vi har en dröm
| 83
TEXT matilda thorén FOTO fotografiska
När jag träffar Samuel på Fotografiska i Stockholm är han uppspelt över att visa mig sitt porträtt. Den är det första man ser när man kommer in på utställningen. När hans ställer sig bredvid bilden och ler sitt bredaste leende är det svårt att förstå att det är samma person. På porträttet ser han hård ut, som att han ska ut i krig. – Jag såg den för första gången för några dagar sedan, jag ville att det skulle vara en överraskning. Det var överväldigande att se den, och att se sig själv i det här sammanhanget. Tillsammans med 113 andra drömmare ska han pryda väggen fram tills den 19 februari, och han är minst sagt i gott sällskap med Kofi Annan, Annie Lennox och Ruby Rose. Samuels dröm om en hbtq-revolution i det djupt homofobiska Uganda är idag stor, men började litet. – Jag var ett offer för omständigheterna som kommer med att vara homosexuell i mitt hemland. Min familj avvisade mig och jag tvingades hoppa av skolan. De livsvillkoren som tilldelades mig som en följd av min homosexualitet tände en eld. Jag kunde inte acceptera det. Min kamp handlar om mig, om mitt liv och därför också om personer som mig. Jag kommer att vara homosexuell tills jag dör och jag kommer att arbeta för vår frigörelse. Jag vet inte när och jag vet inte hur men jag vet att hbtq-rörselsen i Uganda kommer att få frihet. I alla revolutioner måste det finnas åtminstone en person som ställer sig upp och säger ”nej, det här vägrar jag att acceptera”. Jag tänker vara en av de personerna i Uganda. För tio år sedan grundade han Queer Youth Uganda som har blivit den största hbtq-organisationen i landet. – Vi finns till för unga hbtq-personer som har blivit utkastade från sina hem, utfrusna från sina familjer och från samhället. Idag har vi över 350 medlemmar över hela landet och 15 anställda med lön. I alla regioner har vi koordinatorer som anordnar möten för våra medlemmar flera gånger i månaden. Där kan de dela erfarenheter och fungera som ett stöd för varandra. På mötena kan de vara öppna med vilka de är och därigenom hitta lösningar på de problem som kommer med att vara hbtq-person i Uganda. Genom solidaritetsgrupperna får vi möjlighet att nå ut till medlemmarna med kostnadsfria tjänster som förebyggandet av HIV och
”Min dröm är att hbtq-personer i Uganda får sin befrielse, det händer genom mig, genom dem och genom rörelsen”. Den ugandiska hbtq-aktivisten Samuel Opio är en av personerna som delar med sig av sin dröm på Fotografiskas utställning We Have A Dream.
vård. Vi lär dem om deras mänskliga rättigheter och bistår med juridisk hjälp. Men viktigast av allt är att vi kan utbilda dem i egenföretagande. Som hbtq-person är det nästintill omöjligt att bli anställd, därför är det viktigt att de lär sig att arbeta för sig själva. Samuel låter mig känna på hans kavaj. Den har alla tänkbara nyanser av grönt med våldsamt orangea inslag. En av medlemmar som de utbildat till skräddare har sytt den. – Den var lite dyr men det är bra för i slutet av dagen så gav det en hbtq-person en inkomst. Att homosexualitet är kriminaliserat i Uganda är sedan gammalt, men nytt är de lagar som gör det möjligt för polis att ingripa på privata tillställningar för att kontrollera att evenemanget
har ansökt om tillstånd. Något som hände i somras när ett tjugotal personer greps i polisens räd mot Uganda Pride.
I alla revolutioner måste det finnas åtminstone en person som ställer sig upp och säger ”nej, det här vägrar jag att acceptera”. – Hbtq-personer är aldrig helt säkra i Uganda. Det är viktigt att du är medveten om att du aldrig befinner dig i säkerhet, vare sig det är dag, natt, i ditt hem eller ute på stan. Därför
måste du alltid ha en plan för hur du skyddar dig, det är vad vi kallar för en personlig säkerhetsstrategi. Vi kan inte bedriva Queer Youth Uganda öppet och det går inte att veta vad som kommer att hända härnäst. Jag har dragit mig för att ställa min sista fråga till Samuel, jag vill veta om han tror att han under sin livstid kommer få uppleva den frigörelse han pratar om. Jag själv är skeptisk och är rädd att säga något som kan skava på hans passion, men han svarar med ett lättsamt leende. – Revolution kommer inte över en natt, och oftast inte heller över bara en livstid. Men man måste ändå orka vara en del av den. Även om man kanske inte kommer finnas där för att njuta av segern.
Tite less är t drö förs und såd svå hon tän san är b des M hon ju b albu and –