Page 1

Sinkosignaler

“En sjuk ko upptar lika mycket tid och resurser som 40 friska …”

Om författaren Jan Hulsen växte upp på en gård med mjölkkor och grisar. Han

Sinkosignaler innehåller praktiska råd och fakta om den viktigaste perioden

kommunikation. Efter tre års arbete som veterinär, bestämde han sig

under kons laktationscykel, sinperioden. Boken sätter fokus på den grupp kor

för att fokusera på kunskapsöverföring och rådgivning, vilket ledde till

som kräver mest uppmärksamhet och de arbetsuppgifter som utgör grunden

vidare studier inom journalistik, marknadsföring, kommunikation och

för hälsa, välbefinnande, produktion och arbetsglädje hos såväl kor som

företagsekonomi.

djurskötare under den kommande laktationen.

En praktisk handbok om sinläggning, sinperiod och start av en ny laktation

Genom sitt företag Vetvice, utvecklade Jan konceptet Cow Signals® och skrev den framgångsrika bokserien Kosignaler. Vetvice ger

80 % av den tid som djurskötaren ägnar åt sina kor

föreläsningar och utbildningar om Cow Signals® i mer än 30 länder.

går till 20 % av besättningen. Dessa 20 % utgörs av

Vetvices huvudsakliga specialitet är management på mjölkgårdar. Vid

kor med särskilda behov: sinkor, nya kvigor, nykalvade

sidan av god djurskötsel ägnar de stor uppmärksamhet åt personalens

kor, halta, svaga och sjuka kor. Genom att arbeta

arbetsmijö och effektivitet. Vetvice erbjuder rådgivning och utbildning

målmedvetet och metodiskt med den här gruppen,

till lantbrukare inom byggnadsteknik, arbetsorganisation och

sparar du mycket tid och ditt arbete blir så mycket

förebyggande djurhälsovård.

roligare.

Kunskap om vad som ska göras och med vilken ko • Tydliga arbetsuppgifter, ansvarsområden och befogenheter • Kor som kräver särskild hantering är tydligt märkta • Rutiner som alla vet om och som är lätta att förstå

Sinkosignaler

har studerat veterinärmedicin och har ett starkt intresse för

I Sinkosignaler beskriver författaren praktiskt hur du kan ge dina kor en problemfri sinperiod, kalvning och laktationsstart. 75 % av alla hälsostörningar uppstår under

Rätt verktyg för jobbet

• Tillräcklig kunskap och erfarenhet • Funktionella och säkra arbetsförhållanden • Rätt utrustning nära till hands

laktationenens första månad. Lyckas du i ditt arbete blir resultatet mer mjölk och färre produktionsstörningar.

Jan Hulsen

Sinkosignaler förklarar hur du på ett bra sätt kan organisera och arbeta med dina kor och kvigor så att de håller sig friska. Du som mjölkföretagare eller djurskötare får förslag på hur du kan arbeta strukturerat och nå uppsatta mål och resultat.

Tid och engagemang

Rådgivare och lärare på Vetvice, som med sin kunskap, insikt och kreativitet har bidragit stort till innehållet i denna bok. Från vänster till höger: Bakre raden: Joep Driessen, Bertjan Westerlaan, Bert van Niejenhuis, Marcel Drint, Dr. Tom Vanholder. Främre raden: Nico Vreeburg, Wiebe Veenstra, Arjan van Genugten, Jan Hulsen, MSM

• • • •

shop.hushallningssallskapet.se

Arbetsuppgiften är schemalagd Tillräckligt med tid för att genomföra arbetet Alla förstår varför arbetet måste utföras Resultaten synliggörs

ISBN 978-91-982215-9-6

www.roodbont.com

www.vetvice.com

www.cowsignals.com 9 789198 221596

COVER_DryPeriod_SE.indd 1

Jan Hulsen

13-11-17 18:54


oeleveranondheid eem van dingsmid-

Sinkosignaler

För böcker i Sverige:

Författare Jan Hulsen, Vetvice® Group Foto Jan Hulsen (om inget annat anges) Broer Hulsen: p. 40, 41, 46 Janneke Hulsen: p. 12, 25 Roel Koolen: p. 65 Jack Rodenburg: p. 51 Illustrationer Herman Roozen, Dick Rietveld

Hushållningssällskapet Västernorrland Trädgårdsgatan 7 871 31 Härnösand Sverige Telefon +46 (0)611 251 30 E-mail signaler@hushallningssallskapet.se shop.hushallningssallskapet.se

För böcker och specialutgåvor:

Design Erik de Bruin, Varwig Design Översättning Hushållningssällskapet Västernorrland Faktagranskning svensk utgåva Ann-Sofie Stark, Ellinor Cederlöf I samarbete med Joep Driessen, Dick de Lange, Nico Vreeburg och Bertjan Westerlaan. Särskilt tack till Alla välkomnande, öppna och kritiska mjölkföretagare och alla andra som bidragit på olika sätt: Herman och Mark Bens, Dirk de Boer, Adri van Boxtel, the Brosens Brothers, Anton Delissen, Sietse Draaijer, Marcel Drint, Arjan van Genugten, Coen van Gestel, Frank Glorie, Anneke Hallebeek, Marloes ten Have, Caroline Huetink, Paul Hulsen, Kloosterma Dairy, Roel Koolen, Bert van Niejenhuis, Frank van Overveld, Pieter Stalenhoef, Jilles de Theije, Anton IJsseldijk, Tom Vanholder och Matt Walker. © Jan Hulsen, 2017 Ingen del av denna publikation får dupliceras, kopieras, omtryckas eller reproduceras i någon form utan skriftligt tillstånd från förlaget. Författarna har satt samman innehållet i denna bok med stor omsorg. Författarna, förlaget eller översättarna ansvarar inte för skador, i vilken form de än kan förekomma, som är en följd av åtgärder eller beslut som baseras på bokens innehåll. Sinkosignaler En praktisk handbok om sinläggning, sinperiod och start av en ny laktation, är en del av den populära bokserien Kosignaler Cow Signals® är ett registrerat varumärke för Vetvice. ISBN: 978-91-982215-9-6

