Replik 3/2021

Page 1

REPLIK

Nykter nyfiken

Din röst i rusmedelsdebatten Nykterhetsförbundet hälsa och trafik

Nummer 3

Forskning om alkoholberoende

Raitismaja öppet för gruppresor – Läs dagboken från en ruskaresa Jenna Särkiniemi-Snellman:

– Mera tid för förebyggande arbete

l

Oktober 2021

Elevhälsa


REPLIK Utges av Nykterhetsförbundet hälsa och trafik rf

Kallelse till

Tidigare namn Balder, Fram och Hembygden Grundad 1895

Höstmöte

Mikaela Hermans Ansvarig utgivare mikaela@nykter.fi Tomas Lundqvist Redaktör och layout tomas@nykter.fi

Lördagen den 20 november 2021 i hotell Vallonia i Smedsby, Korsholm

Adress Replik /Nykterhetsförbundet hälsa och trafik, Magasinsgatan 10, 65100 Vasa

Härmed sammankallas förbundets medlemmar och medlemsföreningar till höstmöte med stadgeenligt program. Styrelsens förslag till stadgeändring tas upp till första behandling.

Telefon 06-3180 900 E-post replik@nykter.fi Webbplats www.nykter.fi

Lunch serveras klockan 11.30 och höstmötet börjar klockan 12.30. Platsen är Hotel Vallonia i Korsholm, Centrumvägen 3 i Smedsby.

ISSN 1797-1551 (Print) ISSN 2324-0806 (Online) Utgivning 4 ggr/år Prenumeration 18 euro/år Annonsbokning Jonny Åstrand 06-3470 608, 0500 924 528 Föreningsmeddelanden gratis

Möteshandlingar skickas per post till de ombud som medlemsföreningarna utsett och till föreningarnas ordförande.

Diskussionsmöte om stadgarna

Korrekturläsare Anders Vestergård

Lördagen den 16 oktober på Juthbacka i Nykarleby

Tryck Korsholms tryckeri KTMP Group Oy Ab Korsholm 2021

Lunch klockan 11.30 Diskussionsmöte 12.30

Pärmfoto Tomas Lundqvist

Styrelsen inbjuder medlemmarna i Nykterhetsförbundet hälsa och trafik rf till ett diskussionstillfälle i Nykarleby den 16 oktober. Det nya förslaget till stadgar för förbundet har bordlagts till höstmötet i november. Större ändringsförslag gäller bland annat medlemmarnas rösträtt och organisationens namn. Kom med och diskutera stadgarna och framtiden för förbundet. Anmäl genast ditt deltagande till kansliet 06-318 0900, info@nykter.fi Välkommen! Nästa nummer av Replik utkommer i december. Materialstopp 10 november 2021.

Drogförebyggande dagarna 6–7 april 2022 Folkhälsanhuset i Vasa

2 Replik 3/2021


Ledare

Nykterhet väcker nyfikenhet LEDARE Att det finns ett klart samband mellan drickande och ohälsa är väl de flesta medvetna om. Det man kanske mest tänker på i det sammanhanget är verkligt problemdrickande och alkoholism, men i dag vet man att också ett måttligt drickande kan förorsaka problem. När det till exempel gäller sambandet mellan drickande och vissa cancertyper är forskarna allt mera ense om att all alkohol är en riskfaktor. Nyligen visade en studie publicerad i The Lancet att så mycket som 740 000 cancerfall världen över kan skrivas på alkoholens konto.

Den typen av hälsorisker borde rimligen inverka på drickandet och få fler att leva nyktert. Förhoppningsvis är det så. Men det finns också annat som är värt att uppmärksamma just nu, nämligen det att allt fler som druckit måttligt och inte upplevt sig ha direkta problem väljer att leva helnyktert. Kanske till en början för kortare perioder. I Helsingin Sanomat intervjuade Sanna Huolman i slutet av augusti Eetu Hakkinen, 27 år och nybliven pappa. Han berättar bland annat att han gillat öl och varit särskilt intresserad av att testa olika nya ölsorter från småbryggerier. Ibland har han tagit sig en öl ett par kvällar i veckan, som mest upp till fyra kvällar. Det framgår att han inte varit någon storkonsument men ändå hade börjat fundera över sitt drickande och frågat sig varför han överhuvud-

taget använde alkohol. Han säger att han ibland kände sig plufsig, vikten gick upp och han kunde vara trött på morgnarna. Det som bidrog till att han vid midsommar i år helt slutade dricka alkohol var att han skulle bli pappa och ville kunna sätta sig bakom ratten om det plötsligt bar av till BB. Under de månader som han nu varit helnykter har han märkt hur hans välmående stärkts. Han sover bättre, vaknar utvilad och känner sig piggare och jämnare till sinnelaget. Hakkinens experiment i nykterhet är inget unikt undantag. Drogforskaren Anu Katainen vid Helsingfors universitet som också intervjuas i HS-artikeln säger att det är en trend som märks i flera länder. Fenomenet beskrivs som ”sober curious”, nyfiken på nykterhet; att man börjar ifrågasätta de egna dryckesvanorna och förändra dem. Enligt Katainen har alkohol fått en ny negativ betydelse därför att den är ett hinder för välmåendet. Det är alltid lättare och mera tillåtet att sluta dricka om det finns någon orsak till det, konstaterar hon. Hälsotrenden gör att omsorgen om nattsömnen kan vara ett socialt accepterat skäl för att hoppa över till exempel after work-drickande. – Man behöver inte sjunka till botten innan man kan märka att alkoholen är till mera skada än nytta för en själv, säger hon.

Foto: Aaron Amat | Dreamstime.com ”Sober Curious” – nyfiken på nykterhet väcker positiva vibbar.

Flera inhemska medier har uppmärksammat den nya nyfikenheten på nykterhet och brittiska The Guardian sammanfattade trenden så här i en artikel redan för ett par år sedan: ”Having it all, without alcohol”. Allt, men utan alkohol. Doktor Carrie Wilkens, chef för Center for Motivation and Change i New York, säger i The Guardians artikel att nyktra influerare och projekt som sober curious aldrig kan vara ett alternativ till att söka medicinsk hjälp för beroende. Men, menar hon, de kan uppmuntra till kritiskt tänkande hos den som dricker tillfälligt, få oss att överväga och montera ner de sociala förväntningar och förstelnade vanor som får oss att sträcka oss efter en drink när helst ett tillfälle yppar sig.

välkommen. De som vågar testa att leva helnyktert och märker att de mår bra av det har rimligtvis lättare att gå in för en sådan livsstil också på längre sikt. För folkhälsa och välfärd i stort är detta givetvis mycket välkommet.

