Replik 1-2016

REPLIK

Susanna Alakoski

Anne Hietanen

Tidskrift om alkohol, droger och trafiksäkerhet Nykerhetsförbundet Hälsa och Trafik

Nummer 1

l

Mars 2016

Kulturpris till Eos

Rusfria ungdomsmiljöer får stöd

KALLELSE TILL

Verksamhetsledaren JOONAS TURTONEN

Förebyggande arbete gör vi bäst tillsammans Tillsammans med Fri Från Narko-

tika, USM (Understödsföreningen för svenskspråkig missbrukarvård) och Cannabisnätverket Finland gjorde vi i veckan ett upprop för att förbättra de rusmedelsförebyggande insatserna i samhället. Tanken var att via massmedierna och ett positivt angreppssätt uppmärksamma vår oro för den ökade cannabisanvändningen och de allt mer liberala attityderna bland unga gentemot cannabis.

Vi har en ny lag om förebyggande rusmedelsarbete som trädde i kraft i december 2015. Den drar bland annat upp riktlinjerna för hur rusmedelsskador ska minimeras i samhället. I korthet säger lagen att det rusmedelsförebyggande arbetet ska ske i samarbete mellan det allmänna (kommuner) och frivilliga organisationer. Detta är ett klart besked. Vi skall tillsammans ta itu med utmaningarna.

Tidigare har allt för stor vikt och tilltro satts till enskilda punktinsatser där expertföreläsare anlitats som brandsläckare när rusmedelsrelaterade problem blossat upp. Vi vill fortfarande vara med som experter, men det säger sig själv att ingen organisation kan nå ut med sitt budskap till samtliga instanser och läroinrättningar.

Vi bör få till stånd en kommunalt koordinerad verksamhet med handlingsplaner och modeller, så att varje enskild lärare inte behöver uppfinna hjulet på nytt om och då till exempel

2 Replik | 1/2016

missbruk uppdagas. Dessa ärenden ska kunna skötas enligt samma mönster oberoende av var problemet uppdagas.

Vårt budskap var tydligt. Vi måste sluta hoppas att problemen inte blir värre. Vi bör skapa de strukturer som behövs redan i dag. I min optimalvärld är det rusmedelsförebyggande arbetet lika självklart som skolmaten, för att eleverna skall orka och må bra.

Min oro ligger i att lärarna belastas ytterligare, vilket inte är meningen.

Samtidigt som föräldrar och alla bör påminnas om och inse att rusmedelsbiten är en del av uppfostran. Uppfostran som inte kan åläggas vare sig lärare, fotbollstränare eller skolhälsovården.

Samtidigt som vi har skäl att vara oroliga för den ökade cannabisanvändningen, bör vi veta att de som provat eller använder cannabis trots allt är i minoritet. Om ni tillåter uttrycket, så är det normala fortfarande att inte använda eller prova. Men i och med att vi känner till skadeverkningarna av narkotikamissbruk, är det bäst att ge alla en förebyggande dusch. Lite som vaccinering. De flesta vaccineras för vi vet inte vem som drabbas.

Vårmöte Fredagen den 22 april 2016 i Folkhälsanhuset Wasa klockan 12.15 HÄRMED SAMMANKALLAS förbundets medlemsföreningar till stadgeenligt vårmöte, som hålls fredagen den 22 april i Folkhälsanhuset Wasa på Rådhusgatan 23-25 i Vasa. Lunch serveras före vårmötet.

På vårmötet behandlas stadgeenliga ärenden enligt § 10 samt ändring av stadgarna, första behandlingen.

MÖTESHANDLINGAR med verksamhetsberättelse och bokslut skickas per post till de ombud som medlemsföreningarna utsett och till föreningarnas ordförande.

Fullmakt för befullmäktigade ombud bör visas före vårmötets början.

BOLAGSSTÄMMA

Oy Raitismaja Ab Samma dag, efter att vårmötet avslutats, håller Raitismaja sin bolagsstämma, där förbundsmötet representerar ägarna Nykterhetsförbundet Hälsa och Trafik rf.

Välkomna!

Förbundsstyrelsen

Ledare INNEHÅLL 2 Verksamhetsledaren 3 Ledare av Jan Kronholm 4 Susanna Alakoski 6 Eos fick pris 8 Rusfria miljöer 10 Frågor om ny tobakslag 12 Anne Hietanen 14. Spelberoende 15. En äventyrlig färd 16 Hjälp på snöiga vägar 18 Böcker 20 Från fältet 22 Drogförebyggande dagar 23 Replikkrysset

Bli stödmedlem Vill du stöda vårt rusmedelsförebyggande arbete i Svenskfinland? Och samtidigt stöda trafiknykterheten? Du kan i så fall betala in 10 euro och bli stödmedlem. Då får du tidskriften Replik i din postlåda fyra gånger om året.

Kontonumret är FI78 4970 1010 7086 71.

Kom ihåg att skriva namn och adress. Anmälan kan även göras på vår webbplats www.nykter.fi Nästa nummer utkommer i juni.

Materialstopp 31 maj 2016.

Ett förslag utan höga ambitioner Efter att ha stötts och blötts och – inte

minst – bromsats ser det nu ut som om ett förslag till ny alkohollag skulle kunna avlåtas under det här året.

De förslag som familje- och omsorgsminister Juha Rehula gläntat på dörren för verkar inte leda till några mera genomgripande förändringar. Trots betydande åsiktsskillnader i regeringen där särskilt det marknadsliberala samlingspartiet tryckt på för att släppa försäljningen av vin och starköl i mataffärerna fri så verkar centerpartiets hävdvunna återhållsamma linje avgå med segern. I det här skedet, är det väl skäl att tillägga. En del samlingspartister, som till exempel förre hockeystjärnan Sinuhe Wallinheimo, gör ingen hemlighet av att man bara betraktar Rehulas förslag som ett grundförslag som man nog kommer att försöka påverka.

Bland sannfinländarna finns det också de som flaggat för en alkoholpolitik med betydligt lösare tyglar.

Trots att det nu inte verkar bli fritt fram för vare sig vin eller starköl i matbutikerna innebär Rehulas förslag ändå att regeringen släpper efter en del på den ansvarsfullt återhållsamma linjen. Kanske som en eftergift till alkoholliberalerna föreslås att Alkobutikerna får förlängda öppettider i enlighet med det som nu gäller för inköp av mellanöl i matbutiker och kiosker, det vill säga ända till klockan 21 på kvällen.

En annan ambition är att flytta mer av drickandet från hemmen till restaurangerna. Här föreslås betydande lättnader i de serveringsnormer som gäller, i tillståndsförfaranden och i utbildning av ansvarig serveringspersonal. Man kan förmoda att detta också till en del dikteras av den nuvarande regeringens uttalade strävan att skrota normer som man anser är onödiga. Att man vill främja lönsamheten och sysselsättningen inom branschen sticker väl också fram.

När reformeringen av lagen inleddes i Jyrki Katainens regering var den uttalade ambitionen att minska alkoholkonsumtionen som helhet och få ner alkoholskadorna.

Den stora skattesänkning som regeringen Vanhanen beslöt om 2004 hade nämligen lett till en kraftig uppgång i alkoholskador och alkoholrelaterade dödsfall. I de förslag som lades fram när Susanna Huovinen var

ansvarig minister var ambitionen att få ner de alkoholrelaterade dödsfallen med cirka 800 på årsnivå, det vill säga till den nivå som rådde före skatterean 2004. En sådan minskning av alkoholskadorna skulle genast synas också som betydande inbesparingar i socialoch hälsovårdskostnaderna.

När Alexander Stubb efterträdde Katainen sommaren 2014 och lade fram sitt program innehöll det nästan ingenting om alkohollagen. Frågan sköts på framtiden och nu tycks ambitionen att få till stånd konkreta åtgärder för att minska drickandet och skadeverkningarna ha hamnat i bakgrunden.

Kanske får vi ändå konstatera att det som nu getts offentlighet kunde ha varit ännu värre. Man behöver inte vara konspiratoriskt lagd för att inse att starka lobbygrupper för handeln, restaurangnäringen, bryggeri- och alkoholindustrin varit mycket aktiva i kulisserna. Att de har sina uppbackare i de flesta politiska partier är också lätt att se.

Lite hoppingivande är också att riksdagsman Annika Saarikko, som ska ta över som minister efter Rehula nästa år, verkar besitta åtminstone en del insikter på området.

Saarikko understryker i nättidningen Uusi Suomi att också på 2020-talet bör folkhälsan vara den bärande principen för alkohollagstiftningen. Hon hänvisar också till det bekymmersamma i att alkoholen årligen kostar samhället miljarder i utgifter för direkta och indirekta skadeverkningar.

Självklarheter, kan tyckas, men det behöver ändå sägas i dagens läge.

JAN KRONHOLM

Replik | 1/2016 3

Förbundsstyrelsen under året 2016 Förbundsmötet i november 2015 valde styrelse för Nykterhetsförbundet Hälsa och Trafik: Ordförande Ida Bernas, Helsingfors. Vice ordförande Jean Sandvik, Vörå, personlig suppleant Carita Häger, Nykarleby, sekreterare Joonas Turtonen, Vörå, som också är förbundets verksamhetsledare.

