Replik 2022. Det här sista numret.

Page 1

REPLIK

Replikredaktionen tackar för sig och önskar alla en trevlig sommar!

Det här är sista Replik

1895–2022 Balder, Fram, Hembygden, Replik. Tidningen som varit den svenskspråkiga nykterhetsrörelsens språkrör under 127 år. När den nu läggs ner kommer nykterhetsrörelsens kommunikation att söka sig andra vägar och former.


REPLIK Utges av Nykterhetsförbundet hälsa och trafik rf Tidigare namn Balder, Fram och Hembygden Grundad 1895 Mikaela Hermans Ansvarig utgivare mikaela@nykter.fi Tomas Lundqvist Redaktör och layout tomas@nykter.fi Adress Replik /Nykterhetsförbundet hälsa och trafik, Magasinsgatan 10, 65100 Vasa Telefon 06-3180 900 Webbplats www.nykter.fi ISSN 1797-1551 (Print) ISSN 2324-0806 (Online) Utgivning upphör, maj 2022 Korrekturläsare Anders Vestergård Tryck Korsholms tryckeri KTMP Group Ab Korsholm 2022 Pärmfoto Stefan Holm

Funderingar kring nutid och framtid Jag satt i mina tankar på en restaurang i Vasa och väntade på min lunch. Det kanske berodde på coronan att jag var ensam på plats – ja, förutom de matbud som raskt kom och gick med matbeställningar till hungriga kunder som valt att inte besöka restaurangen fysiskt. Det slog mig på vägen till min arbetsplats att om någon för ett antal år sedan nämnt om den förändringen hade vi antagligen inte trott på det. I dag är den framtiden här. Vårt sätt att leva i vardagen förändras och vi får plötsligt nya mönster och vanor, förhoppningsvis sunda vanor.

Daniel Åkermark

Med denna inledning vill jag resonera kring hur trendförändringar plötsligt sker och upplevs som självklara. Det som i dag är resultatet av utveckling och för oss självklara rutiner, tack vare den tekniska utvecklingen, var för 40 år sedan otänkbart. En nyttig tanke är även att 40 år bakåt är 1982. Kan föreningslivet möta en trendförändring? Jag kan hoppas så. Men för tillfället har vi ännu rejäla svallvågor i samhället på grund av covid-19 och dessa hade inte ebbat ut innan vi mötte följande kris, nu ett plötsligt och brutalt ett krig i Europa. Hur förhålla sig till det frivilliga arbetet i dessa tider? Ett engagemang finns för medmänniskan, det är tydligt. Sociala medier ger möjligheter att ”göra något på riktigt” – med det skrivet känslan men även ett direkt praktiskt engagemang för en god saks skull. Det behövs strukturer för engagemang och inte engagemang för strukturer. Den meningen är lånad från Sverige av Lucas Nilsson i IOGT-NTO som skrev den i en motion. Till den tanken har jag mycket ofta under den senaste tiden återkommit i mina funderingar. Hur fånga och ta till vara ett engagemang utan en struktur? Och finns det en risk för att vi i ett föreningssammanhang i Svenskfinland ser för mycket av den strukturella betydelsen och för lite av ett friare engagemang? Mer intressant blir resonemanget då det gäller att förvalta och verkställa verksamhet med offentliga skattemedel. Det i sig behöver struktur och transparens. Att ta ansvar för hur medel används; det är en självklarhet. Tillbaka till engagemanget. Styrelsen för förbundet har tillsatt ett framtidsutskott som resonerar kring alternativ för förbundets framtida verksamhetsstruktur. För att förankra den diskussionen ordnades två tillfällen för medlemsföreningarna i mars, det var tydliga och goda diskussioner där utmaningarna öppet belystes och ventilerades. Tack till er alla som deltog. Det var ett första steg i framtidsdiskussionen. Ekonomin styr och sätter ramar för det som kan göras. Verksamhetsledaren berör i sin text de åtgärder vi tvingades till. Det är en ytterst tärande process för alla involverade. En central fråga i framtidsresonemanget blir även hur arbetsgivaren ska möta sitt ansvar när den ekonomiska plattformen stöps om och krymper. Den är en diskussion vi behöver föra tillsammans på kommande medlemsmöten.

2 Replik Maj 2022

Daniel Åkermark

ordförande


Vad är meningen med en tidning?

Ledare

När Johan Axel Olsson i Gamlakar-

leby pläderade för grundandet av en svensk nykterhetstidning ville han förlika den vid det murbruk som skulle hålla samman ett organisationsbygge, där medlemmarna var tegelstenarna. Det blir ingen byggnad bara med att rada sten på sten, sade han vid ett möte 1895 där man diskuterade bildandet av en kretsorganisation för nykterhetsföreningarna i norra svenska Österbotten. Olsson påminde också om att det i en byggnad måste finnas fönster, dörrar och ventiler för att släppa in luft och möjliggöra kommunikationen med den yttre världen. En tidnings uppgift var enligt honom ”att låta friska vindar blåsa bort allt unket och förskämt, att låta kunskapens sol kasta sitt förklarande skimmer över liv och död.” Man kan kanske tycka att Olsson tog i och blev lite väl högtravande. Det han gjorde sig till tolk för var ändå något som präglade idealismen i det sena 1800-talets och det tidiga 1900-talets folkrörelser. Han var helt enkelt på bettet i en tid när det grundades nykterhetsföreningar, ungdomsföreningar, arbetarföreningar, frikyrkoförsamlingar och andra ideella organisationer. Han ville något. Det här hände sig för 127 år sedan. Balder hette den tidning som Olsson grundade. Den skulle senare bli organ för Finlands svenska nykterhetsförbund och heta både Fram och Hembygden, innan den i början av sjuttiotalet blev Replik, den tidning som nu, av allt att döma, utkommer med sitt sista nummer. Nedskurna bidrag till det förebyggande nykterhetsarbetet kräver inbesparingar. Men frågan i rubriken kvarstår. Vad är meningen med en tidning? I det här fallet en organisationstidning. Jag tror att svaret fortfarande går att finna i det som Axel Olsson sade för 127 år sedan: en tidning är det sammanbindande murbruket i ett organisationsbygge. Men inte bara det. En välredigerad tidning ska också

Replik var tidigt med i den nya tekniken och har redigerats för tryckning på dator av redaktören i över 30 årstid.

förmedla kunskap, tankar och idéer, till läsarna – och från läsarna. För en liten organisation finns också ett behov av att dokumentera och, i ord och bild, visa vad man sysslar med och åstadkommer. Ska vi vara ärliga så får vi väl konstatera att Replik och dess föregångare lyckats både bättre och sämre med detta. Resurserna har alltid varit knappa, men uthålligheten har det inte varit något fel på. Utmaningar, framgångar och även tillkortakommanden har satts på pränt. Genomgående har den idealism som präglade den tidiga nykterhetsrörelsen och det förebyggande nykterhetsarbetet gett återklang i tidningen. Tidvis mera påtagligt, tidvis mindre. Att Replik, för att använda Axel Olssons ord, varit ett sammanhållande murbruk i sin krets, i den finlandssvenska nykterhetsrörelsen, kan ingen förneka.

kunskapsförmedling. För många framstår det kanske som en naturlig utveckling, något som vi måste anpassa oss till och utnyttja på bästa sätt. Men ändå: varje gång en finlandssvensk tidskrift försvinner är det en förlust för dess läsekrets och en domänförlust för Svenskfinland. Kanske är det först när det händer som vi fullt ut förstår vad som varit meningen med tidningen?

Jan Kronholm

Replikredaktör 1973–1979

Det som inte går att komma förbi är att under de senaste årtiondena har hela vårt medielandskap förändrats. De så kal�lade sociala medierna tar nu en allt större plats i människors liv. Tidningar, tidskrifter, radio och tv är inte längre de enda valen när det handlar om nyhets- och

Replik Maj 2022 3


Kanate | Dreamstime.com

När det stormar För ett år sedan skrev jag i Replik om förändringens vindar vid förbundet. Samtidigt som kriget likt en förödande orkan nu härjar i Ukraina har vindstyrkan ingalunda avtagit vid förbundet. Förbundets huvudfinansiär STEA:s besked om understödsnivån för år 2022 slog ner mer eller mindre som en blixt från en klar himmel. Plötsligt befann vi oss i en situation där intäkterna minskat med 23 procent, vilket förorsakade ett tvingande inbesparingsbehov. Med tungt hjärta fattade styrelsen beslut, bland annat om att lägga ned Replik och dra in tre tjänster.

