MUSIK
Surferosa ”Shanghai My Heart” (H10 Productions)
QX QXQX
QX QXQXQX
Själva kallar dem sin stil för neo-trash pop punk, men för att förklara deras sound i lite enklare termer kan man säga att Surferosa gör energisprakande, dansvänlig och halvgalen pop. Surferosa är lite rockigare än övriga åttiotalsinfluerade band som för närvarande trängs i rampljuset och är antagligen dessutom lite galnare än sina konkurrenter. “Shanghai My Heart” är det bästa som har tagit sig utanför Norges gränser sedan urminnes tider. Lucky Lipstick, German Socks och Canuba Toystore är gudomligt bra och helt oemotståndliga, för att uttrycka sig milt. Surferosa håller den norska flaggan högt och erövrar, förhoppningsvis och antagligen, även Sverige innan de första vårblommorna hunnit slå ut. Så dansa er igenom den kyliga vintern med en av det kommande årets garanterat bästa skivor. Hur bandet ter sig på scen återstår, för den allt större skaran av nyfikna svenskar, att se. Chavah Selander
QXQXQX QX
Det är inte helt lätt att sticka ut i pojkbandsdjungeln men Blue har lyckats hitta en egen nisch. Sånginsatserna är starka., soundet är vuxet och hela inriktningen känns mogen om man jämför med exempelvis Westlife, och Blues hela image är ovanligt lite inriktad på utseende. Däri ligger samtidigt problemet. Skrämmer man bort småtjejerna med en alltför vuxen framtoning? Kommande singeln är en cover på Stevie Wonders gamla hit Signed sealed delivered där såväl Stevie som Angie Stone medverkar. Visst är det snyggt men det attraherar väl knappast tjejer i 10-12-årsåldern? Blue må vara ett pojkband, men ett ovanligt vuxet sådant. Man kan därför bara hoppas att de hittar fram till den vuxna publik som de faktiskt förtjänar. Den svenska utgåvan av albumet som precis släppts innehåller starka radiohiten U make me wanna, som inte finns med på originalutgåvan. Peter Ludvigsson
Famefactory-fansen försvarar sitt favoritprogram med näbbar och klor. ”Ja men det är faktiskt ett jättebra sätt för nya talanger att komma fram” heter det. Skeptikerna skakar på huvudet och tänker bara ”behövs det mer Västgötapop?” samtidigt som de ser hur Bert Karlsson ler hela vägen till banken. Man kan inte låta bli att undra om en artist som Sara Löfgren haft en chans att komma fram utan talangsåpan i TV3. Det är tveksamt, men till skillnad från många andra har Sara har med sin säregna sångstil och utlämnande texter utmärkta förutsättningar att överleva som artist utan att marknadsföras som ”Famefactory-Sara”. Debutplattan vittnar om en stor låtskrivartalang. Hon har jämförts med Eva Dahlgren, men personligen tycker jag det låter mer som Suzzies orkester och det är ingen nackdel för en gammal åttiotalsfantatiker som jag själv. Peter Ludvigsson
Demon (Sony Music) QX QX QX
Granada ”Let that weight slide off... (V2) QX QXQX QX
Al Green ”I can´t stop” (EMI) QX QX QX QX
På sin andra platta har producenten och musikmakaren Demon samlat ett gäng branschkollegor och gjort ett musikaliskt experiment, eller tja, något ditåt. Här trängs halvsnälla r&b-rytmer och hårda housebeats med hiphop, ragga och electro. Och det är lika bra att erkänna det på en gång; jag är ingen electrotjej. Mina öron slokar av denna typ av stenhård electro som Demon & co brakar loss i på “Music that you wanna hear”. Det är verkligen inte musik som jag vill höra! Men - som tur är rymmer skivan fler spår med riktigt superbraiga hiphop/ragga-låtar av och med Awa Manneh (QX omslagsflicka i maj förra året!). Favoriter är Nothing och Get money. Hennes röst lyfter även en ganska småtråkig låt som Help yourself och man börjar genast längta efter ett nytt album från damen ifråga. Nenne Nestius
Vackrare än så här kan det knappast bli. Det här är musik som nästan får en att vilja vara olyckligt kär i någon som precis lämnat en. Men jag gissar att man måste vara lite lycklig för att kunna uppskatta Granadas musik. Granada gör skör musik hela skivan osar brustet hjärta. Och sångerskan Anna kan låta så ledsen att man bara vill krama henne - och alla hon sjunger om. I sina bästa stunder låter hon som Eva Cassidy. Jag gav Granadas förra album det näst högsta betyget i QX. Det får det här också, även om jag tycker att det förra var ännu bättre. Men en grupp som Granada förtjänar en stor publik. Och är du en finsmakare och uppskattar det lite lugnare och vemodigare, men ännu inte fått upp ögonen för Granada så kan jag bara säga ”grattis, ni har något underbart att upptäcka”. Anders Öhrman
