Arabisk poesi
• TEMA: ARABISK POESI
ord som fångar vitt skilda
kulturer
Den arabiska poesin låter människor med vitt skilda kulturella erfarenheter fångas av samma ord. Ord förmögna att väcka stridslust, frid, glädje, gråt, kämpaglöd eller vila och får hundratals miljoner människor att känna igen sig, just för att de talar samma språk. just hur många som talar språket som är poängen – inte i första hand hur många som läser det. Det är ingen slump att Scheherazade i den berömda sagosamlingen Tusen och natt räddar sitt liv genom sin berättarkonst. Den arabiska berättartraditionen har djupa rötter och då inte minst inom poesin, vars alster än i dag skrivs för att kunna reciteras. När du läser en arabisk dikt ska du alltså ha i minnet att den är tänkt att läsas högt och att varje stycke därför behöver stå för sig själv på ett annat sätt än för andra former av poesi. Och tack vare de senaste årtiondenas översättargärning finns nu även goda möjligheter för icke arabisktalande svenskar att ta del av den rika litteraturskatten. Även om det i första hand är de klassiskt moderna författarna som översätts får den som inte tidigare läst arabisk poesi en ingång även till den nutida arabiska diktningen. Den arabiska poesin är nämligen inne i en expansiv fas där utgivningen av nya titlar ökar och allt fler poeter når utanför sitt lands gränser. För många betyder det möjligheter att läsa nya, spännande författare – för andra är det ett sätt att låta tanken leva fritt. Poesi har alltid varit ett sätt att föra en fri och orädd diskussion för läsare och lyssnare i länder där regimen gör sitt bästa för att kontrollera människors åsikter. Skillnaden i dag är att den typen av poesi, liksom litteratur i stort, med hjälp av ny teknik kan spridas på ett helt annat sätt än tidigare. Med det sagt ska man inte glömma att det i många länder fortfarande finns en aktiv censur och att det av uppenbara skäl därför är de författare som lever i exil som har de mest frispråkiga rösterna. FÖR DET ÄR
främsta arabiska exilpoeterna är Adonis (se separat artikel) och den palestinska diktaren Mahmud Darwish, som strax före sin 30-årsdag flydde till Moskva. Han hade redan som ung tvingats fly sitt hem ett flertal gånger, men hade varje gång lyckats återvände. När han så slog igenom på 1960-talet var det med dikter där tillhörighet och stark identitet filtrerades genom känslan av rotlöshet och främlingskap. Under många år bodde han i det israeliska Haifa, där han utsattes för ständiga kontroller av de israeliska myndigheterna. Flera av hans dikter beslagtogs och han fängslades hela fem gånger. Under en resa till den sovjetiska huvudstaden bestämde han sig därför för att stanna kvar, med motiveringen att det blivit omöjligt för honom att verka som poet i hemlandet. Som diktare gynnades han av de nya influenserna och han utvecklade en modern stil som påminner om den klassiska poesins, men har ett nytt element som fångar läsaren. Han utforskar många teman, men i synnerhet i långdikten Tillstånd av belägring återvänder han till Palestina med en berättelse som målar ockupationen i en närmast fatalistiskt syn på palestiniernas hopplösa öde. Även utanför sitt författarskap fortsatte han att vara djupt politiskt engagerad, som då han 1988 skrev den palestinska självständighetsförklaringen. Mahmud Darwish räknas i dag som Palestinas nationalskald och var tveklöst en av arabvärldens främsta 1900-talspoeter. TVÅ AV DE
förra seklets största arabiska poeter är syriske Nizar Qabbani, vars dikter till stor del blivit tonsatta och har blivit folkkära sånger. Han föddes 1923 i en medelklassfamilj i Damaskus och utbildade sig till jurist vid vad som då hette Syriens universitet. Direkt efter examen började han arbeta EN ANNAN AV
6 • biblioteket i fokus 4 ❘ 2014
ARABISK POESI PÅ SVENSKA Diktsamlingar av ovan nämnda poeter, med svenskt utgivningsår inom parantes.
