 4,03 kN (Välj gyproc THR 220/1,2)

Skenor vid fönster

MEdÖ = 1,24 kNm, MEdU = 1,14 kNm, VEdÖ = 2,48 kN, VEdU = 2,27 kN (Välj gyproc THS 220/1,0)

VÅNING 2:

Reglar c 600 mm

MEd = 1,29 kNm, VEd = 1,73 kN (Välj gyproc THR 220/1,0 och gyproc THS 220/1,0 som syll och lejd)

Reglar vid balkong

MEdV = 3,01 kNm, MEdH = 3,47 kNm, VEdV = 4,01 kN, VEdH = 4,64 kN (Välj gyproc THR 220/1,5 alt. boxade gyproc THR 1,0)

Skenor vid balkong

MEdÖ = 2,59 kNm , MEdU = 1,06 kNm, VEdÖ = 3,45 kN, VEdU = 2,11 kN (Välj gyproc THS 220/1,5 och 1,0)

Reglar vid fönster

MEd = 2,80 kNm, VEd = 3,74 kN (Välj gyproc THR 220/1,2)

Skenor vid fönster

MEdÖ = 1,15 kNm, MEdU = 1,06 kNm, VEdÖ = 2,30 kN, VEdU = 2,11 kN (Välj gyproc THS 220/1,0)

VÅNING 1:

Reglar c 600 mm

MEd = 1,85 kNm, VEd = 1,85 kN (Välj gyproc THR 220/1,0 och gyproc THS 220/1,0 som syll och lejd)

Reglar vid dörr

MEd = 2,46 kNm, VEd = 2,46 kN (Välj gyproc THR 220/1,0)

Skenor vid dörr

MEd = 0,39 kNm, VEd = 1,54 kN (Välj gyproc THS 220/0,7)

Reglar vid fönster

MEd = 4,01 kNm, VEd = 4,01 kN (Välj gyproc THR 220/1,2)

Skenor vid fönster

MEdÖ = 1,24 kNm, VEdÖ = 2,47 kN, MEdU = 1,16 kNm, VEdU = 2,32 kN

Tabell 1

Bärförmågor gyproc THR 220 reglar, båda flänsar stagade

Tabell 2

Bärförmågor gyproc THS 220 skenor

På grund av skjuvdeformationer i regelns liv förändras momentbärförmågan med spännvidden. Observera att i de fall VEd överskrider 3,41 kN, vilket är tvärkraftsbärförmågan för gyproc THS 220/1,0 som används som syll och lejd ska vinkel gyproc THV användas för att förankra reglarna till bjälklagen.

Bruksgränsberäkningar

Dimensionerade vindlast fås av ekvation 6.15a:

Wd = Wk = 1,24 kN/m2 (våning 1)

qd = 1,24 kN/m2 • 0,60 m = 0,74 kN/m

Wd = Wk = 1,54 kN/m2 (våning 2)

qd = 1,54 kN/m2 • 0,60 m = 0,92 kN/m

Wd = Wk = 1,66 kN/m2 (våning 3)

qd = 1,66 kN/m2 • 0,60 m = 1,00 kN/m

Deformationen v fås av v = ζ • qd • l4

Där:

qd = dimensionerad utbredd last kN/m

ζ = tabellvärde

l = regelns eller skenans spännvidd (m) v = deformationen (mm)

Tabell 3

Tabellvärden ζ för deformationsberäkningar gyproc THR 220 reglar, båda flänsar stagade Godstjocklek mm ζ 3 m

0,7 0,053 0,045

1 0,043 0,036

1,2 0,037 0,031

1,5 0,031 0,026

2 0,024 0,020

qd för profilerna intill hålen kan fås genom att dividera qEd som beräknades ovan vid brottgränsberäkningarna med γQ • γd

Görs detta för reglarna intill fönster våning 3 fås: qd = qEd / (γQ • γd), qd = 2,69 kN/m / (1,5 • 0,83) = 2,16 kN/m

Enligt brottgränsberäkningarna valdes gyproc THR 220/1,5. Deformationen för denna regel blir då

v = ζ • qd • l4 = 0,043 • 2,16 • 34 = 7,52 mm, 3000 mm / 7,52 mm = 398 Reglarna deformerar L/398 vilket är ok!

Denna beräkning görs för samtliga profiler i fasaden, förutom skenor som används som syll och lejd.

2. FLÄKTRUM

Ett fläktrum byggs med Gyproc Thermonomic. Ytterväggarna belastas av snölast och egentyngd från taket och av vindlast.

Väggarna är reglade på c-avstånd 450 mm, Deformationsgränsen är satt till L/300, fläktrummet är 2,8 m högt.

Väggen består av gyproc THR 145. Välj lämplig godstjocklek för reglarna och skenorna.

Koefficienter

Säkerhetsklass 1: γd = 0,83, γG = 1,35, γQ = 1,5, ψ0,vind = 0,3 ψ0,snö = 0,4, ξ = 0,89

Kontroller som genomförs

Brottgränsberäkningar

1. Moment icke lastbärande reglar längs med husets gavlar

2. Moment och normalkraft lastbärande reglar längs med långsidorna

3. Moment och normalkraft lastbärande reglar intill öppningen

4. Moment skenan ovanför öppningen

5. Tvärkraft reglar c 450 mm

6. Tvärkraft reglar intill öppningar

Bruksgränsberäkningar

7. Deformation reglar c 450 mm

8. Deformation reglar intill öppning

9. Deformation skenan ovanför öppningen

Axiallast

gk: 50 kg/m2 = 0.5 kN/m2 (karakteristisk egentyngd)

S: 1.6 kN/m2 (karakteristisk snölast, Sk = 2 kN/m2

Ce & Ct = 1,0, μ = 0,8 Formfaktor α < 30°)

Horisontallast

Wk = 1,4 kN/m2

Långsida 1

Last till långsida 1

Lastfördelning tak

Last till långsida 2

Långsida 2

Öppning för dörr

1. Endast vindlast belastar dessa. Dimensionerande vindlast fås av:

Wd = Wk • γQ • γd = 1,4 • 1,5 • 0,83 = 1,74 kN/m2 qEd = 1,74 kN/m2 • 0,45 m = 0,78 kN/m, MEd = qEd • l2 / 8 = 0,78 • 2,802 / 8 = 0,77 kN/m

2. Väggskenan i toppen av väggen kommer inte att föra vidare några vertikala laster. Istället är det skivan på insidan av väggen som för axiallasterna vidare från skenan vidare till regeln. Lasten förs in på ena sidan av regeln vilket leder till att lasten angriper excentriskt.

