Issuu on Google+

Utfodringssignaler

Utfodringssignaler besvarar de fyra praktiska frågor som varje mjölkbonde och personal på mjölkgårdar frågar: 1. Vad ska jag utfodra och hur mycket? 2. Vad är det bästa sättet att försäkra sig om att varje djur får rätt foderstat? 3. Hur kontrollerar jag att varje djur äter det som de borde äta? 4. Hur kan jag göra justeringar och lösa särskilda problem? Denna bok innehåller en fascinerande samling praktiska tips och värdefulla riktlinjer om vikten av hälsosam, ekonomisk utfodring. Visste du att en ko som inte kan äta med sin grupp äter sitt foder fortare och äter därmed mindre foder? Att en mjölkko producerar ungefär 200 liter saliv per dag och pumpar igenom ca 15 000 liter blod genom sitt juver? Och att de flesta gårdar föredrar att inte utfodra tidigt på morgonen? Förutom det, så visar Utfodringssignaler dig vad du som mjölkbonde kan göra idag för att förbättra ditt utfodringssystem, med tillförlitlig information, korta förklaringar och många bilder från verkliga gårdar.

Jan Hulsen Dries Aerden

Utfodringssignaler vägen till lyckad utfodring är en del i Cow Signals®-Serien. Dessa böcker ger stor praktisk kunskap om djurfokuserad mjölkproduktion på ett lättillgängligt sätt.

Utfodringssignaler En praktisk guide till att utfodra mjölkkor för hälsa och www.roodbont.com

www.vetvice.com

www.cowsignals.com

www.liba.be

produktion

F

e od

Utrymme

Bra utfodring är grunden till din gårds framgång, inte bara ekonomiskt, men också i form av produktion, djurhälsa och fertilitet. Visste du att nästan 50 % av skillnaderna i mjölkproduktion mellan olika gårdar bestäms av foderstatens komposition? Och att resten beror på andra saker som inhysning, djurhälsa och management?

Kons grundläggande behov kan summeras med hjälp av sju nyckelord, som utgör hörnen på den s.k. kosignalsdiamanten. Dessa sju grundläggande behov är foder, vatten, ljus, luft, vila, utrymme och hälsa. Som mjölkföretagare ska du alltid vara mycket uppmärksam på dessa behov för att försäkra dig om god hälsa och kons välfärd samt optimal mjölkproduktion. Foder management kräver också extra uppmärksamhet på hörnstenarna i kosignalsdiamanten.

co pr py ot rig ec h te t d

Ett gammalt lantbruksordspråk från Holland

Kosignalsdiamanten

Va

r

tte

n

Hälsa

Vi

la

Ljus

Dries Aerden studerade vid K.H. Kempen University College i den belgiska staden Geel. Efter att ha skaffat sig internationell erfarenhet vid ett antal stora, specialiserade mjölkgårdar i Danmark och USA, anslöt han sig till det belgiska konsultföretaget LIBA. Dries har ett stort intresse för foder och den inverkan det kan ha på ekonomin i mjölkproduktionen. LIBA specialiserar sig på den ekonomiska delen av mjölkproduktion – affärsredovisning och att skriva affärsplaner – och på den operativa ledningen. De erbjuder även en onlineapplikation som heter Cowdashboard™, vilket är ett enkelt sätt för lantbrukare att följa sin foderbalans. LIBA tillhandahåller råd om hur man kan förbättra foderbalansen och den ekonomiska förvaltningen på en mjölkgård.

Jan Hulsen - Dries Aerden

Jan Hulsen växte upp på en gård med mjölkkor och grisar. Han läste veterinärmedicin och har även ett särskilt intresse för kommunikation. Efter att ha arbetat som lantbruksveterinär under tre år, bestämde han sig för att fokusera på kunskapsöverföring och rådgivning och genomgick ytterligare utbildning inom journalistik, marknadsföring, kommunikation och företagsekonomi. Med sitt företag Vetvice, utvecklade Jan Cow Signals®konceptet och skrev den framgångsrika bokserien Cow Signals®. Vetvice ger föreläsningar och utbildningar inom alla aspekter på Cow Signals® i mer än 30 länder. Vetvices huvudsakliga specialitet är management på mjölkgårdar. Utöver djurvård, fokuserar de även på personalens välfärd och produktivitet. Vetvice ger rådgivning och utbildar lantbrukare inom byggnadsteknik, arbetsorganisation och förebyggande djurhälsovård.

”Du utfodrar med dina ögon”

Utfodringssignaler

Om för fattarna

Lu

ft


Medverkande

Utfodringssignaler Författare Jan Hulsen Dries Aerden Redaktörer Ton van Schie Christel Lubbers Översättning Marie Liljeholm

Postbus 4103 7200 BC Zutphen Nederländerna T +31 575 54 56 88 E info@roodbont.com I www.roodbont.com För lantbruks- och byggrådgivning:

Vetvice® Group Moerstraatsebaan 115 4614 PC Bergen op Zoom Nederländerna T +31 165 30 43 05 E info@vetvice.nl I www.vetvice.nl

co pr py ot rig ec h te t d

Innehållsredaktörer Ann-Catrin Markusson, Växa Sverige Maria Åkerlind (sid 34-42 , 46-47), Växa Sverige Fotografi Jan Hulsen (om annat ej anges) Anneke Hallebeek (31) Broer Hulsen 7, 9 (2x), 31(2x), 50, 78) Bertjan Westerlaan (28) Illustrationer Trudy Michels, Studio Michels Herman Roozen Design Varwig Design