4 Replik Maj 2022

De minskade resurserna stämmer på inget sätt överens med behovet av verksamheten. Enligt THL orsakar alkohol samhälleliga kostnader på minst två miljarder euro årligen. Då pratar vi alltså enbart om alkohol bland alla rusmedel, och enbart om ekonomiska kostnader för samhället, inte om omätbara kostnader för exempelvis förlust av livskvalitet på individnivå och för de närstående. Dessutom har coronapandemin och det oroliga världsläget ytterligare accentuerat behovet av verksamhet som främjar psykiskt välbefinnande och förebygger riskbruk av rusmedel. Förbundet är en central aktör inom tredje sektorns

Mikaela Hermans svenskspråkiga rusmedelsförebyggande verksamhet med fokus på primärprevention, men sårbarheten för förändringar i statsunderstödsnivån är stor. Med beaktande av STEA:s anvisningar, men också på basis av aktuella behov i samhället, är linjen att den avsmalnade


Föreningarna diskuterade framtiden

verksamheten fokuserar på sakkunnigtjänster, i första hand riktade till personer som i sitt yrke eller på sin fritid har en kontaktyta till barn och unga. Genom att stöda bland annat skolpersonal och föräldrar i rusmedelsfostran vill vi arbeta för att barn och unga ska vara förberedda att göra välgrundade och hälsofrämjande val i fråga om framtida rusmedelsanvändning. Replik har genom tiderna varit en viktig kanal för kommunikation med medlemmarna och för information och diskussion om aktuella rusmedelsfrågor och trafiksäkerhets- och trafiknykterhetsfrågor. Jag vill rikta ett varmt och ödmjukt tack till alla nutida och tidigare medarbetare och redaktörer. Ett speciellt tack går till Repliks nuvarande redaktör Tomas Lundqvist, som med trygg och erfaren hand lett arbetet med produktionen och sett till att tidningen hållit en genomgående hög standard. När STEA inte beviljar understöd för medlemstjänster, och resurserna för masskommunikation har minskat, behöver förbundet använda sig av alternativa kommunikationsformer som ersättning för den tryckta tidningen. Förbundet kommer också i fortsättningen att skicka ut digitala nyhetsbrev med färska uppdateringar om vad som händer vid förbundet och inom det rusmedelsförebyggande fältet. Givna kommunikationsplattformar är våra webbsidor och sociala medier. För att hålla kontakten kommer också tryckta medlemsbrev att produceras. ”Det enda som är konstant är förändring”, är ett uttryck som brukar tillskrivas den grekiske filosofen Herakleitos. Att den principen är applicerbar också på vår organisations verksamhetsförutsättningar medför att vi inte kan undvika att det stormar nu och då. Tillsammans kan vi rida ut stormen och hitta nya rutter med gynnsamma förändringsvindar i seglen.

Mikaela Hermans verksamhetsledare

Förbundet bjöd den 15 och 16 mars in lokalföreningarna till diskussionsmöten om föreningarnas och förbundets framtid. Medlemmar i Vasa MHF och Vasa absoluta nykterhetsförening, VAN, samlades på förbundskansliet i Vasa, och medlemmar i Jakobstadsnejdens MHF och Nykarlebynejdens hälsa och trafik sammanstrålade i församlingshemmet i Nykarleby. Mötena föranleddes av förbundets förändrade ekonomiska situation och det därpå följande behovet av att dra upp nya strategiska riktlinjer för organisationen. Gemensamt för lokalföreningarna är att antalet medlemmar länge sjunkit, vilket sammanfaller med den samhälleliga trenden med minskat föreningsengagemang. Det har varit utmanande att rekrytera nya medlemmar och hålla kontakten med medlemmarna, som till stor del är ålderstigna. En farhåga om att engagemanget minskar ytterligare i coronapandemins kölvatten ventilerades. Det konstaterades att det skulle behövas förändringar i verksamheten för att nya medlemmar skulle vilja engagera sig. Föreningarnas verksamhet har rätt långt legat på is de senaste åren, i vissa föreningar av andra orsaker än de coronarelaterade. Föreningarna i Vasa har funderat på en sammanslagning med syftet att få en mer livskraftig förening. Både i Vasa MHF och i VAN tycker ledningen att det skulle vara en vettig plan som det inte torde finnas några egentliga hinder för.

Visionen för förbundet som aktör diskuterades. I sammanhanget väcktes frågan om hur förbundet skulle se ut utan medlemsföreningar. Ett alternativ som nämndes var en organisationsstruktur med direktanslutna medlemmar. Enligt stadgeförslaget som tas till en andra behandling vid förbundets vårmöte ska de direktanslutna få rösträtt. Ett annat alternativ som omtalades var en utredning av möjligheterna att närma sig en annan organisation med liknande syfte som förbundet. I Nykarlebyföreningen trodde man att lokalföreningarnas verksamhet skulle kunna fortsätta relativt opåverkad även om förbundet gick samman med en annan aktör. Visionen för förbundet som aktör diskuteras vidare i förbundsstyrelsen. Mötesdeltagare uttryckte uppskattning för forskningsbaserade artiklar och ett forskningsbaserat angreppssätt vid förbundet. En verksamhetsform som varit en viktig del av medlemskapet är Replik. Då Replik läggs ner till följd av de kraftigt minskade resurserna vid förbundet sker kommunikationen med medlemmarna i huvudsak via förbundets nyhetsbrev och genom sociala medier. Nyhetsbrev upplevdes som ett bra alternativ, eftersom de ger dagsaktuell information. Med tanke på dem som inte använder digitala kanaler önskades medlemsbrev i tryckt form.

Mikaela Hermans Replik Maj 2022 5


Det finns så mycket vi kan göra för att ge våra barn de verktyg de behöver för att stå emot tobak, alkohol och andra rusmedel. Små vardagliga gester av kärlek stärker vår relation så att de har lättare att prata med oss – om allt. Och genom att tillsammans diskutera olika rusmedel och varför de används ger vi barnen fakta för att fatta sunda beslut. Kärlek

Forskning visar att en av de mest kraftfulla förebyggande insatserna mot rusmedelsanvändning och övriga riskbeteenden är en kärleksfull relation mellan förälder och barn. Kärlek skyddar mot många trista saker i livet, så som grupptryck och dåligt självförtroende. En trygg person behöver inte röka för att duga. En ung person som har fått ansvar och respekt hemifrån behöver inte av rebelliska skäl testa alkohol. Den som känner sig älskad och stark behöver inte heller i lika stor utsträckning använda alkohol och droger för att rymma från livet. Vi kan stärka barnens självkänsla genom att visa att de är värdefulla som de är, inte kräva

Lev väl (Life skills)

Life skills, det vill säga livskunskapsfärdigheter, skyddar mot rusmedelsanvändning, psykisk ohälsa och kriminalitet. Till life skills hör alla färdigheter som hjälper oss leva ett gott liv. Gemensamt för alla människor är att vi behöver kunna hantera utmanande livssituationer och svåra känslor på konstruktiva rätt. Det gör vi när vi lär oss att hantera stress, kommunicera väl, vara en schysst kompis och reglera våra impulser när vi blir provocerade. Genom att öva på positiva beteenden får vi bättre life skills. FN:s organ för rusmedelsförebyggande arbete, UNODC, har gjort trevliga videosnuttar i sin kampanj ”Listen first”

förebilder i sina liv (speciellt av samma kön) minskar det deras risk för att använda rusmedel. Ju närmare kontakt till förebilden den unga har desto starkare är effekten. Om förebilden ägnar sig åt negativa beteenden eller använder rusmedel har ungdomarna en benägenhet att efterlikna dem. Som förälder kan det gälla att visa att man följer lagen i olika sammanhang och respekterar förbud. Man kan vara en förebild på många olika sätt, en som hjälper andra, en som är artig, en som motionerar, en som stänger av mobilen vid matbordet eller en som njuter av alkoholfria drycker.