En Al Green-recension i QX? Jajamen. Kungen av soul fick något av en revival när han gästade TV-serien Ally McBeal och sjöng en av sina största hits Let´s stay together. Samlingsplattan tog ny fart och nu finns ett nytt album ute. Ett album som hyllats nästan överallt. Al låter som han alltid har låtit och på nya albumet ”I can´t stop” har han återupptagit samarbetet med producenten Willie Mitchell - och falsettrösten är kvar. Dessutom är musikerna desamma som de var på ”den gamla goda tiden”. Albumet är fyllt av nostalgi, och ett riktigt Al Green-fan känner igen influenserna från hans tidigare hits. Det är glad-soul. Det är känsla och det har klass. Om jag satt i en tryck till-panel skulle jag slänga mig över den gröna knappen, för det här svänger ordentligt. Anders Öhrman
QXQX För alla som törstar efter nya textrader att sjunga med i till Anis kaxiga gitarrackompanjemang är väntan över. Flatornas mesta sing/songwriter, Ani DiFranco, är nämligen tillbaka, än en gång. Hon är trogen sitt sound även på “Educated guess”, och bjuder på få musikaliska överraskningar. Ani är helt enkelt Ani. Hade hon varit en helt ny artist hade man antagligen fallit som en fura men har man hört Ani till leda förr så vet man inte hur mycket mer lättsamt aggressiv gitarrpop man orkar med. För inbitna Ani-fans vars skivhylla redan nu är till hälften fylld med hennes tidigare verk är givetvis “Educated guess” ett måste. Men för oss som nöjer oss med dem låtar vi redan kan utantill så är inte plattan något givet tillskott i repertoaren. Dessutom saknar det här albumet en klockren fullträff som skulle kunna gjort skivan värd att köpa. Chavah Selander
Just Jack ”The outer marker” (Playground) QX QXQX QX
”Music that you wanna hear”
QX SPELDOSA
Om man söker på Internet efter “Just Jack” hamnar man direkt på tv-serien Will & Grace hemsida. Detta måste ju vara något slags bevis för att detta namn redan är upptaget och att den “Just Jack” som syns i serien (superfjollig och väldigt underhållande) har en större skara fans än den stackars Jack Allsopp som valt detta som sitt artistnamn. Fast egentligen är det inte speciellt synd om den här killen. Hans debutalbumet som äntligen har hittat till Sverige innehåller en rejäl dos “vill-höra-mer-musik”. Låtar som Snowflakes, Lesson one och Snapshot memories hör man gärna flera gånger på raken. Jacks musik är en väldans trevlig (och mycket brittisk) bladning av triphop och klassisk pop i samma tradition som EBTG, Massive Attack och Portishead. Fast lite gladare. Nenne Nestius
30
•
1. Scissor Sisters “Uncomfortably numb”
2. Alex Parks ”Mad World” Vi fullkomligt älskar den här låten, som just nu kan höras i Cityakuten på tv. En fantastisk och supersorglig låt som en gång i tiden var en dålig Tears for Fears-hit.
En låt vi nog inte visste precis 7. Håkan Lidbo feat. hur mycket vi behövde i 2khz vintermörkret. En cool cover på ”Bad girls go to hell” Pink Floyds gamla hit som nu Kaxig och superflatig låt låter som Bee Gees goes elektro, i synthpoppig discostil. Det här är en låt som med inslag av Frankie goes to sätter sig direkt och Hollywood, kolla in den snygga som får oss på riktigt blöta videon också. bra humör.
QX FEBRUARI 2004
Sara Löfgren ”Starkare” (Mariann)
Blue ”Guilty” (Virgin)
3. Nena & Kim “Anyplace, anywhere, anytime” Jawohl!, tyska Nena och brittiska Kim Wilde i en riktigt fläskig 80-talsduett. Redan en succé nere på kontinenten. 8. Pink “God is a DJ” Pinks andra singel från albumet Try this är plattans bästa låt. Snart kan vi se och höra henne live när hon dyker upp på Hovet i mars.
4. Jamelia ”Superstar” Jamelia påminner inte så lite om Sugarbabes, eller ett ungt Destinys child. Hemma i England är hon redan stor och vi tror att hon snart är det här också. 9. Madonna & Missy Elliott ”Into The Hollywood Groove ” En bra låt blir ännu bättre när Madde låter Missy rappa loss i gamla favvon Into the Groove.
5. Sara Löfgren ”För alltid” Starka Sara har gjort en kärlekshyllning till dottern. Det är vackert och melodiöst och vi skulle också vilja ha haft en mamma som Sara. 10. Kelis ”Milkshake” Det var ett tag sedan vi hörde något från Kelis men nu är hon ute och hoppas på listorna med skojiga Milkshake. Videon är inte dum den heller.
6. Basement Jaxx feat Lisa Kekaula ”Good luck” “Good luck in your new bed enjoy your nightmares honey” sjunger de i sin nya och grymt sköna ”hata sitt ex-låt”.
QX speldosa baseras på de mest spelade låtarna på QX-redaktionen. Låtarna spelas på Radio QX i nov. www.qx.se
MÅNADENS KLASSIKER
Ani DiFranco ”Educated guess” (Playground)
Tears for Fears “Songs From The Big Chair” Vi slutar aldrig att älska denna brittiska synthpopduo som var kungar på listorna under det ljuva 80-talet. Vem har inte imponerat på dansgolvet till låtar som Shout, Everybody Wants to Rule the World och Head Over Heels. Året var 1985.