Replik 2-2014

REPLIK Ingen ska dö

Balders hus 200 år

Tidskrift om alkohol, droger och trafiksäkerhet Nykterhetsförbundet Hälsa och Trafik Nummer 2 · Juli 2014

Våga se barnet

”Vi når unga via dialogen”

UTTALANDE FRÅN VÅRMÖTET 26.4.2014

Verksamhetsledaren TOMAS LUNDQVIST

Stabil ekonomi i förbundet Hälsa och Trafiks vårmöte fick i år nöjet att godkänna ett bokslut med ett oväntat stort överskott. Resultatet visade över 35 000 euro på plussidan, bland annat tack vare att Eosprenumerationerna ökar. Förbundets tryckeri- och postningskostnader har också pressats ner under året.

NYKTERHETSFÖRBUNDET

RESULTATET PÅVERKADES också

av att en del ungdomsverksamhet som fått fondunderstöd, kom att genomföras först i år, 2014. Det positiva resultatet innebär att vi under resten av det här året kommer att kunna ha en drogförebyggare som arbetar deltid med ungdomsarbete och UNF-verksamheten.

VÅRMÖTET FICK ÄVEN I SAMBAND med

Raitismajas bolagstämma ett ekonomiskt positivt besked, då bolaget visade en vinst på 27 437 euro. Antalet personer som bott i Raitismaja 2013 var 853, en ökning med 69 personer från föregående år. Det mångåriga samarbetet med Ab Folkhälsan utbildning kommer under året att avslutas, vilket kommer att påverka Raitismajas ekonomi i någon mån. Folkhälsan kom-

mer inte att kunna delta i kortkurserna som tidigare.

STYRELSEN TILLSATTE I APRIL ett

framtidsutskott som ska fundera över förbundets organisation och föreningslivet i framtiden. Oroande är att flera föreningar har minskat, eller helt lagt ner sin verksamhet det senaste året. Tanken är att utskottet presenterar en framtidsvision som sträcker sig fram till år 2020.

EN ANNAN UPPGIFT för

utskottet är att ta ställning till en revidering av förbundets värderingar och grundsyn, som senast blev fastslagen och godkänd av vårmötet 2011. Som en del av framtidsarbetet startar även en kampanj för medlemsvärvning i höst, där vi hoppas att även föreningarna och alla medlemmar är aktiva.

MEDLEMMARNA I FRAMTIDSUTSKOTTET och

styrelsen tar gärna emot åsikter från föreningar och medlemmar. Personerna som valdes till framtidsutskottet är Ida Bernas, Anton Plogman, Tomas Lundqvist, Lory Strengell och Kalle Halme.

Ett förslag till framtidsvision kommer att presenteras för styrelsen i höst.

Bli stödmedlem Vill du stöda vårt rusmedels­förebyggande arbete bland barn och unga i Svensk­ finland? Och samtidigt stöda trafik­nykterheten? Du kan i så fall betala in 10 euro och bli stödmedlem. Då får du tidskriften Replik i din postlåda fyra gånger om året. Konto­numret är FI78 4970 1010 7086 71 Aktia bank. Kom ihåg att skriva namn och adress. Tack för ditt stöd! www.nykter.fi

2 REPLIK | 2 2014

Unga tror att andra dricker mer Ungas föreställningar om jämnårigas drickande präglas av det vi brukar kalla för majoritetsmissförståndet.

Ungdomarna tror att andra dricker mer alkohol än de själva, vilket kan leda till att ungas alkoholbruk ökar.

Undersökningar visar dock att fylledrickandet bland unga minskar och antalet helnyktra ungdomar ökar. Det här tycker vi att vuxna kan ta till sig så att de inte misstar sig och tror att unga dricker mer än vad de gör. Satsa i stället på att stöda ungas val att inte dricka alkohol och förmedla kunskapen om att andra inte heller dricker så mycket som vi tror.

Ungdomar säger att det är lätt att få tag på alkohol, trots att det enligt alkohol­lagen är förbjudet att sälja eller förmedla till minderåriga.

Inställningen bland vuxna är ibland inkonsekvent. Man anser att åldersgränser är bra, men trots det köper en del vuxna ut alkohol till sina barn, syskon eller yngre kompisar.

Ur de ungas perspektiv kan det här verka förvirrande. Varför finns det lagstiftning om den inte följs?

Att bjuda på alkohol hemma motiveras bland annat med att man vill lära unga dricka ”kultiverat”. Andra anledningar kan vara rädsla för situationer som ungdomarna kunde hamna i om de på egen hand skulle skaffa alkohol. Vi rekommenderar att du som vuxen står på dig och berättar att du inte kan köpa ut eftersom det är olagligt. Berätta också för barnens äldre syskon och andra vilken inställning du har. Forskningen visar att de som får alkohol av sina föräldrar också dricker mera.

Ida Bernas ordförande

Ledare

INNEHÅLL 2

Verksamhetsledaren

3

Ledare

4

Sjuor ser positivt på alkoholdrycker

5

Före detta missbrukare skolas till experter

6

Drogförebyggande dagarna

8

Dialog med unga god metod i drogfrågan

10

Ingen ska dö av rattfylleri

11

Svenska hotellet Orit

14

Succékväll med Marco och tårta

15

Uppstickaren PopNAD lockar läsare

16

Balders hus 200 år

20

Trygga under vingarna i Balders bo

21

Alkohol näst största risken för cancer

22

Från fältet

25

“Vi ska gråt å”

26

Minnesord över John Forsberg

27

Replikkrysset

Replik utkommer med fyra nummer per år.

Nr 3 2014 utkommer ca 19.9, materialstopp 1.9 Nr 4 2014 utkommer ca 1.12, materialstopp 14.11

Ojämn match mot bryggeriindustrin

L

igaklubben FF Jaro i Jakobstad stretade länge emot. Längst av alla försökte man hålla fotbollsmatcherna ölfria. Men i slutet av nittiotalet gav man efter och mellanölet gjorde sitt inträde också på Jaros matcher. Det var helt enkelt den allmänna trenden, kanske ännu mera synlig inom hockey och motorsport. Bryggeriindustrin vill gärna förknippas med idrottsframgångar och ungdomlighet. Sporten jagar sponsor­ pengar.

Att alkohol och idrott inte är någon bra kombination är många överens om. Åtminstone i princip. I det stora fotbolls­landet Brasilien ledde bråk och våld i samband med fotbollsmatcher till att man för över tio år sedan införde ett totalt alkoholförbud på alla fotbollsarenor. Något som de flesta nu verkar acceptera och vara nöjda med.

Man kunde tycka att ett landsomfattande alkoholförbud – lika för alla – skulle stå på tämligen säker grund. Men nu har en ännu mäktigare instans än det brasilianska fotbollsförbundet blandat sig i leken. Brasilien skall nämligen stå värd för VM i fotboll och då träder den internationella fotbollsfederationen, det mäktiga FIFA, in på scenen. Och FIFA sponsras med miljonbelopp av ett känt internationellt ölmärke.

Tidningen Accent skriver om hur FIFA:s generalsekreterare redan för ett par år sedan besökte Brasilien för att inspektera och han svävade inte på målet när den brasilianska nolltoleransen mot alkohol kom på tal.

– Alkoholhaltiga drycker är en del av VM så de kommer att finnas tillgängliga, deklarerade han enligt tidningen.

Generalsekreteraren slog fast att alkoholförsäljningen under VM inte var öppen för några förhandlingar. FIFA anser sig ha rätt att sälja öl. Punkt.

Och vad kan man sätta emot sådana påtryckningar? I de beslut som det brasilianska parlamentet tog gällande VM-arrangemangen finns det, enligt Accent, ingenstans nämnt att alkoholförsäljning inte skulle få förekomma.

Bland dem som arbetar med alkohol- och drogproblem i Brasilien är man upprörd över det inträffade. Accent citerar alkoholforskaren Carlos Saldago som menar att alkohol-

förbudet på arenorna positivt har påverkat också de allmänna attityderna till öl och sprit.

Han betecknar det som ett socialt framsteg.

– Tidigare hade vi mycket problem med bråk och våld på läktarna, mellan de olika lagens supportrar och mellan supportrar och polis. Men detta förändrade stämningen, säger han.

Accent noterar också att fler länder framöver kan få problem med det mäktiga FIFA. Fotbolls-VM 2018 skall hållas i Ryssland och VM 2022 i Qatar. Båda dessa länder har förbud mot alkohol på fotbollsarenor.

Just nu förs en livlig debatt om alkohol och idrott på många håll i världen. Frankrike har redan en mycket restriktiv lagstiftning när det gäller alkoholreklam i idrottssammanhang och i England diskuteras den allt mer överdrivna alkoholsponsringen. Norge är något av ett föregångsland i Norden. I Sverige har så kallade alkogrindar som inte släpper in påverkade åskådare aktualiserats.

Säkert skulle det behövas en aktivare debatt också hos oss om bryggeriindustrins närvaro på fotbollsarenor och i hockeyrinkar, men också på musikfestivaler och andra evenemang som särskilt vänder sig till en yngre publik. Att reklam påverkar unga och sänker tröskeln till drickande finns det forskning på.

Den mäktiga bryggeriindustrin kommer nog inte att ge sig i första taget. Men det är inte omöjligt att det framöver kommer att visa sig att FF Jaro i själva verket var en föregångare när man i det längsta försökte hålla sina matcher alkoholfria.

JAN KRONHOLM

|

2 2014 REPLIK

3

FÖRÄLDRARNA KÖPER UT

Sjuor ser positivt på alkoholdrycker Många föräldrar köper alkohol till sina barn och de unga har en positiv attityd till alkohol.

Det finns en direkt koppling mellan föräldrarnas langande och de ungas attityder. De här slutsatserna kan dras utgående från ett färskt examensarbete.

Tre blivande hälsovårdare vid yrkeshögskolan Novia i Vasa, Tina Forsander, Jenifer Groop och Emilia Utriainen har undersökt hur ungdomar i årskurs 7 förhåller sig till alkohol. De ville också belysa vilket inflytande föräldrar och kamrater har på alkoholvanorna. Totalt deltog 85 sjuor från en högstadieskola i Österbotten.