Observera att detta inte gäller vid brand.

Excentrisk normalkraft mot regel

Två olika lastkombinationer görs. Snölast som huvudlast och Vindlast som huvudlast. Eftersom egentyngden är så låg görs ingen kombination med egentyngd som huvudlast.

Laststrimla = 1,3 m, centrummått reglar = 0,45 m.

Snölast som huvudlast:

Normalkraft

NEd =1,3 m • 0,45 m • (Sk • γQ • γd + gk • γG • γd • ξ), NEd = 1,3 m • 0,45 m • (1,6 kN/m2 • 1,5 • 0,83 + 0,5 kN/m2 • 1,35 • 0,83 • 0,89) = 1,46 kN

Moment

qEd = Wk • 0,45 m • ψ0,vind • γQ • γd, qEd = 1,4 kN/m • 0,45 m • 0,3 • 1,5 • 0,83 = 0,24 kN/m

M Ed = q Ed • l 2 / 8 = 0,24 kN/m • 2,8 2 m / 8 = 0,24 kNm

Vindlast som huvudlast: Normalkraft

NEd = 1,3 m • 0,45 m • (Sk • γQ • γd • ψ0,snö + gk • γG • γd • ξ) , NEd = 1,3 m • 0,45 m • (1,6 kN/m2 • 1,5 • 0,83 • 0,4 + 0,5 kN/m2 • 1,35 • 0,83 • 0,89) = 0,76 kN

Moment

qEd = Wk • 0,45 m • γQ • γd, qEd = 1,4 kN/m • 0,45 m • 1,5 • 0,83 = 0,78 kN/m

MEd = qEd • l2 / 8 = 0,78 kN/m • 2,82 m / 8 = 0,77 kNm

PROFILER INTILL ÖPPNINGEN

Lastfördelningen från dörren till reglarna och skenorna kan beskrivas enligt bilden nedan, där områden i blått är last som går till reglarna, det röda området är last till skenan ovanför öppningen. Laststrimlan av axiallast mot reglarna intill öppningen är också 1 m bred.

1 m 1 m

Belastning mot reglar

3. Likt punkt 2 kommer lasten att föras in på ena sidan av regeln vilket leder till att axiallasten angriper excentriskt.

Två olika lastkombinationer görs. Snölast som huvudlast och Vindlast som huvudlast.

Snölast som huvudlast:

Normalkraft

NEd = 1,3 m • 1 m • (Sk • γQ • γd + gk • γG • γd • ξ), NEd = 1,3 m • 1 m • (1,6 kN/m2 • 1,5 • 0,83 + 0,5 kN/ m2 • 1,35 • 0,83 • 0,89) = 3,24 kN

Moment

qEd = Wk • 1 m • ψ0,vind • γQ • γd, qEd = 1,4 kN/m • 1 m • 0,3 • 1,5 • 0,83 = 0,52 kN/m MEd = qEd • l2 / 8 = 0,52 kN/m • 2,82 m / 8 = 0,51 kNm

Vindlast som huvudlast: Normalkraft

NEd = 3 m • 1 m • (Sk • γQ • γd • ψ0,snö + gk • γG • γd • ξ), NEd = 1,3 m • 1 m • (1,6 kN/m2 • 1,5 • 0,83 • 0,4 + 0,5 kN/m2 • 1,35 • 0,83 • 0,89) = 1,68 kN

Moment

qEd = Wk • 1 m • γQ • γd, qEd = 1,4 kN/m • 1 m • 1,5 • 0,83 = 1,74 kN/m MEd = qEd • l2 / 8 = 1,74 kN/m • 2,82 m / 8 = 1,71 kNm

2,8 m

2,8 m 1,34 m 1,5 m

Belastning mot skenor

4. Endast vindlast belastar skenan och ger upphov till moment

Wd = 1,74 kN/m2

qEd = 1,74 kN/m2 • 1,34 m = 2,33 kN/m, MEd = qEd • l2 / 8 = 2,33 kN/m • 1,502 m / 8 = 0,66 kN/m

5. Endast vindlast belastar regeln och ger upphov till tvärkraft.

Wd = 1,74 kN/m2

qEd = 1,74 kN/m2 • 0,45 m = 0,78 kN/m, Rw,Ed = qEd • l • 0,5 = 0,78 kN/m • 2,8 m • 0,5 = 1,1 kN

6. Endast vindlast belastar regeln och ger upphov till tvärkraft.

Wd = 1,74 kN/m2

qEd = 1,74 kN/m2 • 1 m = 1,74 kN/m, Rw,Ed = qEd • l • 0,5 = 1,57 kN/m • 2,8 m • 0,5 = 2,44 kN

Tabell 4

Bärförmågor gyproc THR 145 reglar, båda flänsar stagade

tjocklek mm

Tabell 5

(kNM) 2,75m

Bärförmågor gyproc THS 145 skenor

SAMMANSTÄLLNING

Profilernas längd avrundas till 2,75 m då bärförmågor utläses ur tabellerna.