Medlemmar: Mona Grönroos, Borgå, personlig suppleant Bjarne Adolfsson, Borgå, Tor Löjtlin, Ingå, personlig suppleant Erik Jackson, Ingå, Gunborg Sjöberg, Vasa, personlig suppleant Kerstin Lall, Vasa, Maj-Britt Lintula, Närpes, personlig suppleant Tomas C. Storgård, Korsholm, Kurt Tuomi, Jakobstad, personlig suppleant Martin Häggman, Jakobstad.

Ledigt vikariat på förbundet Nykterhetsförbundet Hälsa och Trafik

söker en byråsekreterare för tiden 15.5.2016 – 30.6.2017. Till arbetsuppgifterna hör prenumerationshantering, fakturering, postning, telefonväxel med mera. Vi erbjuder således mångsidiga arbetsuppgifter och möjlighet att påverka de egna arbetsuppgifterna samt lön enligt kollektivavtal. Vi värdesätter initiativförmåga, samarbetsvilja, tvåspråkighet och en nykter livsstil.

Nykterhetsförbundet Hälsa och Trafik arbetar främst med rusmedelsförebyggande arbete och trafiksäkerhet. Vårt arbetsfält är hela Svenskfinland. Förbundet utger barntidningen Eos och medlemstidningen Replik. Vi administrerar också fjällgården Raitismaja i Äkäslompolo. På kansliet i Vasa finns åtta anställda.

Hör av dig till verksamhetsledare Joonas Turtonen om du är intresserad av vikariatet.

4 Replik | 1/2016

När smärtan äntligen får finnas börjar den läka “När man växer upp som barn till missbrukare får man sällan beröm. Men i min kaotiska barndom fanns det många galna historier som jag har haft nytta av. Och när verkligheten var så hård som den var, blev jag tvungen att leva i fantasin.”

Susanna Alakoski, född 1962 i Vasa,

säger att Tammerfors är hennes hemstad i Finland, men hon besöker gärna Helsingfors och andra städer. Hon är gift med poeten Mats Söderlund och de har tillsammans tre barn. Hon är bosatt i Gustavsberg utanför Stockholm, mest känd för sin porslinsfabrik som tillverkar bland annat toalettstolar.

Många finländare flyttade till Gustavsberg och andra fabriksorter runt om i Sverige på 1960 och 70-talet.

– Min utgångspunkt och bas i skrivandet är samhällsfrågor, sociala frågor, fattigdom, anhöriga och missbruk. Saker som angår mig på djupet.

matiserats och filmatiserats. Den hade urpremiär på Wasa Teater 2011 och i filmen med samma namn ser vi Noomi och Ola Rapace i huvudrollerna. Själv säger hon att hon blev chockad över att alla var så chockade över boken.

– För mig och för så många andra invandrarbarn var det vardag. När mamma var nykter var hon en härlig mamma och det är sådant ett barn vill minnas. Fyllemamman var något man ville gömma undan och det är en bra grogrund för skam. Det man skäms för vill man inte tala om. Men vi måste tala om skammen. Först när vi börjar tala om den kan vi bearbeta den.

Genombrottet som författare kom med boken Svinalängorna och Augustpriset 2006.

– Det är tio år sedan, tio fantastiska år, säger hon.

Boken utgår från hennes egna upplevelser av att vara invandrarbarn med finska föräldrar i Sverige, ett liv kantat med alkohol, fattigdom och våld. Susanna har senare grävt fram dokument hos socialverket, kriminalvården och hälsovården för att jämföra sina upplevelser med hur myndigheterna såg på familjen. Hon säger att hon först inte vågade läsa dem, utan bad en vän göra det. Mest förvånad blev hon över att det förekom så mycket våld.

Svinalängorna blev en succé och väckte mycket uppståndelse. Boken har också dra-

Susanna har kallats arbetarförfattare, invandrarförfattare, samhällsförfattare och mycket mer. Hon är stolt över sin historia.

Hon säger att det inte var något fel på hennes familj, det var omständigheterna som gjorde att de hade det svårt, trots att de jobbade hårt. Det samma gäller många andra invandrare. Men barnen och barnbarnen gör sin rätt i det svenska samhället.

Trots att hon är en varm och glad person talar hon mycket om sorg. Sorgen över att hennes föräldrar inte kunnat få vara med om när hennes egna barn växte upp. Sorgen över att de som lever med missbrukare inte kan ta del i det som man borde få uppleva i en familj, såsom olika högtider och familjehändelser.

as

Susanna Alakoskis bok April i Anhörigsverige handlar om skam, osäkerhet och om dem som dolt den största delen av sitt förflutna.

Foto: SARA MACKEY

– Den stora sorgen är att man inte kan rikta sin kärlek. Det finns en drog emellan och priset barnen måste betala är ensamhet och saknad efter närvarande och delaktiga föräldrar.

Dramatiseringen av boken April i anhörigsverige hade urpremiär på Stadsteatern i Stockholm i januari i år. Boken utkom förra året och Susanna läser själv ett avsnitt ur boken som hon kallar sorgebrev: Anhörigsorgen.

Vill teckna den så vackert jag kan.

Så fult jag förmår.

Så sanningsenligt jag mäktar.

Kanske formulerar jag blott en sorg som många skönjt?

Olika anhöriggrupper har varit bland det viktigaste hon varit med om. I dessa grupper träffar man andra med liknande erfarenheter, känner sig hemma och behöver inte akta sig för vad man säger eftersom alla ändå förstår. Hon talar varmt för gruppen Vuxna barn, som är barn till alkoholister. Hon hoppas det kunde finnas flera sådana grupper.

– När man träffar andra med samma upplevelser kan man skippa allt omkringprat och det känns oerhört befriande. Vi kan ibland skratta och överdriva våra jämförelser och erfarenheter. I andras öron kan det låta brutalt, men för oss alkoholistbarn är det inget konstigt med att mamma spytt och slocknat och pappa slagit omkring sig.

Barn till missbrukare vet hur det är att vara orolig, rastlös och att inte kunna sova.

Det påverkar hela deras uppväxt. Hon tycker mycket om att skriva barn- och ungdomsböcker och säger att det är spännanade att vara inne i huvudet på en tonåring. Det är också viktigt att tala om döden och att försöka förstå den ur ett barns synvinkel.

– Är man rädd för att mamma ska dö i cancer kan man inte tänka på multiplikationstabellen.

Samtalet går oundvikligt även in på stämplingen i samhället och den vård som erbjuds missbrukare. Susanna är tacksam för att man i dag ser missbruk som en sjukdom som man kan få vård för. fortsättning på nästa sida >>>

Replik | 1/2016 5

... fortsättningning från föregående sida – Det får inte finnas några fel i vår lyckliga värld. Men att känna skam är som att ständigt släpa på en tung börda. I största allmänhet ser man fortfarande att ett missbruk är något du själv väljer. Men droger kidnappar din hjärna och du kan inte ensam ta dig ur det. Om man i stället låter blir att döma andra kan man minska på bördan. Ge ett bemötande, där man vågar vara ärlig. Anhöriga bär alla på samma skam och börjar man prata om den, upplöses den småningom.

Susanna är rätt så försiktig som person och det kan vara svårt att förknippa denna något blyga kvinna med all hårdhet och våld som hon skriver om i sina böcker. Men hon verkar på samma gång lugn och säker och precis som hon säger är man inte alltid starkast när man går i protest. Den demokratiska vägen är bra och genom uppvaktningar och anhörigas berättelser kan man påverka.

Någon i publiken lyfter till slut fram frågan som säkert många ruvat på. Om skillnader mellan Sverige och Finland, om hon själv föredrar Kalevala framom vikingar.

– Det finns olikheter i hur man kommunicerar. I Sverige har man haft råd att diskutera. Där kan någon tycka att ett barn som haft en taskig barndom inte kan vara lyckligt.

– I Finland har man en annan historia.

Man har upplevt krig och lärt sig acceptera att livet är som det är. Min mormor var analfabet, men hon skrev ändå dikter bestående av enstaka ord och dikterna har en sådan fantastisk rytm. För mig är finskan också ett känslospråk och jag försöker varje gång lära mig ett nytt ord. Ett bra exempel är ”musta aukko.”

Publiken ställer också frågan om hennes bror. I boken Svinalängorna tog huvudpersonen Lenas bror livet av sig. Hon berättar att hennes egen bror har återhämtat sig och numera är en stolt och nykter narkoman, mycket tack vare olika program och grupper.

– När smärtan äntligen får finnas börjar den läka.

För tio år sedan blev hon förvånad över framgången med Svinalängorna. Hon undrade hur det är möjligt att någon kan tro att hon kan skriva. I dag är hon utnämnd till hedersdoktor i filosofi. Något hon ännu inte riktigt kan ta till sig.

Ett 40-tal åhörare fick träffa Susanna Alakoski den i januari på Kulturkontakt Nord i Helsingfors. Kulturredaktör Sebastian Bergholm samtalade med henne och ställde frågor tillsammans med publiken.

MAJVOR TADDELE Bibliografi: 2006 Svinalängorna 2010 Håpas du trifs bra i fengelset 2011 Dagens Harri 2012 Guldfisken 2012 Oktober i fattigsverige 2013 Dagens skräckis 2015 April i anhörigsverige 2015 Hej Kungen!