Drygt hälften av sjuorna har en positiv attityd till alkohol, vilket oroar de tre Noviastuderandena. Det förebyggande arbetet borde sättas in i årskurs 7 eller redan i årskurs 6 i lågstadiet. Då över hälften redan har smakat alkohol i årskurs 7, kan det vara skäl att sätta in de förebyggande insatserna tidigare, sägs det i examensarbetet.

En annan oroande tendens är att en stor del av ungdomarna får alkohol av sina föräldrar. Däremot svarade de flesta eleverna att föräldrarna inte borde ge sina barn alkohol.

Andra ansåg att föräldrarna kan förse sina barn med alkohol "för annars köper man ändå av någon annan".

De flesta unga hade diskuterat frågor kring alkohol hemma, vilket var ett glädjande resultat. Olika studier visar vikten av öppna diskussioner om alkohol i hemmet, samt att föräldrarna sätter gränser för sina barn.

Föräldrarna har en viktig roll som förebilder i fråga om alkoholanvändning. Därför är det viktigt att föräldrarna inte ger alkohol till sina barn.

– Därför borde även föräldrarna informeras och upplysas om att de påverkar sina barns alkoholanvändning. Riskerna med alkohol borde också tas fram, så att föräld-

Tina Forsander, Jenifer Groop och Emilia Utriainen har jämfört åsikterna i en sjunde klass med en undersökning gjord för drygt 20 år sedan i samma skola. Enligt dem har dagens sjuor en mera positiv syn på alkohol än de som gick för 20 år sen.

rarna inser vilket problem alkohol är bland de unga, konstaterar de tre som står bakom rapporten.

FÖREBYGGANDE I SKOLAN

Skolhälsovården kunde ordna upplysningen som en del av det förebyggande arbetet mot alkoholanvändning, föreslås det i studien. Dessutom är det viktigt att de förebyggande insatserna bland unga beaktar de förändringar som sker i alkoholvanorna.

Vissa undersökningar tyder till exempel på att ungdomarna dricker oftare, men mindre mängder.

– Det vore bra med en förebyggande arbetsmetod planerad enligt dagens ungdomar och de användningsmönster som gäller idag.

Föräldrar och kompisar ska också beaktas och arbetsmetoden ska försöka involvera föräldrarna.

Studien granskar hur många av eleverna i årskurs 7 som har smakat alkohol. Det visar sig att 70% någon gång har smakat alkohol, fler pojkar än flickor. Ett oroande högt resultat, eftersom andra finländska rapporter pekar på en betydligt lägre siffra, kring 40%. Det här tyder på att det aktuella högstadiet ligger högre i alkoholkonsumtion än medeltalet.

Av de svarande tyckte 75% att man kan använda alkohol måttligt. Resten, 25%, ansåg att man inte alls behöver alkohol och angav "dumt", "skadligt" och "onödigt" som orsak.

Kompisarna och grupptrycket verkar spela mindre roll i årskurs 7 än i årskurs 8 och 9.

Cirka 93 % av sjuorna svarade att de kan tacka nej till alkohol som bjuds i kompiskretsen. I resultatet märks att nästan hälften hade en bästa kompis som drack. Ett visst samband fanns mellan att ha kompisar som dricker alkohol och att eleven själv någon gång smakat alkohol. Men två tredjedelar ansåg att de inte påverkas av kompisarnas inställning till alkohol.

Enkäten till eleverna innehöll också frågan: "Känner du någon i kamratkretsen som har prövat narkotika?"

– Resultaten överraskade oss. I årskurs 7 kände 13 elever någon som prövat narkotika.

Det är skrämmande många i högstadiets lägsta klass.

Författarna konstaterar att narkotika faller utanför deras forskningstema, men påpekar att ämnesområdet vore högaktuellt att forska vidare i.

TEXT OCH FOTO SONJA ROSBÄCK

Före detta missbrukare skolas till experter

P

ersoner med egna erfarenheter är experter på det som de varit med om. Genom att ta vara på de erfarenheter personer med bakgrund i missbruk och mental ohälsa har, kan servicen utvecklas.

Det här berättade Marika Johansson, projektkoordinator för Sinnets nyckel, när hon föreläste vid de riksomfattande förebyggardagarna i maj i Helsingfors.

Dagarna gav bland annat nya perspektiv på arbetet inom missbrukarvården. Nytt för i år var att några föreläsningar gick på svenska.

Marika Johansson, projektkoordinator för Sinnets nyckel, var en av dem som medverkade på svenska. Johansson berättade att satsningen bland annat strävar till att främja delaktighet, utveckla service med låg tröskel och fördjupa kunskaperna hos de professionella. Personer med egna erfarenheter är experter på det som de varit med om. Genom att ta tillvara de erfarenheter personer med bakgrund i missbruk och mental ohälsa har, kan servicen utvecklas.

Via projektet kan deltagarna utbildas för att bli erfarenhetsexperter. I utbildningen kan deltagarna bearbeta sina egna erfarenheter, samtidigt som de utbildas för att stöda andra med liknande bakgrund. Erfarenhetsexperterna kan sedan jobba till exempel som föreläsare, stödpersoner och ledare för stödgrupper. Mikael Söderström, erfarenhetsexpert, var ett lysande exempel på hur det är möjligt att dela med sig av sina upplevelser. Han delade bland annat med sig av lärdomarna i utbildningen och jobbet som erfarenhetsexpert.

STRATEGIER BEHÖVS

Maria Normann från Preventiimi betonade vikten av att varje organisation har en rusmedelsstrategi. Det är viktigt att planera långsiktigt, skapa gemensamma spelregler i organisationen och fördela ansvaret för att det förebyggande arbetet ska bli mera ändamålsenligt. För den enskilde blir det också enklare att jobba när det finns tydliga strukturer och regler kring vad som gäller. Normann gick även igenom skyddsfaktorer och riskfaktorer och betonade att strategierna ska vara genomförbara och konkreta.

Från Finlands Svenska Idrott medverkade EvaLotta Backman-Winquist. Hon redogjorde för sin organisation och berättade vilka förebyggande beslut som redan finns. Backman-Winquist konstaterade att organisationen är stor och att den rus-

medelsförebyggande verksamheten kan utvecklas.

Många är involverade i föreningarna och det krävs därför tid för att bygga upp fungerande strategier.

Förebyggande rusmedelsarbete EHYT rf och Nätverket för förebyggande rusmedelsarbete ordnade temadagarna.

TEXT LORY STRENGELL

M e d Bo nussk y dd k an du spara upp t il lh undrat al s e uroo m du k o l l ide rar. www.lokaltapiola.fi

Samtalspriser: www.lokaltapiola.fi. Tjänsteleverantörer: LokalTapiola Ömsesidigt Försäkringsbolag, LokalTapiolas regionbolag, LokalTapiola Ömsesidigt Livförsäkringsbolag, LokalTapiola Kapitalförvaltning Ab (LokalTapiola-fonderna förvaltas av FIM Kapitalförvaltning Ab). Banktjänster: SBanken Ab. Pensionsförsäkringar: Ömsesidiga Pensionsförsäkringsbolaget Elo.

|

2 2014 REPLIK

5

Drogförebyggande dagarna

Våga se barnet i dig – möt sedan barn i nöd Anette Rönnlund vill uppmana vuxna att vara lyhörda för de signaler som barn från alkoholisthem ger och våga möta behoven fördomsfritt.

SE BARNET, tala

Eivor Hedman känner sig överraskad, hedrad och rörd över utmärkelsen.

Eivor Hedman drogförebyggare för år 2014 Eivor Hedman från Korsholm har fått utmärkelsen Årets drogförebyggare.

Hon är verksamhetsledare för Drogfri ungdom och har varit det sedan organisationen startades i slutet av 1980-­talet.

Via Drogfri ungdom har hon under många år skapat förutsättningar för meningsfull fritidssysselsättning för ungdomar.

Med hjälp av många duktiga unga ledare har hon under det senaste årtiondet lett Power Club i Vasa. Klubben har närmare 500 medlemmar.

Genom att ordna utbildning sprider Hedman kunskap om missbruk till anhöriga, studerande, professionella och andra intresserade.

Priset delades ut av Nykterhetsförbundet Hälsa och Trafik under de Drogförebyggande dagarna i Tammerfors.

6 REPLIK | 2 2014

med barnet, lyssna till barnet.

– Våga se mig och min situation och framför allt, bekräfta mig och min framtid!

Det här är kanske det viktigaste rådet till alla vuxna som kommer i kontakt med ett barn från en missbrukande familj. Budskapet är entydigt från Anette Rönnlund, socionom och psykoterapeut. Hon har själv vuxit upp i en familj med missbruk.

Anette är kritisk till vuxnas oförmåga att gripa in och hjälpa familjer med missbruk.

Inte nog med att alla i den utsatta familjen känner förnedring och skuld över beroendet. Omgivningen tycks också bära på skam och rädsla.

Anette Rönnlund formulerar det så här: – Som barn kunde jag känna att många vuxna blev rädda, de ville inte, eller vågade inte, se saken som den var. Som barn tänker jag då: Om problemet är så här svårt, att inte ens vuxna kan tala om det eller gripa in, så måste ju läget vara helt hopplöst.

Men hopp, det är precis vad de vuxna ska ge barnen. Peka på en ljus väg ut ur det mörka. Alla som omger barnet, kompisarnas föräldrar, lärarna, ungdomsledarna, någons storasyskon, alla har en viktig uppgift att stöda ett utsatt barn. För att kunna göra det, bör de vuxna först känna igen tecknen som utmärker många barn från missbrukande hem. Allra först ska vuxna dock våga öppna sitt inre och nå barnet inom sig själva. Det sårbara, formbara, maktlösa barnet, som är beroende av de vuxna.

– Jag önskar att jag hade en manual för processen att hitta barnet. Dessutom önskar jag få veta hur det sociala arvet kan brytas, säger Anette Rönnlund under sin föreläsning.

Beroende och missbruk används ofta parallellt. Det handlar om en situation då drogen eller alkoholen tagit makten i familjen. Bakom alla begrepp som "familjer med särskilda behov" eller "maskrosbarn" finns en person som upplever sin situation på ett

personligt sätt, betonar hon. Ändå bär dessa dysfunktionella familjer på likartade mönster.

