Hemodlat

Dagens skörd av vintergrönsaker hemma hos Anna Granlund: broccoli, vitkål, morötter, purjolök, persilja och blomkål.

Så odlar du i din sydfranska trädgård

Tänk att varje dag, året om, kunna gå ut i trädgården och hämta grönsaker till middagen. Det gör Anna Granlund som har omvandlat en stenig och lerig tomt till en odlingsträdgård som ger skörd året om.

Det första som möter en när man kommer hem till Anna Granlund i Roquefort-les-Pins är nio stora muromgärdade odlingsbäddar med prunkande grönska. När man kommer närmare ser man att grönskan består av sockerärtor, broccoli, lökar, sallad, brysselkål, morötter, blomkål, bondbönor, grönkål, rödbetor, selleri och örter. På tomten har Anna även planterat ett tjugotal fruktträd som när säsongen är inne ger olika sorters citrusfrukter, plommon, körsbär, fikon, päron, äpple med mera. Till det kommer bärbuskarna och de vackra olivträden på baksidan av huset som förra året gav 100 burkar oliver och sex liter olivolja.

Vintergrönsaker i bäddarna

Att Annas passion är odling är det ingen tvekan om. Hon rör sig vant bland bäddarna och berättar om de olika växterna, vilka som trivs bäst under vilken årstid, när plantor ska sättas och när man ska skörda.

”Om några dagar kommer de här blommorna ha vissnat och förvandlats till sockerärtor”, säger hon och visar de små lila blommorna på sockerärtsplantorna. ”Då kommer det gå snabbt och man måste skörda i stort sett varje dag för att de inte ska bli förvuxna.”

Just nu är bäddarna fulla med ”vintergrönsaker”, sådana som går bra att odla under det kallare halvåret. Snart är det dags att plantera ”sommargrönsakerna”, som till exempel tomat, squash, gurka, melon, paprika och aubergine – grönsaker som är mer anpassade till värmen och solen.

Intill husväggen står ett bord fullt med små krukor med skira gröna plantor, som Anna tar in på kvällen eftersom det fortfarande är för kallt nattetid. Det är sådder av sommargrönsaker som ska planteras ut om några veckor.

Odlingsintresse sedan barnsben

Anna började odla för drygt sju år sedan i samband med att hon och hen-

Så odlar du i din sydfranska trädgård

nes man Nicolas köpte huset i Roquefort-les-Pins. Men intresset började redan under uppväxten i Ödeshög i Östergötland. Föräldrarna odlade grönsaker för det egna hushållet och som ung sommarjobbade Anna i många år på Ombergs Plantskola. Hennes syster Malin driver gårdsbruket Tåkerns trädgård söder om Vadstena.

I Sverige har det under senare år blivit en trend att odla hemma och det finns mycket information på nätet och i böcker om hur man når bästa resultat. Men att odla i Sverige är inte likadant som att odla i södra Frankrike – det vet alla som har försökt sig på att odla här. Under åren som gått har Anna gått på flera nitar och lärt sig mycket på vägen. Till exempel vikten av näringsrik jord.

”Jorden här är väldigt stenig och lerig och framförallt näringsfattig”, förklarar Anna. ”Även matjorden som jag köpte blev lerig och gick inte så bra att odla i. Jag har kämpat mycket med att få fram en så bra jord som möjligt. Bland annat hämtar jag gratis gödsel på ett häststall i närheten och använder kompostjord och grönt avfall. Det är viktigt att jordförbättra kontinuerligt så att inte jorden utarmas.”

Viktigt med bevattning

Bevattningen är central för att lyckas med sin odling, i synnerhet under sommarhalvåret. De första åren vattnade Anna för hand, vilket innebar att hon under sommaren fick stå med vattenslangen över rabatterna ett par timmar varje kväll. Situationen blev nästan ohanterlig. Men sedan hon installerade automatbevattning behöver hon inte längre tänka på det.

En annan svårighet med bevattningen var tidigare att odlingsbäddarna stod i en sluttning, vilket gjorde att vattnet alltid rann nedåt. De övre växterna torkade ut medan de som stod längre ner fick för mycket vatten. Det löste hon genom att bygga om själva lådorna runt odlingarna och placera dem plant, utan sluttning. Nu får alla växter lika mycket vatten.

Sedan en tid tillbaka har hon börjat med en odlingsform som kallas täckodling. Det innebär att hon täcker marken kring plantorna med till exempel halm eller löv, vilket hindrar ogräs från att växa och samtidigt håller marken fuktig längre.

”Det fungerar väldigt bra. Det kommer fortfarande lite ogräs men inte alls lika mycket som tidigare. Dessutom förmultnar halmen efterhand vilket är bra för jorden.”

Sätta under rätt årstid

På grund av vårt varma klimat här nere har det varit en utmaning för Anna att förstå vilka grönsaker som fungerar att odla och framförallt när på året de ska sättas. Många grönsaker klarar inte av den starka solen och värmen under sommarhalvåret.

”Man kan inte sätta alla grönsaker på våren som man gör i Sverige. Vissa sallader och broccoli går upp i blom när det blir för varmt och kålhuvuden blir angripna.”

Därför sätter Anna många av vintergrönsakerna, såsom kål, ärtväxter, lök, sallad med mera i september och oktober. Grönsaker som däremot tål värme och sol sätter hon tidigt på våren.

