FMV

fmv s miljöarbete – en investering för framtiden

INNEHÅLL

Innehållsförteckning Inledning

3

GD och miljöchefen

4

FMVs miljöarbete

6

FMVs provverksamhet

8

Provverksamhet och miljö

10

Provplats Linköping

12

Provplats Karlsborg

14

Provplats Vidsel

16

Internationellt samarbete

18

Nationellt samabete

19

Projekt 20

GRAFISK FORM OCH PRODUKTION ENESTEDT & CO, oktober 2006 FOTO (Copyright ©) ClosePhoto.se, sid 1, 6, 14 och 22 Morgan Norman, sid 3 och 4 Peter Liander, Försvarets Bildbyrå, sid 9 (nederst) Kjell Lindqvist, Försvarets Bildbyrå, sid 10 Ulf Fabiansson, Försvarets Bildbyrå, sid 11 (överst) Eva Strandholm, Försvarets Bildbyrå, sid 11 (vänster) Peter Modigh, Försvarets Bildbyrå, sid 11 (höger) Jerry Lindbergh, FMV, sid 18 Andreas Karlsson, Försvarets Bildbyrå, sid 21 (vänster) Håkan Nyström, Försvarets Bildbyrå, sid 21 (höger) Bildbyrå, sid 102 0 och 11 00 5 ?, | Försvarets M I LJÖREDOVISNING 0 4−2

FMV, Försvarets materielverk, utvecklar och upphandlar framtidens materiel. Försvarsmakten är huvudkund, men FMV har även andra kunder som Polisen, Kustbevakningen, och Räddningsverket.

Inom FMV omvandlas önskemål om en viss förmåga till materiel, system och metoder som ger effekt. Myndigheten kombinerar hög systemkompetens med kommersiell kompetens och försvarskunnande.

FMV hanterar många och komplexa projekt i en internationell miljö i samverkan med industri, civila myndigheter och totalförsvaret. Affärsmässighet är en ledstjärna – allt för att stärka Sveriges totala försvarsförmåga och internationella insatser med avancerad och kostnadseffektiv materiel.

INLEDNING

Vi vill ha en dialog om vårt miljöarbete!

Den skrift du nu håller i din hand eller läser på din dator vill ge en bred redovisning av det omfattande och mångskiftande miljöarbete som pågår vid FMV. Vi har sedan 1999 regelbundet publicerat en miljöredovisning, men känner nu att det är dags att ta ytterligare ett steg för att förbättra dialogen om miljöfrågorna med våra intressenter. komprimera redovisningen av miljöarbetet 2004−05 till förmån för vad som görs idag och för att ge en inblick i hur FMVs miljöarbete utvecklas för morgondagens krav. Vi har även valt att lyfta fram och mer i detalj presentera det ambitiösa miljöarbete som utförs på våra provplatser. Deras arbete med att verifiera och validera de system som levereras till FMVs kunder innebär en väsentlig direkt miljöpåverkan i form av bl a buller samt utsläpp till luft, mark och vatten. Våra tre provplatser i Vidsel, Karlsborg och Linköping har alla skilda förutsättningar för att ta miljöhänsyn i sin verksamhet. Detta arbete vill vi nu berätta mer om för alla som är intresserade.

FMV är mitt inne i en stor omställning som bl a innefattar en förskjutning av vår kompetens mot ökat kommersiellt kunnande. Detta kombinerat med krav på en minskad organisation innebär att en del av vårt traditionellt tekniska arbete tas över av industrin.

Dessutom kommer vi i fortsättningen att i stor utsträckning anskaffa redan färdigutvecklade produkter och system, och endast i begränsad omfattning själva driva teknikutveckling. Detta förändrade arbetssätt kommer även att förändra arbetet med miljöanpassningen av de system vi levererar. Vi måste i allt högre grad koncentrera oss på att anlita företag med DET GÖR VI GENOM AT T

ett högt miljökunnande som säkerställer att bra miljöprestanda byggs in i produkterna redan från början.

Genom att ha en nära dialog med våra leverantörer utvecklar vi tillsammans en utmanande, men realistisk, kravnivå för deras miljöarbete som säkrar system med miljöegenskaper anpassade för deras funktion.

Den politiska ambitionen att arbeta för en hållbar samhällsutveckling är en stark drivkraft i vårt miljöarbete. Detta yttrar sig dels genom direkta krav från regeringen, bl a i vårt årliga regleringsbrev, dels genom de nyligen antagna miljömålen för försvarssektorn. Regeringen lägger även stor vikt vid att FMV, inom ramen för det europeiska försvarssamarbetet, driver miljöfrågorna som en svensk nisch. Dessa två områden har vi även valt att belysa närmare.

Vi hoppas att de olika aspekter på FMVs miljöarbete som vi redovisar kan väcka intresse hos dig som läsare och locka till en dialog med oss. Kontakta oss gärna med kommentarer, synpunkter, kritik och beröm! Enklast sker detta genom e-post till hallbarhet@fmv.se.

På återhörande!

Bengt Strömstedt Miljöchef M I L J Ö R E D O V I S N I N G 2 004 −2005 |

gd och miljöchefen

Vårt miljöarbete – en viktig del av varumärket FMVs miljöarbete inriktas i första hand på att leverera miljöanpassade system och produkter till kunderna. Då FMV är en stor upphandlingsmyndighet är det viktigt att ta miljöhänsyn i hela systemens livscykel, från studier till avveckling. − Vi strävar efter att ha en konstruktiv dialog med våra leverantörer. Det är viktigt att de förstår varför vi ställer vissa krav och vad vi menar. Vi träffar regelbundet våra största leverantörer för att föra en sådan dialog, säger miljöchef Bengt Strömstedt.

För att uppnå den miljöanpassning vi eftersträvar måste vi även kunna säkra våra krav nedåt i leverantörskedjan. Det spelar nästan ingen roll vilka krav vi ställer på våra leverantörer om de inte har interna rutiner så att kraven skickas vidare till deras underleverantörer. − Kraven säkerställer att alla leverantörer spelar på samma spelplan när det gäller miljöfrågorna, säger generaldirektör Gunnar Holmgren. Vi måste alltså ställa krav på att leverantörerna bedriver ett eget miljöarbete så att de kan fånga upp de krav vi ställer på de system de ska leverera.

Att ställa krav på leverantörernas eget miljöarbete blir allt viktigare för FMV som gradvis går över till upphandling med fokus på cots-produkter, | M I LJÖREDOVISNING 2 0 0 4−2 00 5

dvs standardprodukter som inte har utvecklats enbart för FMV. − När vi genomför utvecklingsprojekt ställer vi krav på produkterna redan från början, berättar Bengt.

Men när vi nu ska köpa mer eller mindre färdiga produkter blir det allt viktigare att även ställa krav på leverantörens eget miljöarbete. Det här är viktigt för att de miljöegenskaper vi vill ha ska byggas in i produkterna redan från början. − Som alltid är det viktigt att våra krav är konkreta men det är inte alltid är lätt, säger Gunnar. Ett bra exempel på hur vi jobbar är den överenskommelse vi har träffat med de övriga fem myndigheterna i försvarssektorn om en gemensam syn på vilka kemikalier vi kan acceptera i våra verksamheter. Vi jobbar aktivt med att försöka få bort ämnen med hälsooch miljöfarliga egenskaper och strävar alltid efter att vara bra förberedda på kommande, strängare lagstiftning.

gd och miljöchefen

sid 4

FMVs generaldirektör Gunnar Holmberg och miljöchef Bengt Strömstedt. sid 5

FMVs huvudkontor Tre Vapen i Stockholm.

Det är inte bara i produktionsfasen och under användandet som materielen påverkar miljön.

