Historien om 75:an

Att en vanlig vinflaska innehåller 75 cl var en fransk eftergift till britterna som importerade vinet i tunnor och som ville ha ett exakt antal flaskor per tunna.

Från fat till butelj

Inga goda drycker utan genomtänkta flaskor.

Så vad är det som bestämt storlekarna som milt sagt varierar?

Vi botaniserar bland flaskor och förslutningar.

Ursprunget till vinets standardflaska på 75 centiliter är att engelsmännen på 1800-talet var stora köpare av vin från Bordeaux som beställdes utifrån engelska volymmåttet imperial gallon. Det motsvarade 4,54609 liter, det vill säga 6 x 0,75 liter.

Detta stämde i sin tur väl överens med vinfaten i Bordeaux som rymde 225 liter, vilket exakt motsvarade 50 imperial gallons. Det blev enkelt och effektivt att hantera transfereringarna. Ett fat kom att motsvara 300 buteljer. Den här standarden lever ännu i dag.

Det är också därför när vi köper vin som de oftast förpackas i lådor om 6 buteljer, 1 gallon, eller 12 buteljer, 2 gallon.

Måttet 75 centiliter har sedan kommit att bli grundstandarden för både större och mindre flaskor, till exempel en Piccolo rymmer 0,1875 liter, 1/4 flaska, en magnumbutelj rymmer 1,5 liter, 2 flaskor. Magnumflaskor anses ha det optimala förhållandet mellan vin och luft under korken för att ge bra mognad. Större flaskor än så är för show off.

Britterna fixade champagneflaskan

Mousserande vin fanns tidigt i Frankrike och Dom Pérignon anses väl vara champagnens fader, även om mousserande vin ”upptäcktes” ännu tidigare i Languedoc. Engelsmännen löste problemet med flaskornas hållfasthet genom att utveckla en flaska med ”härdat” glas som klarade trycket i en flaska mousserande. Guinnessrekordet för en flygande kork lär vara 54 meter. Tillkommer grimman över korken, med en metalltråd som är snurrad sex gånger. Det handlar alltså inte enbart om glasets hållfasthet, korkens konstruktion ska även hålla de 49 000 000 bubblorna på plats.

Flaskor för mousserande viner är speciella liksom flaskor som kännetecknar olika vinregioner. Vi har flaskor med varierande former från Bourgogne, Bordeaux, Ligérinne-flaskan från Loire, från Rhône och Châteauneuf- du-Pape, ofta med en vapensköld på flaskaxeln, den smala Alsace-flöjten och de typiska Côte-de-Provence flaskorna med flera.

Lättviktsflaskor

Så har vi en ny trend - lättviktsflaskor. Om man tidigare ville ge image av genuin kvalitet och gammal tradition, med tjocka och tunga glasflaskor, så väljer många producenter i dag att reducera mängden glas för lägre vikt av transport- och miljöhänsyn. På Systembolaget finns i dag mer än 600 sådana flaskor. Kanske är det lite som att svära i kyrkan att ta upp förpackningen cubitainer, Bag in box, BiB. Den förknippas oftast med vin av sämre kvalitet. Behöver inte vara så, många producenter erbjuder samma vin också i flaskor.

BiB är i sig inte en sämre förpackning. Men, på grund av ett visst genomsläpp av syre via mikroskopiska porer i själva plastbagen i kartonglådan tillför man generellt en större mängd svavel till BiB-vinet för att motverka oxidering, och lagring rekommenderas inte längre än två år.

Som sagt, buteljer och förslutning i all ära.

Viktigast är ändå vinet.

Håkan Bergendahl

hakanbergendahl@gmail.com

För dig som vill läsa mer finns hela artikeln med intressanta länkar under www.rivieraklubben.com

Klicka på rubrikerna Din franska vardag och Vin.

Det finns en mängd olika polisstyrkor i Frankrike som sätts in beroende på vad det handlar om för uppdrag att lösa. Men så rings det också in ungefär 70 miljoner telefonsamtal om året till larmnumren 17 eller 112. Det betyder nästan ett samtal per invånare i landet.

Alla dessa franska poliser…

Visst är det lite svårt för en utlänning att förstå de franska poliskårerna eftersom de verkar vara så många. Och med olika uniformer.

Så här kommer förklaringen hur de är organiserade. Samt vad de får och inte får göra.

Och larmnumren är desamma – 17 eller 112.

Det finns två stora nationella poliskårer i Frankrike, Gendarmerna och Police Nationale.

Om man vill tala om alla poliskårer tillsammans kan man säga Forces de l’ordre, ordningsmakten.

Gendarmerna

Gendarmerna, eller som kåren officiellt heter, Gendarmerie Nationale, är den äldsta franska poliskåren, med rötter i medeltiden. Ordet Gendarme härstammar från medeltiden och betyder tungt beväpnad krigare till häst. Ungefär hälften av Frankrikes befolkning bor i områden där gendarmeriet sköter polisuppgifterna, men det motsvarar 95 procent av landets yta, eftersom det mest är landsbygd. Den är i grunden en militär organisation som dock rapporterar till inrikesministeriet i många frågor. Personalen, som uppgår till 100 000 anställda är militärer som bor i kaserner och har militära grader. Bilar och övriga fordon är blåmålade och har beteckningen Gendarmerie.