Roodbont Publishers P.O. Box 4103 7200 BC Zutphen Nederländerna Telefon +31 (0)575 54 56 88 E-mail info@roodbont.com www.roodbont.com

För lantbruks- och byggnadsrådgivning:

Vetvice® Group Moerstraatsebaan 115 4614 PC Bergen op Zoom Nederländerna Telefon +31 (0)165 30 37 58 E-mail info@vetvice.com www.vetvice.com Vetvice förmedlar praktiskt förankrad information baserad på vetenskaplig grund till lantbrukare samt deras rådgivare och underleverantörer. Ett team av veterinärer, ingenjörer och annan expertis efterstävar att förmedla kunskap som leder till god djurhållning, god arbetsmiljö och framgångsrikt företagande.

För workshops och presentationer:

CowSignals® Training Company Hoekgraaf 17A 6617 AX Bergharen Nederländerna Telefon +31 (0)6 54 26 73 53 E-mail info@cowsignals.com www.cowsignals.com Cow Signals® är en del av Vetvice® Group

Droogstand SE.indd 2

13-11-17 19:04


Innehåll

Innehål Inlednin Vad kor Vad dju

Inledning

4

4 Nykalvade kor, VIP-grupper och inhysning

Vad kor i tiden kring kalvning behöver

4

Vad djurskötaren behöver

5

34

10-dagarsplan för nykalvade kor

36

Kväv problemen i sin linda

37

De allvarligaste tillstånden hos nykalvade kor

38

Förutsättningar 7

Planera omvårdnaden

39

Sinläggning 8

Kor som inte längre kan ställa sig upp

40

Sinläggning och hälsa

9

Standardrutiner 42

Sinläggning och mastit

10

Användning av juvertuber

11

Förbered introduktionen av kvigan

12

Dagsschema 45

Kontrollera kvigan

13

Veckoschema 46

1 Förberedelse och sinläggning

6

Standardrutiner 14

2 Sinperioden Sinperioden i praktiken

5 Planering och organisation

2 Sinper Sinperio Närings Utfodrin Sinkost Ingen st Inhysnin Stressfr Övervak

44

Undvik arbetstoppar

47

Standardrutiner och instruktioner

48

16

Automatisk avskiljning

50

17

Säker hantering

51

Näringsbehov 18

Regel nr 1 för effektiv behandling

52

Utfodring och foderintag

Grindar och inredning

53

6 Att agera i rätt tid

54

19

1 Förber Förutsä Sinlägg Sinlägg Sinlägg Använd Förbere Kontrol Standar

VIP-grupp 35

3 Kalvni När ska Kalvnin Ständig Kalvnin Kalvnin Den nyf Den nyk

Sinkostallet 20 Ingen stress

21

Inhysning vid kalvning

22

Se och agera

Stressfri hantering

24

Behandlingsplan 56

Övervaka och följ upp

25

Signaler på smärta och inflammation

55

57

Injektioner 58

3 Kalvning När ska jag ingripa?

26

Rutin för injektion av läkemedel

60

27

Kom ihåg för injektioner

61

Kalvningssignaler 28 Ständiga förbättringar

29

Effektiv hantering av nykalvade kor och nyfödda kalvar

62

Kalvningshjälp 30

Hantera kor

63

Kalvningsproblem 31

God ordning

64

Den nyfödda kalven

32

Gårdsapoteket 65

Den nykalvade kon

33

Hullbedömning 66 Bedömning av våmfyllnad

67

Sparsam användning av antibiotika

68

Register

Droogstand SE.indd 3

4 Nykal VIP-gru 10-daga Kväv pro De allva Planera Kor som Standar

5 Planer Dagssch Veckosc Undvik Standar Automa Säker h Regel nr Grindar

70

14-11-17 20:48


Vad kor i tiden kring kalvning behöver Lugn och ro

Övervakning

• Kor i tiden kring kalvning behöver kunna vila, äta och dricka så mycket som möjligt. • Vägen till foder, vatten och mjölkning ska vara kort och kotrafiken ska löpa smidigt utan hinder.

• Riktade kontroller vid givna tidpunkter. • Tillsyn flera gånger per dygn.

God omvårdnad och skötsel

Lågt infektionstryck

• Kunniga djurskötare som agerar i rätt tid. • Så lite stress som möjligt.

• God ventilation, ingen värmestress. • Sjuka kor hålls isolerade från friska kor.

4

Droogstand SE.indd 4

Sinkosignaler

13-11-17 19:05


Vad djurskötaren behöver Kunskap om vad som ska göras och med vilken ko • Tydliga arbetsuppgifter, ansvarsområden och befogenheter. • Kor som kräver särskild hantering är tydligt märkta. • Rutiner som alla vet om och som är lätta att förstå.

