Cirklar att längta till
VÄLKOMMEN TILL SVs VÄRLD MED 53 000 STUDIECIRKLAR
n Familjeverksta
En lugnare vardag med barnen
Manga Fritt och kreativt
Klokare matlagning
Odla Kompostera
Utveckla dina gröna fingrar
• Laga hållbart • Handla närodlat • Tänk enkelt Cirklar_2009.indd 1
09-06-24 11.27.53
När kreativiteten hamnar där den ska Jag har återupptäckt vardags maten och den enorma glädjen ett hantverk kan ge!
handla efter vad som finns och sen laga mat, då hamnar kreativiteten precis där den ska. Med bra råvaror är det enkelt att laga mat. Man behöver bara tillreda och smaksätta, sen behövs inte så mycket mer.
när JAg HAde restaurang var det
Men deT KoMMer inte
gratis utan kräver tid och en öppenhet för vad som finns där ute. Enkla ord, kanske, men jag vet av erfarenhet att det är svårt för oss att tänka om. Vi har vant oss vid att alla råvaror finns året runt. Först är vi kreativa och tänker ut vad vi ska laga, sen skriver vi en inköpslista, handlar och lagar. Men om vi vänder på sättet att tänka: att istället
JAg HAr en grönsaksbutik jag gillar. Den är en
av många som drivs av människor med bak grund i Mellanöstern. Med råvaror som ofta saknas i vanliga butikskedjor och kundernas krav på färska ingredienser är omsättningen av produkterna hög, vilket gör att utbudet alltid känns fräscht. Att handla i min lilla butik är lite som att handla direkt från producenterna, och det är det bästa jag vet! Ekologisk mat i säsong blir då det självklara valet. Det är ett val jag måste göra: att vara en del av ett sammanhang eller ställa mig utanför. Köper jag inte, försvinner de och då försvinner även jag! Det roliga är att i och med att vara egoistiska och välja att äta gott så gynnar vi övriga parter som är med i det sammanhanget. Så som produ center, hantverkare, kunskap och miljö/klimat. Och vi får näringsrika råvaror. Känn efter, lyft fram de goda matupplevel serna och ta bort de tråkiga. Våga vara konsekvent! Det ger oss positiva matminnen som bygger på vår kunskap Suverän måltid och gör oss till konsumenter på en kvart som vågar ställa krav. ✺ Skär morötter i stavar och Vi bestäm koka i saltvatten. Inte för länge, och inte för kort! mer själva hur ✺ Mixa persilja med rapsolja, framtiden citronsaft, vitlök, salt och ska se ut. peppar – blanda i morötterna. Min kommer ✺ Stek en bit sej, bara på ena helt klart att sidan, i cirka 10 minuter. När den ändrar färg från rå till vit bestå av en är den färdig. Låt dra i stekmassa ekolo pannan utan värme ett tag. gisk säsongsmat. ✺ Smaksätt med olja, citronsaft, Vill du sitta med salt och peppar. runt bordet? ✺ Servera morötter och sej tillsammans.
rune Kalf-Hansen, kock
FOTO: CHARLOTTE GAWELL
också roligt, men jag lagade inte så mycket mat på riktigt. Visst tog jag fram recepten, men med kockar an ställda gick jag mest in i köket för att känna lite, smaka lite och tycka mycket. Restaurangen är såld och det sista året har min tid gått till att arbeta med min nya bok, där jag visar hur enkel mat lagas i hemmet med säsongens ekologiska råvaror. All mat är därför inköpt i vanliga butiker och lagad i mitt privata kök, av mig själv. Med detta kom de enkla recepten och matupp levelserna. På tio tjugo minuter fick jag fram mat som var otroligt enkel och god. Jag blev överras kad, men på ett nytt sätt. Om det förut var kom binationer, själva recepten som stod i fokus är det nu råvarorna, tillredningen och smaksättningen. Hantverket är det fantastiska. Jag återupptäckte glädjen i hantverket och att kvalitet alltid håller. Det här har varit en process, som blivit till en rutin.
2 SV • Cirklar att längta till • www.sv.se
Cirklar_2009.indd 2
09-06-24 11.28.00
Innehåll
9
4 Uttrycksfulla närbilder Bli ett med kameran och kom nära ditt objekt.
5 Få ett smidigare familjeliv Beröm barnen och se framgången!
6 Tjugo minuter till middagen Det ska gå snabbt att laga vardagsmat.
9 Mångfald på många sätt Internationella rätter lagas av människor från sex olika länder.
10 Japansk teckning är poppis
22
Manga får unga att vilja teckna serier.
6
12 Håll det kort Hemlige kocken om varför innehållsförteckningar inte bör vara långa.
14 Mat för en bättre värld Lär dig laga klimatsnällare mat.
16 Kompostera mera Så blir trädgårdsavfall och matrester till finaste jord.
17 Odla maten själv Vägen från frö till färdig grönsak är kortare, och roligare, än du tror.
18 Dekorera i det gröna 14
Gjuta cement och fläta pil är enkla medel till en fin trädgård.
19 Örter – inget hokus pokus Så enkelt är det att göra sin egen hudkräm.
20 Vad naturen erbjuder Skogens smaker sjuder under locken på Trollebo Kvarn.
18
22 Roliga stunder med stickor och garn Många maskor små blir till fantastiska skapelser.
Cirklar att längta till
Studieförbundet Vuxenskolan Kungsgatan 57A Box 1109, 111 81 Stockholm Telefon: 08–587 686 00 E-post: info@sv.se, www.sv.se Cirklar att längta till är producerad i samarbete med Redaktörerna AB, 2009. Tryck: JMS Mediasystem AB.
Vilke cirkel länn gt du till? ar Hitta de n
www.svpå: .se
SV • Cirklar att längta till • www.sv.se
Cirklar_2009.indd 3
3
09-06-24 11.28.09
Ingen genväg till det perfekta fotot D
et känns spännande och kul med foto. Vi utbyter erfarenheter och idéer med varandra. Det är en utmaning att få till bilder, trots att man inte har så stor kunskap, säger Ulla Bro, cirkeldeltagare. Fotogruppen sitter samlad i köket och alla pratar för fullt, ända tills Tord gör en liten genomgång av kvällens upplägg. – Bekanta er lite med Sofie som är med idag för att sitta modell. För att känna sig avslappnad vid fotografe ringen är det viktigt att vara på samma våglängd, säger Tord. Han håller en nybörjarcirkel i porträttfoto och lär ut det mest elementära om material, bakgrun der, blixtar och ljussättning. Men de flesta som deltar är redan bekanta med kameran.
enA HALVAn AV gruppen går upp på övervåningen för att fota Sofie Lindberg. De får möjlighet att expe rimentera med olika ljussättningar. I rummet sprudlar kreativiteten och alla är delaktiga. Tillsammans hittar de nya infallsvinklar. – Det handlar om att bli vän med blixten. Studioblixt är enklare än kamerablixt, påpe kar Martin Alexandersson.
Den andra delen av gruppen sitter nere i köket till en början. De fi kar, skissar på bildidéer och pratar om hur man kan placera blixten för att få olika ljuseffek ter. Maria von Hofsten, Sofi Bro och Ulla Bro tycker att fotocirkeln är väldigt lärorik. Tillsammans har de köpt blixtaggregat och skaffat sig en egen fotoateljé. – Tack vare fotocirkeln har jag kommit i kontakt med andra som har samma intresse, säger Maria von Hofsten. Tord fyller i att den här cirkeln är tänkt som en inspirationskälla. Men det som verkligen behövs är träning. Sen provar man sig fram själv. VAd är nYCKeLn till en riktigt bra bild?