Fem saker du kan göra för att skydda ditt barn f att de måste prestera för att få vår kärlek. Vi älskar våra barn, men hur bra är vi på att visa det? Ofta blir det mycket tjat och gnäll om det som gått fel. För att verkligen få dem att känna att vi tycker om dem som de är kan vi använda oss av metoder från positiv psykologi. Till exempel genom att tänka att vi fyller på deras ”uppmärksamhetsämbar” med goda saker, i relation 5:1 till den kritik vi ger dem. Det betyder att för att få säga ett klagomål måste du ge dem fem positiva kommentarer. Mera om positiv psykologi hittar du på Folkhälsans sidor eller på www.positiveparentingsolutions.com

6 Replik Maj 2022

på temat positivt föräldraskap som tränar hela familjens positiva beteenden. Videorna är lätta att ta till sig och påminner oss om de saker vi föräldrar kan göra för att få mera harmoni i hemmet och för att hjälpa barnen lära sig de nödvändiga och skyddande livskunskapsfärdigheterna.

Var en förebild

(det är du redan) Alla vuxna som möter barn och ungdomar fungerar som förebilder. Barnen har noga koll på vuxnas attityder och beteenden, så det lönar sig att tänka efter vad vi förmedlar. Studier visar att när ungdomar kan identifiera positiva

Hobby och gemenskap

Hobbyer och meningsfulla fritidsintressen är mycket viktiga för att ungdomarna inte ska lockas att prova rusmedel. När barnen går på flöjtlektion, till kockskola eller fotbollsträning har de på ett naturligt sätt fokus på annat än rusmedel. Här tränar de samtidigt upp sina life skills. Genom sin hobby lär sig barnen att vara sociala, använda sin kreativitet, öva på att ta förluster och hitta ”min grej”. Fritidsintressena ger oss också chans att höra till en gemenskap. Det är ett av människans grundbehov och skyddar oss från ensamhet.


Foto: Yarruta | Dreamstime.com

Alla vuxna som möter barn och ungdomar fungerar som förebilder. Barnen har noga koll på vuxnas attityder och beteenden, så det lönar sig att tänka efter vad vi förmedlar.

n från rusmedel Prata om rusmedel

Redan med små barn kan vi börja prata om rusmedel, speciellt om de visar intresse och börjar fråga kring ämnet. Lagliga rusmedel som alkohol och tobak finns i någon form i barnens liv, såsom på TV eller på restauranger. De märker när en berusad person beter sig annorlunda och då kan vi diskutera varför en del vuxna använder alkohol. Genom att visa att det är okej att prata om håller vi kommunikationen öppen tills barnen är i tonåren. Det vi kan tänka på är att åldersanpassa diskussionen. Med 6–9-åringar kan vi diskutera de rusmedel som syns i reklam, filmer och TV. En 10–12-åring

vill ha mera fakta om vad som händer i kroppen när man använder olika ämnen. 13–15-åringar pratar gärna om sina kompisar och hur man påverkas av dem. 16–18-åringar kan vara intresserade av de effekter som rusmedel har på deras studier eller chanser att få jobb.

Om ditt barn har testat på

Om ens barn har provat på ett rusmedel och man vill reda ut saken tillsammans, kan det löna sig att visa empati i diskussionen genom att låta dem berätta varför det blev så. Vi behöver också höra

barnets egna tankar och idéer om vad hen kan göra för att komma bort från användandet. Också i familjer där barnet känner sig älskat och föräldrarna har gjort allt ”rätt”, kan det hända att barnet hamnar i rusmedelsbruk. Fortsätt de förebyggande åtgärderna och fortsätt hålla diskussioner där alla känner sig respekterade och hörda. Vill du veta mera om hur du stärker ditt barns skyddsfaktorer eller hur det lönar sig att diskutera rusmedel? Titta på vår PEPP-handbok för föräldrar. Du kan ladda ner den gratis på www.pepp.fi

Katja Turpeinen

PEPP-koordinator, katja@nykter.fi

Replik Maj 2022 7


Hur lika är de nordiska länderna när det kommer till alkoholkultur? Svensken har den tveklöst mest återhållsamma attityden till alkohol och finländaren är den mest tillåtande, speciellt när gäller vardagsdrickande. Det här visar IQ:s Alkoholindex från Sverige som i sin senaste undersökning varit nyfiken på attityderna till alkohol bland grannarna i Finland, Norge och Danmark. Resultatet visar på både likheter och skillnader.

Hur tänker vi i Norden om alkohol i olika situationer? IQ har har tagit tempen på attityderna i Sverige, Finnad, No

Ny studie om attityder till alkohol i de nordiska l Hur vi hanterar alkohol i närheten av barn är ett område som, nästan, förenar oss nordbor. Danskarna sticker ut genom att vara betydligt mer tillåtande till att låta barn komma i kontakt med alkohol – vare sig det handlar om att bli full när barn är med, att ibland bjuda sina egna barn under 18 på alkohol eller att dricka lite grann när man är gravid. Alkoholens vara eller icke vara på jobbet är också en fråga där vi skiljer oss åt i de nordiska länderna. För danskarna är det mest okej att bli berusad på firmafester, medan finländarna är de som oftast firar med bubbel på arbetstid när det går

8 Replik Maj 2022

bra på jobbet. Svenskarna är mest restriktiva till alkohol i arbetssammanhang. I Finland är vi mest tillåtande till vardagsdrickande. Finländarna har också störst överseende med att bli berusad när man äter middag på restaurang. 24 procent tycker att det är rätt (Sverige 13 %) och 47 procent tycker att det är fel (Sverige 60 %). Finländarna skålar gärna i bubbel på arbetstid när det går bra på jobbet. 56 procent tycker att det är rätt (Sverige 31 %). 26 procent tycker att det är fel (Sverige 47 %). Norrmännen är mer tillåtande till

alkohol än svenskarna, men mer återhållsamma än danskarna och finländarna. Norrmännen är minst negativa till bakfylla. Medan 51 procent av svenskarna och 46 procent av finländarna tycker det är fel att dricka så mycket att man mår dåligt dagen efter så anser bara 39 procent av norrmännen att det är fel. 30 procent av norrmännen anser att det är rätt, jämfört med 20 procent i Sverige. I Norge är det minst accepterat att bli berusad när barn är med. 91 procent av norrmännen tycker att det är fel. Svenskarna är mest återhållsamma till alkohol – både vad gäller berusning


Foto: Arkiv/Tomas Lundqvist

Vad är IQ? IQ är ett fristående dotterbolag till Systembolaget i Sverige. IQ presenterar ny kunskap om attityder och olika aspekter av alkohol samt sprider forskning så att den ska nå ut till fler. Uppdraget sägs vara att arbeta för ett smartare förhållningssätt till alkohol. Eftersom det är Systembolaget som står bakom verksamheten så erbjuder man en vison om ett samhälle där alkoholdrycker njuts med omsorg om hälsan så att ingen tar skada. Genom kommunikationsinsatser som kampanjer, utspel i media och digitala tjänster vill IQ uppmärksamma och utmana alkoholnormen i samhället och de problem som alkohol leder till. Målet är att skapa medvetenhet och eftertanke som leder till att fler är rädda om sig, gör smartare val runt alkohol och vågar ta upp oro för någon annans vanor.

Webbplats: IQ.se

d, Norge och Danmark.

Foto: IQ

a länderna och vardagsdrickande. 22 procent av svenskarna tycker att det är fel att bli berusad på privata fester (Finland 16 %). 48 procent av svenskarna tycker att det är rätt (Finland 65 %). Sverige är minst jämställt i Norden vad gäller synen på berusning – men mest jämställt vad gäller vardagsdrickande. Danskarna är mest tillåtande till att låta barn komma i kontakt med alkohol: – 69 procent anser att det är fel att bli berusad när barn är med (Finland 85 %). 7 procent tycker att det är rätt (Finland 3 %). – 54 procent av danskarna tycker att

det är rätt att bjuda egna barn under 18 år på alkohol (Finland 41 %), 19 procent tycker att det är fel (Finland 41 %). – 64 procent anser att det är fel att dricka något glas vin eller öl när man är gravid (Finland 86 %, Sverige 82 %, Norge 84 %). Danskarna är mest tillåtande i Norden till att bli berusade på firmafesten. 47 procent tycker att det är rätt, 20 procent tycker att det är fel.