Jan Kronholm

För den ideella nykterhetsrörelsen är naturligtvis all nyfikenhet kring nykterhet

Replik 2/2021 3


Foto: Ellads | Dreamstime.com

Skolan är en given arena för rusmedelsförebyggande verksamhet VERKSAMHETSLEDAREN Forskare vid THL, Institutet för hälsa och välfärd, har poängterat att en nyckel till framgång i det rusmedelsförebyggande arbetet är att fokusera på populationsstrategier som syftar till att minska totalkonsumtionen. Brett hälsofrämjande arbete rekommenderas för att man på ett hållbart och kostnadseffektivt sätt ska lyckas minska skadeverkningar av rusmedelsbruk och främja folkhälsa. Skolan är den arena som når praktiskt taget alla barn och unga, vilket skapar unika förutsättningar för långsiktigt rusmedelsförebyggande arbete. De nationella läroplansgrunderna sätter ramarna för den rusmedelsförebyggande verksamheten inom den gemensamma elevvården och inom olika läroämnen. Att i praktiken förverkliga läroplansgrundernas målsättningar gällande rusmedelsförebyggande verksamhet är

4 Replik 3/2021

en verklig utmaning för skolpersonalen. Lärares behov av stöd i det rusmedelsförebyggande arbetet har undersökts i en färsk magistersavhandling av Sandra Kuusisaari-Forsblom vid Åbo Akademi. Resultaten visar att lärare inom grundläggande utbildning och andra stadiet känner sig osäkra på och önskar riktlinjer för när och hur de ska ta in rusmedelsfostran i undervisningen, börjande från de lägre årskurserna. En särskild utmaning är enligt lärarna elevernas attityder till rusmedel. Då attityderna blivit alltmer liberala känner sig lärarna i högre grad än tidigare villrådiga när det gäller att föra konstruktiva diskussioner om rusmedelsfrågor med eleverna. Lärarna hinner inte själva uppdatera sig tillräckligt, och därför upplever de behov av aktuell och relevant information om rusmedelsrelaterade frågor,

samt evidensbaserade metoder för att förebygga. Utöver stödmaterial och handledning för lärarna efterfrågas aktuellt material på elevernas nivå. Förbundet möter det uttalade behovet av stöd genom den helhetsbaserade rusmedelsförebyggande modellen PEPP. PEPP bygger på evidensbaserade metoder för rusmedelsfostran. Fokus ligger

Mikaela Hermans


Vi som jobbar på förbundet på att främja hälsa genom att utveckla sociala och emotionella färdigheter i en rusmedelsförebyggande kontext, att utveckla mediefärdigheter såsom källkritik i fråga om rusmedelsfrågor, och stärka kunskapen om rusmedelsfrågor samt reflektion över attityder. Inom PEPP-modellen erbjuder förbundet bland annat föreläsningar och handledning samt stödmaterial för skolpersonal, samt planeringsverktyg och konkreta verktyg för den rusmedelsförebyggande undervisningen. Ett av de konkreta verktygen är nya Eos för årskurs 3–6, som utkommer för första gången i höst. Nya Eos riktar sig till en årskurs åt gången, och har ett eget tema, som är synkroniserat med de teman som enligt PEPP-modellen tas upp under de olika årskurserna. I den här tidningen kan Du bland annat läsa om hur PEPP-koordinator Katja Turpeinen ser på modellen och sitt uppdrag. Material som kan användas för rusmedelsfostran bland barn och unga presenteras. Och så får Du veta mera om vad som händer inom det nya projektet PEPP för föreningar. Givande lässtunder och en skön höst tillönskas alla Replik-läsare!

Mikaela Hermans

Följ oss på facebook instagram twitter Adresserna hittar du på www.nykter.fi

Kanslipersonalen. Övre raden: Katja Turpeinen, Marita Aura, Sanna Tuomela, Susan Sandberg-Ek, Ellinor Berggren. Nedre raden: Lory Strengell, Annika Granfors-Loo, Mikaela Hermans, Tomas Lundqvist.

FÖRBUNDSKANSLIET På Nykterhetsförbundet hälsa och trafiks kansli finns en del nya ansikten och dessutom har styrelsen tilldelat personalen några nya titlar. Mikaela Hermans är fortsättningsvis verksamhetsledare vid förbundet. Marita Aura är ekonomichef och arbetar deltid med Raitismaja. Annika Granfors-Loo är sekreterare och tar även emot bokningar för Raitismajas resor. Tomas Lundqvist är numera kommunikatör och han redigerar även Replik. Sanna Tuomela är tjänstledig från sin post som koordinator och jobbar nu som projektledare för PEPP för för-

eningar. Ellinor Berggren jobbar också med samma projekt fram till november. Resten av kanslipersonalen jobbar nu som koordinatorer med olika ansvarsområden. Lory Strengell koordinerar och planerar bland annat Drogförebyggande dagarna och olika kampanjer. Susan Sandberg-Ek koordinerar en del av PEPP-verksamheten och är redaktör för nya Eos. Katja Turpeinen koordinerar arbetet med PEPP framför allt när det gäller skolpersonal, föräldrar och kommuner. Replik

Behöver Du eller någon du känner stöd till förändring?

(problematiskt alkoholbruk/drog- eller spelberoende) Det går att förändra sin livsstil. Behandling med fortlöpande intagning.

Ring 040 650 8112 pixnekliniken@malax.fi www.pixnekliniken.fi

Replik 3/2021 5

Annons 5 cm x 8 cm


Foto: Tomas Lundqvist

Katja Turpeinen anser att PEPP-modellen har stor potential och kan göra stor skillnad i det rusmedelsförebyggande arbetet.

Koordinator Katja Turpeinen:

”PEPP är ett modernt och h Katja Turpeinen är ny medarbetare på Nyktehetsförbundet hälsa och trafik. – Jag kommer från mediavärlden där jag jobbat i drygt 20 år med tv-program, videor och marknadsföring, kommunikation. Bland annat med många produktioner till Svenska Yle, berättar Turpeinen. Hon vet hur man talar till människor och får dem att lyssna. Med sin bakgrund inom kommunikation kan hon en hel del om vad som behövs när man ska

6 Replik 3/2021

sprida ett budskap. Med ekonomutbildning och lång erfarenhet från mediabraschen är principerna i marknadsföring och kommunikation något hon har bra koll på. Hon jobbar nu som vikarie för koordinator Sanna Tuomela, och som ansvarig för PEPP-satsningen med inriktning på skolpersonal fram till slutet av nästa år. – När man jobbar med tv-produktion kan det vara jättefina produktioner men ibland är det bara underhållning.

– På de senaste åren har jag känt att jag vill ha mera meningsfulla uppdrag. Katja Turpeinen berättar att hon förlorat människor på nära håll på grund av missbruk. Under den senaste tiden har hon sökt ett jobb som skulle kännas meningsfullt och som skulle vara till nytta för andra. – Jag har en passion för nykterheten då jag sett hur illa det kan gå på nära håll. – Jag vill ha en känsla att stiga upp på morgonen och känna att jag gör något


som hjälper människor här i världen. Därför tvekade hon inte att söka jobbet som koordinator vid förbundet. Hon tog familjen med och flyttade till Vasa där jobbet fanns. – Jag är nykterist av den anledningen att jag insåg att mitt liv är jättevärdefullt och jag vill inte slösa en minut på något onödigt. Att berusa sig på något sätt är att slösa sitt liv tycker hon. – Mitt liv är för värdefullt för det. – Jag har en fin familj, jag har hälsa, ett jobb, ett gott liv och jag vill inte slösa det och vill inte bedöva mig eller mina känslor på något sätt. Jag vill leva med alla mina känslor med hela spektret med att vara jätteglad och ledsen för att det hör till, och jag vill inte ta bort någonting av det. Upplevelsen av att leva ett rikt liv med alla nyanser, det anser jag att jag har bara när jag är nykter. Katja Turpeinen kommer ursprungligen från Smedsby i Korsholm. Via olika utlandsvistelser hamnade hon i Esbo och tack vare koordinatorsjobbet på Nykterhetsförbundet hälsa och trafik har hon flyttat till Vasa med man och två barn. Samvaron med familjen är viktig och allt som har att göra med naturen intresserar.