Police Nationale

De områden där Police Nationale, PN, verkar omfattar bara 5 procent av landets yta men ungefär hälften av befolkningen. Kåren grundades 1941 baserat på tidigare liknande organisationer och har nu cirka 145 000 anställda, vilka är statstjänstemän, fonctionnaires. PN är en del av inrikesdepartementet och har samma uppgifter som gendarmerna och svarar för landets inre säkerhet och att lagar efterlevs. Fordonen är vitmålade och har beteckningen Police.

Poliskårerna har nyligen beställt 1 263 nya fordon av märket Peugeot 5008, i grå metalliclack för PN och ljusblå metalliclack för gendarmeriet.

Inom PN finns specialstyrkan Compagnies Républicaines de Sécurité, men omnämns oftast med sin förkortning, CRS och omfattar 14 000 anställda och utgör en mer mobil del av PN.

Särskilda uppgifter för CRS är personskydd, terrorbekämpning och säkerheten på motorvägarna. CRS har en mer militär prägel än övriga PN och blandas därför ofta ihop med Gendarmerna.

Det är också bra att känna till La fourrière, vilket är ett slags polisgarage som finns på många platser. Fordon som till exempel parkerat fel och stör annan trafik, varit inblandade i brott eller övergivits förs till La fourrière och kan avhämtas mot avgift, vilken uppgår till minst 150 euro plus eventuella böter.

Police judiciaire och Police administrative

Dessa båda “poliser“ är inte poliskårer, utan funktioner. Police judiciaire, som motsvarar svenska kriminalpolisen, finns inom både Gendarmeriets och PN:s organisationer och utreder brott mot strafflagarna och efterforskar skyldiga. Police administrative svarar för att allmän ordning upprätthålls i Frankrike, inklusive brottsförebyggande.

Police Municipale

I ungefär 8 000 av Frankrikes cirka 35 000 kommuner finns en lokal polisstyrka, kallad Police Municipale. Den skiljer sig mycket från de två tidigare, rapporterar till borgmästaren och har mer begränsade uppgifter. Som att ta hand om så kallade vardagsbrott och ordningsfrågor.

Totalt har Police Municipale cirka 23 000 anställda. Från 2005 samordnades polisfordonens utseende för Police Municipale så att de idag är vitmålade och ganska mycket ser ut som PN men med beteckningen Police Municipale.

En aktivitet som organiseras av Police Municipale är Voisins vigilants, som liknar det som i Sverige kallas Grannsamverkan mot brott. Målet är att de boende i ett område håller koll på vad som händer i grannskapet och informerar grannar och polisen vid misstankar om brott och andra problem.

Terrorbekämpning har kommit att spela en allt större roll i den franska vardagen. Under de senaste fem åren har 260 människor mördats. Polisen har framgångsrikt avvärjt 33 terrorattacker sedan 2017. Poliser med automatvapen tillhör nästan det normala.

I region PACA finns det drygt 5 500 Voisins vigilants-grupper, som polisen regelbundet samlar för informationsutbyte. Varje sådant grannskap markeras med en gul skylt. I mycket glesbefolkade områden finns en variant av Police Municipale, som heter Police Rurale och även kallas Gardes Champêtres. De rapporterar också till respektive borgmästare.

Securité Globale-lagen

Just nu pågår en debatt i franska parlamentet om en lag kallad Securité Globale. Avsikten med den är att stärka polisens ställning, underlätta dess arbete och samarbetet mellan de olika poliskårerna inklusive privata säkerhetsföretag. Lagförslaget innehåller många delar. Mest diskuterat är förslaget att allmänheten inte får sprida bilder av poliser ”i illvilligt syfte”. Kritiker menar att lagen kan leda till inskränkningar i yttrande- och informationsfriheten. I skrivande stund är den slutgiltiga lagen inte klar.

Juge d’instruction

I Frankrike kan förundersökningen vid allvarliga brott ledas av en domare som inte är del av polisen, en så kallad Juge d’instruction – undersökningsdomare. Ofta måste Juge d’instruction samarbeta med Police Judiciaire, så det har flera gånger varit tal om att avskaffa denna mellanroll, vilket dock ännu inte skett.

Polisen på film och tv

På tv-kanalen France 3, men som i april flyttar över till grannkanalen France 2, går en av Frankrikes just nu mest populära polisserier, Capitaine Marleau. Serien handlar om en gendarm, den kvinnliga kaptenen Marleau, som åker runt till olika distrikt i Frankrike och hjälper de lokala gendarmerna att utreda allvarligare brott som mord. La Stagière på France 3 handlar om en blivande undersökningsdomare i Marseille som skall lära sig jobbet, men löser allt själv. En mycket populär tv-serie är Alex Hugo, på France 2, som berättar om Police Rurale i ett mycket öde bergsområde i departementet Alpes-de-Haute-Provence, den nordligaste delen av regionen PACA. Och det finns många fler polisserier att välja mellan.

Slå 17 eller 112 till polisen

1991 bestämdes att ett gemensamt nödnummer, 112, skulle införas i hela Europa. Frankrike, som lite mer konservativt jämfört med till exempel Sverige, fortsatte med sina ”gamla” nödnummer, till exempel 17 till polisen, parallellt med 112. Så idag kan man ringa båda dessa nummer och komma fram. Man kopplas då till den PN eller gendarmstation som är ansvarig för den plats man ringer ifrån.

I genomsnitt rings i Frankrike cirka 70 miljoner samtal per år till de olika nödnumren, i genomsnitt ungefär ett samtal per innevånare och år.

Nils Lindholm

nilspetter.lindholm@gmail.com