En stor del av miljöpåverkan uppstår vid avvecklingen. − Redan när vi upphandlar eller utvecklar ett nytt materielsystem strävar vi efter att tänka på avvecklingsfasen, berättar Gunnar. Men här finns mer att göra. Jag tror att vi har mycket att lära av bilindustrin, som återvinner en mycket stor del av det ingående materialet vid avvecklingen. Det är viktigt att vi specificerar hur vi vill att vår materiel ska återvinnas och att vi tar hänsyn till de besparingar detta kan ge när vi tittar på ett systems livscykelkostnad.

Ett område som varit föregångare när det gäller att miljöanpassa avvecklingen är ammunitionssidan.

Vid avveckling återvinner vi idag mellan 90 och 95 % av alla metaller, plaster och explosiver som ingår i vår ammunition. Samma krav som vi ställer här ska vi också ställa vid avveckling av andra typer av produkter och system, säger Gunnar.

Men har vi råd med ett så omfattande miljöarbete? Är FMVs kunder beredda att lägga pengar på miljöarbete i stället för materielutveckling? − För tio år sedan hörde jag ofta argument om att miljöarbetet var för dyrt för att prioriteras, minns Bengt.

Men i takt med att man fått upp ögonen för det här med livscykelkostnader har inställningen ändrats.

Tänker man inte miljömässigt i början av ett systems livslängd får man ofta betala i slutet. Idag har vi inte längre råd att inte ställa miljökrav! Men kraven måste ställas redan från början, inte under resans gång.

FMVs internationella engagemang blir allt mer omfattande och viktigt. Även här måste vi tänka på miljön. − På senare år har miljösamarbetet med andra länder formligen exploderat. Det är viktigt att vi etablerar miljöfrågorna som en svensk nisch i det europeiska förvarssamarbetet. Det har även poängterats av försvarsministern, bl a i en riksdagsdebatt i våras, säger Bengt. − Det är en lång, lång resa att få alla våra samarbetsländer att se på miljöfrågorna på samma sätt som vi, konstaterar Gunnar. Dessutom gäller det att hitta system och arbetsformer som kan användas gemensamt. I en organisation som den sameuropeiska försvarsbyrån EDA tycker jag att Sverige ska ta en le-

dande position vad gäller miljöfrågor. − Medvetenheten om hur viktig miljöfrågan är för försvaret har trots allt stigit i ett flertal länder de senaste åren, säger Bengt. Ett bra exempel är Frankrike, som under de senaste tre åren har använt Sverige, främst FMV, som förebild för att miljöanpassa sitt försvar. − Även när vi driver materielprojekt tillsammans med andra länder är det viktigt att FMV för fram miljötänkandet. Vi ska sprida den kompetens vi har inom området för att även de system som blir resultatet av samarbetsprojekten ska vara miljöanpassade, påpekar Gunnar.

Ingen kan göra allt, men alla kan göra något. Även i det dagliga arbetet försöker man på FMV att tänka miljömässigt. Många små åtgärder ger till slut en stor miljöförbättring. − En av de mest miljöpåverkande aktiviteterna är transporter, säger Bengt. Att tänka miljömässigt även vid planering och genomförande av resor är en viktig åtgärd i vårt miljöarbete. Vid upphandlingen av en ny resebyrå krävde vi att få statistik över miljöpåverkan från vårt resande, för att se hur vi ska kunna ta bättre miljöhänsyn även på detta område. Dessutom är det en viktig symbolfråga. Det är svårt för oss att ställa långtgående krav på leverantörerna om vi själva inte ägnar oss åt det vardagliga miljöarbetet.

Regeringen har vid ett flertal tillfällen deklarerat att de statliga myndigheterna har en moralisk skyldighet att utöva ett pådrivande miljöarbete som ligger över den nivå som lagen kräver. De politiska kraven är en stark drivkraft för miljöarbetet, men definitivt inte den enda. − Ur rekryteringssynpunkt är det viktigt att kunna visa upp ett bra miljöarbete, säger Gunnar. Dagens välutbildade arbetskraft väljer sin arbetsgivare; det är inte vi som väljer dem. Ett företag med dålig miljöprofil är troligen inte intressant. − Det gör att vi har en stark intern drivkraft när det gäller miljöfrågor. Särskilt våra unga, välutbildade medarbetare är oerhört miljömedvetna, konstaterar Bengt. − Miljö- och etikfrågorna är också mycket viktiga för FMV som varumärke, säger Gunnar. Ett gott rykte kan raseras på bara en dag. Och det tar evigheter att bygga upp det igen!

M I L J Ö R E D O V I S N I N G 2 004 −2005 |

FMV s MILJÖARBETE

Ett miljöarbete som följer produktens livscykel Vi har arbetat med att integrera vårt miljöarbete i FMVs produktmodell. Den består av fem faser som täcker in våra produkters livscykel. De uppdrag och projekt som vi driver kan omfatta en eller flera av faserna i livscykeln. Varje fas har både en indirekt och direkt påverkan på miljön. menar vi den miljöpåverkan som inte uppstår direkt i vår verksamhet utan som istället uppstår hos våra kunder eller leverantörer på grund av de beslut vi fattar. Med illustrationen på nästa sida vill vi belysa hur vi har integrerat vårt miljöarbete i vår produktmodell.

MED INDIREK T MIL JÖPÅVERK AN

Generering och värdering av koncept Under denna fas identifieras behovet av ett nytt system eller förändring av ett befintligt. En eller flera systemlösningar på hur behovet kan uppfyllas tas fram genom studier, analyser och undersökningar. Det är under denna fas som FMV har sin största indirekta | M I LJÖREDOVISNING 2 0 0 4−2 00 5

miljöpåverkan. I den här fasen kan FMV undersöka olika alternativ och lösningar för att miljöanpassa det system som studeras. I alla projekt som FMV driver ska miljöfrågor beaktas i projektplaneringen utifrån det förväntade resultatets miljöpåverkan, bl a för att identifiera projektets behov av miljökompetens och vilken vikt miljöfrågorna bör ha i just det projektet.

Definition och demonstration Under denna fas har systemkrav och designlösningar förfinats tillräckligt i detalj för att de ska kunna omvandlas till en eller flera produkter, eller t ex en demonstrator. Systemet ska nu uppfylla intressenternas

FMV s MILJÖARBETE

FMVs möjlighet att påverka systemets miljöprestanda (FMVs indirekta miljöpåverkan) Direkt miljöpåverkan från verksamheten i fasen Konceptvärdering Konceptgenerering

Definition och Demonstration

Anskaffning

krav och ha sådana egenskaper att det kan tillverkas, verifieras, användas och avvecklas.

I definitions- och demonstrationsfasen kan eventuella miljöanpassningar av systemet värderas. Erfarenheter från demonstrationsfasen leder antingen till fortsatt studie / demonstration eller till anskaffning. Miljöpåverkan från demonstrationsfasen är liksom i studiefasen huvudsakligen indirekt.

Anskaffning I denna fas genomförs anskaffningen, produkterna tillverkas, verifieras och godkänns inför driftsättning och underhållslösningar tas fram. Slutligen överlämnas produkten till kunden.

Det är under anskaffningsfasen som FMV bedriver sitt huvudsakliga miljöarbete. Här ingår bl a att ställa miljökrav på produkter och leverantörer samt utvärdera och följa upp ställda krav. I anskaffningsfasen genomförs även provverksamheten med verifiering och validering av ställda miljökrav. Här finns verktyget ”Miljöstöd i livscykeln” som ger projekten stöd och hjälp att ställa miljökrav i anskaffningen.