1. MEd = 0,77 kNm, THR 145/0,7 Tabell 1 -> MRd = 1,20 kNm

2. Snö: NEd = 1,46 kN, MEd = 0,24 kNm, Vind: NEd = 0,76 kN, MEd = 0,77 kNm

THR 145/0,7 Tabell 1, Tabell 10 -> MRd = 1,20 kNm, NEdex = 9,28 kN

snö: (1,46/9,28)0,85+(0,24/1,20)0,85≤1,0, 0,46 < 1,0 ok vind:(0,76/9,28)0,85+(0,77/1,20)0,85≤1,0, 0,81 < 1,0 ok

3. Snö: NEd = 3,24 kN, MEd = 0,51 kNm, Vind: NEd = 1,68 ,MEd = 1,71 kNm

THR 145/1,0 Tabell 1, Tabell 10 -> MRd = 2,33 kNm, NEdex = 17,50 kN

snö: (3,24/17,50)0,85+(0,51/2,33)0,85≤1,0, 0,51 < 1,0 ok

vind:(1,68/17,50)0,85+(1,71/2,33)0,85≤1,0, 0,91 < 1,0 ok

4. MEd = 0,66 kNm, THS 145/1,0 Tabell 3 -> MRd = 1,02 kNm

5. VEd = 1,1 kN, THR/THS/0,7 Tabell 7 -> Rw,Rd = 1,16 kNm

6. VEd = 2,44 kN THR/THS/1,2 Tabell 7 -> Rw,Rd = 2,84 kNm

Använd vinkel gyproc THV som ändbeslag till reglarna intill öppningen, på så vis går ingen last ned i skenorna.

DEFORMATIONSBERÄKNINGAR

Endast vindlasten ger upphov till deformation av reglarna. Deformationslasten beräknas enligt 6.14a frekvent kombination.

Wk = Wd = 1,4 kN/m2

Tabell 6

Tabellvärden ζ för deformationsberäkningar gyproc THR-reglar, båda flänsar stagade

Godstjocklek mm ζ 2,75 m

0,7 0,151

1 0,118

1,2 0,102

1,5 0,083

2 0,062

Deformationerna beräknas enligt ekvationen nedan:

v = ζ • qd • l4

där:

qd = dimensionerad utbredd last ζ = tabellvärde för deformation, hämtas ur Tabell 4 för reglar och Tabell 6 för skenor.

7. Endast vindlasten ger upphov till deformation av reglarna.

Wk = Wd = 1,4 kN/m2

qEd = 1,4 kN/m2 • 0,45m = 0,63 kN/m

8. Endast vindlasten ger upphov till deformation av reglarna.

Wk = Wd = 1,4 kN/m2

qEd = 1,4 kN/m • 1 m = 1,4 kN/m

9. Endast vindlasten ger upphov till deformation av skenan.

Wk = Wd = 1,4 kN/m2

qEd = 1,4 kN/m2 • 1,34 m = 1,8 kN/m

SAMMANSTÄLLNING

7. qEd = 0,63 kN/m, THR 145/0,7 Tabell 4 -> ζ = 0,151 v = ζ • qd • l4, v = 0,151 • 0,63 kN/m • 2,84 = 1,34 mm, 2800 mm/300 = 9,33, 5,85 mm < 9 mm ok

8. qEd = 1,4 kN/m, THR 145/1 Tabell 4 -> ζ = 0,118 v = ζ • qd • l4, v = 0,118 • 1,4 kN/m • 2,84 = 10,15 mm, 2800mm/300 = 9,33, 5,85 mm < 9 mm ej ok

Gå upp till THR 145/1,2 med ζ = 0,102 -> v = 8,78 mm ok

9. qEd = 1,8 kN/m, THS 145/0,7 Tabell 6 -> ζ = 0,075

v = ζ • qd • l4, v = 0,075 • 1,8 kN/m • 1,54 = 0,68 mm, 1500 mm/300 = 5 mm, 0,68 mm < 5 mm ok

RESULTAT

• THR 145/0,7 med kopplingsbeslag kan användas överallt förutom vid porten där vinkel krävs.

• THR 145/1,2 intill öppningen för att få upp tvärkraftsbärförmågan och för att deformationerna inte ska bli för stora. THR/1,2 bör fästas med THV mot skenan då tvärkraften annars är för stor för skenan.

• THS 145/0,7 kan användas överallt, förutom ovanför öppningen.

Det antas att normalkraften förs via det inre skivlaget till reglarna intill öppningen.

Fläktrummet horisontalstabiliseras av skivverkan.

FUKT

FUKT

Boverkets byggregler, BFS 2011:6 BBR, Kapitel 6 Hygien, hälsa och miljö, innehåller föreskrifter och allmänna råd. Där anges i avsnitt 6.5, Fukt, att byggnader ska utformas så att fukt inte orsakar skador, elak lukt eller hygieniska olägenheter och mikrobiell tillväxt som kan påverka människors hälsa. Kraven i 6.5 bör i projekteringsskedet verifieras med hjälp av fuktsäkerhetsprojektering.

1

Medelvärden

Tabell

FUKTIG

De olika delarna i en byggnad kommer i de allra flesta konstruktioner i kontakt med luft. Alla byggnadsmaterial är mer eller mindre hygroskopiska, vilket innebär att de kan ta upp eller avge fukt till eller från luft. Luftens tillstånd är därför av central betydelse vid fuktteknisk dimensionering. Det är sambandet mellan luftens fuktinnehåll och temperatur som i första hand är intressant. Fuktig luft kan ses som en blandning av torr luft och vattenånga.

ÅNGHALT OCH RELATIV FUKTIGHET

För att beskriva luftens innehåll av vattenånga används begreppet ånghalt, v (kg/m³). Fukten i inomhusluften bestäms av utomhusluftens ånghalt plus fuktproduktionen inomhus. Inomhusluftens ånghalt i bostäder är normalt 2–5 g/m³ högre än utomhusluftens. Medelvärden för temperatur, T (°C), ånghalt v (g/m³) och relativ fuktighet RF (%) för månaderna och året 1961–1990 visas i Tabell 1.