Bristen på fasta rutiner och tillit är typiskt.

Situationen inom familjen varierar enligt vilket sinnesläge den beroende befinner sig i. Missbrukaren varierar i humör och beteende. Den nyktra föräldern har svårt att vara närvarande i nuet. Frustration och ilska kan förekomma. I berusat tillstånd blir personen förändrad. Rollerna förändras enligt graden av nykterhet och fylla. Vanligt är att missbrukaren abdikerar från föräldrarollen. Regler, ritualer och traditioner som bekräftar barnets tillvaro och ger trygghet, varierar eller kanske saknas helt.

– Ibland kan det vara tillåtet att boxas lite med lillebror. Men i andra lägen kan det vara helt förbjudet. Barnet har att göra med tänjbara gränser som utan förvarning ändras.

De här växlingarna och den ständiga pejlingen av känslostämningarna stjäl energi av

Drogförebyggande dagarna barnet. Den ständigt närvarande oron som också gäller föräldrarnas hälsa, ensamheten kombinerad med maktlöshet och rädsla för våld leder till svag tillit till vuxna.

– Barnet måste gissa sig till vad som gäller för stunden.

Däremot, genom att bekräfta barnets upplevelser och känslor, får vi ett tryggt barn.

– Vi hjälper våra barn att bli personligheter. Det sker bland annat när vuxna speglar barnets känslor.

Också barnets föräldrar borde bekräftas som människor.

– Vi vuxna har kanske dåligt samvete för att vi inte griper in. Men barnen får betala ett högt pris för vuxnas oförmåga.

Bita huvudet av skammen och våga fråga.

Ge de missbrukande föräldrarna och barnen en ärlig chans att diskutera och berätta.

Kan dessa problem lösas? Ja, menar Anette Rönnlund. Till exempel på rehabiliteringshemmet Pixnekliniken i Malax sitter klienter som har vuxit upp i en dysfunktionell familj.

– Tala med dem! Var nyfiken på deras erfarenheter, uppmanar Rönnlund.

Socialen kunde enligt henne vara mer vaken. Hon har upplevt brist på delaktighet från socialens sida. I kontakten märks att socialen ser på familjen som ett problem. Inte som en grupp med individer.

– Jag upplever också att signalerna från de vuxna är otydliga. Många vuxna förstår inte att ett barn har ett budskap, att det signalerar om nöd.

Behovet kan yttra sig på olika sätt. I högstadiet kan en elev uttrycka ett budskap om att inte bli tagen på allvar eller vara missförstådd genom att skolka och tjuvröka.

– Svajande betyg eller nedåtgående siffror kan vara en signal om att större problem ligger i bakgrunden.

Anette Rönnlund vill också sticka hål på fördomarna. Det sker genom att vi blir medvetna om att vi bär på fördomar. Men det viktigaste är att vara lyhörd för barnets situation och behov.

– Vi ska alla se barnet när vi möter det, tala med det och bry oss om det. Kanske det inte ens är vårt eget barn. Men det afrikanska ordspråket gäller även oss: ”Det behövs en hel by för att uppfostra ett barn”.

ANETTE RÖNNLUND talade

kring temat Hur utomstående kan hjälpa barnet i alkoholistfamiljen vid de Drogförebyggande dagarna i Tammerfors i mars.

TEXT & FOTO SONJA ROSBÄCK

Barnens villkor berör på djupet Marlene Gädda från yrkeshögskolan Novia trivs bra på årets drogförebyggande dagar.

– Det här är en av de bästa gångerna jag har upplevt. Årets koncept passar den breda publiken. Vi deltagare kommer ju från så många olika områden, säger hon.

Livsberättelserna, där personer berättade om sin uppväxt i familjer med alkoholberoende, gav speciellt mycket.

– Det är värdefullt att få insyn i självupplevda erfarenheter av livet i en alkoholistfamilj. Hela situationen blir mera levande och berörande, säger Marlene Gädda.

Hon menar att årets temadagar på ett övertygande sätt lyfter fram de starka känslor som ofta förknippas med de olika rollerna i en missbrukande familj.

Perspektivet, ur de anhörigas synvinkel, är särskilt värdefullt.

– Vi ska se helheten, inte enbart se till den person som är alkoholberoende. I min undervisning av blivande sjukskötare och socionomer kommer jag efter det här att lyfta fram de anhöriga och deras betydelse mer än tidigare, förklarar Marlene Gädda.

Anne Bogren har också tagit till sig temadagarnas budskap: – Se mej, hör mej, det är det utsatta barnets nödrop till omvärlden. Vi kan alla så in ett positivt frö genom att engagera oss i de här barnen, fråga hur de har det och visa att vi vuxna bryr oss. Vi får våga vara jobbiga i arbetet att nå dessa barn, säger hon.

Själv arbetar hon med uppsökande ungdomsarbete vid Vasa stads ungdomsavdelning.

|

2 2014 REPLIK

7

Larsmo Kommun www.larsmo.fi

Larsmo KronobyKommun Kommun www.larsmo.fi www.kronoby.fi

Kronoby Kommun Nykarleby Stad www.nykarleby.fi www.kronoby.fi

Nykarleby Stad www.nykarleby.fi www.vora.fi / 06 382 1111

Korsholms Kommun www.korsholm.fi

www.vora.fi / 06 382 1111

Dialog med

– Vi tror på dialog och växelverkan som verktyg för att nå barn och unga i drogfrågan. Men skrämseltaktik, där man ger fakta och uppmanar eleverna att lyda, håller inte som metod. Genom att diskutera och utgå från de ungas erfarenheter får vi däremot en effekt som också håller på sikt.

Det här säger Annika Eloranta, som har jobbat med Hubu, en drogförebyggande satsning inom ramen för EHYT Förebyggande rusmedelsarbete. EHYT är en riks­täckande organisation med huvudsäte i Helsingfors.

Med avstamp i de ungas situation här och nu skapar Hubu en effektiv metod att påverka barns och föräldrars attityder. Ehyts arbete är brett förankrat i skolorna och gäller barn från femman till andra stadiet.

Eleverna i varje klass får svara på gallupfrågor genom att trycka på mentometer­knappar. På det här sättet mäts dagsläget i klassen. Det ger en stark relevans när drogförebyggaren diskuterar med klassen utgående från det aktuella läget.

EHYT möter många barn och ungdomar för att tala med dem om drogfrågor. Ett sätt är att göra det via en satsning som kallas Hubu. Metoden går ut på att hålla lektioner i drogfostran i skolorna. Till helhetstänket hör att också ordna föräldrakvällar samt personalskolning för de anställda vid skolan.

Målet med det drogförebyggande arbetet är att minska ungdomarnas användning av droger eller att åtminstone

StoraKommun scenen Korsholms

www.korsholm.fi

Stora scenen

Om österbottniska politiker, spelmän, vildsinta entreprenörer och de vanliga verkliga människorna Baserad på Leif Sjöströms serier REGI: Joakim Groth URPREMIÄR LÖRDAG 15 NOVEMBER 2014

Om Edith Södergrans inre och yttre värld TEXT OCH REGI: Cilla Back URPREMIÄR FREDAG 12 SEPTEMBER 2014 WASA TEATERS BILJETTKASSA

Sandögatan 7, 06-3209330 öppen må-lö kl 12-14.30 & 15-17

WWW.NETTICKET.FI / WWW.WASATEATER.FI

8 REPLIK | 2 2014

unga god metod i drogfrågan skjuta på debuten. Under drogförebyggarens lektion får de unga frågor som de svarar på via mentometer­knappar.

På det här sättet kartläggs de ungas tankemönster och handlingar. Eleverna svarar anonymt och ser samtidigt hela klassens svar i realtid. Det här gör gallupen till en spännande process. Utgående från svaren diskuterar klassen frågor som rör alkohol, tobak och narkotika.

Resultaten visar överlag det som andra kartläggningar visar, nämligen att tobaksrökningen minskar i popularitet.

Då hela klassen har fått medverka till testresultatet, känner eleverna större delaktighet. De har en högre motivation att delta i den efterföljande diskussionen, än om till exempel en allmän statistik hade blivit presenterad för dem.

Det samma gäller för den föräldrakväll, som följer efter träffarna i klasserna. Under kvällen får föräldrarna ta del av den färska gallupen, där också deras egna barn deltog.

Grafiken och staplarna öppnar föräldrarnas ögon och får dem att inse läget. De förstår till exempel att cannabis har blivit mycket vanligare i dagens kompiskretsar, än vad fallet var när föräldrarna själva var unga.

Ibland kan reaktionerna bero på att procenttalet kan bli rätt högt i redovisningen, trots att det endast är fråga om några få elever i praktiken, säger Annika Eloranta.

Om klassen har till exempel 25 elever, är fem elever lika med 20%, för att nämna ett exempel.

Det viktigaste är att lära föräldrarna att diskutera rusmedel med sina barn. Att man kan tala om de här frågorna som förälder, att det inte behöver vara en yrkesmänniska till det.

Gallupen kan också ge positiva överraskningar. När eleverna får svara anonymt, kryper sanningen ofta fram.

Klassen kan ibland känna lättnad över att kompisarna kanske har överdrivit sina erfarenheter av alkohol, tobak och andra droger en smula. Och föräldrarna inser på basen av resultaten att argumentet från barnen: ”då alla andra också får…”, inte alltid stämmer.

Föräldrarna och skolorna utrustas med praktiska tips och verktyg inför diskussionen med barnen kring drogfrågorna.

– Hubu jobbar på lång sikt. Vi besöker samma skolor flera år i rad för att trygga kontinuiteten, säger Annika Eloranta.

Hubu är Ehyts största satsning på svenska. Drogförebyggaren besöker bland annat svenska skolor i till exempel Lovisa, Lojo, Grankulla, Vanda och Hangö, Raseborgsområdet, Kyrkslätt och Esbo.

Hubus skolteam träffar 11 000 personer per år. Av dem är cirka 4000 svenskspråkiga. I siffran ingår även föräldra­- och personalträffarna. År 2013 var en tredjedel av Hubus träffar i skolorna svenskspråkiga. EHYT strävar småningom till att bli en tvåspråkig organisation.