– Samspelet mellan fotografen och modellen avgör om en bild blir lyckad eller inte. Det är även värdefullt att studera andras porträtt och se hur de gamla konstnärsmästarna ljussatte sina porträtt, säger Tord, som har hållit studiecirklar i SVs regi i över 30 år. Han tycker mycket om att fota ute i naturen och ”leka med ljuset”. Vattenspeglingar är något som fascinerar. – Min kusin är ornitolog. Han har släpat med mig på expeditioner och vi brukar gå ut och lyssna på fåglar på vår kvällar. För att höra fåglarnas sång måste man vara alldeles tyst. Det är ett spän ningsmoment. På sommaren är det väldigt fi nt här. En perfekt miljö för fotografering. Text och foto: Maria ortler
FOTO: FUTUREIMAGEBANK
Träning, träning och åter träning. Det är vad som krävs för att bli en bra fotograf. I SVcirkeln Porträttfotografering lär Tord Bodin ut av sin rika erfarenhet.
4 SV • Cirklar att längta till • www.sv.se
Cirklar_2009.indd 4
09-06-24 11.28.18
”Våra barn har fått bättre självförtroende” I Familjeverkstan får du större insikt om samspelet mellan barn och förälder. Fokus ligger på hur föräldrarnas beteende påverkar barnen.
M
ycket handlar om för väntningar. – Jag tror ofta att min ”stora kille” ska bråka. Men den här veckan har jag släppt alla negativa förväntningar. Det har varit tre underbara dagar med en snäll och gullig son, säger Andreas Schau bach, cirkeldeltagare.
I Familjeverkstan ger föräldrar råd till varandra och får dessutom hjälp av en expert.
FAMiLJeVerKSTAn är en populär
FOTO: FUTUREIMAGEBANK
utbildning som hjälper föräldrar att bryta invanda negativa mönster i relationen till sina barn. Under nio träffar får föräldrarna studera vanliga misstag och vad de får för konsekvenser. – Vi ger varandra tips a t på olika lösningar på Hit på l e konfl ikter och problem rk din ci .sv.se som kan uppstå med w ww barnen, berättar Carina Johansson, som leder Familjeverkstan. Den här studiecirkeln finns på många håll i landet och materialet riktar sig till föräldrar med barn i åldern tre till tolv år. Idag är sista tillfället för Familjeverkstan i vår. Hur är det att delta i Familjeverkstan? – Både min man och jag har blivit mycket gladare föräldrar. Vi följer materialet till punkt och pricka. Barnen får mer beröm nu, vilket har gett dem bättre självförtroende, berättar Anna Wolgast. – Vi hade problem med vår son
att ge uttryck för vad barnet inte bör göra, berättar Carina. Vid det sista cirkeltillfället skri ver alla deltagare kort till sig själva med de nyvunna kunskaperna. Carina postar dem om ett halvår för att påminna deltagarna. Förhoppningsvis kom mer kunskaperna att sitta i för alltid! Text och foto:
som hade väldigt svårt att klä på sig på mornarna. Efter tips på Fa miljeverkstan började jag och min man berömma min son för minsta lilla framsteg. Efter två månader stod han där färdigklädd utan att vi behövde tjata, säger Nina Lindström. Carina som även är förskol lärare säger: – Familjeverkstan är ingen garanti för att man inte kom mer att ha några konflikter med barnen. Men orsakerna till konflikterna kommer fram.
Maria ortler
VArJe VeCKA FÅr föräldrarna med sig praktiska övningar hem. En av dem är att ägna 15 minuter per dag till att leka med sina barn. Då är det viktigt att vara helt när varande. En annan uppgift är att räkna hur många gånger de säger ordet inte till sina barn. – Det är alltid bra att omformu lera sig och uttrycka vad man vill att barnet ska göra, istället för
SV • Cirklar att längta till • www.sv.se
Cirklar_2009.indd 5
5
09-06-24 11.28.22
20
minuter t
Mannen som bara kunde koka te, kvinnan som behöver inspiration i köket och tjejen som vill ha något snabbt efter träningen. Alla återfinns de på kursen 20 rätter à 20 minuter.
Å
ngan från wokpannan virvlar mot taket. Det puttrar från olika grytor. Mixern kör igång med ett vrål. Doft, syn och ljudsymfonin håller aptiten uppe. Elva ivriga kursdeltagare har delat upp sig i fyra lag och fi xar logistiken utan att krocka när tempot skruvas upp. De går kursen ”20 rätter à 20 minuter” hos SV i Malmö och följer tidningen Matmagasinets recept under ledning av kocken Soniya Sjöberg. Deltagarna lagar olika veckomenyer under tre träffar och lär sig hur man enkelt kan ersätta snabbmaten med snabblagad mat.
Men innan kreativiteten släpps fri råder djup koncen tration och ett lätt mummel hörs i köket. Först måste ju recepten läsas. Det tar sin lilla tid. Hur var det nu... Ska morötterna kokas innan de mixas? Men när polletten ramlat ned går det som en dans. Det har redan skett mirakel tack vare kursen. Kompi sarna Henrik Wikberg och Patrik Peterson lagar nästan aldrig mat hemma, utan har biträdesfunktioner i sina kök, typ lökhackare. – Fast jag är ganska duktig på pannkakor, påpekar Henrik. HenriKS SAMBo Johanna Strindinger och Patriks käresta Bettina Johansson kokade ihop idén om att gå matlagningskursen, anmälde alla fyra och ställde sina män inför fullbordat faktum. Henrik och Patrik har redan svarat upp mot förväntningarna och miraklet handlar om att Johanna och Bettina redan har bjudits på en fin trerättersmiddag.
6 SV • Cirklar att längta till • www.sv.se
Cirklar_2009.indd 6
09-06-24 11.28.34
Hitta å kel p din cir .sv.se www
till middagen – Vi fick en flaska vin och måste lova att hålla oss borta från köket i 1,5 timme, berättar Bettina. – Det är ju inte alls svårt när man följer ett recept, tycker Patrik och ser mycket nöjd ut. Katarina Broomé är också glad. Hon har tagit med sin systerdotter Madeleine Broomé till kursen. Moster Katarina lagar mat varje dag, men utan lust. Nu har hon fyllt på inspirationsdepåerna. Madeleine går på fotbollsgymnasium och måste helt enkelt äta ordent ligt för att orka. – Perfekt med recept på snabb och vällagad mat, säger Madeleine. Senioren Leif Eklund blev nyligen änkling. Hans mat lagning har inskränkt sig till att koka te. Men nu måste han bli självständig och har som gammal civilingenjör ett praktiskt perspektiv. – Recept är ju som vilken ritning som helst, säger Leif som testat ett kursrecept på några bekanta. – Maten gjorde faktiskt succé, säger han.
Eva Rundgren och dottern Sofie står tillsammans vid wokpannan och ser hur spetskål, paprika och squash smälter samman till en glänsande, men fortfa rande krispig enhet. – Det är så lätt att fastna i gamla vanor när man lagar mat. Nu vågar jag testa nya rätter med spännande kryd dor. Mitt självförtroende har verkligen vuxit, säger Eva. Vi närMAr oSS finalen. Desserten med yoghurt, mango, tranbär och hallon lyser upp buffén. Soniya Sjögren manar på sina kockar. – Nu får ni ge järnet! Och så dukas rätterna fram, först den eldiga morots soppan och därefter lammfärsbiffar, falu korv med spiskummin, kycklinggryta med kokosmjölk, kalkonkorv, grönsakswok, pasta, pesto …och till slut den lena desserten. Mums!