Vid en given temperatur, kan luft inte innehålla mer än en viss mängd vattenånga svarande mot mättnadsånghalten. Mättnadsånghalten är en funktion av temperaturen, sambandet anges i Tabell 2. Luften kan innehålla en större mängd vattenånga vid högre temperaturer än när temperaturen sjunker. Begreppet relativ fuktighet definieras som kvoten av aktuell ånghalt, v vid en viss temperatur och mättnadsånghalten, vs vid samma temperatur: RF= v/vs. Förhållandet mellan temperatur, luftens fuktinnehåll och relativ fuktighet visas i figur 1 A och B.

FIGUR 1 A

Exempel 1: Stockholm under februari

1. Utomhus: Luftens ånghalt är 3,3 g/m3 och temperaturen är -3,6°C

Gram vatten per m3 luft Luftens temperatur, °C

2. Inomhus: Luften värms upp till +20°C och fukt (4 g/m3) tillförs, vilket ger RF= 43%

3. Daggpunktstemperaturen blir 6°C

FIGUR 1 B

Exempel 2: Stockholm under augusti.

1. Utomhus: Luftens ånghalt är 9,8 g/m3 och temperaturen är 16,1°C

Gram vatten per m3 luft Luftens temperatur, °C

2. Inomhus: Luften värms upp till +20°C och fukt (4 g/m3) tillförs, vilket ger RF= 80%

3. Luften värms upp till +24°C, vilket ger RF= 63%

4. Daggpunktstemperaturen blir 16°C

FUKT I MATERIAL

Vatten kan bindas till olika byggnadsmaterial. Inom byggtekniken skiljer man på kemiskt bundet vatten och förångningsbart vatten. Kemiskt bundet vatten är så fast fixerat att det i detta sammanhang inte behöver tas in under begreppet fukt. Som exempel på kemiskt bundet vatten kan nämnas kristallvattnet i gips. Det vatten som normalt kan betecknas som fukt är det förångningsbara vattnet. Med detta avses det vatten som förångas vid en bestämd temperatur, vanligtvis 105°C.

Det råder alltid en viss balans mellan fukt i material och fukt i omgivningen. Detta förhållande kan motsvara något av fallen:

• Uppfuktning/absorption (materialet tar upp vatten från omgivningen)

• Uttorkning/desorption (materialet avger vatten till omgivningen)

• Jämvikt (lika mycket vatten som upptas, avges per tidsenhet).

Den mängd fukt som finns i ett material kan anges som fukthalt eller fuktkvot. Fukthalten är ett mått på hur mycket vatten i kg som finns per m3 av materialet. Fuktkvoten är förhållandet mellan fuktinnehållet i kg och mängden torrt material i kg.

Om ett från början torrt material lagras i en omgivning med konstant temperatur och relativ fuktighet, uppstår med tiden en jämvikt mellan omgivningen och fukthalten i materialet. När den relativa ånghalten ökas, ökar fukthalten i materialet och en absorptionskurva kan bestämmas för materialet under uppfuktning. Motsvarande försök kan göras med från början vattenmättade material varvid en desorptionskurva erhålls. Figur 3 visar absorptionskurvan för gipsskivor. Normalt är fuktinnehållet i gipsskivor så lågt att det inte har någon betydelse för den praktiska användningen. Vid RF över 90% försvagas gipsskivans hållfasthets- och styvhetsegenskaper. Gipsskivor ska därför inte användas i lokaler med en luftfuktighet som överstiger 90%. Med hänsyn till risken för mögel bör luftfuktigheten dock begränsas till max 80% vid normal rumstemperatur. Glasroc som är en gipsbaserad kompositskiva bör inte utsättas för en relativ fuktighet som överstiger 95%. Detta gränsvärde avser skivor som inte utsatts för nedsmutsning. Trä och träbaserade skivors fuktkvot ökar vid högre värden på relativ fuktighet i luften, vilket framgår av absorptionskurvan i figur 4. Detta ger i sin tur upphov till fuktbetingade rörelser i både uppfuktnings- och uttorkningsfasen.

SORPTIONSKURVA FÖR

GYPROC NORMAL

FIGUR 3

fuktinnehåll

SORPTIONSKURVA FÖR FURU

FIGUR 4

Materialets fuktinnehåll

relativa fuktighet

Fukttransport i byggnadskonstruktioner kan ske i ångfas eller vätskefas.

Transport i ångfas kan ske på olika sätt.

• Diffusion som innebär att vattenmolekyler rör sig i riktning mot avtagande koncentration.

• Fuktkonvektion som innebär att vattenånga transporteras med luft som transporterande medium.

• Effusion och termodiffussion är former som normalt har marginell betydelse

• Vid fukttransport i vätskefas är vattenövertryck och kapillärsugning de två viktigaste drivkrafterna.

DIFFUSION

I en inhomogen gasblandning rör sig gasmolekylerna så att de så småningom blir fördelade i blandningen. Denna strävan hos vattenånga och andra gaser att reducera olikheter i koncentrationen kallas diffusion. Som exempel på diffusion kan nämnas:

• Ånghalten är i genomsnitt högre inomhus än utomhus. Därför uppstår fukttransport på grund av diffusion genom exempelvis ytterväggar. Denna transport sker från den varma insidan till den kallare utsidan.

• Byggfukt i material avges till omgivningen genom att fukt transporteras från materialets inre till ytan och avges till den omgivande luften. Denna transport sker till stor del genom diffusion.

Diffusionen reduceras i byggnadens klimatskärm med en ångspärr/ångbroms av t.ex PE-folie, som med sitt relativt höga ånggenomgångsmotstånd bromsar fukttransporten.