– Vi har till och med en egen ”svenskatalande klubb”, där vi här på jobbet aktivt deltar på arbetstid för att praktisera vår svenska.

EHYT har också foldrar på svenska. Materialet finns bland annat på hemsidan www.ehyt.fi.

TEXT OCH FOTO SONJA ROSBÄCK

Annika Eloranta möter många barn, unga och föräldrar och diskuterar drogfrågor med dem inom ramen för metoden Hubu. Idag jobbar hon med andra uppgifter i organisationen Ehyt, som har flyttat in i stora utrymmen med pigga möbler.

”Gallupen kan också ge posi­ tiva över­ raskningar.”

En orangefärgad boll på ben har nyktra broschyrer i sitt gap.

Vuxna ska helst på ett enkelt sätt våga tala med de unga om frågor kring alkohol, tobak och narkotika.

|

2 2014 REPLIK

9

Ingen ska dö av rattfylleri Alkohol och bilkörning hör ihop! Javisst, du läste alldeles rätt. I vårt land är det nämligen helt tillåtet att dricka några mellanöl eller ett par glas vin och sedan sätta sig bakom ratten. Man kan dricka förhållandevis rejält, känna sig berusad, men fortsättningsvis klara sig vid polisens blåstest.

Vad man inte klarar är själva bilkörningen.

En svensk studie visar nämligen att föraren redan vid låga halter alkohol i kroppen har en tydligt förhöjd risk att förolyckas i trafiken. Redan vid 0,3 promille är risken att dö i trafiken tolv gånger högre än för en helnykter förare och vid 0,5 promille 26 gånger högre. Särskilt unga förare har en högre olycksrisk redan vid låga halter alkohol i blodet. Det här beror på att körningen inte har hunnit automatiseras via erfarenhet och att den därför påverkas mera av alkohol­intaget.

Studien har gjorts av Åsa Forsman vid VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut i Sverige.

Det har snart gått fyrtio år sedan riksdagen slog fast den straffbara gränsen vid 0,5 promille. Samtidigt poängterade riksdagen, gränsen till trots, att ingen borde hantera ett motorfordon under minsta lilla alkohol­påverkan. Finländarna förhåller sig idag negativt till rattfylleri. Upplysning och attityd­fostran har lett till en konkret attityd­ f örändring som förebygger ratt­ fylleri, olyckor och dödsfall i trafiken. Nio av tio skulle anmäla en berusad förare. Till och med sju av tio skulle sannolikt agera lika även om den berusade föraren vore en familjemedlem eller en god vän. Ändå om-

kommer årligen 58 personer och 676 skadas av rattfylleri.

Samtidigt förhåller sig ungdomarna tanklöst till alkohol och bilkörning. Var fjärde skulle agera chaufför på väg hem från en fest även lätt berusad och mer än var tredje skulle köra bakfull.

Nu är ett gyllene läge att ta tjuren vid hornen, ställa sig på barrikaderna och förenas i MHF Sveriges vision ”Ingen ska dö av rattfylleri”. Det första steget är att sänka den straffbara promillegränsen till 0,2 promille. Sänkningen skulle enligt uppskattning minska antalet trafikolyckor som särskilt unga förare råkar ut för. Samtidigt skulle den minska de förares andel i

trafiken som har förtärt lite alkohol, det vill säga kör under påverkan av 0,2–0,5 promille alkohol i blodet. Nyttan på lång sikt är att vi småningom skulle få en generation bilister som inte förknippar alkohol med möjligheten att köra bil, vilket borde vara av allmänt intresse.

Jag vet att just idag kommer en man att ta en drink, lite vin och något till kaffet och sedan sätta sig bakom ratten och han kommer i lagens ögon att betraktas som en nykter bilförare.

Vill du att ditt barn ska cykla på den gata där mannen kör fram?

KALLE HALME vikarierande trafikinstruktör

Bågar fr. 50€

Jakobstads Syncenter Storgatan 15, Jakobstad tel. 06-781 1023 fax 06-781 1024

Nykarleby Syncenter Topeliusespl. 12, Nykarleby tel 06-722 0770 fax 06-722 1572

Svenska hotellet Orit – en oas för nordbor på israelisk badort Inbäddad i frodig grönska ligger Hotell Orit, ett litet, mysigt hotell i markplan på semesterorten Netanya vid Medelhavskusten i Istrael. De svenska och israeliska flaggorna på fasaden hälsar besökaren välkommen.

|

2 2014 REPLIK

11

Gun-Britt Lönngren från Ekenäs har just sjunkit ner i soffan på det lilla, svenska hotellet Orit.

Också inredningen är svensk här.

H

otellet har nio rum och bildar en fräsch kontrast till de höga turisthotellen som tornar upp sig längs stranden några kvarter längre bort.

De svenska hotellvärdarna Ruth och Siegfried Luikert ser till att stämningen på hotellet är familjär och trivsam.

– Hotellet fungerar enligt ”bed and breakfast”-principen. Vi ordnar dess­utom ofta paketresor för mindre grupper, förklarar Siegfried Luikert.

Paret kommer ursprungligen från Tyskland men har växt upp i Sverige. Besökare från Skandinavien kan mot en liten slant kalasa på våfflor med grädde och sylt till en mugg svenskt kaffe, allt serverat av Ruth Luikert. Hotell Orit är med andra ord en sann välsignelse och ett andningshål för folk norrifrån som vill sticka sig in och ta igen sig en stund. Och få möjlighet att tala svenska.

Hotellgästerna kommer från hela världen. På våren och hösten har Orit många olika pilgrimsgrupper. Gästerna kommer

12 REPLIK | 2 2014

En grupp finlandssvenska och svenska resenärer väntar

främst från skandinaviska länder, men ibland även från andra länder. Många besöker hotellet på nytt igen. Också judarna har hittat till hotellet och anlitar det för olika ändamål.

PLATS FÖR VOLONTÄRER

Hotellet är en populär arbetsplats för sådana som vill jobba som volontärer i Israel. Volontärerna kan välja mellan två arbetsturer.

– De som har förmiddagsturen jobbar mellan klockan 7 och 14. Eftermiddagsturen pågår mellan klockan 15 och 22, förklarar Siegfried Luikert.

Arbetsuppgifterna går ut på att göra i ordning frukost, servera, städa, sköta tvätten, stryka och mangla.

– Ingen åldersgräns finns för volontärerna, men de ska ju tåla värmen förstås, tillägger han.

Hotellet har luftkonditionering, men det kan ändå bli varmt att jobba, särskilt utomhus.

p

Hibiskusens blommor lyser rött i häckarna nära hotellet. En svensk kvinna tyckte att hotellets utemiljö kunde piffas upp med växter och blommor.

Hon skred till verket och resultatet kan idag beundras av hotellgästerna.

Uteplatsen på framsidan är inbäddad i grönska och blommor.

Här kan gästen avnjuta sitt kaffe i lugn och ro.

tar

på kaffe och våfflor under sin visit till hotell Orit.

HOTELL ORIT ÄR EN SANN VÄL­SIGNELSE OCH ETT ANDNINGS­ HÅL FÖR FOLK NORR­ IFRÅN SOM VILL STICKA SIG IN OCH TA IGEN SIG EN STUND. OCH FÅ MÖJLIG­HET ATT TALA SVENSKA.

Volontären jobbar mellan tre veckor och tre månader. Kost och logi är gratis och fickpengen 400 shekel per månad, cirka 84,60 euro.

Från hotellet når besökaren många intressanta platser runtom i Israel.

Netanya är en känd turiststad norr om Tel Aviv med badstränder som sträcker sig kilometervis längs kusten.

HISTORISKA PLATSER

Orten ligger centralt mitt i landet och det går lätt att göra dagsutflykter till olika platser mellan Döda Havets sydspets till Libanons och Syriens gränser i norr.

Till Ben Gurion-flygplatsen eller Haifa kör man på 45 minuter och till Jerusalem tar det en timme och 15 minutet.

Till Genesarets sjö tar det något längre tid, till norra Galileen två timmar, Liba­ nons gräns två timmar och 45 minuter samt till Mazada vid Döda Havet cirka tre timmar.

Inom en timmes bilresa från Netanya

finns fascinerande bibliska och historiska platser att besöka. Missa inte de arkeologiska ruinerna i Megiddo eller Caesarea.

Megiddo vid Harmageddon-­slätten (där det sista slaget ska stå, enligt Uppen­barelse­ boken i Bibeln) var en strategiskt viktig plats under många århundranden. Platsen har varit vittne till många slag genom tiderna.

Caesarea med sin amfiteater, korsfararstad och akvedukt hör också till sevärdheterna. Kung Herodes på sin tid kunde knappast ha föreställt sig att man två­tusen år senare skulle sitta och lyssna på stora utomhuskonserter i den amfiteater han lät bygga.

De här platserna kan man alltså nå med hotell Orit som bas. Hotellets trädgård med sina praktfulla blommor är planterad av en trogen hotellgäst från Sverige.

Stället drivs av den svenska föreningen Israels vänner.

TEXT OCH FOTO SONJA ROSBÄCK

|

2 2014 REPLIK

13

Succékväll med Marco och tårta

Över 40 ungdomar kom till Vasa Arbis för att ta del av UNF:s evenemang Den inre talismanen, en inspirationskväll med gästföreläsare Marco Luponero. Det är mycket uppmuntrande att så många valde att komma och lyssna.

Marco Luponero är egenföretagare, rockmusiker och skådespelare. Han har under många års tid studerat olika metoder för hur man kan nå bättre självkänsla och självbild. Han har själv skräddarsytt ett program som han kallar den inre talismanen. Positivt tänkande var ett ämne som betonades extra mycket under kvällens gång. Alla kan vi nog hålla med om att en positiv inställning redan från början bygger grunden till det mesta här i livet.

Vi inom UNF tycker också att det är viktigt att man står för sin åsikt och att man vågar ta sig an nya uppdrag och projekt. Vi väljer ofta att stänga in våra drömmar och mål. Kanske för att vi är rädda för att någon skall sätta käppar i hjulet eller berätta för oss varför just DU inte kan göra, lyckas, jobba eller studera med det du vill.

