Electronic Environment 2-2024

Teknikkrönikan:

EMC – ett sätt att följa teknikutvecklingen

5G täckning för nio av tio svenska hushåll

2.2024

Forskning: Robotars känsel kan bli lika snabb som människans

EMC-OMRÅDET UTVECKLAS MED TEKNIKSKIFTEN

Teknologins ljus i horisonten Reflektioner

u är vi många som ser semestern hägra, om ungefär en månad är det slipsen av och sandalerna på. Kombinationen är dock otänkbar(!) Och vi är väl värda några lata sommarveckor efter en synnerligen lång, men på många sätt en synnerligen ljusnande vår. Om vi blickar lite längre framåt än till semestern, till exempel in i det tjugoförsta århundradet, så står vi inför en monumental utmaning: att transformera vårt globala energisystem. Denna uppgift kräver en teknologisk revolution, en övergång från föråldrade och skadliga energikällor till innovativa, hållbara lösningar. I horisonten finns en rad teknologier som lovar att förvandla vårt sätt att producera, distribuera och konsumera energi.

EXEMPELVIS KOMMER FRAMTIDENS solteknologier vida överskrida dagens be-

gränsningar. Perovskitsolceller, med deras överlägsna effektivitet och lägre produktionskostnader, är på väg att revolutionera marknaden. Dessutom utvecklas bifaciala solceller, som kan samla in ljus från båda sidor. Men vi stannar inte där. Föreställ dig byggnader där varje yta genererar elektricitet – fönster som fungerar som transparenta solceller, väggar täckta med flexibla solfilmer. Varje struktur kan komma att bidra till energinätverket.

VINDKRAFTEN STÅR INFÖR en teknologisk förnyelse med utvecklingen av flygande vindturbiner och storskaliga flytande havsvindparker. Flygande vindturbiner, som opererar på högre höjder där vinden är starkare och mer konstant, kan generera betydligt mer energi än traditionella vindturbiner. Samtidigt tillåter flytande vindkraftsteknik att vi kan utnyttja de starka

Dan Wallander Chefredaktör och ansvarig utgivare

vindarna till havs utan att begränsas av djupet.

OMKRING KÄRNKRAFTENS HELIGA graal ligger fusionskraft, en teknik som lovar att förse världen med en säker, ren och praktiskt taget obegränsad energikälla. Fusionsreaktorer, som imiterar de processer som driver solen, har potential att producera enorma mängder energi med minimal miljöpåverkan. Genombrott inom magnetisk inneslutning, såsom tokamaks och stellarators, tillsammans med nya material som kan motstå de extrema förhållandena i en fusionsreaktor, för oss närmare kommersiell fusion. Internationella projekt som ITER och privata initiativ accelererar denna utveckling, och vi kan snart stå på tröskeln till en fusionsdriven energirevolution.

Lagrad energi och smarta nät, integrerade med AI och IoT, kommer att

Viväxerochbehöverdig!

Visökerständigtnya,duk�gamedarbetareochför�llfälletärdetEMC-ingenjörer ochprovningsingenjörerviletare�er.Låterdetlockande-kontaktaoss!

EMC-ingenjörer

VisökerEMC-ingenjörersomharerfarenhetavelektronikutvecklingochgärnamedkunskap inomEMC-området,meningetkrav.Idi�arbetesåhjälperduvårakundergenomhela derasutvecklingsprocess,frånförstudie�llproduk�on.Arbetetärvarierandeochkanbestå avbl.a.rådgivningsuppdrag,simulering,utbildning,krav-ochlayoutgranskningarm.m.

Provningsingenjörer

Visökerprovningsingenjörmedintresseförteknikmedfördelinomelektronik/ mekanik.Arbetetskero�a�llsammansmedvårakunder.Meriterandeomduhar erfarenhetomprovning,meneje�krav.

Läsmeromtjänsternapå www.emcservices.se/jobba-hos-oss/

kunna optimera energidistributionen i realtid, vilket maximerar effektiviteten och minimerar förluster.

VI STÅR ALLTSÅ inför en epok av omvälvande teknologiska framsteg som har potentialen att fundamentalt omforma vårt globala energilandskap. Genom att integrera och optimera dessa nya energikällor och teknologier kan vi skapa ett hållbart och effektivt energisystem. Denna vision kräver samarbete över gränser, discipliner och sektorer, men belöningen är en värld där energi är ren, tillgänglig och tillräcklig för alla.

Men först är vi värda lite semester. Jag önskar dig en härlig sommar!

Electronic Environment Ges ut av Content Avenue AB Göteborgsvägen 88 433 63 Sävedalen info@contentavenue.se www.contentavenue.se

Adressändringar: info@electronic.se

Tekniska redaktörer: Peter Stenumgaard

Miklos Steiner

Ulf Nilsson

Våra teknikredaktörer nås på redaktion@electronic.se

www.electronic.se

Ansvarig utgivare: Dan Wallander dan.wallander@electronic.se

Annonser: 0733-282929 annons@contentavenue.se

Omslagsfoto: Istock

Tryck: Gothia Offset, 2024 Efterpublicering av redaktionellt material medges endast efter godkännande från respektive författare.

Forskning:

ROBOTARS KÄNSEL KAN BLI

LIKA SNABB SOM MÄNNISKANS

Ur innehållet

2 ReflektioneR

3 RedaktöReRna

4 konfeRenseR, mässoR och kuRseR

6 ny el-standaRd

8 stoppa stöRningaR, avstöRning och skydd, kuRskapitel g

18 teknikkRönikan

20 call foR papeRs

27 BRanschnytt

28 föRfattaRe i electRonic enviRonment

29 föRetagsRegisteR

Redaktörerna

Peter Stenumgaard

Civilingenjör Teknisk Fysik och Elektroteknik (LiTH 1988) samt Tekn Dr. Radiosystemteknik (KTH 2001). Arbetade fram till 1995 som systemingenjör på SAAB Military Aircraft där han arbetade med elektromagnetiska störningars effekter på flygplanssystem. Detta inkluderade skydd mot exempelvis blixtträff, elektromagnetisk puls (EMP) samt High Power Microwaves (HPM). Han har varit adjungerad professor både på högskolan i Gävle och Linköpings universitet. Peter arbetar idag till vardags på FOI. Han var technical program chair för den internationella konferensen EMC Europe 2014 som då arrangerades av Just Event i Göteborg.

Miklos Steiner

Miklos har elektromekaniker- högskoleutbildning för telekommunikation och elektronik i botten samt bred erfarenhet från bl a service och reparation av konsumentelektronik, konstruktion och projektledning av mikroprocessorstyrda printrar, prismärkningsautomater, industriella styrsystem och installationer.

Miklos har sedan 1995 utbildat ett stort antal ingenjörer och andra på sina kurser inom EMC och är också författare till den populära EMC-artikelserien ”ÖGAT PÅ”, i tidningen Electronic Environment.

Under många år var Miklos verksam som EMC-konsult, med rådgivning och provning för många återkommande kunder. Mångårig erfarenhet från utveckling av EMC-riktiga lösningar i dessa uppdrag har gett Miklos underlag, som han med trovärdighet kunnat föra vidare i sina råd, kurser och artiklar.

Ulf Nilsson

Ulf har verkat som konsult och utbildare i EMC-frågor sedan 1968, vilket inkluderar provningsverksamhet, utveckling, konstruktion, rådgivning, utbildning samt delegat och föredragshållare i flera EMC-symposier. Hos Ericson Microwave var han ansvarig för deras EMC-verksamhet från 1968 till 1983 och därefter ansvarig hos

Don White Consultants Incorporated i Virginia, USA (DWCI) för konsultverksamheten samt reste runt i USA, Europa och Israel, som en av DWCIs EMC-instruktörer.

Han återvände till Sverige 1884 och startade EMC Services Elmiljöteknik AB. 2000 sålde han detta bolag till Saab, men fortsatte som anställd ett antal år fram till pension.

Efter DWCI:s konkurs investerade Ulf i egenutvecklat EMC-kursmaterial och kursverksamhet hos EMC Services. Han har utbildat hundratals ingenjörer i EMC-teknik och regler.

Ulf startade EMC Magazine, vilket sedermera omvandlades till Electronic Environment, där Ulf även tidigare har varit EMC-redaktör. Han har dessutom varit medförfattare till svenska EMC-handböcker på uppdrag av bl a Ericsson och FMV.

Konferenser, mässor & möten

Konferenser & mässor

IMS2024

International Microwave Symposium 16-21 Juni, Washington, USA

The Battery Show Europe Meeting place for the advanced battery and electric & hybrid vehicle technology 18-20 Juni, Stuttgardt, Tyskland

AES 2024

The 10th International Conference on Antennas and Electromagnetic Systems 25-28 Juni, Rom, Italien

IEEE COMCAS 2024

International Conference on Microwaves, Communications, Antennas, Biomedical Engineering and Electronic Systems 9-11 Juli, Tel Aviv, Israel

IEEE AP-S/URSI 2024

2024 IEEE International Symposium on Antennas and Propagation and ITNC-USNC-URSI Radio Science Meeting 14-19 Juli, Florens, Italien

EMC+SIPI 2024

IEEE International Symposium on EMC+SIPI 5-9 Augusti, Phoenix, USA

EMC EUROPE 2024

International Symposium and Exhibition on Electromagnetic Compatibility 2-5 September, Brygge, Belgien

46th Annual EOS/ESD Symposium & Exhibits 14-19 September, Reno, USA

EuMW 2024

27th edition of European Microwave Week 22-27 September, Paris, Frankrike

EMC COMPO 2024

The 14th International Workshop on the Electromagnetic Compatibility of Integrated Circuits 7-9 Oktober, Turin, Italien

RADAR 2024

2024 International Radar Conference 21-25 Oktober, Rennes, Frankrike

Automotive Testing Expo – North America 22-24 Oktober, Michigan, USA

AMTA 2024

46th Annual Meeting and Symposium of the Antenna Measurement Techniques Association 27 Okt – 1 Nov, Cincinnati, USA

SENSORCOMM 2024

The Eighteenth International Conference on Sensor Technologies and Applications 3-7 November, Nice, Frankrike

GLOBAL MILSATCOM 2024 4-7 November, London, UK

ELECTRONICA 2024 12-15 November, München, Tyskland

IEEE MAPCON 2024

IEEE Microwaves, Antennas and Propagation Conference 2024 9-13 December, Hyderabad, Indien

IEEE WiSEE 2024

IEEE Wireless in Space and Extreme Environments Conference 16-18 December, Daytona, USA

Evenemangen planeras att genomföras enligt ovan vid denna tidnings pressläggning. Aktuell information om eventuella förändringar finns på respektive evenemangs hemsida.

Föreningsmöten

Se respektive förenings hemsida:

IEEE www.ieee.se

Nordiska ESD-rådet www.esdnordic.com

SER www.ser.se

SNRV www.radiovetenskap.kva.se

SEES www.sees.se

TIPSA OSS!

Vi tar tacksamt emot tips på kurser, föreningsmöten och konferenser om elsäkerhet, EMC (i vid bemärkelse), ESD, Ex, mekanisk, termisk och kemisk miljö samt angränsande områden. Publiceringen är kostnadsfri.

Sänd upplysningar till: info@contentavenue.se

Tipsa oss gärna även om andras evenemang, såsom internationella konferenser!

LTU testar nya funktioner för framtidens 6G-nätverk

Forskargruppen inom Robotik och AI vid Luleå tekniska universitet kommer att vara en viktig aktör i utvecklingen av framtidens 6G-mobilnät. Detta tack vare en storskalig fältinstallation av ett experimentellt 5G-nätverk i forskargruppens underjordiska laboratorium. Den ger unika utvecklings- och testmöjligheter för att nyttja och definiera framtidens 6G-nätverk med fokus på robotik, automation och Sakernas internet, IoT.

– Det här ger en unik möjlighet att forma framtidens 6G-nätverk för robotik och industriella tillämpningar, till exempel inom gruv- och byggsektorn. Vi kommer att forska om hur vi kan nyttja det experimentella 5G-nätverkets förmåga som ska standardiseras och integreras i framtidens 6G-nätverk. Vårt mål är att autonoma system ska fungera bättre i kritiska och industriella miljöer. Detta omfattar uppkopplingsscenarier, som till exempel robot-till-människa-kommunikation, robot-till-robot-kommunikation och slutligen robot-till-kontrollcenter-kommunikation, säger George Nikolakopoulos.

Det experimentella 5G-nätverket med sikte på 6G är en unik möjlighet som möjliggör för forskarteamet inom Robotik och AI att utveckla och bidra till innovativa funktioner för framtidens 6G-nätverk. Fokus ligger på robotiserade maskinoperationer, lokalisering, edge, det vill säga när sensorer eller anordningar och komponenter interagerar mekaniskt med något annat, molntjänster och industriella IoT-tillämpningar.

– Vi vill bidra till forskningsområden som avancerad och dynamisk kvalitet på tjänster, som Quality of Service, QoS, noggrann radiobaserad lokalisering, dynamisk resursallokering i realtid för applikationer i kritiska system, förbättrad uppkoppling, nätverkskonfiguration, edge computing och molnapplikationer, bland annat, säger George Nikolakopoulos.

Edge computing, på svenska så kallat kantdatorsystem, innebär att man placerar datorresurser nära där data genereras, vilket påskyndar analysen av data och gör det möjligt för ett företag att agera snabbare. Framtidens djupa gruvor, men även bygg- och rymdindustrin, kommer att kräva allt fler autonoma maskinparker som utforskar, arbetar och löser problem på plats i besvärliga och svåråtkomliga miljöer. Eftersom antalet sådana maskiner kommer att öka, kommer mängden data som ska överföras och bearbetas i realtid, liksom den övergripande komplexiteten i att samordna dessa maskiner, att öka exponentiellt. En adaptiv, intelligent 6G-uppkoppling skulle kunna vara lösningen – det är till denna utmaning inom 6G som forskargruppen inom robotik och AI vill bidra.

Forskargruppens unika underjordslabb i närheten av Luleå tekniska universitet gör det möjligt att testa och utföra forskning i en miljö som liknar de svåra förhållanden som finns i faktiska industriella djupa gruvor. Det gör testningen av innovativa 6G-funktioner mer effektiv, eftersom forskarna inte behöver utvärdera olika konfigurationer, i en industriell gruva, vilket kräver planerade kostsamma driftstopp. Även om infrastrukturen redan nu är imponerande i forskargruppens underjordslabb, är det förstärkningen med 5G som gör att anläggningen verkligen utmärker sig i Europa.

– För våra samarbetsparter inom industrin är det särskilt viktigt att vi säkerställer att vår experimentella 5G-installation vid vårt SubT-lab blir en relvant plattform för att prova nya koncept och experiment som kan bidra till att definiera framtidens 6G-nätverk. Vi bjuder in alla relevanta aktörer att samarbeta med oss, dela visioner om framtiden och tillsammans bidra till den industriella utvecklingen av framtidens 6G-nätverk, säger George Nikolakopoulos.

Projektet finansieras av Kempestiftelserna och LTU:s labbfond och installationen kommer att vara klar senare i år.

Källa: Luleå tekniska universitet

Ny el-standard

Listan upptar ett urval av de standarder som fastställts under mars och april 2024. För varje standard anges svensk beteckning, internationell motsvarighet (om sådan finns) och europeisk motsvarighet (om sådan finns). Om den europeiska standarden innehåller ändringar i förhållande till den internationella anges detta. Dessutom anges svensk titel, engelsk titel, fastställelsedatum och teknisk kommitté inom SEK Svensk Elstandard.

För tillägg framgår vilken standard det ska användas tillsammans med, men för nyutgåvor och standarder som på annat sätt ersätter en tidigare standard framgår normalt inte vilken denna är eller när den planeras sluta gälla.

SS-EN IEC 61000-4-6, utg 5:2024

IEC 61000-4-6:2023 • EN IEC 61000-4-6:2023

Elektromagnetisk kompatibilitet (EMC) – Del 4-6: Mät- och provningsmetoder – Immunitet mot ledningsbundna störningar orsakade av radiofrekventa fält

Electromagnetic compatibility (EMC) – Part 4-6: Testing and measurement techniques – Immunity to conducted disturbances, induced by radio-frequency fields

SEK TK EMC

Fastställelsedatum 2024-03-20

Notera att det finns en redline-version av standarden där ändringar som har gjorts från den förra utgåvan rödmarkerats i ett och samma dokument.

SS-EN IEC 55036, utg 1:2021/A1:2024

CISPR 36:2020/A1:2023 • EN IEC 55036:2020/A1:2023

El- och laddhybridbilar – Radiostörningar – Gränsvärden och mätmetoder för skydd av icke-fordonsburna mottagare under 30 MHz

Electric and hybrid electric road vehicles – Radio disturbance characteristics – Limits and methods of measurement for the protection of off-board receivers below 30 MHz SEK TK EMC

Fastställelsedatum 2024-03-20

Tillägget ändrar ett par termer och definierar högspänning som 60 V driftspänning. Tillägget ger även ytterligare vägledning för spektrumanalys och mätosäkerhet. Används tillsammans med: SS-EN IEC 55036, utg 1:2021, som fr o m 2026-06-21 inte gäller utan detta tillägg.

SS-EN 55016-2-3, utg 4:2017/A2:2024

CISPR 16-2-3:2016/A2:2023 • EN 55016-2-3:2017/A2:2023

EMC – Utrustning och metoder för mätning av radiostörningar och immunitet – Del 2-3: Mätning av utstrålade störningar

Specification for radio disturbance and immunity measuring apparatus and methods – Part 2-3: Methods of measurement of disturbances and immunity – Radiated disturbance measurements

SEK TK EMC

Fastställelsedatum 2024-03-20

Tillägget innehåller en ny klausul 7.11 för mätningar i testmiljöerna Open Area Test Site (OATS) och semi-ekofria kammare (9 kHz till 30 MHZ). Ändringar har också gjorts för att harminsera med ändringar i andra standarder, exempelvis CISPR 16-2-3:2016/AMD1:2019. Används tillsammans med: SS-EN 55016-2-3, utg 4:2017 som fr o m 2026-07-19 inte gäller utan detta tillägg.

SS-EN IEC 61543+A11, utg 2:2024

IEC 61543:2022 • EN IEC 61543:2023+A11:2023

Jordfelsbrytare för bostadsinstallationer och liknande – Elektromagnetisk kompatibilitet (EMC)

Residual current-operated protective devices (RCDs) for household and similar use – Electromagnetic compatibility

SEK TK 121A Kopplingsapparater för lågspänning

Fastställelsedatum 2024-03-20

SS-EN IEC 60068-3-1, utg 3:2024

IEC 60068-3-1:2023 • EN IEC 60068-3-1:2023

Miljötålighetsprovning – Del 3-1: Bakgrundsinformation – Kyla och värme

Environmental testing – Part 3-1: Supporting documentation and guidance – Cold and dry heat tests

SEK TK 104 Miljötålighet

Fastställelsedatum 2024-04-24

Notera att det finns en redline-version av standarden. Ändringar som har gjorts från den förra utgåvan rödmarkeras i ett och samma dokument.

