SLL Locum

Nytt universitetssjukhus vid Karolinska Solna

Formgivningst채vling T채vlingsprogram november 2005

Tävlingsprogram – Innehåll 4

............

1.0 – Inbjudan

4

............

2.0 – Bakgrund

5

............

3.0 – Det nya universitetssjukhusets uppdrag

7

............

4.0 – Vision

8 . . . . . . . . . . . . 5.0 – Tävlingsuppgiften 9 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.1 – Sjukhuset som del av ett långsiktigt hållbart samhälle 12 . . . . . . . . . . . . . . . . 5.2 – Sjukhuset i staden 16 . . . . . . . . . . . . . . . . 5.3 – Sjukhusområdet 18 . . . . . . . . . . . . . . . . 5.4 – Sjukhuslokaler 22 . . . . . . . . . . . 6.0 – Tävlingsområdet 24 . . . . . . . . . . . 7.0 – Förutsättningar 24 . . . . . . . . . . . . . . . . 7.1 – Trafik 25 . . . . . . . . . . . . . . . . 7.2 – Teknisk försörjning 25 . . . . . . . . . . . . . . . . 7.3 – Tidplan 25 . . . . . . . . . . . . . . . . 7.4 – Kostnadsram 25 . . . . . . . . . . . . . . . . 7.5 – Tidigare utredningsmaterial 26 . . . . . . . . . . . 8.0 – Tävlingstekniska bestämmelser 26 . . . . . . . . . . . . . . . . 8.1 – Tävlingsarrangör 26 . . . . . . . . . . . . . . . . 8.2 – Tävlingsform 26 . . . . . . . . . . . . . . . . 8.3 – Tävlingens syfte 26 . . . . . . . . . . . . . . . . 8.4 – Tävlingsspråk 26 . . . . . . . . . . . . . . . . 8.5 – Tävlingsfunktionär 26 . . . . . . . . . . . . . . . . 8.6 – Startmöte 26 . . . . . . . . . . . . . . . . 8.7 – Tävlingsfrågor 26 . . . . . . . . . . . . . . . . 8.8 – Inlämning 26 . . . . . . . . . . . . . . . . 8.9 – Redovisning av tävlingsförslag 28 . . . . . . . . . . . . . . . . 8.10 – Jury 28 . . . . . . . . . . . . . . . . 8.11 – Bedömning 28 . . . . . . . . . . . . . . . . 8.12 – Tävlingsarvoden och priser 28 . . . . . . . . . . . . . . . . 8.13 – Publicering/Utställning 28 . . . . . . . . . . . . . . . . 8.14 – Äganderätt, upphovsrätt och nyttjanderätt 29 . . . . . . . . . . . . . . . . 8.15 – Uppdrag efter tävlingen 29 . . . . . . . . . . . . . . . . 8.16 – Tävlingsprogramhandlingar 30 . . . . . . . . . . . . . . . . 8.17 – Tävlingsprogrammets godkännande

3

1.0 – Inbjudan Stockholms läns landsting genom Locum AB inbjuder följande arkitektföretag: • • • • •

BSK Arkitekter AB Henning Larsens Tegnestue A/S HLLS Arkitekter AB Tengbomgruppen ab White Arkitekter AB

till en formgivningstävling om ett nytt universitetssjukhus vid Karolinska sjukhuset i Solna.

Formgivningstävlingen har två syften: att få fram ett förslag till utformning av sjukhuset som grund för den fortsatta planeringen och att söka en förtroendeingivande kreativ partner i det fortsatta arbetet.

Tävlingen är inte avsedd att vara en traditionell arkitekttävling med krav på detaljerad redovisning baserad på specificerade programkrav. Den vill, genom att väcka ett antal frågor, uppmuntra till ett visionärt tänkande och okonventionella idéer.

Arrangören hyser stor tilltro till att de tävlande, utifrån sina internationella och multidisciplinära kompetenser, kommer att forma nya koncept för det framtida universitetssjukhuset.

2.0 – Bakgrund Stockholms läns landsting har under de senaste åren genomfört ett omfattande utredningsarbete med syftet att kartlägga, analysera och bemöta de aktuella kraven som ställs på dagens vårdgivare. Den snabba medicinska och medicintekniska utvecklingen, ökade vårdkostnader, dynamisk forskningsverksamhet och ändrade undervisningsformer ställer krav på nya, okonventionella lösningar för både vårdens organisation och vårdens fysiska miljö.

I slutet av 2001 tillsattes Universitetssjukhusutredningen (SNUS, Stockholms Nya UniversitetsSjukhus) vars uppdrag var att undersöka behovet av och möjligheterna till att skapa ett nytt universitetssjukhus.

Utredningsrapporten fastslog i november 2002 att ett universitetssjukhus skall bedriva specialistvård samt

4

omfattande forskning och utbildning av högsta kvalitet.

Man konstaterade vidare att en fortsatt stark samverkan mellan sjukvård och forskning och mellan Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset Solna talade för en lokalisering av ett nytt universitetssjukhus till Karolinska sjukhusområdet i Solna. I utredningen poängterades också att omdaningen av Karolinska sjukhuset till ett modernt och internationellt konkurrenskraftigt universitetssjukhus måste gå hand i hand med förändringar inom andra delar av landstingets sjukvårdssystem.

Under 2003 och 2004 gjordes en genomgripande utredning rörande den framtida strukturen av sjukvården i Stockholms län, den så kallade 3S-utredningen (Stockholms SjukvårdsStruktur).

Utredningsarbetet har drivits i två delprojekt: ett delprojekt avseende det nya universitetssjukhuset och akutvårdsstrukturen och ett inriktat på närsjukvård.

Kompletterande utredningar har gjorts för barnsjukvård och laboratoriemedicin.

Inom ramen för 3S-utredningen fick Stockholms läns landstings fastighetsförvaltningsorganisation, Locum AB, uppdraget att genomföra ett antal förberedande aktiviteter avseende byggnationen av det nya sjukhuset.

Dessa utredningar visade att det är fullt möjligt att lokalisera det nya sjukhuset till Karolinska sjukhusområde och att det finns goda förutsättningar att integrera sjukhuset i den på Norra stationsområdet framväxande staden i vars planering Stockholms läns landsting aktivt deltar (se vidare avsnitt Stadsförnyelsen på Norra stations-, KI- och KS-området, Gemensamma planeringsförutsättningar).

Utifrån 3S-utredningen gav landstingsfullmäktige den 10 maj 2005 landstingsstyrelsen i uppdrag att genomföra en formgivningstävling avseende ett nytt universitetssjukhus. Beslutet omfattar även framtagande av ett projektprogram inklusive ekonomiska ramar och genomförandestrategi för byggprojektet. Materialet skall läggas fram till landstingsfullmäktige för beslut vid årsskiftet 2007/2008.

3.0 – Det nya universitetssjukhusets uppdrag Uppgiften för det nya universitetssjukhuset är att bedriva vård, forskning och utbildning av betydande omfattning och av yppersta kvalitet. För att möjliggöra detta ställs höga krav på hur universitetssjukhuset utformas.

Sjukvårdsuppdraget måste på bästa sätt balanseras mot forskningsuppdraget. Likaså bör utbildningsuppdraget relateras till verksamhetens forsknings- och sjukvårdsuppdrag. Enligt 3S-utredningen bör universitetssjukhuset inrikta sin verksamhet på högspecialiserad och specialiserad vård. Skälen till detta är de allt viktigare sambanden mellan forskning och utveckling av specialiserad vård och samtidigt nödvändigheten av koncentration av resurser och kompetens. En stor del av utrustning och kompetens (multidisciplinär) måste kunna samutnyttjas och förutsättningar skapas för snabb kunskapsöverföring mellan grundforskning, klinisk forskning och specialiserad vård.

Den medicinska och medicintekniska utvecklingen går mycket snabbt och den får stor betydelse för utvecklingen av den framtida sjukvårdstrukturen och inriktningen och omfattningen av den högspecialiserade/ specialiserade vården.

Forskningsgenombrott sker inom f lera områden (ex genforskningen) och nya möjligheter för prevention, diagnostik och behandling introduceras.

Utvecklingen inom genteknik ger nya möjligheter att diagnostisera sällsynta och ibland ärftliga sjukdomar.

Med stöd av mikroteknik, digital bildbehandling och videoteknik ersätts tidigare mer invasiva diagnostiska metoder och allt f ler ingrepp sker i öppen vård. Även avancerade operationer utförs i dagkirurgi. Utvecklingen gör det också möjligt att behandla allt äldre patienter med svåra sjukdomar och skador.

Vid universitetssjukhuset ska forskningsmiljöer skapas där grundforskare och kliniker kan samverka och kopplingen mellan grundforskning och klinisk forskning stärkas. Kraftsamlingen i forskningscentra garanterar en bättre verkningsgrad av forskningsresurserna.