Susanna Alakoski har också varit redaktör för och medverkat i många antologier. Hon har erhållit många priser för sitt författarskap och håller föreläsningar och skrivarkurser.

Malax Kommun www.malax.fi

www.vora.fi / 06 382 1111

Larsmo Kommun www.larsmo.fi

6 Replik | 1/2016

Eos fick k – Att få priset som årets kulturtidskrift är ett viktigt erkännande för alla som engagerar sig i Eos, säger redaktör Susan Sandberg-Ek. – Det är ett pris både för barnkultur och förebyggande arbete. Tack vare våra mångåriga medarbetare fungerar Eos bra.

Susan är redaktör på den enpersonsredaktion som gör Eos. Personalen på Nykterhetsförbundets kansli bidrar också med texter och även med prenumerationshantering och annat.

– Duktiga frilansare finns i olika regioner och från högstadierna kommer praoelever i en jämn ström. Alla praoungdomar och praktikanter bidrar med fräscha idéer.

Illustratörerna har en viktig roll bland medarbetarna.

Eos belönades för andra gången som årets kulturtidskrift. Susan Sandberg-Ek firar med Eosnallen, som är barntidningens maskot.

Foto: NICOLINA SJÖSTRAND

k kulturpris – Illustratörerna är ansiktet utåt, säger Susan.

Catharina Nygård är den medarbetare som jobbat längst med Eos. Hon har tecknat pärmen under tiotals år och illustrerar också innehåll i tidningen. I dag finns två illustrarörer till. Det är Terese Bast som gör många pysselsidor och korsord och Filippa Hella som tecknar Eos egen serie med Pipisnallen.

– Eos läsare och föräldrar är väldigt måna om att prenumerera och utan skolornas och lärarnas engagemang skulle det vara svårt att nå ut till alla, säger Susan.

Eosredaktören ser ljust på Eos framtid.

Hon tror att barnen vill ha en egen tidning och så länge samarbetet med skolorna fungerar bra så lyser nog Eossolen klart.

Priset utdelas av Tidskriftscentralen och jury var Kerstin Kronvall. Barntidningen Eos fick kulturtidskriftspriset första gången 2013.

Motvering till kulturpriset

Hur ser hon då på det förebyggande uppdraget som Eos har?

– Alla vuxna som engagerar sig i det förebyggande innehållet är bra. Alla vill att barn ska må bra och via Eos kan man få inspiration att diskutera med sina barn.

– I nästa nummer svarar Eos på en läsarfråga om vad cannabis är och varför det är olagligt.

Läsarfrågorna besvaras av experter. Fredrika Biström och Anna Koskinen sköter spalten Från topp till tå och Lory Strengell och Joonas Turtonen svarar på frågor om rusmedel.

TOMAS LUNDQVIST

Tidskriften Eos vänder sig till barn och unga i Svenskfinland med ett allvarligt budskap utan irriterande pekpinnar.

Tidskriften förespråkar sunda vanor utan att moralisera. Särskilt värdefullt är att Eos belyser livet ur så många synvinklar och bjuder på fräscha intervjuer med unga i olika situationer. Tidskriftens frågespalt är öppen för ungas känsliga frågor och ger svar som är lätta att förstå. Den erbjuder något för alla, från enkla gåtor och pysseltips för de allra minsta till gedigna artiklar för dem som redan är duktiga på att läsa.

Eos är en förenande länk för alla skolelever i Svenskfinland, både geografiskt och över tid.

Kerstin Kronvall

Replik | 1/2016 7

Marie-Louise Backlund och Lovisa Back jobbar för unga i Pedersöre. Rusfri miljöer, där barn och unga finns, är en självklarhet för dem.

Pedersöre stöder rusfria m Elva organisationer i Svenskfinland gick

för några år sedan in för att all barn- och ungdomsverksamhet ska vara fri från rusmedel. Satsningen kallas Rusfri fritid, något som kommunerna nu uppmanas arbeta för på gräsrotsnivå. Pedersöre kommun är en av dem som antagit utmaningen.

I det nya kulturhuset Ax i Bennäs finns kulturbyrån och idrottsbyrån där ungdomssekreterare Marie-Louise Backlund har sitt kansli. Biblioteket finns också i samma byggnad.

Backlund berättar att kulturnämnden, idrottsnämnden och ungdomsrådet i Pedersöre nu vill utmana styrelser och föreningsmöten att diskutera barn- och ungdoms-

8 Replik | 1/2016

verksamheten. Hon vill att de tar ställning till om det behövs regler kring rusmedel i de miljöer där de verkar. Nämnderna och ungdomsrådet hoppas också att föreningarna stöder Rusfri fritid.

Marie-Louise Backlund är nöjd med de beslut som gjorts. Hon arbetar för att föreningar som diskuterat rusmedelsfrågan och stöder Rusfri fritid ska få en bonus när årets bidrag beviljas.

– Vi har inte tagit något beslut om att direkt ge en bonus till dem som skriver under.

Men det har diskuterats på tjänstemannahåll, säger hon.

Kulturnämnden som även behandlar ungdomsfrågorna i kommunen möts i april för

att behandla årets bidrag. Då gör nämnden beslut om de vill gå på ungdomssekreterarens linje med ett bonusbidrag till dem som aktivt diskuterat och undertecknat den rusmedelsfria policyn.

Backlund medger att det uppstod en diskussion i kulturnämnden kring vilka krav man kan ställa på föreningarna. I grunden hade idén ändå stöd. Kulturnämnden ville också att ungdomsrådet och idrottsnämnden skulle ta ställning till kampanjen Rusfri fritid.

Idrottsnämnden i Pedersöre konstaterade att policyn stöds av Finlands Svenska Idrott och beslöt att omfatta och verka för

Rusfri fritid. Det vill ungdomssekreterar Marie-Louise Backlund och ungdomsrådets ordförande Lovisa Back i Pedersöre att alla föreningar som ordnar verksamhet för barn och unga i kommunen stöder. De tycker inte att rusmedel är något stort problem i föreningsverksamheten.

Men vi kunde bli bättre på att följa de regler som finns om tobak och snus i miljöer där barn och unga vistas.

att idrott bedrivs i rusmedelsfria miljöer och att föreningarna gärna får diskutera detta på sina möten. Även ungdomsrådet ställde sig bakom Rusfri fritid. Ungdomarna där hade inte märkt att det skulle ha förekommit rusmedel i de föreningar de varit aktiva i. Några kommentarer kom ändå om att det på olika arenor finns saker att göra.

– Ingen blev direkt chockad över ett sånt här förslag i ungdomsrådet, säger Lovisa Back.

– De flesta tyckte att det var bra.

För Marie-Louise Backlund är det ingen nyhet att ställa vissa krav på föreningarnas verksamhet då de får bidrag av kommunen.

För henne har det alltid varit självklart att barn och ungdomsverksamhet som kommu-

Enligt Rusfri fritid ska all verksamhet som ordnas för minderåriga vara rusmedelsfri.

Ledarna ska ha sunda värderingar och attityder och vara goda förebilder. Föräldrar och andra vuxna uppmanas också att vara goda förebilder.

För Backlund är det självklart att barn har rätt till frisk luft och rusmedelsfria miljöer inom fritidsverksamheten och det bör respekteras av vuxna och ledare. Men hon vet att det kan vara svårt att ta till sig för en del vuxna och hon nämner hur några fortsättningsvis röker på skolgården i samband med till exempel föräldramöten. Skolområdet är enligt tobakslagen helt fredad från rökning och hon har bra koll på skolan då hon jobbar deltid på gymnasiet i skolcentrum.

Både Marie-Louise Backlund och Lovisa

a miljöer för unga nen stöder bör vara rusfri på alla plan.

– Det blir intressant att se hur föreningarna och styrelserna reagerar, säger hon.

I sin dagliga kontakt med föreningarna har hon möjlighet att diskutera hur de utformar sin verksamhet och hur man leder aktiviteterna. Kommunen har också ett ansvar då man finansierar en del av verksamheten.

Hon ser det som mycket positivt att de finlandssvenska organisationerna ställer sig bakom rusmedelsfria miljöer för barn och unga.

– Man behöver inte känna sig ensam på kommunens sida när föreningarnas egna organisationer går in för det och det gäller också idrottssidan.

Back ser en del problem med snus och tobak i de miljöer där barn vistas på fritiden.

De nämner till exempel större anläggningar som ishallen där alla inte respekterar de regler som finns. Men det blir bättre och båda hoppas att satsningen på Rusfri fritid kan vara något som stöder goda miljöer för barnoch ungdomsverksamheten i kommunen.

Text och foto: TOMAS LUNDQVIST

Ungdomsrådet är en länk mellan unga och kommunen – Ungdomar kan påverka, säger Lovisa Back som är ordförande för ungdomsrådet i Pedersöre.

Det är roligt och givande att vara med och under senare tid har vi varit med och åstadkommit mycket konkreta saker. Ett exempel är skateparken Grubbon vid Sursik skola. Den kom till då ett pojkgäng genom ungdomsrådet kunde föra ett initiativ till kommunen.

Ungdomsrådets uppgift är inte i första hand att ordna verksamhet utan att ge utlåtanden i olika frågor som berör ungdomar i kommunen. Därför behandlades även uppropet om rusfri fritid för barn.