Rätt verktyg för jobbet

• Tillräcklig kunskap och erfarenhet. • Funktionella och säkra arbetsförhållanden. • Rätt utrustning nära till hands.

Tid och engagemang

• Arbetsuppgiften är schemalagd. • Tillräckligt med tid för att genomföra arbetet. • Alla förstår varför arbetet måste utföras. • Resultaten synliggörs.

Inledning

Droogstand SE.indd 5

5

13-11-17 19:05


Förberedelse och sinläggning

KAPITEL 1

Förberedelse och sinläggning Förutsättningen för en problemfri sinperiod är att korna har rätt hull under laktationen. Det kräver att kon är frisk, att hon blivit dräktig i tid och att utfodringen baseras på hull och mjölkproduktion. Det är svårt att sinlägga en ko som mjölkar mycket. Ett sätt att minska mjölkproduktionen inför sinläggning är att placera henne i en sinläggningsgrupp med specialanpassad fodergiva. Diskutera detta med din produktionsrådgivare. Målet är en frisk och stark sinko vid kalvning. Under sinperioden är det därför viktigt att du varje dag kontrollerar kons foderintag och hälsa. Se till att hon får vistas i ett utrymme där det är lugnt och bekvämt och där hon kan röra sig obehindrat. Att introducera nya kvigor

Tänk på allt kvigorna måste vänja sig vid innan kalvning och hjälp dem genom att planera övergången så bra som möjligt. Ge dem en tillvänjningsperiod på fyra till sex veckor innan kalvning. Då får de tid att komma i kontakt med bakteriefloran och kan bilda rätt antikroppar i råmjölken. Under tillvänjningsperioden behöver kvigorna ha det bekvämt, med gott om plats och möjlighet till vila. Under dräktighetens sista två veckor förbereder sig kroppen för kalvning och mjölkproduktion. Kvigorna går igenom den här förändringen för första gången vilket kan orsaka stress. Stressen kan leda till att de står upp under långa perioder, äter fort och ibland för lite, vilket sänker deras motståndskraft. Under de sista två veckorna innan kalvning kräver förberedelsen inför kalvningen så mycket energi att kvigan inte klarar av ytterligare påfrestning. En ultraljudsundersökning vid cirka 35–55 dagars dräktighet kan visa om kon bär på tvillingar. Registrera det och var uppmärksam på hennes hull i slutet av laktationen. Sinlägg kon en eller två veckor tidigare. En tvillingdräktighet är sex till tio dagar kortare.

6

Droogstand SE.indd 6

Det sparar arbete och minskar stressen för korna om du kan ha kor som håller på att sinläggas, sinkor och nykalvade kor nära varandra.

Utfodra utifrån hull

Från tredje laktationsmånaden bör varje ko hullbedömas en gång i månaden. Planera sedan utfodringen med målet att få korna i hullpoäng 3 vid tidpunkten för sinläggning. Anpassa utfodring och gruppering i samråd med din produktionsrådgivare. Undvik överutfodring, det kostar både pengar och djurhälsa.

Sinkosignaler

13-11-17 19:05


Förutsättningar

Arbeta med grupper

ng

Planera sinperioden och övergången genom att dela upp perioden i fyra olika stadier. Gruppera sedan korna utifrån vilket stadium de befinner sig i: 1 Kor som håller på att sinläggas. 2 Kor som precis sinlagts. 3 Kor som snart ska kalva. 4 Nykalvade kor. I en liten besättning är det inte alltid praktiskt möjligt med fyra olika grupper, men ha alltid i minnet att kor i olika stadier har olika behov. Om kor som ska sinläggas går kvar med de kor som mjölkas som vanligt, kan du då minska deras foderintag, mjölka dem mer sällan och ha tillräcklig tillsyn på dem? Om kor som snart ska kalva går tillsammans med kor som precis sinlagts, kan du då anpassa utfodringen till de kor som snart ska kalva? Färre byten av grupp minskar stressen för kon, men någon form av grupperingssystem behövs för att möta varje kos aktuella behov.

Vad händer under sinperioden?

Stressfri miljö i tiden kring kalvning Foderbord

Avskiljning Behandlingsavdelning

Sinperioden ger juvervävnaden tid att förbereda sig inför kommande laktation. Förberedelsen tar mellan fem och sex veckor. Sinperioden är också en tid när vi kan behandla kor med höga celltal. Man använder då långtidsverkande antibiotika för att bota infektioner. Vid sintidsbehandling behöver sinperioden vara på minst fyra men hellre sex till åtta veckor. Sinperioden är inte rätt tid för att ändra kons hull. Oftast är det förstakalvare som har lågt hull i slutet av laktationen eftersom de har ett högre näringsbehov på grund av kroppstillväxt i kombination med en flack laktationskurva. Anpassa utfodringen under andra hälften av laktationen och sinlägg förstakalvare åtta veckor innan beräknat kalvningsdatum. Hullpoängen bör helst inte öka alls under sinperioden, åtminstone inte med mer än en halv poäng. Högt energiintag och viktökning ökar risken för hälsostörningar vid kalvning och de två första veckorna därefter. Viktminskning, eller minskad hullpoäng, orsakar dock väsentligt många fler problem i samband med kalvning och tiden därefter. Att rätt balansera närings- och foderintaget kräver därför stor noggrannhet under hela sinperioden.