R ept
Text: Stefan danielsson Foto: Marianne danielsson
SV • Cirklar att längta till • www.sv.se
Cirklar_2009.indd 7
7
09-06-24 11.28.54
minuter till middagen
Torsk med bacon 4 filébitar torsk (kravmärkt) 2 msk smör grovt salt svartpeppar 200 g kantareller smör 140 g bacontärningar ½ msk hackad färsk rosmarin skirat smör potatismos
Gör så här: Stek kantareller i smör med bacon och rosmarin. Hetta upp smöret i en stekpanna. Stek fisken på medelvärme, 2–4 min per sida. Salta och peppra. Servera torsken med svampfräset, skirat smör och potatismos.
Pesto på ett annat sätt
2 krukor färskk basilika, bara bladen 4 skalade vitlöksklyftor Lite chilifrukt (utan kärnor) 1 dl rostade salta cashewnötter (eller andra nötter eller frön) 60 gram riven parmesan 1 dl olivolja 1 burk kokta kikärtor Salt och peppar
Morotssoppa
5–6 skivade morötter 1 hackad gul lök 8 dl vatten (kan till hälften bytas ut mot kokosmjölk, ej light) 3 msk pressad apelsinjuice 2 hönsbuljongtärningar Lite crème fraiche (utesluts om man använt kokosmjölk) Salt och peppar Efter smak: chili, vitlök och färsk ingefära
Gör så här: Häll bort vatten från kikärtorna och skölj en gång. Kör allt i en mixer till en krämig konsistens, smaka av med salt och peppar. Bred på brödskivor och garnera med lite röd paprika. Passar även bra till bakad potatis eller pasta.
Gör så här: Hacka och fräs löken mjuk i lite smör eller olja. Tillsätt vitlök, morötter, ingefära, kokosmjölk och krossade tomater. Koka i 10–15 minuter. Mixa ihop. Servera till en bit bröd. Soppan är också bra om man vill bygga på med exempelvis fisk eller kyckling.
Het köttfärssoppa 400 g köttfärs 1 hackad gul lök 1 msk smör 2 krm peppar 2 tsk chilipulver 1 tsk salt 2 msk tomatpuré 8 dl köttbuljong 400 g vita bönor i tomatsås 2 msk hackad persilja 1 påse tortillachips
Gör så här: Stek köttfärsen och löken i smör. Tillsätt peppar, chilipulver och salt. Häll i tomatpurén och köttbuljongen. Låt koka upp. Tillsätt vita bönor i tomatsås och låt allt bli varmt. Strö över persilja och servera med chipsen.
FOTO: FUTUREIMAGEBANK OCH STOCK.XCHNG
20
Re p t
Recept ur tidningen ”Matmagasinet”. 8 SV • Cirklar att längta till • www.sv.se
Cirklar_2009.indd 8
09-06-24 11.29.07
Mångfald
runt grytorna
Internationellt kök får ny innebörd på SV i Norsjö. Sudaneser, etiopier, irakier och ukrainskor samlas för att laga afghanskt lamm med fyllda degknyten. Till det en portion skratt!
idAg STÅr BÅde svensk och FOTO: FUTUREIMAGEBANK
FOTO: FUTUREIMAGEBANK OCH STOCK.XCHNG
SV
i Norsjö skapar verk samhet för flykting arna i kommunen, där de får prata svenska utöver den ordinarie skolgången. Aktiviteterna varierar med allt från fågelskådning till samhällsinformation. Idag står matlagning på schemat. Inne i köket är det fullt ös och över de kokande grytorna hörs skratt och prat på flera olika språk. – Leok, leok vi behöver leok, ropar någon. AnnChristine Eriksson från SV i Norsjö som är ansvarig för dagens matlagning visar var locken finns. – Nej nej, leok inte look! Efter en kort konversation med mycket kroppsspråk kommer de fram till att det var löken de be hövde och inte locken. – Ibland kan det vara lite svårt att förstå varandra. Men oftast finns det någon som är så pass bra på svenska att de kan tolka, berättar AnnChristine.
afghansk mat på menyn. Matlagning är en uppskattad aktivitet och det märks att alla har roligt tillsammans. – Jag tycker om att laga mat. Hemma hjälps min man Hamed och jag åt. Ibland blir det persiskt
och ibland blir det ukrainskt, berät tar LeilaValina från Ukraina. För ukrainskorna går matlagning en bra i Sverige eftersom den svenska maten är ganska lik den ukrainska. – Man hittar inte alltid allt som behövs i affärerna, men det är bara att prova sig fram och se om ingredienser är goda eller inte, säger LeilaValina.
degknyten, är färdigt samtidigt som crêpen. – Den afghanska rätten var jät tegod! Det var spännande att se hur den tillagades och vi hade ingen aning om hur det skulle smaka. Men gott var det i all fall, avslutar Ann Christine nöjd efter maten. Text och foto: Jesper Stenmark
LiTe SVÅrAre är det för Gudeta
Tesfa från Etiopien. – När jag lagar etiopisk mat fat tas det ofta en särskild krydda. Jag har fortfarande inte hittat den men brukar få lite av en kompis från Etiopien som också bor här i Norsjö. Men idag finns alla kryddor på plats. Det afghanska lammköt tet, som serveras med friterade
Koncentrationen är hög när maten förbereds. Alla hjälps åt.
H din c itta ir www kel på .sv.se
SV • Cirklar att längta till • www.sv.se
Cirklar_2009.indd 9
9
09-06-24 11.29.16
r e d l i b a i r F
med japansk touch
Sex flitiga händer arbetar snabbt. På papperna växer bilder på buskar, unga tjejer, robotar och explosioner fram. Kreativiteten flödar när ett gäng unga träffas för att lära sig teckna manga.
M
anga översätts enkelt som ”fria bilder” och är en seriestil som började spridas i Japan på 1950talet. Cirkel ledaren Victor Eriksson förklarar att det som syns på papperna är en försvenskning av manga: – Stereotyp inom mangateckning är figurer med spretigt hår och stora ögon. Men här lär man sig också formlära, hur man tecknar en kropp, dramaturgi och serieveten skap. Sedan är det upp till var och en att utveckla sin stil.
BLAnd de SeX unga som träffas en gång i veckan har flera stilar tagit form. Moa Wängdahl hanterar skickligt blyertspennan så att en ung mangatjej tar form på pap peret. Hennes intresse har blivit starkare i och med cirkeln och så har hon fått lära sig mer om hur man gör ett storyboard, ett slags bildmanus där man planerar hän delser och från vilka vinklar man ska se berättelsen. På frågan om vad hon vill uppnå med tecknan
Det är upp till var och en att utveckla sin egen mangastil.
det svarar hon att hon någon gång hoppas kunna avsluta en serie. Hon har många, många påbörjade. Bredvid henne sitter Gustaf Len berg. Han har en annan stil. – Alla mina serier handlar om robotar och innan jag är färdig blir det alltid explosioner. Några i cirkeln har läst mycket
manga och vill skaffa sig egen prak tisk erfarenhet. Då blir det ännu mer intressant att läsa serierna. Det går att förstå hur serietecknaren resonerat för att visualisera känslor och dramatik. Intresset för teckning förenar deltagarna, men alla har inte lång erfarenhet. Jonatan Wernersson
10 SV • Cirklar att längta till • www.sv.se
Cirklar_2009.indd 10
09-06-24 11.29.22
Möte med en cirkelledare
Att bryta invanda mönster
KBT, KogniTiV BeTeendeTerAPi, är väldigt populär idag.