Ungdomsrådet i Pedersöre har tillsammans med Jakobstads ungdomsfullmäktige engagerat sig i ordningen vid ABC-stationen i Jakobstad. De träffar regelbundet chefen på stationen som ger dem lägesrapporter. Medlemmar från ungdomsrådet finns också på plats vid stationen och har ordnat verksamhet och informerat om regler. Det har också producerats en film som finns på Youtube, som berättar om ordningsreglerna på stationen.

Lovisa Back, som kommer från Lappfors, har varit med i ungdomsrådet i fem år. Ungdomsrådet utses av kommunstyrelsen, ett år i taget. Medlemmarna är mellan 14 och 20 år. De flesta som kommer med i rådet tycker det är roligt och intressant och stannar i flera år.

Enligt Back måste man hela tiden marknadsföra sig. Det kommer nya ungdomar som behöver informeras om att ungdomsrådet finns och att man kan påverka ungdomsfrågor genom rådet. Det gäller också att hålla beslutsfattarna informerade om att rådet finns och föra fram åsikter till dem.

Ungdomssekreterare Marie-Louise Backlund fungerar som sekreterare i ungdomsrådet.

TOMAS LUNDQVIST

Replik | 1/2016 9

Varför behövs en ny tobakslag?

I februari la regeringen fram sitt förslag till ny tobakslag. Den nuvarande lagen är från 1976, men har ändrats tiotals gånger och är därför osammanhängande. Reformen har delvis samband med EU:s tobaks-produktdirektiv, som medlemsstaterna ska verkställa senast den 20 maj i år.

En del av ändringarna grundar sig på Finlands egen bedömning och behov av lagstiftning. Här några frågor kring det nya förslaget:

Varför förses tobaksaskarna med varningsbilder?

Med hjälp av bilderna vill man berätta om och varna för tobakens konsekvenser för människans hälsa. Bilder märks bättre och de påverkar människor kraftigare än varningstexterna som finns på de nuvarande askarna.

Varför får cigaretter inte längre smaka mentol?

Förbudet grundar sig på EU:s tobaksproduktdirektiv. Smakämnen som mentol eller choklad ökar enligt undersökningar speciellt ungas tendens att prova tobaksrökning och risken för att de börjar röka regelbundet. Genom att ta bort smakämnena vill man göra tobaksrökningen mindre lockande.

Mentolcigaretter kan ge upphov till ett starkare beroende än andra cigaretter. Detta beror på att mentol bedövar slemhinnorna, vilket gör att rökaren drar ner röken mycket djupt i lungorna.

Kan man röka fritt på balkonger, terrasser eller gårdsplaner?

Den nya lagen skulle inte förbjuda tobaksrökning på balkonger eller utanför bostäder, men husbolag skulle kunna ansöka om rökförbud av kommunen till exempel just för balkongerna.

En kommunal myndighet skulle kunna utfärda rökförbud, om rök på grund av konstruktionerna och andra omständigheter skulle kunna spridas från en balkong till en annan. I dagsläget måste hälsorisken påvisas i enlighet med hälsoskyddslagen innan ett rökförbud utfärdas. Den nya lagen skulle också göra det möjligt at ingripa om röken sprider till en annan lägenhet eller balkong utan att hälsorisker behöver utredas.

10 Replik | 1/2016

ersättas med rökfria tobaksprodukter, som också är farliga för hälsan.

Vad händer med resandeinförseln av snus?

Fotolia

Varför tas elektroniska cigaretter in i tobakslagen?

EU:s tobaksdirektiv förutsätter att elektroniska cigaretter släpps in på den finländska marknaden. Produkterna måste fylla de stränga kvalitets- och säkerhetskrav som direktivet förutsätter och de måste ha en varningsmärkning om nikotinet. Vidare ska tillverkarna och importörerna meddela Valvira om produkter som kommer på marknaden ett halvt år i förväg.

Enligt den nya tobakslagen skulle man få importera högst 1 000 gram tobaksprodukter per dygn för eget bruk.

I dag begränsas denna resandeinförsel till högst 30 snusdosor på högst 50 gram. Man vill avstå från denna begränsning som baserar sig på antalet dosor och vikt och föreskriva en entydig gräns som baserar sig på gram.

Om det till exempel finns 50 gramsnus i en dosa skulle man i framtiden få importera 20 dosor. Om en dosa innehåller 25 gram snus skulle man få importera 40 dosor.

Får man föra in tobaksprodukter

Varför regleras elektroniska cigaretter?

I de vätskor som används i elektroniska cigaretter finns flera ämnen som är farliga för hälsan. Dessutom finns ännu inga forskningsresultat om hur långvarig användning av elektroniska cigaretter inverkar på hälsan.

Elektroniska cigaretter innehåller ofta nikotin, som är beroendeframkallande och ett giftigt ämne. I Finland vill man minimera riskerna med elektroniska cigaretter och det nikotin som de innehåller till exempel genom att i den nya tobakslagen föreskriva en åldersgräns för köp av produkterna, förbjuda marknadsföring och distansförsäljning av dem samt begränsa smakämnena i dem och import och användning av dem.

Varför är snusförsäljning tillåten i Sverige, men inte i Finland?

I EU-länderna har snusförsäljning varit förbjuden sedan 1992, så Finland kan inte til�låta snusförsäljning. Sverige förhandlade sig till ett undantag från förbudet när landet 1995 anslöt sig till EU.

Varför vill man förbjuda alla rökfria tobaksprodukter?

Målet med tobakslagen är att användningen av alla tobaksprodukter ska upphöra i Finland. Det är inte meningen att cigaretter ska

Dreamstime/Andreas Argirakis

från länder utanför EU/ESS utan begränsning även vid korta resor?

Nej. I och med den nya tobakslagen måste en resenär som bor i Finland vara borta från landet över 24 timmar för att han eller hon över huvud taget ska få föra in tobaksprodukter från ett land utanför EES. På motsvarande sätt måste en person som bor i ett land utanför EES resa i Finland i över tre dygn för att han eller hon ska få föra in tobaksprodukter i Finland. Genom detta vill man förhindra illegal handel med tobaksprodukter, som för närvarande är möjlig i synnerhet vid Finlands östgräns.

Kan man beställa tobaksprodukter eller elektroniska cigaretter på nätet?

Nej. Nät- och annan distansförsäljning som sker både gränsöverskridande och inom Finland skulle vara förbjuden i lagen.

UNF ordnade spelträff och danskurs Sportlovet inleddes med Carpella Lan i Korsholm, en spelträff för ungdomar som pågick från fredag kväll till söndag.

Arrangör var förbundets ungdomsavdelning UNF och Karperö ungdomsförening. Anton Plogman från UNF berättar att trots en något mindre arrangörsstab än på tidigare spelträffar fungerade allt bra. I lanet deltog 78 spelare.

I höst planerar Carpella Langruppen att ordna en större tillställning för flera hundra deltagare i en större lokal.

UNF:s populära danskurs, som ordnades i höstas i Vasa, har fått en fortsättningskurs.

Tjugotvå hugade dansare träffas vid fyra tillfällen och dansar bugg, foxtrot och fusku i Folkhälsanhuset. Anton Plogman och Johanna Ahlskog leder kursen, som avslutas i mars.

Gynnar det restaurangerna?

Ett argument som förs fram då alkohol-

lagen ska revideras och bli liberalare är att man vill närma sig den “europeiska alkoholkulturen”, skriver Marina Holmberg i en ledare i Hbl: ”Det finns ingen enhetlig europeisk kultur men det många har på näthinnan är vinproducentländernas vindrickande till måltider både i hemmen och på restauranger.

Med lagförslaget vill Rehula att en större del av alkoholen dricks på krogar och restauranger. I förslaget nämns att en del av begränsningarna för att hålla öppet mellan klockan två och fyra ska försvinna. Servicefacket PAM ser positivt på att drickandet sker under övervakade former, och det gynnar restaurangerna.

Men en förlängning av öppettiderna kan också leda till att kroggästerna förskjuter tidpunkten för när besöket inleds så att man kan stanna till slut. Och därmed konsumera mer hemma vilket inte gynnar krogarna.”

GRUNDEN FÖR FINLANDS VÄLFÄRD ÄR EN TRYGG ELFÖRSÖRJNING. Följ oss på facebook.com/herrfors & twitter.com/herrfors

www.herrfors.fi Köpmansgatan 10, Jakobstad tel. (06) 7815 300

Replik | 1/2016 11

Du kan förverkliga dina drömmar

“

Förverkliga dina drömmar, ett steg i taget. Förvänta dig inte att vägen mot målet är spikrak.

Bara man tar ett steg i taget och följer magkänslan brukar det bli rätt.

D

et är Anne Hietanens ord. Hon är en sprudlande glad och humoristisk person som utstrålar energi, självförtroende och mod.

Känd från radio och tv, men hennes väg till den hon är nu har inte varit spikrak. Hon har inte alltid varit den som hon är i dag. Hon börjar föreläsningen i Korsholms vuxeninstitut med att visa bilder på sig själv som en söt, men kanske lite vilsen tonåring, som under sin uppväxttid läste mycket, slukade all litteratur.