Under denna fas är FMVs indirekta miljöpåverkan stor då de beslut som fattas kommer att påverka systemets miljöprestanda och vilka leverantörer FMV arbetar med. Den direkta miljöpåverkan uppkommer huvudsakligen från provverksamheten och tjänsteresor som genomförs i samband med anskaffningar.

Vidmakthållande I vidmakthållandefasen tillhandahåller FMV logistik- , underhålls- och driftstödstjänster. I produktplaner för respektive system planerar FMV de åtgärder som krävs för att utveckla, anpassa, alternativt avveckla, ett system under dess livslängd. FMV stödjer Försvarsmakten med information, utbildning, underhåll, förvaltar informationssystem, ger ut generella regelverk för drift och underhåll m m.

Vidmakthållande

Avveckling

Materielens miljöprestanda ska följas upp och dokumenteras i de miljöutredningar som genomförs för varje system. I produktplanen planeras eventuella åtgärder som ska minska miljöpåverkan eller möta kommande lagkrav. Vid uppgraderingar och modifieringar av materielen ska miljöfrågor beaktas. Den framtida inriktningen för FMVs verksamhet innebär att försvarsindustrin får ett större ansvar under vidmakthållandefasen. FMVs uppgift blir då att ställa krav på att industrin klarar dessa åtaganden, bl a på miljöområdet. Under denna fas uppstår en stor direkt miljöpåverkan via Försvarsmaktens användning av försvarsmaterielen. FMVs arbete i de tidigare faserna har gett förutsättningarna för materielens miljöprestanda, möjligheten att påverka i denna fas är begränsad.

Avveckling Avvecklingsfasens syfte är att avveckla ett system eller en produkt som ska tas ur drift. Avveckling omfattar forcerad förbrukning, slutanvändning och utgallring.

FMVs roll är främst inriktad mot utgallring som kan ske genom destruktion, försäljning eller överlåtelse.

FMVs ansvar är att se till att avvecklingen genomförs på ett miljömässigt bra sätt. Genom att genomföra riskanalyser, lämna information till köpare och ställa krav på de företag som ska destruera materielen, kan FMV minimera miljöpåverkan. FMV lämnar förslag till avvecklingsbeslut och genomför, eller stödjer Försvarsmakten, så att avvecklingsmålen uppnås på ett kostnadseffektivt, säkerhetsmässigt och miljöriktigt sätt.

Avvecklingsfasen har för FMV både en indirekt och direkt miljöpåverkan, dels för att FMV kan påverka val av avvecklingsmetod och dels för den miljöpåverkan som uppstår vid själva avvecklingen. För materiel som anskaffas idag ska återvinningsmanualer tas fram för att underlätta framtida avveckling.

M I L J Ö R E D O V I S N I N G 2 004 −2005 |

FMV s PROVVERKSAMHET

Tre unika provplatser Provverksamheten (verifiering och validering, VoV) är en av FMVs kärnverksamheter.

Provverksamheten säkerställer att de anskaffade materielsystemen innehåller kravställd förmåga, funktion och säkerhet samt att de har nödvändiga egenskaper för samverkan med övriga materielsystem. , därutöver förekommer externa kunder, såväl nationella som internationella. När Sverige tar fram egna system, eller har systemansvar vid samverkan med andra länder, och så länge svenska system lever kvar, finns ett behov av egen VoV-förmåga inom FMV. HUVUDKUND ÄR FÖRSVARSMAK TEN

Unika resurser Provverksamheten utnyttjar flera unika resurser inom landet. På Älvdalens skjutfält finns en ca 70 hektar stor hårdgjord yta som används för ammunitionsprov och i Vidsel finns Europas största provområde över land. Lokaliseringen ligger långt från tät bebyggelse vilket säkerställer att verksamheten kan genomföras på ett säkert sätt och utan att störa de kringboende.

En 20 meter hög blindering på provplatsen i Karlsborg är ett av de största kulfången i världen. På Malmen utanför Linköping finns en dynamisk flygsimulator, en av de mest avancerade i världen, som kan | M I LJÖREDOVISNING 2 0 0 4−2 00 5

utsätta piloten för den G-belastning som normalt upplevs under ett riktigt flygpass men i en kontrollerad miljö på marken.

Dessa resurser och många fler innebär att FMV kan genomföra provverksamhet på ett miljömedvetet sätt samt beakta den försiktighetsprincip som miljölagstiftningen kräver.

Ökat samarbete med andra länder Under senare år har samarbetet och samverkan med andra länder vad avser provverksamhet ökat avsevärt.

De utländska kunderna utgörs av industri, materielanskaffningsmyndigheter och försvarsmakter.

På uppdrag av försvarsdepartementet har även Försvarsmakten och FMV gemensamt startat ett projekt för internationell test- och övningsverksamhet för att främja sådan verksamhet vid FMVs provplatser och Försvarsmaktens övningsfält och anläggningar.

FMV s PROVVERKSAMHET sid 6

Ut wisi enim ad min im veniam, quis nostrud exerci tation.

Vidsel

Karlsborg/Skövde

Linköping

FMV har tre provplatser i Sverige, Karlsborg/Skövde, Linköping (Malmslätt) och Vidsel. Provplatserna är var för sig specialiserade på 1 olika typer av verksamhet.

P R O V P L AT S X X X Provplatsen i Karlsborg/Skövde genomför prov med marksystem P R O V P L AT S X X X (ammunition, skyddssystem och fordon), i Linköping genomförs prov med flygsystem (flygplan och helikoptrar) och på provplatsen i Vidsel genomförs huvudsakligen prov med vapensystem (robotar) och obemannade luftfarkoster. Provplatsen i Karlsborg utnyttjar även Försvarsmaktens skjutfält i Älvdalen.

2

sid 9, överst

Ut wisi enim ad min im veniam, quis nostrud exerci tation. Ullam corper suscipit lobortis nisl ut aliq uip. sid 9, mitten

Ut wisi enim ad min im veniam, quis nostrud exerci tation. sid 9, nederst

Ut wisi enim ad min im veniam, quis nostrud exerci tation. Ullam corper suscipit.

M I L J Ö R E D O V I S N I N G 2 004 −2005 |

PROVVERKSAMHET OCH MILJÖ

Provverksamheten – en av FMVs betydande miljöaspekter Provverksamheten står för flera av de direkta miljöaspekter som FMV identifierat som betydande, t ex utsläpp till luft samt flyg-, skjut- och sprängbuller. arbetar man aktivt för att minimera de miljöeffekter som kan uppstå. Detta säkerställs genom att anpassa genomförandet efter förutsättningarna på den aktuella platsen.

Samtliga av FMVs provplatser är miljöprövade med villkor för hur verksamheten får bedrivas.

UNDER PL ANERINGEN AV PROVK AMPENJERNA

Miljöförutsättningar Provverksamhet orsakar störande buller eller utsläpp till luft, mark eller vatten. Olika typer av verksamhet 1 0 | MILJÖREDOVISNING 2 0 0 4−2 00 5

ställer olika krav på det lokala miljöarbetet.

När man genomför skjut- och sprängprov finns risk att kringboende blir störda. Ett sätt att undvika detta är att dagligen sondera vädret för att försöka förutsäga hur störande verksamheten kommer att vara och sedan planera utifrån risken för störningar. Vid provflygning med stridsflygplan är rutiner för start och landning noggrant reglerade eftersom kringboende utsätts för höga bullernivåer. Provområdet i Vidsel med sin fjällnära natur erbjuder mycket goda förutsättningar för

PROVVERKSAMHET OCH MILJÖ

sid 10

Ut wisi enim ad min im veniam, quis nostrud exerci tation. Ullam corper suscipit lobortis. sid 11, överst

Ut wisi enim ad min im veniam, quis nostrud exerci tation. sid 11, vänster

Ut wisi enim ad min im veniam, quis nostrud exerci tation. Ullam corper suscipit. sid 11, höger

Ut wisi enim ad min im veniam, quis nostrud exerci tation.

robotprov, vilka kräver stora avlysta ytor, men det ställer också stora krav på varsamhet vid genomförandet och den personal som vistas i området. Goda kontakter med samebyarna i området är därför en förutsättning för att framgångsrikt kunna bedriva verksamheten.