För böcker, digitalt innehåll och anpassade upplagor

I samarbete med Joep Driessen, Dick de Lange, Bert van Niejenhuis, Pieter Paschyn, Nico Vreeburg, Bertjan Westerlaan, Jaap van Zwieten

Särskilt tack till Owen Atkinson, Jack Rodenburg, Freek van Essen, Kees Haanstra, Paul Hulsen, René Knook, Roel Koolen, Adri Maas, Aart Malestein, Niek Mangelaars, Ria och Ronald Raats, Kees Simons, och ett stort antal djuruppfödare, rådgivare, veterinärer och andra som arbetar med mjölkkor och mjölkproduktion. Utfodringssignaler är en del i serien Cow Signals®. Koesignalen® och CowSignals® är registrerade varumärken från Vetvice®Group. © Jan Hulsen, 2014

Vetvice förser mjölkbönder och deras rådgivare och leverantörer med praktisk och tillförlitlig information om boskapsskötsel som har förvärvats genom vetenskaplig forskning och praktik. Genom att göra så strävar vi efter att uppnå maximal välfärd och hälsa för djur och människa i ett ekonomiskt lönsamt produktionssystem som levererar livsmedel av högsta kvalitet. För workshops och presentationer:

CowSignals® Training Company Hoekgraaf 17A 6617 AX Bergharen Nederländerna T +31 6 54 26 73 53 E info@cowsignals.com I www.cowsignals.com

Ingen del av denna publikation får dupliceras, kopieras, omtryckas eller reproduceras i någon form utan skriftligt tillstånd från förlaget. Författarna och förlaget har ansträngt sig för att försäkra sig om att informationen i denna bok är riktig och heltäckande. Dock tar författarna och förlaget inget ansvar för skador av något slag som beror på åtgärder och/eller beslut som baseras på denna information. Förlaget har ansträngt sig för att spåra ägarna till det visuella materialet. Om en källhänvisning saknas, kan ägarna till materialet kontakta förlaget. ISBN: 978-90-8740-173-3

LIBA Dorpsstraat 21 3950 Bocholt Belgien T +32 (0)89 46 46 06 E info@liba.be I www.liba.be


Innehållsförteckning

Introduktion: Beteendemässiga behov och ätbeteende

4

Foder och kons fodersmältning

6

Vomfunktion: blandning, passage

4: Att mäta och styra via kon

48

Att identifera och minska sortering

50

8

Vomfyllnad

52

11

Ta itu med problem; göra förbättringar

54

Bedömningsprotokoll gödselkonsistens

56

Fodersmältning

10

Foderintag, mjölkproduktion och pH i vommen

12

Energi och protein driver på jäsningen pH i vommen

13

14

Optimalt ätande

15

Vattenintag

16

Att äta bekvämt

18

Gott om tid att äta

17

20

Värmestress

22

Att gå och ligga bekvämt

2: Lager, lastning och utfodring Optimal utfodring

Lastning, mixning, utfodring Lastning av mixervagnen

Mäta = veta vad som verkligen händer Övervakning och kalibrering Foderbordet

Att använda grovfoderseparator (skakbox) Ensilering

Optimal betesdrift

3: Foderstatsberäkning Nedbrytningshastighet i vommen Fiber

Bedöm grovfoderanalysen

Bedömning av grovfoder

Inventera grovfoderlagret Sköta om grovfoderlagret

21

23

Bedömningsprotokoll fodersmältning

51

53

55 57

58

Schema för att bedöma silad gödsel

59

5: Att mäta och styra som chef

60

Mäta och analysera, inte gissa och spekulera

Målstyrning av ekonomin: mjölk minus foder Målstyrning av foderomvandlingsförmågan Att nå önskad mjölkproduktion Sinperioden

Lyckad sintid och övergångsperiod

61

62

63

64

66

67

24 25

6: Utfodringsrelaterade problem hos kor

68

26

27

Onormalt beteende och utfodring

69

28

Ketos och fettlever

Kalvningsförlamning

29

30 31

32

34

36 37

38

39

40 42

43

TMR: Fullfoder

44

Grovfoderanalys: förklaring av begrepp

46

PMR: Blandfoder

Bedöma träcken

co pr py ot rig ec h te t d

Utrymme, vila och lugn

Vomfyllnad och vomfunktion

Bedömningsprotokoll för silning av gödsel

1: Ätande

Betesdrift

Bedöma individuella foderintag

45

70 71

För mycket syraproduktion i vommen

72

Användning av hullpoäng

74

Klövproblem

76

Sjukdomen vasst

78

Index

79

Löpmagsdislokation till vänster eller till höger Näringsstatus, produktion och fertilitet Mineraler: för lite eller för mycket

73

75 77


Ätande

KAPITEL 1

Ätande

co pr py ot rig ec h te t d

I optimala fall ska kor äta tolv identiska mål spridda över hela dagen. De ska tugga mycket och de ska inte välja ut vissa delar av fodret (”sortera”). Ju mer mjölk de producerar, desto viktigare är detta. För att kor ska ha möjlighet att kunna äta många mål och dessutom kunna tugga i lugn och ro, måste ätplatsen vara lättillgänglig och de måste kunna äta utan stress. Fodret måste alltid vara smakligt, och det faktum att de äter ofta (≥2) och att fodret puttas fram betyder att de aldrig äter extremt stora måltider. När nytt foder kommer stimuleras korna till att gå och äta. Och för att kunna äta mycket, behöver de också dricka mycket.