Universitetssjukhuset ska vara internationellt konkurrenskraftigt och det ska inta en central roll vid utvecklingen av Stockholmsregionen till ett biomedicinskt och bioteknologiskt kraftcentrum.

Det är mot denna bakgrund som planeringen av det nya universitetssjukhuset ska ses.

5

6

Vision Det nya universitetssjukhuset är... ...integrerat men självständigt... ...föränderligt men beständigt... ...effektivt men respektfullt och mänskligt... ...en lyckad förening av kreativitet, produktivitet och omtanke.

7

5.0 – Tävlingsuppgiften 5.0.1 Lokalisering Det nya universitetssjukhuset skall lokaliseras till sydvästra delen av nuvarande Karolinska sjukhusområdet i anslutning till Karolinska Institutet intill kommungränsen mellan Stockholm och Solna.

Valet av tomt medför att sjukhusområdet ingår i ett pågående stadsförnyelseprojekt för Norra stations-, KI- och KS-området som, på många olika sätt, kommer att ha inverkan på sjukhusplaneringen. I tävlingsuppgiften måste andra frågor än utformningen av den enskilda sjukhusanläggningen beaktas och större område än själva tävlingsområdet beröras.

5.0.2 Huvuduppgiften De tävlande skall föreslå en lösning där frågor kring verksamhetssamband, gestaltning, långsiktig hållbarhet, trafik och logistik utvecklas till en helhet som, med stöd av modern teknik, kan möta sjukvårdens och forskningens krav på oförutsedda förändringar långt in i framtiden.

Huvuduppgiften är: > att redovisa ett övergripande koncept för anläggningens identitet och bebyggelsens organisation i samspel med omgivningen > att utifrån ett antal frågeställningar illustrera hur området, byggnaderna och lokalerna över tiden kan disponeras för vård, forskning och utbildning samt > att gestalta den yttre och inre miljön utifrån högt ställda etiska och estetiska krav.

5.0.3 Särskilda frågeställningar Tävlingsuppgiften är formulerad utifrån f lera nivåer och aspekter. Varje avsnitt avslutas med särskilda frågeställningar vars lösningar kommer att beaktas vid bedömningen av förslagens konceptuella styrka och utvecklingsmöjligheter.

Flygfoto från norr med tävlingsområdet utmärkt.

8

5.1 – Sjukhuset som del av ett långsiktigt hållbart samhälle 5.1.1 Nationella och regionala miljökvalitetsmål ”Ett hållbart samhälle är ett samhälle där ekonomisk tillväxt, full sysselsättning, social trygghet och sammanhållning inte sker till priset av en miljöpåverkan som så småningom slår tillbaka mot tillväxtens möjligheter. I det hållbara samhället skall hög tillväxt och social rättvisa förenas med ren och människovärdig miljö.” (ur Regeringens skrivelse ”Nationell strategi för hållbar utveckling” 2001/02:172) Riksdagen har antagit 15 nationella miljökvalitetsmål. Målen har sikte på 2020 och definierar det tillstånd för den svenska miljön som är önskvärt. År 2001 antogs ett antal delmål för att konkretisera miljöarbetet.

Delmålen siktar i regel på 2010 och är utformade för att kunna följas upp. Ett av de 15 nationella miljökvalitetsmålen avser framförallt målet ”God bebyggd miljö”.

God bebyggd miljö innebär bl.a. följande: – den byggda miljön ger skönhetsupplevelser och trevnad samt har ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur så att alla människor ges möjlighet till ett rikt och utvecklat liv och så att omfattningen av människors dagliga transporter kan minskas – det kulturella, historiska och arkitektoniska arvet i form av byggnader och bebyggelsemiljöer samt platser och landskap med särskilda värden värnas och utvecklas – en långsiktigt hållbar bebyggelsestruktur utvecklas, både vid nylokalisering av byggnader, anläggningar och verksamheter och vid användning, förvaltning och omvandling av befintlig bebyggelse – boende- och fritidsmiljön, samt så långt möjligt arbetsmiljön, uppfyller samhällets krav på gestaltning, frihet från buller, tillgång till solljus, rent vatten och ren luft – miljöanpassat kollektivtrafiksystem av god kvalitet finns tillgängligt och förutsättningarna för säker gång- och cykeltrafik är goda

9

– användning av energi, vatten och andra naturresurser sker på effektivt, resursbesparande och miljöanpassat sätt och främst förnyelsebara energikällor används.

Länsstyrelsen i Stockholms län har tagit fram förslag till regionala mål inom miljökvalitetsmålet ”God bebyggd miljö”. I förslaget talas bl.a. om att: • • • •

göra regionens bebyggelsestruktur tätare skapa en god stadsmiljö med arkitektoniska värden skydda värdefulla områden stimulera samverkan mellan trafikslagen

Det nya universitetssjukhuset skall utformas så att det möter alla dessa övergripande miljökvalitetsmål.

5.1.2 Landstingets miljömål i 3S-utredningen En av de bärande principerna i 3S-utredningens förslag (se www.sll.se/3S) är att skapa förutsättningar för en mer långsiktigt hållbar utveckling av vården. Den medicinska och tekniska utvecklingen skall tas till vara och vård med god kvalitet, god tillgänglighet och kontinuitet skapas.

5.1.3 Projektets miljömål Det nya universitetssjukhuset skall vara fullödigt i sin hänsyn till människan. Omtanken skall gälla både det nära och det övergripande, ekologiska, perspektivet och den skall återspeglas på alla nivåer i utformningen av sjukhusmiljön och val av material och teknik.

– hållbar stadsmiljö Staden ska vara en hållbar och attraktiv miljö för människor att bo, arbeta och leva i. Staden skapar förutsättningar för människors hälsa och välbefinnande. En god miljö lägger grunden för möjligheten att ha ett gott liv.

Vid planeringen av det nya universitetssjukhuset och förändringar inom det nuvarande sjukhusområdet skall kommunernas övergripande mål beaktas.

Solna stads miljöprogram (se www.solna.se) utgår från Solnas särskilda problemområden och inför miljöarbetet 2005–2008 prioriteras tre områden: miljöeffektiva transporter, hållbar energianvändning och miljökrav i upphandling.

10

Även Stockholm stads miljöprogram (se www.stockholm.se) identifierar de mest angelägna miljöfrågorna i staden: miljöeffektiva transporter, säkra varor, hållbar energianvändning, ekologisk planering och skötsel, miljöeffektiv avfallshantering och sund innemiljö.

Byggandet av ett nytt universitetssjukhus i Stockholm kommer att få stora effekter i regionen. Ett nytt stort sjukhus med tillhörande markområden och försörjningsanläggningar innebär att nya och viktiga kvalitéer tillförs ett område som idag är relativt hårt exploaterat med hög befolkningstäthet och begränsad tillgång till grönområden. Trafikanläggningarna vid Norra stationsområdet och i dess närområde utgör en barriär som skiljer norra Vasastan från Solna. Investeringar i omfattande nybebyggelse öppnar möjligheter för förbättrade kontakter via f ler nytillkommande kvarter och sammanbindande gång-, cykel- och lokalgatunät på ömse sidor om Norra stationsområdet.

Den diskuterade och i Gemensamma planeringsförutsättningar (bilaga 2) redovisade förläggningen av trafik på väg och järnväg i tunnlar minskar omgivningspåverkan och barriäreffekter påtagligt. Detta gör att Norra stations-, KI- och KS-området kan utvecklas på nya villkor. Utbyggnad av ett nytt universitetssjukhus öppnar också för möjligheter att skapa nya, allmänt tillgängliga, vistelse- och parkmiljöer i ett område som idag är relativt otillgängligt.

– hållbar vårdmiljö Med hållbar vårdmiljö avses miljön där etiska, estetiska, funktionella, tekniska, ekologiska och ekonomiska krav uppnår en optimal och bestående samverkan i vården.

Många områden berörs: patient- och arbetsmiljö, säkerhets- och logistikfrågor, verksamheters organisation samt byggnaders/lokalers utformning och försörjning.

Frågorna utvecklas vidare i kommande avsnitt av tävlingsuppgiften.

och vara lätt åtkomliga för reparation, underhållsarbete samt lokalvård.

Försörjningssystemen skall miljöanpassas mot förnyelsebara energislag, slutna kretslopp och höggradig återvinning. Tillförd energi skall minimeras genom energieffektiv teknik, intelligenta byggnadstekniska lösningar och lokal produktion av förnyelsebar energi.

Nya tekniska lösningar med hög driftsäkerhet efterfrågas.

Kravet på att det nya sjukhuset skall samverka med omgivningen och integreras i den kommande staden omfattar även energieffektiviseringsfrågan. Det är, både ur hållbarhetssynpunkt och ur samhällsekonomiskt perspektiv, önskvärt att finna idéer om möjliga vinster inom en bredare ram.

För närvarande pågår diskussioner för samordnade insatser gällande upphandling, egen produktion och lagring av energi inom KS- och KI-området. De tävlande skall beakta detta och ange eventuell överkapacitet inom sjukhusanläggningen som skulle kunna nyttjas inom de angränsande områdena.