FMV måste ha ett väl utvecklat miljöarbete för att kunna omhänderta alla dessa olika miljökrav. Provverksamhet är mycket omväxlande och ställer stora krav på anpassningsförmåga från hela organisationen, inte minst rutinerna för miljögranskning och miljöhänsyn.

Strängare miljökrav försvårar provverksamhet i hela Europa Runt om i Europa blir det allt svårare att genomföra militär VoV-verksamhet, bl a på grund av allt strängare miljökrav. Befolkningstätheten gör det svårare att få större sammanhängande ytor över land där man kan genomföra prov med olika vapenslag. Även buller

från skjut-, spräng- och flygverksamhet blir allt svårare att kombinera med bostadsbebyggelse och friluftsliv.

Legala krav Samtliga FMVs provplatser har miljötillstånd för att bedriva sin verksamhet. Tillsynsmyndighet för FMV, liksom för Försvarsmakten, är Generalläkaren. Kraven i tillstånden är detaljerade och styr vad som är tillåtet på respektive plats.

För FMV är det värdefullt att varje provplats är miljöprövad och att det finns gränser för verksamhetens omfattning och innehåll. Det förenklar både för de som ska genomföra verksamheten, vid kontakter utåt med övriga samhället samt vid diskussioner med externa kunder som har behov av att utnyttja FMV provplatser.

M I L J Ö R E D O V I S N I N G 2 004 − 2005 | 1 1

PROVPLATS LINKÖPING

Fokus på flygmiljön i Linköping På FMVs provplats Malmen i Linköping har man utvecklat en egen miljömetodik. Särskild hänsyn tas såväl till naturen som de närboende och idag miljögranskas alla flygprover redan på planeringsstadiet. eller FC (Försökscentralen) som den allmänt kallas, har funnits på Malmen i över 70 år. Här bedrivs huvudsakligen provverksamhet med de olika typer av befintliga flygsystem eller sådana som ska anskaffas för Försvarsmakten. Förutom FC har Försvarsmakten en omfattande flygverksamhet på Malmenfältet med bl a helikopterflottiljen, flygskolan och specialflygenheten.

PROVPL ATSEN I LINKÖPING,

Miljöhänsyn vid flygprov Miljöarbetet vid FC sköts inte av en stab av miljöexperter utan är istället baserat på engagemang och medvetenhet hos den personal som planerar och genomför provverksamheten. Samtliga prov miljögranskas av projektprovflygaren tillsammans med de som är provansvariga. Till sin hjälp har de miljöhandläggare som genomför eventuella utredningar eller står för nödvändiga bedömningar inom miljöområdet.

Med denna metodik tappas miljöfrågorna inte bort i

1 2 | MILJÖREDOVISNING 2 0 0 4−2 00 5

planeringen eller under genomförandet av provverksamheten.

Miljöhänsyn vid planering och genomförande av ett flygprov kan bl a handla om val av flyghöjd, flygvägar eller provområde.

Nära kontakter med närboende FC är beroende av goda relationer med samhället för sin verksamhet. Därför deltar provplatsen regelbundet i möten med såväl kringboende och kommun som tillsynsmyndigheten.

Flest flygprov över Östersjön Den egentliga flygprovverksamheten sker till största delen över Östersjön, endast en mindre del är fältnära eller genomförs inom det egna länet.

Varje start eller landning är en s k flygrörelse.

Totalt genomförde FC närmare 2 900 flygrörelser på Malmen under år 2005. Flygverksamheten förbrukade under samma tid ca 3 200 kubikmeter drivmedel.

PROVPLATS LINKÖPING

sid 12

Ut wisi enim ad min im veniam, quis nostrud exerci tation. Ullam corper. sid 13, vänster

Ut wisi enim ad min im veniam, quis nostrud exerci tation, exerci tation. sid 13, höger

Ut wisi enim ad min im veniam, quis nostrud exerci tation, exerci tation.

Verksamheten är tillståndsprovad Som landets första flottilj är verksamheten på Malmen tillståndsprövad enligt miljöbalken. FC fick år 2004 tillstånd att genomföra 3 000 flygrörelser med stridsflygplan per år på Malmen.

Miljöförbättrande åtgärder har vidtagits Under år 2005 har det investerats i utslagsvaskar kopplade i slutna system till tankar för hantering av spillolja och dränerat drivmedel. Tidigare hanterades dessa produkter i lösa fat vilket innebar stora risker för spill och läckage.

En stor miljöförbättrande åtgärd under senare år är Försvarsmaktens avveckling av Viggensystemet till förmån för den väsentligt mer bränslesnåla Gripen. Ett Gripenflygplan förbrukar bara ca hälften så mycket drivmedel per timme som den äldre Viggen. Drivmedelsförbrukningen har därför sjunkit markant i takt med att Gripen ersatt Viggen.

Ny miljömetodik sprider ansvaret På Malmen har miljöhandläggare Bosse Nilsson introducerat en ny miljömetodik så att miljöeffekterna av ett flygprov analyseras redan i planeringsstadiet. Resultatet är över förväntan. När miljöarbetet tidigareläggs involveras fler i processen och ansvarsfördelningen sprids.

– Tidigare kom jag in på slutet när planeringen av flygprovet redan var klar och då är det lite sent att förändra hur provet genomförs. Nu har vi fört in rutiner så att vi slipper göra avvägningar fem i tolv, säger Bosse.

Miljöarbete bygger på den enskildes engagemang Idag miljögranskas alla flygprover redan på planeringsstadiet av en provansvarig som väger in såväl testresultatet som miljöeffekten. Provet blir därmed mer genomtänkt. Visar det sig att provflygningen riskerar stor miljöpåverkan kopplas Bosse in.

– Miljömedvetandet kan inte vältras över på andra.

Alla inom FMV har ansvar. Systemet är inte bättre än den enskildes engagemang, säger han.

På Malmen handlar miljöarbetet i första hand om att hålla provverksamheten inom miljölagstiftningens gränser och länsstyrelsens tillstånd. Man måste arbeta så miljövänligt som möjligt utan att påverka testresultatet.

– Vi kan bara genomföra vår verksamhet om vi är på god fot med vår omgivning och om vi uppfyller samhällets krav och förväntningar, säger han.

Försöker undvika onödiga störningar Provplatsens största miljöpåverkan är buller, intill ligger staden Linköping med över 100 000 invånare.

Prov och tester på flygplan, nya system eller nya vapen får inte störa omgivningen alltför mycket.

– Målet är att undvika onödiga störningar. Förutsätter ett testpass ett antal lågflygningar är det bättre att sprida dem över land och hav i stället för att flyga över samma fält fem dagar i sträck, säger han.

Arbetet med den nya miljömetodiken påbörjades 2004 och är nu fullt genomförd. Förutom utbildning och pappersexercis har det tagit tid att få acceptans för det nya tankesättet.

Varje provplats kräver egen metodik Utöver arbetet som miljöhandläggare är Bosse miljösamordnare för allt miljöarbete på FMVs provplatser.

Under hösten introduceras nya miljömål som sträcker sig utöver de krav FMV är ålagda att följa. Men varje provplats behöver sin egen metodik.