Hon håller på att få bröst, känner sig ful, trots att hon senare i tonåren ansågs vara en skönhet, eller som Borgåbon självuttrycker sig: en skönhet med Borgåmått. Till och med en agent från Japan ville värva henne som fotomodell.

– Jag hade ångest inför föredragen i skolan och har jobbat mycket på att göra något åt det. Jag rodnade och svek därmed den coola stilen som man borde ha, säger Anne.

Men hon poängterar också att vi alla har sådana faser i livet. Utseendet spelade en stor roll för henne.

– Jag använde brun utan sol-kräm i en sådan utsträckning att jag började se ut som en orange boll.

Då hon var 16-20 år drabbades hon av ätstörningar.

Hon tror själv att orsaken inte handlade om mat. Det fanns annat i bakgrunden.

– Det är mycket möjligt att jag drabbades för att jag inte vågade och orkade ta itu med andra problem, säger hon, som är helt frisk från sina ätstörningar sedan en lång tid tillbaka. I hennes fall hjälpte kognitiv beteendeterapi.

Samtidigt tappade hon aldrig någonsin hoppet om att hon skulle kunna förverkliga sina livsdrömmar. I själva verket har det sedan dess i perioder gått brant uppåt.

Många av hennes drömmar har förverkligats. Andra har åtminstone inte ännu gått i uppfyllelse.

12 Replik | 1/2016

Hela tiden malde det på i hennes bakhuvud att det inte bara lönar sig att sitta och vänta. Hon hade inga kontakter. Hon måste göra något. Hon studerade vid Åbo Akademi. Ibland skrev hon bland annat bokrecensioner.

Så småningom sökte hon jobb på Hufvudstadsbladet och Radio Extrem.

– Det blev inte Hufvudstadsbladet den gången, men däremot Radio Extrem, berättar Anne.

På den vägen är det. Med tiden har hon gjort sig känd som en radio- och tv profil och bloggare och står tillsammans med Hannah Norrena för en uppskattad talkshow.

Hur ska man vara för att lyckas? Har du några tips att dela med dig av?

Anne delar under föreläsningens gång frikostigt med sig av sina egna livserfarenheter.

– Livet blir aldrig någonsin lätt förutsägbart.

Enligt henne är det lätt hänt att man ibland tar livet på för stort allvar.

Då hon i tiden började jobba trodde hon ibland att hon trots framgångarna var dålig.

– Jag ville slippa fara till jobbet som jag älskar. Jag önskade att spårvagnen skulle köra i diket.

Talkshowprojektet som hon förverkligade tillsammans med Hannah Norrena hade inte blivit verklighet om inte hon och Hannah hade trott på sig själva. Detta ville de verkligen genomföra. Ibland misstrodde de sig själva. Ibland var någon av dem ledsen och tvärtom. De peppade varandra. Och framgångarna har inte låtit vänta på sig.

Mycket är möjligt. Därför tycker Anne att man ska göra sig av med gamla tankar. Glömma alla dagens tassigheter. Släppa in ny energi.

– Bara man följer magkänslan och tar ett steg i taget brukar det bli bra, säger hon.

Det är viktigt för alla att ha drömmar. Det kan finnas hinder utmed vägen, exempelvis ekonomiska sådana eller så kanske man måste försöka finna något alternativt sätt att leva. Men det är ändå viktigt att ha drömmar.

Anne nämner ett exempel.

– Jag läste en gång om André Wickström i Svensk Damtidning. Tänk om jag också får vara där, tänkte jag.

Några år senare gick hennes dröm i uppfyllelse.

Hon tror att hjärnan introducerar det vi tänker.

– Eller så kanske man i något skede kommer underfund med att nu vill jag göra något helt annat. Och sätter upp nya målsättningar. Man skall aldrig någonsin tänka ”varför ska gammelkråkan tro att hon är något?” fortsätter hon.

Vägen är krokig

Enligt Anne Hietanen ska man också komma ihåg att vägen upp och i mål aldrig någonsin är spikrak. I själva verket är den väldigt krokig. Ibland blir man också bemött med avundsjuka längs sin väg genom livet.

– Jag har full förståelse för varför min mamma ibland var kritisk då jag var liten. Hon ville skydda mig från allt, säger hon.

Men man ska heller aldrig ge upp.

– Gå gärna med i grupper och träffa människor som coachar. Alla kanske inte förstår en. Man måste bara låta andra tycka vad de vill. Det är deras sak.

– Men hon tycker inte heller att det är förnuftigt att tänka att alla andra har det bättre. För så är inte fallet.

Alla har vi sten i skorna, säger Anne.

– Man kan göra upp kortsiktiga mål. Man vill spela teater. Man börjar ta teaterlektioner. Någon säger att man är helt hopplös, men om man fortsätter och inte ger upp och tar fler lektioner kanske man så småningom kan börja få vara med i smörreklamer.

– Livet är sådant. Man tar ett steg framåt och ett bakåt.

Det går i kringelkrokar. Ibland kan det faktiskt kännas helt meningslöst, tycker hon.

Sylvester Stallone tänkte så. Han fick en vision om att han skulle bli skådespelare. Han fick många nej och blev till och med utskrattad av agenter. Men han gav sig inte. Efter att han själv hade skrivit ett filmmanus under namnet ”Rocky” var isen bruten.

M. A. Numminen kämpade också mot alla odds.

Många av sina idéer fick han inget gehör för. Men han lyckades ändå.

Anne påminner oss om att man borde ta ett steg i taget, lita på magkänslan och gå i kringelkrokar om vi måste. Det väsentliga är att man hela tiden lever som om man har nått över mållinjen.

Livet går i kringelkrokar. Men man bör hela tiden leva som om man har nått över mållinjen, säger Anne Hietanen.

– Man måste bara förbjuda den elaka gubben som finns inom en att ge kritik och i stället börja berätta vackra saker om sig själv. Man bör ha självmedkänsla och låta gubben ta en liten paus.

Skribenten själv måste tillstå att hon fick sig en tankeställare och hade önskat att hon kunde ha tagit del av denna realistiska föreläsning kryddad med många positiva undertoner för länge sedan. För precis som säkert många andra har hon också upplevt livets kringelkrokvägar som jobbiga och låtit den elaka gubben kritisera i stället för att berätta vackra saker.

Text och foto: NINA HÄGGBLAD

Replik | 1/2016 13

Fylla lockar färre – cannabis flere Cirka en fjärdedel av eleverna i årskurs 9

dricker inte alls och allt färre dricker sig fulla. Även andelen ungdomar som prövar på tobak och som röker dagligen har minskat stadigt under 2000-talet. De unga upplever dock riskerna med alkohol och andra droger som små, och till exempel användningen av snus och e-cigaretter har ökat.

En allt större del av eleverna i nian anser att riskerna med att regelbundet dricka små mängder alkohol är små. Allt mindre risker förknippas också med att pröva på cannabis.

Attityderna till berusningsdrickande har däremot skärpts.

De allt mildare attityderna till cannabis kan leda till användning i ett senare skede.

Snus och e-cigaretter kan öka nikotinberoendet bland unga. För att kunna minska alkoholkonsumtionen också inom de äldre åldersklasserna är det viktigt att reda ut varför ungdomarna dricker mindre än tidigare.

Med tanke på det förebyggande arbetet är det viktigt att förmedla kunskap om riskerna med alkohol och droger. Skolorna och kommunernas ungdomsväsende har en central roll när det gäller att sprida information.

Detta framgår av den europeiska undersökningen om skolungdomars bruk av alkohol och andra droger, European School Survey Project on Alcohol and Other Drugs (ESPAD).

TOMAS LUNDQVIST

Spelberoendet ökar med nätspelen Spelproblemen ökar bland finländarna.

I december kom en ny undersökning från Institutet för hälsa och välfärd THL som ger klara besked om detta. De största problemen förorsakar nätspelen.

Det är populärt att spela casinospel och poker på webben och det finns ett rikt utbud från både inhemska och utländska aktörer.

Enligt THL hade 124 000 finländare eller 3,3 procent av befolkningen haft spelproblem under 2015. Det är en klar ökning jämfört med en motsvarande undersökning 2011.

Spelandet har minskat bland minderåriga men samtidigt ser man en ökning bland unga vuxna och pensionärer. Vanligast var spelandet bland arbetslösa, permitterade, sjukpensionerade och långtidssjuka. Man noterar också en tydlig ökning av riskspelandet över lag.

– Att riskspelandet ökar är en utmaning för arbetet med att förebygga problem, säger specialforskare Susanna Raisamo, i ett pressmeddelande från THL. Den svenska tidskiften Alkohol & Narkotika ägnade nyligen ett helt nummer åt spelmissbruket (6/2015). En av rubrikerna i numret lyder ”Nätspelen spelmarknadens crack-kokain.”

En av dem som intervjuas i numret är Jakob Jonsson, psykolog specialiserad på spel.

– Nätspelen har alla kända riskfaktorer.

De är snabba, tillgängliga och interaktiva.