5.1.4 Särskilda frågeställningar • Hur tillgodoses de nationella och regionala miljökvalitetsmålen • Hur tillgodoses de specifika miljökraven för projektet • Hur tillgodoses krav på tillgänglighet • Hur tillgodoser valet av material krav på tidlös hållbarhet • Hur tillgodoses högt ställda krav på energieffektivisering • Vilka möjligheter ses för bredare energieffektivisering inom området respektive stadsdelen • Vilka möjligheter ses för lokal produktion av förnyelsebar energi inom sjukhuset/området/ stadsdelen

– hållbar resursanvändning Det nya universitetssjukhuset skall karakteriseras av naturliga, återvinningsbara material som tål slitage och åldras vackert. Byggnadsdelar skall ha hög beständighet

11

5.2 – Sjukhuset i staden 5.2.1 Stockholm BioScience Karolinska Institutet (KI), Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) och Stockholms universitet avser, genom det gemensamma projektet Stockholm BioScience, realisera visionen att ”i den nya stadsdelen vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset i Solna skapa ett internationellt attraktivt kluster för biovetenskaplig forskning och företagande, där världsledande f lerdisciplinär forskning lägger grunden för nya innovationer och företag”. Områdets attraktionskraft för etableringar av nya företag utgörs av närheten till ledande forskning vid universiteten och sjukhuset och till andra företag med kompletterande verksamhet. Det gynnsamma geografiska läget i närheten av innerstadens mångfald skall förstärkas ytterligare med förbättrade samband, utbyggd kollektivtrafik och områdets eget attraktionsvärde.

5.2.2 Vetenskapsstaden Placeringen av det nya universitetssjukhuset vid innerstadens norra entré är exklusiv. Här, i mötet mellan innerstad och det historiska parklandskapet verkar upp emot 6 000 forskare och 50 000 studenter. Denna kreativa verksamhet samlas under begreppet Vetenskapsstaden.

Målsättningen är att etablera Vetenskapsstaden som Europas tätaste kluster av FoU-relaterad verksamhet med dragningskraft på studenter, lärare och forskare liksom kunskapsintensiva företag. Vetenskapsstaden omfattar det geografiska område som sträcker sig från Norra Djurgården – Frescati via Albano/Kräftriket, Roslagstull, Norra station ner till Karlbergskanalen.

Vetenskapsstadens fokusområden inkluderar alla vetenskapsgrenar som finns representerade på universitet/högskolor i Stockholm och kommer att såväl fysiskt som innehållsmässigt bidra till att ge Stockholm en starkare profil som vetenskapsstad.

Det nya sjukhuset skall genom sin centrala roll i

Institutionerna i mötet mellan staden och det historiska parklandskapet rymmer 6 000 forskare och 50 000 studenter.

Kungliga Tekniska Högskolan

Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Institutet

Fysikcentrum Alba Nova

Stockholms universitet

12

området stärka de befintliga sambanden och öppna för nya samverkansformer med internationellt konkurrenskraftig forskning och utveckling.

5.2.3 Stadsförnyelsen på Norra stations-, KI- och KSområdet, Gemensamma planeringsförutsättningar (GPF) Tillsammans med Stockholm stad, Solna stad, Karolinska Institutet och Akademiska Hus arbetar Stockholms läns landsting med utveckling av området kring Norra station till en ny stadsdel. Området som sträcker sig över kommungränsen mellan Solna och Stockholm omfattar i huvudsak Karolinska sjukhusområdet, Karolinska Institutet och Norra station. Målet är att förena stadens kvaliteter med högspecialiserad vård, världsledande forskning & utveckling, företagande och boende i en ny stadsdel.

Det hittillsvarande planeringsarbetet har resulterat i rapporten ”Gemensamma planeringsförutsättningar för Norra stations-, KI- och KS-området, Stadsutveckling

i gränslandet mellan Stockholm och Solna, November 2004” (”GPF”, bilaga 2). I materialet redovisas bl.a. utgångspunkter för stadsstrukturen samt två illustrationer av gatu- och kvartersstrukturer som visar olika möjligheter till utveckling av en gränsöverskridande stadsdel och förlängning av innerstadens gatusystem.

Rapporten har tjänat som underlag i den kommunala planeringsprocessen. Ett samordnat samråd om program för detaljplanering genomfördes av Solna och Stockholm under våren 2005. Resultatet av samrådet och fortsatta studier kan ge ytterligare nya strukturer.

De synpunkter som framförts under programsamrådet finns sammanfattade i en programsamrådsredogörelse (del av bilaga 2) tillsammans med Stockholm och Solna stads kommentarer inför det fortsatta arbetet.

5.2.4 Den nya stadsdelen Den slutgiltiga utformningen av stadsstrukturen i den nya stadsdelen är ännu inte fastställd. De tävlande skall

Norra stations-, KI- och KS-området sett från nordost.

13

därför visa hur utformningen av det nya sjukhuset påverkar respektive påverkas av den nya stadsstrukturen.

Tävlingsresultatet kommer därvid att bli en del av beslutsunderlaget för den övergripande stadsstruktur som efter tävlingen kommer att utvecklas vid detaljplaneläggning.

Den nya stadsdelen är avsedd att få en starkt urban prägel och innehålla blandade funktioner såsom bostäder, sjukvård, forskning, kontor, kultur och service. Stadsdelen skall ges ett funktionellt och visuellt samband med Vasastaden och i möjligaste mån anslutas till dess gatunät. Även kontakten med Solna centrum önskas stärkas. Den föreslagna strukturen skall ge förutsättningar för stadsrum med innerstadskaraktär.

Redovisningsområde för stadsbyggnadsuppgiften respektive underlag för digital 3D-modell återfinns i bilaga 11.

delen och med den befintliga bebyggelsen på och intill tävlingsområdet. Alltför dominerande skala på bebyggelsen bör undvikas, samtidigt som det nya sjukhuset skall ges en tydlig avläsbar identitet inom stadsdelen. Där det finns stadsbildsmässiga motiv kan höga byggnader föreslås.

Det fysiska mötet mellan Stockholm, Solna, Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset samt det funktionella mötet mellan sjukhuset och institutet bör noggrant studeras. Solnavägens passage genom området skall utformas med stor hänsyn till omgivande sjukhus- och universitetsmiljö och ges en mänsklig skala som anspelar på kringliggande verksamheter med stark human karaktär.

Inom området önskas ett nytt representativt stadsrum, en entréplats där även en uppgång från en ny T-banestation kan förläggas. Platsens offentliga karaktär ska manifesteras genom att anläggningens utåtriktade

5.2.5 Den gröna kilen Området för stadsförnyelseplanerna och för nybyggnad av det nya universitetssjukhuset ansluter till miljöer med exceptionella och kulturellt höga landskaps- och parkvärden.

Den s k Järvakilen sträcker sig från Järfälla via Järvafältet till Igelbäckens dalgång vid Ulriksdals slottspark.

Därifrån ansluter Nationalstadsparken i vilken Hagaparken ingår. KS- respektive KI-området angränsar till Nationalstadsparken och Karlbergs slottsområde. En mycket intressant grön kulturmiljö återfinns i Norra kyrkogården, i Karolinska Institutets campusmiljö samt i sjukhusparken inom nuvarande sjukhusområde.

Detta skapar stora förväntningar på tävlingsförslagen.

Behandlingen av det offentliga yttre rummet, sättet att lyfta fram nya och befintliga kvalitéer i den yttre miljön samt strävan efter att skapa kontakter mellan nya och historiska gröna kulturmiljöer kommer att ges stor uppmärksamhet.

5.2.6 Det nya universitetssjukhuset Det nya universitetssjukhuset skall vara en naturlig del av den framväxande staden. Det skall ha en struktur som länkar samman sjukhusanläggningen med den nya stads-

14

Grönstrukturen kring tävlingsområdet >

funktioner vänder sig mot denna plats. Målsättningen är att skapa en variationsrik och levande stadsmiljö under hela dygnet. Genomgående gator och stråk gör att de olika entréerna till sjukhus och laboratorier kan få gatuadresser vilket skapar en position och tillgänglighet i staden som ger nya värden till gagn för sjukhusets patienter och personal.

Den för sjukhuset föreslagna strukturen med dess rumsbildningar, stråk och platser, och med dess front mot Stockholm skall fungera även om den planerade överdäckningen av väg- och spårområdet inom Norra station försenas eller uteblir.