Muhammad al-Maghut (1934–2006) • Trampa på mitt hjärta (2011) Översättning Bo Holmberg och Cecilia Persson
Salim Barakat (född 1951) • Rov (2005) Översättning Tetz Rooke • Sovande rävar i rubiner (2010) Översättning Jasmin Mohammed och Jonathan Morén • Det enhetligas högmod: kyssarnas tvivel och ständiga farhågor (2013) Översättning Jonathan Morén
Mahmoud Darwish (1942–2008) • Färre rosor (1989) Översättning Marina Stagh • Tillstånd av belägring (2005) Översättning Kerstin Eksell och Henry Diab • Främlingens säng (2006) Översättning Kerstin Eksell och Dar Al-Muna • M ural samt Kurden har ingenting utom vinden (2006) Översättning Tetz Rooke • Varför lämnade du hästen ensam (2006) Översättning Kerstin Eksell och Dar Al-Muna
Nizar Qabbani (1923–1998) • Från nostalgisk kärlekspoet till diktare med orden som vapen (2008) Översättning Bo Holmberg och Cecilia Persson
för det syriska utrikesministeriet och blev snabbt en framgångsrik diplomat med posteringar i bland annat Kairo, Istanbul, Madrid och London. Parallellt med diplomatkarriären skrev han ett stort antal kärleksdikter som nådde en stor publik över hela den arabisktalande världen. Redan som debutant refererade han till kvinnans kropp på ett sätt som väckte stark kritik i konservativa kretsar i Damaskus, men tack vare familjens kontakter fick han den syriske utbildningsministern att skriva bokens förord, vilket tystade den värsta kritiken. I alla fall för stunden. Qabbani fortsatte att skriva om kvinnan och hennes kropp, i mer eller mindre öppet erotiska skildringar. Men det som väckte störst uppmärksamhet var att hans poesi företrädde kvinnans rätt att följa sitt eget hjärta och betonade hennes rätt till sin egen kropp. Som en av de första feministiska poeterna blev han starkt ifrågasatt, men också hyllad. Hans kompromisslösa ställningstagande för kvinnliga rättigheter var inspirerade av hans äldre syster, som vid 25 års ålder begick självmord för att undkomma ett tvångsäktenskap med en man hon inte älskade. 1960-talet sade Qabbani upp sig från sitt arbete vid utrikesministeriet, ett beslut som tydligt återspeglas i hans diktning. Han började ta tydligare ställning i politiska frågor och blev en stark förkämpe mot diktatur och politisk kontroll. Hans politiska ställningstagande sågs inte med blida ögon och även han tvingades i exil. Det gjorde honom inte oväntat ännu friare i sitt uttryck och hans mer politiskt inspirerade dikter används än i dag som protestsånger. En annan syrisk poet som under samma period väckte uppmärksamhet med sin diktning var Muhammad al-Maghut, som med sin nyskapande stil lyfts fram som föregångare av den arabiska fria versen. Tematiskt kombinerade han satir med syniska beskrivningar av svåra sociala förhållanden, på ett sätt som tydligt satte fingret på förtrycket och orättvisor. Också han diktade mot diktaturen, men till skillnad från landsmannen Qabbani stannade han kvar i Damaskus, där han även producerade en rad framgångsrika teateruppsättningar. I MITTEN AV
extra roligt att lyfta fram en av den arabiska poesins mest originella röster, Salim Barakat. Den syriskkurdiske poeten är född i Qamishli i nordöstra Syrien, men bor sedan 15 år i Stockholm. Som kurd upplevde han en konfliktfylld barndom och som vuxen hade han svårt att hitta sin plats i världen. Han flyttade till Damaskus som 20-åring för att studera arabisk litteratur, men fortsatte snart till Beirut. Där slog han igenom både som diktare och prosaförfattare, i den stil som brukar kallas magisk realism. Sedan debuten 1973 har han skrivit allt från sagosamlingar till långdikter, med ett uttryck som i många fall suddar ut gränserna mellan poesi och prosa. Hans dikter fokuserar på vad det innebär att vara människa, mot en djup grund av svart humor. Precis som många av sina författarkollegor har han tvingats i landsflykt, något som trots den personliga tragedi det innebär gett nya impulser i hans författarskap. Existentiell ångest, kärlek, hat, myt och verklighet. Barakat tolkar de stora frågorna, men med en stil som skiljer ut honom. Det är ingen slump att just han i långdikten Det enhetligas högmod: kyssarnas tvivel och ständiga farhågor väljer att skildra kyssar sedda inifrån, i stället för utifrån, ur människans perspektiv. AVSLUTNINGSVIS ÄR DET
TIPS! För den som vill läsa mer om modern arabisk litteratur på svenska rekommenderas varmt Ingvar Rydbergs utomordentliga översikt, vilken finns att läsa på: varldslitteratur.se/artikel/översikt-över-den-moderna-arabiskalitteraturen Rydberg har själv översatt en stor del av den moderna arabiska litteratur som i dag finns på svenska och han utsågs 2006 till hedersdoktor vid Lunds universitet med motiveringen att han gjort en ”enastående kulturgärning som översättare av arabisk litteratur”.
ANNA RIKNER