– Det går inte kopiera en mall från en plats till en annan. Varje provplats har sitt särskilda arbetssätt och sina förutsättningar, säger han.

Som miljösamordnare är Bosse den person ledningen kommunicerar med i miljöfrågor och han föreslår specifika miljömål. Han kom till FMV 2001.

Tidigare arbetade han på Västerås miljöförvaltning som hälso- och miljöinspektör.

– I dag är det jag som sitter på andra sidan skrivbordet, säger han.

M I L J Ö R E D O V I S N I N G 2 004 − 2005 | 1 3

PROVPLATS KARLSBORG

Karlsborg är en ljudlig plats i en ljuvlig miljö Vid Vätterns norra strand ligger Karlsborg där kärnverksamheten utgörs av tester av marksystem och skyddsteknologi. Med hjälp av sinnrika ljudmätsystem hålls buller, skakningar och andra störningar på minimal nivå. som målplats för artilleriets skjutningar och under andra världskriget skapades PCK (Provskjutningscentralen Karlsborg). Provplatsen har sedan dess vidareutvecklats till dagens kärnverksamhet med verifiering och validering av marksystem och skyddsteknologi.

I Skövde provas materiel inom fordon och ledningsstödssystem. Kör- och framkomlighetsprov genomförs främst på Försvarsmaktens övningsfält på P4 i Skövde där man även gör mätningar inom området ljud och vibration, observations- och sensorförsök samt utprovning av ledningsstödssystem.

OMR ÅDET VID K ARLSBORG INKÖPTES 19 0 5

1 4 | MILJÖREDOVISNING 2 0 0 4−2 00 5

De båda platserna är integrerade i sin verksamhet och klarar tillsammans all provning av Försvarsmaktens marksystem.

FMV bedriver även provverksamhet vid Försvarsmaktens skjutfält i Älvdalen där det finns en särskild provyta för ammunitionsprov.

Miljöhänsyn med hjälp av ljudmätsystem För att minska riskområdena i sjön Vättern byggdes 1969−1993 blinderingar varav den sista är Europas största. Genom att använda blinderingar minskas belastningen av metallskrot. Även riskområdena över

PROVPLATS KARLSBORG

sid 15

Ut wisi enim ad min im veniam, quis nostrud exerci tation. Ullam corper suscipit lobortis nisl ut aliq uip ex ea commodo consequat. Ut wisi enim ad min im veniam, quis nostrud exerci tation.

Vättern minskas så att båtlivet störs så lite som möjligt.

Provplatsen har tillsammans med P4 byggt upp ett ljudmätsystem runt norra Vättern för att övervaka ljudnivåer från skjutningar och sprängningar. Systemet består av fem ljudmätstationer som loggar ljudnivåer och väderparametrar. Vid ogynnsam ljudutbredning kan verksamheten omplaneras så att bullerstörningarna minskas för kringboende.

I Älvdalen har FMV skapat en hårdgjord yta på ca 70 hektar vilken används som nedslagsområde för ammunitionsprov, t ex ballistisk ammunition med slutfasstyrning som Strix och BONUS samt robotar.

Målytan gör det möjligt att återfinna och omhänderta eventuella blindgångare från genomförda prov.

Samverkan med lokala intressenter Provplatsen samverkar med olika intressenter som alla är verksamma i Karlsborg med omnejd. FMV deltar bl a i Fiskeskyddsnämnden, Sjöräddningen och Vätternvårdsförbundet.

Områden vid sjön har återställts Under årens lopp har det runt Vättern byggts upp ett antal provsystem som sedermera avvecklats men där byggnationerna har blivit kvar på platsen. Dessa byggnationer runt norra Vättern har rivits under år 2004−2005 och platserna har därmed återställts i ursprungligt skick.

Störningar minimeras Som miljöhandläggare är det Lars Emilsson uppgift att se till att verksamheten på Karlsborg följer gällande miljölagar och miljöbestämmelser samt länsstyrelsens miljötillstånd. Störningar, buller och skakningar ska minimeras och inga farliga ämnen får användas.

– Proven sker över mark och till viss del över sjön.

Men mest i blindering, ett stort kulfång som är en låda av pansarplåt, betong, grus och sand, säger Lars.

Inga ökade metallhalter Drygt hälften av proven avser skydd av t ex fordon. Det näst vanligaste provet är funktionskontroll av befintlig ammunition medan prov vid nyutveckling är ovan-

liga. Men alla prov innebär inte att objekten detonerar.

– Ibland genomförs skjutningar med återvinning. Det handlar om inert, en blind granat utan sprängämnen som i stället är full med mätutrustning. Vi hämtar upp rester från skjutningar över vatten när det är ekonomiskt och tekniskt möjligt. Genom mätningar vet vi att vi inte har några utfällningar, alltså att metallhalterna från vår verksamhet inte ökar i omgivningen, säger Lars.

Miljötillstånd reglerar verksamheten Provledaren har ansvar för genomförandet av proven och vid oklarheter kring miljölagar och miljöbestämmelser fungerar Lars som sakkunnigt bollplank.

– Vi kollar om förutsättningarna ryms inom vårt miljötillstånd. Råder det oklarheter måste vi diskutera detta med Generalläkaren vid försvarshögkvarteret, säger Lars.

Länsstyrelsen är den myndighet som gett tillstånd för verksamheten i Karlsborg, men det är Generalläkaren som är tillsynsmyndighet. Är laddningen för stor för gällande bestämmelser i Karlsborg kan proven flyttas till Älvdalens skjutfält i Dalarna, där större laddningar kan provas utan att störa omgivningarna.

Bullret beror på väder och vind Den tillåtna gränsen för Karlsborg går vid laddningar på 10 kilo, vilket innebär en ordentlig smäll.

– Hur svår bullervågen från en sprängning blir beror bl a på vädret, vindarna och luftlagren. Därför börjar jag varje morgon med att ta fram en ljudutbredningsprognos som säger hur det blir med bullret under dagen, säger Lars.

Informationen hämtas från SMHI och försvarets meteorologer men det handlar om prognoser och inte stenhård fakta. Skulle det ändå bullra för mycket vet de kringboende vem de ska ringa till.

– Vi brukar då göra ett uppehåll och skicka upp en radiosond med ballong för att göra mätningar, luftlagren ändrar sig nämligen ganska snabbt. Resultatet kan bli att vi går ner i laddning om det är förenligt med provets syfte, säger Lars.

M I L J Ö R E D O V I S N I N G 2 004 − 2005 | 1 5

PROVPLATS VIDSEL

Naturvård och provverksamhet samverkar i Vidsel Att naturvård, renskötsel och militär provverksamhet kan fungera sida vid sida är FMVs provplats Vidsel i Norrbotten ett levande bevis på. Här samsas ett naturreservat, ett övningsflygfält och flera samebyar om samma vackra fjällområde. Grunden för de goda relationerna är täta kontakter.

10 mil utanför Luleå, ligger RFN (Robotförsöksplats Norrland) grupperad runt Vidsels övningsflygfält. Provplatsen består av bas, provområde och flygrestriktionsområde och här bedriver FMV sedan 50 år tillbaka i huvudsak övningsskjutning och provning av flygburna och landbaserade robotoch precisionsvapensystem. Med en yta lika stor som Blekinge är detta vidsträckta fjällområde västra Europas största provområde över land.

I VIDSEL ,

Nära samarbete med samerna Sedan flera hundra år tillbaka bedriver samerna renskötsel i det område som idag är FMVs provområde.