5.2.7 Särskilda frågeställningar • Hur påverkar respektive påverkas det nya sjukhuset av en ny stadsstruktur på Norra stationsområdet • Hur integreras sjukhuset i den nya stadsdelen

• Hur stärks sjukhusets identitet i stadsdelen • Hur utformas den nya platsbildningen • Hur utformas mötet mellan Karolinska Institutet, Solnavägen och Karolinska Universitetssjukhuset • Hur stimuleras det urbana livet i sjukhusområdet och dess omgivning • Hur utformas grönstrukturen i stadsdelen och inom sjukhusområdet • Hur skapas kontaktytor med de omgivande parkoch grönområdena • Hur definieras gränsen för sjukhusparken och hur ansluts stadsstrukturen till denna • Hur utformas tillfarter till området och hur sker trafiken inom och genom området vid befintligt respektive överdäckat Norra stationsområde • Hur kan trafikplaneringen av området medverka till färre trafikolyckor Beteckningar Natur och friluftsområde Annat viktigt grönområde, bebyggelsepräglat Behov av rekreationsförbindelse enligt Stockholms översiktsplan Yttre gräns för nationalstadspark Tävlingsområde

15

5.3 – Sjukhusområdet 5.3.1 Disposition Ett långsiktigt projekt måste alltid förberedas för omvärldsförändringar som kan påverka planeringen. En generell struktur med f lexibla lösningar samt tekniska system som samverkar med den totala visionen ses som en förutsättning för att stödja verksamhetens kontinuerliga krav på förändringar.

I ”Gemensamma planeringsförutsättningar” angivna illustrationer till sjukhusbebyggelsen, dess organisation och struktur skall ses som idéskisser till tidiga utredningar om möjligheten att disponera området för avsett ändamål och integrera sjukhuset i den framväxande staden. Det är fritt för de tävlande att föreslå andra lösningar som bäst motsvarar kraven ställda i detta program.

Sjukhusområdet skall disponeras utifrån de av verksamheten definierade sambandskraven. Förutsättningar skall skapas för god logistik, för att kunna möta förändrade verksamhetskrav, för att kunna tillgodose framtida expansionsbehov och för att kunna tillgodose högt ställda säkerhets- och skyddskrav. Sjukhusområdet skall förses med en ny helikopterlandningsplats. Placeringen skall beakta sjukvårdsrelaterade sambandskrav, risker för störning av verksamheter, inf lygningsmöjligheter och miljöaspekter. Ytterligare en viktig faktor som påverkar sjukhusområdets struktur är den planerade men ej beslutade överdäckningen av Norra stationsområdet.

Detta innebär att det nya sjukhuset måste utformas både som en fullt integrerad del av den kommande staden och samtidigt fungera i alla avseenden även utan den.

Det nya sjukhuset placeras inom tävlingsområdet, i första hand på sjukhusområdets sida, öster om Solnavägen. För att manifestera samverkan med fakulteten och forskningen samt för att understryka den öst-västliga axeln kan även, till en mindre del, mark på Karolinska Institutets område väster om Solnavägen tas i anspråk för gemensamma funktioner.

Nära samband och långtgående integration mellan vård, forskning och undervisning skall eftersträvas i hela sjukhusstrukturen. Kravet riktas även mot de be-

16

fintliga laboratoriebyggnaderna i L-kvarteret. Även här är sambandet sjukvård-forskning väsentlig liksom det inbördes sambandet mellan de olika forskningsenheterna. De befintliga laboratoriebyggnaderna föreslås utnyttjas av den nya sjukhusverksamheten och användas som såväl forsknings- som rutinlaboratorier. Om totalekonomiska vinster påvisas kan de tävlande föreslå andra användningssätt eller ersätta de befintliga laboratoriebyggnaderna med nybyggda lokaler.

Till sjukhuset ansluts ett patienthotell för anhöriga och patienter. Närheten till Nobel Forum och goda kommunikationer till Arlanda skapar goda förutsättningar även för en kommersiell hotellverksamhet.

Patienthotellet kan kombineras med forskarlägenheter, hotell, konferensanläggning m m. Investeringen förutsätts göras av annan part och kommer inte omfattas av den fortsatta projekteringen i landstingets regi.

Det är dock viktigt att vid områdets disposition beakta verksamhetens krav på inomhus förbindelse mellan det nya sjukhuset och hotellet.

5.3.2 Utformning Det nya sjukhuset skall erbjuda personal, patienter, forskare och studenter en attraktiv vård- och arbetsmiljö. Utformningen skall stödja sjukhusets profil som ett av Europas ledande universitetssjukhus och bidra till rekrytering av nationellt och internationellt framstående forskare och vårdpersonal.

För patienter i behov av specialiserad och högspecialiserad vård skall sjukhusets utformning förmedla begrepp som omtanke, trygghet och kvalitet.

Lokalutformningen skall stödja interdisciplinär samverkan och kreativitet.

Möten med den befintliga bebyggelsen inom och intill tävlingsområdet liksom med sjukhusparken skall vara väl studerade och motiverade.

Gestaltningen av den yttre miljön inom universitetssjukhusområdet skall erbjuda rika upplevelsevärden. Den skall utformas utifrån patienternas, anhörigas och personalens perspektiv, den skall vara del av stadens gaturum och skall, liksom den nuvarande sjukhusparken, vara tillgänglig för offentligt bruk.

Dagens möte mellan Solna och Stockholm och mellan Karolinska sjukhusområdet och Karolinska Institutet.

5.3.3 Försörjning och logistik God logistik är avgörande för sjukhusets funktionalitet.

Transporter från och till anläggningen samt f löden av varor och material ska studeras särskilt med målet att skapa förutsättningar för rationella, energisnåla och miljöanpassade system som kräver minsta möjliga transporter och som samtidigt ger goda möjligheter till miljöanpassad materialhantering. Anläggningens säkerhet (försörjning, drift, brandskydd, passage, infektionsskydd) är av yttersta vikt. Flöden av varor, patienter, personal och besökande skall omhändertas utifrån högt ställda integritets- och säkerhetskrav.

5.3.4 Säkerhet Dispositionen av området skall beakta risktransportproblematiken redovisad i bilaga 6.

5.3.5 Särskilda frågeställningar • Hur organiseras bebyggelsen inom området utifrån sambandskrav mellan vård, forskning och utbildning • Hur åstadkommes överblickbarhet och orienterbarhet inom detta stora komplex • Hur tillgodoses framtida expansionsmöjligheter av sjukhuset inom alternativt utanför tävlingsområdet • Hur påverkas områdets disposition av eventuell minskning av verksamheten

• Hur stärker bebyggelsens organisation sambandet med KI • Hur tillgodoses sambandet mellan sjukhus och patienthotell • Hur kan den kulturhistoriskt intressanta bebyggelsemiljön bevaras och utvecklas • Hur förhåller sig det nya sjukhuset till den befintliga bebyggelsen intill tävlingsområdet • Hur utformas sjukhuset/sjukhusområdet för att skapa högt attraktionsvärde för patienter, sjukvårdspersonal, forskare och studenter • Hur utformas den yttre miljön • Hur tillgodoses behoven av visuell/fysisk tillgång till grönska • Hur utnyttjas tillgången till den närliggande sjukhusparken • Hur ordnas en trafikstruktur inom området som väl hänger samman med den övriga stadsdelen • Hur omhändertas risktransportproblematiken vid överdäckning resp utebliven överdäckning av Norra stationsområdet • Hur utformas helikopterlandningsplatsen för att klara krav på vårdsamband, miljöhänsyn och säkerhet • Hur tillgodoses krav på kostnadseffektiv och säker logistik för patient-, personal- och godsf löden (inkl läkemedel)

17

5.4 – Sjukhuslokaler Förutsättningar för att i dagsläget formulera en detaljerad verksamhetsbeskrivning finns inte och därmed är heller inte något lokalprogram upprättat. Planeringen skall ske utifrån verksamhetens mål och sambandskrav (se bilaga 1) samt utifrån nedan beskrivna behov.

Vid dimensionering av sjukhuset måste hänsyn tas till universitetssjukvårdens speciella och resurskrävande karaktär. Detta innebär att traditionella nyckeltal för ett akutsjukhus som antal vårdplatser, operationssalar, mottagningsbesök, vårdtillfällen, operationer etc inte är direkt applicerbara på det planerade universitetssjukhuset. Istället är det ett samlat resurs- och kapacitetsutnyttjande som skall optimeras.

Det nya sjukhuset måste kännetecknas av en hög grad av generalitet med möjlighet till f lexibelt lokalutnyttjande och expansionsmöjligheter inom såväl byggnader som område.

Forskningsaktiviteter som idag utförs i forskningslaboratorier på KI-området resp. Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) ska kunna överföras till de nya forskningslokalerna vid sjukhuset beroende på behov av multidisciplinärt samarbete och relationen till den kliniska forskningen och vården.

För den framtida utbildningen behövs flexibla undervisningslokaler för såväl grundutbildning, vidareutbildning som forskarutbildning. Modern medicinsk pedagogik är beroende av lokaler för arbete i mindre grupper, datortillgång liksom simulatorer för klinisk träning, förutom traditionella seminarierum och föreläsningssalar.