Små mål, mycket tuggande

En ko ska äta ett stort antal mål som är jämnt utspridda under dagen. På det viset är varje mål litet, vommen hålls välfylld och pH-sänkningar i vommen minimeras. I bra ladugårdar äter korna 10–14 mål per dag. De mest högproducerande djuren äter 14 gånger per dag. En ko äter optimalt om: • hon lätt kan nå smakligt foder • hon inte behöver skynda sig • hon kan äta bekvämt • hon är frisk och fri från smärta eller stress • hon har regelbundna rutiner • hon kan äta samtidigt som de andra korna

Med öronen bakåt och en liten huvudrörelse, skickar den svarta kon ett “hotfullt” meddelande till den vita kon. Den vita kon hotar inte tillbaka, så hon bekräftar den svarta kons dominerande position. Att bekräfta sociala band och dominans är en viktig del när korna äter och dricker.

Äta tillsammans, ligga ner tillsammans

En ko som inte kan äta tillsammans med resten av gruppen kommer att äta snabbare och ofta en mindre mängd. Hon kommer också att ligga ner kortare tid, vilket ger större tryck på hennes fötter. Så länge det finns tillräckligt med smakligt foder med korrekt sammansättning, kan du begränsa konsekvenserna av att ha för få ätplatser. Men om det finns begränsad mängd foder eller om fodret är svårt att nå, eller om korna äter selektivt, kommer de att börja bråka och de svagare eller lågrankade korna kommer att drabbas. Detta ger fler problemdjur, vilket innebär mer arbete för dig, högre kostnader och lägre produktion. De djur som påverkas mest är sinkorna och lågmjölkarna de som påverkas minst.

14

Djur som inte äter med den stora gruppen kommer att äta när den stora gruppen vilar. De kommer att äta snabbare, vilket resulterar i mer vomacidos och sämre foderutnyttjande. De kommer ofta också att äta mindre, vilket kan leda till större viktnedgång och ketos.

Utfodringssignaler


Optimalt ätande

Att äta blandat foder

Om kor inte äter en blandning med allt foder tillsammans, tenderer de att äta mål som består av snabbsmält foder. Detta kan leda till att pH-värdet i vommen sjunker tillfälligt och att fodret passerar snabbare till tunntarmen. Senare mål smälts då ofta saktare eftersom de innehåller mindre lättillgänglig energi eller protein för vomfloran. Sorterande av foder skapar också mer oenighet mellan korna, särskilt om inte alla kor kan äta samtidigt.

Utfodring oftare, lägre grad av sortering

Utfodring oftare minskar förekomsten av sortering. Foderkomponenternas smaklighet bevaras bättre eftersom korna inte förorenar dem med saliv och det blir mindre varmgång. Kor kan inte plocka ut stora mängder kraftfoder när det finns en begränsad mängd foder i fodertråget. Ättiden har ingen betydelse för sortering av foder.

co pr py ot rig ec h te t d

Äta så mycket torrsubstans som möjligt

Kon använder huvudsakligen sin nos för att avgöra om fodret är smakligt – dvs. genom att lukta på det.

Bildpussel

Vad ser du och vad ska du göra?

Den här kon står för långt fram med sina bakben. De pekar även utåt och hon verkar avlasta sin högra bakfot. Detta är klövsignaler som starkt tyder på blödningar i klövsulan (skador). Bakomliggande orsaker kan vara vomacidos och svår viktnedgång (försämrad klövkvalitet) kombinerat med obekväma liggbås och långa ståtider (hög belastning). Behandla kon och ta itu med orsakerna.

Kapitel 1: Ätande

Huruvida en ko äter den maximala mängden torrsubstans som hon kan äta bestäms av: 1. Foderstatens smältbarhet Mer lättnedbrytbart foder försvinner snabbt ifrån vommen. 2. Fodrets volym Foderstater som är blöta eller väldigt skrymmande, såsom sintidsfoderstater, en stallfoderstat med mindre än 30–35 % torrsubstans eller gräs som är genomblött, fyller upp vommen innan kon har tillfredsställt sin hunger. 3. Fodrets smak Foder som är ännu mer aptitretande gör inte att korna äter mer, men ett foder som inte smakar gott gör att korna äter mindre. Genom att ge tillgång till färskt foder lockar man korna att komma och äta. 4. Vomproblem, sjukdom och smärta All orsaker till obehag, stress och oro sänker foderintaget.

Automatiska foderputtningssystem säkerställer vila och rutiner för korna eftersom det alltid finns foder i krubban.