Du har möjlighet att höja dina insatser. Det

Snus väcker ungas intresse År 2015 rökte cirka var tionde elev i årskurs

9 dagligen, medan var femte elev gjorde det för fyra år sedan. Samtidigt som rökningen har minskat, har allt fler pojkar och flickor prövat på snus. År 2015 hade 42 procent av pojkarna någon gång använt snus, medan cirka en fjärdedel av pojkarna hade använt snus år 2007. Andelen flickor som prövat på snus har ökat från 11 procent till 13 procent år 2007–2015. År 2015 frågade man för första gången om användningen av e-cigaretter och vattenpipa bland ungdomar i Finland. Cirka hälften av

14 Replik | 1/2016

pojkarna och en tredjedel av flickorna hade prövat på e-cigaretter någon gång. Cirka en femtedel av ungdomarna hade prövat på vattenpipa.

Detta framgår av den europeiska undersökningen om skolungdomars bruk av alkohol och andra droger, European School Survey Project on Alcohol and Other Drugs (ESPAD). Undersökningen har genomförts vart fjärde år sedan 1995 i 23–36 europeiska länder.

TOMAS LUNDQVIST

Tidskriften Alkohol & narkotika ägnar ett helt nummer åt spelproblem. Likheterna mellan spelberoende och drogberoende är uppenbara.

är lätt att börja jaga vinster, säger han.

Samma sak gäller också spelautomater på t.ex. restauranger. Men enligt Jonsson är nätspelen värre beroendeframkallare.

– Den sociala kontrollen saknas. Tillgängligheten är total dygnet runt och du har fullständig anonymitet. Lägg därtill att spelen erbjuder väldiga storvinster.

Omkring hälften av dem som i dag söker hjälp för sitt spelmissbruk hos Spelberoendes riksförbund i Sverige har nätcasino som främsta spel.

I numret finns en rad expertintervjuer kring spel och spelberoende men också kring den svåra kampen att bli fri. Man har bland annat intervjuat Malin, 35 år, som fångades av nätspelandet och drömmen om storvinsten. Hon spelade bort tre miljoner kronor på ett år hemma i soffan. Utan att hennes man visste någonting.

– Det var något med ljudet och färgerna som fångade mig. Jag bara fortsatte utan att tänka på vad jag gjorde, säger hon.

Nu har hon och hennes man en lång räcka av år med återbetalning av lånade pengar och höga räntekostnader framför sig.

JAN KRONHOLM

FOTO: Fotolia/Viappy

Isväg över Kvarken 1966

Äldres drickande växande problem De

alkoholrelaterade diagnoserna ökar för varje år bland de äldre i Storbritannien, skriver The Guardian som citeras av tidskriften Accent.

På tio år har antalet som vårdats på sjukhus för alkoholrelaterad diagnos ökat från 5000 till 9500. Enligt pressuppgifterna bidrar alkoholen till några av de äldres främsta hälsoproblem: försämrad kognitiv förmåga, orörlighet, ostadighet och inkontinens.

Ett särskilt problem är hjärnskadorna.

Tony Rao, en av Storbritanniens främsta experter på äldres drickande säger till The Guardian: ”Alkoholrelaterade minnesproblem är starkt underrapporterade och förväxlas ofta med Alzheimers sjukdom.”

Han behandlar i dag betydligt fler patienter med minnesproblem på grund av alkohol än för tio år sedan. ”Alkoholbruket är inte problemfritt. En tickande bomb”. Så säger Kimmo Kuisma, överläkare i Jakobstad om de äldres alkoholbruk i en intervju på Svenska Yle. Det är inte ovanligt att äldre personer som söker vård för att de halkat eller för att benen inte längre bär dem också är alkoholpåverkade, berättar Kuisma.

Specialforskare Christoffer Tigerstedt vid Institutet för hälsa och välfärd THL säger till Svenska Yle att det ofta handlar om personer som har det gott ställt och råd att dricka och inte bara om dem som har det sämre ställt.

Börje och Irene Snickars söndagsutflykt med bilen på Kvaerkens is slutade i snöyra och en bilfärd som sträckte sig över 1000 kilometer.

En äventyrlig färd med bil över Kvarken I MARS 1966 hade företagarna Edström

och Sippus plogat och öppnat en väg över Kvarkens isar från Svedjehamn i Björköby till Sverige.

Av ren nyfikenhet och äventyrslusta begav vi oss, min fru Irene och jag, med bil ut på isvägen. Vi var klädda i skidbyxor och stickade tröjor och vårt enda bagage var en termos med kaffe och några bullar. Vädret ute vid Svedjehamn i Björköby var soligt och vackert.

Vi körde ut på isvägen och stannade ungefär mitt på Kvarken. Vi drack vårt medhavda kaffe och fotograferade. Mörka moln hopade sig i sydväst. Det började snöa. Det började blåsa. Trots detta fortsatte vi vår färd mot den svenska kusten. Mötande bilister viftade och uppmanade oss att vända. Men vi fortsatte.

Vinden tilltog, snöfallet likaså. Rena snöstormen. Vägen yrade igen. Vindrutetorkarnas blad blev till isklumpar. Sikten var lika med noll.

Det var kämpigt att komma framåt. Flera medtrafikanter fastnade i snön. Vi lyckades dock komma fram till den svenska stranden.

Karl-Gustav Vikman från Smedsby mötte oss med sin terrängbil och assisterade oss den sista biten.

“Jag trodde nog inte att det skulle komma någon fler”, sa Vikman.

Efter oss kom endast två bilar. En av dem var Gerbybussens chaufför Skog med sin gröna Volkswagen.

Någon återfärd över isen kom inte på fråga. Vi uppmanades att köra hem via Haparanda och Torneå.

Irene och jag lånade bensinpengar av vår granne Bror Södergård från Roparnäs. Han hade varit till Umeå och hamstrat kaffe. I gengäld tog vi över en del av hans kaffe i vår bil. Tullen i Torneå var besvärlig.

Efter en vansinnesfärd i hög fart i snöyra och mörker, anlände vi lyckligen till Torneå.

Här övernattade vi hos en barndomskamrat till min fru Irene.

På söndagen körde vi hem till Vasa. Bilens kilometermätare visade 1008 km.

Det som skulle bli en liten lördagsutflykt ute på isen i Vasa skärgård blev en äventysfylld och också en historisk resa. Efter detta har ingen isväg plogats över Kvarken. Vi är i detta nu de sista som upplevt detta äventyr.

Ett minne för livet.

Text och foto: BÖRJE SNICKARS

Replik | 1/2016 15

TEST

Hjälp på snöiga och isiga vägar

Det norska bolaget AutoSock AS lig-

Bilen har körts fast i en backe och Kalle Halme monterar Austosock på däcken för att testa fästet.

16 Replik | 1/2016

ger bakom uppfinningen Autosock som är en ”strumpa” som träs över hjulet och ger maximal friktion på snö och is. Sockorna är patenterade och utarbetade för att användas i nödsituationer orsakade av dåligt väglag.

Autosock finns i olika storlekar beroende på däckdimension för personbilar, paketbilar och lastbilar. Ett paket innehåller ett par sockor.

Monteringen är mycket enkel, trä på Autosock ovanpå däcket och dra ner så långt det går. Rulla sedan framåt eller bakåt så att hjulet snurrar ett halvt varv, och trä sedan på den sista biten. Autosock monteras på knappt två minuter. När sockorna väl är monterade märker chauffören knappt någon skillnad i köregenskaperna. Materialet bildar endast ett tunt extra lager på däcken.

Det är ett välkänt faktum att snö och is fäster på textilier. Vi känner också till att det är vattenfilmen mellan däcket och snön eller

Sockans egenskaper l Perfekt vid akuta situationer och plötslig halka. l Enkel och snabb att montera, ännu snabbare att ta av. l Självcentrerande. l Väger lite och tar nästan ingen plats. l Är tvättbar och kan användas flera gånger. l Passar utmärkt på bilar med trånga hjulhus där snökedjor inte får plats. l Skadar inte aluminiumfälgar. l Bekväm körning, inget oljud, inga vibrationer. l Kompatibel med alla elektroniska säkerhetsanordningar (ABS, ESP etc). l Återvinningsbar och miljövänlig l Autosock är godkänd av tyska TÜV och ledande biltillverkare l Autosock är certifierad som motsvarighet till snökedjor i flera länder.

695 svenska kronor alltså 31,20 – 73,50 euro per par. Utgående från vårt begränsade test kan de rekommenderas som ett prisvärt och behändigt alternativ till snökedjor eller till att köra fast på villavägen i kylan och beckmörkret. Att testa sockorna innan det verkligen gäller rekommenderas, då går det galant även om det är kolsvart ute!

Text: KALLE HALME Foto: JOONAS TURTONEN isen som gör att greppet blir dåligt.

Autosock är tillverkade av högteknologiska fibrer som är sydda i ett speciellt mönster för att optimera greppet och motverka halka som orsakas av vatten mellan däcket och underlaget. Ytmönstret, materialets följsamhet och slitstyrkan bidrar till en högre friktion på ett större område jämfört till exempel med traditionella snökedjor. Slitaget som uppstår vid användning ökar de positiva egenskaperna.

Så här långt fakta och försäljningssnack.

Vi erbjöds möjligheten att testa sockorna i verkligheten och fick ett par tillsända från Sverige av Lars Elgestål på Kala AB. Autosock levererades i ett behändigt paket med bifogade instruktioner och monteringshandskar och vi begav oss ut i Maxmoskogarna med Transportern. Snöläget var så gott som optimalt med tanke på testet, för övrigt rådde normalt vinterväglag. Transpor-

tern med sin fyrhjulsdrift visade sig inte vara det bästa testobjektet och första utmaningen bestod i att köra fast bilen på en skogsbilväg.