Avsikten är att skapa förutsättningar för forskningscentra (”Centers of excellence”) med en dynamisk och f lexibel miljö i anslutning till den högspecialiserade och specialiserade vården. Vid utformningen av det nya sjukhuset skall integrationen mellan fakultet (KI) och sjukhuset tydliggöras. Vissa funktioner som administrativa lokaler, bibliotek, hörsalar och aula samordnas i gemensamma lokaler.

Forskningslokalerna omfattar forskningslaboratorier (våta och torra lab), kontor, core facilities med speciella krav (djuravdelningar m m), konferens- och utbildnings-

18

lokaler och övriga lokaler (biobanker m m).

De kliniska laboratorierna bör ha närhet till forskningslaboratorierna för effektivt utnyttjande av kompetens och viss gemensam avancerad utrustning.

Den högspecialiserade och specialiserade vården vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus överförs till den nya universitetssjukhusbyggnaden och ges där en sammanhållen och tydlig identitet. Samtidigt som särskilda omvårdnadsaspekter inom barnsjukvård tillgodoses skall en integration med övriga funktioner inom sjukhuset möjliggöras.

Det nya universitetssjukhuset skall dimensioneras för ca 600 vårdplatser. Flertalet vårdplatser skall ge möjlighet till övervakning och tekniskt avancerad vård samtidigt som krav på integritet, god patient- och arbetsmiljö och anhörigas närvaro i vården skall tillgodoses.

Intensivvård (ex.vis. respiratorvård) och postoperativ vård beräknas för 20–25% av vårdplatserna och ca 10% av

vårdplatserna bör medge isolering av infekterade eller särskilt infektionskänsliga patienter (slussade rum). Ytan runt varje vårdplats skall vara så stor att den förutom att ge utrymme för undervisning och forskning medger plats för erforderlig teknisk utrustning och mobila arbetsredskap (läkemedelsvagnar, patientliftar etc).

Till vårdplatserna skall förutom hygienutrymmen kopplas enklare laboratorieutrymmen medan tyngre laboratorieutrustning samlas i närbelägna forskningslaboratorier (inom eller i anslutning till sjukhuset).

Vid sjukhuset kommer omfattande dagvård och öppen vård att bedrivas och denna beräknas svara för ca 50% av sjukhusets vårdaktiviteter.

Till sjukhuset ansluts ett patienthotell för anhöriga och patienter om ca 100 rum. Hotellet utnyttjas av patienter som genomgår upprepade undersökningar och/eller behandlingar och som inte kräver medicinsk övervakning och vård. Plats för anhöriga skall finnas.

Hotellet får särskild betydelse då sjukhuset tar emot patienter från hela regionen och även utomläns- och utlandspatienter.

Sjukhusets verksamhetsarea uppgår till 190 000 kvm BTA nybyggnad. Till detta kommer 45 000 kvm BTA i befintliga laboratorier som kan nyttjas för lämpliga delar av forskningsverksamheten inom uppdraget för det nya universitetssjukhuset. Bedömning av tillkommande erforderlig area för teknisk försörjning, servicefunktioner och parkering ingår i tävlingsuppgiften och finns inte angiven i tävlingsprogrammet.

Områdets disposition och sjukhusets struktur måste hantera möjligheten att i framtiden kunna förändra omfattningen/volymen av hela eller delar av verksamheten.

Tävlingsförslagen skall, primärt inom tävlingsområdet och sekundärt inom angivna expansionsriktningar redovisa förslagets utvecklingsmöjligheter med en ökning av verksamhetsarean med 40 000 + 40 000 kvm. Även konsekvenserna för övriga delar av förslaget (ökat parkeringsbehov, försörjning m m) skall bedömas och redovisas.

5.4.1 Generalitet och flexibel användning Sjukhuset skall kännetecknas av en hög grad av generalitet som tillåter brett användningssätt och snabb anpassning till verksamhetens specifika och skiftande behov.

Möjligheter bör finnas att tillgodose olika verksamheters krav i princip var som helst i byggnaderna utan att byggnadsstrukturen behöver förändras. Inom ramen för den generella byggnadsstrukturen skall lokalerna kunna anpassas till aktuella verksamheter på ett sådant sätt att kringliggande verksamheter störs minimalt. Driftsäkra, f lexibla, lättåtkomliga och utbyggbara system som minimerar underhåll och underlättar ombyggnader skall väljas.

Vissa verksamheter inom vård och forskning såsom exempelvis strålbehandling ställer emellertid exceptionella krav på lokaler. Det får orimliga konsekvenser om dessa skulle vara dimensionerande för byggnadsstrukturen i sin helhet. De bör därför undantas och tillgodoses vid sidan av det generella systemet.

19

5.4.2 Informationsteknologi Utvecklingen inom informationsteknologin kommer att leda till nya arbetssätt såväl inom sjukhuset som mellan sjukhuset och andra vårdgivare, mellan sjukhuset och patienter och mellan sjukhuset och fastighetsautomation. Med trådlös datakommunikation kan f lera funktioner decentraliseras. Samtidigt implementeras telemedicinska lösningar för kommunikation mellan olika vårdgivare. Även patientinformationssystemen utvecklas och särskilda informationscentra med nätuppkopplade datorer etableras på sjukhuset för informationssökning.

5.4.3 Driftsäkerhet och skydd Vid universitetssjukhuset kommer teknikintensiv sjukvård och avancerad forskning att bedrivas. Detta måste beaktas både från arbets-/patientmiljö- och säkerhetsperspektiv. Elektromagnetiska fält skall minimeras likaväl som en säker strålmiljö eftersträvas.

Kraven på driftsäkerhet och avbrottsfri teknisk försörjning kommer att vara högt ställda. Beroendet av modern informationsteknologi och datoriserade system ställer särskilda krav på säkra lösningar.

Universitetssjukhusets mycket höga utrustningsnivå med känslig och stöldbegärlig utrustning, certifierade laboratorier och krav på integritet för såväl patienter som personal kräver säkerhetslösningar som ger nödvändigt skydd för såväl patienter och personal som vårdlokaler och forskningslaboratorier.

5.4.4 Patient- och arbetsmiljö Sjukvårds- och forskningsverksamhet är till stora delar av teknisk karaktär och det är viktigt att lokalerna anpassas till verksamhetskraven. Samtidigt är det väsentligt att de humanitära aspekterna på miljön beaktas. De mänskliga behoven skall stå i centrum vid planering och utformning av det nya universitetssjukhuset. Frågor som trygghet och omsorg för patienter och anhöriga samt trivsel och stimulans i arbetsmiljön för anställda kommer att ges hög prioritet.

20

5.4.5 Särskilda frågeställningar • Hur utformas relationen mellan funktioner (ex.vis. operationsverksamhet, röntgen), teman (ex.vis. hjärtkärlsjukvård, barnsjukvård) och olika vårdformer (öppen- och slutenvård) • Hur tillgodoses sambandet mellan sjukvård, klinisk forskning och laboratorieforskning • Hur tillgodoses sambandet mellan sjukvård och utbildning • Hur tillgodoses sambandet mellan nya forskningslaboratorier och befintliga forskningslaboratorier vid Karolinska sjukhuset och Karolinska Institutet • Vilka är konsekvenserna av en eventuell utökning av verksamhetslokaler med 40 000 + 40 000 kvm • Hur tillgodoses maximal generalitet och f lexibilitet för byggnadsdelar och tekniska system • Hur tillgodoses generalitetskravet i sjukhusets gestaltningskoncept • Hur utformas generella lokaler (vårdrum, mottagningsrum eller operationssalar) • Hur tillgodoses f lexibilitetskravet vid utformningen av vårdplatsen respektive vårdavdelningar/enheter • Hur utformas mötesplatser (arenor) som alternativ till (ersättning för) traditionella personalexpeditioner • Hur tillvaratas modern informationsteknologi för kommunikation inom sjukhuset och till sjukhuset och hur påverkar den sjukhusets infrastruktur och funktion • Hur tillgodoses högt ställda krav på driftsäkerhet • Hur tillgodoses säkerheten och skyddet för personal, patienter, lokaler och utrustning • Hur tillgodoses de funktionshindrades behov • Hur tillgodoses patient-, anhörig- och arbetsmiljö i en tekniskt avancerad struktur • Hur skapas en arbetsmiljö där utveckling av nya samarbetsmetoder stimuleras • Hur omhändertas mänskliga behov av omtanke, empati och trygghet

21

6.0 – Tävlingsområdet 6.0.1 Avgränsning och framtida expantionsrikningar Tävlingsområdet består dels av det landstingsägda sjukhusområdet, dels av kommunens vägområde längs Solnavägen samt av Akademiska Hus mark vid Karolinska Institutets entréområde. Den exakta utsträckningen framgår av bilaga 9 och omfattar ca 122 000 kvm.

För framtida expansionsbehov som inte kan tillgodoses inom tävlingsområdet kan Norrbackatomten och/eller bostadsområdet norr om tävlingsområdet tas i anspråk (framgår av bilaga 9).