SS-EN IEC 60068-2-14, utg 3:2024

IEC 60068-2-14:2023 • EN IEC 60068-2-14:2023

Miljötålighetsprovning – Del 2-14: Provningsmetoder – N: Temperaturändring

Environmental testing – Part 2-14: Tests – Test N: Change of temperature

SEK TK 104 Miljötålighet

Fastställelsedatum 2024-04-24

Notera att det finns en redline-version av standarden. Ändringar som har gjorts från den förra utgåvan rödmarkeras i ett och samma dokument.

SEK Svensk Elstandard har i april valt att publicera 14 tekniska rapporter från CISPR. Ett urval presenteras nedan.

SEK TR 16-3, utg 1:2024

CISPR/TR 16-3:2020

EMC – Utrustning och metoder för mätning av radiostörningar och immunitet – Del 3: Tekniska rapporter från CISPR

Specification for radio disturbance and immunity measuring apparatus and methods – Part 3: CISPR technical reports

SEK TK EMC

Fastställelsedatum 2024-04-24

Dokumentet ger en överblick över de rapporter som finns i CISPR/TR 16-serien. Notera att det finns en redline-version av standarden. Ändringar som har gjorts från den förra utgåvan rödmarkeras i ett och samma dokument.

SEK TR 16-4-3, utg 1:2024

2-6 SEPTEMBER 2019

CISPR/TR 16-4-3:2007

EMC Europe, Barcelona

EMC – Utrustning och metoder för mätning av radiostörningar och immunitet – Del 4-3: Onoggrannhet vid EMC-mätningar och gränsvärdesmodellering – Statistiska överväganden vid bestämning av EMC-överensstämmelse för massproducerade produkter

Specification for radio disturbance and immunity measuring apparatus and methods – Part 4-3: Uncertainties, statistics and limit modelling –

Statistical considerations in the determination of EMC compliance of mass-produced products

SEK TK EMC

WELCOME TO the major European confe rence on Electromagnetic Compatibili ty, EMC Europe 2019, 2-6 September in Barcelona. An enchanting seaside city with boundless culture, extraordinary ar chitecture and a world-class gastronomic scene.

Fastställelsedatum 2024-04-24

SEK TR 18-3, utg 1:2024

EMC Europe 2019 focuses on the high quality of scientific and technical contri butions providing a forum for the ex change of ideas and latest research results from academia, research laboratories and industry from all over the world.

CISPR/TR 18-3:2017

Radiostörningsegenskaper från luftledningar och högspänningsutrustning – Del 3: Utförandepraxis för att minimera genereringen av radiobrus

Radio interference characteristics of overhead power lines and highvoltage equipment – Part 3: Code of practice for minimizing the generation of radio noise

The symposium gives the unique oppor tunity to present the progress and results of your work in any EMC topic, inclu ding emerging trends. Special sessions, workshops, tutorials and an exhibition will be organized along with regular ses sions.

SEK TK EMC

Fastställelsedatum 2024-04-24

15 February 2019

Ny utgåva av SS-EN 50110-1

Workshops, tutorials and short courses: 15 March 2019

Drift av elektriska anläggningar

Website: www.emceurope2019.eu

Contact: info.emceurope@upc.edu

För drift och arbete på elektriska anläggningar finns en flitigt använd standard som har stort genomslag i branschen: SS-EN 50110-1. Idag fastställs utgåva 4 av standarden – som fått en större översyn sedan förra utgåvan (2013).

21-23 OKTOBER 2019

Notera att det finns en redline-version av standarden. Ändringar som har gjorts från den förra utgåvan rödmarkeras i ett och samma dokument.

SUBMISSION DEADLINES

Preliminary Paper Submission: 12 July 2019

Abstract Submission: 12 July 2019

Tutorial /workshop proposal: 12 July 2019

Final Paper Due: 5 September 2019

EMC COMPO, Hangzhou

För att arbeta i en elsäker arbetsmiljö är standarden ett effektivt verktyg som beskriver metoder, åtgärder, definitioner och ansvarsfördelning.

Vad är nytt i nya utgåvan?

IT IS A GREAT pleasure and honor for us to invite you to the 12th IEEE International Workshop on the Electromagnetic Compatibility of Integrated Circuits (EMC COMPO) to be held in Hangzhou, China, Oct. 21-23, 2019.

• förenkling av begreppen när det gäller definitionerna av ansvariga personer och ansvarsnivå

• förbättring av termer och definitioner (avsnitt 3)

• införande och förtydligande av övervakning

• förbättring av strukturen i avsnitt 5 "Skötselåtgärder".

Sammanställningen är ett urval av nya svenska standarder på det elek trotekniska området fastställda av SEK Svensk Elstandard de senaste tre månaderna. För kompletterande information:

Website: www.emcconf.org

Contact: emc2019@zju.edu.cn

Since the first IC EMC Workshop is incepted in 1999 in Toulouse, France, it has been held 10 times in Europe and one in Japan, the 12th EMC COMPO is the first time held in China. It will continue the EMC COMPO spirit and address the world-wide EMC issues primary in IC EMC community, the 12th EMC COMPO will serve as a broad exchange platform for both

• en mängd förbättringar i avsnitten för allmänna krav, arbete med och utan spänning samt arbete inom och utanför närområdet

Standarden SS-EN 50110-1 innehåller både den engelska versionen och den översatta svenska versionen. Arbetet görs inom SEK TK 78 Säkerhet vid arbete, som samlar branschens aktörer för att bidra och påverka de internationella standarderna.

Källa: EK Svensk Elstandard

academia and industry. The symposium Technical Program Committee invites you to submit your original and unpublished papers in all aspects of electromagnetic compatibility (EMC) as well as signal and power Integrity (SI/PI), including but not limited to EMC/ SI/PI design, modeling, management, measurements, and education. Please plan ahead and join this unique symposium, meet international colleagues, present your latest research findings, share your insight and perspectives, ask questions, learn from experts and innovators, explore collaborations, visit exhibitions and see new products.

Stoppa störningar

Självstudiekurs för chefer och konstruktörer:

STOPPA STÖRNINGAR!

ENKLA RÅD FÖR ATT HANTERA OCH KONSTRUERA

STÖRNINGSFRIA PRODUKTER

Kurskapitel G, avsnitt 1

JORD OCH JORDNING

Målgrupp är ALLA som vill slippa störningar, dvs chefer (alla nivåer), kvalitetsansvariga, projektledare, marknadsförare, säljare, installatörer, el- och elektronikkonstruktörer, mekanikkonstruktörer, med flera.

SYFTE

Detta är den sjunde kursdelen, avsnitt 1, i vår EMC-kurs för elektronikhårdvarukonstruktörer, i vilken vi skall förklara och ge råd om jord och jordning samt hur jord och jordning bör utföras och hanteras för olika el- och elektroniksituationer. Kursdelen vänder sig till alla som arbetar med el- och elektronikkonstruktioner och installation inklusive underhåll av desamma.

Jord och jordning förklaras och enkla modeller används för att läsaren ska få en bred förståelse av jord- och jordnings-problematiken utan djupkunskaper i ellära. Vi ska även (i nästa avsnitt) ge tips hur man konstruerar för att motverka problem med icke-ideala förhållanden, dvs hur man undviker störningsproblem relaterade till jord och jordning.

Eftersom en apparat eller apparatkonstellation (system, installation) alltid är beroende av det vi kallar jord (eller skärm om vi refererar till kursen om Zonindelning), bör alla berörda personalkategorier ta del av denna kurs.

Orden jord och jordning kan avse olika saker beroende på sammanhang. Vi ska försöka reda ut de olika betydelserna i de olika sammanhangen och så småningom ange alternativa uttryckssätt baserat på den allmängiltig definition av jord samt när anslutning ( jordning) till denna jord är nyttig eller onyttig. Vi kommer även att diskutera icke-jordning, dvs isolation. Vi ska även försöka ge de begränsningar som existerar i sammanhanget. En slutsats är att försöka använda andra ord eller begrepp då det går för att tydliggöra vad som menas.

Vi kommer att behandla jord- och jordningsbereppen ur olika synvinklar med risk för upprepningar, men ”repetition är ju pedagogikens moder”.

BENÄMNINGAR OCH SAMMANHANG

Ett problem med ordet jord är, att det kan ange olika delar i ett elektriskt eller elektroniskt system. Detsamma gäller ordet jordning : det blir otydligt när jordning används för alla möjliga slags elektriska anslutningar. Därför tycker vi, att man när det går, ska försöka använda andra ord istället för jorda och jordning (t ex ansluta, förbinda, koppla

ihop, sammanfoga m fl). Utan att för den skull glömma jord- och jordnings-funktionerna.

Uttrycken jord och jordning är ofta missförstådda och används ibland lite slarvigt; även villfarelser förekommer. Vi måste skilja på olika betydelser av samma ord (och gärna använda andra ord för det man menar). I engelskan används ”ground” och ”grounding” (US) eller ”earth” och ”earthing” (UK) för att beteckna elsäkerhetsfunktioner. I viss litteratur förbehålls uttrycken ”ground” och ”grounding” samt ”common” för EMC-funktion.

Egentligen är det begränsningarna hos de tekniska lösningarna för hur jord och jordning utföres, som glöms bort. Det, som kan tyckas vara ”slarvig” hantering av begreppen, är ofta orsakad av att man inte anger, glömt bort eller inte inser dessa begränsningar (oftast frekvensberoende). Ibland extrapoleras ett utförande, som ursprungligen haft ett begränsat syfte, till andra områden. Ett exempel är när ”jordningsteknik” för elsäkerhet tillämpas vid högfrekvensbehov. Ur EMC-synvinkel kan den ursprungliga tanken vara rätt, men extrapoleringen blir fel.

Det finns olika anledningar till jordning och därmed olika jordnings-funktioner. Lite längre fram i texten kommer vi att behandla jord och jordning både generellt (EMC) och specifikt för elsäkerhet, åska, ESD, radio samt signalsamverkan.

Exempel då orden jord och jordning används på ett missvisande sätt, dvs i stället för:

• Spännings-återledare eller nolledare för elkraft och elektronik.

• Signal-återledare eller signalnolla för signalöverföring.

• Elektrisk förbindning mellan plåtar i en apparat (se förrförra kursavsnittet om sammanfogning).

• Anslutning av kabelskärm eller transformatorskärm till apparatskärm.

Figur G01. Anslutning till skärmen (jord) ska ske i samma zon.

Figur G02. Anslutning till skärmen i en annan zon är ej tillåten. Om så sker fördärvas skärmen och miljön i båda zonerna blir densamma, dvs två zoner blir en.

• Skyddsledare (PE) eller utjämningsledare för elsäkerhet.

Använd andra uttryck, som till exempel anslut eller sammanfoga i stället för jorda!

Redan här kan vi påpeka att man inte kan bli av med störning genom att jorda; en jordning är ingen avloppsledning för smutsig ström!

Däremot kan man bli av med en ströningssituation genom att isolera, mer om detta längre fram.

JORD- OCH JORDNINGS-TEORI

Vi repeterar från Zonindelningskursen (EE 2022, utgåva 4):

Enligt BET-modellen (BET = Behärskad Elektromagnetisk Topologi, se bl a FMVs EMMA-handbok) definieras jord som den ledande delen av en generaliserad skärm. Om hela skärmen är ledande blir hela skärmen jord. Det måste vara, från en krets räknat, den elektriskt närmaste skärmen, dvs den lokala skärmen , som är kretsens jord.

Att ansluta något till denna jord kallas att jorda (jordning).

Av ovanstående följer, att jordning endast är tillåten (möjlig) inuti en zon, se figur Figur G01. En jordningsledare, som passerar en zongräns utan filter eller anslutning till zonens skärm, punkterar skärmningen, vilket medför lika miljöer i båda volymerna. Se Figur G02. Detta emedan jordningsledaren fungerar som både ”mottagningsantenn” och ”sändningsantenn” på båda sidor om skärmgränsen. Störningsenergin följer ledningen (kabeln, skärmkabeln, kabelbunten, vattenledningsröret osv) från den ena sidan till den andra.

En ytterligare förklaringsmodell till varför det blir fel att inte jordansluta i den närmaste skärmen (om man nu vill skärma) visas i Figurerna G03a, G03b och G03c.

Repetition: en zon är en volym med bestämd elmiljö.

Avsikten med jord är att vara referens för en elektrisk signal, krets eller apparat och att ansluta (jorda) kretsen till denna referens syftar oftast till att kretsen ska ha samma potential som referensen. Om kretsen kan tillåtas ha en annan potential än jord så behöver den inte jordas! Det kan ofta vara en fördel med isolation, mer om detta senare.

Figur G03a. När en apparat, placerad inuti ett metallskal (skärm), har en förbindelse (jordning) via en öppning till en yttre ledande struktur (jord) och dessa befinner sig i ett elektriskt fält, E, kommer apparaten att påverkas av fältet ungefär som om metallskalet inte existerade. Om det elektriska fältet varierar kommer det att flyta en ström i jordningsledaren och apparatens potential (U´) kommer att variera relativt den yttre jorden (U).

Figur G03b. Om apparatens jordning sker internt till skärmen och skärmen är sluten, men inte ansluten till annan jord, kommer apparaten inte att känna av det yttre fältet. Skärmen kan anta vilken potential som helst utan att apparaten känner av detta.

Figur G03c. Om skärmen ansluts (jordas) externt till en jord och fältet varierar, kommer en ström att flyta i jordningen och skärmens potential kommer att variera beroende på jordningens impedans samt fältets frekvens och styrka. Men, som i Figur G03b, så kommer inte heller nu apparaten att känna av det yttre fältet.

Figur G04. Generaliserad jord eller skärms ledande del kan ha olika form och utförande. Ju tätare skärm (mer ledande material per ytenhet) eller jord desto bättre.

FigurG05. Ett elektriskt fält, E, kan inte koppla till en krets som är vinkelrät mot fältet. Likaså kopplar ett magnetfält, H, inte till en slinga, vilken är parallell med fältet. Ett jordplan polariserar E- och H-fälten så att E-fältet alltid är vinkelrätt mot ytan och H-fältet parallellt med ytan.

JORDPLAN

Jordplan är ett av dom viktigaste byggstenarna inom EMC. Jordplan är bra! Skapa jordplan! Skapa ett gemensamt jordplan för alla kretsar och, om möjligt, för alla apparater i en installation! Ett apparatskåp bör internt även utformas så att det får jordplansfunktion.

Alla ledande material kan agera som jordplan, förutsatt att det resulterande jordplanet har låg impedans mellan två godtyckliga punkter vid alla aktuella frekvenser. Ett jordplan behöver inte vara plant; det kan anta vilka former som helst. ”Plan” i detta sammanhang betyder sammanhängande eller elektriskt sammankopplade ledande strukturer, se Figur G04.

I avsikt att ett jordplan, uppbyggt av flera metalldelar, skall erhålla låg impedans (i hela det aktuella frekvensområdet för EMC) mellan olika punkter måste det ha så många och breda parallella anslutningar mellan delarna som möjligt (många slingor, stora ledande anläggningsytor i anslutningen). Idealet är givetvis ett enda sammanhängande metallyta.

Exempel på jordplan och tillika skärm: helt kopparlager i ett mönsterkort, apparathölje, chassi eller rack, skärmplåt, kabelskärm, sammanhängande installationsmekanik osv.

Fördelar med jordplan:

• Låg egenimpedans.

• Agerar som generaliserad skärm.

• Minskar koppling pga gemensam impedans.

• Minskar överhörning.

• Minskar fältkoppling.

• Möjliggör filtrering och avkoppling.

• Minskad risk för störning orsakad av gemensam-mod-strömmar.

Jordplansidén kan användas på alla krets-, apparat-, system- och anläggningsnivåer. Exempelvis bör all metallisk installationsmateriel, VVS, armering etc kopplas samman elektriskt för att bilda en sammanhängande metallstruktur. Ju tätare detta ”metallnät” blir, desto närmare ett idealt jordplan kommer man. Nära detta jordplan förläggs allt kablage, vilket därmed blir skärmat. (Kom ihåg att skärm = åtgärd som reducerar koppling.) När kabelrännor, kabelkanaler eller kabelkorgar (nätformade kabelrännor) används blir dessa kablarnas jord. Avsikten är att reducera CM-fältkoppling (när- och fjärrfält).

Ju lägre höjd över jordytan kablar och apparater befinner sig, desto lägre blir påverkan från elektomagnetiska fält. Som vi påpekat tidigare är ju det elektriska fältet, E, vinkelrätt mot en yta och den magnetiska, H, horisontellt, se Figur G05. Varken E eller H kopplar till apparater eller kablarna i Figur G05.

Man säger jordplan , men formen behöver inte vara platt (plan). Den ledande ytan kan ha vilken form som hels, men ledningar och kablar bör ligga nära den ledande ytan för att ytan ska fungera som en bra skärm. Jordyta kanske vore en bättre benämning.

Figur G06. Resistansen, R, mellan kanterna i en kvadratisk metallplåt är oberoende av kantstorleken, L, förutsatt att strömmens inträngningsdjup är större än plåttjockleken, t. ρ = materialets resistivitet, a = plåtens tvärsnittsyta.

R = ρ L / a = ρ L / (L t) = ρ / t [ Ω / kvadrat]

Det är viktigt att alla delar av en jordyta eller -plan, jordnät eller annan form av skärm är så tätt sammankopplade som möjligt, dvs ju fler elektriska sammankopplingar det finns härs och tvärs mellan olika delar av jordstrukturen, desto bättre. Se Figur G04. Om inte jordplanet är en hel plåtyta så är ledare som följer ledningar och kablar den näst bästa ”jorden”. I exempelvis en installation med kabelkanaler så är plåtkanaler bäst och korgformade kanaler med längsgående trådar nästan lika bra, men sk kabelstegar sämst. I det senare fallet följer ju enbart stegvangarna parallellt kablarna. Alla delar av kabelkanalsystemet måsta vara elektriskt väl ihopfogade och denna struktur ska vara förbunden med elektriska apparaters ledande höljen (skärmar). (Se On the EMC performance of cable trays, Electronic Environment utg 2 2015.)