Tomas Lundqvist

Nina Herrgård jobbar rusmedelsförebyggande i Korsholms kommun.

Nina Herrgård utsågs till Årets drogförebyggare Nina Herrgård har tilldelats utmärkelsen Årets drogförebyggare år 2022. Hon är en drivande kraft inom det rusmedelsförebyggande fältet i Österbotten. Med sin outtröttliga energi, iver och glädje i arbetet är hon en sann inspiratör. Herrgård har gjort gedigna insatser för att utveckla verksamheten, finna nya vägar, och för att samarbeta och skapa nätverk. Genom sina besök i skolorna har hon blivit en känd och mycket uppskattad profil bland skolelever, skolpersonal och föräldrar, och hennes engagemang har haft stor betydelse för barns och ungas välbefinnande. – Jag är jättetacksam att någon har sett mitt jobb och nominerat mig. Att få utmärkelsen som årets rusmedelsförebyggare känns stort. – Jag har ett mål som driver mig. Barn och unga har alltid varit min drivkraft. Med bakgrund inom skolhälsovården har Nina Herrgårds intresse för rusmedelsförebyggande arbete växt fram. Det finns mycket jobb att göra. Hon tror att vi behöver engagera de ledande personerna och tjänstemännen, till exempel i välfärdsområdena och kommunerna, i de rusmedelsförebyggande satsningarna. Nina Herrgård arbetar med rusmedelsfrågor i Korsholms kommun, med Hanna Skogström som parhäst. Utmärkelsen Årets drogförebyggare utdelas varje år av Nykterhetsförbundet hälsa och trafiks styrelse. I utmärkelsen ingår en resa till Raitismaja eller alternativt en penningsumma.

Tomas Lundqvist

Replik Maj 2022 9


Jag fick körkort 1988 och min första bil var en Datsun 100A. Den var redan då nostalgisk för mig, för vi hade som så många andra familjer vid den tiden haft några sådana bilar redan under min barndom på 1970-talet och bland annat varit på familjesemester i Sverige med en sådan några gånger. Jag heter Lilian Westerlund och delar min vardag mellan två jobb: dels jobbar jag som timlärare i hälsokunskap vid Korsholms gymnasium och dels som projektledare för projektet “PEPP för föreningar” på Nykterhetsförbundet hälsa och trafik. Närmast mitt hjärta finns hälsopromotion med fokus på barn och unga. “PEPP för föreningar” handlar om rusmedelsfri fritid för just den målgruppen och i det sammanhanget vill jag passa på att presentera mig utifrån något ur min egen fritid.

Kärleken till små skorplå Jag har många roliga minnen förknippade med Datsun 100A både från barndomen och ungdomen. Jag minns en resa på Höga kusten i Sverige då pappa fick gasa för fullt i uppförsbackarna och nästan bromsa i nerförsbackarna. Ett annat minne är när jag med rykande färskt körkort i handen skulle börja köra min “nya” bil och inte kunde få i trean – och min mamma rullade iväg med mig till en lång raksträcka mellan Replot och vägbanken till Björkö. Där fick jag träna på att växla upp, stanna, växla upp, stanna … ända tills jag hittade rätta knycken. Jag minns också hösten på folkhögskolan när vi testade om hela fotbollslaget rymdes in i min lilla pärla.

10 Replik Maj 2022

Kärleken består! Min egen Datsun var senapsgul, hade rallyratt, tärningar i fönstret och zebramönstrade bänköverdrag och många är de kompisar som kanske nickar igenkännande vid den beskrivningen, eftersom jag redan då tyckte om att köra bil och gärna i gott sällskap. Min lilla bil var med i många sammanhang, både vardag och fest. Småningom byttes Datsun ut mot andra, nyare (och tråkigare) modeller (av Nissan främst), men kärleken till de små “skorplådorna” bestod. Jag minns det inte själv, jag antar att det var i en bisats, men då jag fyllde 40 år lär jag ha sagt åt min man att jag önskar mig en Datsun 100A i present när jag fyller 50. Det hade han minsann lagt på

minnet och hade faktiskt turen att hitta en trafikduglig Datsun 100A i rätt hyfsat skick då det blev så dags. Jag trodde nog inte att det var sant innan bilen rullades in på gården, för säkerhets skull hemkörd från Tammerfors på trailer. Lyckan var stor då jag fick sätta mig i bilen och provköra den – och upptäckte att jag fortfarande har rätta knycken vad de olika växlarna beträffar.

Finkörning både sommar och vinter Vad kan man då göra som innehavare av en gammal Datsun? Ja, i mitt fall delar jag intresset för gamla bilar i allmänhet och Datsun 100A i synnerhet med familjemedlemmarna. Till och med våra


Foto: Privat arkiv

Lilian Westerlund finåker gärna med sin Datsun 100A om söndagarna.

lådor är min “last” numera utflugna barn har litet motvilligt blivit intresserade och åker gärna med. Säsongen börjar förstås traditionellt på valborgsmässoafton och första maj. På onsdagskvällarna under sommarmånaderna kör veteranbilsföreningarna i trakten till olika besöksmål och vi brukar vara med. Annars också tar vi ofta Datsun om vi är ute och finåker om söndagarna. Det är helt enkelt lite roligare att finköra med en Datsun! Tydligen är det många människor som har minnen av Datsun 100A. Det som är en del av charmen är att många ler och kanske visar tummen upp när vi kommer körande – även om det kanske inte är just vår bil som de flesta fotograferar vid veteranbilssamlingarna.

Kanske tänker ni att “ja, det är ju en sommarhobby, men vad gör hon resten av året?”. Tja, i det här fallet är det faktiskt en “året om-hobby”. Jag kan inte påstå att jag skruvar, fixar och donar med bilen, tyvärr, för så mycket har jag inte lärt mig. Vår Datsun är ändå bruksbilsbesiktad och maken till bra vinterdäck får man leta efter. Alltså körde jag Datsun till nyårsvakan hos goda vänner och för några veckor sedan var vi också med på veteranbilsföreningens vinterkörning.

“Man kan aldrig ha för många Datsun-bilar!” Men visst, att våren är i antågande är ändå fantastiskt och passar ihop också med mina andra hobbyer som på olika

sätt kombinerar skog, hav, natur och djur som för så många andra Skäribor. I år känns det lite extra spännande just ur bilintressesynvinkel. Under vintern har vår Datsun nämligen fått en blå kompis. Vår andra Datsun 100A står ännu i garaget hos vänner och ska fixas till lite innan besiktning och nyregistrering. Men i sommar åker vi förhoppningsvis ut i två bilar! Det var en bekant som sa att man aldrig kan ha för många Datsun-bilar … kanske får jag erkänna att det här är min “last”?

Lilian Westerlund

Replik Maj 2022 11


År 1895 hade Finland en befolkning på omkring två och en halv miljoner. Majoriteten bodde på landsbygden. Landet var ett storfurstendöme med den ryske tsaren som regent. Den allmänna och lika rösträtten var ännu ett årtionde avlägsen, självständigheten drygt två. < Axel Olsson engagerade sig i nykterhetsarbetet på 1880-talet och startade 1895 tidningen Balder.

> Johannes Klockars, förgrundsgestalt inom Finlands svenska nykterhetsförbund, redigerade Balder och Fram i hela 26 år.

Tidningen skulle låta f Ute i världen hände saker som förebådade en ny tid: de franska bröderna Lumière fick 1895 patent på sin filmapparat och ordnade den första filmvisningen. Italienaren Guglielmo Marconi gjorde det första lyckade experimentet med trådlös telegrafi. Hufvudstadsbladet var fortfarande Finlands största dagstidning. Snart skulle varje stad med självaktning hålla sig med minst en tidning. Vid sidan av dagspressen grundades en lång rad tidskrifter. Det var nu som medborgarsamhället växte fram. Föreningar grundades, det startades bibliotek, ordnades diskussioner och föreläsningar. Ibland gick man ut i demonstrationer.