15


Vattenintag

Dricksvattenintag i liter per dag Ko 635 kg

Sinkor

Ungdjur

Mjölk produktion kg/dag 9 27 36 45 Kroppsvikt kg 635 725 Kroppsvikt kg 91 181 363 544

co pr py ot rig ec h te t d

Smaken och doften hos vatten har en stor påverkan på intaget eftersom kor vill dricka färskt vatten. Håll därför ett öga på mineralhalt och föroreningar i vattnet och se till att du har en lämplig vattenkälla. Kor dricker 6–14 gånger per dag, vanligen efter mjölkning och ofta efter en måltid. De dricker stora mängder på kort tid: upp till 15 liter på 45 sekunder. Kor föredrar att dricka vatten med en temperatur på 17–27 ˚C. De föredrar också att dricka tillsammans med andra kor från ett öppet, lågt kar (50 cm). Se till att minst 10 % av djuren kan dricka tillsammans i grupp, med väl utspridda drickplatser. En annan tumregel är tio kor per kar, sex kor per vattenkopp med högt flöde, eller en vattenautomat med tungventil per fem kor. En ko ska kunna dricka 15 liter på mindre än en minut. Det ska finnas minst två drickplatser i varje grupp plus en reservkopp ifall någon är smutsig eller inte fungerar som den ska. Välplacerade vattenkar kommer att locka korna bort från mjölkgropen och mjölkningsroboten efter mjölkning eftersom de är törstiga. En ko behöver 4–5 liter vatten för varje kilogram mjölk hon producerar. Fodret innehåller mellan 30 och 60 liter vatten, resten måste komma från dricksvatten. Om hon dricker för lite, kommer hennes foderintag bli mindre. Vomacidos gör att kon dricker mer för att späda ut vominnehållet.

Omgivande temperatur < 4 °C 15,5 °C 27 °C 45 83 102 121

55 99 121 143

68 199 146 173

37 39

45 48

61 65

8 14 24 33

9 17 30 41

12 23 40 55

Källa: D.E. Falk, Univ. of Idaho, 2006

Drick mycket vatten

Vattenintag hos nötkreatur på stall vid olika omgivande temperatur. Matcha tillgång och efterfrågan på vatten under varma perioder.

Gör rent vattenkaren minst en gång i veckan. Ta bort biofilmen (den slemmiga ytan) från alla delar inklusive flottören med en borste. Smuts och bakterietillväxt förstör vattnets smak och kan ge upphov till infektion.

En vattenautomat med högt flöde måste kunna ge 15–20 liter vatten per minut. Om du låter karet rinna över ner i en hink, måste en 10 liter hink fyllas inom 40 sekunder och en 15 liters hink inom 60 sekunder.

Bildpussel

Vad tänker du på först? Oroliga kor med alltför tomma vommar fast det finns tillräckligt med foder i fodertråget. Kolla vattenförsörjningen genast. Har de gott om vatten?

16

Lägre produktion och lågt foderintag utan någon tydlig orsak. Är vattnet färskt och smakligt? Kolla genom att lukta och smaka på det och skicka iväg ett prov för analys.

Utfodringssignaler


Gott om tid att äta

Ont om tid = äter fortare

Hur mycket tid tvingas dina kor ägna åt att vänta? Som att vänta för att få tillgång till fodret, liggbåsen, mjölkningsroboten, eller att vänta före och efter mjölkning? En mjölkande ko som nekas fri tillgång till foder, vatten och en plats att vila på i mer än tre timmar per dag har för lite tid. Hon kommer att äta fortare – och tugga mindre – och spendera mindre tid med socialt beteende. Prioriteringsordningen för hur en ko spenderar sin tid är vila, äta, dricka och socialisera, i den ordningen. Att ligga ned har högst prioritet: hon kommer att ligga under lika lång tid som vanligt.

Dagliga aktiviteter för en genomsnittlig ko Aktivitet Äta

co pr py ot rig ec h te t d

Ligga ned Social interaktion Idissling Dricka Annat (mjölkning, hantering, osv.)

Tidsintervall 4–6 timmar (9–15 måltider) 12–14 timmar 2–3 timmar 7–10 timmar 0,5 timmar 2,5–3,5 timmar

En ko ska inte behöva vänta mer än en timme per mjölkning om hon mjölkas två gånger per dag, eller 3/4 timme om hon mjölkas tre gånger per dag. Halta och svaga kor kommer sist till mjölkgropen så de missar mer av sin ät- och liggtid.

De högst producerande korna ligger ned under i genomsnitt 14 timmar per dag. Deras totala ättid skiljer sig inte från en medelko men de äter fortare och äter fler måltider.

Bildpussel

När är foderbordet tomt?

En ko sträcker sig så mycket hon kan för att äta och de fem andra står vid fodergrindarna men är inte intresserade av fodret. De verkar inte gilla smaken på fodret på foderbordet. Foderbordet är inte tomt men korna äter inte glupskt från det. Hur mycket foder som är kvar i krubban när du ska utfodra igen (rester) beror huvudsakligen på hur aptitretande foderstaten är. Om fodret är aptitretande, är krubban ”tom” om det inte finns mer än 3–5 % rester. I det här fallet är krubban ”tom” med 10 % rester.

Kapitel 1: Ätande

När korna är fastlåsta vid fodergrinden efter mjölkning, äter korna i mellan 30 och 45 minuter. Efter det, är fastlåsningen irriterande och begränsande för dem. Gör därför det du behöver göra så fort som möjligt, till exempel att kolla brunst och inseminera. Efter 45 minuter är spenkanalerna helt slutna.

Om kor måste äta upp precis allt i krubban, kommer de inte ha något att äta under en tid. Nästa gång de får foder kommer de att äta mer än vanligt, vilket ökar risken för vomacidos.