Detta ville vi göra för att kunna bedöma om Autosock faktiskt håller måttet som nödutrustning. Efter några försök lyckades vi få bilen att fastna i förhållandevis djup (bottenkontakt) snö i en uppförsbacke med is under snön. Från ord till handling och på med sockorna.

Autosock är faktiskt lätta att montera och sitter efter montering väl. Det lönar sig absolut att beställa rätt storlek till den egna däckdimensionen för bästa passform. Greppet är otroligt bra och bilen klättrar lätt upp för backen som nyss ställde till med problem.

Autosock kostar beroende på storlek 295 –

Det tar kring två minuter att sätta på sockan.

Replik | 1/2016 17

Nykarleby Stad

www.nykarleby.fi

Böcker

06 7856 111

DRAMA/KONST/FOTO/SKRIVANDE/DANS/FILM

Ny folkhögskolelinje startar på Söff hösten 2016 Ett kreativt mellanår som ger dig möjlighet att utveckla din hobby dit du vill!

Mer information: www.narpes.fi/vuxeninstitutet

Ostindienseglats blev bok Fregattskeppet Concordia från Jakobstad gjorde åren

1782–1785 en sjöresa till Batavia i Ostindien. Kulturjournalisten och Replik-medarbetaren Jan Kronholm berättar nu i en bok om färden som troligen var den första Ostindienfärd som genomfördes av ett fartyg som både var byggt och redat i den östra delen av det dåvarande svenska riket.

Att Concordia seglade till Ostindien har länge varit känt men nu framgår också att hon gjorde färden för det stora Holländska Ostindiska Kompaniet. Concordias kapten Claes Breitholtz slöt våren 1783 i Lorient i Bretagne avtal med kompaniets representanter om att segla till Ostindien och ta last från Batavia på Java till Holland för kompaniets räkning.

Under sin ostindiska resa skulle Concordia råka ut för både stiltje och stormar och hela tio man ur den ursprungliga besättningen dukade under för tropiska sjukdomar i det fjärran Batavia. Ett par besättningsmän rymde dessutom.

Boken, som getts ut av Jakobstads museum, är rikt illustrerad med ett historiskt bild- och kartmaterial.

Nytt förebyggande tobaksmaterial till skolorna Nykterhetsförbundet Hälsa och Trafiks tobaksförebyggande kampanj i årskurs fem och sex uppdateras med ny broschyr till starten i höst.

– Materialet innehåller förutom broschyren ett lärarmaterial som uppmuntrar till diskussioner och värderingsövningar, säger Lory Strengell.

Målsättningen är att man ska använda materialet under många lektioner under året. Illustratör och grafiker Terese Bast från Jakobstad formger broschyren. Förbundet har i samarbete med skolorna genomfört kampanjen vartannat år i över tio års tid.

Materialet har varit populärt i skolorna.

– Skolorna gör ett mycket värdefullt arbete, säger Strengell.

18 Replik | 1/2016

Granskande bok om flygkraschen i Kvevlax Planet har störtat!

Flygolyckan i Kvevlax 1961 Bo-Sanfrid Höglund 253 sidor Scriptum 2015 En tidig januarimorgon 1961 störtade

ett passagerarplan på väg från Kronoby till Vasa. Flygkaptenen och styrmannen hade festat kvällen före i Gamlakarleby och kaptenen konstaterades ha haft en promillehalt på 2,0 och styrmannen minst 1,5 promille i blodet. I flygkraschen i Kvevlax cirka tio kilometer utanför Vasa omkom 25 personer.

Bo-Sanfrid Höglund förlorade sin far i flygolyckan. Nu har han skrivit en undersökande bok om händelsen, färgad av hans personliga engagemang och i samma andetag också med en pensionerad polischefs utredningserfarenhet.

I boken får vi följa Höglunds personliga berättelse om sin familj och hur livet gestaltade sig efter flygkatastrofen, som hittills är den värsta i Nordens historia. Han var 16 år när flygplanet störtade den 3 januari 1961.

Vid den här tiden fanns ingen beredskap för storolyckor eller krishantering.

Men han analyserar också alla de fakta han kommit över och det blir i vissa delar nästan en vetenskaplig redogörelse av vad som hände. Han går igenom haverikommissionens utredning, olika olycksscenarier, väderrapporter, olycksoffrens identitet, begravningar, flygkaptenens dramatiska historia och mycket mera.

I boken får vi också ta del av intervjuer som Höglund gjort med tre ögonvittnen.

En av dem är Johannes Hjortman, som då var 18, hemma på julferie och arbetade på Kvevlax Andelshandel. Andelshandeln blev något av en ledningscentral i byn och Hjortman blev placerad i en av de första ambulanserna som vägvisare.

Alkoholen huvudorsak

Höglund drar slutsatsen att alkoholen var och är huvudorsaken till flygkraschen i Kvevlax. De två piloterna hade natten före kra-

Böcker

schen tillsammans med Aeros funktionär i Gamlakarleby bevisligen delat 18 flaskor öl, sju gin tonic och närmare en liter konjak.

Han frågar om vi överhuvudtaget ska definiera flygkraschen i Kvevlax som en olycka.

Själv har han nästan konsekvent använt sig av olyckstermen, eftersom händelsen i ett tidigt skede definierades som en flygolycka av myndigheter och massmedier.

Höglund anser, enligt de faktauppgifter som kommit fram, att flygplanet störtade som en direkt orsak av ett brott.

Han skriver att hur underligt den än kan te sig i dag så var det inget brott att framföra ett flygplan under påverkan av alkohol vid tiden för flygolyckan. Flygfylleri var inte kriminaliserat, men det var även vid den här tiden ett brott att vålla annans död och 23 personer omkom. Om piloterna hade överlevt skulle de säkert ha åtalats.

Ingen rättslig prövning

Höglund saknar en viktig bit i pusslet för tragedin i Kvevlax, nämligen att den aldrig prövades rättsligt. Därmed blev skuldfrågan inte utredd juridiskt och prövad inför domstol.

Vilket ansvar hade flygbolaget Aero? Och vilket ansvar hade flygfunktionären i Gamlakarleby och flygledaren i Kronoby?

Funktionären Jarmo Kaakkolahti kal�lades till Aeros huvudkontor i Helsingfors redan en vecka efter flygkraschen och avskedades utan rättslig prövning. Till saken hör också att flygkapten Lars Hattinen, som var en erkänt skicklig pilot, hade fått varningar för alkoholmissbruk och oregelbundet leverne av Aeros ledning.

polisundersökningen tycks ha avslutats i och med att haverikommissionen efter tekniska och andra undersökningar slog fast att de troliga orsakerna till flygolyckan var flygkaptenens manöverfel med alkoholpåverkan som bidragande orsak.

Höglund ställer frågan hur många piloters festande man egentligen sett genom fingrarna med då de flög sina DC-3:or. Många piloter hade varit stridsflygare och kanske hållit i spakarna påverkade av både den ena och den andra drogen.

Vem var egentligen ansvarig för flygkatastrofen i Kvevlax? Är det kanske så att flygkapten Hattinen inte var boven i dramat utan det första offret, som Rune Moberg skrev i en ledare i tidningen Se. Bo-Sandfrid Höglund har tecknat en värdefull bok om en del av civilflygets historia.

De personliga reflektionerna och de intressanta lokalhistoriska inslagen ger också mycket till läsaren.

TOMAS LUNDQVIST

I materialet har Höglund inte kunnat finna motiveringar till varför den straffrättsliga bedömningen lämnats därhän. En välgjord

Replik | 1/2016 19

Från fältet

Sytrarna Hellmans stipendium till Anne Salovaara-Kero

Stiftelsen Systrarna Hellmans minne utdelade stipendium till Anne Salovaara-Kero.

Påskresa 24 – 28.3. YLLÄS Skötarresan 4 – 10.4.

reseledare Ingvald Back

Vårskidresa 15 – 22.4.

Logi med helpension.

Buss från Vasa.

Anläggningen öppen hela april.

Ring och kolla lediga rum.

www.raitismaja.fi

Tilläggsinformation och bokningar Joonas Turtonen 0400 126 830 / joonas@nykter.fi

20 Replik | 1/2016

I motiveringen sägs bland annat att Anne Salovaara-Kero med sitt engagemang inom föreningen Fri från narkotika rf och sin medverkan i övriga samhällsengagemang väl fyller kriterierna som mottagare av 2015 års personliga stipendium, 400 euro.

Stiftelsen Systrarna Hellmans minne grundades i Vasa 1999, på förslag av John Forsberg i Vasa Absoluta Nykterhetsförening. Stiftelsen vill måna om det nykterhetsarbete som inleddes 1877, då systrarna Hellman grundade Finlands första helnykerhetsförening i Vasa. Samtidigt hedras deras minne och gärning.

Enligt stiftelsens stadgar kan stiftelsen utdela stipendier till personer “som länge och intresserat deltagit i nykterhetsrörelsens arbete”.

Styrelsen tar gärna emot förslag på personer eller grupper som kunde kandidera för priset år 2106. Vem tycker du skulle platsa som mottagare? Hör av dej!