KONVEKTION

Fukttransport genom konvektion innebär att vatten i ångfas följer med luftströmmen. Luftströmmen kan orsakas av antingen tryck- eller temperaturdifferenser.

• En luftström från varmt till kallt innebär att luften avkyls, vilket kan leda till kondens och fuktanrikning.

• En luftström från kallt till varmt innebär att luften blir varmare. Detta ökar luftens fuktupptagande förmåga. Processen verkar då uttorkande.

Fukttransport genom konvektion förutsätter en totaltryckdifferens. Därmed skapas förutsättningar för ett luftflöde som samtidigt resulterar i fukttransport eftersom luften alltid innehåller vattenånga. Totaltryckdifferenser kan uppstå av flera orsaker varav kan nämnas: vindtryck, temperaturdifferenser, ventilationssystem, fläktar. Fuktkonvektion kan förekomma i spalter, hål och i porösa material. Fuktkonvektionen reduceras med hjälp av lufttäta skikt i konstruktionen.

KAPILLÄRSUGNING

En förutsättning för att kapillär transport ska kunna ske är att vattnet i materialets porer eller kapillärer bildar ett sammanhängande system. För att ett sådant system ska kunna bildas måste fukten i materialet överstiga ett gränsvärde som kallas för den kritiska fukthalten, wkrit. För fukthalter större än den kritiska finns således förutsättningar för fukttransport i vätskefas genom kapillärsugning. Kapillärsugning från ett fuktigt material till ett torrt material kan förhindras genom applicering av en fuktspärr mellan materialen.

PRODUKTEGENSKAPER

PRODUKTEGENSKAPER SKIVOR

GYPROC GIPSSKIVOR

Produkter

Längd (mm) för längder, se produktkatalog tolerans

Avvikelse från rätvinklighet per 600 mm skivbredd (mm)

Hållfasthetsegenskaper elasticitetsmodul (GPa)

Böjhållfasthet (MPa) Längs / Tvärs

FYSISKA EGENSKAPER

Brandtekniska klasser

K210 X X X X X

A2-s1, d0 X X X X X X

B-s1, d0

Verkan av fukt

Ånggenomgångsmotstånd (µ) 10

Längdändring mellan RF 40–90% (mm/m) (verkan av luftfuktighet, se texten nedan)

Termiska egenskaper

Värmemotstånd (m2 · °K/W) 0,06 0,06 0,06 0,02 0,05 0,05 Lufttäthet

Luftgenomsläpplighet (m/s Pa) 1,4 x 10-6

BRANDSKYDD

Gipsskivor innehåller ca 20% kristallbundet vatten. Om skivan utsätts för brand frigörs det bundna vattnet och avgår som vattenånga. Det inbyggda vattnet ger skivan dess mycket goda brandskyddande egenskaper. Se även kapitel Brand

VERKAN AV LUFTFUKTIGHET

Vid relativ luftfuktighet över 90% försvagas gipsskivans hållfasthets- och styvhetsegenskaper. Gyproc gipsskivor ska därför inte användas i lokaler

där den relativa fuktigheten långvarigt överstiger 90%. Med hänsyn till risken för mögel bör luftfuktigheten dock under bruksskedet begränsas till max 80% vid rumstemperatur.

VERKAN

AV TEMPERATURER

Gyproc gipsskivor får inte kontinuerligt utsättas för temperaturer över ca 50°C, då detta bryter ner gipskärnan. Detta måste särskilt beaktas vid installationer av elradiatorer och lysrör. Skivorna påverkas inte menligt av låga temperaturer.

FORMSTABIL

I förhållande till andra skivmaterial krymper och sväller gipsskivorna minimalt vid variation i luftfuktighet och temperatur. Vilket är gynnsamt för att spacklade fogar inte ska spricka, samt för t.ex ljud- och lufttäthet.

VERKAN AV BIOLOGISKA ANGREPP

Gyproc gipsskivor består av en kärna av gips med ytskikt av kartong. Kartongen är ett organiskt material och kan därför angripas av mögel vid

fuktiga förhållanden. Fukt i gipsskivor undviks genom att följa Gyprocs anvisningar vid hantering av skivorna, vid val av konstruktionslösningar samt genom att välja lämpliga användningsområden.

Av hälsoskäl ska gipsskivor som blivit mögelangripna bytas ut snarast.

glasroc H gipsbaserade kompositskivor är speciellt framtagen för fuktutsatta konstruktioner.

AKUSTISKA EGENSKAPER

Då gipsskivor är relativt tunga och samtidigt böjelastiska har de låg resonansfrekvens och hög koincidensfrekvens. De kan därför med mycket god verkan användas i ljudisolerande vägg- och takkonstruktioner. Ljudisoleringen i en vägg är dessutom beroende av väggens uppbyggnad, regeltyp, regelavstånd, avstånd mellan gipsskivorna (väggtjocklek), antal gipsskivor samt ljudabsorberande material i hålrummet mellan skivorna.

MOTSTÅND MOT RÖNTGENSTRÅLNING

Blyekvivalens: 4x12,5 mm Gyproc gipsskivor motsvarar 0,25 mm bly vid max 75 kV. Som alternativ eller vid behov av högre skydd mot röntgenstrålning rekommenderas skivan gyproc X-ray protection tillsammans med X-ray protection joint mix. Se kapitel Specialväggar / Röntgenskyddsväggar.

TÄTHET

Vid t.ex operationssalar ställs täthetskrav på de avgränsande väggarna. gyproc normal gipsskiva klarar med goda marginaler täthetskravet 0,4 l/s m 2 vid 50 Pa. Utmaningen ligger i att utföra skarvar mellan skivorna och skarvar mot angränsande byggnadsdelar tillräckligt täta. För att uppnå täthetskravet 0,4 l/s m2 vid 50 Pa är vår rekommendation är att minst använda väggtypen: Gyproc XR 70/70 (450) NN-NN M0 med gyproc acounomic som kantprofil.