17


Att äta bekväm

En välanpassad fodergrind

En fodergrind säkerställer att korna inte står eller ligger i fodret. Den ska inte besvära korna för då kommer det att avskräcka dem från att äta. En nackbom med en låg foderbordskant är den bästa lösningen: den är inte i vägen för kon och den avger inget ljud. Nackdel: det kan vara svårt att placera nackbommen på ett sätt så att den inte ger skavsår på kons manke, och så att kor inte kan gå igenom ibland. En självlåsande fodergrind har ytterligare ett värdefullt ändamål, att hålla fast korna. Kor knuffar varandra mindre i en fodergrind än med en nackbom. Nackdel: risk för fel i design och dimensioner. Kor med horn kan äta tryggt med en nackbom eller en fodergrind som är öppen i överkanten. I andra fodergrindar kan de lätt slå i och bryta sina horn. 0,35 m (justerbar)

0,35 m

Forskare har inte funnit några skillnader i foderintag vid användning av en nackbom eller en självstängande fodergrind. Om korna inte är bekanta med fodergrinden, behöver de några veckor för att vänja sig äta vid den. Så vänj dina ungdjur vid självstängande fodergrindar om det är vad de förväntas använda efter kalvning.

co pr py ot rig ec h te t d

Nackbom (justerbar)

(Självlåsande) huvudgrind

1,45 m (0,85 x mankhöjd)

1,55 m (>höjd på bakdel på den största kon)

Upprättstående 8 mm dia. (inbyggd i väggen) Vägg (överkanten rundad, så small som möjligt)

0,5 m

0,5 m

Belagd/kaklad foderkrubba

0,05–0,1 m

0,05–0,1 m

Grundläggande dimensioner för en fånggrind och nackbom för vuxna kor (mankhöjd 1,47 m). Bredd på ätplatsen: 70–75 cm för mjölkande kor, ≥ 80 cm för sinkor. Se även sida 30.

Bildpussel

Vad ser du och vad bör du göra?

Det är en tryckknöl på denna kos skuldra på grund av att kon pressat sig mot något hårt. Detta händer nästan alltid vid fodergrinden. Det kan också bero på att kor väljer ut goda munsbitar ur fodret som exempelvis potatis eller betor.

18

Den här fodergrinden orsakar skavsår på två ställen (pilarna). De sneda stängerna gör det svårt för kon att få ut huvudet ur denna typ av fodergrind, vilket gör att hon drar ut mindre foder genom den. Se till att fodergrinden passar bra till storleken på dina djur.

Foderbordet är tomt. För att kunna äta, måste korna sträcka sig långt och trycka hårt mot fodergrindarna. För kor med kort hals kan det innebära att de äter för lite. Putta fram foder oftare.

Halssträckande talar om för dig att kon hoppas finna mer smakligt foder längre bort. Så om korna inte äter eller bara äter små mängder, betyder det att fodret inte är smakligt. Om de börjar röra runt i fodret, kan de äta selektivt.

Utfodringssignaler


Att äta bekväm

Signaler om en obekväm fodergrind

Tryckskador som denna halsböld orsakas av att kon pressar sig mot delar av fodergrindarna med en hård kroppsdel. Nackbommen på denna fodergrind sitter alldeles för lågt. Norm: 5 cm över mankhöjden på de största korna.

co pr py ot rig ec h te t d

Här är golvet i krubban i samma nivå som kornas ståplats, foderbordskanten är tjock och fodergrinden är vertikal. Det betyder att korna inte har tillräckligt med foder som är lätt att nå. Fös till dem foder ungefär 5–8 gånger per dag.

Här pressar korna sina skuldror mot upprättstående stolpar i fodergrinden. I denna besättning var det flera av korna som hade skavsår på sin vänstra skuldra. Det bör vara åtminstone 32,5 cm fri yta mellan mitten av huvudöppningen och stolpen.

Blank inredning indikerar att korna ofta pressar sig mot inredningen och att de kan vara alltför begränsade av fodergrinden. Det kala trycksåret på skuldran är ett tecken på obehag. Den här fodergrinden är för liten.

Huvudöppningen i denna fodergrind är för smal. Några av korna hade kala fläckar och förtjockad hud på halsen. Standardmått för vuxna HF-kor: 22 cm.

Kor äter bäst med sina huvuden lågt, precis som de gör när de betar. Om de måste äta ur en hög foderkrubba, kommer de att tugga fodret mindre och producera mindre saliv.

Kapitel 1: Ätande

19


Utrymme, vila och lugn

Dominans och utrymme

Bråk om dominans leder till att lågrankade djur äter mindre, snabbare och med färre måltider. Varje kogrupp har en hackordning som bestämmer var och när de äter, dricker och ligger ned. Lågrankade djur måste anpassa sig. Högrankade djur kräver att djur som är längre ned i hackordningen ska visa dem respekt genom att flytta sig eller genom att vänta på sin tur. Om det finns alltför lite foder, för få liggplatser eller för få ätplatser, kommer högrankade kor att hävda sin rättmätiga position med mer eftertryck. De blir mer aggressiva och tenderar att jaga iväg andra kor. Att blockera drickplatser är också en del av dominant beteende.