12 Replik Maj 2022

Även om Finlands svenska nykterhetsförbund grundades först 1905 så fanns redan före sekelskiftet ett trettiotal svenska nykterhetsföreningar. I norra svenska Österbotten tog man 1895 vid ett möte i Gamlakarleby första steget mot att grunda en kretsorganisation, Vasa läns nordvästra nykterhetsförbund. Vid det mötet såddes även fröet till Repliks föregångare Balder.

Axel Olsson blev tidningens utgivare och första redaktör. Redan på hösten samma år kom ett provnummer och från början av 1896 började Balder utkomma regelbundet. I provnumret skrev Olsson att ”saknaden af en svensk nykterhetstidning är till stort men för nykterhetsarbetet bland den svenska talande befolkningen torde inte kunna bestridas.” Johan Axel Olsson (1858-1909) var


Balders tidningshuvud den 18 maj 1905.

född i Dalarna i Sverige men flyttade till Finland redan som femtonåring, 1873. Till Gamlakarleby kom han 1884 och startade där en egen barberaraffär. Han var utbildad perukmakare. Absolutist blev han 1886 och grundade samma år tillsammans med sin maka Augusta Chydenius föreningen Blå bandet. År 1895 blev han ordförande i Gamlakarleby nykterhetsförening som sysslade både med nykterhetsupplysning och hjälparbete bland alkoholister. Vid mötet 1895 förliknade Olsson nykterhetsarbetet vid en byggnad och medlemmarna vid tegelstenarna. Men, sade han, det blir ingen byggnad med att rada sten på sten, det behövs murbruk,

friska vindar blåsa sammanbindningsmedel. En sådan uppgift har ett tidningsorgan. I byggnaden behövs också fönster, dörrar och ventiler för insläpp av luft och för kommunikation med den yttre världen. En tidning har, sade Olsson, till uppgift ”att låta friska vindar blåsa bort allt unket och förskämt, att låta kunskapens sol kasta sitt förklarande skimmer över liv och död.” Olsson beskrivs som lugn och saklig men visade nog att han kunde agitera. I Balders prenumerationsamälan inför 1897 skrev han: ”Balder vill, sin namne lik, vara en sanningens kämpe, stridande mot

måttlighetssuperiets midgårdsorm och dryckenskapens fenrisulf. Såsom opartisk nykterhetstidning skall den icke sky, att, oberoende om hög eller låg därav träffas, tala sanningens osminkade språk.” Man måste komme ihåg att superiet var utbrett vid den här tiden och skördade många offer. John Forsberg citerar i nykterhetsförbundets 100-årshistorik folkbildningskämpen Johannes Klockars som redan som ung i Malax i slutet av 1880-talet skrev i Vasabladet om hur det söps på bröllop och andra tillställningar: ”Intet gravöl, barnöl, kalas eller annan tillställning kan föranstaltas utan att brännvin ska finnas i sådana kvantiteter,

att den som har lust får sig en känning. Det är nu en gång seden och att bryta den – vem kan och vågar?” Klockars blev medlem i Balders redaktion 1899 och när det nybildade nykterhetsförbundet 1906 tog över var det han som blev redaktör. Axel Olsson lade dock inte av som journalist. Redan 1898 hade han blivit medarbetare i Österbottningen och från 1901 fram till ett par månader före sin död 1909 var han tidningens huvudredaktör.

Jan Kronholm

Replik Maj 2022 13


Några nummer av Replik från de senaste årtiondena.

Efter Balder kom Fram, Hembygden och Replik FSN:s förbundsmöte i Helsingfors 1910 gick in för att slå ihop Balder med tidningen Ungdomen och skapa ett gemensamt organ för nykterhetsrörelsen och ungdomsrörelsen. För detta bildades tidningsaktiebolaget Fram i Vasa med det finlandssvenska nykterhetsförbundet som huvudintressent. Från december 1910 blev också tidningens namn Fram! Med utropstecken. Johannes Klockars, folkhögskolerektorn, blivande riksdagsmannen, kommunalmannen med mera var redaktör ända till sin bortgång 1932, då folkhög-

14 Replik Maj 2022

skoleföreståndaren P.R. (Paul Richard) Fredriksson tog över. Tio år senare kom nästa namnbyte, nu till Hembygden. Det var ett försök att uppliva samarbetet med ungdomsrörelsen, men någon framgång blev det inte.

FSN fortsatte att bära huvudansvaret för tidningen. Redaktör blev pastor David Edén, men han gick bort redan 1943 och då tog Fredriksson rodret igen. När nykterhetsförbundets ungdomssekreterare Ragnar Mannil blev redaktör


Då Replik blev Replik Att den finlandssvenska nykterhetsrörelsen tidning Hembygden behövde förnyas var något som växte fram vid övergången från sextiotalet till sjuttiotalet. Delvis kom inspirationen från den lyckade omformning av barntidningen Eos som Trygve Erikson och Nils O. Lindholm genomfört. Svenska IOGTNTO:s nya och debattglada tidning Accent framstod också som en förebild. Såväl inom FSN/FSNU som MHF och IOGT slog tanken rot. När Emil Kaustinen efter tolv år ville sluta som redaktör var tillfället det rätta. Sedan gick det snabbt. Vid ett par möten sommaren 1970 tog planerna på en tidningsförnyelse fast form. Dels samlades FSN:s styrelse tillsammans med några från FSNU på Stefan Gustafssons sommarstuga i Oravais och dels hölls ett viktigt arbetsmöte i Jakobstad där själva namnet Replik slogs fast. Gustafsson var då föreståndare för Svenska nykterhetsbyrån i Vasa, centralorganet för de finlandssvenska nykterhetsorganisationerna.

1950 moderniserade han tidningens utseende och gav den ett mångsidigt innehåll. Tidningen skulle vara både seriös och underhållande, ansåg Mannil. Efter Mannil tog Emil Kaustinen, lärare och medarbetare i Vasabladet, över 1958 och lotsade tidningen genom år med mellanölsdebatt och nya utmaningar för folkrörelserna. Aktiviteter som hälsa, motion och bygget av förbundets fjällstuga i Äkäslompolo i tidningen avspeglade sig också i spalterna. Nästa stora förändring kom på 1970-talet. Till nykterhetsveckan hösten 1970 utgavs ett specialnummer med namnet Replik och i januari 1971 bytte Hembygden namn till Replik. Redaktör blev Bengt Harald, journalist på Vasabladet. Tidningen fick också ett nytt utseende, debattglada tidningar i tabloidformat låg i tiden. Replik utkom en gång i månaden. Även MHF och IOGT slöt upp bakom Replik och upplagan steg till drygt 3200.

Här kommer nya Replik, står det att läsa på första sidan i januari 1971.

Mötet i Jakobstad hölls på rundradions lokalredaktion där Sten Westerholm, som var ordförande i FSNU, arbetade. Med var Trygve Erikson, ordförande i FSN, Stefan Gustafsson, Ingvald Back, instruktör på FSN, Bengt Nybo, aktiv i MHF:s styrelse, Sten Westerholm, Jan Kronholm, sekreterare i FSNU, och Bengt Harald, journalist på Vasabladet. Mötet enades snabbt om att den förnyade tidningen skulle tryckas i tabloidformat och utkomma en gång i månaden för att kunna hänga med och delta i den alkoholpolitiska debatten. Olika namnförslag bollades, bland dem Forum eller

Nyktert Forum. Det gick ändå snabbt att nå enighet om Replik, ett namn som angav att tidningen ville göra sig hörd i alkoholdebatten. Replik blev också namnet på det specialnummer som kom ut redan till nykterhetsveckan i oktober. Numret gav mersmak och från årsskiftet började Replik utkomma regelbundet. Bengt Harald var redaktör och i det första redaktionsrådet satt Bengt Nybo, Sigurd Rönnberg, Börje Sidbäck och Sten Westerholm.