Alla behöver tänka till om rusmedel

sitt eget förhållningssätt. Det är det som jag tycker är så häftigt. – Man ger inte bara en expert rollen att sköta jobbet utan det ska vara en slags folkrörelse eller en insikt, precis som man insåg att vi alla måste vara miljömedvetna. Det är inte bara miljöcentralens jobb utan det gäller oss alla. – Eller som att vi alla behöver respektera varandra och vara antimobbning. Det är inte bara en specialist på skolan som ska sköta det. – Alla behöver tänka till om rusmedel. PEPP förutsätter att vi ändrar förhållningssätt. – Det är roligt att kunna jobba med något som är nytt och litet banbrytande där man ser att det finns möjlighet att förbättra barnens framtid. Om vi lyckas få ut PEPP så kan det påverka barnens och ungdomarnas förhållande till rusmedel, säger Turpeinen. Hon tycker att modellen har en sådan potential att den även kan vara till nytta för vuxna som jobbar med den och de får också en chans att tänka till och förbättra sina liv.

h häftigt verktyg” – I naturen hittar jag kraft och glädje. Vi skidar, simmar och är ute på olika utflykter. Naturmedicin, aromaterapi och örter är också ett specialintresse. – Trädgården tycker jag om. Hur ser då Turpeinen på huvudsysslan som består i att föra ut PEPP inom skolvärlden? – Det handlar om att alla vuxna kring barnet ska ta ansvar i diskussioner och i

PEPP visar också på att Nykterhetsförbundet hälsa och trafik vill göra en insats för förändring i samhället och en typ av välgörenhet då modellen erbjuds gratis och är öppen för alla. – Vill man veta mera är det bara att gå in på hemsidan pepp.fi. Där finns allt material och det är gratis.

Tomas Lundqvist

Finländarna nöjda med alkoholpolitiken

Thomas Karlsson.

Över hälften, 56 procent av befolkningen, anser att de nuvarande alkoholpolitiska begränsningarna är lämpliga. Det har inte skett några förändringar i åsikterna under året, eftersom andelen i fjolårets enkätundersökning var 57 procent, rapporterar Institutet för hälsa och välfärd THL. Stödet för alkoholpolitiska begränsningar har ökat sedan 2015, då endast 38 procent av de svarande ansåg att de dåvarande begränsningarna var lämpliga. – Befolkningens åsikter är i stor utsträckning oförändrade och inga stora förändringar har skett jämfört med i fjol. Det beror delvis på att denna enkät fokuserar på regleringen av detaljhandeln med alkohol, och begränsningarna av alkoholförsäljningen under coronatiden har i hög grad gällt serveringssidan, säger ledande sakkunnig Thomas Karlsson vid THL. Könet är avgörande för befolkningens åsikter om alkoholpolitik. Män är mer liberala, 37 procent av männen vill ha en friare alkoholpolitik – motsvarande andel kvinnor är 17 procent. Åsikterna går isär om var man ska få köpa vin. Hälften (50%) anser att man borde få köpa vin i dagligvaruaffärer. Detta var resultatet redan i förra årets enkät. Andelen som skulle vilja ha vin i dagligvaruhandeln sjunker till 26 procent om det skulle innebära att även starka alkoholdrycker skulle säljas i dagligvaruaffärer. En klar majoritet (86%) av respondenterna anser att försäljningen av starka alkoholdrycker även i framtiden borde vara Alkos ensamrätt. Uppgifterna framgår av en enkät som genomfördes i januari 2021. Opinionsundersökningar som mäter alkoholpolitiska åsikter har gjorts sedan 1984.

Institutet för hälsa och välfärd THL

Replik 3/2021 7


En helhetssyn på människan behöver genomsyra det rusmedelsförebyggande arbetet bland unga. Bruk av rusmedel kan i vissa fall vara ett symtom på ett annat grundproblem. Bland annat det här framkommer i Jenna Särkiniemi-Snellmans magisteravhandling i hälsovetenskaper där hälsovårdare, kuratorer, psykologer och andra som jobbar inom elevhälsan har intervjuats. Jenna Särkiniemi-Snellman jobbar nu inom studenthälsovården och har också erfarenheten att unga självmedicinerar med rusmedel på grund av psykisk ohälsa. I studien utkristalliserade sig tre huvudkategorier. De intervjuade tyckte att rusmedelsförebyggande arbete är ett kunskapskrävande område och en del av en större helhet. De ansåg också att det är ett gemensamt arbetsfält som är mångprofessionellt och där hemmet har en viktig roll, och att fördelning av ansvar i samhället är en central aspekt. – Det finns faktorer både på individnivå och på samhällsnivå som påverkar och

– Attityderna gentemot rusmedel har förändrats hos en del elever eller håller på och förändras. Samtidigt märker personalen en förändring i samhällets sätt att se på rusmedel. De intervjuade ser en polarisering i attityderna gentemot rusmedel som ger nya utmaningar bundna till individens hälsa och ställer nya krav. Enligt elevhälsan uppmärksammas det förebyggande rusmedelsarbetet: det har blivit synligare i skolans vardag och det pratas mera om det. I intervjuerna lyfts skolornas rusmedelsplaner fram som underlättande verktyg i arbetet. Rusmedelsplanerna gör det också lättare att ingripa om en elev misstänks använda rusmedel.

– För att upprätthålla och förbättra kunskaper och färdigh

Mera tid för det förebyggan behöver beaktas i det förebyggande arbetet, säger Jenna Särkiniemi-Snellman. Tanken att rusmedelsförebyggande är en del av en större helhet innehåller flera underkategorier: attityder hos unga, problematik bakom rusmedelsanvändning, strukturer i förebyggande rusmedelsarbete och resurser som behövs. I alla intervjuer lyfter personalen inom elevhälsan fram resursernas betydelse för det förebyggande rusmedelsarbetet. Resurserna innebär i första hand både ekonomiska och tidsmässiga resurser.

8 Replik 3/2021

Men strukturerna får också kritik. Arbetet kan kännas vagt och hänga i luften utan kontroll över vad som görs och verksamheten saknar kontinuitet. Deltagarna lyfter fram att det förebyggande arbetet begränsar sig till enskilda och oregelbundna punktinsatser. Även de rusmedelsförebyggande arbetsgrupperna i kommunerna får en del kritik för att inte fungera tillräckligt bra. Elevhälsan efterlyser tydligare strukturer för det förebyggande rusmedelsarbetet i skolan för att kunna vara effektivare.

– Man önskar scheman att följa för varje årskurs, kommunala planer och en samsyn kring vad man satsar på i skolan. Det behövs regelbundna och mindre rusmedelsförebyggande interventioner istället för oregelbundna och stora punktinsatser. Och man önskar planer och färdigt arbetsmaterial att dela ut till lärarna. Personalen inom elevhälsan ser att tidigt förebyggande arbete, redan från och med småbarnsåren, är en väsentlig del av det förebyggande rusmedelsarbetet.


per och färdigheter i det förebyggande arbetet krävs kontinuerlig utbildning av personalen, säger Jenna Särkiniemi-Snellman.

Foto: Tomas Lundqvist

gande arbetet behövs – Det tidiga förebyggande arbetet i småbarnsåren anses ha en koppling med det förebyggande rusmedelsarbete som senare görs i skolan. Flera av deltagarna anser att det förebyggande rusmedelsarbetet börjar vid mödra- och barnrådgivningen, där familjen bör få den hjälp de behöver med vardagen.

som vuxen göra sin röst hörd i korselden av ungdomskultur och grupptryck uppfattas som utmanande. En av deltagarna säger att alla vet att det är jätteviktigt med förebyggande arbete, men det känns lite som att vi är handfallna och inte riktigt har metoden och inte vet vad som fungerar.