Drivgång

Nyss sinlagda kor

Kor som snart ska kalva

Nykalvade och svaga kor

Mjölkningsstall eller -robot

Djupströbädd Hårt golv

Foderbord

Systemet med stressfri miljö bygger på att sinkor och högdräktiga kvigor ska flyttas så lite som möjligt och byta foder och stallmiljö så sällan som möjligt. De hålls i djupströboxar och flyttar vidare till nästa box.

Kapitel 1: Förberedelse och sinläggning

Droogstand SE.indd 7

I praktiken finns det en mängd olika sätt att hantera sinperioden. Alla fungerar bra så länge man tar hänsyn till några grundläggande principer. Foderstaten ska vara rätt utformad, varje ko ska kunna äta och dricka så mycket hon behöver varje dag, ingen ko ska känna stress och alla kor ska vara friska.

7

13-11-17 19:05


Sinperioden

KAPITEL 2

Sinperioden Sinperioden spelar en nyckelroll för starten av en ny laktation och för kons avkastning och fertilitet. Du behöver därför sätta av tillräckligt med tid för att varje dag kunna kontrollera sinkorna och planera deras utfodring. Framgångsfaktorer för god djurmiljö är en välbalanserad och smaklig foderstat som beräknats på korrekta foderanalyser, stressfri miljö och hantering, fri tillgång på foder och friskt vatten, tillräckligt med utrymme och bekväma liggbås.

va • En ko myck nyka ling. återh

Gå till botten med problemen

Med alla framgångsfaktorer på plats varje dag, är ett gott resultat i stort sett garanterat. Om dina resultat blir sämre än förväntat eller andra problem uppstår, bör du börja med att titta på djurhållningen. Kan någon framgångsfaktor förbättras? Hittar du inte orsaken där, måste du fördjupa ditt sökande för att gå till botten med problemen. Ta hjälp av din produktionsrådgivare och din veterinär. Lösningen är ofta mycket specifik för just din gård vid just det här tillfället. Nedanstående tabell kan utgöra en grund för din gårds egen målsättning. De sex första värdena refererar till median i Kokontrollen.

Robotgård med stressfri miljö kring kalvning. Kor som snart ska kalva går längst bak, därefter kalvningsavdelningen i mitten och nykalvade och svaga kor längst fram, närmast roboten.

Följ upp och förbättra rutiner

Kalvningsförlamning Mastit fram till dag 14 Kvarbliven efterbörd Livmoderinflammation Löpmagsförskjutning Klinisk ketos Subklinisk ketos Vitaktig flytning

16

Droogstand SE.indd 16

Följ upp och förbättra om: Mer än 2 % av nykalvade kor och kvigor Mer än 2 % Mer än 1 % Mer än 1 % Vid förekomst Vid förekomst Fett/protein kvot > 1,4 Vid förekomst

En rasthage med god hygien är en praktisk lösning för att ge sinkorna mer utrymme och möjlighet att röra på sig, förutsatt att den inte är för blöt. Se upp för mastit.

Sinkosignaler

13-11-17 19:06


Sinperioden i praktiken

En eller två grupper

Sinperiodens längd

• Åtta veckor för varje ko: ett tillförlitligt och enkelt system som passar bra ihop med längden på de flesta sintidsbehandlingar. En längre sinperiod är meningslös och ökar risken för att kon blir för fet. • Åtta veckors sinperiod för förstakalvare och sex veckor för äldre kor: kräver god planering men ger mer mjölk, färre sinkor och (beroende på gård) färre foderrelaterade problem hos nykalvade kor. Det passar bra i system med en sinkogrupp. Var observant på karenstiden för de sinkor som sintidsbehandlats med antibiotika. • En kortare sinperiod: ger lite mer mjölk under pågående laktation men mycket mindre i nästa. Fördelarna är färre metaboliska sjukdomar hos nykalvade kor och utesluter användning av antibiotika som sintidsbehandling. Systemet fungerar bra för feta kor men innebär oftast alldeles för kort återhämtningstid för yngre kor.

Lite förenklat kan man säga att det finns två system för sinperioden: - En sinperiod på sex till åtta veckor och två grupper. Först placeras kon i gruppen kor som precis sinlagts. Där får hon en fiberrik foderstat med lågt innehåll av energi och protein. Två till tre veckor innan kalvning flyttas kon över till gruppen kor som snart ska kalva. Även här utfodras hon med ett fiberrikt foder men med ett högre innehåll av energi och protein. Man kan utfodra enligt det här systemet även med en grupp, där enskilda kor ges kompletterande kraftfoder varje dag. - En kortare sinperiod på sex veckor i en grupp. Systemet är enkelt och innebär färre foderbyten. Det fungerar bra i besättningar med hög mjölkproduktion under andra halvan av laktationen (uthålliga kor) och med liten variation i hullpoäng.

Rutiner för sinkor

Det här måste du göra Dagligen: - Två inspektionsrundor då du kontrollerar kor, vatten, foder och liggbås. - Kontrollera nykalvade kor enligt gårdens standardrutin. Varje vecka: - Sinlägg, introducera kvigor, flytta kor. - Hullbedömning och hälsoundersökning.

Förbättrat management

Vad ser du? Vad gör du?