Efter Bengt Harald tog Jan Kronholm, journalist på Jakobstads Tidning, över. Andra som redigerat tidningen är Ruben Fransholm, Max-Ola Nordlund, Helena Udd-Ståhl, Bosse Norrgård, Bengt Nybo, Stefan Sjöberg, Rainer Pendolin och Sonja Rosbäck. Under Sjöbergs tid blev Replik en av de första tidningarna i landet som helt gjordes tryckfärdig på dataskärm.

År 2000 blev Tomas Lundqvist redaktör vid sidan av andra uppgifter på förbundets byrå. Under hans tid fick tidningen ett läsarvänligare tidskriftsformat med möjlighet till gott bildtryck. Vid 125-årsjubileet 2020 trycktes Replik i drygt 1000 exemplar.

Jan Kronholm

Jan Kronholm

Replik Maj 2022 15


Sober klubb öppnade i Helsingfors

Brukar du bli stoppad i dörren till nattklubben för att du är berusad? Det blir det nya normala på nystartad klubb i Helsingfors där man festar utan rusmedel. På Sober Furious-klubben kan man festa frenetiskt och dansa nyktert. I baren hämtar gästerna alkoholfria drinkar. Klubben öppnade i mars, rapporterar Helsingin Sanomat. ”Sådana här klubbar har startat åtminstone i USA och England men så vitt vi vet är det här den första i Finland”, säger Laura Wathén som grundat klubben tillsammans med vännen Katri Ylinen. Båda tycker om att festa utan alkohol. Bakom klubben står Wathéns och Ylinens satsning i sociala medier som går under benämningen Darravapaa. Det finns även en podcast på finskspråkiga Yles Areena med namnet Darravapaana. ”Vi vill själva lyssna på vår favoritmusik och dricka goda mocktails där andra är nyktra,” säger vännerna till HS. I Stockholm öppnade nattklubben Sober redan hösten 2014 och samlade över 800 nyktra gäster första kvällen. Nykterhetsrörelsen i Sverige har också haft sobra klubbar för över tio år sedan. ”Jag tycker att det är ett kul initiativ och fint att någon vill satsa på det alkoholfria utbudet. Det här känns som en naturlig följd av nya trender”, säger Tomas Lundqvist kommunikatör vid Nykterhetsförbundet hälsa och trafik.

16 Replik Maj 2022

Replik tackar för sig Det här är sista numret av Replik. Under drygt tjugo år har jag haft förmånen att få redigera förbundets medlemstidning. Jag vill tacka alla läsare, skribenter och medarbetare som jag lärt känna och som hängt med på resan. För mig har Replik varit en viktig medlemskontakt och säkert för en del medlemmar den enda kontakten till förbundet. Men nu är det slut på den nyktra papperstidningen som producerats och utvecklats under 127 år. Minskade bidrag från staten drog mattan undan medlemstidningen. Social- och hälsoorganisationernas understödscentral STEA ger fortsättningsvis 250 000 euro i understöd till förbundet, men jämfört med år 2021 är det en minskning med 75 000 euro. Nykterhetsförbundet hälsa och trafiks styrelse valde att lägga ner Replik, vilket var en konsekvens av att tre tjänster försvinner från förbundet och personresurserna inte räcker till för att publicera en medlemstidning. Kostnader för tryckning och postning kommer inte heller att belasta ekonomin efter detta nummer av Replik. Förbundets statliga huvudfinansiär har under senare år visat ett svalt intresse för att understöda masskommunikation. Särskilt barntidningen Eos har blivit ifrågasatt som rusmedelsförebyggande insats. Även förbundets aktivitet på sociala medier har varit under luppen. Eos har nu för en treårsperiod fått stöd från de finlandssvenska fonderna för att ge ut fyra tidningar årskursvis varje år med rusmedelsförebyggande innehåll. Den statliga huvudfinansiären bidrar med lönekostnader för produktionen. Om man spanar framåt är också framtiden för Eos som papperstidning osäker efter denna treårsperiod, eftersom det är mycket kostsamt att trycka och posta Eos till skolorna. Ett alternativ kan då vara att gå ut på nätet och dela innehåll enbart digitalt. Hur kan förbundet informera och kommunicera nu då? När Replik inte längre utkommer får nykterhetsrörelsen söka andra kanaler och former att kommunicera genom. Att producera och dela innehåll digitalt på internet är numera mycket kostnadseffektivt då man slipper tryck- och postkostnaderna. Förbundet har redan länge haft egen webbplats, ja ända sedan 1996, och har även använt sociala medier flitigt under många år. Det kommer vi att fortsätta med. Förbundets nyhetsbrev, som skickas som e-post, kan den som vill prenumerera på gratis. Anmäl din prenumeration på vår webbplats. När det kommer till tryckta texter får förbundets skribenter nu förlita sig på andras publikationer, till exempel insändare brukar publiceras med jämna mellanrum i dagstidningarna. Med dagens teknik finns det även goda möjligheter att dela texter och dokument över internet som mottagaren själv kan skriva ut om man har tillgång till skrivare. För medlemmarna har verksamhetsledare Mikaela Hermans utlovat att det kommer att sändas ut medlemsbrev regelbundet. Dessa medlemsbrev kommer också att finnas tillgängliga på nätet. Kontentan av att Replik avslutas är att en hittills bestående institution försvinner, nykterhetsrörelsens organ och språkrör tystnar. Kvar finns webbplats och sociala medier där rörelsen kan lufta och argumentera sina åsikter och kunskaper.

Tomas Lundqvist

Replikredaktör 2000-2022


Förnyade Eos når ut till alla elever

Nu kan både ung och gammal läsa Eos gratis via eoswebben Nu har nya Eos utkommit med sitt första nummer till alla elever i årskurs 3 i hela Svenskfinland. Nya Eos har ett ännu tydligare fokus på rusmedelsförebyggande innehåll och artiklar kring hälsa och välmående. Då alla elever får en papperstidning under året finns det möjlighet att jobba fördjupande i skolan med Eos innehåll och först därefter får eleverna ta hem tidningen. Följande nyhet är att Eos innehåller fyra sidor med fokus på vuxna så eleverna har ett uppdrag att visa dem för sina vårdnadshavare.

Skärmliv och skärmtid diskuterar både barn och vuxna i Eos för åk 3. Hur underbart är promenad med fem charmiga alpackor? Djurens närvaro ger oss välbefinnande på många olika sätt. Du kan också läsa om barn som lever i familjer med beroendesjukdomar – du är inte ensam, det finns andra barn som har det som du. I maj kommer Eos för åk 4 med fokus på energi och hur och var vi hittar styrka och kraft i livet. Varför är energidrycker onödiga? Hur kan du ladda upp för en skön sommar?

Nya Eos finns också att läsa gratis för alla, både elever och vuxna, på eoswebben.fi och artiklarna finns också i vårt artikelarkiv. Tack vare stort stöd från finansiärer är denna satsning på rusmedelsförebyggande material för barn och familjer möjlig. Eos har fått stöd från Kulturfonden, Svenska folkskolans vänner, Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne och Konstsamfundet.

Susan Sandberg-Ek Replik Maj 2022 17


För något år sedan var jag och min familj ute på bilsemester på sommarlovet. Det var en varm och vacker dag och vi stannade till för att sträcka på benen och äta våra medhavda smörgåsar. Då smörgåsarna var uppätna gick vi mätta och belåtna längs med en å som låg alldeles intill. Ljudet från det strömmande vattnet blev allt starkare, och plötsligt stod vi nedanför en mäktigt brusande fors där vattendropparna skapade en regnbåge av solljuset. Omslutna av ett vänligt grönskande landskap stod vi och betraktade det vilda och underbart vackra lekande vattnet. En av mina pojkar sade: ”Är det här faktiskt på riktigt? Jag trodde att sånt här fanns bara i sagorna!” Det som han och vi alla kände i den stunden var förundran.