Ett utmanande arbetsfält Rusmedelsförebyggande är ett utmanande arbetsfält som är kräver mycket kunskap, säger deltagarna i studien. Att

– De intervjuade berättar att eleverna ibland har mera information och kunskap om rusmedel än vad de själva har. De upplever också att de inte hänger

med i utvecklingen. De talar om en mycket hög kunskapsnivå hos en del elever samtidigt som de känner att de själva inte har samma kunskapsnivå, säger Särkiniemi-Snellman. Trots att de intervjuade talat om att de saknar tillräcklig kunskap om förebyggande rusmedelsarbete ifrågasätter de om elevhälsan måste veta och kunna allt i detalj för att kunna hjälpa unga. En deltagare anser att det är nödvändigt att fortsätter på nästa sida >>

Replik 3/2021 9


fortsätter >> acceptera den egna okunskapen medan en annan anser att man inte är en dålig hälsovårdare eller kurator om man säger till den unga att man inte känner till en specifik sak. Elevhälsan lyfter också fram en oro kring diskussionsklimatet. Ungdomarna kan uppleva att vuxna är misstänksamma och inte visar tillit till unga. Det kan vara en orsak till uppfattningen att kommunikationen mellan unga och vuxna blivit sämre. Eleverna är ibland oärliga när användning av rusmedel diskuteras. Detta förklaras i viss mån med att eleven är rädd för eventuella åtgärder som kan vidtas om de använt rusmedel. – En deltagare upplever att eleverna i allmänhet har lättare att prata om alkohol och tobak samtidigt som de har det svårare att prata om droger och cannabis. Förmågan att diskutera, fundera och reflektera tillsammans med unga uppfattas som viktig. Att använda pekpinnar i det förebyggande rusmedelsarbetet ses inte som konstruktivt. – Pekpinnemässiga arbetssätt bedöms leda till att eleven inte lyssnar på vad som sägs.

Naturligt att diskutera En del av de intervjuade ser det som naturligt att diskutera rusmedel med eleverna. Öppenhet betonas, samtidigt som en anklagande ton i samtalen ses som destruktiv. Vikten av att vara lyhörd och anpassa samtalet till elevens behov och den situation där hen befinner sig nämns också som gynnsamt. En deltagare lyfter fram motiverande samtal som en fungerande metod att tillämpa i det förebyggande rusmedelsarbetet och att det inte är speciellt svårt att tala om rusmedel: “Jag tycker inte det att diskutera rusmedel är svårt då man ändå snackar om folk som skär sig och har dödstankar, då är det inte svårt att diskutera alkohol.” – Deltagarna talar om ett existerande kunskapsbehov. Att få uppdaterad kunskap om själva rusmedlet som substans, men även om rusmedelsförebyggande arbetssätt, lyftes fram i intervjuerna som viktiga kunskapsbehov. – En deltagare önskar mera kunskap om hur förebyggande rusmedelsarbete

10 Replik 3/2021

kunde genomföras mer heltäckande. Det vill säga hur elevhälsan kunde nå ut till större mängder elever och inte enbart rikta fokus på individuella interventioner. Behovet av evidensbaserad kunskap togs också upp. – En deltagare framhöll till exempel behovet av att ta del av ny forskning, samtidigt som den nya forskningen borde vara lättillgänglig. Behovet av evidensbaserad kunskap framhölls genom att betona vikten av att välja de rätta metoderna att jobba rusmedelsförebyggande.

Samarbete viktigt Deltagarna ser behovet av att utveckla det professionella samarbetet när det gäller förebyggande arbete. Professionellt samarbete med lärarna upplevs som givande, men ibland också utmanande. En del av deltagarna anser att samarbetet med lärarna fungerar bra, medan andra anser att samarbetet inte fungerar eller att det inte överhuvudtaget existerar. Ett fungerande samarbete med lärarna

syns konkret exempelvis när läraren tar upp sin oro om en elev med elevhälsan. En deltagare ser positivt på lärarens roll i det förebyggande rusmedelsarbetet i och med att läraren träffar eleverna varje vecka medan elevhälsan möjligtvis träffar eleven en gång under läsåret. En intervjuad säger att “när alla lärare jobbar för att vi skall hålla skolområdet rökfritt så fungerar det bättre”. En annan deltagare säger: “Jag tänker lite på det här med att lärare skulle ta upp rusmedel. Det tror jag att skulle vara en jättebra idé, om man tänker hur många timmar eleven ser sin lärare i veckan, så har de förhoppningsvis ett stort förtroende”. Förutom lärarsamarbetet lyfts också polisens roll fram för det förebyggande rusmedelsarbetet på skolan. Elevhälsans erfarenheter av skolpolisens verksamhet på skolorna varierar från att vara tillfreds med polissamarbetet till att uppfatta att polisen aldrig besöker skolan och eleverna. Polisens deltagande på föräldramöten ses som positivt och elevhälsan talar om att de i samband med föräldramö-


En fråga om ansvarsfördelning i samhället Elevhälsan talar om olika uppfattningar kring ansvarsfördelningen inom det förebyggande rusmedelsarbetet på skolan, men också utanför skolan. Det förekommer osäkerhet kring ansvarsfördelningen gällande arbetet. Vems är ansvaret sist och slutligen att hålla sig uppdaterad och se till att det förebyggande rusmedelsarbetet påbörjas och blir genomfört? – En deltagare upplever att det saknas en person som koordinerar och har det övergripande ansvaret för det förebyggande rusmedelsarbetet, medan en annan deltagare bedömer att det är skolans rektor som bär ansvar för att hälsofostrande insatser förverkligas på skolan. Samtidigt framhåller deltagarna i en

– Medan hemmets roll i det förebyggande rusmedelsarbetet kan fungera som en möjlighet och utmaning för elevhälsan nämns också önskemål och behov för att stärka hemmets roll. Att ge mera information och ny kunskap till föräldrarna lyfts fram i flera intervjuer.

Tomas Lundqvist

Jenna Särkiniemi-Snellmans magisteravhandling inom hälsovetenskaper vid Åbo akademi (2020): ELEVHÄLSAN SOM EN DEL AV DET FÖREBYGGANDE RUSMEDELSARBETET – En kvalitativ studie. I studien har 27 professionella yrkesmänniskor inom elevhälsan i Österbotten intervjuats. Jenna Särkiniemi-Snellman är magister i hälsovetenskaper och även utbildad hälsovårdare.

Nu kan Ni tanka vår biogas i Jeppo, Jakobstad och Storkyrö

BIOGAS

ten själva fått ta del av ny kunskap och aktuell information rörande rusmedel bland unga. Det framkommer att en del av polissamarbetet upprätthålls via inofficiella kanaler genom att kontakta bekanta poliser för samarbete. Enligt Jenna Särkiniemi-Snellman uppfattas samverkan med föräldrarna som väsentligt för arbetet. Personalen inom elevhälsan berättar att det i vissa fall går bra att samarbeta med föräldrarna, medan det ibland blir svårare att jobba rusmedelsförebyggande om föräldrarna inte samarbetar och står på samma sida som elevhälsan. – Behöver man lösa en situation så är det lättare om barnet känner att det får stöd hemifrån. Det kan bidra till att situationen utageras på ett gynnsamt sätt.

hel del intervjuer att varken elevvården eller skolan ensamma kan ta allt ansvar över det förebyggande rusmedelarbetet. Ett delat ansvar där föräldrar, fritidssektorn, myndigheter, organisationer och politiker är involverade i arbetet föredras av elevhälsan. Deltagarna önskar att det förebyggande rusmedelsarbetet i kommunen inte skulle begränsa sig till skolan.

Naturligtvis!

För renare luft & miljö

Västra Jeppovägen 288 (längs med Riksväg 19)

www.jeppobiogas.fi

Larsmo Kommun www.larsmo.fi

Malax Kommun www.malax.fi

Replik 3/2021 11


1

Marianne matade lavskrikorna med nötter.