G06

I en installation med många kablar i en gemensam bunt blir kabelbunten jord för enskilda kablar, dvs kablarna skärmar varandra.

Man skulle kunna kalla olika former av jordplan och jordstrukturer för generaliserad jord

En form av jord, vilken, rätt behandlad (se kursavsnitt om skärmning), är mycket effektiv, är kabelskärmar. Alla ledare inom skärmen kommer ju väldigt nära denna ”jord”.

EKVIPOTENTIALPLAN

Ibland pratar man om ”ekvipotentialplan” eller ”ekvipotentialyta” och man tänker sig då en ledande yta som har samma potential över hela ytan relativt potentialens referens. Ett sådant tillstånd är endast möjligt om det inte går elektrisk ström i ytan eller att ytan inte har impedans samt att elektriska fält utbeder sig med oändligt fart. Avvikelser i potential över en yta är beroende av frekvensen, eller våglängden, enligt

d ≈ ∆V v / (2 π f)

där d = avståndet mellan två punkter, ∆V = den tolererade avvikelsen, v = utbredningshastigheten, som är ≤ c (ljusets utbredningshastighet 3 108 m/s) och f = frekvensen. (Referens: En jordnöt: Jordfel eller fel jord? Dag Stranneby, Electronik Environment utg 2, 2011)

Omskrivet med våglängd, λ , i ställer för frekvens (λ = v / f) och med v = c får vi

d ≈ ∆V λ / 6

Med en avvikelse på 1 % så kan vi tolerera ett avstånd mellan olika punkter på en ekvipotentialyta vid 50 Hz på 10 km, vid 1 MHz på 0,5 m och vid 100 MHz på 5 mm.

METALLYTOR

I mönsterkort används hela metallskickt och i installationer används plåtar eller metallnät som jordplan (jordytor). Dessa ledande plan eller ytor är resistiva. Ström mellan olika anslutningspunkter på ett metallplan tar sig fram elektriskt lättaste vägen mellan punkterna. Vid mycket låg frekvens (frekvensen ≤ kHz) betyder det geometriskt kortaste vägen med utnyttjande av i det närmaste hela metallskicktet. Man talar om att en metallyta har en viss ytresistans, se Figur G06.

Vid högre frekvenser följer en returström för en signalledare förlagd över en metallyta i metallytan rakt under ledaren pga den ömsesidiga induktansen mellan ledaren och metallytan, se Figur G07. Detta innebär bl a att den resistiva överhörningen i mönsterkort är obetydlig.

Motsvarande gäller för CM-strömmar i kabelkanaler: CM-strömmen går hellre i kabelkanalen än i annan metallstruktur förutsatt att kabelkanalerna är ihopkopplade sinsemellan och med apparathöljena. (Se On the EMC performance of cable trays, Electronic Environment utg 2 2015.)

I radiosammanhang: för kortvågsantenner och mer kortvågiga (högfrekventa) radioapplikationer använd ofta bärarens ledande struktur som antennmotvikt (= jordplan): fartygsskrov, fordonskarosser, apparathöljen, mönsterkort osv.

MODER JORD

Marken (= moder jord) har i telegrafins barndom använts som signalretur, men det visade sig inte vara en bra idé emedan markens och jordtagens resistivitet varierade kraftigt med bl a fuktigheten.

Marken används som antennmotvikt för radioantenner för t ex långoch mellanvågsantenner, oftast förstärkt med metalledningar eller nät. För kortvågsantenner och mer kortvågiga radioapplikationer använd ofta bärarens ledande struktur (fartygsskrov, bilkaross, apparathölje, kretskort osv) som antennmotvikt (antennjord).

Strömtäthet

Strömtäthet

Possition

• Returström är koncentrerad under signalledare

Signalledare

Possition

• Gemensam impedanskoppling har liten inverkan vid jordplan

• Signalreturström är en spegling av signalledaren i jordplanet över några kHz

G07. Returström följer tillströmmen i en metallyta nära tilledaren.

Figur G08. Spänning mellan två jordtag vid blixturladdning mot marken på visst avstånd från jordtagen och likformig radiell strömfördelning.

R = avstånd från blixt till närmaste jordtag, ∆r = avstånd mellan jordtagen, ∆U = spänning mellan jordtagen. Antagen blixtström 100 kAtop . Detta är något högre än svensk normalblixt = 70 kA top

∆U = I [ ρ / (2 π ) ] [ ∆r / R(R+∆r)]

Dessa värden gäller vid markresistivitet ρ = 3,3 103 Ω m.

Referens: Golde: Lightning protection

nollpunkter till marken. Man kan emellertid inte förvänta sig att olika punkter eller platser på marken har samma potential emedan potentialskillnader alltid förekommer pga strömmar från olika källor, t ex kraftöverföringssystem, järnvägar och åskväder.

En orsak till ström i marken är blixtströmmar, som pga markens resistivitet orsakar stora spänningar mellan olika markpunkter. När det blir en blixturladdning mellan moln och mark kommer blixtströmmen att fördela sig från träffpunkten till omgivningen som funktion av markens ledande förmåga. Denna beror på markens fuktighet och typ (berg, sand, lera m fl). Eftersom marken sällan är densamma runt blixtens träffpunkt kommer blixtströmmen att fördela sig med olika täthet och styrka till omgivningen. För att få en uppfattning om hur stora spänningar som kan uppstå mellan olika punkter på marken runt blixtträffpunkten kan man tänka sig ett ”idealfall” där blixt-

I elkraftsammanhang försöker man hålla elsystemens nollpunkter så nära markpotential som möjligt genom att ansluta transformatorers g

Figur

strömmen fördelar sig likformigt radiellt till omgivningen, se Figur G08. En slutsats är, att även avlägsna åskväder kan ställa till det om det finns el- eller elektronik-förbindelser mellan utrusningar anslutna till marken (jordade).

BYGGNADER

Genom att elektriskt koppla ihop de metallstrukturer (armering, vattenledningar, ventilationstrummor mm), som finns i en byggnad, erhåller man en gles skärm eller jord. Denna glesa skärm reducerar lågfrekvent fältkoppling till och från omgivningen samt internt mellan kablage och apparater. Se Figur G04.

ANLEDNING TILL JORDNING

Nyttan av en anslutning (”jordning ”) till någonting (moder jord, byggnadsstomme, fartygsskrov, fordonskaross, apparatstativ, jordplan) beror på behovet av en sådan anslutning och den påverkan detta har på systemet.

Följande regler gäller för jordning:

• Det krävs skäl för ”jordning”.

• Det krävs en elektriskt närliggande lokal skärm (jordstruktur), vilken ofta måste skapas, helst i form av ett jordplan

• ”Jordning” är endast tillåten i en zon (se Figurerna G01 och G02).

• Avsikten är att åstadkomma en kortslutning till skärmen.

Notera, att jordningsledningens elektriska längd från den jordade kretsen till jord måste vara elektriskt mycket kort (mindre än en tusendels våglängd vid aktuell frekvens, mer om detta senare)! Avsikten är ju att kortsluta.

LEDNINGARS KORTSLUTNINGSFÖRMÅGA

Under mina (Miklos) tidiga år som elektronikkonstruktör medverkade jag till att införa åtgärder i en apparats konstruktion, som med mina kunskaper i EMC idag ter sig mer eller mindre meningslösa ur EMC-synvinkel. Vi upptäckte att vissa delar av mekaniken inte hade tillfredsställande elektrisk anslutning till varandra, detta på grund av isolerande färg, eloxering mm. För att åtgärda detta förband vi de tveksamt ihopkopplade delarna till ”nollpotential” via tre gulgrön ledare på ca 100 mm vardera.

Vi tyckte då att det var en bra åtgärd. Vad jag inte var medveten då, men jag vet idag följande:

• Långa ledare, som avses att vara kortslutande, fungerar mot uppladdning av statisk elektricitet eller vid låga frekvenser (likström eller nätfrekvens 50 – 60 Hz, möjligen upp till tiotals kHz).

Varför? En rak ledare har en egeninduktans, Z, som gör dess impedans frekvensberoende enligt formeln:

Z = R + jωL

Där ω är vinkelfrekvensen (2πf) och L är ledningens egeninduktans. Man brukar uppskatta att L är i storleksordningen 1 mikroH/m (eller 1 nH/mm). Resistansen, R (även R är frekvensberoende), i ledaren är oftast låg i förhållande till den induktiva reaktansen.

Enligt en vedertagen tumregel: en ledare vars längd är en tusendels våglängd har en impedans på ca 2 ohm vid aktuell frekvens.

Exempel: en 3 mm lång rak ledare representerar 2 ohm impedans vid 100 MHz. Alltså: vår tänkta kortslutningsimpedans hamnade i storleksordningen 66 ohm vid denna frekvens. Ingen kortslutning!

Ett annat exempel: en 3 m lång potentialutjämningsledare har impedansen 2 ohm vid 100 kHz.

Exempel på åtgärder för att minska olika anslutningars impedans:

• Öka strömbanans, dvs ledarens, bredd.

• Minska ledaren eller anslutningens längd.

• Breda och stora anslutningsytor.

• Flera parallella anslutningar.

• Omslutande kabelskärmsanslutning.

ELINSTALLATIONER

I till exempel en elinstallation kan jord och jordning hänvisa till olika funktioner och ha olika syften:

Skyddsledare eller PE-ledare (”protective earth”, oftast gulgrön) har till uppgift att skydda människor och djur från elektrisk chock i apparater med farliga spänningar. PE-ledaren fyller sällan någon uppgift i EMC-sammanhang annat än för personskydd och skydd mot brand (båda en form av EMC).

Avsikten med skyddsledare (PE) är, att hålla spänningen mellan alla åtkomliga ledande delar på ungefär samma nivå som marken eller byggnaden vid nätfrekvens (50 Hz med övertoner upp till några kHz). Alla avsiktligt icke-spänningssatta metalldelar i en elutrustning skall vara förbundna med rätt dimensionerade gulgrön skyddsledare (PE) eller kombinerade noll- och skyddsledare (PEN) till transformatornollan, som i sin tur oftast är ansluten till marken (= moder jord) via ett sk jordtag. Detta för att elsystemet ska befinna sig nära markpotential. Vid kontakt mellan fasledare och PE-ansluten metalldel (överslag, kortslutning) ska dessutom en säkring i serie med fasledaren lösa ut. Under den tid det tar för säkringen att reagera kan den oavsiktligt spänningssatta metalldelen befinna sig på ungefär halva fasspänningen. Denna felspänning (CM) kan orsaka både förstörelse och funktionsstörningar.

Ett alternativ till användning av PE-ledare är att isolera tillräckligt, vilket är ganska vanligt och ur EMC-synvinkel ett bra alternativ för att undvika lågfrekventa CM-störningar.

Skyddsledaren (PE) har alltid gulgrön färg och skall vara dimensionerad för uppgiften, dvs att den skall tåla den kortvariga kortslutningsströmmen och, för att säkerställa att säkringen löser ut, inte begränsa densamma. Vanligen ska PE-ledaren ha minst samma dimension som de matande fasledarna.

PE-ledarna blir då på sätt och vis en del av fasens (spänningens) jord (eller skärm). PE-ledare ska förläggas tillsammans med tillhörande fas- och nolledare (vilket ju normalt sker av praktiska orsaker).

I industrianläggningar tillkommer dessutom sk potentialutjämning. Med hjälp av grova ledningar förbinds utrustning med avsikt att begränsa sk beröringsspänning (spänning mellan åtkomliga ledande delar inom 2,5 m avstånd från varandra) till högst 50 V vid alla drifts- och fel-fall. (Se SEK Handbok 449, ”Potentialutjämning av industriella elanläggningar”.)

Elsäkerhets-jordning är oftast odugligt som högfrekvens-jordning pga induktansen i ledaren (ca 1 μH/m), vilket gör att PE- och utjämningsledare är högimpediva vid höga frekvenser och medför då långt ifrån en önskad ”kortslutning”. Vi återkommer om detta. Ibland kan potentialutjämning fungera vid måttligt höga frekvenser (som bäst upp till 100 kHz, sällan högre än 10 kHz).

Notera att i en elinstallation är spänningsnolla (N) och skyddsledare (PE) ihopkopplade endast i en punkt och att nolledarna aldrig formar slingor (trädformad nolledarstruktur)! Skulle nolledarstrukturen vara ihopkopplad med PE-ledarstrukturen i mer än en punkt, kommer ju en del av lastströmmar att flyta i PE-stukturen, vilket inte är bra ur varken elsäkerhetseller EMC-synvinkel. PE-ledarstrukturen däremot kan innehålla slingor, dvs olika ”grenar” i PE-ledarsystemet kan vara förbundna med varandra

och därmed vara mer eller mindre nätformat; all metallstruktur kan vara elektriskt ihopkopplad (t ex med potentialutjämningsledare). Detta är bra ur EMC-synvinkel, men notera frekvensbegränsning! Ju tätare detta ”jordnät” blir, desto bättre både ur potentialutjämningssynvinkel och högfrekvensmässighet. Ju närmare elkablarna ligger detta jordnät ju ”högfrekventare” blir ”jordningsfunktionen”!

Notera att oberoende av vad som är bra ur EMC-synvinkel så måste elsäkerhetsföreskrifterna följas!

Ett utmärkt sätt, att få till ett ur EMC-synvinkel bra jordsystem i en elinstallation, är att koppla samman all metallisk installationsmateriel (kabelrännor, kabelstegar, skåp mm) till ett sammanhängande jordnät.

Finns sk jordfelsbrytare i elinstallationen, så kommer dessa att reagera om N-ledaren kommer i kontakt med PE-ledarsystemet i mer än den enda tillåtna punkten i elcentralen eller vid transformatorn.

ÅSKSKYDD

Avsikten med blixtströmsavledare är att skapa en lätt väg för blixtström förbi känsliga apparater, system och byggnader. Ett sådant blixtströms-avledarsystem kan, men behöver inte, vara anslutet till marken (jmf Faradays bur). Ett exempel: flygplansskrov eller bilkarosser av metall är utmärkta som blixtskärm, men är ju inte markanslutna. Blixtströmmen går in på ett ställe och ut på ett annat.

ESD

För att minska risken för elektrostatisk uppladdning, som kan orsaka ESD (electrostatic discharge), bör all ledande materiel (inklusive människor) vara sammankopplade och anslutna till en gemensam referens. Ett utrymme, där sådan sammankoppling genomförts, behöver inte vara anslutet till moder jord för att motverka laddningsskillnader mellan de olika delarna! Däremot kan denna ”jordstruktur” mycket väl kunna

Figur G09. Nolla och jord: Kablar och apparater bör installeras så nära jord som möjlig, även om jord är ett glest nät. Anslutning till jord bör inte ske i mer än en punkt.

• Nollträd ansluts till jordstruktur (skärm) i högst en punkt.

• Ju tätare jordnät dess bättre, dvs slingor är önskvärda! Bäst är helt jordplan!

• Nollträd skall ”ligga” så nära jord som möjligt.

• Ingen del av el- eller elektroniksystemet får ”sticka ut” utanför jordstrukturen, dvs nollträdets projektion ska befinna sig innanför jordstrukturens gränser och ska således vara mindre än den senare.

• I mönsterkort används jordplan.

Vår t uppdrag - din tr ygghet

Vår erfarenhet av utveckling, produktion och installation av skalskyddslösningar, skärmade lådor samt säkerhetsskåp sträcker sig närmare 35 år bakåt i tiden. Hos oss finner du ett utvecklat program omfattande allt från enskilda komponenter till färdiga system.

Våra RÖS-säkerhetsskåp, som även har EMPskydd, är utvecklade av KAMIC på uppdrag av Svenska Försvarsmakten. Skåpet, som innehar högsta säkerhetsklass, är en säkerhets investering avsedd att skydda viktig och känslig känslig information på servrar m.m. från avlyssning eller fysiska tillgrepp. Utformningen kan anpassas till kundspecifika önskemål enligt gällande normer och anläggningskrav.

Säkerhetsklass SSF 3492!

Välkommen att kontakta oss för mer info om våra skyddslösningar. g

emc@kamic.se | www.kamic.se

Signalnolla

Signalnolla

Jord

Jord

Signalnolla

Träd Stjärna Buske

Jord

Figur G10a. Tillåtna strukturer för nollvoltsystem:

• ”Grenar” får inte anslutas till varandra

• Enpunktsjordad nolla medför låg eller ingen CM-koppling

• Spännings- och signalledare ska förläggas tillsammans och helst vara tvinnad med respektive nolla.

Figur G10b. En signal- eller spännings-nolla får inte anslutas till jord i mer än en punkt.ratuppbyggnaden ty filtret integreras ”automatiskt” med skärmväggen. Jord

Signal

Retur

Retur

Signal

Figur G12. Spänningsplan är även signaljordplan; det är planet närmast signalledaren som är signalens ”jord”.

hamna på annan potential än dess omgivning, vilket man i varje enskilt fall får avgöra om det ska vara tillåtet. (Om all metallstruktur är ansluten till PE-ledarsystemet kan detta utgöra en ökad risk för elshock.)

En lång trådanslutning fungerar alldeles utmärkt för avledning av statisk elektricitet (potentialutjämning). Eftersom uppladdning sker relativt långsamt har ledarnas induktans ingen betydelse.

Jag (Miklos) kan referera till ett intressant fall: under en ESD-tålighetsprovning inträffade följande:

I en frontpanel, bakom en tunn isolering, satt en teckenfönsterenhet med en synlig metallram runt enheten. Vi skulle prova om spänningshållfastheten till metallramen var tillräcklig genom att föra en laddad ESD-pistol utanför nämnda isolerade metallram. Vi fick inte omedelbar urladdning, men efter en stund så sprakade det till innanför teckenfönstret med ”system reset” som följd. Vid närmare undersökning visade sig att teckenfönstrets metallram var isolerad och därmed kunde laddas upp av ESD-pistolens starka E-fält, via influens. Åtgärden blev att anbringa en tråd mellan teckenfönstrets ram och dess elektroniks nolledare, vilket förhindrade uppladdning av ramen relativt enhetens nolla.

ELEKTRONIKNOLLA ELLER SIGNALNOLLA

Avsikten med spänningsnolla och signalnolla är att skapa bestämd väg för avsiktliga returströmmar för strömförsörjning respektive signaler. Dessa är s.k. normalmod (eller differential mod, DM) strömmar. Dessa skall förhindras att flyta i apparathölje, apparatstativ, apparat- eller systemskärm eller byggnadsstruktur. Signalnolla eller spänningsnolla skall inte innehålla slingor, skall vara trädformad och ligga elektriskt isolerad från, men så nära skärmen (jordytan) som möjligt. Kan sammankopplas med jord (skärmen) i endast en punkt. Se Figur G09. Spänningsnollan i ett strömförsörjningssystem ansluts till jordstrukturen företrädesvis vid primär-effektintaget. Med hänvisning till Zonindelning- och Skärmnings-kurserna, så kan denna punkt gärna sammanfalla med intagsplåten.