Förundran är att känna WOW Förundran är en hisnande känsla av att ha varit med om något utöver det vanliga. Man kan uppleva att man blivit häpen, och så känner man ofta stor

18 Replik Maj 2022

respekt och vördnad inför något beundransvärt. Jag tänker på förundran som en positiv WOW-känsla. Enligt psykologerna Jonathan Haidt och Dacher Keltner innebär förundran att man upplever hur mycket större någonting är i jämförelse med en själv. Jag och min familj kände storheten i naturen när vi den där vackra sommardagen mötte det imponerande landskapet vid forsen. När jag en stjärnklar vinterkväll tittar upp mot himlen kan jag känna mig väldigt liten inför det oändliga världsalltet. Och det är en otroligt skön och rogivande känsla. En annan sak som de två psykologerna kopplar ihop med förundran är att det man upplever på något sätt förändrar hur man tänker om världen. Ett exempel på det är hur jag plötsligt tycker att alla mina problem, som nyss känts rätt så stora, blir pyttesmå när jag står och betraktar stjärnhimlen. Och jag slås av hur överväldigande stor världen är i jämförelse med det som är min värld.

Vi förundras över olika saker Man kan känna förundran också vid andra tillfällen än vid naturupplevelser. Och olika människor förundras över olika saker. Någon kan känna förundran till den grad att hen får gåshud då hen får höra musik som är riktigt fantastiskt bra. En annan kan bli alldeles full av beundran då hen besöker ett konstmuseum och får se tavlor av riktigt stora konstnärer, tavlor som bara suger in en och som får en att glömma rummet man befinner sig i. Och en tredje kan bli helt fascinerad av en bra film, en fantastisk bok, eller en magnifik maträtt. Förundran får oss att må bra Det bästa av allt med förundran är att den får både kropp och själ att återhämta sig och må bra. Då vi upplever förundran sjunker stressen undan och vi blir mer avslappnade. Immunförsvaret stärks och skyddet mot en rad olika sjukdomar blir bättre. Förundran är alltså rena rama hälsokuren!

Mikaela Hermans

Texten har publicerats i Eos för åk 3


WHO vill se höjda alkoholskatter WHO rekommenderar höjda alkoholskatter för att spara liv. De här politiska åtgärderna skulle minska alkoholskadorna mest. Höjd alkoholskatt skulle rädda 130 000 liv. Varje dag dör 2 500 personer i Europa på grund av alkohol, enligt Världshälsoorganisationern WHO:s Europakontor. Under ett år betyder det här 900 000 dödsfall på grund av en rad olika orsaker, inklusive hjärt- och kärlsjukdomar, cancer, infektionssjukdomar och andra skador. Årtionden av forskning och erfarenheter från hela världen visar att alkoholskadorna skulle minska om inte alkohol skulle vara så billig i många länder. Höjd alkoholskatt har av WHO pekats ut som den bästa strategin för att minska sjukdom, skador och för tidig död i större utsträckning än de flesta andra åtgärder som politiker har möjlighet att styra över. Men att höja priserna genom skattehöj-

ningar möter motstånd från ekonomiska intressen. Prishöjningar är generellt också impopulärt bland befolkningen. WHO:s råd för icke-smittsamma sjukdomar tar ett unikt initiativ och siktar in sig på fem nyckelområden som ska öka den outtnyttjade potentialen för alkoholskatter som kan gynna hälsan i regionen. – Vi har beräknat hur en höjning av alkoholskatten skulle påverka dödligheten i WHO:s Europaregion. Data visar tydligt vilka fördelar åtgärderna kommer att ge för människors hälsa, säger Jürgen Rehm, medlem i Rådet för ickesmittsamma sjukdomar och professor vid Institutet för klinisk psykologi och psykoterapi vid Tekniska Universitetet i Dresden. Enligt den aktuella studien skulle en minimiskatt på 15 procent på detaljhandelspriset per alkoholenhet, oavsett typ av dryck, rädda 133 000 liv per år i WHO:s europeiska region.

– WHO-initativet skulle minska dödsfall orsakade av alkoholkonsumtion, såsom alkoholförgiftning, alkoholisk levercirros et cetera, med nästan 25 procent i regionen som helhet. I Tyskland skulle det vara ungefär 20 procent per år, förklarar doktor Carolin Kilian vid Institutet för klinisk psykologi och psykoterapi. Antalet räddade liv skulle kunna stiga avsevärt om man införde en högre skattesats.

Tomas Lundqvist

Källor: The Lancet 23.2.2022: Impact of introducing a minimum alcohol tax share in retail prices on alcohol-attributable mortality in the WHO European Region: A modelling study. EurekAlert! pressmeddelande 28.2.2022: New WHO signature initiative shows raising alcohol taxes could save 130,000 lives per year.

Replik Maj 2022 19


Alkos monopolsystem ska bevaras anser Institutet för hälsa och välfärd THL. Grunden för detta är folkhälsoskäl. – Det nuvarande monopolsystemet är det mest ansvarsfulla sättet att sälja alkohol på med tanke på befolkningens välfärd, hälsa och säkerhet, säger THL:s generaldirektör Markku Tervahauta i ett pressmeddelande.

THL: Tänk på folkhälsan Bevara Alkos monopol Enligt THL:s forskning begränsar monopolsystemet i detaljhandeln effektivt tillgången till alkohol, det vill säga antalet försäljningsställen. Det tyglar priskonkurrensen, marknadsföringen och annat som främjar försäljningen och minskar därigenom alkoholkonsumtionen och skadorna med den. En ökad tillgång på alkohol och en ökad totalkonsumtion ökar andelen alkoholrelaterade skador och personer som missbrukar alkohol i hela befolkningen. Genom att bevara Alkos monopolsystem främjar man därför en socialt och ekonomiskt hållbar utveckling. – Alkohol är inte en vanlig konsumtionsprodukt, utan den orsakar omfattande skador. Till exempel år 2020 registrerades det i Finland 2 209 dödsfall som orsakats av alkohol. De andra skadorna

20 Replik Maj 2022

är mångdubbelt flera. Därför är Alko inte heller en vanlig butikskedja utan ett effektivt verktyg för att minska de alkoholrelaterade skadorna, säger Pia Mäkelä, forskningsprofessor vid THL. Enligt uträkningar som gjorts av en internationell forskargrupp ledd av professor Tim Stockwell skulle alkoholkonsumtionen i Finland öka med nio procent och alkoholdödligheten med 14 procent om man slopade monopolsystemet. Att tillåta försäljning av vin och i praktiken alla under 15-procentiga alkoholdrycker i livsmedelsbutikerna skulle rubba monopolsystemet som även omfattar starka drycker. Försäljning av viner och dryckesblandningar med samma alkoholhalt som vin i butiker skulle ha en betydande inverkan på Alkos försäljning. Som en följd

av detta skulle det inte vara möjligt att upprätthålla det geografiskt omfattande nätverket av specialbutiker som erbjuder ett brett sortiment. Samtidigt skulle monopolsystemet förlora sin betydelse då det gäller att förebygga och minska alkoholrelaterade skador. Alkohollagen 2018 öppnade tre procent av Alkos försäljning för konkurrens. Om försäljningen av under 15-procentiga drycker skulle tillåtas i livsmedelsbutikerna skulle upp till 75 procent av Alkos försäljning öppnas upp för konkurrens. År 2020 var 45 procent av Alkos försäljning viner och 30 procent sådana starka drycker som ofta dricks utspädda. I en färsk opinionsundersökning av THL ansåg 54 procent av de som svarade att man borde få köpa vin i matbutikerna. Av de som svarade ville 14 procent att


Robert Adrian Hillman | Dreamstime.com

Foto: Lev Karavanov | Dreamstime.com

Bostadsområden bör beaktas när man planerar förebyggande arbete och tjänster

det ska finnas starka drycker i matbutikerna. – Befolkningens åsikter är dock inte så entydiga. Om man utöver vin skulle sälja starka alkoholdrycker i matbutikerna skulle endast 29 procent vilja ha vin i dagligvarubutikerna, säger Thomas Karlsson, ledande sakkunnig vid THL. Thomas Karlsson påpekade då han föreläste vid Drogförebyggande dagarna att försäljningen av vin i mataffärerna kan bli en valfråga vid nästa riskdagsval. En knapp majoritet av finländarna, det vill säga 53 procent, stöder den nuvarande alkoholpolitiken och åtta procent vill ha en strängare politik. Av finländarna stöder 29 procent en allt friare alkoholpolitik.