Det är viktigt att veta var lederna sitter när man tecknar människor.
ville helt enkelt kunna göra mer än bara enkla din Hitta streckgubbar. c ww irkel p – För mig är tecknan w.sv å .se det viktigare än själva mangastilen, det är ett sätt att slappna av. Jag kan gå in och ut i att fokusera på bilderna, säger han. ViCTor ViSAr MÅngA av tecknandets hem
ligheter på en whiteboard. Snabbt skissar han upp kroppar och ansikten och visar hur man med några cirklar och streck gör för att figurer ska se exempelvis kvinnliga, manliga, förvå nade eller lyckliga ut. Han upplever att intresset för mangateck ning ökar. På dagskurser för yngre deltagare har det varit fullspikat och för den studiecir kel som han är ledare för planeras en fortsättning. Text: Anders Lövgren Foto: ralf Bergman
en TredJedeL AV allt tryckt
material i Japan uppges vara manga. Speciella böcker ges ut för vuxna män, vuxna kvinnor, flickor och pojkar. Begreppet manga uppfanns av en japansk träkonstnär som levde för 200 år sedan. Modern manga med storögda varelser med oproportionella kroppar skapades av Osamu Tezuka på 1950-talet.
Målet är att förändra de tankar, känslor och handlings mönster som leder till att man mår dåligt. – Den här metoden fungerar på nästan alla diagnoser, säger Martina Elmgren, som leder cirkeln ”Gå ned i vikt med KBTmetoden”, hos SV i Karlshamn Sölvesborg. Martina är beteendevetare och har läst allt från socialantropologi och sociologi till filosofi och kriminologi. Centralt för cirkeln är att deltagarna skriver ned allt de äter under tio veckors tid i var sin matdagbok. – Om man äter något onyttigt som man inte hade tänkt sig får deltagarna svara på sex nyckelfrå gor, som hjälp för att hitta den bakomliggande orsaken. Cirkeln handlar inte bara om att gå ned i vikt, utan även om att bevara den vikt man trivs med. Lika viktigt är att bygga upp sin självkänsla. En mycket uppskat tad praktisk uppgift var att gå ut på stan, skapa ögonkontakt och le mot människor man mötte. – Folk ler nästan alltid tillbaka. Att spontant säga snälla saker till folk i omgivningen och att an vända ordet jag, istället för man i diskussioner är också att rekommendera: – Det markerar att man står för sin åsikt. Responsen på cirkeln har varit positiv. Även om alla inte har gått ned i vikt, har de fått med sig något viktigare, nämligen insikten att ”Jag duger som jag är”.
”En mycket uppskattad praktisk uppgift var att gå ut på stan, skapa ögonkontakt och le mot människor man mötte.”
Text: Maria ortler
SV • Cirklar att längta till • www.sv.se
Cirklar_2009.indd 11
11
09-06-24 11.29.29
Håll koll på
tillsatse
g in n k c e rt fö s ll å h e n in re a rt o Välj en k
e1 e e 21
Innehållslistorna på våra livsmedel står i centrum när Mats-Eric Nilsson föreläser. Och här är det ju kortare desto bättre som gäller. Långa listor tyder ofta på många tillsatser.
V
et ni att vi får i oss mellan landet. När SV bjöd in MatsEric till bygdegården sex och sju kilo tillsatser per Anna Whitlock i Stockholm var intresset stort och år? frågar MatsEric Nilsson. salen fylld till sista plats. utmanande. – För människor är 319 tillsatser godkända medan Ett sus går genom den fullsatta hund och kattmat bara får innehålla 150, fortsätter Mats lokalen; många hade nog inte en aning Eric och berättar att han ringde upp en hundmatspro om det. ducent och frågade varför det var så. ”Ja, men djur kan ju Intresset för mat och matlagning har inte läsa innehållsförteckningen”, fick han till svar. väl aldrig varit så stort som nu, men vet vi verkligen vad det är vi stoppar i oss? JuST inneHÅLLSFÖrTeCKningen är kärnan i Mats Journalisten MatsEric Nilsson, även Erics budskap. På en skärm visar han bilder på livsmedel känd som författare till böckerna ”Den med innehållsförteckningar som är både skrämmande hemlige kocken” och ”Äkta vara”, har tittat långa och obegripliga. närmare på mängden – Genomsnittskonsumenten tillsatser i våra livs har inte en aning om vad alla E medel samt grävt fram nummer står för, säger MatsEric, Visste du att obehagliga fakta om som vill göra oss observanta på hur Mats-Eric Nilsson fick idén till boken dessa. Förutom att skriva mycket tillsatser det verkligen finns när han åt en pistageglass och såg böcker i ämnet håller han och vad de gör för maten. att den innehöll – spenat! föreläsningar över hela Han backar tillbaka i tiden och
12 SV • Cirklar att längta till • www.sv.se
Cirklar_2009.indd 12
09-06-24 11.29.31
erna Fyra saker som inger Mats-eric nilsson hopp
ing
❣ Hans föreläsningar är mycket välbesökta, vilket tyder på ett stort intresse och uppvaknande. ❣ Konsumenter har större makt än man tror. Om många agerar i sina inköp kan man åstadkomma förändring. ❣ Livsmedelsproducenter som Procordia och Dafgård minskar antalet tillsatser i sina produkter.
129 e 951 211
H din c itta ir www kel på .sv.se
❣ Det börjar dyka upp matproducenter med ”äkta vara”, exempelvis bagerier som bakar riktigt bröd och torghandel som säljer ekologiska grönsaker.
förklarar varför det har blivit så här. Halvfabri kat och konserver var en strålande affärsidé i samband med kvinnans frigörelse. Men den in dustritillverkade maten behöver tillsatser för att, för det första, tåla själva produktionsprocessen och, för det andra, hålla och sist men inte minst för att smaka bra efter all hantering. Vilket i praktiken betyder att man tillsätter skinkarom för att en skinka ska smaka skinka efter att man tillsatt andra tillsatser för att den ska hålla längre och ha en fin färg. Hängde du med i svängarna? Nej, det är inte alldeles enkelt.
MATS-eriCS BudSKAP är att vi, genom att köpa industrimat, accepterar alldeles för låg livs medelskvalitet. Men de glädjande nyheterna är att det går att göra skillnad, och makten ligger hos konsumenterna.
– Vi säger att vi har tidsbrist, men då undrar jag om det är en mänsk lig rättighet att ha tre aktiviteter per familje medlem? Det kanske är bättre att stryka en för att hinna laga och äta bra mat tillsammans? Han påminner om att vi måste börja läsa innehållsför teckningarna på livsmedelsförpackningarnas baksida. – Ju kortare innehållsförteckning desto bättre. Välj sådana varor! I MatsEric Nilssons böcker ”Den hemlige kocken. Det okända fusket med maten på din tallrik” och ”Äkta vara” samt på webbplatsen www.aktavara.org finns många tips och råd för den som vill veta mer.
”För människor är 319 tillsatser godkända medan hundoch kattmat bara får innehålla 150.”