Förändringar i gruppen

Bildpussel

Fördelar med separata kviggrupper jämfört med blandade grupper

co pr py ot rig ec h te t d

När en kos grupp förändras, leder det ofta till en nedgång i mjölkproduktionen på upp till 6 kg/dag. Detta beror på omfattningen av förändringar i utfodringen, förändringar i rutiner och i stallet, och sociala konflikter i den nya gruppen. Kvigor är ofta långt ned i rangordningen och måste uthärda mest. Försök att introducera nya djur i gruppen gruppvis. Den nya rangordningen etablerar sig av sig själv inom två dagar hos djur med social erfarenhet, och inom ungefär fyra dagar hos djur utan social erfarenhet. Så om du introducerar djur en gång i veckan, kommer det bli en anspänning i två–fyra dagar. Om du tillför djur två gånger i veckan, blir det konstant social oro. En gång var 14:e dag ger dig 10–12 dagars lugn och ro i gruppen.

Efter 2–3 veckor är alla korna vana vid den nya situationen och rutinerna. Vomfloran behöver också anpassa sig. Om foderstaten och mängden foder som äts är olika under acklimatiseringsperioden, kan detta också ta upp till tre veckor.

Måltider Foderintag Ättid Liggtid Antal liggperioder Mjölkavkastning

+ 9 % + 12 % + 11 % + 9 % + 19 % + 9 %

Dessa siffror är medeltal från vetenskaplig forskning om de dagliga fördelarna med att ha separata grupper med förstakalvande kor. I mindre besättningar kan du också ha små, äldre kor i denna grupp. Liggbås och fodergrindar kan vara lite mindre i denna ”småkorsgrupp”.

Vad ser du? Varför har detta hänt och vad betyder det?

Hur långt kor backar bort från dig är ett mått på hur rädda djuren är för kontakt med människor. Denna kviga ser inte rädd ut. Djur som håller distans och är oroliga i närheten av människor lider mer av stress och alla konsekvenser det för med sig, inklusive ångestreaktioner, att de gömmer sig, ligger ned mindre och äter mindre. Lugna nötkreatur är lättare att hantera, trevligare att arbeta med och de producerar mer mjölk. Öva dig och alla dina medarbetare i att hantera boskap lugnt och förutsägbart. Vänj djuren vid folk genom att gå ibland dem varje dag. Börja redan med de yngsta kalvarna.

20

Utfodringssignaler


Att gå och ligga bekvämt

Att gå utan problem

Om fötterna inte mår bra, har kor problem med att gå till fodret tillräckligt ofta. För bra tillfrisknande, behöver lätt halta kor en bekväm plats att ligga på: liggbås med djupt strö, sand eller en halmbädd. Halta kor ska vara i fålla med halmbädd eller på bete och ha nära till foder och vatten. Kor med lindriga klövproblem äter färre mål, men större. De äter därför också fortare och tuggar mindre (slug feeding). Kor med allvarliga klövproblem äter också färre kilogram torrsubstans per dag. De riskerar i högre grad att drabbas av viktnedgång, ketos, att inte bli dräktiga och av en rad andra hälsoproblem.

Ligga ned tillräckligt

Alla kor ska ligga ned minst tolv timmar per dag. Därför behöver de en bekväm liggplats som är lätt att nå. Obekväma liggplatser orsakar stress och klövproblem. Om det finns färre liggplatser än kor, ökar bråken om dominans och lågrankade djur kommer ägna mindre tid åt att ligga ned. Korna kommer att köa mer för att få ligga, vilket kan begränsa deras tillgängliga tid för att äta. Det är väldigt vanligt att kor som inte har tillräckligt med tid att ligga ned äter fort.

Säkra gångar

co pr py ot rig ec h te t d

Om en ko går till foderbordet, en drickplats eller en liggplats så ofta som hon vill beror på hur mycket plats det finns på gångarna och om golvet erbjuder ett bra fäste. I smala gångar, kan de lågrankade korna inte ge plats åt dominanta kor och de måste vänta tills deras väg är fri. Otillräckligt fäste tvingar korna att trampa försiktigt, vilket hindrar dem att gå omkring så mycket som de skulle vilja.

Skadade hasor, många kor som står i liggbåsen och tydliga hinder i liggbåsen: signaler på otillräcklig liggtid.

Framgångsfaktorer för att gå runt bekvämt Bra fäste

Alltid en fri flyktväg

Kor är väldigt rädda för släta golv eftersom de lätt kan halka.

Lågrankade djur har ingen möjlighet att fly i en återvändsgränd. Detta gör dem med all säkerhet stressade.

Inga hinder

Friska fötter

Hinder som gör det svårt för kon att gå eller i vilka hon kan slå i sina ben. Dessa är särskilt problematiska vid bråk om dominans, när kor blir jagade och i lagårdar med släta golv.

Klövproblem kan göra att korna äter mindre. Detta är särskilt tydligt vid väldigt smärtsamma tillstånd som klövsulesår. Men vilket smärtsamt tillstånd som helst minskar kons aptit och kommer också att kosta henne mycket energi.

Kapitel 1: Ätande

21


Värmestress

Att hantera värmestress: aktionsplan 21 ˚C Värmestress gör så att kor äter mindre och står mer. Det blir mindre buffring i vommen på grund av lägre salivproduktion och förlust av bikarbonat via andningen (flämtning). Risken för vomacidos, ketos och sulsår ökar mellan 1 maj och 1 september. Riskgrupper: kor i övergångsperioden och nykalvade kor. Plats med störst risk: samlingsfållan.