Anna går ut varje dag och hämtar grönsaker i sin trädgård.

Trädgårdsarbete är som att meditera, tycker Anna.

”Nu till helgen ska jag sätta klart potatisen och fortsätta med sådderna”, säger hon och visar de små krukorna med sköra plantor av paprika och aubergine.

Att potatis sätts så tidigt på våren – redan i februari, mars – beror på att potatisplantorna vissnar så snart det blir för varmt. Men det är en balansgång, för det får heller inte vara för kallt eftersom potatis inte tål frost.

Heltidsjobb som yacht manager

När man ser Annas grönsaksland – sammanlagt cirka 60 kvadratmeter – är det svårt att förstå hur hon hinner med att sköta allt. Odlingen är nämligen bara ett fritidsintresse, hon arbetar heltid som senior charter manager på ett yacht-företag i Monaco. Anna har arbetat inom yacht-industrin sedan 2005 och har en lång lista av kunder, vilkas båtar hon hyr ut för charter. Arbetet är relativt flexibelt och hon kan arbeta mycket hemifrån. I och med coronan har det också blivit färre resor fram och tillbaka till Monaco. Hennes man, Nicolas, arbetar på ett norskt vinimportföretag. Han hjälper ofta till i trädgården, då främst med de tyngre uppgifterna som att bygga bäddarna och hämta gödsel. Tillsammans har de barnen Esteban, 9 år, Selma, 6 år och Hugo, 3 år.

Anna tycker inte att grönsakslandet blir en börda som hon har svårt att hinna med, men så är det också hennes passion.

”Man får räkna med några helger om våren och några helger om hösten då man ägnar sig helhjärtat åt odlingen. Den övriga tiden krävs det bara omskötsel”, säger hon och tillägger att trädgårdsarbetet är vilsamt för själen. Många mediterar, Anna påtar i trädgården. ”Sen är det ju väldigt roligt och spännande att se resultatet!”

Att alltid ha färska grönsaker till hands, som dessutom smakar mycket godare än köpta är en svårslagen lyx.

Intresserad av hälsa

Arbetet med grönsaksodlingen har gått hand i hand med ett allt större hälsointresse. För Anna har det blivit viktigt att fundera över vad vi stoppar i oss, att vi äter varierat och hälsosamt och undviker processad mat och tillsatser. Trots att hon odlar mycket grönsaker köper hon också mycket grönt, och då främst ekologiskt. Hon är inspirerad av Food Pharmacy, en plattform som ger ut böcker och podcasts om en sundare livsstil. Grundarna bakom Food Pharmacy betonar vikten av att äta mycket råa grönsaker och framförallt gröna blad, till exempel grönkål, för att få i sig så mycket vitaminer och antioxidanter som möjligt. Anna använder gärna blasten på vissa av grönsakerna hon odlar eftersom den ofta är den mest näringsrika delen av grönsaken. ”Vi vill gärna ha den söta och mjälla delen på grönsaken och gärna koka den så att den blir mjuk och lätt att tugga. Men ofta är det istället den lite hårdare och beskare delen av grönsaken som fått mest solljus som är nyttigast.”

Dessutom tappar grönsaker väldigt snabbt sitt näringsvärde efter att de skördats. Anna berättar att broccoli som skördas, fraktas och förvaras i tio dagar förlorar cirka 50 procent av C-vitamininnehållet och 75 procent av dess flavonoider (en viktig antioxidant som är bra för vår hälsa).

Just grönsaker som inte är söta kan vara svårt att få i barn, som trilskas med maten och inte vill äta. Men Anna har sina knep.

”Jag försöker alltid få ner några extra grönsaker i maten som jag lagar. Man kan alltid riva ner lite kål i såsen eller salladen. För det mesta klagar inte barnen.”

När Rivieranytt träffar Anna har familjen just kommit tillbaka från en veckas semester i Risoul i Alperna. När de kom hem gapade kylskåpet tomt, det fanns ingen mat hemma. Men det var inget problem för Anna, hon gick ut i trädgårdslandet och plockade på sig lite grönkål, purjolök och persilja och slängde ihop en pastasås som uppskattades av hela familjen.

Brysselkål som snart är klar att skördas.

Agneta Liljeqvist

agneta.liljeqvist@me.com

Foto: Gösta Wendelius gw@fotogw.se

ANNAS RÅD FÖR DEN ODLINGSSUGNE:

1 Näringsrik jord Jordförbättra minst en gång om året, gärna två, genom att tillföra kompost, gödsel och växtmaterial som maskarna kan livnära sig på. Täckodling är en enkel form av kontinuerlig jordförbättring som dessutom har andra fördelar. 2 Bevattning Installera automatisk bevattning för annars kommer bevattningen bli övermäktig. Om man tycker det är rofyllt att vattna för hand kan man ändå göra det då och då. Det mår både jorden och plantorna bra av. Vattna tidigt på morgonen eller på kvällen, aldrig i stekande sol. 3 Kom igång! Det viktigaste är att komma igång. Oavsett om du vill så frön eller köpa plantor, gör det nu. Börja litet och låt projektet växa efter förmåga. Låt det bli fel ibland och lär av misstagen. Njut av att vara ute, ta en runda i trädgården och se hur det växer!