Samtliga skivskarvar i båda skivlag skarvspacklas. Anslutningar mot angränsande konstruktioner fogas med gyproc G55 tätmassa. Denna lösning kräver mycket stor omsorg vid monteringen för att utföra konstruktionen lufttät.

STOMSTABILISERANDE

Gipsskivans styvhet och bärförmåga spelar en viktig roll för såväl vindstabilisering som stabilisering av stomkonstruktionen.

FUKTMEKANISKA EGENSKAPER

Gipskärnan har stor porvolym och relativt hög kapillärsugningshastighet. För en vattenmättad gipsskiva är fuktkvoten U minst 50%.

KAPILLÄRSUGNING KORTKANT

Exempel 1.

Om en gipsskiva står med kortänden i kontakt med vatten så får den 50% fukthalt 100 mm upp i skivan efter 4 timmar. Maximal kapillärstigningshöjd om skivan inte kan torka är minst 1 m.

KAPILLÄRSUGNING TVÄRS GIPSSKIVANS

PLAN

Kapillärsugning genom kartongen går betydligt långsammare.

Exempel 2.

35 mm på 100 timmar vid sugning genom gipsskivor liggande på varandra.

UTTORKNING

Enkla lag gipsskivor kan torka ut mycket fort. Det är i huvudsak avdunstningen från ytan som avgör torktiden. Varmt torrt klimat och stor lufthastighet över ytan ger snabb uttorkning.

Exempel 3.

Vid enkelsidig uttorkning av enkelt lag skivor under goda förhållanden blir torkhastigheten minst 1% per timme. Enkelsidig torkning av flera lag skivor eller torkning av skivor i bunt går mycket långsammare.

SORPTION a)

Vid normal luftfuktighet har gipsskivor mycket låg jämnviktsfuktkvot, se diagram.

Sorptionskurva för gyproc normal

Fuktkvot, u (%)

Luftens relativa fuktighet, RF (%)

a) Sambandet mellan luftens relativa fuktighet och materialets fuktkvot.

INNEHÅLL I GYPROC GIPSSKIVOR

Gyproc upprättar kontinuerligt varuinformationsblad och byggvarudeklarationer, se gyproc.se. En gipsskiva består av en kärna av gips och har ett ytskikt av kartong. Gipskärnan innehåller gips samt tillsatsmedel; skummedel, stärkelse, dispergeringsmedel och glasfiber.

GIPS

Består till >90% av kalciumsulfatdihydrat och resten av mineraler, som förekommer naturligt ihop med naturgips. Även returgips (spill från tillverknings- och byggprocessen) används som råvara till nya gipsskivor.

SKUMMEDEL

Tensider tillsätts för att blanda in luft i gipskärnan, med syfte att styra densiteten. Förbrukas till största del i tillverkningsprocessen.

STÄRKELSE

Majsstärkelse i vatten, samt i vissa fall kolhydratslösning av sackarider, tillsätts för att ge bättre vidhäftning mellan gipskärnan och kartongen.

DISPERGERINGSMEDEL

Består av kaliumsalt alt natriumsalt, av lignosulfonat alt polynaftaleinmetansulfonat och vatten. Tillsätts för att gipsmassan lättare ska flyta ut. Förbrukas till största del i processen.

GLASFIBER

12,5 mm långa och 0,01 mm tjocka fibrer som armering i gipsmassan för slagtålighet och styrka.

KARTONG

Består av 100% returpapper vilket innebär att ytan får en viss variation i struktur, färg och uppsugningsförmåga.

STÄMPELFÄRG

Innehåller propanol, som försvinner i tillverkningsprocessen. Tillsätts i så små mängder att det är försumbart.

RETARDER OCH ACCELERATOR

Trinatriumcitrat och kaliumsulfat tillsätts för att styra gipsmassans bindningstid.

LIM

Är ett vattenlösligt polyvinylacetat (PVA). Tillsätts för att limma ihop framsides- och baksideskartongen.

EMBALLAGE

Kan bestå av återvinningsbar polyetenfolie, returpall, återvinningsbara gipsmellanlägg eller återvinningsbar kartong.

ARBETSMILJÖ

Vilka formella regler gäller för närvarande vid val av format på gipsskivor?

Arbetsmiljöverket menar att, då inga starka tekniska skäl emot föreligger, ska system med 900 mm breda gipsskivor väljas. Däremot vid t.ex ombyggnad, där utbyte eller komplettering av enstaka skivor görs på en befintlig stomme med reglar c-avstånd 600 mm, kan det vara godtagbart att använda 1200 mm breda skivor. Detta förutsätter dock att lämpliga organisatoriska åtgärder vidtas som t.ex arbetsväxling eller att tekniska hjälpmedel används för lyft och hantering av skivorna.

1200 mm breda skivor kommer sannolikt även i fortsättningen att användas i vissa fall bl.a vid industriell tillverkning i husfabriker etc där maskinell utrustning eliminerar de ergonomiska problemen. Privatpersoner är inte berörda av reglerna.

Det är ett faktum att gipsskivor är det dominerande skivmaterialet på den svenska byggmarknaden som gör att Arbetsmiljöverket fäster så stor vikt vid formatfrågan för just detta material. Strävan är att både byggherrar, projektörer och entreprenörer medverkar och tar sitt ansvar enligt arbetsmiljölagen.

ERGONOMI OCH MONTERING

Begreppen ”Se, Nå, Orka” sammanfattar ergonomin vid hantering av Gyproc gipsskivor.

• Bördan ska inte skymma för den som bär.

• Montören ska kunna greppa skivan på ett bekvämt sätt.