Text: Maria Waxin
SV • Cirklar att längta till • www.sv.se
Cirklar_2009.indd 13
13
09-06-24 11.29.36
Så lagar du mat för en
bättre värld Att tänka klimatsnällt och middagsmat i samma mening orkar många inte. Men det behöver inte vara så krångligt. I cirkeln Klimatsmart vardagsmat lärde kocken Peter Åhlen tolv nyfikna deltagare hur man tänker, handlar och lagar för jordens bästa.
P
Hi din ci tta rk www el på .sv.se
eter Åhlen är kökschef på Berg närodlat av bönderna vretenskolan i Enköping, där runtomkring. man lagar tusen portioner om – Det här var en posi dagen. Trots liten budget försöker han tiv överraskning. Vår kock är tänka klimatsmart. väldigt duktig på att sätta ihop menyer – Vi köper det vi kan lokalt, och varje gång har vi lagat ekologiska exempelvis potatis från Uppland middagar med tre rätter. Numera tän och försöker tänka svenskt när vi ker jag ännu mer på att köpa ekologiska upphandlar varje år. Under cirkeln produkter och inte bara det som är bil har jag blivit ännu mer motiverad att ligast. Det jag har lärt mig mest är att handla närproducerat, men också veta vilka krav som ställs på Kravod mer enligt säsong. lade produkter. Deltagarna har fått lära sig att Varje cirkeltillfälle har besökts av nå Rotsaker är billiga, nyttiga och finns använda rotfrukter på olika sätt i gon lokal matproducent för att deltagar alltid i säsong. matlagningen. Vintertid är de både na ska få upp ögonen för vad som finns billigare, nyttigare och mer klimatsmarta än andra att få tag i som är närproducerat. Bland annat berättade grönsaker. En kväll bestod menyn av ugnsstekt ekolo en köttbonde från Altuna om vad som krävs av honom gisk kyckling, från en gård i närheten, med ugnsrostade som Kravbonde. Deltagarna har även varit på en föreläs rotfrukter. Till det serverades mjölksyrade grönsaker, ning med meteorologen Pär Holmgren, om klimatet och som en lokal producent hade med sig. hur det har förändrats. En annan gång kom en bagare och visade hur man gör surdegsbröd. SoM STudieMATeriAL har gruppen använt boken ”Majas Kerstin Vig hoppade på cirkeln efter klimatmat” av Maja Söderberg. Den tar upp vikten av att rekommendation från sin dotter. Hon utgå från årstiderna och att handla närproducerat. blev nyfi ken och anmälde sig för att få – Boken innehåller spännande recept och blev mycket inspiration. populär bland deltagarna. Vi hade väldigt intressanta – Vi har koloniträdgård och odlar diskussioner, berättar Peter. mycket grönsaker själva när det är Ingrid Wigh är uppväxt på bondgård och har alltid säsong. Nu ska jag tänka på att byta ut haft tillgång till närproducerad mat, men deltog i cir gurka och tomater mot morötter och andra keln för att hon ville lära sig att tänka mer klimatsmart. rotfrukter vintertid. Hon bor på landet och har den fördelen att kunna köpa Text: Maria Waxin Foto: Annelie Thörnblom
14 SV • Cirklar att längta till • www.sv.se
Cirklar_2009.indd 14
09-06-24 11.29.41
”Nu ska jag byta ut gurka och tomat mot morötter och andra rotfrukter. ” Att laga enligt säsong hör de klimatsmarta valen till. Här bjuder vi på recept som passar bäst under höst och vinter.
Snabb böngryta med chili Till 6-8 personer
FOTO: FUTUREIMAGEBANK
6 dl kokta bönor eller kidneybönor 2 gula lökar 4 morötter 1 msk olja 2 vitlöksklyftor 1 chili 800 g krossade tomater ½ dl vatten 4 msk tomatpuré örtsalt 2 tsk socker 300 g majs Gör så här: Blötlägg och koka bönorna enligt anvisningar på paketet. Skala och skiva lök och morötter. Fräs i olja tillsammans med pressad vitlök och finhackad chili. Tillsätt tomatkross och vatten. Krydda med tomatpuré, örtsalt och socker. Låt puttra i ca 15 minuter. Tillsätt sedan majsen och
bönor och koka tills allt blivit genomvarmt. Smaka av. Servera med bulgur, eller hel säd av något slag, eller med bröd och crème fraiche.
Ångkokta svartrötter med örtsmör
Recept från boken ”Majas klimatmat” av Maja Söderberg.
av med aningen citronsaft. Skala svartrötterna och låt smöret smälta på dem. Servera dem rykande heta.
Tillbehör till 4 personer
Hederliga kåldolmar
ca 12 svartrötter
Till 4 personer, ca 15 st
Örtsmör 50 g rumsvarmt smör knappt 1 1/2 msk rapsolja 1/2 dl färska hackade örter t ex timjan, persilja och basilika salt och peppar citronsaft Gör så här: Välj små svartrötter då de allra största tenderar att bli beska. Tvätta bort eventuell jord, men behåll skalet på. Ångkoka svartrötterna ca 15 minuter. Känn med provsticka så att de inte blir överkokta. Blanda smör, olja, vitlök och kryddor. Smaka
1 dl matvete 1 vitkålshuvud (1–1 1/2 kg) 2 gula lökar olja 2 tärningar kött- eller grönsaksbuljong 2 msk soja, gärna tamari 400 g nötfärs 1 tsk salt 1/2 tsk vitpeppar 1/2 dl sirap 1 tsk kummin 4 dl kålspad Gör så här: Koka matvetet enligt anvisningarna på paketet. Skär bort nedersta delen av kålhuvudets rotstock. Lägg hela kålhuvudet i kokande
vatten. Koka i 10 minuter. Ta upp kålen, ta bort de blad som blivit mjuka. Om det behövs förväller du ytterligare 10 minuter. Spara vattnet. Lossa resterande blad, ungefär 15 stycken. Finhacka det som är kvar av vitkålshuvudet. Hacka löken och bryn med kålhacket i lite olja. Mixa matvete, den brynta kålen, buljongtärningar och soja. Blanda samman mixet med köttfärsen. Krydda med salt och vitpeppar. Forma smeten till ”ägg” och lägg i vitkålsbladen. Vik ihop till små paket. Lägg kåldolmarna i en ugnsform, ringla över sirap, strö över kummin och slå över kålspadet. Tillaga i ugnen på 175 grader i 25 minuter. Stek biffar av eventuell överbliven smet. Slå över skyn i en gryta och red den när kåldolmarna är klara. Servera kåldolmarna med kokt potatis och lingonsylt.
SV • Cirklar att längta till • www.sv.se
Cirklar_2009.indd 15
15
09-06-24 11.29.48
jorden
Härlig är
Slänger du matrester i soporna och bränner löv och gräsklipp? Köper du tunga och dyra jordsäckar från plantaffären till rabatten? Stopp! Lär dig kompostera istället!