Vid överlåtelsetillfället vid 1 R + K i Vasa närvar Stefan Sjöberg, stiftelsens ordförande, Johannes Hjortman, skattmästare, och Henrik Fågelbärj, sekreterare.

Text: HENRIK FÅGELBÄRJ Foto: Arkiv / SONJA ROSBÄCK

Från fältet

REPLIK

Språkrör för den finlandssvenska nykterhetsrörelsen ISSN 1797-1551 (Print) ISSN 2324-0806 (Online) Grundad 1895 TIDIGARE NAMN Balder, Fram och Hembygden UTGES AV Nykterhetsförbundet Hälsa och Trafik rf och Finlands svenska storloge av IOGT Anna-Maria Helsing spelade på Esse Nykterhetsförenings 110-årsfest. I bakgrunden en del av musikerna i Pedersöre Musikkår.

Esse Nykterhetsförening firade Tack vare pengar från Överesse hem-

bygdsforskare kunde Esse Nykterhetsförening fira en något försenad 110-årsfest. Festen gick av stapeln söndagen den 21 februari.

Föreningen grundades 26 mars 1905. Vid starten skrev 57 medlemmar in sig. Tack vare att föreningen fick med starka affärsmän och påverkare växte föreningens medlemsantal snabbt. Redan dryga två år senare kunde man inviga en egen lokal. Det var i detta hus som föreningen nu firade. Essegården är numera delvis ombyggd och ägs av en garantiförening där nykterhetsföreningen är en part.

Genast huset stod klart inköpte föreningen instrument till en hornseptett. Under en tid var föreningens sekreterare Manasse Björklund ledare för septetten. Ända till början av 1960-talet spelades hornmusik i föreningens regi, sedan blev de en egen grupp och har senare uppgått i Pedersöre musikkår. Musikkåren spelade på festen och ledaren Mikael Björklund, en avlägsen släkting till Manasse Björklund, stod nu etthundra år senare på samma plats och dirigerade blåsmusiken.

Under föreningens första 40 år var verksamheten livlig med hornmusik, idrott, teater, sångkör och studiecirkel i allmänbildande ämnen. På 1950- och 60-talet fortsatte verksamheten med foto- och schackklubb, folkdanslag och fjällresor, främst till Raitismaja. Dansverksamheten under samma tid gav pengar så att man kunde bedriva dessa

aktiviteter. Fester med dans var vanliga och på dessa uppträdde Österbottens främsta humorister såsom Evert Rönn, Håkan Granqvist och “Munsäl Vill” Jens Högväg, Toivo Tuomi med flera.

Något av det mest arbetsintensiva och synliga var nog luciafirandet som föreningen återupptog år 1959. Denna verksamhet skötte föreningen i över 50 års tid. På grund av ekonomin inskränker sig föreningen verksamhet numera till kortare utflykter. Föreningens ordförande sedan 2003 är Gun-May Nybacka.

Det var en gammaldags fest med omkring hundra besökare och mycket musik. Den största stjärnan var Anna-Maria Helsing som denna gång spelade fiol. Nathalie Snellman, som i fjol tog sig till final i ungdomens MGPtävling sjöng. Sång var det också av Britt Borgmästars och systrarna Oona och Vera Silander. Ritva Kronqvist läste en dikt och undertecknad föredrog historiken.

Som en av föreningens tidigare aktiva John Granstubb konstaterade var det en skam att inte gå med i nykterhetsföreningen då alla inflytelserika personer redan var med. En amerikafarare som kom hem i mitten av 60-talet konstaterade: “Det fanns ju inget annat”. Och detta var ju sant. För Esse Nykterhetsförening var den första föreningen på orten och hade en verksamhet som andra föreningar så småningom övertog.

ANSVARIG UTGIVARE Joonas Turtonen REDAKTÖR Tomas Lundqivst KORREKTUR Anders Vestergård ADRESS Replik/Nykterhetsförbundet Hälsa och Trafik Tegelbruksgatan 47 65100 Vasa TELEFON 06 - 3180 900 E-POST replik@nykter.fi WEBBSIDA www.nykter.fi UTGIVNING 4 ggr/år PRENUMERATIONSPRIS 18 euro/år ANNONSPRIS 0,90 euro/spmm FÖRENINGSMEDDELANDEN gratis TRYCKNING Korsholms tryckeri KTMP Ab, Korsholm 2016 PÄRMFOTO Tomas Lundqvist

Text: HELMER KING Foto: PER KRONQVIST

Replik | 1/2016 21

Hur kan man arbeta drogförebyggande?

De svenskspråkiga drogförebyggande dagarna ordnas 5 – 6 april 2016 på Folkhälsanhuset i Vasa.

Liisa Laaksonen, psykoterapeut, föreläser om hur du kan använda motiverande samtal.

Utbildningen riktar sig till dem som arbetar inom fritidssektorn, undervisningssektorn, social- och hälsovårdssektorn, organisationer, församlingar, politiker och andra intresserade.

Pierre Andersson från IOGT-NTO berättar om cannabislegaliseringen i USA.

Första dagen föreläser Thomas Berggren, som utsetts till Sveriges bästa drogförebyggare. Berggren presenterar den metod som använts för att få drogförebyggande resultat i Ale kommun. Representanter från polisen och tullen medverkar och det finns möjlighet att bekanta sig med ånni-projektet, Bella-grupper eller Rusfri fritid.

Andra dagen talar Pierre Andersson från IOGT-NTO:s internationella avdelning i Sverige. Andersson delar med sig av erfarenheterna av cannabislegaliseringen i Colorado och han bemöter vanliga myter i debatten.

Nina Karlsson, Nordens Välfärdscenter, talar om en alldeles ny forskning om alkoholens verkningar på andra.

Anmälningar tas emot så länge det finns lediga platser.

Anmälan görs via www.nykter.fi eller till Annika Loo, tel. 06 - 318 0900 eller lory.strengell@nykter.fi. Uppge namn, adress, telefon, e-post och faktureringsadress. Uppge även vilka måltider du deltar i och eventuella matallergier.

Deltagaravgiften är 100 euro och inkluderar förutom deltagande i föreläsningarna kaffe med tilltugg och kvällens middag. Lunch och eventuell övernattning på egen bekostnad.

Mer information finns också på www.nykter.fi och fås hos Nykterhetsförbundet Hälsa och Trafik, tel. 06 - 318 0900 eller 050 547 3753.

Arrangörer är Nykterhetsförbundet Hälsa och Trafik rf, Folkhälsans förbund rf, Fri från Narkotika rf och SFV Bildning.

Varmt välkommen!

REPLIKKRYSSET Vinn en bok!

Sänd in det rätta svaret på Replikkrysset senast 31.5.2016, så deltar du i utlottningen av prisboken.

REPLIK, Tegelbruksgatan 47, 65100 Vasa eller per e-post: replik@nykter.fi

Stina Katchadourian

Lappkungens dotter Schildts 2011 Stina Katchadourian var bara två år gammal när vinterkriget bröt ut i november 1939. Hennes far blev inkallad till fronten medan den övriga familjen flydde bombardemangen från Helsingfors till släktingar i Vasa, och vidare till den lilla byn Petsmo i Österbotten. Ytterligare två krig och ett antal evakueringar senare finner den åttaåriga Stina sig mitt i en flyktingström som under ett pågående Lapplandskrig söker skydd i Sverige. Ska det någonsin bli fred igen? Får familjen återförenas med pappa och återvända till sitt hem i Helsingfors?

22 Replik | 1/2015 1/2016

Replikkrysset 1/2016

Lösning (från de gula inramade fälten i korsordet)

Namn

Adress

Svar: Piprensare. Arbete på hög nivå.

Vinnare i Replikkrysset 4/2015: Krister Hoge, Borgå. Vi gratulerar vinnaren!

Postnummer

Ort

REPLIKKRYSSET

av BRITT-MARI ANDTFOLK

Replik | 1/2016 23

REPLIK

Nykterhetsförbundet Hälsa och Trafik Tegelbruksgatan 47, 65100 Vasa www.nykter.fi

VI HAR BÖRJAT SÄLJA BILJETTER TILL HÖSTENS NYHETER!

MOR KURAGE

PLEPPO TVÅ!

OCH HENNES BARN PREMIÄR 24.9

– Vi mårar åpå!

URPREMIÄR 12.11

PÅ GÅNG PÅ WASA TEATER JUST NU

OSCAR

ACTS

OF GOODNESS

OCH DEN ROSA TANTEN

Studioscenen & TUrnÈ

Vasallen &turné

MUSASHI SVÄRDETS VÄG

1-2.4

CARL-EINAR HÄCKNER

4-5.4

SUSANNE MARINS

5.4 & 16.4

ERNST

PIPPI

UNDERBAR

LÅNGSTRUMP

10.3 & 21.4

PREMIÄR16.3

NOUR EL REFAI

18.4

WASA TEATERS BILJETTKASSN | SANDÖGATAN 7 | 06-3209330 | ÖPPEN MÅ-LÖ KL 12-14.30 & 15-17 24 Replik | 1/2016 BILJETTER OCKSÅ VIA LUCKAN OCH STUDIOTICKET | WWW.WASATEATER.FI

VÅRKONSERT MED LYTTS & VÄNNER

19.5 SPELPLANER HITTAS PÅ WASATEATER.FI