6.0.2 Befintliga kulturmiljöer och bebyggelsen Den äldsta sjukhusbebyggelsen på Karolinska sjukhusområdet uppfördes redan i slutet av 1800-talet medan den moderna sjukhusanläggningen invigdes först på 1940-talet och präglas av funktionalismens ideal ”hus i park”. Områdesplanen utgår från den centralt placerade huvudbyggnaden dit avdelningar med starka sambandskrav förlades. Andra avdelningar inrymdes i separata byggnader rationellt och genomtänkt placerade kring den centralt belägna parken och med kulvertförbindelser under mark. Planen antyder en axel från huvudbyggnaden via parken till Norrbackainstitutet.

Karolinska sjukhuset har med sin genomarbetade arkitektur och fasadbehandling ett högt arkitektoniskt värde.

Karolinska Institutets utformning som ett campus enligt amerikanska förebilder genomfördes efter en arkitekttävling 1936. Enligt denna inryms varje institution i en egen fristående byggnad. Arkitekturen är mestadels mycket högtstående och genomtänkt. Byggnaderna har genomgående rött fasadtegel och mycket låga sadeltak med obetydligt utskjutande takfot. Landskapsgestaltningen är medveten och resulterar i rumsligt väldigt klart samspel mellan terräng, byggnader och vegetation.

De båda områdena visar släktskap med varandra både vad det gäller dispositionen av området, volymbearbetningen och materialen (se bilaga 5, Kulturhistorisk bebyggelse). De senaste årtiondena har områdena förtätats genom nya byggnader, de f lesta väl

22

anpassade till den befintliga bebyggelsemiljön. Så sent som 1993 invigdes Nobel Forum, en sparsmakad och elegant sammanhållen byggnad med stora kvalitéer.

6.0.3 Kommande bebyggelse intill tävlingsområde Stadsförnyelseprojektet på Norra stations-, KI- och KSområdet är ett politiskt högt prioriterat projekt som befinner sig i planeringsskede. Dock är inte några avgörande beslut tagna och tidplanen inte fastställd.

6.0.4 Bebyggelsen inom tävlingsområdet Den befintliga bebyggelsen inom tävlingsområdet förutsätts till stor del rivas och ge plats åt det nya universitetssjukhuset. Det finns några få undantag där de tävlande förväntas föra resonemang kring bevarande, flyttning, rivning eller integration utifrån kulturhistoriska, funktionella respektive totalekonomiska aspekter.

På entréområdet till Karolinska Institutet, inom tävlingsområdets gränser, återfinns 1700-tals gården Stenbrottet med mangårdsbyggnaden (Gammelgården) och en två våningar hög timmerbyggnad (Tiondeladan), hitf lyttad ursprungligen från Spånga. Byggnadernas exteriör jämte omgivande trädgård byggnadsminnesförklarades 1947. Husen disponeras idag av Karolinska Institutet, huvudsakligen för administration och representation.

Det sydvästra hörnet av Karolinska sjukhusområdet innehåller ett stort antal byggnader med varierande karaktär, teknisk status och fastighetsekonomisk livslängd. I tidigare utredningar har bedömningar gjorts att enbart delar av laboratoriekvarteret (L1, L2, L4, L5, L7 och L8) och den arkitekturhistoriskt värdefulla Gustav V:s forskningsinstitut (M1) kan komma att nyttjas för det nya universitetssjukhuset. Det är dock fritt för de tävlande att komma fram till vilka delar av den befintliga laboratoriebebyggelsen som utgör hinder och vilka som kan bli tillgång för en välfungerande sjukhusstruktur och en sammanhållen stadsbild.

De tidigare, inom 3S genomförda, utredningarna gällande det nya universitetssjukhusets möjlighet att inrymmas intill Karolinska Institutet visade behov av att disponera området fritt utan hänsyn till Thoraxbyggnaderna.

Därför skall de tävlande, om de avser behålla den nuvarande verksamheten inom Thorax befintliga byggnader, visa funktionella och totalekonomiska vinster med denna lösning.

Underlag för värdering av laboratoriekvarteret finns i bilaga 7, Teknisk information/fastighetsanalys av befintliga laboratoriebyggnader. Övrig bebyggelse beskrivs översiktligt i bilaga 5, Kulturhistorisk bebyggelse.

6.0.6 Markförhållanden Grundläggningsförhållanden inom tävlingsområdet kan betecknas som goda. Marken består i huvudsak av berg i dagen och sandgrovmo. Topografi och geotekniska förhållanden inklusive kartor, planer och sektioner återfinns i bilaga 8, Geotekniskt PM.

6.0.5 Befintligt ledningsnät och kulvertar inom tävlingsområdet Tävlingsförslagen kan planeras utan hänsyn till befintliga ledningsstråk och kulvertar inom tävlingsområdet.

23

7.0 – Förutsättningar 7.1 – Trafik Trafikplaneringen skall dimensioneras efter trafikförhållanden 2015, dvs maxvarianten utifrån genomförd överdäckning av Norra stationsområdet. Se vidare bilaga 2, Gemensamma planeringsförutsättningar (GPF).

Vid utebliven överdäckning blir trafikf lödena lägre.

7.1.1 Akuttransporter Framtida akuttransporter från norr och öster med eller utan överdäckning av Norra stationsområdet kommer att angöra Karolinska Solna via Solnavägen söderifrån.

Se övrigt i GPF, bilaga 2.

Södergående trafik via E4 från Uppsala kommer att kunna angöra sjukhusområdet via Haga södra. Essingeledens norrgående körfält kommer vid en överdäckning av E4 och Norra stationsområdet att kompletteras med en påfartsramp till Solnavägen.

7.1.2 Helikoptertrafik Det nya universitetssjukhuset skall förses med en land-

24

ningsplats för helikopter. Helikopterplattan kräver en yta om 80 x 90 meter. Inf lygning skall ske via E4 och Brunnsviken. Verksamheten kan innebära störningar för omgivande bebyggelse. Se bilaga 4, Miljöbedömning Karolinska sjukhusområdet.

7.1.3 Kollektivtrafik Karolinska sjukhusområdet inklusive Karolinska Institutet är redan idag en viktig målpunkt för kollektivtrafiken.

Till tävlingsförutsättningarna hör att tävlingsområdet försörjs av tunnelbana och buss. De tävlande kan föreslå f lera uppgångar i för sjukhuset strategiska lägen från en huvuduppgång vid entréplatsen.

7.1.4 Gång- och cykeltrafik Karolinska sjukhusområdet är så geografiskt omfattande att det behöver goda gång- och cykelvägar i alla riktningar både i anslutning till och inom området. I tävlingen ingår att föreslå en gångförbindelse mellan sjukhusområdet och den planerade pendeltågsstationen vid Odenplan/Vanadisplan. Inom sjukhusområdet erfordras 500 cykelplatser.

7.1.5 Biltrafik Tävlingsområdet förutsätts trafikförsörjas från Solnavägen och till viss del norrifrån via trafikplats Haga södra/Solna kyrkväg och Karolinska vägen.

nya universitetssjukhuset. Övrig befintlig bebyggelse inom nuvarande Karolinska sjukhusområdet kommer att försörjas via dagens ledningsnät. Omläggningar, nya anslutningar m m omfattas inte av tävlingen.

7.1.6 Parkering All parkering för besökare bör placeras i det mest tillgängliga läget. Markparkering vid angöring behövs för handikappfordon och tidsbegränsad parkering. För den angivna verksamhetsarean om 190 000 + 45 000 kvm skall 2 500 parkeringsplatser redovisas.

7.3 – Tidplan • Tävling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .7/11 2005 – 3/4 2006 • Prisutdelning . . . . . . . . . . . . . . . . . . .senast i augusti 2006 • Framtagandet av beslutsunderlaget till landstingsfullmäktige/program . . . . . . . .till årsskiftet 2007/2008 • Inf lyttning i första etapp (4–5 år efter beslut) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2012/2013

7.1.7 Farligt gods E4 och den planerade Norra länken är primära transportvägar för farligt gods. Solnavägen utgör i dagsläget en sekundär transportväg för farligt gods och kan eventuellt fungera som en del i ett omledningsvägnät för Norra länken. Detta innebär restriktioner för byggnation i nära anslutning till vägområden. Se bilaga 6, Riskhänsyn vid byggande av ett nytt universitetssjukhus.

De tävlande skall även beakta sjukhusets egna risktransporter.

7.2 – Teknisk försörjning 7.2.1 Mediaförsörjning av det nya universitetssjukhuset System skall väljas utifrån livscykelkalkyl. Förutom idag förekommande media skall anläggningen kunna anslutas/kompletteras med nya tekniker för att kunna uppnå en så effektiv och driftsäker anläggning som möjligt.

Försörjning av media till nytt universitetssjukhus ses utifrån tre olika systemperspektiv: fjärrleveranser, lokal områdesproduktion och husegna system. Mediaförsörjningen skall redovisas enligt denna princip.