FOTO: Tomas Lundqvist 1. Rekordruska, säger många rutinerade Lapplandsresenärer under Raitismajaresan. Färgerna i markruskan var ovanligt starka. 2. Fantastisk utsikt över Kesänkifjället och Kesänkijärvi. 3. Raitismaja sett från matsalssidan.

Lavskrika är en kråkfågel som förekommer i lavklädd barrskog. Flykten är smidig och tystlåten, med glidande inslag. Lavskrikan rör sig från träd till träd och kan ofta påminna om en stor mes då den klänger upp och ned i grenarna.

En vandring genom skog o En liten dagbok över ruskaresan från Österbotten som jag och min man deltog i till fjällgården Raitismaja i Äkäslompolo efter ett och ett halvt år av coronaisolering. Eftersom största delen av resdagen skulle tillbringas i bussen gällde det att bunkra upp ordentligt så att man hade sysselsättning för hela färden. Jag valde korsordstidningar, sticksömmen och en bra bok. Dessutom kunde det ju vara bra med lite mellanmål, fastän det blev två ordentliga pauser på vägen upp till Raitismaja. Vid åttatiden på kvällen var vi framme vid fjällgården där ett kvällsmål bestående av kaffe och smörgåsar var framdukat. När sängarna var bäddade och alla kläder upphängda tog vi en sen kvällspromenad

12 Replik 3/2021

i ficklampornas sken och sedan var det bara att gå till sängs. Första dagen började med frukost klockan åtta. Efter det packade vi våra ryggsäckar med frukt samt kaffe, choklad, saft och smörgåsar och sedan var det fritt upp att välja vart man ville gå. För de som inte ville vandra på egen hand utan hellre gick i grupp fanns det också möjlighet till det. Någon grupp valde en kortare vandring medan en annan grupp ville ha större utmaningar, det var bara att välja det mest lämpliga. Man fick förstås också stanna kvar vid fjällstugan och ta det lugnt, eller kanske ta en promenad i närområdet. Vi gick med ett gäng som valde att vandra via Hangaskuru, där vi matade lavskrikorna med nötter direkt ur

handen. Sedan upp till Kukasfjället och sedan hemåt igen via gamla skidspåret på nordvästra sidan. Årets ruska var verkligen färggrann och man hade fullt upp med att beundra omgivningarna och samtidigt akta sig för att krocka med någon annan vandrare. Dagens etapp blev 16 km. Efter middagen hann vi ännu med en kortare promenad runt sjön Äkäslampi. Den blev dock lite längre än beräknat, hela 7,5 km. Efter kvällsmålet blev det lite tv-tittande innan det var dags att avsluta dagen för att orka med nya utmaningar nästa dag. Dag två – ny dag och nya utmaningar! Efter frukost och matsäckspackande bar det av igen, den här dagen valde vi att gå


2

3

Frisk luft och fina vandringsleder gör gott för kropp och knopp. Pallas-Ylläs nationalpark har fått erkännande för att ha världens renaste luft. Foto: Marianne Loo.

g och över fjäll från Raitismaja till Forststyrelsens naturrum Kellokas vid Ylläs via den långa trappan uppför bäckravinen i Varkaankuru. Det blev en runda på cirka 10 km. Den här gången tog vi inte med matsäckarna, vi valde att gå utan packning och i stället åt vi det vi hade lämnat i ryggsäckarna när vi kom tillbaka till Raitismaja. Efter en timmes slappande lånade vi några ”mommocyklar” ur Raitismajas förråd, tog en cykeltur och passade samtidigt på att idka lite geocaching i närheten av Äkäslampi. Den tredje dagen, när morgonmål och matsäckspackande var avklarat, promenerade vi till Äkäslompolo centrum för lite shopping. Resans sista etapp blev sedan en vandring upp till Tahkokuru där vi grillade korv som vi packat med oss på

Raitismaja. Eftersom det var lite blåsigt den här dagen tog vi matsäcken och den grillade korven med och sökte oss lite längre ned där vi hittade ett ställe där det var lä och perfekt för paus. Också här fick lavskrikorna lite nötter att festa på. Efter pausen fortsatte vi till Navettagalleria där vi drack kaffe och smakade på deras goda hjortronbakelser. Mätta och belåtna fortsatte vi hemåt via Äkäslampi. Dagens rutt blev 11 km. Efter ett par timmars vila var det dags för resans sista middag, den här dagen serverades potatismos med renskav och lingonsylt. Alla måltider var av toppklass och allt smakade verkligen gott, men för min del var nog renskavsmiddagen den bästa.

Varje kväll, före kvällsmålet, var det underhållning i brasrummet. Många deltog, men en del passade i stället på att ta en kvällspromenad medan det ännu var ljust. Den sista kvällen packade vi ihop alla våra pinaler för att inte behöva stressa följande morgon. Efter ett tidigt morgonmål tog vi farväl av Raitismaja för den här gången och for hemåt redan klockan åtta på morgonen. Efter pauser vid Pörröporo i Pello respektive Liminganportti i Limingo var vi hemma i Vasa igen vid 19-tiden. Att åka buss upp till Äkäslompolo känns faktiskt inte så långt eftersom man inte behöver köra själv utan bara åka med.

Marianne Loo

Replik 3/2021 13


Hur kan det komma sig att en del utvecklar ett alkoholberoende när andra med liknande vanor inte gör det? Forskare vid Linköpings universitet har upptäckt en tidigare okänd mekanism i hjärnan som kan förklara varför vissa blir alkoholberoende och andra inte. En liten grupp nervceller i hjärnan styr om en individ fortsätter att förse sig med alkohol trots att det får negativa konsekvenser.

Markus Heilig: ”Jag hoppas att jag kan bidra till att folk ser med nya ögon på människor med beroendeproblematik, att människor förstår att det inte handlar om ett karaktärsfel utan om hur ett antal genvarianter anhopats till att göra någon sårbar.”

Sårbarhet i hjärnan orsak till tv – Vi fann att en liten grupp av nervceller i ett litet område i hjärnan gör skillnaden för om individen klarar av att slå på bromsen på normalt sätt eller inte lyckas hejda sig, säger Markus Heilig, professor i psykiatri vid Linköpings universitet i ett pressmeddelande. En viktig aspekt vid beroendesjukdomar är att det bara är en minoritet av dem som dricker alkohol som blir beroende. En del har med andra ord större individuell sårbarhet än andra. I den aktuella studien har forskarna undersökt mekanismerna bakom ett av de beteenden som utmärker beroende, nämligen att fortsätta bruket trots att det får negativa konsekvenser, något som brukar kallas för tvångsmässigt bruk.

14 Replik 3/2021

Hjärnforskningen har med hjälp av bilder tagna med magnetkamera kommit en bra bit på väg i förståelsen av vilka mekanismer det är som styr drog- och alkoholberoende. Psykiatrin har också gjort sina landvinningar men det har varit svårt att få de två att mötas. Beslutet om att dricka alkohol eller att låta bli är ytterst komplext. Hjärnan har ett system för målinriktat och motiverat beteende. Systemet värdesätter sådant som vi uppfattar som belönande, som god mat, sex och även droger, och driver oss att skaffa mer av det. Det finns också en broms, som kan hindra oss från att göra sådant som är dåligt för oss. Den väger information om möjliga negativa konsekvenser mot väntad belöning.