Jordstruktur, med undantag för jordplan i kretskort (mer om detta senare), skall inte användas varken för strömförsörjning eller signalöverföring. Orsak: det är sällan samma spänning mellan två punkter i en jordstruktur; det flyter förmodligen oönskade och okontrollerade strömmar i densamma.

Om signalnollan ansluts till en jordstruktur i mer än en punkt, finns det således risk för att spänningsskillnader mellan dessa jordpunkter, orsakade av andra strömmar eller fält, stör signalen.

Vi har tidigare definierat en skärm som en åtgärd vilken reducerar fältkoppling. Med detta synsätt är en signals eller försörjningsspännings återledare signalens eller spänningens jord och dessutom dess mest lokala skärm. Den bästa skärmningseffekten får man, när den krets eller

Figur G11. Isolera nollträd från varandra pga oundvikliga spänningsskillnader mellan olika jordpunkter.

ledning som ska skärmas, befinner sig så nära skärmen (jord) som möjligt. En konsekvens av detta blir att återledare alltid ska förläggas intill, och gärna tvinnas med, sin signal- eller spänningsledare.

När flera nollor (nollträd) existerar i samma system bör de vara anslutna till jord i samma punkt och bildar då vad som ibland kallas stjärnformar jord (se Figur G10a). Om flera nollträd behövs kan de vara anslutna till olika punkter i ett jordsystem, men då ska man vara medveten om att varje sådant nollträd har olika potential i respektive rot; det är nästan alltid spänningsskillnad mellan olika punkter i ett jordsystem. Om grenar i olika nollträd (tillsammans med tillhörande signaler eller spänningar), med olika anslutningspunkter till jord, placeras nära varandra, kan oavsiktlig högfrekvenskoppling uppstå mellan systemen och därmed åtföljande oavsiktliga CM-ström flyta pga spänningsskillnaden i jordsystemet (se Figur G11). Vill man överföra signaler mellan nollsystem med olika jordanslutningspunkter måste signalöverföringskretsen kunna klara av förekommande spänningsskillnaden i jordsystemet, t ex med hjälp av optokopplare, transformatorer eller filter.

Gemensamt för alla nollor är, att de inte får anslutas till jord i fler än en punkt (kretskort undantaget) (se Figur G10b)!

Om kablar i olika system ligger nära varandra sker högfrekvensmässig koppling (Figur G11), därför:

• Blanda inte ledningar och kablar från olika system (zoner) med varandra (zongräns = skärm = avstånd).

• Använd relä, transformatorer, optokopplare eller fiberoptik vid signalöverföring mellan olika system.

Tillåtna strukturer för nollvoltssystem: Buske, Stjärna och Träd (se Figur G10a). Således:

• Maximalt en anslutning mellan nolla och jord (jordstruktur, skärm), se Figur G10b.

• På kretskort är jordpunkten = hela jordplanet.

• Två anslutningar mellan nolla och jord (dubbeljordning) skapar en s.k. jordslinga, där en del av slingan är signal- eller spänningsnolla. Denna slinga ökar inkoppling av störningar i kretsen. Även kapacitiv ihopkoppling kan förstöra enpunktsjordningen, se Figur G11.

• “Grenar” får inte kopplas samman via t.ex. jord.

• Enpunktsjordad signalnolla medför låg eller ingen common-modestörning.

• Spänningsnolla skall följa spänningsledningen (tvinnade ledningar).

• Signalnolla skall följa signalledaren (tvinnade par, koaxialkabel).

JORDPLAN I MÖNSTERKORT

I mönsterkort använder man jordplan som återledare (hel metallfolie i ett eller flera skikt i hela kortet), vilket medför att alla kortets ledare (signaler och spänningar) får sin återledare nära. Detta är en förklaring till att jordplan är ett effektivt medel mot oönskad koppling mellan mönsterkortsledarna och deras omgivning (alla avstånd). Om spänningsdistributionen i kortet även den sker med ett plan (spänningsplan) blir detta plan jord för de signalledare som befinner sig på spänningsplanssidan (se Figur G12).

I ett mönsterkort tjänar ett eller flera jordplan som både signal-återledare, spännings-återledare och skärm. Jordplanets skärmverkan (fältkopplingsreducerande funktion) är givetvis oberoende av om det flyter avsiktliga strömmar i detsamma eller inte. Ett sk spänningsplan fungera även som skärmplan; skärmverkan är oberoende av planets potential.

Det kan verka förvillande att man kan använda samma struktur för signaler och strömförsörjning i ett mönsterkorts jordplan; man kan tycka att det är risk för koppling via gemensam impedans i jordplanet.

Gräns mellan analoga och binära kretsar

A / D

D / A

Figur G13. Princip för kretsplacering (zonindelning) och jordplanshantering i ett mönsterkort. G13

Yta för analoga kretsar

Spänning för analoga kretsar

Förbjuden yta för signaloch spänningsledare

Yta för binära kretsar

Spänning för binära kretsar

Yta för strömförsörjning

Filteryta Filteryta Filteryta

Signalanslutning Signalanslutning Spänningsanslutning

Urtag i kopparyta, i övrigt helt Cu-plan

Som nämnts tidigare så utnyttjar högfrekventa signalreturströmmar endast den del av planet som ligger omedelbart under signalledaren. Detta under förutsättning att det inte finns några avbrott i jordplanet under ledaren. Den resistiva överhörningen mellan signaler är således minimal. Med konstant ledarbredd och konstant avstånd mellan ledare och jordplan blir transmissionsimpedansen konstant, vilket möjliggör reflektionsfri signalöverföring. Se Figur G07.

Lågfrekventa strömmar såsom strömförsörjningsströmmar och analoga signalströmmar breder däremot ut sig. Alla strömmar flyter där det är lägst elektriskt motstånd, dvs likström tar kortaste vägen (= lägsta resistans) i ett jordplan medan växelström följer den väg som medför lägsta impedans; ju högre frekvens, desto närmare signalledaren flyter returströmmen. Samla därför analoga kretsar för sig och digitala kretsar för sig på olika ytor av kortet. Håll gärna ett avstånd mellan de olika kretstyperna. Även strömförsörjningskretsarna skall hållas från övriga kretsar, se Figur G13. Ibland kan det vara behov av ett avbrott i jordplanet mellan de olika kretstyperna, men oftast kan jordplanet vara helt. Placera AD- och DA-omvandlare i kretstyps-gränsen (zongränsen).

Man kan betrakta kretskortets jordplan som ”punkten” för sammankoppling för olika returer (nollor) enligt tidigare resonemang. Ett system med en styrenhet kan då vara ”roten” i signalsystemet med ledningar till olika isolerade sensorer och ställdon, se figur G14. Tänk på att strömförsörjning till t ex en givare kan medföra dubbeljordning! Ev strömförsörjning av en givare eller ställdon ska således ske från styrenheten (den enhet till vilken givarsignalen matas)! Signalöverföring till andra system måste ske via fiber, optokopplare, transformator, relä eller annan typ av isolation för att undvika dubbeljordning.

Ev. hf-filter

Ev. hf-filter

Lokalt jordplan + +

Ev. hf-filter

Ev. hf-filter

Figur G14. Princip för systemuppbyggnad med styrenhet som enda punkt för anslutning till omgivande jordstruktur. Den senare gärna utformad som jordplan. Notera att spänning till givare och ställdon sker från styrenheten!

RÄTTNING OCH TILLÄGG:

Avslutning

Detta är avsnitt 1 i den sjunde kursdelen i vår EMC-kurs i en serie kurser med syfte att ge olika yrkeskategorier inblick, förståelse och kunskaper om vad EMC innebär och hur EMC uppnås. Detta kursavsnitt har behandlat delar av jord- och jordningsbegreppen. I avsnitt 2 i nästa utgåva av EE knyter vi ihop ”jord-och-jordningssäcken”.

Övriga kurser i serien ger inblick i olika EMC-teknikområden såsom zonindelning, skärmning och filtrering, men introduktionskursen och tidigare kursen om Störningskällor, störningsoffer och kopplingsvägar är ett måste för den som vill behärska EMC-tekniken.

Fortsätt nu med självtest genom att välja svarsalternativ i Frågor och Svar.

Har du frågor eller synpunkter är du hjärtligt välkomna med dessa till redaktion@electronic.se. Vi utlovar inga personliga svar (även om det kan bli så), men vid behov publicerar vi tillrättalägganden. Vi uppskattar ditt engagemang!

Miklos Steiner redaktion@electronic.se Ulf Nilsson emculf@gmail.com

STOPPA STÖRNINGAR!

KURSKAPITEL B, EE # 4, 2021

I kursdel B, avsnitt 1, behöver Figurerna B09 och B11 justeringar och de ska vara som här bredvid. Jordningssymbolen i den vänstra apparatlådan ska inte vara med. I nedre delen av B09 ska N- och PE-ledarna vara en PEN-ledare.

B09 visar ett TN-C-system, i vilket den gemensamma impedansen i PEN-ledarna ger upphov till en 50 Hz CM-spänning mellan apparaterna. I B11 (TN-S-system) reduceras denna störningsspänning avsevärt.

Notera att vid överslag mellan en fas och PE kommer felstället i båda fallen att anta ungefär halva fasspänning beroende på att fas- och PE-ledarna har samma längd och area. Detta gäller tills dess säkringen löser ut. Om detta händer kommer CM-spänningen för signalöverföringen att bli denna störningsspänning (halva fasspänningen)! Dessutom kommer en del av felströmmen flyta i signalåterledaren. Därav påpekandet i Figur B11, att förbindelserna mellan signalnolla och apparathölje ”kan orsaka störning!”. Problemet är att PE och signalnolla är ihopkopplade. En lösning skulle kunna vara att inte använda PE-anslutning och istället använda förstärkt isolering. Denna metod används i de flesta mindre elektronikapparater. Ytterligare ett sätt är att använda isolerande signalöverföringar (t ex transformatorer, optokopplare, reläer).

En utjämningsledare mellan apparathöljena ska, rätt dimensionerad, reducera spänningen mellan apparaterna till 50 V eller lägre. Vid fel kan således CM-spänningen vid 50 Hz utan utjämningsledare uppgå till ca 115 V och med utjämningsledare till ca 50 V.

hf-filter

Undercentral

Summaström = 0

Undercentral Kan orsaka störning!

hf-filter

Figur B09

Figur B11

STOPPA STÖRNINGAR! Enkla råd för att hantera och konstruera produkter med elektronik för att förhindra störningar FRÅGOR

OCH SVAR:

KAPITEL G: JORD & JORDNING (Fler svarsalternativ är möjliga)

1. Vad är problematiskt med ordet jord och jordning?

A. Det kan ange olika delar i ett elektriskt/elektroninskt system

B. Det är ett bra sätt att jorda elektriskt ledande delar med en ledare (skall vara gröngul)

C. Flera discipliner använder samma begrepp: EMC, Elsäkerhet, ESD, Åskskydd, mfl

2. Vilka är jordledare eller jord?

A. Spänningsåterledare eller nolledare

B. Ledande apparathölje

C. Signalåterledare eller signalnolla

D. Skyddsledare

E. Jordtag

3. Vad är nyttigt för EMC?

A. Anslutning av kabelskärm till apparatskärm

B. Jordning av kabelskärm till jordskena via en gröngul

C. Bli av med smutsig ström, genom att jorda

D. Bli av med störning genom att isolera

4. Vad är jord enligt BET?

A. Marken

B. Den ledande delen av en generaliserad skärm

C. Den närmaste lokala skärmen

5. När är jordning av en krets tillåten?

A. Vid behov

B. Enbart inuti zonen

C. Om det finns en lämplig skärm

6. Vad är ett jordplan?

A. En sammanhängande metallstruktur som har låg impedans mellan två godtyckliga punkter

B. En ledande plåt som är någorlunda plan

C. Kopparlager i ett mönsterkort

D. Apparathölje chassi eller rack

7. Vad karakteriserar ett jordplan?

A. Låg egenimpedans

B. Planhet

C. Minskar koppling och överhörning

D. Formen behöver inte vara platt

E. En av dom viktigaste byggstenarna inom EMC

F. Skapa jordplan. Ett gemensamt!

G. All metallisk installationsdel, VVS, armering skall kopplas samman elektriskt

H. Jordplansidén kan inte användas på system- och anläggningsnivåer

8. Vad gäller mellan kablage och jordplan?

A. Kablar skall förläggas nära jordplan

B. Signalkablar skal vara upphängda så fritt som möjligt för att förhindra att påverkas av fältkoppling

C. Kabelkanaler (rätt sammankopplade) agerar som kablarnas jord

9. Vad är rätt ord att använda i stället för jorda?

A. Ansluta

B. Sammanfoga

C. Avleda

D. Sammanföra

E. Skärmanslutning

10. Hur skapar vi ett fungerande jordplan?

A. Anslutning endast i en punkt

B. Stora ledande ytor i anslutningen (t ex lackat) underlag eller “gröngul” ledare

C. Många slingor

D. Många breda parallella lågimpediva anslutningar

11. Vad är fördelarna med jordplan?

A. Anslutning till moder jord

B. Agerar som generaliserad skärm

C. Minskar koppling och överhörning

D. Referens för filter och avkoppling

12. Vad kan anses vara generaliserad jord?

A. Kabelstegar

B. Kabelskärmar

C. Nätfilter

D. Kabelkanaler

E. I installation med många kablar i en bunt, kabel bunten för enskilda kablar

13. Vad är en ekvipotentialplan ock vad karakteriserar den?

A. Ledande yta med samma potential (relativt referensen)

B. Ett plan för spänningmenagement

C. Det får inte gå ström i ytan

D. Gröngul ledare för anslutning till jord

E. Ytan har 0 impadans

14. Vilka egenskaper har metallytor avseende returströmmen?

A. Frekvensberoende returström-utbredning

B. Vid lägre frekvenser följer returströmmen ledaren

C. Vid lägre frekvenser följer returströmmen minsta

D. Vid mycket låga frekvenser (< kHz) utnyttjar ström men hela metallskiktet

15. Vilka signalretur-vägar är lämpliga att använda?

A. Marken

B. Fartygsskrov

C. Bilkaross

D. PE-ledare

16. Varför är marken inte lämplig att använda som referens?

A. Marken har inte samma potential överallt

B. Det flyter strömmar från olika källor

C. Marken är blöt efter regn

D. Asfalten är isolerander

17. Varför är åsknedslag skadligt?

A. Höga smällar och skakningar i marken

B. Åskströmmen (70 kA) kan orsaka spänning mellan olika jordpunkter pga markens resistivitet

C. Låg mark-resistivitet

18. Varför inte är tillräckligt att koppla ihop metall delar med ledare?

A. Fungerar mot statisk elektricitet

B. En smal ledare har induktansen 1 mikroH/mm

C. Funkar inte som kortslutning

19. Hur kan man minska anslutningens impedans?

A. Öka ledarens bredd

B. Linda anslutningsledaren på en ferritkärna några varv

C. Omslutande kabelskärm-anslutningar i stället för trådanslutning

D. Öka ledarens längd

20. Vad är PE-ledarens uppgift?

A. Jorda störningar

B. Att skydda mot elchock

C. Vid kortslutning mellan fasledare och PE-ansluten metalldel säkringen lösa ut

D. Alla metalldelar i en elutrustning skall vara förbundna med rätt dimensionerade gulgrön skyddsledare och anslutna till transformator-nollan och marken

21. Vad är jord i en elinstallation?

A. PE-ledarna förlagda med tillhörande fas- och nolledare

B. Potentialutjämningsledare

C. Spänningsnolla (N)

D. Marken

E. Signalnolla

22. Vad är avsikten med spännings- och signalnolla?

A. Jorda störningar

B. Att skydda mot elchock

C. Att skapa bestämd väg för avsiktliga returströmmar för strömförsörjning respektive signaler

D. Eget trädformade system skall förhindra att normalmod strömmar flyter i apparathölje, -stativ, -skärm eller byggnadsstruktur

23. Anslutningsregler för nollor?

A. Anslut till jord på så många punkter som möjligt

B. Skall inte innehålla slingor

C. Vara isolerade från men nära jordytan (skärmen)

D. Får inte anslutas till jord i fler än en punkt

24. Vad gäller för jordplan i kretskort?

A. Jordplan används som återledare

B. Spänningsplan agerar också som återledare för signaler närmast

C. Effektiv mot oönskad koppling

D. Tjänar ett eller flera jordplan som både signal-återledare, spännings-återledare och skärm

E. Betrakta kretskortets jordplan som ”punkten” för sammankoppling för olika returer (nollor)

25. Vad gäller för analoga, lågfrekventa signalreturer i jordplan i kretskort?

A. Lågfrekventa strömmar så som strömförsörjnings-strömmar och analoga signalströmmar breder ut sig

B. Undvik att blanda: risk för störningar

C. Högfrekventa signalretur-strömmar utnyttjar endast den del av planet som ligger omedelbart under signalledarenr

D. Likström tar kortaste (lägsta resistans) vägen i ett jordplan, medan växelström följer denväg som medför lägsta impedans; ju högre frekvens, desto närmare signalledaren flyter returströmmen

Teknikkrönikan

– ett sätt att följa teknikutvecklingen

I DETTA NUMMER av Electronic Environment belyser vi hur EMC-området kommit att utvecklas i takt med den teknikutveckling och de teknikskiften som skett sedan 1900-talets början. Att arbeta inom EMC-området ger därmed samtidigt automatisk kunskap om nyheter inom teknikutveckling. För att undvika att EMC-problem ska riskera att orsaka extra kostnader eller nedsatt funktionalitet hos den färdiga produkten så kännetecknas ett systematiskt EMC-arbete av att det påbörjas i den tidiga designfasen av en ny produkt. Involverade EMC-ingenjörer får i dessa sammanhang därför tidig insikt i arbetet med nya produkter och innovationer. EMC-ingenjörer som arbetar med test och provning på certifierade EMC-laboratorier får se en kontinuerlig ström av nya produkter och designkoncept som EMC-testas i olika faser av produktutvecklingscykeln. Nya tekniktillämpningar som medför nya krav på egenskaper såsom mekanisk hållfasthet, tålighet mot kemikalier, tålighet mot höga eller låga temperaturer med mera, gör att EMC-ingenjörer som arbetar med olika EMC-komponenter såsom skärmningsmaterial, packningar, lister, avstörningskomponenter med mera, får arbeta med nya utmaningar samtidigt som man får insikt i dessa nya tillämpningar.