Sinkon lyfter upp sitt ena bakben, troligtvis för att hon har digital dermatit. Kontrollera henne i verkstolen och behandla henne. Om hon har digital dermatit eller klövröta: behandla alla sinkor enligt en behandlingsplan och utarbeta en ny plan för förebyggande klövhälsovård.

Kapitel 2: Sinperioden

Droogstand SE.indd 17

Anteckna varje sjukdomsfall och fråga dig själv: Är det en flocksignal? Talar den om för mig att någon del av utfodringen, hanteringen eller stallet behöver förbättras? Ett synligt fall av kalvningsförlamning betyder att det även finns fem kor med subklinisk (ej synlig) kalvningsförlamning.

Diskutera lämpliga behandlingsstrategier med din veterinär om du får problem. Hon eller han kan utforma en behandlingsplan och ge dig utbildning, råd och stöd.

Att införa nya arbetsmetoder kräver ett fokuserat arbetssätt. Sätt upp mål, involvera alla som ska delta i arbetet, sätt av tid och håll strukturerade möten och diskussioner. Se till att följa upp resultatet.

17

13-11-17 19:06


Näringsbehov

Att utfodra sinkor

En sinko måste kunna äta under hela dygnet utan att få i sig mer energi än hon behöver. Ge henne därför ett fiberrikt och smakligt foder. Ta hjälp av en produktionsrådgivare för att beräkna foderstaten, eventuellt i samråd med din veterinär. Erbjud sinkorna ett välblandat foder med färska och smakliga ingredienser varje dag. Kontrollera foderintag och fodersmältning genom att bedöma: - Ätbeteende: visar korna god aptit? - Våmfyllnad: bör ligga på 3,5–4, utan variation mellan kor. - Gödsel: bör vara välformad (normal, inte alltför tjock), utan variation mellan kor. Begränsad tillgång till foder leder till otillräckligt foderintag. Korna tappar hull och drabbas av metaboliska problem i samband med kalvningen och i början av laktationen. Kor som precis sinlagts påverkas ännu mer av detta än kor som snart ska kalva. Tillgång till foder och fodrets näringsinnehåll har störst påverkan på sinkons näringsförsörjning. Det betyder att alla sinkor måste kunna äta samtidigt. Resonera med din produktionsrådgivare om katjon/anjonbalansen och fodertillsatser som till exempel mineraler, jäst, aminosyror och fetter.

Vad säger den här gödseln dig och vad gör du åt det?

En välblandad, smaklig och fiberrik fodermix med rätt näringsvärde. Alla sinkor kan äta samtidigt, men fodergivan ser ut att vara alltför riklig för en dag.

Utgångspunkter för en sinkofoderstat: Kor som precis sinlagts: 9 MJ/kg ts 12–13 % smältbart råprotein

Kor som snart ska kalva: 10,5–11 MJ/kg ts 13–14 % smältbart råprotein Exempel på fodermix i vissa regioner: 1/3 vallensilage för sinkor, 1/3 majs, 1/3 halm. Komplettera med mineraler eller koncentrat.

Det tar två till tre veckor för en ko att anpassa sig till en radikalt förändrad foderstat. Det beror dels på foderintag (ko) och dels på jäsning och fodersmältning (våmflora).

Ingen kalvningsförlamning, lagom mängd råmjölk

Närmast i bilden kan du se mycket tunn gödsel, i mitten något som ser ut som en klick senap och längre bak en hög med fast gödsel som liknar hästgödsel. För det första säger det dig att korna, som snart ska kalva, inte äter samma fodermix utan sorterar fodret. Fodersortering orsakar konflikter mellan djur av olika rang vilket minskar foderintaget hos de lågrangade djuren. För det andra är den tunna gödseln för tunn och den fasta gödseln för fast. Tunn gödsel kan orsakas av våmacidos och fast gödsel beror oftast på för lågt energiintag. Det här kan leda till en mängd olika problem hos de nykalvade korna. Problemen beror inte på att fodermixen har fel sammansättning utan på att korna sorterar fodret. Se till att alla kor kan äta samtidigt och att fodermixen är ordentligt blandad. 18

Droogstand SE.indd 18

Förebygg kalvningsförlamning vid tiden runt kalvning genom en sinkofoderstat som innehåller mindre än 1,5 % kalium, tillräckligt med magnesium och som ger mindre än 10 kg råmjölk vid kalvning.

Den främsta orsaken till kalvningsförlamning är för mycket kalium. Kalium finns framför allt i vallfoder. Sinkor behöver därför ett grovfoder som innehåller lite kalium och mycket fiber. Detta kräver anpassad gödsling, rätt botanisk sammansättning och rätt skördetidpunkt.

En foderstat med något lägre protein innehåll (13– 14 %) kan eventuellt begränsa produktionen av råmjölk.

Kvigor drabbas inte så ofta av kalvningsförlamning eftersom de producerar mindre råmjölk och är bättre på att mobilisera kalcium från skelettet.

Sinkosignaler

13-11-17 19:07


Utfodring och foderintag

Utfodring

Vatten

Utfodra samma mängd med samma innehåll vid samma tid varje dag. Om du blandar foder, mät fodermedlen noga och blanda alltid i samma ordning och under lika lång tid. Registrera hur mycket foder du kör in, tidpunkter och hur mycket foderrester du kör ut. Utvärdera informationen och använd den i resonemang med din produktionsrådgivare. Acceptera inga variationer. Utfodra fyra gånger per dygn och alltid på samma klockslag, så att det alltid fi nns smakligt foder tillgängligt vid varje foderplats. Med en kraftfoderautomat kan kvigor och sinkor utfodras kraftfoder individuellt.