När det nuvarande provområdet tillkom reglerades förhållandet till samerna genom ett avtal som kontinuerligt ses över. Provplatsen har dessutom en 1 6 | MILJÖREDOVISNING 2 0 0 4−2 00 5

egen samekontaktman som tillsammans med ordförandena i respektive sameby svarar för tillämpningen av avtalet. Samarbetet mellan FMV och samebyarna har alltid fungerat bra.

Militär verksamhet skyddar naturreservatet Udtja naturreservat bildades 1995 efter ett beslut av länsstyrelsen i Norrbottens län. Reservatet utgör 9/10delar av det stora landområde som FMV disponerar för sin provverksamhet. Här samsas naturvård, samer och militär verksamhet. Gemensamma frågor hanteras i ett partsammansatt naturvårdsråd och nyttjandet regleras av reservatsföreskrifter.

Redan i mitten av 1950-talet påbörjades försvarets verksamhet i detta område och 1960 tillkom det nuvarande provområdet genom ett riksdagsbeslut.

PROVPLATS VIDSEL

sid 16

Ut wisi enim ad min im veniam, quis nostrud exerci tation. Ullam corper suscipit lobortis nisl ut aliq uip ex ea commodo consequat.

Lorem ipsum dolor sit amet, conse ctetuer adipi scing elit, sed diam non nibh. sid 17, mitten

Euismod tincidunt ut laoreet dolore magna aliquam erat. Lorem ipsum dolor sit amet. sid 17, höger

Ut wisi enim ad min im veniam, quis nostrud exerci tation. Ullam corper suscipit lobortis.

Efter drygt 35 års provverksamhet kunde området vid reservatsbildningen 1995 klassificeras som ett ”skogsland fortfarande oberört och urvilt” med många hotade och störningskänsliga arter. Det visar att naturvård och militär provverksamhet mycket väl kan samsas.

Förmodligen har den militära verksamheten skyddat området från exploatering.

Skrotbärgning värnar områdets naturvärden För att värna provområdets stora naturvärden samt hålla målplatserna rena från skrot bedrivs regelbunden skrotbärgning. Denna verksamhet har genomförts varje sommar under minst 30 år. Dessutom genomförs ofta ytterligare insatser under hösten och vid behov vidtas särskilda åtgärder.

Ett exempel på att FMV strävar efter att bärga det skrot som uppstår är fyndet av en gammal robot från början av 1960-talet. Den återfanns av en fiskare hösten 2005 och bärgades ett par dagar senare samt omhändertogs av FMVs personal.

Populärt provområde för europeiska länder Genom åren har alla svenskutvecklade robotsystem genomgått omfattande tester på Vidsel. Idag är det inte enbart svenskt materiel som provas här. Efter Sveriges inträde i EU har andra medlemsländer som Frankrike, Storbritannien, Tyskland, Italien, Spanien, Holland och Belgien genomfört provning av både flygburna och landbaserade system på Vidsels övningsfält.

Men provverksamheten är fortfarande en nykomling i området. Här har samerna sedan århundraden bedrivit renskötsel. Genom ett avtal mellan samebyarna och provplatsen har den traditionen kunnat bibehållas.

– Vartannat år ser vi över avtalet och kommer överens om eventuella justeringar. Det brukar inte vara några större meningsmotsättningar, även om det självklart finns olika åsikter och tolkningar, säger Mats Hedman, som är provplatsens kontaktman med samebyarna.

Relationen bygger på ömsesidig respekt Mats tog över uppdraget som samekontaktman 1992.

Vid skilda uppfattningar i konkreta frågor har man alltid kunnat hitta en lösning tillsammans. Relationen karaktäriseras av ett generöst givande och tagande som grundar sig på de löpande kontakterna med de tre samebyarna Udtja, Tuorpon och Luokta-Mavas. Mats, som själv bor i Jokkmokk, besöker ofta representanter för samerna.

Provområdet medför såväl för- som nackdelar för samerna. De blir inte störda av skotrar och annat friluftsliv och det förekommer ingen avverkning. Men de är tvungna att evakuera på kort varsel. En positiv grundinställning till verksamheten från deras sida underlättar naturligtvis samspelet samtidigt som FMV försöker ha en generös attityd.

Provområdet skyddar hotade arter Några tidsperioder är heliga för samerna. Dels från midsommar till mitten av juli när kalvarna ska märkas, dels i samband med slakten av sarvarna (rentjurarna) i september. Då lägger provplatsen inte ut några riskzoner. Däremot är det möjligt att genomföra annan verksamhet som t ex provflygning med obemannade farkoster, så kallade UAV:er. Då krävs nämligen inga riskzoner.

I samband med skjutning faller en del skrot ner i det område som sedan 1995 är klassat som naturreservat. Med hjälp av radar och teodoliter lokaliseras skrotet och bärgas direkt efter skjutningarna. Varje år genomförs även organiserad genomsökning efter skrot. − En del av vårt åtagande är att se till att det blir så lite påverkan som möjligt i det här orörda och vilda området. Det är vårt bidrag som tack för att vi får avlysa området. Faktum är att vår verksamhet på många sätt har skyddat området och gjort det möjligt för hotade arter att utvecklas, säger Mats Hedman.

M I L J Ö R E D O V I S N I N G 2 004 − 2005 | 1 7

INTERNATIONELLT SAMARBETE

Samarbete över gränserna Internationellt samarbete är en viktig komponent i FMVs miljöarbete, dels för att regeringen har krav på att FMV bidrar till att miljöfrågorna utvecklas till en svensk nisch i det europeiska försvarssamarbetet, dels för att det kan vara resurseffektivt.

NORDAC Sedan 2002 har ett samarbete på försvarsmiljöområdet bedrivits mellan Sverige, Danmark Norge och Finland inom NORDAC (Nordic Armaments Co-operation) Syftet är att utbyta information och gemensamt nyttja de resurser som finns inom de olika organisationerna.

Under 2004−2005 har samverkan framför allt skett inom kemiområdet. Arbetsgrupper har bildats för att undersöka möjligheterna att byta ut kemiska produkter för avisning av militära flygplatser, utreda möjligheter att ersätta kromater i färger och halon i brandsläckning samt kartlägga förekomsten av asbest och kvicksilver i militär materiel. Under 2005 startades en arbetsgrupp som ska ta fram gemensamma miljökrav vid upphandling av varor och tjänster.

Arbetet med avisning av landningsbanor på flygplatser är ett exempel som belyser såväl arbetssätt och fördelar med det internationella samarbetet. Idag används Urea vars kväveutsläpp skapar lokala miljöproblem vid flygplatserna. De ersättningsprodukter som har testats har gett problem med korrosion på flygplan.

FMV delade med sig av resultat från försök i Sverige.

Därefter har Danmark gått vidare med fältförsök av tillsatsämnen som kan minska korrosionsproblemen.

Under tiden har Finland tagit fram en miljöanpassad produkt baserad på rester från sockertillverkning som verkar ha goda förutsättningar att klara de krav som ställs på produkten. I detta arbete har samtliga länder sparat pengar och man har nyttjat varandras kunskap för att snabbare hitta en lösning på problemet med avisning.

Letter of Intent (LoI) Redan år 1999 undertecknades en avsiktsförklaring (Letter of Intent) av Frankrike, Italien, Storbritannien, Spanien, Sverige och Tyskland i syfte att underlätta omstruktureringen av försvarsindustrin i Europa. Sedan 2002 existerar ett så kallat Framework Agreement mellan länderna som definierar vilka områden arbetet ska omfatta.

På svenskt initiativ (FMV/FOI) bildades 2004 en 1 8 | MILJÖREDOVISNING 2 0 0 4−2 00 5

miljögrupp inom samarbetsområdet Forskning och Teknologiutvecklig. Gruppen har under denna tid kunnat enas om ett antal frågor som lämpar sig för närmare samarbete, bl a gemensamma krav på kemiska ämnen, metoder för uppskattning av militära systems miljöpåverkan samt sanering av mark som har förorenats av explosiva ämnen.