Tomas Lundqvist

Missbruksproblem hos föräldrar och placering av barn utanför hemmet är kopplade till var och hur man bor. Det är viktigt att beakta olika bostadsområden i planering av förebyggande arbete och tjänster. Enligt en färsk undersökning gjord av THL finns det fler familjer med olika former av utsatthet i städernas centrum- och förortsområden än i kransområdena. I dessa områden finns det också fler barn som är placerade utanför hemmet. Barn som bor i höghusdominerade förorter är de som främst placeras utanför hemmet. I undersökningen utreddes den regionala koncentrationen av missbruksproblem och psykiska problem samt svårigheter att klara sig ekonomiskt i barnfamiljer samt sambandet mellan faktorer i anslutning till bostadsområdet och hur ofta barn placeras utanför hemmet. – Bland föräldrar som bor i förorterna var missbruksproblem eller psykiska problem och svårigheter att klara sig ekonomiskt vanligare än bland föräldrar som bor i kransområdet, säger specialforskare Kirsimarja Raitasalo vid THL. Dessutom är det vanligare att barn placeras utanför hemmet i områden där andelen personer som saknar examen efter grundskolan, arbetslösa, ensamförsörjare och invandrare är större. – I de områden som har högst arbetslöshetsgrad har ett av 33 barn i lågstadieåldern placerats, medan motsvarande relationstal i de områden som har lägst arbetslöshetsgrad är ett av 125, säger Timo Kauppinen, forskningschef vid THL.

De skillnader mellan bostadsområdena som observerades i undersökningen var ganska små, men tydliga. Missbruksproblem hos föräldrarna kan förklara både att familjen hamnat i ett utsatt bostadsområde och att barnet placeras utanför hemmet. Å andra sidan kan föräldrarnas socioekonomiska utsatthet ligga bakom båda. På basis av undersökningen kan man inte säga om utsatthet i bostadsområdet leder till att man blir placerad utanför hemmet. I utsatta områden finns det i varje fall ett större behov av förebyggande arbete och tjänster. – Differentieringen av befolkningsstrukturen i bostadsområdena framhävs i stora städer och resultaten kan inte direkt generaliseras så att de gäller hela Finland. Observationerna ger dock ny information om hur missbruksproblemen och behovet av barnskydd koncentreras till utsatta bostadsområden. Det är skäl att beakta olika bostadsområden och familjernas behov när förebyggande arbete och tjänster planeras, konstaterar Raitasalo. Forskningsmaterialet grundar sig på social- och hälsovårdens register och omfattar alla barn som föddes i Finland år 2002 och deras biologiska föräldrar. Undersökningen är en del av forskningsprojektet ”Muuttoliike ja sosiaalipolitiikka lähiöiden väestörakenteen ja sosiaalisten ongelmien muokkaajina” (Migrationen och socialpolitiken påverkar förorternas befolkningsstruktur och sociala problem) som ingår i miljöministeriets Förortsprogram 2020–2022.

Tomas Lundqvist

Replik Maj 2022 21


Att hjälpa unga är ett privilegium och en plikt för varje vuxen De medverkande i kampanjen Nykter – Solklart bjuder in alla ungdomar i vårt land att fira skolavslutningen och starten på sommarlovet utan alkohol och droger. För att detta ska lyckas måste de vuxna se till att de unga kan leva ett hälsosamt och tryggt liv. De medverkande i kampanjen stöder också vården, ungdoms- och socialarbetet, polisen och räddningstjänsten i dessa synnerligen utmanande tider. Det går på många sätt bra för ungdomarna i vårt land. Nykterhet bland dem blir allt vanligare, vilket i hög grad ökar deras välbefinnande. Att antalet nyktra ökar ger ändå inte en tydlig bild av hur många andra barn och unga har det. Det finns fortfarande många bland dem som använder alkohol för att berusa sig. Situationen förvärras i många fall av andra samtidiga svårigheter, som ekonomiska problem, psykisk ohälsa och brottslighet, faktorer som utgör ett hinder för ett balanserat liv. Till polariseringen bland ungdomar bidrar också olikheter i uppväxt- och livsmiljö, störande beteende och bristande skolframgång. Hos en del ökar alkoholkonsumtionen stegvis sedan de i tidigt skede prövat alkohol, även om de inte har andra svårigheter i livet. Allt eftersom rökning och snusning bland ungdomar minskar uppmärksammas nya problem bland minderåriga, bland annat experimenterande med cannabis, vars negativa effekter användarna ofta inte är fullt medvetna om. Under uppväxten behöver man mer stöd än annars för att klara sig genom svårigheter. Ungdomarna bör uppmuntras att leva på ett hälsosamt och säkert sätt. Att sätta gränser och förbjuda vissa saker utgör en del av ansvarsfull fostran och vårdnad. Att föräldrarna föregår med gott exempel är i många avseenden av större betydelse än den vuxna befolkningen ofta tror. Ingen får lämnas ensam med sina problem. Kampanjen Nykter – Solklart uppmuntrar alla unga att tillbringa sin fritid och sina ledigheter utan alkohol och droger. För att det ska lyckas måste varje barns och ungdoms välbefinnande garanteras och de som har problem med alkohol och droger bli upptäckta och få hjälp. Det är också viktigt att omedelbart ingripa mot försäljning och langning av alkohol och droger. Att arbeta för dessa mål är varje vuxen persons plikt. Att uppmuntra till nykterhet är den bästa vägledningen till en trygg och balanserad framtid. Ett hälsofrämjande sommarlov är den mest inspirerande belöningen för en lång tids arbete – för oss alla!

Kampanjen Nykter – Solklart ordnas nu för 20:e gången. Förutom Nykterhetens Vänner medverkar även ASH i Finland, Barnavårdsföreningen i Finland, Blå Bandet i Finland, Estlands Nykterhetsförbund, ETRA, Förbundet Vita Bandet i Finland, Föreningsnätverket för förebyggande rusmedelsarbete, Helsingin Kouluraittiuspiiri, Hem och skola, Hälsovårdarförbundet, KRAN, Lära för Livet-stiftelsen, Myllyhoito, Nuorisokasvatussäätiö, Nykterhetsförbundet hälsa och trafik, Rädda Barnen och Sinuli. De medverkande i Nykter – Solklart gratulerar varmt alla unga som firar sin examen och att sommarlovet börjar. Vi önskar alla en trevlig sommar! Låt oss fira på ett säkert sätt utan droger!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev www.nykter.fi

22 Replik Maj 2022


SUDOKU Medium svårt

Lätt

Elakt svårt

REPLIKKRYSSET

Rätta svar finns på Nykterhetsförbundet hälsa och trafiks webbplats nykter.fi under Repliks webbsidor.

Svar 4/2021

Vinnare i Replikkrysset 4/2021: Saga Eklund, Kvevlax Vi gratulerar vinnaren!

Replik Maj 2022 23


REPLIK

Nykterhetsförbundet hälsa och trafik Magasinsgatan 10, 65100 Vasa www.nykter.fi

la n d

kfin ns

s

ed

ve

Ru

m

afik Tr

Nykterhets fö

h

t Hälsa e d oc un b r

els

före b yg g a n d

S i e

Ny logo! Styrelsen för Nykterhetsförbundet hälsa och trafik har antagit en ny logo för förbundet i april. Bokstäverna NHT är lätt skuggade och placerade i en cirkel fylld med förbundets huvudfärg. Runt cirkeln finns namnet och Rusmedelsförebyggande i Svenskfinland, som beskriver verksamheten. Här till höger finns även en variant där texten står till höger om cirkeln. Typsnittet är Open Sans.

Det här är förbundets huvudfärg som också finns i den nya logon. Färgen används för att väcka upmärksamhet och lyfta viktig information från förbundet.

24 Replik Maj 2022

Accentfärg som passar ihop med huvudfärgen.

Mörk neutral färg som till exempel används i rubrikerna på förbundets webbplats.

Ljus neutral färg som kan användas för bakgrunder och ökar djupet i färgpaletten.

Det här är en komplementfärg som kontrasterar till huvudfärgen.


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.