Kosignaler för värmestress

Äter mindre

Söker kallare plats

Dricker mer

Står mer

Söker skugga

Kalla platser och kylkapacitet • isolera taket i ladugården • installera, reglera och rengör fläktar systematiskt • tillhandahåll gott om skuggiga platser på betesmarken

Sommarfoderstatens sammansättning • mer lättsmält fiber (som exempelvis betmassa, sojaskal) • mindre råprotein per kilogram torrsubstans (högre andel protein som inte är nedbrytbart i vommen) • högre andel fett (max 6%) per kilogram torrsubstans

Tillskott till sommarfoderstaten • natriumbikarbonat (150–200 g/ko/dag) • mer kalium och natrium (1,5 % respektive 0,55 % av foderstatens torrsubstans) • mer antioxidanter (vit. A, vit. E, Se, Cu, Zn) • jäst • katjon/anjon-balans: +250 mEq/kg torrsubstans

Tillgång till dricksvatten • helst stora, öppna vattenkar • rent, smakligt och lättillgängligt vatten • på stall: 6 kor per högflödeskopp (>20 l/min) eller en reservoartyp (>50 l/min och >30 l/min) per 10 kor • bete: 10 % av korna kan dricka samtidigt, total vattenkapacitet: ≥15 l/ko/timme

Åtgärdspunkter när utomhustemperaturen överstiger 21 ˚C

Håll ladugården sval och superren • täck för fönster/takfönster • optimera naturlig och mekanisk ventilation, rengör fläktar • ta bort alla hinder i och omkring ladugården som kan förhindra god ventilation • intensifiera hygienarbetet i ladugården • intensifiera flugbekämpning • kyl ev. taket med hjälp av vatten

Optimera skötselrutinerna för foder och vatten • gör rent foderbordet dagligen • tillåt mer foderrester • utfodra oftare (för att förhindra varmgång), före dagens kallare perioder (kvällar, väldigt tidiga morgnar) • kolla renhet och flöde i vattenkoppar/kar två gånger per dag

Svala kor • blås luft med hjälp av fläktar på korna: vid samlingsfållan, sinkor, mjölkande kor i liggbås och vid fodergrindarna • låt fläktarna gå tills temperaturen når 19 ˚C Anpassa kohanteringen • över 26 ˚C och om temperaturen inte går under 20 ˚C på natten: blöt • driv inte ihop korna för tätt inpå varandra korna under 1 minut och kyl sedan med fläktar i 5 minuter (håll juvret • låt djuren beta på kvällen torrt) • planera inte in aktiviteter under de varmaste tiderna på dagen • undvik överbeläggning

22

Utfodringssignaler

Vetvice / Roodbont 2010 • 1103-SE-C-HS-01 Utvecklad i samarbete med UGCN www.ugcn.nl

co pr py ot rig ec h te t d

Åtgärdspunkter för sommaren


Betesdrift

Bete: dagliga skötselrutiner

Eftersom gräsets tillväxt och intaget av gräs varierar från en dag till en annan, kräver betande nötkreatur god översyn dagligen. För att försäkra sig om maximalt intag, måste gräset vara smakligt. Kolla detta genom att själv bedöma gräset och övervaka kornas vomfyllnad, betesbeteende och mjölkproduktion. Betesbeteende inkluderar var korna betar och hur länge de betar. Gör justeringar baserat på hur mycket gräs du tror att korna kommer att äta och hur mycket de redan har ätit.

Hälsa

Bete är väldigt hälsosamt för kor. För det första, de får gå på mjukt, säkert underlag med bra fäste och kan ligga ned och ställa sig upp obehindrat. För det andra, korna får gott om motion, frisk luft, utrymme och solsken. För det tredje, det finns alltid tillgång till foder på betet och alla kor kan äta samtidigt som de andra. Kor som hålls i system som inkluderar bete får generellt en ökad livslängd än i system utan bete. Men att man släpper ut korna på bete är ingen ursäkt för att ha en obekväm ladugård under stallsäsongen.

Dagliga punkter att kolla: betesbeteende, vomfyllnad och mjölkproduktion

Rotationsbete Kontinuerligt bete/ storfålla

Vad du ska kolla efter Lågrankade och svaga kor kan knuffas åt sidan Variationer i foderintag: nytt bete vs. nästan helt avbetat bete Förse med mer eller mindre tillskottsfoder; kolla mängden foder som ätits samt gräsets längd

co pr py ot rig ec h te t d

Betesmetod Strip-bete

Ju mer gräs korna måste äta, desto viktigare är det att hålla koll på deras hull. Högproducerande kor kan ofta inte ta tillvara tillräckligt med energi från gräs och kommer att tappa i vikt om de inte får extra foder. För lyckad renodlad betesdrift kombinerad med säsongskalvning, behöver du ha rätt ras.

Bildpussel

Vid betesgång finns det alltid en risk för lungmask och maskinfektioner i tarmarna, och ibland leverflundra och vomflundra, särskilt vid intensiv betesdrift. Kom överens om en plan med din veterinär så att du kan hantera dessa infektioner i alla ålderskategorier, inklusive dina mjölkkor. Håll även koll på bitande insekter.