Anslutningspunkter kan väljas fritt utifrån områdets aktuella disposition.

7.4 – Kostnadsram Preliminär budget för bygginvesteringar har beräknats till ca 7–7,5 miljarder kronor. Budgeten bygger på bedömd kalkyl för i 3S-utredningen angivna preliminära ytor och funktioner (vård och lab) och avser endast nybyggnader för universitetssjukhuset. I den preliminära budgeten ingår inte räntekostnader eller bokförda värden på byggnader som rivs. Anpassning respektive ersättning av de befintliga laboratorielokalerna ingår inte i budgeten, inte heller kostnader för omläggning av mediaförsörjningen för nuvarande Karolinska Universitetssjukhuset.

7.5 – Tidigare utredningsmaterial Ett stort antal utredningar gällande bl.a. sjukvårdsverksamhets-, stadsbyggnads-, miljö- och teknikfrågor har föregått och underbyggt denna tävling. Utredningar eller delar av utredningar som är aktuella för tävlingen åberopas, kommenteras och/eller bilägges tävlingsprogrammet. Utöver dessa finns under bilaga 10 en förteckning över referensmaterial som kan vara av intresse för de tävlande. Statusen på materialet är varierande och skall mestadels betraktas som bakgrundsinformation.

Om motstridiga uppgifter finnes gäller alltid vad som anges i tävlingsprogrammet.

7.2.2 Försörjning av befintlig bebyggelse Befintlig bebyggelse m m på tävlingsområdet som de tävlande avser att behålla och nyttja för den framtida sjukhusverksamheten skall försörjas av media via det

25

8.0 – Tävlingstekniska bestämmelser 8.1 Tävlingsarrangör Stockholms läns landsting Box 17201 SE-104 62 Stockholm 8.2 Tävlingsform Tävlingen är en inbjuden projekttävling som föregåtts av öppen prekvalificering. Enbart de inbjudna äger rätt att delta.

8.3 Tävlingens syfte Formgivningstävlingen har två syften: dels att få fram ett högkvalitativt förslag som grund för förverkligande av det nya universitetssjukhuset dels att upphandla konsulttjänster för det fortsatta uppdraget.

8.4 Tävlingsspråk Tävlingsspråk är svenska och tävlingsförslaget skall vara utfört på svenska.

Med hänsyn till det absoluta kravet på anonyma förslag betonas vikten av att språkbehandlingen i tävlingsförslaget inte röjer förslagsställaren nationalitet.

8.5 Tävlingsfunktionär Tävlingsfunktionär är Chatarina Ferdinandsson, tel: +46 8 690 76 43, e-post: nus-tavlingsfunktionar@locum.se, postadress: Locum AB, Box 17201, 104 62 Stockholm OBS! Alla kontakter angående tävlingen skall alltid riktas till tävlingsfunktionären. Tävlande får ej ta direkt kontakt med juryledamot eller annan del av arrangörens organisation för frågor angående tävlingen.

8.6 Startmöte Samtliga tävlande inbjuds till ett gemensamt informationsmöte den 12 december kl. 09.00, Medicinhistoriska museet, Karolinska sjukhusområdet.

26

8.7 Tävlingsfrågor Begäran om klarlägganden eller kompletterande uppgifter om tävlingsprogramhandlingarna skall göras skriftligen, genom brev eller e-post, till tävlingsfunktionären.

Försändelsen skall markeras ”NUS-Tävlingsfråga”.

Tävlingsfrågor skall vara tävlingsfunktionären tillhanda senast 2006-01-27.

Tävlingsfrågor och svar kommer att skickas till samtliga tävlande senast 2006-02-17.

8.8 Inlämning Tävlingsförslag skall vara lämnat till post eller budservice senast den 3 april 2006, adresserat till tävlingsfunktionären. Tävlingsförslag kan även samma dag före 17.00 lämnas direkt till tävlingsfunktionären, besöksadress: Locum Sjukhusbacken 14.

Förslaget skall åtföljas av ett förseglat ogenomskinligt kuvert märkt med ”Namnsedel” och förslagets motto.

Detta kuvert skall innehålla uppgifter om namn på förslagsställaren och eventuella medarbetare. I separat kuvert, märkt ”Kvitto” och förslagets motto, skall skickas ett kvitto som styrker inlämningsdagen.

8.9 Redovisning av tävlingsförslag Samtliga tävlingshandlingar skall vara anonyma och försedda med mottot i nedre högra hörnet. Tävlingsförslaget skall på intet sätt kunna härledas till förslagsställaren och på detta sätt röja anonymiteten. Om så skulle ske, kan juryn undanta förslaget från bedömningen och besluta att inget arvode skall utgå.

Tävlingsförslag skall monteras på planscher i liggande A1 format (594 x 840) och skall omfatta 18 planscher med innehållet enligt nedan. Planscherna skall vara numrerade. All text såsom beskrivning av förslaget, ställningstaganden och olika resonemang skall redovisas på planscher. Texten skall även sammanställas i en separat PM i A4-format. Tävlingsförslaget skall åtföljas av en kopierbar omgång (förminskad till A3 format).

Samtliga texter skall vara läsbara även i det förminskade formatet. Tävlingsförslagets planscher skall även levereras i pdf-format på en CD. Sjukhuset respektive del av sjukhuset skall redovisas i

modeller i skala 1:1000 och 1:250. Modellplatta i skala 1:1000 tillhandahålles av arrangören senast den 2 januari 2006.

Principer för stadsstrukturen och sjukhusets integration i denna skall redovisas med volymstudie i 3D datamodell och levereras på en CD. Förslagen skall presenteras enligt följande:

utrymmen för forskning, vård, administration, patienthotell, försörjning, parkering och anläggningens gemensamma tekniska infrastruktur m m.

Den totala arean skall även redovisas med fördelning under och över mark. Förhållandet mellan bruttoarea BTA och lokalarea LOA (area avsedd för verksamheter) skall anges.

Redovisningen skall göras på 4 sammansatta A1-planscher till dubbel A1 höjd och dubbel A1 längd. I den förminskade redovisningen i A3-format görs redovisningen i skala 1:1000 på en till A3-format nedvikt A1-ritning.

• ”Sjukhuset som del av ett långsiktigt hållbart samhälle” > Plansch 1, 2 Redovisning av förslagets miljökoncept och energikoncept utifrån ställda frågeställningar

• ”Sjukhuset i staden” Redovisning av principer för sjukhusets integration i en tänkt stadsstruktur. Redovisning av trafiklösningen: tillfartsvägar, sjukhusangöring, kollektiv trafik m m.

Förslaget skall visa två scenarios: > Plansch 3 färdigställd överdäckning av Norra stationsområdet (skala 1:2000)

> Plansch 4 utebliven eller försenad överdäckning (skala 1:2000)

Representativa vyer och illustrationer av båda alternativen.

• ”Sjukhusområdet” > Plansch 5 Illustration av områdets disposition (skala 1:1000)

> Plansch 6, 7 Redovisning av anläggningens gestaltningsidé och förhållningssätt till omgivningen. Valfria illustrationer av exteriör dock minst ett helhetsperspektiv med anläggningens entréplats.

> Plansch 8 Redovisning av yttre miljö. Valfria illustrationer och perspektiv.

> Plansch 9, 10, 11, 12 Axonometriskt perspektiv med redovisning av anläggningens struktur, verksamheter och samband, entréförhållanden och kommunikationer, orienterbarhet, säkerhetsaspekter m m. Redovisning av hur anläggningen kan expandera respektive minska med bibehållen struktur (skala 1:500).

Redovisning av förslagets bruttoarea/bruttovolym fördelad på

• ”Sjukhuslokaler” > Plansch 13 Redovisning av för anläggningen väsentliga planer inklusive principiell uppbyggnad av tekniska system (skala 1:500)

> Plansch 14 Redovisning av för anläggningen väsentliga sektioner inklusive principiell uppbyggnad av tekniska system (skala 1:500)

> Plansch 15 Redovisning av för anläggningen väsentliga fasader (skala 1:500)

> Plansch 16 Redovisning hur de generella byggnaderna kan disponeras med bibehållen struktur för vård/mottagning/operation/forskningslaboratorier (skala 1:250). Redovisning av vilka verksamheter som inte kan inrymmas inom den presenterade byggnadsstrukturen.

> Plansch 17 Illustration av nya lokalkoncept. Illustration av hur sambandet forskning– utbildning–sjukvård löses på olika nivåer. Illustration av det generella vårdrummets utformning för vård/forskning/utbildning.

> Plansch 18 Valfria illustrationer av interiör dock minst ett perspektiv som visar sjukhusets publika del och perspektiv som illustrerar den föreslagna patientoch arbetsmiljön.

• Modeller Tävlingsförslaget skall redovisas volymmässigt i en vit modell över tävlingsområdet i skala 1:1000.