För att söka fram mekanismer bakom tvångsmässigt alkoholintag började forskarna med att identifiera den sårbara minoriteten av individer där mekanismerna kan vara i spel. Råttorna i studien fick lära sig att de kan trycka på en spak för att få en liten mängd alkohollösning. Efter en tid ändrades förutsättningarna, så att de fick en stöt tillsammans med alkoholen om de tryckte på spaken. De flesta råttor upphörde då med att trycka fram alkohol. Men hos ungefär var tredje råtta fungerade inte bromsen och de fortsatte att självadministrera alkohol trots att det förde med sig obehag. För att ta reda på vilka grupper av nervceller som ligger bakom det tvångsmässiga alkoholintaget, använde forskarna en markör som bildas i nervceller som just


Foto: Peter Holgersson

ill tvångsmässigt alkoholintag har varit aktiva. De hittade ett nätverk av nervceller i flera centra i hjärnan, men navet i nätverket verkade finnas i centrala amygdala. Forskarna har i en tidigare studie visat att det går att slå på och av det beteendet att välja alkohol före annan belöning genom att manipulera molekylära mekanismer i detta hjärncentrum. När forskarna stängde av cellernas aktivitet med avancerade molekylära metoder återställdes råttornas förmåga att hejda sig från att självadministrera alkohol. Ett enzym, PKCd, visade sig ha en nyckelroll. Upptäckten ger hopp om att detta enzym är en möjlig angreppspunkt att rikta nya läkemedel mot alkoholberoende.

– Jag hade inte föreställt mig att en så begränsad grupp nervceller skulle kunna vara så avgörande för ett så här komplext beteende. Och jag kunde inte föreställa mig att det skulle gå att så distinkt, genom att manipulera dessa celler utifrån, visa att det är de som orsakar beteendet, säger Heilig. Nya studier av andra forskare pekar mot att även människor och andra djurarter fördelas i två grupper när det kommer till förmågan att bromsa ett belöningssökande beteende då det kan få negativa konsekvenser. Markus Heilig menar att det behövs forskning för att hitta kliniska markörer som kan visa att en person har en individuell sårbarhet för att utveckla beroende.

Tidig upptäckt kan göra det möjligt att arbeta förebyggande. – Vi behöver förstå att en oförmåga att bromsa beteende som blir skadligt är en viktig riskfaktor och vidmakthållandefaktor när ett beroende har uppstått. Hos personer med förhöjd risk att utveckla beroende behöver vi stärka förmågan att bromsa alkoholsökande beteende, både genom att träna beteende och genom att utveckla läkemedel som påverkar de molekylära mekanismerna som ligger bakom, säger Markus Heilig. Källor Artikel från Linköpings universitet av Karin Söderlund Leifler. Studien publicerad i tidskriften Science Advances. “A neural substrate of compulsive alcohol use”

Replik 3/2021 15


Hej, vem är du? Vad får vi till mellanmål? Ett gäng glada tjejer samlas i ett skrotigt klassrum i Närpes högstadium. Omgivningen berör inte flickorna, som mumsar på rågchips, mandariner och dricker saft. – Hur mår ni i dag? undrar Anki Enqvist som är ledare för 4H:s Bellagrupp. Flickorna babblar och berättar vad som hänt sen senast.

Hur är det att vara med i Bella? – Vi skrattar och pratar och har roligt. Det är det bästa, säger Amanda. De andra flickorna håller med. – Vi pratar om olika ämnen och saker man inte tänkt på eller diskuterat förut, säger Emilia. I Finlands svenska 4H:s Bellaprogram ingår inspirationsmaterial kring temaupplägg för träffarna. Viktiga ämnen som berör ungdomarnas liv och stöder dem att forma sina egna tankar och göra egna beslut. – Vi brukar säga att här pratar vi om allt mellan grus och glitter, säger Anki.

Teman kan vara självständighet, vänskap, föräldrar, grupptryck, sociala medier och rusmedel. Allt som ungdomar funderar på. – Då man varit med i Bella har man med sig en trygghet så att man kan göra självständiga beslut, säger Anki. – Det är bra att det finns ett ställe där man vågar säga vad man tycker och man vet att ingen för det vidare, säger Elsa. Vi har ju tystnadsplikt. – Jag tycker det är intressant att vara här. Man får komma precis som man är, säger Klara. Isabella som också är ledare berättar att ibland då de har något klurigt att

Nya vänner och bra d Här får vi prata om viktiga saker och har blivit goda vänner, säger tjejerna i åk 8:s Bellagrupp i Närpes högstadium. 4H:s Bellagrupp samlas en gång i veckan och diskuterar frågor som berör ungdomar enligt Bellaprogrammet. – Lika viktigt är mellanmålet och att ha tid att umgås och berätta vad som hänt sen senast, säger Anki Enqvist.

16 Replik 3/2021

Foto: S


Klara, Emilia, Amanda och Elsa har blivit goda vänner tack vare 4H:s Bellagrupp. Nu planerar de årets program. När de fick höra att på 9:an får de resa till Umeå blev det livat och planeringen är i full gång.

Bellagrupp

Foto: Susan Sandberg-Ek

a diskussioner

På Finlands svenska 4H:s hemsida kan du läsa mer om Bellagrupper. www.fs4h.fi

Foto: Susan Sandberg-Ek

lösa gör de tankeövningar och får fram olika lösningar. Så får flickorna själva fundera på hur de vill göra. Då gruppen började kände de inte varandra så bra men nu är de goda vänner. Om man jämför med andra hobbyaktiviteter så lär man inte känna varandra på samma sätt i dem. – I skolan pratar vi mest om rusmedel på hälsokunskap. Det är svårt att få igång en diskussion i skolan. Vi hade en gång en låda där man fick lägga anonyma frågor men då kom det mest ploj. Anki och Isabella säger att det finns utmaningar med tobak, snus och alkohol i Närpes och att kommunen

verkligen jobbar rusmedelsförebyggande på många olika sätt, för och med ungdomarna. Speciellt under coronatiden har många känt sig ensamma och mått dåligt. – I 4H är det helt klart att vi är en rusmedelsfri förening och vi har en policy som vi följer, men jag vet att det är svårt inom ungdomsföreningar i området. Föräldrarna vet att inom 4H får ungdomarna forma sina värderingar och de kan känna sig trygga. – Flickorna som varit med i Bella har fått redskap för att klara av diskussioner och grupptryck, säger Anki. Att höra till en förening är i sig förebyggande på många sätt. Man får vänner, man får diskutera, man kan få hjälp om man mår dåligt och man har något vettigt att göra och får känna att man hör till en grupp. – Det är det viktigaste, hälsar Bellagänget.

Susan Sandberg-Ek

PEPP för föreningar PEPP för föreningar är ett tvåårigt Leaderprojekt, som riktar sig till föreningsaktiva vuxna, som är i kontakt med barn och unga. I projektet produceras material som kommer att fungera som konkret hjälp när man vill göra rusmedelsförebyggande insatser bland barn och unga i olika typer av fritidsföreningar. Om du är intresserad av att höra mera om PEPP för föreningar kan du kontakta projektledare Sanna Tuomela på sanna@pepp.fi. Replik 3/2021 17


Foto: Frank A Unger

Humorgruppen KAJ med besättning bjuder på en kryssning fylld av musik, dans och humor, men kastar också ut en livboj för drömmar och stormiga livsfrågor på Wasa Teater.