DET PÅGÅR FLERA stora teknikskiften som samtidigt innebär att EMC-området utvecklas ytterligare. Den elektrifiering som pågår inom fordonsområdet och som även påbörjats inom flygområdet innebär helt nya förutsättningar för att åstadkomma EMC än för de tidigare fossildrivna farkosterna. Högeffektsmotorer med tillhörande elsystem innebär nya typer av störningssignaler som måste hanteras på ett begränsat utrymme. De ökade satsningarna inom rymdområdet driver på utvecklingen av EMC-komponenter som under lång tid ska tåla den krävande miljö som rymdtillämpningar innebär. Gemensamt för flera växande teknikområden är samtidigt en allt tätare samlokalisering av elektronik och trådlösa system vilket innebär nya utmaningar för att eliminera EMC-problem. Andra områden under utveckling och där EMC-frågor blir aktuella är exempelvis

• Drönare,

• Trådlös teknik,

• Artificiell intelligens (AI),

• Medicinska implantat,

• Förnybara energikällor såsom solceller,

• Eektriska kraftnät.

”Det finns en tydlig koppling mellan teknikskiften och nya EMC-utmaningar vilket leder till att EMC-området ständigt genomgår en naturlig utveckling”

DET FINNS ALLTSÅ en tydlig koppling mellan teknikskiften/teknikutveckling och nya EMC-utmaningar vilket leder till att EMC-området ständigt genomgår en naturlig utveckling. Att arbeta inom EMC-området innebär därför samtidigt stora möjligheter att kunna följa både den allmänna teknikutvecklingen och teknikfronten.

Peter Stenumgaard EMC-redaktör

Robotars känsel kan bli lika snabb som människans

En handprotes som ger bäraren lika snabb känsel som en mänsklig hand kan bli möjlig tack vare forskning vid Uppsala universitet och Karolinska Institutet, som publicerats i tidskriften Science. Tekniken skulle även kunna användas till att hjälpa strokepatienter att återfå förlorade funktioner.

– Vårt system kan avgöra lika snabbt som en människa med förbundna ögon vad för typ av objekt det har framför sig genom att bara känna på det och avgöra om det till exempel är en tennisboll eller ett äpple, säger Zhibin Zhang som är docent vid institutionen för elektroteknik vid Uppsala universitet.

Han och kollegan Libo Chen har genomfört studien i samarbete med forskare från avdelningen för signaler och system vid Uppsala universitet, som bidrog med databehandling och maskininlärning, samt med en grupp forskare från institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle på Karolinska institutet.

De har inspirerats av neurovetenskapen och utvecklat ett artificiellt taktilt system som efterliknar hur det mänskliga nervsystemet reagerar på beröring. Systemet använder elektriska pulser som bearbetar rörlig taktil information på samma sätt som människans nervsystem.

– Med den här tekniken skulle en handprotes kännas som att det är en del av ens kropp, säger Zhibin Zhang.

Det artificiella systemet består av tre huvudkomponenter: en elektronisk hud (så kallad e-hud) med sensorer som kan fånga upp tryck och beröring, en artificiell neuronuppsättning som omvandlar analoga beröringssignaler till elektroniska pulser och en processor som bearbetar signalerna och identifierar objektet.

I princip kan det lära sig att identifiera ett obegränsat antal objekt, men i försöken har forskarna använt 22 olika objekt för grepp och 16 olika ytor för beröring.

– Vi tittar också på att utveckla systemet så att det även kan känna av smärta och värme. Det ska också kunna känna vilket material handen tar på, till exempel om det är trä eller metall, säger biträdande universitetslektor Libo Chen som lett studien.

Interaktioner mellan människor och robotar eller handproteser kan enligt forskarna göras säkrare och mer naturliga tack vare den känsliga, taktila återkopplingen. De kan också ges förmågan att hantera föremål med samma skicklighet som en mänsklig hand.

– Huden innehåller miljontals receptorer. Dagens teknik för e-hud kan inte leverera tillräckligt många receptorer, men det är möjligt med den här tekniken, så vi skulle vilja ta fram artificiell hud för en hel robot säger Libo Chen.

Tekniken skulle även kunna användas medicinskt för att exempelvis övervaka rörelsestörningar som orsakas av Parkinsons sjukdom och Alzheimers, eller hjälpa strokepatienter att återfå förlorade funktioner.

– Tekniken kan utvecklas ytterligare för att känna om en patient är på väg att ramla och då antingen stimulera en muskel utifrån till att motverka fallet eller att ett hjälpmedel styr upp och motverkar det, säger Zhibin Zhang.

Fakta:

Arbetet finansieras huvudsakligen av European Horizon 2020 Research and Innovation Program, Vetenskapsrådet, Stiftelsen för strategisk forskning, eSSENCE Research Program, Sweden, och AI4Research, Uppsala universitet, Margaretha af Ugglas stiftelse, National Academic Infrastructure for Supercomputing in Sweden vid UPPMAX.

Källa: Uppsala universitet

Call for Papers

DECEMBER

9-13, 2024

MAPCON 2024, Hyderabad

IEEE MICROWAVE ANTENNAS AND PROPAGATION CONFERENCE

(MAPCON) is a joint flagship conference of IEEE MTT and IEEE AP societies in India. This mega annual event of the RF, Microwave and Antenna community provides an international platform to researchers, working professionals, academicianS and industries in these domains to showcase their state-of-the-art in research/technologies to co-workers/peers: MAPCON 2024, the 3rd edition of this series; will be held from 9th to 13th December 2024 at Novotel Hyderabad International Convention Centre, Hitec City, Hyderabad and hosted by IEEE Hyderabad Section MIT-S/AP-S/EMC-S Joint Chapter. MAPCON 2024 will feature technical sessions, poster sessions, special sessions, invited talks, workshops and tutorials. Focused tracks on Young Professionals, Women in Engineering, SIGHT, student design contests, Start-up India, India Semiconductor Mission and Aerospace & Defence Industry Focus etc. will add to the charm of the conference. Eminent professionals from International Space and Defence Establishments, National Research Organizations, Academia, and Industries will deliver expert talks, tutorials and organize special sessions related to recent developments in the domain.

DECEMBER 16-18, 2024

WISEE 2024, Florida

SUBMISSION DEADLINES

Paper Submission Deadline: July 1, 2024

Notification of Acceptance: September 15, 2024

Camera Ready Paper Submission: October 31, 2024

Website: ieeemapcon.org

Contact: mapcon2024@ieeemapcon.org

SUBMISSION DEADLINES

Papers Submission Deadline: September 15, 2024

Notification of Acceptance: October 15, 2024

IEEE PDF eXpress version: November 15, 2024

Website: attend.ieee.org/wisee-2024

Contac: iallenc54@my.erau.edu

2024 IEEE INTERNATIONAL CONFERENCE on Wireless for Space and Extreme Environments.

Spaceflight involves critical sensing and communication in extreme environments such as planetary surfaces, space vehicles, and space habitats. The many challenges faced in space sensing and communication are extremely diverse and overlap significantly with those found in many terrestrial examples of extreme environments such as extreme hot or cold locations, extreme high- or low-pressure environments, critical control loops in aircraft and nuclear power plants, high-speed rotating equipment, oil/gas pipelines and platforms, etc. All of these environments pose significant challenges for radio-frequency or optical wireless sensing and communication and will require the application of a broad range of state of the art technologies in order to generate reliable and cost effective solutions.

This IEEE conference will bring together investigators from the National Aeronautics and Space Administration (NASA), the Canadian Space Agency (CSA), the European Space Agency (ESA), and other space agencies, along with aerospace and space defense industries and academic researchers, in an effort to understand and solve the emerging problems facing wireless sensing and communication in space and related extreme environments.

MAY 19-23, 2025

APEMC 2025, Taipei

THE 2025 ASIA-PACIFIC International EMC Symposium and Exhibition will be held in Taipei, Taiwan, from May 19 to 23, 2025. The symposium aims to share recent advances in all aspects of EMC in the Asia-Pacific region, to respond to the EMC requirements for all rising technologies, and to link up the international EMC community closely. The symposium will cover the entire scope of EMC; especially, it will offer a rich technical program of the highest quality, lectures presented by distinguished speakers from all over the world, and a broad forum for interacting between academia and industry. We wish to invite all prospective authors and experts to submit original papers on their latest research. We also encourage proposals for special sessions, workshops, tutorials, and exhibitions.

SUBMISSION DEADLINES

Paper Submission Deadline: November 30, 2024

Notification of Acceptance: January 31, 2025

Final Paper Submission Deadline: February 28, 2025

Website: apemc2025.org

Contact: apemc2025@gmail.com

JUNE 22-26, 2025

COMPUMAG 2025, Neapel

COMPUMAG 2025 ,the 25th International Conference on the Computation of Electromagnetic Fields, will be held in Naples, Italy, from June 22 to 26, 2025. It is co-organized by 9 teams from the Italian community of Computational Electromagnetism. The conference venue is the Hotel Royal Continental, located in the heart of Naples.

Following this well established tradition, the aim of COMPUMAG 2025 is to discuss recent developments and practical applications in the numerical computation of electromagnetic fields for engineers and physicists engaged in the design and analysis of electromagnetic devices and systems. Reflecting the new trends and rapid progress in the field of topics listed inside, authors worldwide are invited to submit original and previously unpublished contributions. On behalf of the board of International Compumag Society, the organizing committee and the editorial board, we sincerely welcome you to Naples to attend the COMPUMAG 2025.

PAPER SUBMISSION

Authors are required to submit the 2-page short paper in Microsoft Word,

Adobe PDF or LaTex format via the ConfTool online submission system. Sample Template and more detailed information will be made available soon. Please note that the 2-page short paper submission deadline is December, 21st 2024.

The authors of the accepted short papers will be invited to present their research work at the COMPUMAG 2025 by oral or poster presentations, and to submit full papers for possible publication in an issue of IEEE Transactions on Magnetics through the peer- reviewing process.

SUBMISSION DEADLINES

Submission of Digest: December 21, 2024

Notification of Acceptance: March 15, 2025

Paper registration: May 1, 2025

Website: ompumag2025.org

Contact: secretariat@compumag2025.comcom

EMC-området utvecklas

EMC-området föddes som ett resultat av teknikutvecklingen inom radio. I slutet av 1880-talet visade Heinrich Hertz genom experiment hur radiovågor kunde sändas. Därmed bekräftade han teorierna om elektromagnetism som James Clerk Maxwell lagt fram ett par årtionden tidigare. EMC var dock inte någon större fråga innan 1930-talet. Fram till dess var det i princip naturliga störningskällor såsom blixtnedslag och andra atmosfäriska störningar man behövde ta hänsyn till.

Skydd mot åsknedslag utvecklades dock långt innan Maxwell formulerade sina berömda ekvationer. I slutet av 1740-talet genomförde Benjamin Franklin en serie experiment som ledde honom till slutsatsen att en metallstav som installerades på toppen av byggnader drog till sig blixten. Genom att ansluta ena änden av en metallkabel till staven och andra änden till en stång som gick tre meter ned i marken, så kunde blixten avledas på ett säkert sätt utan att skada byggnaden. Hans resultat spreds till Frankrike där man år 1752 reproducerade testerna med goda resultat.

Den första kända EMC-incidenten brukar anses vara en som inträffade 1899. I början av 1890-talet hade Guglielmo Marconi börjat göra experiment baserade på Hertz tidigare experiment. Ur Marconis experiment kom grunden för den trådlösa telegrafin och 1896 kunde han presentera ett demonstrationssystem för den brittiska regeringen. Amerikanska marinen började sända trådlös telegrafi och använde till en början samma frekvens för alla kanaler.

År 1899 upptäckte man att ingen information kunde tas emot om fler än en sändare användes samtidigt. Man kallade denna störningsproblematik för Radio Frequency Interference (RFI). Begreppet RFI har sedan levt kvar inom EMC ända in i våra dagar. Det skulle dock dröja till

några årtionden till innan EMC-området började utvecklas mer systematiskt. Innan dess skulle istället ett annat naturfenomen än åsknedslag komma att orsaka stora störningsproblem i det alltmer elektrifierade samhället.

År 1921 inträffade mycket kraftig geomagnetisk storm på solen. Vid sådana stormar sker kraftiga energiutbrott som består av strålning eller laddade partiklar. Inducerade spänningar och strömmar ledde till gnistbildning som orsakade flera bränder i New York, bland annat i kontrolltornet för järnvägstrafik nära Grand Central Station. Järnvägsnätet påverkades i hela delstaten New York och stormen kom därför även att kallas “New York Railroad Superstorm”. I Brewster, cirka 80 norr om New York City, uppstod gnistbildning i en växelstation för Central New England Railroad, vilket i sin tur ledde till brand där hela byggnaden brann ner. Även elektrisk utrustning längs långa järnvägs- och telegraflinjer i norra USA och Kanada förstördes av de inducerade spänningarna. Telegrafväxlar skadades även i andra länder såsom Australien, Brasilien, Danmark, Sverige, Norge, Frankrike, Japan, Nya Zeeland och Storbritannien. Detta innebar att kommunikationen försvann helt i stora områden i flera länder.

Elektriska hushållsprodukter

Under 1930-talet växte antalet elektriska pro -

dukter i samhället. Användningen av elektriska hushållsprodukter ökade i hemmen, vilket gjorde att den elektromagnetiska miljön förändrades. Denna utveckling ökade risken för satt dessa störningar skulle kunna inverka negativt mot att kunna ta emot de kommersiella rundradiosändningar som påbörjats under 1920-talet. Denna medvetenhet ledde till förebyggande arbete för att inte riskera att mottagningen av dessa sändningar skulle riskera att störas. Följden blev internationella initiativ för att ta fram standardiserade metoder för EMC-tester av utrustning. The International Special Committee on Radio Interference (CISPR) grundades 1934 med fokus att arbeta fram standardiserade testmetoder. Detta arbete brukar räknas som EMC-områdets verkliga startpunkt som ett särskilt teknikområde med en systematisk utveckling av metoder och tekniker för att åstadkomma elektromagnetisk kompatibilitet.

Bilradion

Under samma tidsperiod kom en annan nyhet som satte fingret på ett EMC-problem. En kväll 1929 åkte William Lear och Elmer Wavering tillsammans med sina flickvänner med bil till en utsiktspunkt över Mississippifloden vid Qunicy, Illinois för att titta på solnedgången. Deras flickvänner tyckte då att det hade varit extra trevligt om de samtidigt kunde lyssnat på musik från radio. Detta blev starten på utvecklingen

med teknikskiften

av bilradion. Lear och Wavering hade båda tidigare erfarenhet inom radioområdet och byggde om en radio för hushållsbruk så att den gick att montera in i bilen. De upptäckte då att bilen gav ifrån sig störningar från bland annat tändsystemet och generatorn. Dessa störningar gjorde det i princip omöjligt för dem att kunna lyssna på radion så länge bilen var igång. De gick systematiskt igenom och åtgärdade samtliga störningskällor på sin bil så att de kunde ta emot radiosändningar av god kvalitet. I början av 1930-talet kom sedan bilradion att utvecklas i stor skala, vilket samtidigt ökade kunskapen om elektromagnetiska störningar från bilars egna system och hur dessa kunde hanteras med olika EMC-åtgärder.

Samlokalisering av utrustningar Före andra världskriget fanns det inga EMC-standarder som reglerade maximalt tillåten strålad och ledningsbunden emission. Istället fanns det olika beskrivna samfunktionsmetoder för att verifiera att sammansatta plattformar med elektriska utrusntingar kunde fungera utan att ingående radiosystem stördes ut. Under andra världskriget kom nästa stora teknikskifte som kom att påverka EMC-områdets utveckling. Krigsfartyg utrustades med en rad komplexa elektroniska system på en begränsad yta vilket krävde att EMC-frågor hanterades så att inte systemens funktionalitet skulle degraderas. På

fartygen samlokaliserades sändande system med höga uteffekter tillsammans med känsliga mottagare som skulle klara att uppfatta svaga signaler. Denna kombination av samlokaliserade utrustningar drev på nya metoder inom EMC för att säkerställa att inga EMC-problem satte ned förmågan på fartygens funktioner. Den första mycket allvarliga EMC-incidenten skulle också komma på ett krigsfartyg 1967 och då på hangarfartyget U.S.S. Forrestal. Elektromagnetiska störningar ledde till att en Zuni-raket på ett F-4B Phantom-flygplan ombord avfyrades på däck och ledde till en brand med 134 omkomna och 161 skadade.

Flyg

Utvecklingen inom flygområdet gav nya EMC-utmaningar att hantera. Mycket arbete gjordes så småningom för att säkra flygplan så att de kunde klara blixtträff vid flygning genom åskväder. Den första kända incidenten är från 1915 då ett tyskt luftskepp träffades och samtliga 19 i besättningen omkom. Det rådde dock länge osäkerhet om hur farlig blixtträff var för vanliga flygplan. 1963 kom en artikel av Ferd J. Curtis med titeln ”How Dangerous is Lightning?”. I artikeln listades 66 incidenter i samband med blixtträff. Sammanställningen gav följande summering [1]:

• 22 skadade radomer (rado = det kupolformade väderskyddet för radar eller annan elek-

tronisk utrustning i flygplanets nos). Två av dessa radomer var så skadade att de inte gick att använda mer.

• Störningar på olika delsystem hade inträffat i 12 incidenter.

• 34 av de 66 blixtträffarna inträffade på flyghöjder mellan 5000-10000 fot.

• 29 av de 66 blixtträffarna inträffade på våren.

• En allvarlig incident rapporterades där en pilot i ett flygplan av modell F-102 pilot tvingades skjuta ut sig efter att inte kunnat kontrollera flygplanet efter en blixtträff.

Slutsatsen i artikeln var att även om det var vanligt med skador i samband med blixtträff så ansågs de inte farliga för flygsäkerheten i stort. Vid tidpunkten för artikeln var skyddsåtgärderna på flygplan mot blixtträff rudimentära. Trots detta så var det ovanligt med krascher i samband med blixtträff [1]. I december 1963 inträffade dock en allvarlig incident då en Boeing 707 (Pan Am Flight 214) med 81 passagerare ombord kraschade efter en blixtträff. Alla ombordvarande omkom. I maj 1965 träffades en C-130 från amerikanska flygvapnet av blixten. Nosradarn förstördes och brand uppstod i flygplanet. Man lyckades ändå landa flygplanet utan att någon omkom. 1969 träffades raketen för Apollo 12 två gånger av blixt under uppskjutningen. I

december 1971 inträffade ytterligare en allvarlig olycka orsakad av blixtträff. Denna gång var det ett inrikes flyg i Peru, Lansa flight 508 som träffades av blixten vid flygningen mellan Lima och Pucallpa. Höger vinge började brinna och gick av. Flygplanet av typen Lockheed L-188A kraschade och 85 av de 86 passagerarna omkom. En 17-årig flicka överlevde mirakulöst och vandrade tio dygn genom Amazonas djungel innan hon hittades av lokalbefolkningen.