Att äta samtidigt

Sinkor måste alltid kunna äta samtidigt. Buken på en sinlagd holsteinko är i genomsnitt 75–82 cm bred. Den idealiska ätplatsen är därför 80 cm eller bredare och minst 75 cm. Mindre raser behöver mindre utrymme (Jersey 65 cm). I ett stall med tre liggbåsrader bakom foderbordet, är det fl er kor än ätplatser om det är lika många kor som liggbås. I ett stall med två liggbåsrader är sannolikheten större att alla kor har en ätplats var.

Får den här nykalvade kon tillräckligt med foder?

Hungergropen syns tydligt (låg våmfyllnad) och du kan se en ”varningstriangel”. En insjunken hungergrop är en signal på att kon knappt ätit någonting alls under de senaste fyra till tolv timmarna. Du kan också se att buklinjen är uppdragen och att våmmen inte buktar ut från bukens undersida. Varken våmmen eller tarmarna innehåller tillräckligt med foder vilket signalerar att kon inte ätit ordentligt på minst en vecka.

Kapitel 2: Sinperioden

Droogstand SE.indd 19

Tio procent av dina sinkor ska kunna dricka samtidigt. En sinko behöver kunna dricka tio liter vatten per minut.

Hullbedömning

Hullbedöm varje sinko en gång i veckan. - Oförändrad hullpoäng: ok. - Ökad hullpoäng: foderstaten är för näringsrik eller kon sorterar fodermixen och väljer ut de enrgirika delarna. - Minskad hullpoäng: kon äter inte tillräckligt. Hon kommer inte åt fodret, andra kor har sorterat ut de energirika delarna av fodret eller kon behöver mer näring eftersom hon är dräktig med tvillingar eller har varit dräktig under längre tid än du tror.

19

13-11-17 19:07


N y k a l v a d e ko r, V I P- g r u p p e r o c h i n h y s n i n g

KAPITEL 4

Nykalvade kor, VIP-grupper och inh 75 % av mjölkkons hälsoproblem uppträder under laktationens första månad. God stallmiljö och intensiv omvårdnad under den här perioden betalar sig snabbt genom färre sjukdomsfall, ökad produktion och förbättrad fertilitet. De kor som ändå insjuknar tillfrisknar snabbare. Genom att placera alla nykalvade kor i en grupp i närheten av behandlingsutrymmet skapas en lättarbetad VIP-avdelning. Det gör det lättare att hålla ett öga på korna och att arbeta mer effektivt. Utfodringen av nykalvade kor är framförallt inriktad på att få våmmen att fungera, avkastningen kommer i andra hand.

VIP-grupper

Att arbeta effektivt med grupper av kor med liknande behov kräver vissa förutsättningar. För det första behöver du bra byggnadslösningar och utrustning. För det andra behövs standardrutiner och specialister som bollplank. För det tredje krävs ett antal analyser av mjölk, blod, sjuka och döda djur för uppföljning. Slutligen måste det vara glasklart vem som har ansvaret för omvårdnaden och behandlingen. Förutom rätt kompetens och rätt utrustning måste personen ges tillräckligt med tid och möjlighet att se resultatet av sitt arbete.

Bekväma utrymmen med djupströbädd och lättillgängligt foder och vatten, precis intill mjölkningsavdelningen. I det vita veterinärrummet finns utrustning, dator och tvättställ. Närmast veterinärrummet finns en behandlingsbox. Placera inte kor med särskilda behov bland dräktiga kor eller sinkor.

Om något måste göras är du redan för sent ute

Det finns två anledningar till att placera en ko i en VIPgrupp, antingen är hon extra sårbar eller behöver tid för återhämtning. Kon kan också vara under behandling och ha mjölkkarens. Idealet är att kon placeras i en VIP-grupp innan hon får problem. Om du agerar i tid kommer du att ha färre kor i gruppen och hela tiden ligga ett steg före problemen. När ett problem väl har uppstått, tar det längre tid för kon att återhämta sig och hennes avkastning och fertilitet har redan sjunkit. Så om du agerar för sent krävs det mer arbete och gruppen kommer alltid att vara fullbelagd. Det leder i sin tur till att du sätter in kor med särskilda behov i gruppen

34

Droogstand SE.indd 34

Placera aldrig kor med smittsamma infektioner, till exempel höga celltal och mastit, i samma grupp som nykalvade kor.

Sinkosignaler

13-11-17 19:09


VIP-grupp

och inhysning

Särskild grupp för nykalvade kor

Nykalvade kor klarar sig bäst om de får ha det riktigt bekvämt. Sjuka kor, till exempel halta kor eller kor som återhämtar sig efter en löpmagesomvridning, tillfrisknar snabbare i en VIP-grupp. Ju bättre stallmiljö mjölkkorna har till vardags, desto mindre skillnad gör VIP-grupperna. Det är ansträngande för nykalvade kor att gå, så placera dem i anslutning till mjölkningsavdelningen. Mjölka dem först. Då är mjölkaren uppmärksam och mjölkningsutrustningen ren. Korna behöver heller inte vänta för att bli mjölkade vilket ger dem maximalt med tid att vila och äta. God komfort innebär att korna har tillgång till bra foder, vatten och liggutrymme. Liggutrymmet ska vara rymligt, mjukt och torrt samt ge ett bra grepp. Korna får inte stressas av värme, flugor, djurskötare eller andra kor.