• Bördan får inte vara för tung. 900 mm breda skivor uppfyller målen ”Se, Nå, Orka”. Den kan hanteras med armarna i stället för med ryggen.

DETTA GER EN RAD FÖRDELAR:

• Tiden för hantering och montering minskar.

• Lättare att hantera i trånga utrymmen.

• Riskerna för arbetsolycksfall och belastningsskador minskar.

• Minskat spill.

Längd (mm) för längder, se produktkatalog

Avvikelse från rätvinklighet per 600 mm skivbredd (mm)

Hållfasthetsegenskaper elasticitetsmodul (GPa)

Längs / Tvärs

Böjhållfasthet (MPa) Längs / Tvärs

FYSISKA EGENSKAPER

Brandtekniska klasser

K210 (Tändskyddande beklädnad)

A2-s1, d0 X

Verkan av fukt

Ånggenomgångsmotstånd (µ)

Längdändring mellan RF

Termiska egenskaper Värmemotstånd (m2 · °C/W)

Lufttäthet

Luftgenomsläpplighet (m/s Pa)

Glasroc gipsbaserade kompositskivor skiljer sig från traditionella gipsskivor på framförallt ett sätt

– glasrocskivorna har inte ett ytskikt av kartong. Skivorna tillverkas enligt den patenterade Glasroc-teknologin för högprestandaskivor och har glasfibermattor inbäddade i ytorna och en kärna av impregnerad och glasfiberarmerad gips. Detta gör att speciellt Glasroc H skivorna synnerligen lämpliga att använda i fuktutsatta konstruktioner.

Glasrocskivorna är enkla att montera och bearbeta med samma hjälpmedel som traditionella gipsskivor. Se Glasroc Hanteringshänvisning som finns på www.gyproc.se för mer information hur du hanterar skivorna på bästa sätt.

YTSKIKT

glasroc X storm vindskyddsskiva har en vattenavvisande och UV-beskyddande ytbeläggning på framsidan. Ytan ska inte ytbehandlas.

glasroc H ocean våtrumsskiva har en målad yta som passar utmärkt som underlag till tätskiktssystem.

glasroc F firecase har en slät och stöttålig yta, som i vissa miljöer är lämplig att lämnas utan ytbehandling.

EGENSKAPER

Glasrocskivorna har samma goda egenskaper som traditionella gipsskivor vad det gäller:

• Brandskydd

• Verkan av temperaturer

• Formstabil

• Akustiska egenskaper

• Stomstabiliserande

Glasrocskivorna har sina utmärkande egenskaper mot

• Verkan av luftfuktighet

• Verkan av biologiska angrepp

• Då skivorna inte består av organiskt material är de tåligare vad det gäller fuktiga miljöer än traditionella gipsskivor.

PRODUKTEGENSKAPER STÅLPROFILER

Gyproc levererar stålprofiler satta i system, dvs hela konstruktioner som kan användas på en mängd olika områden. Stålprofilerna är utvecklade speciellt med tanke på de olika egenskaper och fördelar de ger:

• Stabilt material

• Brinner inte

• Möglar inte

• Lätt vikt

• Enkel montering

• Liten lagringsplats

• Osymmetriska reglar är måttanpassade så att de passar i varandra och packas normalt två och två

• Återvinningsbara

INNEHÅLL I GYPROC STÅLPROFILER

VARMFÖRZINKAD STÅLPLÅT

Gyproc stålprofiler består av varmförzinkat kallvalsat stål.

Varmförzinkad stål tillverkas enligt EN 10346. Zinkvikten är optimerad för respektive använd-

ningsområde och är mellan 140–275 g/m2 (total beläggning på båda ytorna) för de flesta av våra stålprofiler.

Zinktjockleken per yta är 10–20 μm. Nominell plåttjocklek är inklusive zinktjockleken.

Profiler med godstjocklek upp till och med 0,6 mm har korrosivitetsklass C1.

Profiler med godstjocklek från 0,7 mm har korrosivitetsklass C2.

EPDM-CELLGUMMI, PÅ VISSA PROFILER

Tätningslister för ljud- och lufttätning.

POLYETENCELLPLAST, PÅ VISSA PROFILER

Tätningslister för ljud- och lufttätning.

LIM

Lim används vid applicering av EPDM-cellgummi och Polyetencellplast, 0–0,1% av totalvikten. Hartsbaserat smältlim.

KLASSIFICERINGAR

BSAB-SYSTEMET AMA HUS

KBC SKIKT AV GIPSBASERADE SKIVOR

KBC.3111 Skikt av kartongklädda gipsskivor som vindskydd

gyproc GU 9 vindskyddsskiva

gyproc GUE 9 vindskyddsskiva

KBC.3211 Skikt av kartongklädda gipsskivor på reglar i vägg, pelare e d inomhus

gyproc GN 13 normal

gyproc GNE 13 normal

gyproc GEE 13 ergolite

gyproc GHE 13 habito

gyproc GPL 13 planum

gyproc GPLE 13 planum

gyproc GR 13 robust

gyproc GRE 13 robust

gyproc GF 15 protect F

gyproc GFE 15 protect F

gyproc GSE 6 ytskiva

gyproc GP 13 plank

gyproc GKP 13 kortplank

gyproc GG 13 golvgips

gyproc GSTE 13 studio

gyproc GXS 13 X-ray protection

KBC.322 Skikt av kartongklädda gipsskivor i innertakskonstruktion

gyproc GPL 13 planum

gyproc GPLE 13 planum gyproc GN 13 normal gyproc GNE 13 normal gyproc GEE 13 ergolite

gyproc GF 15 protect F

gyproc GFE 15 protect F gyproc GP 13 plank gyproc GKP 13 kortplank

KBC.324 Skikt av kartongklädda gipsskivor i undergolv

gyproc GG 13 golvgips

KBC.41111 Skikt av gipsbaserade skivor med glasfiberarmering som vindskydd

glasroc X GXU 9 storm vindskyddsskiva

glasroc X GXUE 9 storm vindskyddsskiva

KBC.412 Skikt av gipsbaserade skivor med glasfiberarmering inomhus

glasroc H GHO 13 ocean våtrumsskiva

glasroc H GHOE 13 ocean våtrumsskiva

KBC.41211 Skikt av gipsbaserade skivor med glasfiberarmering på reglar i vägg, pelare e d inomhus

glasroc H GHO 13 ocean våtrumsskiva

glasroc H GHOE 13 ocean våtrumsskiva

LCS Byggplatsmålning av hus

Se även separat skrift, Yrkesmässig behandling av gipsskivor (Föreskrifter och rekommendationer utgivna av branschrådet YBG).