J
FOTO: FUTUREIMAGEBANK
u mindre sopor desto färre fotavtryck gör man, säger Lennart Nilsson i Kalmar. Han har alltid försökt vårda vår jord och återvunnit det han kunnat. Lennart lever i ett flerfamiljshus där hyresvärden sköter trädgården. Han såg hur trädgårds komposten växte, hur ingenting hände; det blev aldrig till jord. Det kändes inte bra i hjärtat, men Lennart kunde inte så mycket om kompostering. – Jag tänkte att om jag lär mig själv först, så kan jag lära de andra sen. Han bar också drömmen om att huset skulle börja kompostera sitt matavfall. Som av en händelse fanns en SVcirkel som handlade om kompostering av både mat och trädgårdsavfall
ÅSA PeTTerSSon har alltid återanvänt sitt trädgårdsavfall. Hon har gått en eko logisk trädgårdsutbildning på Öland och arbetar idag på en handelsträdgård. – Jag hade aldrig komposterat mitt matavfall tidigare. Det kändes spännan de att få lära sig något nytt, säger hon. De andra i cirkeln ler och intygar att hon är ett proffs. Att känslan lever i henne. Åsa svarar ödmjukt att de alla har lärt varandra och att det har varit en av de fina sakerna med cirkeln. Deltagarna har alla olika erfarenhet. Några har en kolo nilott, en annan bor i lägenhet. Lennart instämmer. – En bok svarar inte på frågorna som väcks. Om man känt ”det här stämmer ju inte på mig”, så har man kunnat kasta ut frågorna till de andra och cirkelledaren. Precis som för Lennart känns det viktigt för Åsa att göra det hon kan för
miljön och för kretsloppet. Utan att ge dåligt samvete eller anklaga kommer hennes ord: – Man åker till en trädgårdsfirma och köper säckar med jord och slänger på sin rabatt. Samtidigt kastar man sitt träd gårds och matavfall, istället för att själv tillföra det till naturen igen.
Åsa Pettersson visar en kompost för matavfall, modell större.
iKVäLL är SiSTA gången som cirkeln ses
och som en hälsning från Moder jord sjunger solen. Gruppen börjar med att besöka en affär som säljer olika kom postbehållare. För matresterna behövs en sluten behållare, en isolerad och tät plasttunna. – Så att det inte kommer råttor och kackerlackor, skrattar Lennart. I cirkeln har de även lärt sig om de djur, svampar och mikroorganismer som bryter ner avfallet till jord igen och vad de behöver för att kunna göra sin livsuppgift. – Luktar det illa kan det vara för kom pakt och blött, då får man tillföra något torrt som exempelvis sågspån eller löv. Det som är jätteviktigt är att man rör om i komposten så att det kommer in syre, annars händer ingenting, säger Åsa.
Allt bryts inte ner av naturen …
SoM AVSLuTning på cirkelträffarna åker gruppen till Öland och Capellagården där Åsa gick sin trädgårdsutbildning. Där visar hon hur kompostering går till i större skala. På vägen tillbaka över Ölandsbron berättar hon att hon redan ”kört” igång sin kompost med matavfall. – Ja, nu kan vi allt. Nu är det bara att åka hem och börja, säger Lennart. Text och foto: Jan nordström
16 SV • Cirklar att längta till • www.sv.se
Cirklar_2009.indd 16
09-06-24 11.30.39
Från frö till skördefest Tänk dig egenodlad broccoli i frysen och nyskör dade tomater till salladen! Närodlad mat är hett, så cirkeln Grönsaksodling ligger perfekt i tiden.
FOTO: FUTUREIMAGEBANK OCH STOCK.XCHNG
G
alla grönsaker var skördeklara. Under vintern lädjen lyser igenom på cirkeln i har gruppen ägnat en del tid åt att lära sig grönsaksodling. Hemma hos itta å H p mer om näringstillförsel och olika jordmåner. Dagmar Eriksson som deltar i irkel din c .sv.se – Vi tog med oss jord från våra egna trädgår cirkeln träffas åtta trädgårdsentusiaster www dar och tog reda på vilken typ det var genom för att utbyta kunskap med varandra. att känna på olika jordar och jämföra dem, Det framgår att grönsaksodling handlar berättar Marita Broman. mycket om skönhet, avkoppling och pas – Något jag har lärt mig mer om är ”växelodling”. sion. Det handlar om att förbättra jorden genom att odla på – Det är ett nöje att ”designa” sin egen trädgård. Ge olika ställen, säger Vivianne Bengtson. nom att varva grönsaker och blommor blir landen väl digt vackra. Mangold med olika nyanser på stjälkarna, squash med sina jättestora gula blommor och ärtor som Vid FÖrrA TräFFen sådde de och idag ska varje planta få en egen kruka. Under våren kommer slingrar sig i spaljéer. Det blir en härlig bland gruppen att så ute. Alla ska träffas till den första ning, säger cirkelledare Kristina Ohls. skörden. Då ska de gallra och plocka ogräs. dAgMAr HAr LÅng erfarenhet av odling. Kristina tipsar: Liksom Kristina är hon uppvuxen på en – Tomat, lök, chili och paprika ska sås ti bondgård. digt. Det gäller att varken vara för tidigt eller – Intresset sitter nog i ryggmärgen mer för sent ute. eller mindre. Vi har det med oss sen barns Jörgen Larsson odlar chili och grönsaker hemma ben, säger Dagmar. för första gången och är i full gång med att anlägga en Ute i hennes nu vintriga trädgård finns flera växt köksträdgård. UllaKarin Morell har inte haft tid med hus. I ett av dem växer ett odling tidigare i livet. vackert persikoträd Men nu har barnen vuxit upp som på sommaren bär lite och hon får äntligen tid för stora och söta frukter. sin hobby. Några vinrankor slingrar sig – Jag blir jätteinspirerad av alla längs taket. andra med samma intresse. Grönsakscirkeln riktar sig till Min ambition är att skapa en alla, men främst är den tänkt levande trädgård med både för nybörjare. Den första träffen blommor och grönsaker, en var hemma hos Kristina riktig upplevelseträdgård. Plantorna har blivit så stora att det är dags att skola om. förra hösten, när Text och foto: Maria ortler
SV • Cirklar att längta till • www.sv.se
Cirklar_2009.indd 17
17
09-06-24 11.30.49
trädgården Förnya
med pil och cement
Att fläta pil eller gjuta i cement är två populära sätt att skapa personlig trädgårdskonst. På en helg hinner man lätt lära sig båda teknikerna.
K
olla vad läckert! Glada och förvånade utrop hörs från kursdel tagarna när de vänder och täcker av sina gjut formar. Vackra former, mönster och speciella utsmyck ningar kommer i dagen och skaparglädjen är påtaglig. På den här kursen i trädgårdskonst har fem deltagare träffats under en helg i Delsbo. De inledde på fredags kvällen med att lära sig gjuta cement och att använda allt från rabarberblad till virkade dukar och kylskåps magneter för att skapa mönster. Fantasin var det inget fel på i gruppen; en deltagare fyllde påskägg med cement och fick ovala och spännande resultat. – Vi låter sedan cementen brinna fram till söndag, den sköter sig själv, och ägnar oss under tiden åt pilflätning. Det är väldigt uppskattat att få hålla på med två olika sorters skapande under en helg, säger kursledaren Birgitta Olsson. Med TunnA, BÖJBArA och smidiga pilkvistar flätas
korgar, amplar och annat som kan användas tillsammans med växter i en trädgård. Anledningarna till att delta garna anmält sig till kursen är olika. – Jag vill lära mig piltekniken. Vi har sålt en lek stuga och där den stod har det blivit så öppet. Jag tänker mig någon form av skydd som jag flätar av pil, säger Vanja Frank.