När kan mjölken gå i tanken?

alltför sent. Du kommer alltid att ligga steget efter. En ko kan känna stress av att flyttas till en ny grupp. Observera dina kor så att du kan avgöra när det, trots stressen, är bättre att flytta kon till en specialgrupp än att låta henne gå kvar i flocken.

Mjölka gruppen nykalvade kor först. Mjölkningsstallet är då fortfarande helt rent och mjölkaren är utvilad och har gott om tid.

K a p i t e l 4 : N y k a l v a d e ko r, V I P- g r u p p e r o c h i n h y s n i n g

Droogstand SE.indd 35

Mjölkkarens är en bra anledning att hålla kor i en särskild behandlingsgrupp. Mejeriet testar för syrningshämmande substanser i mjölken och misstag blir ofta kostsamma. Du ska följa anvisad karenstid för det preparat kon behandlats med. Men det händer ibland att karenstiden är kort. Om kon har varit allvarligt sjuk, druckit för lite, genomgått en lång behandling eller flera olika behandlingar kan mjölkkarensen behöva vara längre. Är du osäker, kontakta mejeriet för ett serviceprov. Rådgör med din veterinär om utformning av rutiner för kor med mastit och höga celltal. Rutinerna ska omfatta alla aspekter: behandling, omvårdnad och mjölkkarens.

Att analysera mjölkprov för förekomst av antibiotika kan vara bra. Använd möjligheten att skicka serviceprov till ditt mejeri innan kons mjölk går i tanken. Det är oftast inte särskilt dyrt och går lätt att organisera.

35

13-11-17 19:09


Planering och organisation

KAPITEL 5

Planering och organisation Det finns två typer av dagliga rutiner, arbetsmoment som återkommer varje dag och arbeten som ska göras med jämna mellanrum. Till exempel är utfodring något som görs dagligen medan sinläggning kan ske på en bestämd veckodag eller med bestämda intervall.

Smittskydd

Målet är att en person ska kunna utföra så mycket som möjligt av arbetet på egen hand. Arbetsuppgifter som kräver fler personer fordrar mer planering.

Företagspolicy

Smittskydd: Alla åtgärder som förhindrar spridning av smittsamma sjukdomar till gården. Ett bra smittskydd minimerar också antalet och spridningen av smittämnen (patogener) inom gården (kontroll och begränsning samt utrotning). Förhindra smittspridning: Alla besökare ska använda skyddskläder och ren utrustning eller utrustning som tillhör gården. Djurtransportörer och slaktbilsförare är inte tillåtna inne i stallet. Kontroll och begränsning: Förhindra smittspridning från äldre till yngre djur och mellan grupper. Avskilj smittade och sjuka djur från gruppen, håll god hygien, vaccinera och ge sjuka djur rätt behanding. Utrotning: Utrota smittämnen på gården genom vaccinationsprogram, stränga hygienrutiner och genom att infekterade djur isoleras eller gallras ut.

44

Droogstand SE.indd 44

I en policy beskriver du företagets målsättning klart och tydligt. Exempelvis – Vi eftersträvar att korna håller sig friska så att de producerar mjölk av högsta kvalitet. Vi gör det med respekt för både människa, djur och miljö. Därefter formulerar du hur varje uppgift ska utföras.

Sinkosignaler

13-11-17 19:11


Dagsschema

Grunden för ett dagsschema

on

Gård med mjölkningsstall

Gård med mjölkningsrobot

1.

Är det något som kräver omedelbar åtgärd? Kalvningar, kor med särskilda behov, teknik som måste åtgärdas eller annat.

1.

Är det något som kräver omedelbar åtgärd? Kalvningar, kor med särskilda behov, teknik som måste åtgärdas eller annat.

2.

Hämta kor till uppsamlingsfållan, inspektera liggbås, observera brunster.

2.

Kontrollera att roboten fungerar, gå igenom larmlista.

3.

3.

Utfodra och eller skjut fram foder.

Utfodra och eller skjut fram foder.

4.

Stor stallinspektion, liggbås, kor, brunster, hämta kor till roboten.

5.

Utfodra och se till kalvarna.

6.

Kontrollera kor med särskilda behov.

7.

Rengör roboten.

8.

Behandlingar och insemineringar.

9.

Utfodra och eller skjut fram foder.

4.

Mjölka.

5.

Rengör mjölkningsstallet och uppsamlingsfållan.

6.

Utfodra och se till kalvarna.

7.

Kontrollera kor med speciella behov.

8.

Behandlingar och insemineringar.

9.

Utfodra och eller skjut fram foder.

10. Kontrollera kalvar. 11. Tid för veckorutiner. 10. Kontrollera kalvar. 11. Tid för veckorutiner.

Gör ett schema

På gårdar med flera anställda kan flera arbetsuppgifter utföras samtidigt. Innan du gör ett schema måste du specificera vilka arbetsuppgifter som ska utföras och hur lång tid det beräknas ta. Avsätt tid för oförutsedda händelser varje dag. Oavsett gårdsstorlek inträffar alltid något som kan behöva omedelbar åtgärd. De anställda kan skifta arbetsuppgifter enligt ett rullande schema.