SJÄLVKÄNSLA, ALKOHOL OCH RUSMEDEL

Många unga och vuxna erkänner att de använder rusmedel under veckoslut och festliga tillfällen för att våga ta kontakt med nya människor, mingla, dansa, ja helt enkelt för att höja sin självkänsla. Att träna på det som känns mest skrämmande lönar sig ändå i längden.

Som att exempelvis gå fram till en intressant person och säga ”Hej, jag skulle vilja lära känna dig” eller att gå fram till en Skådespelaren Marco Luokänd person och ge ponero berättade om självkänsla på Arbis i Vasa. en komplimang. När man har praktiserat en tid på att gå utanför sin så kallade ”säkerhetszon” och fått in det som tidigare känts onaturligt som en del av sin vardag kan frågan ”Varför dricker jag alkohol?” få en helt ny betydelse.

Förutom föreläsningen firade UNF 10 år och bjöd på kaffe och tårta till alla deltagande. Under kvällen hölls också en längre paus där deltagarna kunde bekanta sig med UNF:s värvningsbord.

ANTON PLOGMAN

14 REPLIK | 2 2014

UNF

Uppstickaren PopNAD lockar läsare WEBBSIDAN POPNAD har

blivit en riktig uppstickare som lockar allt fler besökare. Sidan ger snabbfakta om nordisk forskning kring alkohol, narkotika och tobak. Pigga webbredaktören Julius von Wright ansvarar för sidans material. Han puffar aktivt för sin sida via olika nätverk på webben. Satsningen har börjat ge resultat i form av stigande besökssiffror.

PopNAD svarar på behovet att snabbt kunna greppa olika forskningsrön och nationella jämförelser inom fältet alkohol, narkotika, spel- och andra beroenden.

Forskare, politiker, journalister och studerande hör till de vanligaste grupperna som besöker sidan för att få aktuell fakta till artiklar, tal och uppsatser.

– Nordiska jämförelser i ämnet alkohol, tobak och narkotika intresserar särskilt politikerna, säger Julius von Wright.

På det här sättet fungerar PopNAD även som bas för opinionsbildning.

PopNAD riktar sig förstås till alla som intresserar sig för alkohol-, narkotika och tobaksfrågor. Och det inkluderar också den breda allmänheten. Nästan alla är nyfikna på det här ämnet och berörs av det på olika sätt.

– Oberoende av vilken hållning människor har i alkohol- och drogfrågor, intresserar ämnet alla på ett visst plan. von Wright anser att forskningsresultat ska vara lätta att få tag på. Webbplatsen publicerar främst populariserade artiklar ur tidskriften Nordic Studies on Alcohol and Drugs, men även reportage och debattartiklar. Journalister i olika medier tar tacksamt emot tips om olika studier och rapporter som levereras i ett behändigt, journalistiskt format där det viktigaste står först.

– PopNAD bildar på det här sättet en bro mellan forskarna och medierna, säger von Wright. Han är själv utbildad journalist från Svenska Social- och Kommunal­högskolan vid Helsingfors universitet. Med det ena benet i journalistiken och det andra i forskningen har han en god överblick över sitt arbetsfält.

Att skriva rappt och lättfattligt om olika forskningsrön är en utmaning. En fälla som man lätt går i, är att skriva alltför generaliserande. Balansgången mellan det vetenskapliga kravet och populariseringen är inte alltid så enkel och slutresultatet varierar.

– Men idag ställs även kommunikativa krav på forskaren. Denne måste kunna öppna upp sitt forskningsfält och göra det begripligt även för allmänheten.

Enligt von Wright är det numera lagstadgat

Julius von Wright är mannen bakom webbsidan popNAD, som på kort tid lockat många besökare att läsa om forskning kring alkohol, tobak och droger.

att universiteten ska kunna sprida forskningsresultat till en större allmänhet. Lärosätena får direkta poäng för sin kommunikativa förmåga.

– PopNAD kan bli en av kanalerna för denna information, menar han.

Den redaktionella linjen är utstakad. PopNAD ska vara kritiskt granskande och ge en allsidig belysning av de frågor som tas upp.

Sidan fyller Nordens Välfärdscenter Finlands syfte att främja informations- och dokumentationsarbete av forskning om beroendeframkallande medel i de nordiska länderna. PopNAD kan i vissa fall bredda sitt innehåll för att också ta upp andra socialpolitiska områden.

Tidskriftens redaktionella innehåll bestäms av redaktören. Hur väljer då Julius von Wright vilka artiklar som ska tas med?

– Jag läser referensgranskade artiklar, debattinlägg och kolumner. De bör basera sig på vetenskapliga principer, säger han.

Skattepolitiken kring alkohol hör till de mest aktuella ämnena. Det yttre trycket från EU är kännbart.

– Debatten i Finland blir allt mer polariserad mellan två aktörer, den övergripande folkhälsan kontra bryggeriindustin, menar Julius von Wright.

Också diskussionerna kring de syntetiska cannabinoiderna står på den aktuella agendan.

Han berättar att han numera får stöd av

ett redaktionsråd som ger tips och råd och breddar synen på innehållet.

Hur kan PopNad utvecklas vidare? Ett förslag som Julius von Wright lagt fram är att anställa redaktörer i olika länder och söka pengar för ändamålet.

– Ett officiellt samarbete kan vara en utväg att utveckla PopNAD. Ett viktigt steg är att bredda basen för verksamheten.

Sedan Julius von Wright blev chefredaktör för Studentbladet, jobbar han numera en dag per vecka med PopNAD. PopNAD stöds bland annat av Helse- og omsorgsdepartementet i Norge, Statens Folkhälsoinstitut i Sverige, Sundhedsstyrelsen i Danmark och Statens institutt for rusmiddelforsking (SIRUS) i Norge.

TEXT OCH FOTO SONJA ROSBÄCK

POPNAD:S REDAKTIONSRÅD Ole Røed Bilgrei, Statens institutt for rusmiddelforskning SIRUS, Norge Mikaela Lindeman, Institutet för hälsa och välfärd THL, Finland Martin Stafström, Lunds universitet, Sverige Johan Edman, Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning Sorad, Sverige Merete Poulsen, Center for rusmiddelforskning CRF, Danmark

|

2 2014 REPLIK

15

Balders hus

200 år

Oas för lärda pionjärer och nykterhetsivrare

Parkettgolvet har putsats, väggar målats, kristallkronorna blankats och tekniken förnyats. I år fyller Balders hus i Helsing­ fors 200 år och jubilaren är klar att ta emot folkets hyllning. En 200-årshistorik om huset är på kommande. Mycket att fira alltså!

I Balders hus har nykterheten haft sin boning i åratal.

Huset är ”still going strong” och bjuder på olika aktiviteter. I Balders Café Köket kan den hungrige inta sin frukost i lugn och ro. Känner gästen sig manad att fortsätta, serveras brunch lite senare.

Många människor har under årens lopp styrt sina steg till Balders hus. Lärda pionjärer kläckte idéer kring borden på 1800-talet.

I ett av rummen i Balders hus blickar två människor ner på besökaren. De är avbildade på varsin oljemålning. Den ena är lätt att känna igen: Zacharias Topelius.

– Har han också varit här? undrar Replik-­reportern lite imponerad.

– Ja, Topelius brukade vara här. Men se på henne, hon som hänger bredvid Topelius, Alli Trygg-Helenius, hon var en riktigt imponerande kvinna, låter Krister Strandberg förstå. Han är barnfödd i huset och min ciceron under rundvandringen.

Uttalandet sätter myror i huvudet på mig. Vem är kvinnan som han vill lyfta fram? Hennes namn låter bekant, men jag kan inte placera in henne. Men nyfiken­ heten väcks. Måste slå upp namnet på uppslagsverket Wikipedia på nätet. Längre fram i texten kommer vi in på kvinnans insatser.

ryssarna år 1808. Då utsågs Helsingfors till huvudstad av den ryska kejsaren.

Byggnaden i enkel fransk barockstil blev klar år 1814. På den lite snofsiga adressen Alexandersgatan 12 i den empiriska stadsdelen träffades den dåtida finlandssvenska kultureliten. Här kunde Johan Ludvig Runeberg och Zacharias Topelius ses slinka in på möten hos något som kallades Lördagssällskapet.

Topelius bodde som ung student hos

Den här flygeln är en dyrgrip. Den var George de Godzinskys favoritflygel som han ofta trivdes vid.

Runeberg i Kronohagen. Det fann sig därför naturligt att Zacharias följde med till Lördagssällskapet. Gruppen startades år 1830 av unga helsingfors­akademiker.

Bland medlemmarna fanns nationalskalden Runeberg, fysikern och skalden Nervander, konst- och vetenskaps­profilen Fredrik Cygnaeus, statsmannen och författaren Johan Vilhelm Snellman, språkvetaren och resenären Matthias Alexander Castrén samt folkdiktnings- och språk-

Gamla silverfärgade kannor pryder hyllan i Café Kökets vackra utrymmen.

LÅNGA ANOR

Den ståtliga nykterhetsborgen Balders hus har långa anor. Huset kom till strax efter att Sverige förlorade Finland till << Den vackra välvda porten leder till innergården på Helenegatan 4. Om besökaren går in genom porten och sedan tittar uppåt, kan spår av bombsplitter ses ovanför den ljusgula väggen.

Många personligheter har satt sin prägel på Balders hus under 200 år. Fyra konstnärliga ”ljus­ huvuden” i ett av innergårdens fönster får symbolisera detta.

|

2 2014 REPLIK

17

Balders hus byggdes först i två våningar, men år 1931 byggdes en tredje våning med festsal och servering.

forskaren, läkaren Elias Lönnrot.

På mötena diskuterades litterära och politiska frågor. Lördagssällskapet var inflytelse­r ikt och påverkade den ny­ vaknade patriotismen i landet. Gruppen såg också till att grunda en privat skola, Helsingfors lyceum, som skulle ge en bredare allmänbildning än vad de statliga skolorna gav. Dessutom ville gruppen införa nya grepp inom undervisningen.