Brandtekniska klasser för skivor se kapitel Produktegenskaper. Brandtekniska klasser konstruktioner se aktuellt kapitel.

TYPGODKÄNNANDEBEVIS

Byggnadsdel Funktion

Innerväggssystem med stålstomme Brand

Innerväggssystem med stålstomme Brand

Innerväggssystem med stålstomme Brand

Innerväggssystem med stålstomme Brand

Innerväggssystem med stålstomme Brand

Bärande innerväggssystem med stålstomme Brand

Innerväggssystem med trästomme Brand

Kapitel i Gyproc Handbok 10

Godkännandebevis nummer Utfärdat Utfärdat av Märkning

Innerväggar/ gyproc XR ljudreglar 3549/82 2023-09-28 Rise 1002

Innerväggar/ gyproc ER standardreglar 3549/82 2023-09-28 Rise 1002

Innerväggar/gyproc duronomic förstärkningsreglar 3549/82 2023-09-28 Rise 1002

Våtrumsväggar/ glasroc H ocean 3549/82 2023-09-28 Rise 1002

Specialväggar/ Röntgenskyddsväggar 3549/82 2023-09-28 Rise 1002

Innerväggar/gyproc duronomic förstärkningsreglar 0330/99 2023-09-28 Rise 1002

Innerväggar/ gyproc GT träreglar 3550/82 2023-09-28 Rise 1002

Undertakssystem Brand Nedpendlade Undertak/ gyproc GK 3553/82 2023-06-15 Rise 1002

Undertakssystem Brand Nedpendlade Undertak/ gyproc PS 3553/82 2023-06-15 Rise 1002

Träbjälklag Mellanbjälklag Brand Gyproc träbjälklag 3552/82 2020-12-06 Rise 1002

Vindsbjälklag Isover Brand Gyproc vindsbjälklag 5141/91 2020-09-01 Rise 1002

Installationsschakt Brand Installationer/inklädnad av ventilationskanaler 1041/77 2023-09-28 Rise 1002

Inspektionslucka EI 30 Brand Inspektionsluckor 1239/95 2021-05-31 Rise 1002

Inspektionslucka EI 60 Brand Inspektionsluckor 1240/95 2021-05-31 Rise 1002

Ytterväggar med stålstomme Brand Ytterväggar/ gyproc thermonomic 0436/98 2023-09-28 Rise 1002

CERTIFIKAT

Område Funktion Kapitel i Gyproc Handbok 10 Godkännandebevis nummer Utfärdat Utfärdat av Märkning

Inbrottsskyddande vägg Inbrottsskydd Specialväggar/Inbrottssskydd/ Gyproc Resistwall C9000869 2023-10-23 Rise 1002

Kvalitetsledningssystem Kvalitet Samtliga kapitel 2021-06-14 Rise 1002

Miljöledningssystem Miljö Inledning/Miljö 2021-06-14 Rise 1002

SÖKBEGREPP OCH ORD

GYPROC INDEX

A

Acounomic, AC 130–133, 381–383

Akustik 389–399

Akustisk tätning 130–133, 381–383

AMA Hus 386–387

Anslutning innervägg mot lätta konstruktioner 67–98

Anslutning innervägg mot tunga konstruktioner 58–66

Arkivväggar 198–201 B

Betongbjälklag, betongplattor 64

Betongväggar 58–63, 66

Bostäder, Ljudguide 16–19

Brandskyddande egenskaper, Gipsskivor 408

Brandgipsskiva, gyproc protect F 7, 44–45, 140–141, 461

Brandklassificeringar 403–404

Brandisolering av bärande konstruktioner 321–350

Brandklass innerväggar 34–45, 102–109, 126–127, 136–141

Brandklass ytterväggar 244–245, 261

Brandklass, undertak 305, 307–311, 320

Byggnadsakustik 389–399

Böjbar skena, SKB 226–228

Böjd takprofil, HB 312

Böjda undertak med stålbärverk 312

Böjda väggar

Elektriska installationer

ER, Gyproc stålregel system 100–122, 313–316

Ergolite, gyproc ergolite 7, 36–39, 104–107, 461

F/A metoden, branddimensionering

Fogbehandling och ytbehandling 381–387

Fribärande undertak 313–316 Fukt 455–459

Fysiska egenskaper gipsskivor 461

Fysiska egenskaper glasroc 464

Fönster– och dörranslutningar, Köldbryggor

Förbättrad ljudisolering

Förstärkningsreglar, GFR

Förstärkningsskena, GFS

Gipsskivans brandskyddande egenskaper

GK system, undertak

glasroc F multiboard

glasroc F, brandskyddsinklädnad

glasroc H ocean våtrumsskiva

464

184–197 glasroc X storm vindskyddsskiva

464 Golvgips, GG

Innerväggar med stålstomme, Duronomic (förstärkningsregel)

Innerväggar med stålstomme, ER (standardregel)

Innerväggar med stålstomme, XR (ljudregel)

Innerväggar med trästomme, GT (trästomme)

Släta