Under maj 2006 avhölls The First LoI Environmental Conference med Sverige som initiativtagare och Tyskland som värd. Konferensen ägde rum i Erding utanför München och totalt deltog ett trettiotal forskare, främst inom områdena ytbehandling och explosivämnessanering. Syftet var att föra samman forskare inom samma områden från de olika LoIländerna för att undersöka förutsättningarna för närmare samarbete.

Miljösamarbete med Frankrike Sedan 2003 har FMV ett omfattande informationsutbyte inom miljöområdet med vår franska systerorganisation DGA (Délégation Générale pour l’Armement).

Detta samarbete startade efter att DGA identifierat Sverige, och främst FMV, som bästa benchmarkingpartner för att miljöanpassa den franska materielprocessen. DGA har anammat stora delar av FMVs metodik för miljöarbetet, bl a våra kriterier för kemiska ämnen samt vårt synsätt på kravställning gentemot leverantörer. Genom ett mer projektinriktat samarbete skulle vi i utbyte kunna dra stor nytta av Frankrikes resursinsatser för att ta fram olika verktyg som miljöanpassar materielförsörjningen. Dessutom har vi ett gemensamt synsätt och gemensamma ambitioner kring miljöanpassad provning och möjligheter till miljöcertifiering av provplatser.

Kontakterna är nu så pass fördjupade att flera samarbetsprojekt som är intressanta för båda parter har identifierats. Ett av dessa projekt rör samarbete för att ta fram en grön demonstrator för grovkalibrig ammunition baserad på en ammunitionstyp som finns i både det franska och det svenska försvaret, benämnd GALIX 13 respektive 90 RÖKGRANAT 80.

NATIONELLT SAMARBETE

Miljösamarbetet inom försvarssektorn Försvarsmakten fick 1998, som en av 24 myndigheter, särskilt ansvar för att driva arbetet för en ekologiskt hållbar utveckling inom försvarssektorn. enligt regeringens proposition 2000/01:130 Svenska miljömål – delmål och åtgärdsstrategier att myndigheter, företag och andra organisationer inom olika samhällssektorer har ansvar för miljöfrågor inom sina respektive verksamhetsområden.

Enligt beslutet bör varje samhällssektor ansvara för att nya miljöproblem undviks och att befintliga problem i möjligaste mån löses.

Försvarsmakten utövar sitt sektorsansvar genom ”Försvarssektorns miljödelegation” där varje myndighet inom sektorn (FM, FMV, FHS, FRA, FOI, FORTV) företräds av stf GD eller motsvarande. Miljödelegationen fungerar som en styrgrupp för det gemensamma miljöarbetet. Till sin hjälp har delegationen en arbetsgrupp som bereder miljöfrågor på uppdrag av miljödelegationen. Arbetsgruppen består av representanter från samtliga myndigheter som miljöchef, miljösamordnare eller motsvarande. Det finns dessutom en arbetsgrupp som samordnar och driver på frågor avseende kemiska ämnen, samt en grupp som under 2006 påbörjar arbetet med att utarbeta och samordna miljökrav vid upphandling inom de sex myndigheterna.

SEK TIONSANSVAR INNEBÄR

Vid miljödelegationens sammanträde den 7 juni 2006 slöts en överenskommelse mellan sektorns myndigheter att ställa sig bakom nya mål för sektorns miljöarbete åren 2007−2011. Dessa baseras på en under åren 2004−2006 genomförd utredning om sektorns totala miljöpåverkan, i vilken FMV har haft en framträdande roll.

De nya och omarbetade sektorsmålen syftar till att skapa transparens i myndigheternas miljöarbete genom att tydliggöra den gröna tråden från de nationella miljökvalitetsmålen, via sektorsmålen till de enskilda myndigheternas egna miljömål inom ramen för de införda miljöledningssystemen. På detta sätt kommer målen in i ordinarie verksamhetsplanering och blir integrerade i myndigheternas dagliga verksamhet.

Sektorsmålen kommer att ha stor betydelse för inriktningen och omfattningen av FMVs miljöarbete under de närmaste åren eftersom de uttrycker såväl de övergripande politiska kraven som vår huvudkunds krav på vår verksamhet inom miljöområdet.

M I L J Ö R E D O V I S N I N G 2 004 − 2005 | 1 9

PROJEKT

Miljöarbete i projekt Vårt miljöarbete följer produktens livscykel – vi utvecklar nya produkter, ställer miljökrav i upphandlingar, utvecklar produkter under vidmakthållandet och tar slutligen ansvar för att avvecklingen genomförs på ett miljömässigt bra sätt. Utöver detta bedriver vi även interna utvecklingsprojekt och upphandlingar, förutsättningsskapande samarbeten m m. Allt miljöarbete är viktigt och skapar förutsättningar för att minska FMVs direkta och indirekta miljöpåverkan. Här följer några exempel på projekt och uppdrag där FMV har bedrivit miljöarbete under 2004 – 2005.

Resebyråupphandling En av FMVs betydande miljöaspekter är tjänsteresor.

FMVs verksamhet kräver en hel del resande vilket påverkar miljön bl a genom utsläpp av växthusgaser. När FMV under 2004 skulle upphandla en ny leverantör av resebyråtjänster var det därför viktigt att miljökrav ställdes på leverantören, bl a möjligheten att få ut bra miljöstatistik över FMVs resande. Då det också är viktigt för FMV att leverantörerna arbetar systematiskt med miljöfrågor ställdes krav på att leverantören skulle ha ett miljöledningssystem enligt ISO 14001, EMAS eller motsvarande.

Utifrån FMVs krav tog resebyrån fram en modul till resehanteringssystemet som hanterar miljöstatistiken. FMV kan nu få ut en mängd olika parametrar 2 0 | MILJÖREDOVISNING 2 0 0 4−2 00 5

som beskriver den miljöpåverkan som resandet innebär. Miljöstatistiken möjliggör bättre uppföljning av resandets miljöpåverkan och används för att minska densamma.

Motmedelsammunition FMV har skaffat motmedelssystem till försvarets samtliga korvetter av Stockholm-, Göteborg- och Visbyklass. Motmedelssystemet ska användas för att öka korvetternas skydd mot fientliga robotar och består av tre delar: kontrollenhet, kastare och två typer av motmedelsgranater.

Systemet ska etablera skydd för korvetten i det synliga våglängdsområdet samt i IR-området, genom att skapa en rökskärm så att robotens målsökare tappar sin

PROJEKT

sid 21

Duis autem vel eum iriure dolor in hendrerit in vulputate velit esse molestie consequat. Mulliv dolore eu feugiat nulla facilisis at vero eros et accumsan. Lusto odio dignissim qui blandit.

låsning på målet. Dessutom skapas i radarområdet ett skenmål av aluminiumremsor som kombinerat med en taktisk undanmanöver avser att lura roboten.

I upphandlingen ställdes långtgående miljökrav, bl a att miljö- och hälsofarliga kemiska ämnen skulle undvikas i systemet samt att en framtida avveckling av systemet ska kunna göras på ett miljömässigt bra sätt. Kraven medförde bl a att rökgranaten i motmedelssystemet består av röd fosfor i stället för den miljöbelastande, och alltmer ifrågasatta, vita fosforladdningen.

Ett annat viktigt miljökrav var att leverantören skulle ta fram dokumentation över systemets miljöpåverkan. Miljödokumentationen ger bl a information om systemets ingående material och kemiska ämnen, miljöpåverkan vid användning samt vilka åtgärder som bör genomföras för att avveckla systemet på ett miljöanpassat sätt den dag det ska skrotas.