Livsdrömmar på Botnia Paradise Då du stiger ombord på Botnia Paradise möter du ett spretigt gäng passagerare och desperat personal. Alla har olika drömmar och en lösning är en kryssning på den sjaskiga Paradise där personalen gör galna utfall för att hålla skutan flytande. Humorgruppen KAJ har skrivit sin andra musikal och bjuder publiken på en oförglömlig kryssning. Den mässingsglänsande dansrestaurangen är en perfekt miljö där oväntade möten sker och till doften av den unkna heltäckningsmattan tas många beslut i galna danser. Dan-Ole (Kevin Holmström) är en fågelskådare klädd i kortbyxor och kikare som följer med sin nyktra spelmissbrukande kompis Bertel (Axel Åhman) på århundradets galej för att hitta en tjej till Dan-Ole. Benjamin (Jakob Norrgård) är sångfågeln som bär på den österbottniska drömmen om att söka lyckan i Sverige och bli stjärna. Han får sommarjobb på Botnia Paradise och intrasslad i sin

18 Replik 3/2021

svandräkt blir han kär i kollegan Julia (Matilda Kruse). Tuplajuusto (Jonas Bergqvist), Kapten Kossu (Jonas Aspelin) och kryssningsvärdinnan Sinikka (Carola Sarén) är sköna båtkaraktärer som klarar sig genom livet med darr på ribban. Heta Linda Q (May Schjörlien) är poppärlan från Sverige medan den långhåriga trubaduren (Markus Lytts) med glansigt hårsvall är berättaren. Redan på premiären känns föreställningen smidig tack vare Ida Kronholms regi. Tajmingen på alla oneliners sitter och man vill verkligen inte missa alla finurligheter som KAJ kläckt. Scenografin av Mia-Irene Sundqvist för tankarna till alla 80-talsbåtar vi åkt och lustigt nog gör Wasalines nya båt Botnia Aurora sin jungfrufärd samma månad som pjäsen har premiär – äntligen en fräsch båt över Kvarken. Linn Waras dräkter sitter illa och är urtvättade, precis som det ska vara, och mattan är mönstrad för att dölja allt! Passagerarna och personalen rider ut

Foto: Frank A Unger

Sångfågeln Benjamin (Jakob Norrgård).

århundradets storm och tangoschlager blandas i en drink fylld av vänskap, kärlek och en insikt om att din plats i livet kan ligga närmare än du tror. Kastar du loss med Botnia Paradise får du garanterat kramp i skrattmusklerna innan du ankrar igen.

Susan Sandberg-Ek


Ladda upp med Eos nya väggkalender Nu kommer en favorit i repris – Eoskalendern. Terese Bast har åter skapat den grafiska formen med mysiga och livfulla illustrationer till det hälsofrämjande innehållet. Nytt för året är att distributionen inte som tidigare görs i Eostidningen. I höst kommer enbart en pilot av Nya Eos som delas ut till årskurs 6 i skolorna och därför hoppas vi att Eoskalendern kan nå ut till familjer och skolor genom andra kanaler. Det går att beställa Eoskalendern både i enstaka exemplar eller i större mängd. Väggkalendrarna tar upp teman som natur och återhämtning, meningsfull fritid, fördelar med att bo i Finland, balans i vardagen, tid tillsammans och egen tid; den inre berättarrösten, attityder till kroppen, förundran, kost, lagom stimulans, sömn och omtanke.

Beställ hälsofrämjande Eos-kalendrar för år 2022! Kommuner, skolor, företag, föreningar och privatpersoner erbjuds att beställa

kalendrar. Priset är 10 euro per kalender och då man beställer större mängder sjunker priset kraftigt. Närmare uppgifter fås via e-post kalender@nykter.fi eller telefon 050 547 3753

Kalendern ger dig olika teman varje månad och ett uppdrag som var och en kan genomföra. Illustratör är Terese Bast.

Replik 3/2021 19


Minskade skadeverkningar i fokus för narkotikapolitiken Det råder knappast någon oenighet om att narkotikapolitiken ska ha som målsättning att minska skadeverkningar av narkotikabruk. När De Gröna förespråkar legalisering av tillverkning, försäljning, användning och innehav av cannabis har ändå de ekonomiska argumenten varit i fokus. I den politiska debatten om cannabis legala status skulle det vara av yttersta vikt att man antar ett brett perspektiv i konsekvensbedömningen, med stadig förankring i forskningen och med beaktande av internationella förpliktelser. Låt oss här göra ett axplock bland beaktansvärda perspektiv. Forskningen visar klart att cannabisanvändning har negativa konsekvenser för den psykiska och den fysiska hälsan. Ökad användning medför ökade skadeverkningar. En central fråga är alltså hur en legalisering skulle påverka konsumtionen, och därmed skadeverkningarna i Finland. Vilken inverkan på folkhälsan skulle den ökade tillgängligheten och normaliseringen ha? Hur skulle tillräckliga resurser för förebyggande arbete och vård säkerställas i det förändrade landskapet? En befolkningsgrupp som särskilt behöver beaktas i debatten är barnen. Enligt FN:s barnkonvention ska barnens intressen sättas i första hand i politiskt beslutsfattande. Hur skulle man gå till väga för att säkerställa barns och ungas rätt till en narkotikafri uppväxt och skydda dem från att fara illa, då cannabis skulle bli mer tillgängligt, också i hemmen? Också natur och miljö påverkas av produktionen och konsumtionen av cannabis. Cannabisproduktion påskyndar avskogning och kräver stora mängder energi och vatten. Dessutom förorsakar

produktionen föroreningar av mark, vatten och luft. I legaliseringens kölvatten ser man redan en expansion och intensifiering av cannabisodlingarna, vilket innebär ännu större miljöpåverkan. Hur ser De Gröna, och andra beslutsfattare, på att Finland genom en legalisering av cannabis ytterligare skulle bidra till att klimatförändringen förstärks och biodiversiteten minskar? Utfallet från länder som legaliserat cannabis ger en viss fingervisning om konsekvenserna. Men datainsamlingen är begränsad och skiljer sig åt mellan olika länder, liksom legaliseringsmodellerna och utgångsläget före legaliseringen. Jämförelser är därför svåra att göra och forskningen ger inte ännu någon klar helhetsbild. Klart är i alla fall att det i länder som legaliserat fortfarande existerar en konkurrerande svart marknad som tillgodoser dem som är för unga för att köpa eller är vana vid billigare, obeskattad cannabis. Att legalisering skulle innebära någon ekonomisk nettovinst finns det veterligen inte vetenskapliga belägg för. Sammantaget står narkotikapolitiken inför stora utmaningar när det gäller att minska narkotikakonsumtionen och de relaterade skadeverkningarna. Det saknas stöd för att en så radikal åtgärd som legalisering av cannabis skulle lösa några problem. I stället behövs det noggranna analyser baserade på forskning och samlade erfarenheter på nationell och internationell nivå, som möjliggör välövervägda processer med positiv inverkan på folkhälsan.

www.eekab.fi 20 Replik 3/2021

Mikaela Hermans

Böcker Ny bok av Karl-Johan Fagerudd: Herman Fagerudd – Läraren, samhällsbyggaren och min far. Eget förlag 2021. Mina första minnen av Herman Fagerudd är från FSN:s förbundskongress i Södra Vallgrund sommaren 1964 då jag själv som 17-åring blev sekreterare i ungdomsavdelningen FSNU. Han var förbundsordföranden som vågade tänka framåt och inte tvekade att lotsa det då aktuella fjällstuguprojektet i Äkäslompolo till ett positivt och lyckligt kongressbeslut. Fagerudd var då ingen ungdom längre utan närmade sig pensionsåldern, men han var öppen för nya aktiviteter och insåg den potential som låg i fjällfärder och motionsaktiviteter, sådant som redan under ett antal år praktiserats av ungdomsavdelningen med de skidresor till svenska Arvidsjaur som Ingmar Isakas från Pedersöre ledde. Fjällstuguprojektet i Äkäslompolo kom att engagera Herman Fagerudd flera år framöver. Det var inget lätt uppdrag, men stugan blev till och tjänade förbundet under många år. Nu står som bekant en modernare anläggning på platsen.