Efter åsknedslagen mot Apollo 12 började problemet med blixtträff mot flygande farkoster tas på ett betydligt större allvar och utvecklingen av tekniker och metoder för att öka skyddet mot blixtträff tog fart. Ett av resultaten var att NASA gav i uppdrag att ta fram en handbok för skydd av flygande farkoster mot blixtträff. Frank Fisher och Andy Plumer som arbetade på General Electric fick uppdraget.

Vid blixtträff på flygplan uppstår både direkta och indirekta effekter som flygplanet måste klara. Direkta effekter är skador som uppstår på grund av det höga energiinnehållet i blixten och som kan göra att delar av flygplanets skrov och motorer förstörs mekaniskt och då även brand kan uppstå. Indirekta skador är inducerade strömmar och spänningar som utsätter flygplanets elektroniksystem för transienter som kan störa eller förstöra elektroniska komponenter.

Ett annat störningshot mot flygplan är exponering av höga elektromagnetiska fältnivåer som finns runt markbaserade sändare från radio- och radarstationer. Ett välkänt exempel är från 1984 när ett västtyskt flygplan av

modell Tornado kraschade vid flygning nära München-sändaren för Voice of America/ Radio Free Europe/Radio Liberty som sände med hög uteffekt på kortvågsbandet. Ett annat problem är elektrostatisk uppladdning under flygning. Okontrollerad urladdning av ackumulerad elektrostatisk laddning kan orsaka spänningstransienter som kan störa flygplanets system. Flygets utveckling kom därmed samtidigt att innebära utveckling både av tekniker för skydd mot olika typer av elektromagnetiska effekter samt testmetoder för att prova delsystem och hela flygplan.

Utvecklingen pågår mot elektriskt drivna flygplan. Här uppstår nya EMC-utmaningar. Elektriska flygplan kommer att innehålla elektriska högeffektskomponenter såsom elektriska högeffektsmotorer, konverterare, batterier, högeffektskablage med mera. De höga elektriska effekterna kommer att påverka den elektromagnetiska miljön för övriga system ombord, vilket innebär nya EMC-utmaningar [3]. En annan utmaning är att samtidigt kunna hantera den ökade mängden värme som dessa högeffektssystem alstrar.

Rymdprogrammet

Under 1960-talet ledde det amerikanska rymdprogrammet till en snabb utveckling av olika teknikområden. Medvetenheten om EMC-problem fanns och expertis från militär teknikutveckling fanns med och arbetade med EMC-frågor i rymdprogrammet. EMC-problemen började dock redan på marken vid de tester som gjordes av bärraketerna inom SATURN-programmet. Vid de tester som gjordes på Kennedy Space

Center upptäcktes störningsproblem orsakade av en stor mängd signaler som inte borde finnas på testområdet [2]. Orsaken visade sig bero på det stora antalet mät- och testsystem som skickade signaler trådlöst via olika telemetrisystem. Det stora antalet system som användes ledde till att intermodulation uppstod mellan de olika bärfrekvenserna så att en stor mängd störande signaler förekom i testområdet. Parallellt med SATURN-programmet så pågick TITAN-programmet med raketer avsedda det amerikanska missilprogrammet. Intermodulationsproblemen ledde även till att det uppstod störningar mellan testplatserna för SATURN och TITAN.

Rymdtillämpningar är i sig ett utmanande område inom EMC, vilket belysts i tidigare artiklar i Electronic Environment. I rymdsammanhang utsätts alla utrustningar inklusive olika EMC-komponenter för mycket hårda mekaniska påfrestningar under uppskjutningsfasen. EMC-komponenter såsom packningar, kabelskärmsanslutningar och avstörande komponenter måste klara dessa vibrationer utan att EMC-funktionen degraderas. Väl uppe i rymden väntar en elektromagnetisk miljö med strålning och partiklar med hög energi. En annan utmaning är att ha koll på statisk elektricitet genom elektrisk uppladdning av ytor. Rymdprogrammet kom att uppleva olika typer av EMC-problem. Ett exempel är från Spacelab som var ett modulbaserat laboratorium placerat i rymden och som använde rymdskyttlar för transporter av personal och materiel till och från. I samband med uppdrag STS-47 togs en civil dator med till rymdlaboratoriet. Denna dator visade sig störa det interna kommunika-

tionssystemet och annan utrustning. Satellitexperimentet STS-37 fick problem då den utplacerade satellitens mottagning för styrsignaler blockerades av en störningssignal från jorden, samtidigt som ett fel i satellitens konstruktion fanns. Vädersatelliten NOAA-12 stördes varje gång den passerade över Europa. Störningarna yttrade sig som falska styrkommandon. Rymdområdets utveckling med sina speciella utmaningar har därför samtidigt medfört en fortsatt utveckling av EMC-området.

Elektriska fordon

Ett pågående teknikskifte är övergången från fossildrivna fordon till elektriska. Med elektriska fordon tillkommer nya störningskällor genom högeffektsmotorer med dess tillhörande elektroniska system. Personbilar innehåller samtidigt allt mer elektronik. Moderna bilmodeller innehåller i storleksordningen ett hundratal digitala processorer plus en rad elektroniska komponenter. Då utrymmet är begränsat i en bil så placeras därför elektronik i alla tillgängliga utrymmen, inklusive backspeglar och inredning. En rad funktioner är idag elektroniskt styrda, alltifrån komfortfunktioner såsom belysningsfunktioner och klimatkontroll till mer säkerhetskritiska funktioner som dörrlås, kollisonsvarning, bromsar, motor, styrfunktioner och däcktryckskontroll. För dessa funktioner används exempelvis radar och andra sensorer. Till detta kommer elektroniskt styrda komponenter såsom microcontrollers och ställdon. En rad trådlösa signaler tas emot utifrån. Det kan vara signaler från GPS, mobilnät, digital radio

(DAB), WiFi och Bluetooth. Av designskäl så används i regel inte antennkonstruktioner och antennplaceringar som är optimala ur elektromagnetisk synvinkel. Istället döljer man gärna antenner genom att förlägga dem i skrovstrukturen, vilket i sig automatiskt innebär en försämring av de elektromagnetiska antennegenskaperna.

Till skillnad mot fossildrivna fordon så blir elsystemet för framdriften av dessa högeffektsmotorer mer distribuerat över hela bilen. Elmotorer för elektriska fordon kan vara både av DC- och AC-typ. För AC-motorer omvandlas DC från batteriet till AC till genom switchade funktioner. Här används typiskt IGBT-komponenter (Insulated Gate Bipolar Transistor) med arbetsfrekvenser i storleksordningen 2- 20 kHz. Snabbare switchning kan åstadkommas med SiC MOSFET-baserade komponenter som är under stark utveckling Med denna teknik kan switchning med högre frekvenser i storleksordningen 50 kHz – 150 kHz åstadkommas. Switchning är dock alltid en källa för elektromagnetiska störningar och måste därför hanteras i elfordon. Högre frekvenser vid switchning innebär samtidigt att störningarna uppträder vid högre frekvenser, vilket i sin tur kan orsaka nya EMC-problem. För att reducera störningsrisken mellan kablage med högre spänningar från kablage med lägre spänningsnivåer är avstånd en klassisk EMC-metod. Det begränsade utrymmet i personbilar gör dock att det kan vara svårt att separera kablage för högre spänningar i elbilar från kablage med lägre spänningar. Utveckling-

en inom fordonsområdet med de EMC-utmaningar som detta ger har inneburit en fortsatt utveckling av tekniker och metoder för att säkra EMC i dessa tillämpningar.

Sammantaget går det alltså att se en tydlig koppling mellan utveckling av nya tekniker och tekniker och metoder inom EMC. EMC-området föddes som ett resultat av risken för radiostörningar från det snabbväxande området inom elektriska hushållsprodukter och har sedan fortsatt att utvecklas i takt med att nya teknikskiften uppstått.

[1] ”The History Of Aircraft Lightning Protection Technology”, March 28, 2020. https://weatherguardaero.com/lightning-protection-technology-aircraft/

[2] R.D. Leach and M.B. Alexander, ”Electronic Systems Failures and Anomalies Attributed t'o Electromagnetic Interference”, NASA Reference Publication 1374.

[3] L Malburg, N. Moonen, F Leferink,”The Changing Electromagnetic Environment Onboard All-Electric Aircraft, an EMC Perspective”, Porc. Of EMC Europe 2021.

Peter Stenumgaard EMC-redaktör

Svar på frågor till självstudiekursen Stoppa störningar

1. Vad är problematiskt med ordet jord och jordning?

A. Det kan ange olika delar i ett elektriskt/elektroninskt system

C. Flera discipliner använder samma begrepp: EMC, Elsäkerhet, ESD, Åskskydd, mfl

2. Vilka är jordledare eller jord?

A. Spänningsåterledare eller nolledare

B. Ledande apparathölje

C. Signalåterledare eller signalnolla

D. Skyddsledare

E. Jordtag

3. Vad är nyttigt för EMC?

A. Anslutning av kabelskärm till apparatskärm

D. Bli av med störning genom att isolera

4. Vad är jord enligt BET?

A. Marken

B. Den ledande delen av en generaliserad skärm

C. Den närmaste lokala skärmen

5. När är jordning av en krets tillåten?

B. Enbart inuti zonen

C. Om det finns en lämplig skärm

6. Vad är ett jordplan?

A. En sammanhängande metallstruktur som har låg impedans mellan två godtyckliga punkter

C. Kopparlager i ett mönsterkort

D. Apparathölje chassi eller rack

7. Vad karakteriserar ett jordplan?

A. Låg egenimpedans

C. Minskar koppling och överhörning

D. Formen behöver inte vara platt

E. En av dom viktigaste byggstenarna inom EMC

F. Skapa jordplan. Ett gemensamt!

G. All metallisk installationsdel, VVS, armering skall kopplas samman elektriskt

8. Vad gäller mellan kablage och jordplan?

A. Kablar skall förläggas nära jordplan

C. Kabelkanaler (rätt sammankopplade) agerar som kablarnas jord

9. Vad är rätt ord att använda i stället för jorda?

A. Ansluta

B. Sammanfoga

C. Avleda

E. Skärmanslutning

10. Hur skapar vi ett fungerande jordplan?

B. Stora ledande ytor i anslutningen

C. Många slingor

D. Många breda parallella lågimpediva anslutningar

11. Vad är fördelarna med jordplan?

B. Agerar som generaliserad skärm

C. Minskar koppling och överhörning

D. Referens för filter och avkoppling

12. Vad kan anses vara generaliserad jord?

A. Kabelstegar

B. Kabelskärmar

D. Kabelkanaler

E. I installation med många kablar i en bunt: kabelbunten för enskilda kablar

13. Vad är en ekvipotentialplan ock vad karakteriserar den?

A. Ledande yta med samma potential (relativt referensen)

C. Det får inte gå ström i ytan

E. Ytan har 0 impadans

14. Vilka egenskaper har metallytor avseende returströmmen?

A. Frekvensberoende returström-utbredning

C. Vid lägre frekvenser följer returströmmen minsta motståndet

D. Vid mycket låga frekvenser (< kHz) utnyttjar strömmen hela metallskiktet

15. Vilka signalretur-vägar är lämpliga att använda?

B. Fartygsskrov

C. Bilkaross

16. Varför är marken inte lämplig att använda som referens?

A. Marken har inte samma potential överallt

B. Det flyter strömmar från olika källor

17. Varför är åsknedslag skadligt?

B. Åskströmmen (70 kA) kan orsaka spänning mellan olika jordpunkter pga markens resistivitet

18. Varför inte är tillräckligt att koppla ihop metalldelar med ledare?

A. Fungerar mot statisk elektricitet

B. En smal ledare har induktansen 1 mikroH/mm

C. Funkar inte som kortslutning

19. Hur kan man minska anslutningens impedans?

A. Öka ledarens bredd

C. Omslutande kabelskärm-anslutningar i stället för trådanslutning

20. Vad är PE-ledarens uppgift?

B. Att skydda mot elchock

C. Vid kortslutning mellan fasledare och PE-ansluten metalldel lösa ut säkringen

D. Alla metalldelar i en elutrustning skall vara förbundna med rätt dimensionerade gulgrön skyddsledare och anslutna till transformator-nollan och marken

21. Vad är jord i en elinstallation?

A. PE-ledarna förlagda med tillhörande fas- och nolledare

B. Potentialutjämningsledare

D. Marken

22. Vad är avsikten med spänningsnolla och signalnolla?

C. Att skapa bestämd väg för avsiktliga returströmmar för strömförsörjning respektive signaler

D. Eget trädformade system skall förhindra att normalmod strömmar flyter i apparathölje, -stativ, -skärm eller byggnadsstruktur

23. Anslutningsregler för nollor?

B. Skall inte innehålla slingor

C. Vara isolerade från men nära jordytan (skärmen)

D. Får inte anslutas till jord i fler än en punkt

24. Vad gäller för jordplan i kretskort?

A. Jordplan används som återledare

B. Spänningsplan agerar också som återledare för signaler närmast

C. Effektiv mot oönskad koppling

D. Tjänar ett eller flera jordplan som både signal-återledare, spännings-återledare och skärm

E. Betrakta kretskortets jordplan som ”punkten” för sammankoppling för olika returer (nollor)

25. Vad gäller för analoga, lågfrekventa signalreturer i jordplan i kretskort?

A. Lågfrekventa strömmar så som strömförsörjnings-strömmar och analoga signalströmmar breder ut sig

C. Högfrekventa signalretur-strömmar utnyttjar endast den del av planet som ligger omedelbart under signalledaren

D. Likström tar kortaste (lägsta resistans) vägen i ett jordplan, medan växelström följer den väg som medför lägsta impedans; ju högre frekvens, desto närmare signalledaren flyter returströmmen

Har du frågor eller synpunkter är du hjärtligt välkomna med dessa till info@breakastory.se. Vi utlovar inga personliga svar (även om det kan bli så), men vid behov publicerar vi tillrättalägganden. Vi uppskattar ditt engagemang!

Miklos Steiner, redaktion@electronic.se Ulf Nilsson, emculf@gmail.com

Viktigt med information vid

avveckling av 2G- och 3G-nät

Teknikskiftet från 2G- och 3G-nät till 4G och 5G behöver ske kontrollerat. Det konstaterar Post- och telestyrelsen (PTS) och Konsumentverket i en gemensam skrivelse. Det är också viktigt att användarna får tillräcklig information.

I Sverige pågår nu ett teknikskifte; från den andra och tredje generationens mobilnät (2G och 3G) och till 4G och 5G. Flera leverantörer tänker stänga ner de gamla näten till 2025, men Telia har nyligen beslutat att skjuta upp det för 2G till 2027.

Teknikskiftet innebär att till exempel äldre mobiltelefoner och surfplattor som förlitar sig enbart på 2G- och 3G-teknik kommer att sluta fungera. Andra typer av uppkopplad utrustning kan också påverkas, exempelvis sensorer och trygghetslarm. Användare av sådan uppkopplad utrustning rekommenderas att kontrollera att utrustningen har stöd för de nyare näten.

Det är viktigt att operatörerna informerar användarna om nedläggningen. Andra aktörer som exempelvis återförsäljare av hemelektronik och larmtjänstleverantörer, behöver vara tydliga i sin information om vilka nät som stöds och vad nedläggningen innebär för användarna.

Myndigheterna följer teknikskiftet

I en gemensam skrivelse redogör PTS och Konsumentverket för sin samlade bild av den pågående avvecklingen av 2G- och 3G-nät. Myndigheterna har tillsammans identifierat ett antal åtgärder för att säkerställa att teknikskiftet sker på ett ansvarsfullt sätt:

• Mobiloperatörerna behöver se till att användarna har tillgång till tydlig och tillräcklig information om avvecklingen. Det är särskilt viktigt att informationen kommer ut i god tid före avvecklingen.

• Avvecklingen behöver ske kontrollerat och operatörerna behöver säkerställa att teknikskiftet inte innebär försämrad täckning.

• Operatörerna bör följa den nuvarande avvecklingen för att kunna dela erfarenheter och analysera konsekvenser inför kommande teknikskiften.

• Leverantörer av uppkopplad utrustning och tjänsteleverantörer behöver vara mycket tydliga i sin information om vilka nät som stöds och vad konsekvenserna av nedläggningen blir för användarna.

• Organisationer kan stötta teknikskiftet genom att sprida information till sina medlemmar.

– Teknikskiftet är viktigt för samhället som helhet. Vi förväntar oss därför att teknikskiftet sker kontrollerat, med tydliga tidplaner och på ett ansvarsfullt sätt med lyhördhet för de användargrupper som berörs, skriver generaldirektörerna Dan Sjöblom (PTS) och Cecilia Tisell (Konsumentverket) skrivelsen.

Källa: PTS

5G-täckning

för nio av tio svenska hushåll

Befolkningstäckningen för 5G-nät ökar snabbt, och under 2023 uppnåddes ett viktigt delmål för bredbandsutbyggnaden. Det visar Post- och telestyrelsens (PTS) mobiltäcknings- och bredbandskartläggning för 2023.

Täckningen av 5G-nät har ökat betydligt runt om i landet. 90 procent av hushållen har nu täckning av 5G-nät, jämfört med 57 procent ett år tidigare. I glest bebyggda områden har 67 procent av hushållen nu 5G-täckning (29 procent 2022).

– Det är mycket glädjande att den snabba utbyggnaden av 5G-nät som skett de senaste åren nu når de allra flesta i befolkningen. Detta innebär att svenska bredbandsanvändare har god tillgång till moderna och högkvalitativa mobila bredbandstjänster vilket är bra för Sverige, säger Dan Sjöblom, generaldirektör.

98,6 procent av hushåll och företag har tillgång till fiber eller annan teknik i sin absoluta närhet som medger hastigheter om 1 Gbit/s. Därmed är ett delmål för bredbandsutbyggnaden uppnått. År 2025 bör hela Sverige ha tillgång till snabbt bredband.