Batteriersättning NiCd Riksdagen har beslutat om 16 nationella miljömål, däribland ”Giftfri miljö”. Ett av delmålen är att Sverige ska fasa ut kadmium i bl a batterier senast 2010. Försvarssektorn har i sina egna sektorsmiljömål ambitionen att minimera användningen av miljö- och hälsofarliga kemiska ämnen, bl a nickelkadmiumbatterier, s k NiCd-batterier.

Försvarsmakten använder ett stort antal NiCd-batterier. Under 2005 uppgick behovet till 925 000 NiCdbatterier, uppdelat på ca 210 olika varianter. För att ersätta dem med miljömässigt bättre batterier driver FMV projektet ”Ersätt NiCd-batterier” på uppdrag av Försvarsmakten. Målet är att ersätta alla slutna NiCdbatterier, där det är tekniskt möjligt och ekonomiskt försvarbart före 2010. För öppna NiCd-batterier finns det i dagsläget tyvärr inget miljövänligt alternativ och de ingår därför inte i projektet.

NiCd-batterierna byts i första hand ut mot miljömässigt bättre litiumjonbatterier som dessutom har en ungefär dubbelt så hög kapacitet. I vissa fall kommer även nickelmetallhydridbatterier att användas. Ett helt nytt laddningssystem för de nya batterierna kommer även att tas fram.

Kompositavveckling En allt större del av försvarsmaterielen innehåller komposit- och sandwichmaterial vilket har gjort avvecklingen av dessa material till en viktig fråga. För att bygga upp kunskap om förekomst och avvecklingsmetoder bildades arbetsgruppen ”Avveckling komposit- och sandwichmaterial”.

Målet för arbetsgruppens arbete har varit att inventera gällande lagstiftning som berör avveckling av komposit och sandwichmaterial, att inventera försvarsmateriel som innehåller dessa material samt ta fram ett förslag till riskanalys inför avveckling vilket gjordes för kompositskrovet till korvett Visby. Gruppen har dessutom kartlagt flöden av komposit- och sandwichmaterial från underhåll av materiel inom Försvarsmakten. Målet har även varit att ta fram miljökrav för upphandling av produkter / material som innehåller kompositstrukturer.

Arbetsgruppen har bestått av personal med kompetens inom områdena arbetsmiljö, miljö, systemsäkerhet samt komposit- och sandwichmaterial. Tack vare bred representation från FMV, Försvarsmaktens logistikavdelning och försvarsindustrin har arbetsgruppen kunnat ta fram ett underlag som kan användas både av Försvarsmaktens verkstäder samt vid avveckling och framtagning av nya försvarsmateriel. Arbetsgruppen avslutade sitt arbete 2004 och de framtagna rapporterna finns tillgängliga på www.fmv.se.

Duis autem vel eum iriure dolor in hendrerit in vulputate. Duis autem vel eum iriure dolor in hendrerit in vulputate.

M I L J Ö R E D O V I S N I N G 2 004 − 2005 | 2 1

PROJEKT

Industrisamverkan FMVs målsättning med industrisamverkan inom miljöområdet är bl a att driva på utvecklingen när det gäller miljöfrågor inom försvarsmaterielområdet.

Detta har FMV gjort genom att ställa långtgående miljökrav vid upphandlingar av både produkter och leverantörer, bl a har gemensamma kriterier för kemiska ämnen tagits fram för försvarssektorn.

För FMV är det viktigt att diskutera nya miljökrav med försvarsindustrin för att få en samsyn om kravens syfte och tolkning. FMV har därför utvecklat samarbetet på miljöområdet med de största företagen inom den svenska försvarsindustrin. Detta har bl a utmynnat i en konferens som FMV arrangerar och där försvarsindustrin deltar. Här diskuterar FMV och de miljöansvariga inom försvarsindustrin utvecklingen inom området samt utvecklingen av de miljökrav som FMV ställer i upphandlingar. Den första konferensen arrangerades i januari 2005 där en viktig punkt var diskussioner kring de nya kraven på innehåll av kemiska ämnen enligt försvarssektorns kriterier. Konferensen var mycket uppskattad av alla parter och kommer att genomföras årligen.

Miljöinformation i grund- och förvaltningsdata Försvarsmaktens system för grund- och förvaltningsdata (FREJ88) hanterar information om förnödenheter och materiel i försvaret. Den information som hanteras är t ex data som möjliggör identifiering av förnödenheter och ger tekniska beskrivningar samt skapar förutsättningar för en effektiv förvaltning. FREJ88 innehåller information om ca 1,5 miljoner förnödenheter och varje år nyregistreras 15 000−20 000 poster.

FMV ansvarar för förvaltning och utveckling av FREJ88 och har nu utökat databasen så att miljöinformation, t ex innehåll av miljö- och hälsofarliga ämnen, kan läggas in. Genom att samla miljöinformation 22 | MILJÖREDOVISNING 2 0 0 4−2 00 5

om försvarets materiel och förnödenheter i FREJ88 ges ökade möjligheter att få miljöinformation genom sökningar i databasen bl a vid produktvals- och substitutionsärenden samt vid avveckling.

Miljöplanering i materielsystemen FMV har det övergripande tekniska ansvaret för att vidmakthålla försvarets materielsystem. Det innebär bl a att FMV ansvarar för att försvarets system uppfyller de krav som Försvarsmakten ställer i form av t ex stridsförmågor och prestandakrav. FMV ska se till att materielsystemen uppfyller ställda miljökrav så att de kan användas av Försvarsmakten till utbildningsverksamheten och internationella insatser. Dessutom ansvarar FMV för att det finns tillräcklig information för att systemen ska kunna avvecklas på ett så miljömässigt bra sätt som möjligt.

FMV har under de senaste åren arbetat med att utveckla en metod för miljöutredningar av materielsystemen. Syftet med miljöutredningarna är att ge ingående kunskap om systemens miljöprestanda för att identifiera och prioritera nödvändiga åtgärder så att systemens miljöprestanda förbättras. En viktig del har också varit att samla och strukturera den befintliga miljöinformationen. Eftersom materielsystemen är mycket olika till både innehåll (allt från beklädnadssystem till JAS 39 Gripen) och miljöpåverkan är metodiken generell och ska anpassas för varje materielsystem.

Inom FMV beslöt verksamhetsområde sjö 2005 att samtliga materielsystem ska genomföra en miljöutredning under 2006. Den ska anpassas efter varje materielsystem, bl a beroende på hur lång återstående livslängd systemen har i försvaret.

Resultatet från genomförda miljöutredningar ska användas för att planera nödvändiga åtgärder som ska förbättra systemets miljöprestanda under vidmakthållandefasen och kommande avveckling.

I miljöredovisningen 2004–2005 har vi försökt att ge glimtar av det omfattande miljöarbete som bedrivs vid FMV. Vi är seriöst intresserade av att få såväl kritik som beröm för vad vi gör, samt kommentarer och förslag på hur vi ska bli mer framgångsrika i vårt arbete. Vi är därför angelägna av att du hör av dig till oss via mail eller telefon för att starta en dialog om hur vi kan bli bättre. Kontaktinformationen till FMV hittar du på baksidan.

Du kan också gärna ringa mig, Bengt Strömstedt miljöchef på FMV, direkt på telefon 08-782 55 19 eller skriva några rader till bengt.stromstedt@fmv.se.

Jag hoppas att vi hörs!

FMV Försvarets materielverk 115 88 Stockholm Besöksadress: Banérgatan 62 Tel 08-782 40 00 Fax 08-667 57 99 registrator@fmv.se www.fmv.se