Balder erbjöd alltså en svenskspråkig oas för folk med framåtanda och visioner.

En tidig version av träffpunkten Luckan och tankesmedjan Magma i ett, kan man kanske säga.

Balder har fortfarande en liknande funktion om än i modern tappning. Här träffas tempelriddarna i RT Finlandia och nykterhetslogen Balder till sina möten.

Akademiska sångkören och Lyran övar också här.

– De har ett kontorsrum här till en subventionerad hyra. Vi vill stöda den finlandssvenska kulturen, förklarar Krister Strandberg. Han är styrelseordförande och vd för fastighetsbolaget Balder. Han är också viceordförande för föreningen Balder.

Föreningens ekonomi är sund, den har bland annat fått ta emot en del arv. Föreningen stöder nykterhetsarbete ekonomiskt, till exempel vissa kampanjer och skolsats-

18 REPLIK | 2 2014

ningar som Nykterhetsförbundet Hälsa och trafik gör.

– På det här sättet hjälper vi gärna till ytterligare i det förebyggande arbetet, säger Krister Strandberg.

FESTSAL OCH CAFÉ

I tredje våningen ligger Balders sal, festsalen. Den hyrs ut för fester, möten, utbildningar, konferenser och liknande evenemang. Tack vare den goda akustiken lämpar sig salen särskilt väl för konserter.

Salen är cirka 160 kvadratmeter stor och rymmer som mest 300 personer. Mellan scenen och publiken ståtar en svartblank flygel som lär ska ha varit kapellmästare George de Godzinskys favoritflygel. Instrumentet är en äkta Steinway & Sons, byggd år 1901, totalrenoverad år 2005.

Det är också här som tempelriddarna har sina månatliga möten. Scouternas basar följer likaså en lång tradition.

Festlokalen Balders sal står öppen för olika evenemang. Nyktra givetvis.

– Numera ser vi en tydlig förändring i attityderna hos dem som hyr in sig i utrymmena.

Det går bra att ordna festliga tillställningar utan alkohol.

De olika rummen i Balders hus används flitigt och är därför i behov av renovering. Hallen har målats och innergården renoverats.

– Vi har också klätt över stolarna i salen.

Mycket annat skulle behöva få en ansiktslyftning, men vi får ta det vart efter vi har möjlighet, säger Krister Strandberg.

Balders café ligger i tredje våningen.

Praktiskt nog leder två ingångar till caféet, en från Balders sal och en annan från aulan.

Caféet har cirka 50 sittplatser och drivs nu som ett separat företag.

Många väljer att starta sin dag med morgonmål som nu serveras här, liksom brunch.

– Vi testade ett samarbete med Kulturcafé Köket, och från och med juni har Café Köket tagit över hela caféverksamheten i huset.

KÄNDA PROFILER

Läget för cafeet och Balders hus är som sagt utmärkt. Hörnet av Alexandersgatan och Helenegatan ligger nära domkyrkan och Senatstorget i Kronohagen. Presidentens slott huserar i det östra grannkvarteret. Rakt söderöver ligger Salutorget och Södra hamnen.

I Balders hus möttes i slutet av 1800-talet kända föregångare som chefredaktör Uno Stadius och Alli Trygg-Helenius i familjär anda runt bordet. De diskuterade ivrigt hur nya tankar om nykterhet och bildning kunde spridas i Finland. De nya influenserna kom närmast från England och USA.

Krister Strandberg är nöjd att stolarna har klätts om med rött tyg.

Här provsitter han en av stolarna i Balders sal.

Förbundet Vita bandet i Finland grundades år 1905 på initiativ av Trygg-­Helenius.

Det är en kristen nykterhets- och socialvårdsorganisation för kvinnor. Förbundet har skyddshem för kvinnor, gatumission samt fadderbarns- och social verksamhet i kvinnofängelser.

Här på Balder fick Alli Trygg kanske höra om den barntidning som Zacharias Topelius startade år 1854, men som gick i graven år 1866. Alli Trygg-Helenius beslöt att väcka liv i Eos, som tidningen hette.

Som folkskollärarinna, nykterhetskämpe och kvinnosakskvinna ansåg hon att barn tidigt borde fostras i nykterhet. Alli skötte redaktörskapet in på 1920-talet, varefter nykterhetsförbundet tog över ansvaret för tidningen, precis som Alli ville.

Alli Trygg-Helenius ’ och Zacharias Topelius’ anda lever kvar inom Balders väggar, men också i det omgivande samhället.

Huset står för nykterhet, gemenskap och sunda livsideal, lika viktiga värden idag som på 1800-talet.

Och tidningen Eos utkommer fortfarande. Det beskedet skulle säkert få de två opinionsbildarna på väggen att fröjdas, om de visste om det.

TEXT SONJA ROSBÄCK FOTO SONJA ROSBÄCK OCH WWW.BALDER.FI

Pirjo Lindgren står bakom husets 200-årshistorik som ges ut i år. Sedan bilden togs har före­taget Café Köket tagit över café­verksamheten i Balders hus.

|

2 2014 REPLIK

19

Trygga under vingarna

Kram i soffan. Det lyser av värme kring Inger och Helmer Strandberg. Makarna lever som de lär med nyktra förtecken, medkänsla och trofasthet.

Jubilerande Balders hus har också varit ett hem för andra än Lördagssällskapet. Här har familjen Strandberg sitt bo till exempel. Inger och Helmer Strandberg har bott i huset i nästan 60 år. Så man kan gott säga att de praktiskt taget hör till "inventarierna".

De lever som de lär och har nykterheten som sin livsstil. Helmer har varit husets herre och Inger husets fru. Så är det lite grann fortfarande, trots att de är pensionerade sedan länge. En gång Balderist, alltid Balderist.

20 REPLIK | 2 2014

INGER STRANDBERG SVARAR fortfarande

troget i telefonen och tar emot de bokningar av Balders hus som sker per telefon. Det har hon gjort i många år nu.

Ansvaret för Balders hus verkar gå i arv.

Nu har sonen Krister tagit över som ordförande och VD i fastighetsbolaget. Kanske hans lille son sedan står i tur att föra kulturarvet vidare. Ur barnets synvinkel kan Balders hus mycket väl kännas som pappas, farmors och farfars hus. Sonsonen hälsar ofta på farmor och farfar, så det kan tänkas att han en dag får föra traditionen vidare.

Den som lever får se.

Helmer och Inger Strandberg blev vänner redan som unga. De växte båda upp i stadsdelen Kronohagen, dit också Balders hus hör.

– Jag minns mycket väl att jag brukade

småretas med Inger när vi båda deltog i ett scoutläger. Jag gillar henne lika mycket idag som jag gjorde då, ler Helmer Strandberg mot Inger och kramar om henne i soffan.

HELMERS FAR VAR I TIDERNA faktor

på tryckeriet Mercator och god vän med tryckeriets ägare, förläggaren Amos Anderson.

Helmer bodde i Kronohagen och ansågs lämplig som disponent för det anrika huset vid Alexandersgatan. Så blev det också.

Balders hus levde ett rikt och fredligt liv, ända tills andra världskriget bröt ut. Trots det mycket centrala läget skonades huset från ryssarnas bomber.

– Det enda synliga tecknet på att Balders hus fick det hett om öronen, är några märken från kringflygande bombsplitter i inne-

na i Balders bo gårdens fasad, förklarar Helmer Strandberg.

Balders hus har alltså stått emot flera svåra yttre hot. Men frågan är om inte dagens utmaningar närmast kommer inifrån. Traditionerna i huset Balder förpliktigar, men vem har tid och intresse att vårda dem idag?

Förändringarna i samhället sker snabbt och ställer höga krav på dem som lever ett aktivt arbetsliv. Det blir sällan tid över för annat.

– Det är svårt att få folk att binda sig ideellt numera, konstaterar Helmer Strandberg.

Under de senaste tio åren har återväxten legat i vågskålen. För tillfället har logen 23 medlemmar.

Sonen Krister säger att det efter en längre paus kom med en ny medlem för cirka ett år sedan. Han känner till en eller möjligen två nya intresserade.

– Det är i varje fall ett framsteg, konstaterar han och försäkrar att han tror på Logen Balders framtid.

Helmer säger att det har blivit mera liv och rörelse i de gårdsfastigheter och utrymmen som hör till Balders fastighetsbolag.

Olika småföretagare har flyttat in och öppnat dörrarna till kunderna. Vissa av de här arbetsrummen fungerade endast som lager under flera år.

BALDERS HUS HÅLLER PÅ TRADITIONERNA. Inför

julen ordnas en riktigt gammaldags julfest, dit man också bjuder in äldre ensamma personer. Programmet bjuder på luciatåg, julevangeliet läses av scouter, en ta-

Också ett litet glas vin om dagen ökar cancerrisken.

Under vingarnas skugga. Helmer Strandberg känner sig trygg efter närmare 60 år i bostaden i Balders hus.

Han har växt upp några kvarter ifrån i Kronohagen.

blå visas och gamla julsånger sjungs. Festen kulminerar när Helmer Strandberg deklamerar dikten Tomten och den riktiga jultomten anländer med en liten julklapp till var och en. Dessutom får varje inbjuden ett julpaket med kaffe, plommon, ljus, servetter och annat som behövs för ett riktigt julfirande.

– Vi firar på tredje våningen och huset saknar hiss. Alla orkar inte ta sig upp för trapporna längre, konstaterar Inger Strandberg.

Men makarna Strandberg klarar fortfarande av trapporna. De har ju legat i träning i närmare 60 år!

Text och foto SONJA ROSBÄCK

Föreningen Balder 120 år I år är det 120 år sedan nykterhetsrörelsen på svenska startade i Helsingfors. Nykterhetsföreningen Balder grundades år 1894. Föreningen ville sprida kunskap om alkoholbrukets skadeverkningar och främja en god skolundervisning och folkupplysning i alkoholfrågan. Till målen hörde också ett allsidigt folkbildningsarbete och att idka ett föreningsliv som fostrar medlemmarna till goda medborgare och till ett sundare och andligt rikare liv.