Det är nästan tid för mjölkning och dessa kor väntar vid grinden vid ingången till betet. Vad säger det dig?

Att vänta är inte ett normalt beteende för en ko; de ska beta eller vila. Gräset på bete är inte lika smakligt som fodret inne i ladugården, eller så finns det för lite gräs på betet. Om korna börjar dricka stora mängder vatten inne i ladugården, finns det för lite färskt vatten tillgängligt ute på betet. I blött eller varmt väder, låt korna gå in och söka skydd i ladugården. Det betyder ofta att du behöver ge dem mer foder i ladugården. Håll dig till fasta tider: hämta dem vid exakt samma tid varje dag.

Kapitel 1: Ätande

23


Utfodringssignaler

Bra utfodring är grunden till din gårds framgång, inte bara ekonomiskt, men också i form av produktion, djurhälsa och fertilitet. Visste du att nästan 50 % av skillnaderna i mjölkproduktion mellan olika gårdar bestäms av foderstatens komposition? Och att resten beror på andra saker som inhysning, djurhälsa och management?

co pr py ot rig ec h te t d

Utfodringssignaler besvarar de fyra praktiska frågor som varje mjölkbonde och personal på mjölkgårdar frågar: 1. Vad ska jag utfodra och hur mycket? 2. Vad är det bästa sättet att försäkra sig om att varje djur får rätt foderstat? 3. Hur kontrollerar jag att varje djur äter det som de borde äta? 4. Hur kan jag göra justeringar och lösa särskilda problem?

Denna bok innehåller en fascinerande samling praktiska tips och värdefulla riktlinjer om vikten av hälsosam, ekonomisk utfodring. Visste du att en ko som inte kan äta med sin grupp äter sitt foder fortare och äter därmed mindre foder? Att en mjölkko producerar ungefär 200 liter saliv per dag och pumpar igenom ca 15 000 liter blod genom sitt juver? Och att de flesta gårdar föredrar att inte utfodra tidigt på morgonen? Förutom det, så visar Utfodringssignaler dig vad du som mjölkbonde kan göra idag för att förbättra ditt utfodringssystem, med tillförlitlig information, korta förklaringar och många bilder från verkliga gårdar.

Kons grundläggande behov kan summeras med hjälp av sju nyckelord, som utgör hörnen på den s.k. kosignalsdiamanten. Dessa sju grundläggande behov är foder, vatten, ljus, luft, vila, utrymme och hälsa. Som mjölkföretagare ska du alltid vara mycket uppmärksam på dessa behov för att försäkra dig om god hälsa och kons välfärd samt optimal mjölkproduktion. Foder management kräver också extra uppmärksamhet på hörnstenarna i kosignalsdiamanten.

F

Jan Hulsen Dries Aerden

Utfodringssignaler vägen till lyckad utfodring är en del i Cow Signals®-Serien. Dessa böcker ger stor praktisk kunskap om djurfokuserad mjölkproduktion på ett lättillgängligt sätt.

Utfodringssignaler En praktisk guide till att utfodra mjölkkor för hälsa och www.roodbont.com

www.vetvice.com

www.cowsignals.com

www.liba.be

e od

Utrymme

Ett gammalt lantbruksordspråk från Holland

produktion

Va

r

tte

n

Hälsa

Vi

la

Ljus

Dries Aerden studerade vid K.H. Kempen University College i den belgiska staden Geel. Efter att ha skaffat sig internationell erfarenhet vid ett antal stora, specialiserade mjölkgårdar i Danmark och USA, anslöt han sig till det belgiska konsultföretaget LIBA. Dries har ett stort intresse för foder och den inverkan det kan ha på ekonomin i mjölkproduktionen. LIBA specialiserar sig på den ekonomiska delen av mjölkproduktion – affärsredovisning och att skriva affärsplaner – och på den operativa ledningen. De erbjuder även en onlineapplikation som heter Cowdashboard™, vilket är ett enkelt sätt för lantbrukare att följa sin foderbalans. LIBA tillhandahåller råd om hur man kan förbättra foderbalansen och den ekonomiska förvaltningen på en mjölkgård.

Kosignalsdiamanten

Jan Hulsen - Dries Aerden

Jan Hulsen växte upp på en gård med mjölkkor och grisar. Han läste veterinärmedicin och har även ett särskilt intresse för kommunikation. Efter att ha arbetat som lantbruksveterinär under tre år, bestämde han sig för att fokusera på kunskapsöverföring och rådgivning och genomgick ytterligare utbildning inom journalistik, marknadsföring, kommunikation och företagsekonomi. Med sitt företag Vetvice, utvecklade Jan Cow Signals®konceptet och skrev den framgångsrika bokserien Cow Signals®. Vetvice ger föreläsningar och utbildningar inom alla aspekter på Cow Signals® i mer än 30 länder. Vetvices huvudsakliga specialitet är management på mjölkgårdar. Utöver djurvård, fokuserar de även på personalens välfärd och produktivitet. Vetvice ger rådgivning och utbildar lantbrukare inom byggnadsteknik, arbetsorganisation och förebyggande djurhälsovård.

”Du utfodrar med dina ögon”

Utfodringssignaler

Om för fattarna

Lu

ft


Feeding Signals - Swedish edition