12. Inspektion av liggbås, observera brunster. 13. Kontrollera kor med speciella behov. 14. Utfodra.

12. Liten stallinspektion: liggbås, kor, brunster. 13. Kontrollera kor med särskilda behov. 14. Utfodra.

15. Tid för veckorutiner.

15. Tid för veckorutiner.

16. Skjut fram foder och se till kalvarna. 16. Skjut fram foder. 17. Hämta kor till uppsamlingsfållan, inspektera liggbås, observera brunster.

17. Behandlingar och insemineringar. 18. Stor stallinspektion.

18. Mjölka. 19. Rengör mjölkningsstallet och uppsamlingsfållan. 20. Kontrollera kor med speciella behov.

Chef och driftledare: Se till att någon med bra djuröga har sett varje ko minst en gång per dag och helst två gånger. Säkerställ att informationen förs vidare till alla som behöver ha den, till exempel genom anslagstavlor och rutiner för överlämnande mellan arbetspass.

Givetvis väljer du själv lämplig tidpunkt för att utföra olika uppgifter, eller automatisera dem.

Kapitel 5: Planering och organisation

Droogstand SE.indd 45

21. Behandlingar och insemineringar.

19. Utfodra och se till kalvarna.

22. Utfodra och se till kalvarna.

20. Utfodra och eller skjut fram foder.

23. Kvällsrunda: inspektera liggbås, kor med speciella behov, observera brunster. 24. Skjut fram foder.

45

13-11-17 19:12


Sinkosignaler

“En sjuk ko upptar lika mycket tid och resurser som 40 friska …”

Om författaren Jan Hulsen växte upp på en gård med mjölkkor och grisar. Han

Sinkosignaler innehåller praktiska råd och fakta om den viktigaste perioden

kommunikation. Efter tre års arbete som veterinär, bestämde han sig

under kons laktationscykel, sinperioden. Boken sätter fokus på den grupp kor

för att fokusera på kunskapsöverföring och rådgivning, vilket ledde till

som kräver mest uppmärksamhet och de arbetsuppgifter som utgör grunden

vidare studier inom journalistik, marknadsföring, kommunikation och

för hälsa, välbefinnande, produktion och arbetsglädje hos såväl kor som

företagsekonomi.

djurskötare under den kommande laktationen.

En praktisk handbok om sinläggning, sinperiod och start av en ny laktation

Genom sitt företag Vetvice, utvecklade Jan konceptet Cow Signals® och skrev den framgångsrika bokserien Kosignaler. Vetvice ger

80 % av den tid som djurskötaren ägnar åt sina kor

föreläsningar och utbildningar om Cow Signals® i mer än 30 länder.

går till 20 % av besättningen. Dessa 20 % utgörs av

Vetvices huvudsakliga specialitet är management på mjölkgårdar. Vid

kor med särskilda behov: sinkor, nya kvigor, nykalvade

sidan av god djurskötsel ägnar de stor uppmärksamhet åt personalens

kor, halta, svaga och sjuka kor. Genom att arbeta

arbetsmijö och effektivitet. Vetvice erbjuder rådgivning och utbildning

målmedvetet och metodiskt med den här gruppen,

till lantbrukare inom byggnadsteknik, arbetsorganisation och

sparar du mycket tid och ditt arbete blir så mycket

förebyggande djurhälsovård.

roligare.

Kunskap om vad som ska göras och med vilken ko • Tydliga arbetsuppgifter, ansvarsområden och befogenheter • Kor som kräver särskild hantering är tydligt märkta • Rutiner som alla vet om och som är lätta att förstå

Sinkosignaler

har studerat veterinärmedicin och har ett starkt intresse för

I Sinkosignaler beskriver författaren praktiskt hur du kan ge dina kor en problemfri sinperiod, kalvning och laktationsstart. 75 % av alla hälsostörningar uppstår under

Rätt verktyg för jobbet

• Tillräcklig kunskap och erfarenhet • Funktionella och säkra arbetsförhållanden • Rätt utrustning nära till hands

laktationenens första månad. Lyckas du i ditt arbete blir resultatet mer mjölk och färre produktionsstörningar.

Jan Hulsen

Sinkosignaler förklarar hur du på ett bra sätt kan organisera och arbeta med dina kor och kvigor så att de håller sig friska. Du som mjölkföretagare eller djurskötare får förslag på hur du kan arbeta strukturerat och nå uppsatta mål och resultat.

Tid och engagemang

Rådgivare och lärare på Vetvice, som med sin kunskap, insikt och kreativitet har bidragit stort till innehållet i denna bok. Från vänster till höger: Bakre raden: Joep Driessen, Bertjan Westerlaan, Bert van Niejenhuis, Marcel Drint, Dr. Tom Vanholder. Främre raden: Nico Vreeburg, Wiebe Veenstra, Arjan van Genugten, Jan Hulsen, MSM

• • • •

shop.hushallningssallskapet.se

Arbetsuppgiften är schemalagd Tillräckligt med tid för att genomföra arbetet Alla förstår varför arbetet måste utföras Resultaten synliggörs

ISBN 978-91-982215-9-6

www.roodbont.com

www.vetvice.com

www.cowsignals.com 9 789198 221596

COVER_DryPeriod_SE.indd 1

Jan Hulsen

13-11-17 18:54

Dry period - Swedish edition  
Dry period - Swedish edition