Källa: PTS

Författare

Författare – Electronic Environment

Electronic Environment överbygger kunskap inom specifika elektronikområden – mellan myndigheter, högskola och universitet samt näringslivets aktörer. Det kan vi göra tack vare ett stort intresse och engagemang från många duktiga skribenter och deras organisationer. Sedan tidningens första utgåva 1994 har ett stort antal skribenter bidragit med sin kunskap, till mångas glädje och nytta. Här presenterar vi våra skribenter de senaste åren, och i vilka nummer du kan läsa deras bidrag. Ett stort tack till er alla som bidragit genom åren till tidningens utveckling! Dan Wallander / ansvarig utgivare

TEKNIKREDAKTÖRER

Michel Mardiguian Teknikredaktör

EMC Consultant

1/2017, 2/2017, 3/2017, 4/2017, 2/2018, 3/2018

Miklos Steiner

Teknikredaktör

Electronic Environment

1/2017, 2/2017, 3/2017, 4/2017, 1/2018, 2/2018, 3/2018, 4/2018, 1/2019, 2/2019, 3/2019, 4/2019, 1/2020, 2/2020, 3/2020, 4/2020, 1/2021, 2/2021, 3/2021, 4/2021, 1/2022, 2/2022, 3/2022, 4/2022,, 1/2023, 2/2023, 3/2023, 4/2023, 1/2024

Peter Stenumgaard

Teknikredaktör

FOI – Swedish Defence Reasearch Agency

1/2017, 2/2017, 3/2017, 4/2017, 1/2018, 2/2018, 3/2018, 4/2018, 1/2019, 2/2019, 3/2019, 4/2019, 1/2020, 2/2020, 3/2020, 4/2020, 1/2021, 2/2021, 3/2021, 4/2021, 1/2022, 2/2022, 3/2022, 4/2022, 1/2023, 2/2023, 3/2023, 4/2023, 1/2024, 2/2024

Ulf Nilsson

Electronic Environment

2/2021, 3/2021, 4/2021, 1/2022, 2/2022, 3/2022, 4/2022, 1/2023, 2/2023, 3/2023, 4/2023, 1/2024, 2/2024

FÖRFATTARE

Andreas Westlund Volvo Car Corporation 3/2017

Bengt Vallhagen

Saab Aeronautics, Saab AB 2/2019

Björn Bergqvist

Volvo Cars 3/2017

Christer Karlsson

Ordf. Swedish Chapter IEEE EMC RISE

1/2017, 2/2017, 3/2017, 4/2017, 1/2018, 2/2018, 3/2018, 4/2018, 2/2019, 3/2019

Carl Samuelsson Saab Aeronautics, Saab AB 2/2019

Daniel Eidenskog

FOI – Swedish Defence Reasearch Agency 1/2018

Erik Axell

FOI – Swedish Defence Reasearch Agency 1/2018

Farzad Kamrani

FOI – Swedish Defence Reasearch Agency 1/2018

Gary Bocock XP Power 4/2020

Giovanni Frezza Molex 2/2018

Gunnar Englund

GKE Elektronik AB 2/2017, 4/2018

Hans Grönqvist RISE IVF AB 2/2020

Henrik Olsson Elsäkerhetsverket 1/2019

Henrik Toss RISE Safety and Transport 3/2017

Ingvar Karlsson

Ericsson AB 1/2017, 4/2017

Jan Carlsson Provinn AB 3/2017, 3/2019

Jens Bryntesson Nemko Sweden AB 4/2020

Jussi Myllyluoma

APR Technologies

1/2020, 2/2020, 4/2020, 1/2021, 2/2021

Kia Wiklundh FOI – Swedish Defence Reasearch Agency 1/2017, 3/2017, 3/2020, 2/2021

Kia Wiklundh QAMCOM 4/2018

Karina Fors FOI – Swedish Defence Reasearch Agency 2/2021, 3/2021

Lars Granbom RanLOS AB 3/2019

Leif Adelöw FOI – Swedish Defence Reasearch Agency

Lennart Hasselgren EMC Services

2/2018, 3/2018, 4/2018, 1/2019, 2/2019, 3/2019, 4/2019, 1/2020, 3/2020, 2/2022, 3/2022

Michel Mardiguian EMC Consultant

1/2017, 2/2017, 3/2017, 4/2017, 2/2018, 3/2018

Madeleine Schilliger Kildal RanLOS AB 3/2019

Mats Bäckström Saab Aeronautics, Saab AB 4/2017, 1/2018, 2/2019

Marcus Sonst Rohde & Schwarz 4/2022

Michael Pattinson NSL 1/2018

Mikael Alexandersson FOI – Swedish Defence Reasearch Agency 1/2018, 2/2020, 3/2021

Miklos Steiner Electronic Environment

1/2017, 2/2017, 3/2017, 4/2017, 1/2018, 2/2018, 3/2018, 4/2018, 1/2019, 2/2019, 3/2019, 4/2019, 1/2020, 2/2020, 3/2020, 4/2020, 1/2021, 2/2021, 3/2021, 4/2021, 1/2022, 2/2022, 3/2022, 4/2022, 1/2023, 2/2023, 3/2023, 4/2023, 1/2024, 2/2024

Patrik Eliardsson FOI – Swedish Defence Reasearch Agency 1/2018, 2/2020

Per Ängskog Högskolan Gävle/KTH 1/2020

Peter Leisner Tekniska Högskolan, Jönköping 3/2020

Peter Stenumgaard FOI – Swedish Defence Reasearch Agency 1/2017, 3/2017, 4/2018, 1/2019, 2/2019, 4/2019, 1/2020, 2/2020, 3/2020, 1/2021, 3/2021, 1/2022, 3/2022, 1/2023, 3/2023, 1/2024, 2/2024

Sara Linder FOI – Swedish Defence Reasearch Agency 2/2019, 4/2019, 3/2020, 1/2021, 2/2021

Simon Loe Spirent Communications 2/2017

Sten E. Nyholm FOI – Swedish Defence Reasearch Agency 3/2020

Tomas Bodenklint RISE 4/2020

Thomas Borglin

SEK – Svensk Elstandard 1/2018, 3/2021

Tomas Hurtig FOI – Swedish Defence Reasearch Agency 3/2020

Torbjörn Nilsson SAAB Group 1/2022

Torbjörn Persson Provinn AB 3/2017

Ulf Nilsson Electronic Environment 2/2021, 3/2021, 4/2021, 1/2022, 2/2022, 3/2022, 4/2022, 1/2023, 2/2023, 3/2023, 4/2023, 1/2024, 2/2024

Xiaoxi He IDTechEx 4/2023

Zackary Chiragwandi 3/2022, 1/2023

Acal AB

Solna Strandväg 21 171 54 Solna

Tel: 08-546 565 00 Fax: 08-546 565 65 info@acal.se www.acal.se

Adopticum

Gymnasievägen 34

Leveransadress: Anbudsgatan 5 931 57 Skellefteå Tel: 0910-288 260 info@adopticum.se www.adopticum.se

Alpharay Teknik AB

Runnabyvägen 11 705 92 Örebro Tel: 019-26 26 20 mail@alpharay.se www.alpharay.se

Aleba AB

Västberga allé 1 126 30 Hägersten Tel: 08-19 03 20 Fax: 08-19 35 42 www.aleba.se

Alelion Batteries

Flöjelbergsgatan 14c 431 37 Mölndal Tel: 031-86 62 00 info@alelion.com www.alelion.com/sv

AMB Industri AB 361 93 Broakulla

Tel: 0471-485 18 Fax: 0471-485 99

Amska Amerikanska Teleprodukter AB Box 88 155 21 Nykvarn Tel: 08-554 909 50

Kontaktperson: Kees van Doorn www.amska.se

Amtele AB

Jägerhorns väg 10

141 75 Kungens Kurva Tel 08-556 466 04

Stora Åvägen 21 436 34 Askim Tel: 08-556 466 10 amtele@amtele.se www.amtele.se

Anritsu AB

Borgarfjordsgatan 13 A 164 26 Kista

Tel: 08-534 707 00 Fax: 08-534 707 30 www.eu.anritsu.com

ANSYS Sweden

Anders Personsgatan 14 416 64 Göteborg

Kistagången 20 B 164 40 Kista

Tel: 010-516 49 00 info-se@ansys.com www.ansys.com

Armeka AB Box 32053 126 11 Stockholm

Tel: 08-645 10 75 Fax: 08-19 72 34 www.armeka.se

Axiom EduTech

Gjuterivägen 6 311 32 Falkenberg

Tel: 0346-71 30 30 Fax: 0346-71 33 33 www.axiom-edutech.com

Berako AB Regulatorv 21 14149 Huddinge Tel: 08-774 27 00 Fax: 08-779 85 00 www.berako.se

BK Services Fridtunagatan 24 582 13 Linköping Tel: 013-21 26 50 johan@bk-services.se www.bk-services.se

Kontaktperson: Johan Bergstrand

Produkter och Tjänster: BK Services erbjuder EMCprovning, elsäkerhetsgranskningar (LVD), radioprovning enligt bl.a. ETSI-standarder, maskinsäkerhetsgranskningar, hjälp med CE-märkning och Klimattester. Vi erbjuder högkvalitativa och priseffektiva tjänster, problemlösningshjälp samt vänligt och professionellt bemötande.

Bodycote Ytbehandling AB

Box 58 334 21 Anderstorp

Tel: 0371-161 50 Fax: 0371-151 30 www.bodycote.se

Bofors Test Center AB Box 418 691 27 Karlskoga Tel: 0586-84000 www.testcenter.se

Bomberg EMC Products Aps Gydevang 2 F DK 3450 Alleröd Danmark Tel: 0045-48 14 01 55

Bonab Elektronik AB Box 8727 402 75 Göteborg Tel: 031-724 24 24 Fax: 031-724 24 31 www.bonab.se

BRADY AB Vallgatan 5 170 69 Solna Tel: 08-590 057 30 Fax: 08-590 818 68 cssweden@bradyeurope.com www.brady.se www.bradyeurope.com

Bromanco Björkgren AB Rallarvägen 37 184 40 Åkersberga Tel: 08-540 853 00 Fax: 08-540 870 06 info@bromancob.se www.bromancob.se

Båstad Industri AB Box 1094 269 21 Båstad Tel: 0431-732 00 Fax: 0431-730 95 www.bastadindustri.se

CA Mätsystem Sjöflygsvägen 35 183 62 Täby

Tel: 08-505 268 00 Fax: 08-505 268 10 www.camatsystem.se

Cadputer AB Kanalvägen 12

194 61 Upplands Väsby

Tel: 08-590 752 30 Fax: 08-590 752 40 www.cadputer.se

Caltech AB Krossgatan 30 162 50 Vällingby Tel: 08-534 703 40 info@caltech.se www.caltech.se

CE-BIT Elektronik AB Box 7055

187 11 Täby

Tel: 08-735 75 50 Fax: 08-735 61 65 info@cebit.se www.cebit.se

CLC SYSTEMS AB Nygård Torstuna 740 83 Fjärdhundra

Tel: 0171-41 10 30 Fax: 0171-41 10 90 info@clcsystems.se www.clcsystems.se

Combinova Marketing AB Box 200 50 161 02 Bromma Tel: 08-627 93 10 Fax: 08-29 59 85 sales@combinova.se www.combinova.se

Combitech AB Gelbgjutaregatan 2 581 88 Linköping Tel: 013-18 00 00 Fax: 013-18 51 11 emc@combitech.se www.combitech.se

Compomill AB Box 4

194 21 Upplands Väsby Tel: 08-594 111 50 Fax: 08-590 211 60 www.compomill.se

Dectron 2.0 AB Thörnbladsväg 6, 386 90 Färjestaden Tel: 0485-56 39 00 EMC@dectron.se www.dectron.se Kontaktperson: Tobias Harlén Len Croner Mikael Larsson Claes Nender

DELTA Development Technology AB Finnslätten, Elektronikgatan 47 721 36 Västerås Tel: 021-31 44 80 Fax. 021-31 44 81 info@delta-dt.se www.delta-dt.se

DeltaElectric AB Kraftvägen 32 Box 63 196 22 Kungsängen Tel: 08-581 610 10 www.deltanordicgroup.se/ deltaeltech

DeltaEltech AB Box 4024 891 04 Örnsköldsvik Tel: 0660-29 98 50 www.deltanordicgroup.se/ deltaeltech/

EG Electronics AB Grimstagatan 160 162 58 Vällingby Tel: 08-759 35 70 Fax: 08-739 35 90 www.egelectronics.com

Elastocon AB Göteborgsvägen 99 504 60 Borås Tel: 033-22 56 30 Fax: 033-13 88 71 www.elastocon.se

ELDON AB Transformatorgatan 1 721 37 Västerås Tel: 010-555 95 50 eldonindustrial.se@eldon.com www.eldon.com/sv-SE

Electronix NG AB Enhagsvägen 7 187 40 Täby Tel: 010-205 16 50

Elis Elektro AS Jerikoveien 16 N-1067 Oslo Tel: +47 22 90 56 70 Fax: + 47 22 90 56 71 www.eliselektro.no

EMC Services Box 30 431 21 Mölndal Besöksadress: Bergfotsgatan 4 Tel: 031-337 59 00 www.emcservices.se

Kontaktperson: Tony Soukka tony@emcservices.se

Emicon AB Head office: Briggatan 21 234 42 Lomma Branch office: Luntmakargatan 95 113 51 Stockholm Tel: 040-41 02 25 or 073-530 71 02 sven@emicon.se www.emicon.se

Contact: Sven Garmland

EMP-Tronic AB Box 130 60 250 13 Helsingborg Tel: 042-23 50 60 Fax: 042-23 51 82 www.emp-tronic.se

Kontakt person: Christofer Strand

Emp-tronic AB är specialiserat på Elmiljö- och EMCteknik.

Produkter och Tjänster: Vi har levererat skärmade anläggningar i över 25 år till bl.a. försvaret och myndigheter som skydd för EMP, RÖS, HPM med kontorsmiljö. Vi levererar även utrustning och skärmrum för EMC-mätning, elektronikkalibrering eller antennmätning, även med modväxelteknik. I vårt fullutrustade EMC-lab kan vi erbjuda verifierad provning för CE-märkning.

ELKUL Kärrskiftesvägen 10 291 94 Kristianstad

Tel: 044-22 70 38 Fax: 044-22 73 38 www.elkul.se

Elrond Komponent AB Regulatorvägen 9A 141 49 Huddinge Tel: 08-449 80 80 www.elrond.se info@elrond.se

EMC Väst AB Bror Nilssons Gata 4 417 55 Göteborg Tel: 031-51 58 50 Fax: 031-51 58 50 info@emcvaest.se www.emcväst.se

Emka Scandinavia Box 3095 550 03 Jönköping Tel: 036-18 65 70

ESD-Center AB Ringugnsgatan 8 216 16 Malmö Tel: 040-36 32 40 Fax: 040-15 16 83 www.esd-center.se

Eurodis Electronics 194 93 Stockholm Tel: 08-505 549 00

Exapoint Svenska AB Box 195 24 104 32 Stockholm Tel: 08-501 64 680 www.exapoint.se

ExCal AB Bröksmyravägen 43 826 40 Söderhamn Tel: 0270-28 87 60 Fax: 0270-28 87 70 info@excal.se www.excal.se

Farnell Skeppsgatan 19 211 19 Malmö Tel: 08-730 50 00 www.farnell.se

Ferner Elektronik AB Fabriksvägen 2 746 35 Bålsta Tel: 08-760 83 60 www.ferner.se info@ferner.se

Flexitron AB

Veddestavägen 17 175 62 Järfälla Tel: 08-732 85 60 sales@flexitron.se www.flexitron.se

FMV 115 88 Stockholm Tel: 08-782 40 00 Fax: 08-667 57 99 www.fmv.se

Frendus AB

Strandgatan 2 582 26 Linköping Tel: 013-12 50 20 info@frendus.com www.frendus.com

Kontaktperson: Stefan Stenmark

Garam Elektronik AB Box 5093 141 05 Huddinge Tel: 08-710 03 40 Fax: 08-710 42 27

Glenair Nordic AB

Box 726

169 27 Solna

Tel: 08-505 500 00

Fax: 08- 505 500 00 www.glenair.com

Gore & Associates Scand AB

Box 268 431 23 Mölndal

Tel: 031-706 78 00 www.gore.com

Helukabel AB

Spjutvägen 1

175 61 Järfälla

Tel: 08-557 742 80 Fax: 08-621 00 59 www.helukabel.se

High Voltage AB Änggärdsgatan 12 721 30 Västerås

Tel: 021-12 04 05

Fax: 021-12 04 09 www.highvoltage.se

HP Etch AB 175 26 Järfälla

Tel: 08-588 823 00 www.hpetch.se

Industrikomponenter AB

Gårdsvägen 4

169 70 Solna

Tel: 08-514 844 00 Fax: 08-514 844 01 www.inkom.se

Infineon Technologies Sweden AB Isafjordsgatan 16 164 81 Kista

Tel: 08-757 50 00 www.infineon.com

Ing. Firman Göran Gustafsson Asphagsvägen 9 732 48 Arboga

Tel: 0589-141 15 Fax: 0589-141 85 www.igg.se

Ingenjörsfirman Gunnar Petterson AB Ekebyborna 254 591 95 Motala

Tel: 08-93 02 80 Fax: 0141-711 51 hans.petterson@igpab.se www.igpab.se

Instrumentcenter Folkkungavägen 4 Box 233 611 25 Nyköping

Tel: 0155-26 70 31 Fax: 0155-26 78 30 info@instrumentcenter.se www.instrumentcenter.se

Intertechna AB Kvarnvägen 15 663 40 Hammarö

Tel: 054-52 10 00 Fax: 054-52 22 97 www.intertechna.se

Intertek

Torshamnsgatan 43 Box 1103 164 22 Kista

Tel: 08-750 00 00

Fax: 08-750 60 30 Info-sweden@intertek.com www.intertek.se

INNVENTIA AB

Torshamnsgatan 24 B

164 40 Kista

Tel: 08-67 67 000

Fax: 08-751 38 89 www.innventia.com

Jontronic AB

Centralgatan 44 795 30 Rättvik

Tel: 0248-133 34 info@jontronic.se www.jontronic.se

Keysight Technologies Sweden AB Färögatan 33 164 51 Kista

Tel: 0200-88 22 55 kundcenter@keysight.com www.keysight.com

Jan Linders EMC-provning

Bror Nilssons gata 4 417 55 Göteborg

Tel: 031-744 38 80 Fax: 031-744 38 81 info@janlinders.com www.janlinders.com

Kontaktperson: Jan Linders

Produkter och tjänster: EMC-provning, elektronik och EMC, utbildning, EMIanalys, allmän behörighet.