Kerstin Linderdal brukar så luktärter och vill till verka något vackert som de kan klättra uppåt på. Lena Tidblom vill få till en naturlig inramning av en som marplantering och tänker sig att både pil och betong ska samverka. MAriA Frodig HAr nyss flyttat
Hitta till ett ställe där hon fått en liten d i n cir trädgård och vill lära sig grunder, www kel på för att i lugn och ro kunna planera .sv.se hur hon ska ha det. Lisa Jedström arbetar med trädgårdar till vardags och skaffar sig helt enkelt fördjupad yrkeskunskap. – Gemensamt för alla är väl att de trivs i trädgårdar och tycker om att skapa med olika material, säger Bir gitta Olsson som är mycket nöjd med sina intresserade deltagare och berömmer dem för deras fl it. En viktig aspekt från gruppen är att de kommer att kunna spara mycket pengar på att tillverka trädgårds konsten själva. Inredningsbutikerna och trädgårds handlarna tar rejält betalt för fabrikstillverkade alster. Att göra det själv för en mindre peng och få det i egen unik design tilltalar samtliga. Text: Anders Lövgren Foto: ralf Bergman
18 SV • Cirklar att längta till • www.sv.se
Cirklar_2009.indd 18
09-06-24 11.30.59
Möte med en cirkelledare
Back to basic med
läkande örter Örter är läkande för kropp och själ. Cirkelledare Lisbeth Abrahamsson hittar ingredienser till sina salvor och oljor i skog och mark.
L
isbeth är näst intill född i sko gen och bor på landet med sjö och skog inpå knuten. Genom åren har hon fått en bred kunskap om örter och för att dela med sig av den håller hon även örtvandringar. – Deltagarna blir förvånade över att det finns så mycket som går att äta i naturen. Det är fantastiskt roligt att se hur upplyfta och glada de blir av sina nya kunskaper.
PÅ ÖrTCirKLArnA lär man sig vilka
kryddor som passar till matlagning och om de vanligaste läkeväxterna. Alla får med sig ett litet husapotek. Visste ni att pilbark och älggräs hjälper mot huvudvärk? Att lindblommor hjälper mot feber, kamomill är bra vid sömnproblem och att johannesört lindrar depression?
– Det är enkelt att göra salvor och oljor med örter. Vi brukar bland annat använda oss av ringblommor eller grankåda. Ringblomssalva går att använda som en dagkräm. Och kåd salva är bra att stryka över bröstet vid förkylning, berättar Lisbeth. LiSBeTH Tror ATT det stora intres
set för örter beror på vår nutid, där mycket är upptrissat och stressigt. Som avkoppling under cirkelträffarna brukar deltagarna göra sinnesövning ar i naturen. – Människor har kommit långt ifrån naturen och söker det som är jordnära och opretentiöst. De vill hitta det sanna i sig själva igen och komma ”back to basic”, avslutar Lisbeth.
”Ringblomssalva går att använda som en dagkräm. Och kådsalva är bra att stryka över bröstet vid förkylning.”
Text: Maria ortler
recept att prova hemma Det är inte alls svårt, försäkrar Lisbeth !
FOTO: FUTUREIMAGEBANK
Kådsalva
✿ 15 g kåda (mjuk kåda) 15 g bivax 1,5 dl olja (gärna svensk ekologisk rapsolja) Smält kådan med oljan i vattenbad. Smält under tiden bivax i ett annat vattenbad. Sila kådblandningen genom tyg ner i det smälta vaxet. Rör tills det svalnat lite. Häll upp i burkar.
ringblomssalva
✿ 50 ml ringblomsolja 10 g bivax Smält vaxet i vattenbad . Värm oljan till samma temperatur. Häll samman och rör tills det svalnat lite (ska eteriska oljor tillsättas ska blandningen vara högst 40 grader). Häll upp i burkar.
ringblomsolja
✿ Plocka kronbladen (de ska vara torra från dagg och regn). Lägg i glasburk och fyll upp med olja så det täcker (rapsolja eller olivolja). Ställ i öster- eller västerfönster cirka 3 veckor. Vänd på burken eller skaka den varje dag. Sila genom tyg.
SV • Cirklar att längta till • www.sv.se
Cirklar_2009.indd 19
19
09-06-24 11.31.03
HÄR SPELAR VILT
huvudrollen Spännande dofter, skratt och en och annan jakthistoria fyller köket där SVcirkeln Laga vilt huserar. En gång i veckan träffas man och lär sig laga mat av det som redan finns i frysboxen.
V
ilka lagade huvudrätten förra gången? Vi får börja med pannacottan så den hinner stelna. Gruppen som samtalar kring bordet är här för att lära sig att till reda viltkött och kvällen inleds med planering. Varannan torsdag träffas de på restaurangen Trollabo Kvarn i Herrljunga och övningarna leds av krögaren själv, Johan Falk. För att alla ska vara fullt sysselsatta vankas det en hel trerättersmåltid. De flesta deltagare är jägare och man utgår från de byten som ryms i de egna frysarna. Ett exempel är den rådjurssida som var huvud ingredi ens i en delikat rätt vid förra träf fen. Som någon säger:
Vi har varit lite elaka mot Johan och valt ganska svåra delar. Det är ju hans uppgift att ta fram recepten. – Rådjurssidan har jag tidigare på sin höjd malt ner till köttfärs, eller slängt åt hunden, medger Leif Carlsson. Leif är en av dem som fått för rätten på sin lott, och nu står han och rör i basen till den franska fisksoppan. – Jag har sökt med ljus och lykta efter en sådan här kurs och var den första att anmäla mig. Eftersom jag har livnärt mig på vilt i 60 år är det roligt att kunna laga något nytt, berättar han. i KVäLL HAr eTT ytterlår av vildsvin
fått huvudrollen. – Vildsvin är ett nytt villebråd i de här trakterna, förklarar Heléne Gustafsson medan hon snittar upp köttbiten som ska fyllas med svamp, lök, fläskfärs och persilja. – Några av oss jagar tillsam
H mans. Vi skjuter din c itta ir ganska mycket www kel på .sv.se fågel men också till exempel hjort och älg. Eftersom vi även har det intresset gemensamt, blir det förstås en och annan jakthistoria medan vi arbe tar här i köket. JoHAn FALK BeräTTAr att ribban
höjts lite för varje träff. Och nu är det ett imponerande rutinerat och samspelt gäng som tagit hans kök i besittning. Stämningen är foku serad men ändå avslappnad. Efter en dryg timme stillnar tempot och småpratet ökar. – Morgonen efter de här träf farna behöver man inte äta frukost, förklarar Heléne med ett skratt, när vi slagit oss ner vid middagsbordet och deltagarna med rätta berömmer varandras insatser. Text: Margareta omsäter Foto: Bengt Öberg
20 SV • Cirklar att längta till • www.sv.se
Cirklar_2009.indd 20
09-06-24 11.31.09
Ytterlår av vildsvin står på menyn. Det fylls med svamp, lök, fläskfärs och persilja.
”Morgonen efter de här träffarna behöver man inte äta frukost ! ”
SV • Cirklar att längta till • www.sv.se
Cirklar_2009.indd 21
21
09-06-24 11.31.15
Skratt,
stickor Att sticka är rogivande för själen, tycker Siv Larsson.
och skapande
När cirkeln Inspirerande stickning träffas står inte bara räta och aviga maskor på dagordningen. Här trängs även stickbeskrivningar och garn med många goda skratt!
D
et dansar ord ur kvinnorna som träffats i kväll i cirkeln Inspirerande stickning i Eksjö. Om stickor, garn och livet. En varm känsla ligger i luften och skrat ten flyger tätt. Tanken med cirkeln var att blanda nybörjare och de som redan kunde en del. Varje deltagare stickar vad den själv vill och man de lar med sig och inspirerar varandra.
Anita Tedfors sjal är nästan färdig. Några fransar kvar att knyta.