Herman Fa ge De här minnena dyker upp när jag läser den bok som Karl-Johan Fagerudd nu skrivit om sin far. Avsnittet om nykterhetsrörelsen är inte långt men det ger besked om det ideella engagemang som nykterhetsarbetet var för Herman Fagerudd, allt från ungdomsåren i Larsmo ungdoms- och nykterhetsförening med samlingshuset Majnäs till hans insatser som förbundsordförande. Herman Fagerudds föräldrar var jordbrukare i gårdsgruppen med samma namn, vackert belägen nära Larsmo kyrka. För en liten pojke måste det ha varit en god uppväxtmiljö, med lekkamrater i gårdarna och nära till simstränder och metesställen.


Karl-Johan Fagerudd med boken som han skrivit om sin far Herman.

Foto: Jan Kronholm

Fa gerudd porträtterad i bok Eftersom äldsta brodern skulle ta över jordbruket sökte Herman andra vägar ut i livet. De kom att gå via seminariet i Nykarleby och liksom många andra som fick sin utbildning där och sedan kom ut till tjänster runt om i bygderna blev Herman snart en stöttepelare i sin egen bygd, i Larsmo. Han fortsatte att vara engagerad i nykterhetsföreningen men åtog sig också mycket annat. Epitetet samhällsbyggare som författaren använder i bokens titel passar mer än väl. Lång är listan med förtroendeuppdrag: kommunfullmäktige, kyrkofullmäktige och mycket annat. Att han inte var främmande för praktiskt arbete framgår av att han när det var svårt att få tag på någon som kunde såga

och hugga skolans ved själv åtog sig uppdraget och dessutom förskotterade köpet av en vedkap som kommunen sedan aldrig betalade honom för. Författaren har räknat ut att det handlade om ved till sammanlagt 17 eldstäder i skolsalar och lärarbostäder. Inget litet beting. Herman ingick 1926 äktenskap med Elise Henriksson från Sottunga på Åland. Hon hade som ung kommit till Larsmo som biträde och föreståndare för Pedersöre handelslags filialbutik. Där träffades de för första gången. Författaren berättar att unge Herman mer än gärna ska ha åtagit sig att bege sig till handelslaget när någonting behövdes hemma. Giftermål blev det när Herman gått ut seminariet och äktenskapet blev lyckligt och kär-

leksfullt. Elise och Herman fick sju barn, varav författaren är yngst. Bland Herman Fagerudds många intressen intog hembygdsarbetet en central plats och han skulle nog vara stolt över de beskrivningar av både släkt och bygd som sonen bjuder läsaren på i boken. Det är ingen torr uppräkning av vad bokens huvudperson gjort och åstadkommit. Boken är välskriven och lättläst och ger många inblickar i en lokalhistoria som inte saknar dramatiska inslag mot bakgrunden av tre krig. Författaren kan nås på e-postadressen karl-johan.fagerudd@multi.fi eller telefon: 050-8881707.

Jan Kronholm

Replik 3/2021 21


REPLIKKRYSSET Läger vid hav och sandstrand!

Vinn en bok! Kjell Ekström

”Victor Westerholm – landskapsmålaren – pedagogen – museimannen” SFV:s biografiserie, nr 1

Pörkenäs lägergård, Pörkenäsvägen 565, 68620 JAKOBSTAD tel. 0500 369 690, info@porkenas.net • www.porkenas.net

Föredrag om att prata med ungdomar om cannabis Föreläsning med Christian Wentzel, verksamhetsledare vid organisationen Stationens barn som jobbar med förebyggande ungdomsarbete. Mikaela Hermans från Nykterhetsförbundet hälsa och trafik inleder. Wentzel föreläser om generationsbryggor i attityder till cannabis och tar upp konkreta metoder för att skapa dialog om ämnet mellan unga och vuxna. Kvällen avslutas med möjlighet för frågestund. Plats: Jakobstads gymnasium den 19 oktober klockan 18.30-20.00. Anmälan till Jakobstads Arbis.

Foto: Privat arkiv

Victor Westerholm (18601919) var en av Finlands käraste landskapsmålare. Denna rikt illustrerade biografi ger en helhetsbild av hans liv – från att talangen tidigt upptäcktes, till studier i utlandet, och till bildandet av den så kal�lade Önningebykolonin på Åland, där konstnärer från Finland och Sverige samlades i nästan tre decennier. Westerholms familjeliv och harmoniska äktenskap med Hilma (f. Alander) skildras, och berättelsen varvas med de konstnärliga motgångarna i samband med hans impressionistiska experiment och de återkommande depressionerna. De sista årens utställningsframgångar och Westerholms förtida död avslutar boken, som dessutom beskriver hans karriär som konstlärare och museintendent i Åbo. Bokens författare, konstnären och etnologen Kjell Ekström, leder verksamheten vid Önningebymuseet. Ekström har tidigare skrivit ett tiotal böcker inom ämnet åländsk konst och lokalhistoria. Han har erhållit Landskapet Ålands kulturpris 2008, liksom Svenska Kulturfondens kulturpris 2007 och Svenska folkskolans vänners folkbildningspris år 2007.

Christian Wentzel.

Svar 2/2021 Nallebjörn, skyltfönster

Sänd in det rätta svaret på Replikkrysset senast 20.11.2021, så deltar du i utlottningen av prisboken. Nykterhetsförbundet hälsa och trafik/REPLIK, Magasinsgatan 10, 65100 Vasa. E-post: replik@nykter.fi Replikkrysset 3/2021

Lösning (från de gula inramade fälten i korsordet)

Namn

Adress

Vinnare i Replikkrysset 2/2021: Doris Nyman, Nykarleby Vi gratulerar vinnaren!

22 Replik 3/2021

Postnummer

Ort


REPLIKKRYSSET

av BRITT-MARI ANDTFOLK

Replik 3/2021 23


REPLIK

Nykterhetsförbundet Hälsa och Trafik Magasinsgatan 10, 65100 Vasa www.nykter.fi

Tito Colliander – Människan bakom böckerna

NY SFV -BIOGR AFI

Författaren Tito Collianders (1904–1989) sanningsletande och hans kritiska inställning till banala svar på existentiella frågor tilltalar också dagens människor med en aktualitet som vägrar blekna. Hans självbiografier – men också hans romaner – återspeglar barn- och ungdomsåren i S:t Petersburg, svältåret efter ryska revolutionen och vandringsåren i Europa. Han sammanflätar platser, tider, åldrar och generationer okronologiskt och osystematiskt till en helhet som undflyr entydiga tolkningar. Bokens författare Raili Gothóni målar inte bara upp en heltäckande bild av Collianders personliga livsföring, utan också av den omgivande kultur och tidsanada som han skildrar i sina verk. Läs mer om alla 19 SFV-biografier över finlandssvenskar som inte får glömmas bort, beställ och betala på www.boklund.fi Eller ring in din beställning: 044-3788 363 Fråga även efter böckerna i välsorterade bokhandlar

Julresa till Lappland Kom med och upplev en stämningsfull jul och gemenskapen vid Raitismaja 22–27.12 i Äkäslompolo. Logi i tvåpersoners rum med egen toalett. Start från Vasa med påstigning norrut. Rikligt julbord och kvällsprogram varje dag. Pris: 570 euro inkl. transporter och helpension.

www.raitismaja.fi 24 Replik 3/2021

info@raitismaja.fi

Bokningar 06-318 0900


Millions discover their favorite reads on issuu every month.

Give your content the digital home it deserves. Get it to any device in seconds.