På basen av influenser från Sverige och USA grundades Logen nr 1 Balder av IOGT år 1913. Det officiella namnet blev Logen nr.1 Balder r.f.

Logen Balder vill arbeta enligt principen om broderskap mellan människor samt allas rätt till personlig utveckling. Vidare betonas frihet och lycka, fredsarbete, samförstånd och samarbete mellan jordens alla folk utan hänsyn till kön, ras, religion, nation, social ställning eller politisk åskådning. Godtemplarorden kräver helnykterhet av sina medlemmar.

Alkohol näst största risken för cancer Näst efter rökning är alkohol den enskilt största orsaken till cancer. De svenska professorerna Peter Friberg och Peter Allebeck skrev i maj en uppmärksammad debattartikel i Dagens Nyheter.

Där lyfter de fram sambandet mellan alkohol och cancer. Skribenterna kräver i artikeln krafttag mot drickandet. Bland annat efterlyses ett reklamförbud.

De två professorerna verkar vid Sahlgrenska akademin respektive Karolinska institutet.

De konstaterar i sin artikel att alkoholens påstått positiva hälsoeffekter länge haft genomslagskraft i medierna. Däremot har man talat tyst om alkoholens skadliga effekter som är betydligt större.

– Även om det finns vissa belägg för att måttlig alkoholkonsumtion kan ha positiv effekt på hjärt- och kärlsjukdomar visar forskningen att alkohol som helhet orsakar betydligt mer skada än nytta, framhåller Friberg och Allebeck.

Till de nya forskningsrönen hör enligt professorerna kopplingen till cancer. De hänvisar i DN-artikeln till World Cancer Report 2014 som visar att alkohol ligger bakom fem procent av all cancer, vilket gör alkoholen till den näst största enskilda orsaken (efter tobak) till insjuknande i cancer. Många är dock omedvetna om detta.

– Det är förvånansvärt okänt i Sverige att alkohol orsakar cancer. Alkohol har klassats som cancerogent sedan 1980-talet. Nu har forskningen visat att alkoholens roll för cancer är större än man tidigare trott. Nu vet vi att alkohol orsakar både bröstcancer och änd- och tjocktarmscancer, skriver de.

|

2 2014 REPLIK

21

Från fältet

Aktiv Vasaförening firade med årsfest VASA ABSOLUTA NYKTERHETSFÖRENING höll

ett inspirerande årsmöte med årsfest den 29 mars.

Förhandlingarna leddes av ordförande Johannes Hjortman. I början av mötet hölls en parentation för bortgångne hedersmedlemmen John Forsberg. Ett ljus i silverljusstake tändes invid Finlands bordsflagga.

Ljuset fick sedan brinna under hela kvällen.

Sekreteraren Vivan Wik fick blommor med anledning av en större bemärkelsedag.

Nya förbundsordföranden Ida Bernas presenterade sig nu för första gången för VAN. Verksamhetsberättelsen visade på många aktiviteter under fjolåret.

VAN deltog i den rusmedelsförebyggande mässan i november i Rewell Center och bjöd på alkoholfri bål. Större medlemstillfällen ordnades tre gånger under fjolåret, alla välbesökta: Årsmöte med årsfest, guidad vandring på begravningsplatsen samt den traditionella julfesten. Föreningen har bekostat Replikprenumerationer till hälsocentraler och andra publika ställen. Inför julen delade föreningen via två samarbetspartners ut julpaket riktade till familjer, där verkliga behov förelåg. Vasa stad kundetyvärr inte fullfölja sin andel av köptjänstavtalet med föreningen under år 2013, på grund av stadens ekonomiska trångmål. omvaldes Johannes Hjortman som ordförande. De ordinarie styrelsemedlemmarna Astrid Frilund och Henrik Fågelbärj återvaldes, likaså ersättaren Tom VID PERSONVALEN

Sekreterare Vivan Wik får ta emot en vacker bukett av ordförande Johannes Hjortman p g a en större bemärkelsedag. Foto: Börje Snickars.

Backlund. Övriga i styrelsen är ordinarie medlemmarna Kerstin Lall och Vivan Wik, ersättare Göran Drifell.

Vid årets slut hade föreningen 73 medlemmar.

Föreningen är huvudman för Stiftelsen systrarna Hellmans minne. Systrarna Hellman grundade Vasa absoluta nykterhetsförening 1877 och den är därmed Finlands äldsta helnykterhetsförening.

EFTERÅT BLEV DET EN GEMYTLIG ÅRSFEST med

servering, sång och bildvisning. Den här gången var temat Lofoten. Henrik Fågelbärj berättade och visade diabilder från denna natursköna del av Norden. Föreningens damer skötte serveringen med bravur vid trevligt vårdekorerade bord i klubblokalen Elvan.

En mötesdeltagare antecknade sig som ny medlem vid mötet. text HENRIK FÅGELBÄRJ

Från fältet

Ida Bernas besökte Östra Nylands MHF Bernas kunde bland annat berätta att det har bildats ett trafikutskott i förbundet och att man planerar en värvningskampanj för olika målgrupper. Man vill också närma kanslipersonalen till föreningarna. Hon önskade att vi alla kunde vara stolta nykterister på ett fint sätt. började årsmötesförhandlingarna. Under verksamhetsåret har föreningen ordnat olika slags informationstillfällen om trafik och nykterhet som festen Nykter Valborg och julfest.

Man ordnade också en sommargudstjänst och en sommarutfärd. Föreningen fick tre nya medlemmar under året och har nu 74 medlemmar. Som föreningens ordförande återvaldes Mona Grönroos.

Styrelsen bestod av sju medlemmar, sex omvaldes och en ny invaldes: Daisy Grönqvist, Bjarne Adolfsson, Birgit Grönqvist, Per Stenbäck, Stina Virtanen och Anja Fagerström. Föreningen kommer att uppvakta två medlemmar Martin Söderholm och Åke Österlund som har varit medlemmar i 50 år samt Algot B. Johansson som har varit medlem i 25 år.

EFTER EN KAFFEPAUS

Förbundet Hälsa och Trafiks ordförande Ida Bernas samt MHF:s i Östra Nyland ordförande Mona Grönroos. Foto: Krister Lindberg.

Motorförarnas Helnykterhetsförening i Östra Nyland samlades till årsmöte fredagen den 14 mars. Mötet inleddes med pianomusik av Sam Nyman och en vårdikt av föreningens ordförande Mona Grönroos. I sitt hälsningsanförande nämnde hon bland annat det dolda problemet med väntande mammor som dricker alkohol och konstaterade att Finland inte har någon lag om tvångsvård av mammorna.

Innan årsmötesförhandlingarna började höll kvällens gäst Ida Bernas, ordförande för Nykterhetsförbundet Hälsa och Trafik, ett anförande. Hon är uppväxt med nykterhet och läger och har varit aktiv också inom den nordiska nykterhetsrörelsen. Ida MHF,

Vnf planerar sommarträff

Vestersundsby nykterhetsförening i Jakobstad höll årsmöte i april. Harald Wester återvaldes som ordförande. Sekreterare är Gun-Britt Backman och övriga styrelsemedlemmar Conny Englund, Ole Wärnman, Anita Westersund och Yvonne Druvéus.

Föreningen fyllde 100 år i höstas.

Då firade Vestersundsby nf:s folkdanslag också 50-årsjubileum och gav ut en rikt illustrerad historik.

Mycket av arbetet i Vnf går i dag ut på att upprätthålla Vestersundsby samlingshus. Liksom många andra ideella föreningar kämpar man med att de aktivas skara gärna skulle få vara större.

I sommar, preliminärt lördagen den 19 juli, planeras en träff i samlingshuset med tidigare medlemmar i föreningens ungdomsklubb. Kamratklubben Gänget hade särskilt på 1950- och 60-talet en mycket omfattande verksamhet och samlade stora skaror ungdomar. Även andra intresserade är varmt välkomna. För närmare uppgifter om träffen kan sekreteraren kontaktas. (JK)

MHF FORTSÄTTER sitt

arbete med att informera om nykterhet och trafik, och att ordna alkoholfria evenemang för allmänheten.

TEXT BIRGIT GRÖNQVIST

VAN åker till Orisberg Vasa Absoluta Nykterhetsförening (VAN) gör en utfärd till Orisberg södagen den 6 juli, exakt på årsdagen för föreningens grundande för 137 år sedan. Dåvarande godsägaren på Orisberg, Edvard Björkenheim var föreningens första ordförande. Vi från föreningen nedlägger en blomsterhyllning på Björkenheims grav som finns på den privata gravgården invid den privata kyrkan på Orisberg. Kyrkan är ritad av C.L. Engel. Vi åker med privata bilar och därför är det nödvändigt att anmäla deltagande senast den 27.6. till 0500-665708 (J.Hjortman) eller till 050-5917147 (V.Wik). Vi är hjärtligt välkomna att besöka Orisberg, hälsar Marja Paukkunen, verksamhetsledare och guide på Orisberg.

JOHANNES HJORTMAN

FJÄRDENS KAFFESTUGA ORAVAIS

* CAMPING OCH ÖVERNATTNINGSSTUGOR * DELIKATESSER VID HAVET

VÄLKOMMEN! VI HAR ÖPPET ÅRET OM

Vasavägen 119, Tel. 06-385 0366 www.fjardenskaffestuga.fi

|

2 2014 REPLIK

23

BEHOV AV EN ANNORLUNDA MÖTESPLATS?

VILLA IRENE ERBJUDER MÖTES- och INKVARTERINGSTJÄNSTER

www.lindskok.fi Lunchöppet utan bordsbokning 1.7-10.8 alla dagar kl. 12-15 Boka även in höstens och vinterns utflyktsmål.

Mötesplats för 12-13 personer Internet, projektor + skärm Frukost + Lunch Bastu, varm ute-bubbelpool Övernattning för 8-10 personer extra kostnader: lakan, middag

Aktiviteter kan ordnas efter behov!

Rexholmsvägen 100 MAXMO www.rexholmen.fi facebook.com/villairene björn: +358 45 894 8590

F inl ands bäst a be t jäning* bl e vjust . o . m. t 5% bät t re .