Entréplatsen med de omgivande byggnadernas fasader skall redovisas på en modell i skala 1:250. Detaljeringsnivå skall vara anpassad så att sjukhusets gestaltning och dess relation till övriga byggnader i anslutning till entréplatsen går att utläsa.

27

8.10 Jury Juryledamöter Dag Larsson Dagmar Fornander Carl-Anders Ifvarsson Pia Lidwall Birgitta Sevefjord Raymond Wigg Sören Olofsson Cecilia Schelin Seidegård Harriet Wallberg Henriksson Ingemar Ziegler Lennart Karlsson Juan Copoví-Mena Per Linder Ingela Lindh Krister Bjurström Göran Lindberg Mats Edblom Kristin Jarmund

Ordförande Vice ordförande Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Landstingsdirektör Sjukhusdirektör Rektor VD VD Chef för projektet Stadsarkitekt/Arkitekt SAR/MSA Stadsbyggnadsdirektör/Arkitekt MSA Arkitekt SAR/MSA Arkitekt LAR/MSA Arkitekt SAR/MSA Sivilarkitekt MNAL

Juryns sekretariat består av Thomas Nordberg, Sveriges Arkitekter samt Lenka Medin, Locum AB. För löpande beredning av frågor kommer juryn att förfoga över fyra sakkunniga beredningsgrupper inom områden Funktion, Struktur och gestaltning, Teknik samt Ekonomi, tid och genomförande. Beredningsgruppernas ordförande (med undantag för gruppen Teknik som f.n. är vakant) är Göran Stiernstedt, bitr. landstingsdirektör (funktion), Carl Montgomery, VD Stiftelsen Clara (struktur och gestaltning) och Björn Ekström, Teknisk direktör, Locum AB (ekonomi, tid och genomförande). Dessa kommer att adjungeras till juryn.

Juryn äger rätt att tillkalla sakkunnig expertis som rådgivare.

8.11 Bedömning Förslagens funktionella, etiska, estetiska, tekniska och totalekonomiska egenskaper kommer att vägas samman med helhetsgrepp, idéstyrka och utvecklingsbarhet.

8.12 Tävlingsarvoden och priser Varje tävlande som inom utsatt tid inlämnat förslag i

28

Utsedd av Socialdemokraterna Utsedd av Moderaterna Utsedd av Folkpartiet Utsedd av Kristdemokraterna Utsedd av Vänsterpartiet Utsedd av Miljöpartiet Stockholms läns landsting Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Institutet Locum AB Akademiska Hus Locum AB Solna stad Stockholm stad Bjurström & Brodin Arkitekter AB Nivå landskapsarkitektur AB Ahlgren Edblom Arkitekter AB, utsedd av SA Kristin Jarmund Arkitekter AS, utsedd av SA

enlighet med tävlingsprogrammet och vars förslag godkänns för bedömning av tävlingsjuryn erhåller tävlingsarvode om 1 300 000 kronor exkl mervärdeskatt, moms.

Det åligger varje deltagare att i förekommande fall registrera sig för moms i Sverige och debitera Stockholms läns landsting tävlingsarvodet med svensk moms.

Därutöver disponerar juryn 2 500 000 kronor exkl moms för priser och belöningar.

8.13 Publicering/Utställning Tävlingsförslagen kommer under bedömningstiden att ställas ut offentligt genom arrangörens försorg. Plats meddelas senare.

Arrangören, Sveriges Arkitekter och massmedia m f l äger fri rätt att publicera tävlingsförslagen.

All publicering av tävlingsförslag efter avslutad tävling kommer att ske med angivande av förslagsställarens namn.

8.14 Äganderätt, upphovsrätt och nyttjanderätt Arrangören innehar den materiella äganderätten till tävlingsförslagen. Förslagsställaren äger dock rätt att utbyta originalförslag mot kopia eller annan avbildning.

De tävlande innehar upphovsrätten och behåller

nyttjanderätten till sina förslag. Arrangören äger dock under en tid av fem år option på nyttjanderätten till belönade och arvoderade förslag. Om inte avtal träffats inom denna tid, äger förslagsställaren att fritt förfoga över sitt förslag.

8.15 Uppdrag efter tävlingen Genom beslut den 10 maj 2005 gav fullmäktige landstingsstyrelsen i uppdrag att återkomma vid årsskiftet 2007/2008 med projektprogram inklusive kostnadsramar samt genomförandestrategi för byggprojektet.

Arrangören har tilldelats budget om 80 milj SEK avsedd för utredningar gällande alternativa användningssätt av det nuvarande sjukhusområdet, tävlingen om det nya universitetssjukhuset, fördjupning av det vinnande förslaget till programhandlingsnivå samt arbetet med detaljplanen. Arrangören bedömer att högst hälften av budgeten kommer att kunna disponeras för konsultarvoden efter tävlingen.

Arrangören avser efter tävlingens genomförande att förhandla med upphovsrättsinnehavaren till det förslag som juryn rekommenderat till vidare bearbetning/utförande om uppdraget att utveckla idéerna kring det nya universitetssjukhuset samt att ta fram erforderligt underlag för fullmäktiges beslut om projektets genomförande.

Kontraktsform och arvodesform kommer att preciseras i förhandlingen liksom detaljeringsgraden och omfattningen/inriktningen på det fortsatta arbetet.

Kontraktet kan komma att tecknas av eller övertas av en av landstinget för ändamålet utsedd organisation.

Om byggherren beslutar att, på saklig grund, avbryta den pågående projekteringen skall byggherren kompensera upphovsmannen/generalkonsulten med 5 000 000 SEK exkl. moms. Nyttjanderätten till nedlagt projekteringsarbete tillfaller därefter byggherren. Om beslut om avbrytande meddelas i ett senare skede av projekteringen reduceras ersättningen proportionellt i relation till utbetalade projekteringsarvoden och återstående kalkylerade projekteringskostnader.

Om erforderliga beslut om projektets fortsättning och dess omfattning fattas kommer vinnaren att ges möjlighet till minst 20% av detaljprojekteringen av de

delar som är väsentliga för anläggningen ur helhetsperspektiv och ges samordnande roll för helheten.

Arrangören förbehåller sig dock rätten att fördela investeringsvolymen, välja entreprenadform och förhandla om detaljprojekteringsuppdraget vid det tillfälle då projektets förutsättningar klargjorts.

Tiden för första inf lyttningen beräknas till ca 4–5 år efter landstingsfullmäktiges beslut om genomförande.

8.16 Tävlingsprogramhandlingar Programhandlingar för tävlingen utgörs av detta tävlingsprogram samt bilagor: 1. Verksamhetsmål och sambandskrav, 2005-10-31 2. Gemensamma planeringsförutsättningar (GPF), november 2004 samt remiss- och samrådsredogörelse, 2005-10-17 3. Solna – historik, nuläge och framtiden, 2005-10-24 4. Miljöbedömning Karolinska sjukhusområdet september 2005 5. Kulturhistorisk bebyggelse, 2005-10-24 6. Riskhänsyn vid byggande av nytt universitetssjukhus, Stockholms brandförsvar, Brand och riskteknik, 2005-10-25 7. Teknisk information/fastighetsanalys av befintliga laboratoriebyggnader, 2005-10-24 8. Geotekniskt PM, 2003-12-09 9. Tävlingsområdet 2005-10-24 10.Referensmaterial, 2005-10-25 11.Ritningsunderlag m m

29

8.17 Tävlingsprogrammets godkännande Detta program är upprättat i enlighet med ”Regler för svenska tävlingar inom arkitekternas, ingenjörernas och konstnärernas verksamhetsfält”. Reglerna gäller om inte programmet anger annat.

Program och bilagor är godkända av juryns ledamöter, vilka svarar för tävlingens genomförande. Ur tävlingsteknisk synpunkt är programmet granskat och godkänt för de tävlande av Sveriges Arkitekter (Thomas Nordberg, SA:s tävlingsnämnd).

Stockholm 2005-10-11

30

...........................................................................................

..........................................................................................

Dag Larsson/Ordförande

Dagmar Fornander/Vice ordförande

...........................................................................................

..........................................................................................

Carl-Anders Ifvarsson

Pia Lidwall

...........................................................................................

..........................................................................................

Birgitta Sevefjord

Raymond Wigg

...........................................................................................

..........................................................................................

Sören Olofsson

Cecilia Schelin Seidegård

...........................................................................................

..........................................................................................

Harriet Wallberg Henriksson

Ingemar Ziegler

...........................................................................................

..........................................................................................

Lennart Karlsson

Juan Copovi-Mena

...........................................................................................

..........................................................................................

Per Linder

Ingela Lindh

...........................................................................................

..........................................................................................

Krister Bjurström

Göran Lindberg

...........................................................................................

..........................................................................................

Mats Edblom

Kristin Jarmund

Central. Foto: Locum, Karolinska Universitetssjukhuset, Maskot, Matton, Bildhuset, Getty. Tryck: Wester s Mediaproduktion, V ster s 2005.