H din c itta ir www kel på .sv.se
– Cirkeln gör att man vågar lite som man inte skulle vågat själv, säger hon och fortsätter att räkna maskorna. Anita Tedfors knyter fransar till en grön sjal. Hon har haft en hand arbetsaffär och tycker att stickning är en fin hobby.
runT BordeT BÖrJAr man prata om BordeT är FuLLT av färgfulla garner,
böcker och tidskrifter med mönster. Nytt för alla var när cirkelledaren Petra Det pratas om stickor, garn och livet. visade stickbloggar och hemsidor där man kunde hitta spännande tips och mönster. – Man lär sig engelska när man läser stickanvisningarna som finns på inter net, säger Siv Fransson. Hon tycker det är rogivande för själen att sticka. Lotta Karlsson berättar att hon inte hade stickat på några år. Hela tiden tänkte hon börja igen, men det blev aldrig av. En prova pådag som SV anordnade blev kicken att komma igång: – Jag tänkte ”nu är jag sugen att börja igen”. Så när jag kom hem anmälde jag mig. Nu har Lotta precis börjat sticka på en tröja i ett helt stycke, alldeles nytt för henne.
”Herregud, vi höll på att glömma fikat och snart är det ju slut för idag!”
ekologiskt garn. Petra förklarar hur arbetare vadar i gifter vid framställ ningen av konventionellt garn. Att bomull är en av de mest besprutade grödorna på jorden. Så är det. Sam talsämnena böljar fram och tillbaka. Allt får plats. Birgitta Olsson stickade raggsock or och babykläder till sina barn men lade undan stickorna. När hon läste om cirkeln tyckte hon att det skulle vara kul att ge dem liv igen. Nu stickar hon åt sig själv. På något sätt var det mer tvunget förr, säger hon. – Vi har lärt oss att ha flera stick ningar på gång samtidigt. Man
22 SV • Cirklar att längta till • www.sv.se
Cirklar_2009.indd 22
09-06-24 11.31.27
Möte med en cirkelledare
Driv upp en egen kryddträdgård!
Även virkning får plats. Agneta lär Petra hur hon ska göra.
FOTO: FUTUREIMAGEBANK OCH STOCK.XCHNG
är inte tvungen att göra en klar innan man börjar på en ny, skrattar hon. Vid sidan av Birgitta sitter Agneta Björn hagLööf, som omfamnar gemenskapen i grup pen och gillar att skapandet flödar. – Det är fint att ha något i veckan att gå på och bra med kurser som pushar på kreativite ten, säger hon. PeTrA HAr iKVäLL tagit med sig en virkning som hon vill lära sig. Hon får det inte riktigt att gå ihop. Då finns Agneta där, som kan och visar henne hur man ska göra. Tystnaden stannar till en stund. Plöts ligt säger någon ”Herregud, vi höll på att glömma fikat och snart är det ju slut för idag”. Fika är ett viktigt ord i en studie cirkel. Detta är näst sista gången som gruppen träffas och man pratar redan om fortsättningen nästa termin. Finns några speciella önskemål? Svaren blir många. Prova på tekniker som gaffelstickning och dominostickning. Göra snygga knapphål och kantmaskor. Och så det viktigaste, att bara få fortsätta att sticka det man vill i frihet och att gruppen delar gemenskap och fortsätter att lära och inspirera varandra. Text och foto: Jan nordström
LiSTAn PÅ ALLA användningsområden för kryddor kan göras lång: Förutom att användas till att smaksätta maten kan man göra vackra bordsarrange mang, brevpapper, efterrätter, ljus, tvålar och varför inte en fin krans av lavendel? – Kryddor har olika egenskaper och vissa är avslappnande och passar utmärkt i badvattnet, berättar Jenny Svensson, cirkelledare i Krydd odling, hos SV Sjuhärad. – Det är roligt, intressant och man mår väldigt bra av att hålla på med kryddväxter. På cirkeln visar jag konkret hur kryddor kan användas och de bästa sät ten att ta tillvara dem. Så länge det inte är frost fungerar det att så de flesta kryddor. Gräslök, basilika och oregano är fleråriga som återkommer år efter år, medan exempelvis dill är ettårig. Basilika är lätt odlad. Persilja passar bra till kryddsmör och basilika till sallader och kyckling. Vilka är dina favorit kryddor? – Oregano, citronmeliss, timjan, basilika, salvia och myntor är roliga. Ett tips är att byta kryddor med sina kompisar, då dröjer det inte lång tid förrän man fått ett rikt kryddland. Det går lika bra att odla kryddor på sin balkong; i balkonglådor eller i hängande krukor. På vintern går det utmärkt att ha kryddorna i krukor inomhus. De ska stå ljust. För att bevara kryddorna hänger man dem i knippen upp och ned, svalt i ett rum. De ska torka i en vecka och sen stoppas i en lufttät burk.
”Det är roligt, intressant och man mår väldigt bra av att hålla på med kryddväxter.”
Så lyckas du med kryddodlingen
Text: Maria ortler
✿ Blanda sand i jorden ✿ Vattna mycket vid sådd ✿ Glöm inte näring ✿ Vårda med kärlek och omsorg
SV • Cirklar att längta till • www.sv.se
Cirklar_2009.indd 23
23
09-06-24 11.31.35
SV är en lokal kraft !
Närmare 300 kontor finns fördelade över hela landet, från Kiruna i norr till Trelleborg i söder. Det är unikt! Ingen annan arrangör av studiecirklar, kulturarrangemang och föreläsningar finns så närvarande mitt i vardagen som just SV. Oavsett stor stad eller landsbygd, så finns SV där – nära !
Visste du att … SV genomför mer än 50 000
SV samarbetar med tiotu
studiecirklar med 400 000 deltagare varje år!
sentals lokala föreningar. På riksplan samarbetar SV med över 40 riksor ganisationer. Centerpar tiet, Folkpartiet libera lerna och LRF är SVs grundorganisationer.
SV har över 25 000 cirkelledare som bidrar till att SV har en bra verksamhet. SVs ”fem i topp” i populära cirkelämnen är:
Vävning Måleri Konsthantverk Friskvård Folklig dans
(statistik från 2008)
SV inbjuder dessutom varje år till 35 000 kulturarrangemang. SVs närmare 1 500 rockgrupper kan man möta på ”The Tube” på MySpace.
SVs värdegrund
SV hävdar alla människors lika värde och rättigheter. Vår bildningssyn bygger på människans förmåga att själv forma sitt liv tillsammans med andra människor och med hänsyn till miljön.
SV ger ut tidningen Impuls, som är en av Sveriges största kulturtidskrifter, med en upp laga på 28 600 exemplar. SV skräddarsyr utbildningar, bland annat genom vårt utbildningsbolag ”Humanus Utbildning AB”. SV äger två folkhögskolor, Alma folkhögskola i Stock holm och Kalix folkhögskola i Norrbotten.
SV är en ideell organisation som
SVs vision
SVs vision är en värld som präglas av hållbar utveckling. Genom att öka alla människors inflytande och delaktighet, stärker vi demokratin. SV är mångfaldens studieförbund som ger varje människa möjligheter att växa. SV är den mest pådrivande och engagerade lokala kraften för utveckling av föreningsliv, kultur och samhälle.
styrs av tusentals för troendevalda i lokala styrelser.
www.sv.se 76958
SVs första studiecirkel startades 1920 av ungdomar i Slöinge i Halland under namnet ”Fria tankars hem”.
Cirklar_2009.indd 24
09-06-24 11.31.36