LokalTapiola ger enligt undersökningar Finlands bästa betjäning.* Och från och med 2.6.2014 också Bonus upp till 5%. I ett bolag som till 100% ägs av kunderna drar vi alla nytta av förmånerna. Låt oss ta hand om varandra.

Boka tid hos LokalTapiola Österbotten. Tel. 06 534 2000.

*EPSI Rating 2013: Kvaliteten på LokalTapiolas betjäning upplevs som utmärkt; 1:a plats.

Tjänsteleverantörer: LokalTapiola Ömsesidigt Försäkringsbolag, LokalTapiolas regionbolag, LokalTapiola Ömsesidigt Livförsäkringsbolag.

Öst eller västTouring Partner ger mest!

Peter Söderqvist 0500-162 120 Vasa, touring.partner@kolumbus.fi

Andelsbankerna i Österbotten

Följande text är ett utdrag ur Gretel Silvander-Rosviks bok Bilder och motbilder. Samma bok lottas ut bland korsordslösarna.

“Vi ska gråt å”

REPLIK Språkrör för den finlandssvenska nykterhetsrörelsen

ISSN 1797-1551 Grundad 1895 Då jag vände in på skolgården mötte jag tre pojkar som såg upprörda ut. En av dem hade en liten fågel i handen. “Den flög mot lektristråden, den är nog skadad”. Jag förslog att vi skulle ta in den i klassrummet och låta den kvickna till.

Den låg stilla hela lektionen. Men när alla barn hade gått ut och jag öppnade vädringsfönstret, började den hoppa upp mot fönstret, mot friheten. Den orkade inte utan lade sig ner på golvet och brast ut i en sista hög drill och dog.

Pojkarna kom in. Det första de frågade efter, var hur fågeln mådde. “Den är död”, var vad jag hade att meddela dem.

“Vi ska begrava den, Vi ska sjung å”, meddelade någon i pojkhopen. “Vi ska gråt å.”

“Om ni sjunger så gråter jag”, lovade jag dem. Slöjdläraren för den finska klassen kom med en liten kista. “Arkku”, sa han. Vaktmästaren kom med en spade och vi grävde ett spadtag och täckte fågelkistan med jord.

“Den blomstertid nu kommer”, sjöng de. Och sången fortsätter: “Den blida sol uppväcker, allt vad som varit dött.” Då kom två pojkar närmare och stirrade mig i ansiktet. Psalmen fortgick och tårarna pärlade nedför mina kinder.

Så lämnade vi graven och gick långsamt in till vår matematiklektion. “Det var nog riktiga tårar”, hörde jag en förtrytsam röst ur hopen.

Någon hade tvivlat. Han hade ju sett efter, och allt hade gått rätt till.

TIDIGARE NAMN

Balder, Fram och Hembygden

UTGES AV Nykterhetsförbundet Hälsa och Trafik rf och Finlands svenska storloge av IOGT

ANSVARIG UTGIVARE Tomas Lundqvist REDAKTÖR Sonja Rosbäck FORMGIVNING Hilda Forss KORREKTUR Anders Vestergård ADRESS

Replik / Nykterhetsförbundet Hälsa och Trafik rf Tegelbruksgatan 47 65100 Vasa

TELEFON 06-3180 900 TELEFAX 06-3180 920 E-POST replik@nykter.fi WEBBSIDA www.nykter.fi UTGIVNING 4 ggr/år PRENUMERATIONSPRIS 18 euro/år ANNONSPRIS 0,90 euro/spmm FÖRENINGSMEDDELANDEN gratis KTMP Korsholms tryckeri Ab, Korsholm 2014

PÄRMFOTO Sonja Rosbäck

|

2 2014 REPLIK

25

DÖDSFALL

Minnesord över John Forsberg TEOL. DR H.C. JOHN FORSBERG föddes

i Malax den 8 september 1917 och gick bort i Vasa den 10 mars 2014 i en ålder av 96 år.

John Forsberg var en mångisidig aktör och påverkare på flera områden i sam­hället.

Tidningen Replik vill särskilt lyfta fram John Forsbergs insatser inom nykterhets­ rörelsen. Under åren 1944-50 var han anställd som byråchef för Svenska nykterhetsbyrån i Vasa. Byrån fungerade som administrativt centrum för den finlandssvenska nykterhetsrörelsen. Samtidigt var byråchefen generalsekreterare för CSN, Centralförbundet för svenskt nykterhetsarbete i Finland. Under åren 1950-60 satt John Forsberg med i ledningen för LKN, Landsutskottet för Kristet Nykterhetsarbete. Åren 1954-63 axlade han bland annat ordförandeskapet för IOGT. Under åren i Vasa var John Forsberg med i Vasa nykterhetsförening och i IOGT-logen Frihet. Under tiden i Helsingfors var han aktiv på ledande poster i Logen Balder. John Forsberg var ordförande för Nordiska nykterhetskommittén 1961-63. Åren 1962-65 satt han med i Finlands Nykterhetsorganisationers Förbund FNF. Nämnas kan att Forsberg var tempelriddare och mästare i tempelriddareorden Finlandia under åren 1977–79.

Forsberg blev prästvigd 1949 och tjänade som präst i Replot, Vasa och Helsingfors, där han blev pensionerad som kyrkoherde från Södra svenska församlingen år 1979.

Som teolog fungerade Forsberg som direktor för Församlingsförbundet och som huvudredaktör för Församlingsbladet. Han blev en av initiativtagarna till Kyrkpressen.

Dessutom var John Forsberg assessor vid Borgå stift, ecklesiastikråd vid kyrkostyrelsen, medlem av kyrkomötet och Finlands representant i samorganisationen för Finlands och Sveriges kyrkor.

Politiskt företrädde John Forsberg SFP i stadsfullmäktige och i stadsstyrelsen i Vasa.

Han verkade som riksdagsman åren 19541958 och var medlem i Svenska Finlands folktings fullmäktige 1952-67.

Det litterära arbetet omfattar bland annat böckerna Kristen front mot alkoholen (1947), Kärlek och tro (1952), FSN 50 år, historik (1955) och Systrarna Hellman (1957). Dessutom var Forsberg aktiv skribent Replik, den tidskrift du nu läser.

Den vackra kyrkan i Dragnäsbäck, Vasa, kom till som ett resultat av Johns engagemang. Kyrkan byggdes inom ramen för en stiftelse och uthyrdes till Vasa svenska församling. Kyrkans altartavla är målad

John Forsberg var en av nykterhetsrörelsens ledande krafter.

FOTO BÖRJE SNICKARS

av sonen Erland Forsberg. Johns hustru Hildegard Forsberg var också teolog. I äktenskapet föddes en dotter och två söner. Även Hildegard uppnådde hög ålder. Hon gick bort några år före John.

Forsberg blev prost 1971 och fick titeln teologie hedersdoktor vid Åbo Akademi 1974. Han har också tilldelats Riddartecknet av Finlands Vita ros, Hagforsmedaljen, Freudenthal-medaljen och Folktingsmedaljen.

TEXT STEFAN GUSTAFSSON

REPLIKKRYSSET

Vinn en bok!

GRETEL SILVANDER-ROSVIK Bilder och motbilder Labyrinth Books Vasa 2013

Sänd in det rätta svaret på Replikkrysset senast den 31 augusti 2014, så deltar du i utlottningen av prisboken: REPLIK, Tegelbruksgatan 47, 65100 Vasa.

Replikkrysset 2 /2014

Lösning (från de gula inramade fälten i korsordet)

Gretel Silvander-Rosvik kåserar om de stora sammanhangen i det helt vardagliga.

Hon har ett personligt sätt att förhålla sig till verkligheten och ge perspektiv åt det invanda. Att tänka är en högst allvarlig sysselsättning, men innebär också lyhördhet för aningar och stämningar som lotsar oss fram genom världen.

26 REPLIK | 2 2014

Namn

Adress

Postnummer

Ort

Vinnare i Repliks kryss 1/2014 blev Pirkko Tammi från Vasa.

REPLIKKRYSSET av Britt-Mari Andtfolk

Replik

Nykterhetsförbundet Hälsa och Trafik rf Tegelbruksgatan 47, 65100 Vasa www.nykter.fi

www.raitismaja.fi

13 – 18 september

19 – 23 september

Ruskaresa med Jakobstads Nykterhetsförening och MHF i Jakobstadsnejden.

Raitismajas ruskaresa. Vandringar och utfärder. Bussresa med start från Vasa fredagen den 19.8 kl. 9. Transporter och logi med helpension på Raitismaja.

Bussresan startar från Svenska Gården i Jakobstad den 13 september kl. 8 via busstationen, Edsevö, Neste och Lepplax. Hemresa torsdagen den 18 september kl. 9. Mat under bussresan ingår inte i deltagaravgiften, ej heller försäkring.

Pris 390 euro vid minst 40 deltagare, buss-

Pris 420 euro per person.

Anmälningar på kontorstid 06 - 318 0900 eller 0400 126 830

resa och helpension ingår.

Välkommen med på en nykter resa i trevligt sällskap!

Frågor och anmälningar till reseledare Knut Brännbacka tel. 050 516 6647

Fiskeresa till Äkäslompolo 20 – 24 augusti Start från Vasa onsdag 20.8 med buss kl. 14, påstigning riksväg 8 norrut.

Fiskeutrustning, fiskeguiden Ilkka Mäkis tjänster, båthyra och (lokalt) fiskekort ingår i resans pris. Transporter och helpension på Raitismaja ingår.

Program: Torsdag 21.8 Flugfiskekurs vid Äkäsjoki och Harrfiske med fluga Fredag 22.8 Gäddfiske i Äkäsjoki och dess mynning och kvällsfiske från båt vid Kesänkijärvi (sik, regnbåge, gädda och abborre) Lördag 23.8 Älvfisketur längs Äkäsjoki Vid eventuell fångst följs artspecifika bestämmelser och minimimått, men i övrigt får var och en välja mellan ”catch & release” eller catch & eat”.

Pris 480 euro, barn under 13 år 440 euro (resan förutsätter 20 personer) Ta med hela familjen och fråga efter offert för de som inte deltar i fisket!

Förfrågningar och bokningar: Joonas Turtonen 0400 126 830 / info@raitismaja.fi