Jan Linders Ingenjörsfirma har mångårig erfarenhet inom EMC-området och har allmän behörighet upp till 1 000 V. Bland vårt utbud märks ce-märkning, prototypprovning samt mätning och provning hos kund. Vi utför EMC-styling dvs förbättrar produkters EMC-egenskaper, ger råd och hjälp om standarder m m. Med vår nya EMC-tjänst tar vi totalansvar för er EMC-certifiering.

Jolex AB Västerviksvägen 4 139 36 Värmdö Tel: 08-570 229 85 Fax: 08 570 229 81 mail@jolex.se www.jolex.se

Kontaktperson: Mikael Klasson

Produkter och Tjänster: EMC, termiska material och kylare

Jolex AB har mångårig erfarenhet inom EMC och termiskt. Skärmningslister/kåpor, mikrovågsabsorbenter, icke ledande packningar, skärmande fönster/glas/rum/ dörrar, genomföringskondensatorer, kraftfilter, data-, telekom-, utrustnings- och luftfilter, ferriter, jordflätor, termiska material och kylare etc. Vi kundanpassar produkter och volymer.

Kvalitest Sweden AB Flottiljgatan 61 721 31 Västerås Tel:076-525 50 00 sales@kvalitetstest.com www.kvalitetstest.com

KAMIC Installation

Körkarlsvägen 4 653 46 Karlstad Tel: 054-57 01 20 info@kamic.se www.kamic.se

Produkter och Tjänster: Med närmare 30 års erfarenhet och ett brett program av elmiljöprodukter erbjuder KAMIC Installation allt från komponenter till färdiga system. Lösningarna för skalskydd omfattar lådor, skåp och rum för EMI-, EMP- och RÖS-skydd. Systemlösningar som uppfyller MIL-STD 285 och är godkända enligt skalskyddsklasserna SS1 och SS2. Komponenter, ledande packningar och lister. KAMIC Installation är en del av KAMIC Group.

Kontaktperson: Jörgen Persson

LaboTest AB Datavägen 57 B 436 32 Askim Tel: 031-748 33 20 Fax: 031-748 33 21 info@labotest.se www.labotest.se

LAI Sense Electronics Rördromsvägen 12 590 31 Borensberg Tel: 0703-45 55 89 Fax: 0141-406 42 www.laisense.com

LeanNova Engineering AB Flygfältsvägen 7 461 38 Trollhättan Tel: 072-370 07 58 info@leannova.se www.leannova.se

LINDH Teknik Granhammar 144 744 97 Järlåsa Tel: 070-664 99 93 kenneth@lindhteknik.se www.lindhteknik.se

Lintron AB Box 1255 581 12 Linköping Tel: 013-24 29 90 Fax: 013-10 32 20 www.lintron.se

LTG Keifor AB (KAMIC) Box 8064 163 08 Spånga Tel: 08-564 708 60 Fax: 08-760 60 01 kamic.karlstad@kamic.se www.kamic.se

Magnab Eurostat AB Pontongatan 11 611 62 Nyköping Tel: 0155-20 26 80 www.magnab.se

Megacon AB Box 63 196 22 Kungsängen Tel: 08-581 610 10 Fax: 08-581 653 00 www.megacon.se

MTT Design and Verification Propellervägen 6 B 183 62 Täby Tel: 08-446 77 30 sales@mttab.se www.mttab.se

Mentor Graphics Färögatan 33 164 51 Kista Tel: 08-632 95 00 www.mentor.com

Metric Teknik Box 1494 171 29 Solna Tel: 08-629 03 00 Fax: 08-594 772 01

Mikroponent AB Postgatan 5 331 30 Värnamo Tel: 0370-69 39 70 Fax: 0370-69 39 80 www.mikroponent.se

Miltronic AB Box 1022 611 29 Nyköping Tel: 0155-777 00

MJS Electronics AB Box 11008 800 11 Gävle Tel: 026-18 12 00 Fax: 026-18 06 04 www.mjs-electronics.se

MPI Teknik AB Box 96 360 50 Lessebo Tel: 0478-481 00 Fax: 0478-481 10 www.mpi.se

NanoCal AB Lundbygatan 3 621 41 Visby Tel: 0498-21 20 05 www.nanocal.se

Nefab Packaging AB 822 81 Alfta Tel: 0771-59 00 00 Fax: 0271-590 10 www.nefab.se

Nelco Contact AB Box 7104 192 07 Sollentuna Tel: 08-754 70 40

Nemko Sweden AB Arenavägen 41, 121 77 Stockholm-Globen Tel: 08 473 00 30/31 www.nemko.com

Nortelco AS Ryensvingen 3 N-0680 Oslo Tel: +47 22576100 Fax: +47 22576130 elektronikk@nortelco.no www.nortelco.no

Nortronicom AS Ryensvingen 5 Postboks 33 Manglerud N-0612 Oslo Tel: +47 23 24 29 70 Fax: +47 23 24 29 79 www.nortronicom.no

Nässjö Plåtprodukter AB Box 395 571 24 Nässjö Tel: 031-380 740 60 www.npp.se

OBO Bettermann AB Florettgatan 20 254 67 Helsingborg Tel: 042-38 82 00 Fax: 042-38 82 01 www.obobettermann.se

OEM Electronics AB Box 1025 573 29 Tranås Tel: 075-242 45 00 www.oemelectronics.se

ONE Nordic AB Box 50529 202 50 Malmö Besöksadress: Arenagatan 35 215 32 Malmö Tel: 0771-33 00 33 Fax: 0771-33 00 34 info@one-nordic.se

Ornatus AB Stockholmsvägen 26 194 54 Upplands Väsby Tel: 08-444 39 70 Fax: 08-444 39 79 www.ornatus.se

Para Tech Coating Scandinavia AB Box 567 175 26 Järfälla Besök: Elektronikhöjden 6 Tel: 08-588 823 50 info@paratech.nu www.paratech.nu

Kitron AB 691 80 Karlskoga Tel: 0586-75 04 00 Fax: 0586-75 05 90 www.kitron.com

Lundinova AB Dalbyvägen 1 224 60 Lund Tel: 046-37 97 40 Fax: 046-15 14 40 www.lundinova.se

Nohau Solutions AB Derbyvägen 4 212 35 Malmö Tel: 040-59 22 00 Fax: 040-59 22 29 www.nohau.se

Nolato Silikonteknik AB Bergmansvägen 4 694 35 Hallsberg Tel: 0582-889 00 silikonteknik@nolato.com www.nolato.com/emc

Prevas AB Hammarby Kaj 18 120 30 Stockholm Tel: 0702-79 53 81 stefan.norrwing@prevas.se www.prevas.se

Kontaktperson: Stefan Norrwing

Produkter och Tjänster: Spetskompetens inom elektronikutveckling: Analog och digital elektronik, EMCteknik (rådgivning och eget pre-compliance EMC-lab), inbyggda system, samt programmering. Regulativa krav som EMC-, MD- RoHSoch WEE- EUP-direktiven. ”Lean Design” med fokus på kvalitet, effektivitet, tillförlitlighet, producerbarhet och säljbarhet.

PROXITRON AB

Dynamovägen 5

591 61 Motala

Tel: 0141-580 00 Fax: 0141-584 95 info@proxitron.se www.proxitron.se

Kontaktperson: Rickard Elf

Produkter och Tjänster: INSTRUMENT. Proxitron AB arbetar med försäljning och service inom elektronikbranschen. Vi samarbetar med en rad ledande internationella tillverkare inom områdena; Klimat/Vibration, EMC, Givare, Komponenter, Högspänning och Elsäkerhet. Våra kunder finns över hela Skandinavien och representerar forskning/utveckling, produktion, universitet och högskolor.

Provinn AB Kvarnbergsgatan 2 411 05 Göteborg Tel: 031-10 89 00 info@provinn.se www.provinn.se

Products and Services:

Provinn offer EMC expertise covering all aspects from specification through consultant services, education, numerical analyses all the way to final verification. We are several dedicated EMC experts with documented expertise and experience. Provinn is proud representative for Oxford Technical Solutions (OxTS) navigational equipment, Moshon Data ADAS test equipment and Spirent GPS/GNSS instruments for the Scandinavian market.

Phoenix Contact AB Linvägen 2 141 44 Huddinge

Tel: 08-608 64 00 order@phoenixcontact.se www.phoenixcontact.se

Polystar Testsystems AB Mårbackagatan 19 123 43 Farsta

Tel: 08-506 006 00 Fax: 08-506 006 01 www.polystartest.com

Processbefuktning AB Örkroken 11

138 40 Älta

Tel: 08-659 01 55

Fax: 08-659 01 58 www.processbefuktning.se

Procurator AB

Box 9504

200 39 Malmö

Tel: 040-690 30 00

Fax: 040-21 12 09 www.procurator.se

Profcon Electronics AB

Hjärpholn 18

780 53 Nås

Tel: 0281-306 00 Fax: 0281-306 66 www.profcon.se

Proxy Electronics AB Box 855

391 28 Kalmar

Tel: 0480-49 80 00 Fax: 0480 49 80 10 www.proxyelectronics.com

RF Partner AB

Flöjelbergsgatan 1 C 431 35 Mölndal

Tel: 031-47 51 00 Fax: 031-47 51 21 info@rfpartner.se www.rfpartner.se-

RISE Elektronik Box 857

501 15 Borås Tel: 010-516 50 00 info@ri.se www.ri.se

Rittal Scandinavian AB Månskärsgatan 7 141 71 Huddinge

Tel: 08-680 74 08 Fax: 08-680 74 06 www.rittal.se

Rohde & Schwarz Sverige AB Flygfältsgatan 15 128 30 Skarpnäck Tel: 08-605 19 00 Fax: 08-605 19 80 info.sweden@rohdeschwarz.com www.rohde-schwarz.se

Roxtec International AB Box 540 371 23 Karlskrona Tel: 0455-36 67 23 www.roxtec.se

RS Components AB Box 21058 200 21 Malmö Tel: 08-445 89 00 Fax:08-687 11 52 www.rsonline.se

RTK AB Box 7391 187 15 Täby Tel: 08-510 255 10 Fax: 08-510 255 11 info@rtk.se www.rtk.se

RUTRONIK Nordic AB Kista Science Tower Färögatan 33 164 51 Kista Tel: 08-505 549 00 Fax: 08-505 549 50 www.rutronik.se

Saab AB, Aeronautics, EMC laboratory

Bröderna Ugglas Gata 582 54 Linköping Tel: 013-18 65 67 bengt.vallhagen@saabgroup.com

Saab AB, Aeronautics, Environmental laboratory Bröderna Ugglas Gata 582 54 Linköping Tel: 013–18 77 92 sofia.ring@saabgroup.com

Saab AB, Surveillance A15 – Compact Antenna Test Range Bergfotsgatan 4 431 35 Mölndal Tel: 031-794 81 78 christian.augustsson@saabgroup.com www.saabgroup.com

Saab Dynamics AB, Tactical Support Solutions, EMC-laboratory P.O Box 360 S-831 25 Östersund emc.osd@saabgroup.com

Products & Services: We offer accredited EMC testing in accordance with most commercial and military standards and methods, including airborne equipment. We can also provide pre-compliance testing and qualified reviews and guidance regarding EMC during product design.

Saab EDS

Nettovägen 6 175 88 Järfälla Tel: 08-580 850 00 www.saabgroup.com

Scanditest Sverige AB Box 182 184 22 Åkersberga Tel: 08-544 019 56 Fax: 08-540 212 65 www.scanditest.se info@scanditest.se

Scandos AB

Varlabergsvägen 24 B 434 91 Kungsbacka Tel: 0300-56 45 30 Fax: 0300-56 45 31 www.scandos.se

Schaffner EMC AB Turebergstorg 1 191 86 Sollentuna Tel: 08-579 211 22 Fax: 08-92 96 90

Schroff Skandinavia AB Box 2003 128 21 Skarpnäck Tel: 08-683 61 00

Schurter Nordic AB

Sandborgsvägen 50 122 33 Enskede Tel: 08-447 35 60 info.se@schurter.com www.schurter.se

SEBAB AB Sporregatan 12 213 77 Malmö

Tel: 040-601 05 00

Fax: 040-601 05 10 www.sebab.se

SEK Svensk Elstandard Box 1284 164 29 KISTA Tel: 08-444 14 00 sek@elstandard.se www.elstandard.se Shop.elstandard.se

SGS Fimko AB Mörtnäsvägen 3 (PB 30) 00210 Helsingfors Finland www.sgs.fi

Shortlink AB Stortorget 2 661 42 Säffle Tel: 0533-468 30 Fax: 0533-468 49 info@shortlink.se www.shortlink.se

Sims Recycling Solutions AB Karosserigatan 6 641 51 Katrineholm Tel: 0150-36 80 30 www.simsrecycling.se

Skandinavia AB Box 2003 128 21 Skarpnäck Tel: 08-683 61 00 Turebergstorg 1 191 86 Sollentuna Tel: 08-579 211 22 Fax: 08-92 96 90

STF Ingenjörsutbildning AB Malmskillnadsgatan 48 Box 1419 111 84 Stockholm Tel: 08-613 82 00 Fax: 08-21 49 60 www.stf.se

Stigab

Fågelviksvägen 18 145 53 Norsborg Tel: 08-97 09 90 info@stigab.se www.stigab.se

Swentech Utbildning AB Box 180 161 26 Bromma Tel: 08-704 99 88 www.swentech.se

Swerea KIMAB AB Box 7047 Isafjordsgatan 28 164 40 Kista Tel: 08-440 48 00 elektronik@swerea.se www.swereakimab.se

TEBAB, Teknikföretagens Branschgrupper AB Storgatan 5, Box 5510, 114 85 Stockholm Tel +46 8 782 08 08 Tel vx +46 8 782 08 50 www.sees.se

Tesch System AB Märstavägen 20 193 40 Sigtuna Tel: 08-594 80 900 order@tufvassons.se www.tesch.se

Testhouse Nordic AB Österögatan 1 164 40 Kista Landskronavägen 25 A 252 32 Helsingborg Tel: 08-501 260 50 Fax: 08-501 260 54 info@testhouse.se www.testhouse.se

Testitute AB Växthusvägen 5 435 33 Mölnlycke 0708-596795 info@testitute.se www.testitute.se

Tormatic AS

Skreppestad Naringspark

N-3261 Larvik

Tel: +47 33 16 50 20

Fax: +47 33 16 50 45 www.tormatic.no

Trafomo AB

Box 412

561 25 Huskvarna

Tel: 036-38 95 70 Fax: 036-38 95 79 www.trafomo.se

Treotham AB Box 11024

100 61 Stockholm

Tel: 08-555 960 00 Fax: 08- 644 22 65 www.treotham.se

TRESTON GROUP AB Tumstocksvägen 9 A 187 66 Täby

Tel: 08-511 791 60 Fax: 08-511 797 60

Bultgatan 40 B 442 40 Kungälv Tel: 031-23 33 05 Fax: 031-23 33 65 info.se@trestoncom www.treston.com

Trinergi AB Halltorpsvägen 1 702 29 Örebro

Tel: 019-18 86 60 Fax: 019-24 00 60

UL Kista Science Tower Fårögatan 33 161 51 Kista Tel: 08-795 43 70 info.se@ul.com www.sweden.ul.com

Vanpee AB Karlsbodavägen 39 168 67 Bromma Telefon: 08-445 28 00 www.vanpee.se order@vanpee.se

Weidmüller AB Box 31025

200 49 Malmö Tel: 0771-43 00 44 Fax: 040-37 48 60 www.weidmuller.se

Wretom Consilium AB Olof Dalins Väg 16 112 52 Stockholm Tel: 08-559 265 34 info@wretom.se www.wretom.se

Würth Elektronik

Sweden AB

Annelundsgatan 17 C 749 40 Enköping Tel: 0171-41 00 81 eiSos-sweden@we-online.com www.we-online.se

Kontaktperson: Martin Danielsson

Yokogawa Measurement Technologies AB Finlandsgatan 52 164 74 Kista

Tel: 08-477 19 00 Fax: 08-477 19 99 www.yokogawa.se

Österlinds El-Agentur AB Box 96

183 21 Täby

Tel: 08-587 088 00 Fax: 08-587 088 02 www.osterlinds.se

Avs: Content Avenue AB Göteborgsvägen 88 433 63 Sävedalen

Michel Mardiguian, The complete EMC Handbook:

“Everything you always wanted to know about EMC but were afraid to ask”

Rewiev: "The logical layout of the book appears to be very readable and it is! This book would be an excellent addition to the library of a beginner technical person in the field of EMC Engineering."

Daniel D. Hoolihan / IEEE EMC Magazine

"Everything you always wanted to know about EMC but were afraid to ask" är ett måste för alla som arbetar med EMC-frågor. Den presenterar alla grundprinciper och praxis för ett framgångsrikt EMC-arbete genom tydlig handledning med många exempel, illustrationer och guider. Varje kapitel avslutas med självstudiefrågor.

Nu

är den här – den kompletta och uppdaterade versionen av

Environmental Engineering Handbook

Environmental Engineering Handbook har genomgått en omfattande uppdatering och är den mest kompletta handboken inom miljöteknik. Handboken täcker hela arbetsområdet för miljöteknik och är ett ovärderligt hjälpmedel för att fastställa miljötekniska specifikationer, både nationella som internationella.

Ett heltäckande uppslagsverk som ger vägledning i rätt metodik för miljöteknikarbete, liksom grundläggande regler och råd om hur sådant arbete – korrekt specificerat och verifierat – leder till en säker och pålitlig produkt. Handboken ges ut av Swedish Environmental Engineering Society (SEES).

If you need to know the magnetic field in the vicinity of cables,

this simple-to-use Windows simulation tool is for you!

Compute the magnetic field in any number of points due to currents in a complex cable layout in just seconds. Computed field strengths are listed in a table where points with a too high amplitude, compared to a user-defined limit, are highlighted. To get the complete picture, you can plot the field in various ways, e.g., as a color surface plot. Try different ways to reduce the field strength such as, e.g., rearranging cables or using a ground plane. Get the new results by a simple press on a button. The perfect tool for an EMC engineer!

En oumbärlig handbok om skydd från avsiktliga elektromagnetiska störningar IEMI – Det osynliga hotet

Handboken IEMI – the Invisible Threat – Make Critical Infrastructure Resilient to IEMI syftar till att ge läsaren en grundläggande förståelse för kritisk infrastruktur och en introduktion till det invecklade området IEMI, med fokus på utstrålad störning. Handboken fokuserar också på risk, sårbarhet och resiliens och förespråkar resiliensteknik som ett viktigt komplement till traditionella probabilistiska metoder. Boken ger också enkla metoder för att uppskatta skyddsnivåer mot utstrålad IEMI, och berör vikten av validering och underhåll av IEMI-skydd.